Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
Rapport R47:1978 VILLA-80
— fjorton energisnåla småhus i Umeå
1. byggskedet Jan-Åke Jonson
Byggforskningen (A HÖGSKOLAN I tuN°
N FOR Vä G- OCH VATTÉN äirliOTEKET
R47:1978
VILLA-80
- fjorton energisnåla småhus i Umeå
1. byggskedet
Jan-Åke Jonson
Denna delrapport hänför sig till forskningsanslag 760441-7 från Statens råd för byggnadsforskning till AB Norrlands Byggtjänst, Umeå.
I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt.
Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat.
Nyckelord:
småhus lågenergihus byggsystem trähus
energibalans detalj utförande värmeisolering täthet
termografi
UDK 697.003 69.056 699.86 728.3
R47:1978
ISBN 91-540-2864-7
Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm
LiberTryck Stockholm 1978 854471
INNEHÅLL
FÖRORD ... 5
SAMMANFATTNING ... 7
1 BAKGRUND ..OCH SYFTE... 13
1. 1 Bakgrund... 13
1.2 Syfte ... 13
2 GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN .... 15
3 HUSPRODUCENTERNA ... 17
3.1 Försäljning av deltagande ... 17
3.2 Deltagande företag ... 18
4 HUSEN... 19
4.1 Byggnadsområdet... 20
4.2 Planlösningar... 20
4.3 Byggsystem... 20
4.3.1 Stommar... 20
4.3.2 Grundläggning 21 4.4 Produktion... 30
4.4.1 Metoder... 30
4.4.2 Tidplaner... 30
4.5 Data för husen... 31
4.5.1 Husens ytor och volymer... 31
4.5.2 Fönsterytor... 31
4.6 Byggtekniska lösningar ... 37
4.6.1 Vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner 37 4.6.2 Fönster... 58
4.6.3 Sammantagna k-värden ... 60
4.7 Installationer... 61
4.8 Sammantagna energisparåtgärder .... 64
5 ARBETSUTFÖRANDE ... 66
5.1 Arbetsutförande i stort... 66
5.2 Materialhantering ... 69
5.3 Isolering... 71
5.4 Tätning... 78
5.5 Installationer... 86
6 ENERGIBALANSBERÄKNING ... 88
6.1 Beräkningsförutsättningar ... 88
6.2 Energibalansen i de olika husen .... 90
6.3 Producenternas uppgifter ... 100
7 HUSENS TÄTHET ... 101
8 VÄRMEFOTOGRAFERING ... 105
8.1 Bedömning av brister... 105
8.2 De olika husen... 105
8.3 Vanliga brister... 108
9 KOSTNADER... 114
9.1 Kostnader för husen... 114
9.2 Kostnader för energibesparing .... 116
9.2.1 SBN-7 5... 116
9.2.2 "Villa-80"-husen ... 117
9.2.3 Kostnad - besparing... 118
10 KRAVUPPFYLLELSE... 123
11 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ENERGISNÅLT BOENDESKEDE... 124
LITTERATUR... 127 BILAGOR
Bilaga 1 Beräkning av sammantaget, 129 viktat k-värde
Bilaga 2 Sammanfattat resultat av 134 värme fotografer ing
FÖRORD
Projektet "Villa -80" genomförs i samarbete mellan Umeå kommun, Umeå Universitet, Norrlands Byggtjänst och NOLIA (Norrländska Industrimässan). Hela projektet avser uppförande av husen, informa
tion saktiviteter i samband med NOLLA-mässan i Umeå 1977 och upp
följning av husen under bygg- och boende skedena.
För projektet finns en ledningsgrupp med representanter för de fyra samarbetsparterna. Erik Eriksson (ordf. - kommunalråd), Paul Arvidsson (byggnadsnämndens v ordf), Umeå kommun, Erik Bylund
(prof), Umeå Universitet, Sigvard Larsson (styrelseordf), Jan-Ake Jonson (vd) , Norrlands Byggtjänst och Allan Risberg (vd), NOLIA.
Under husens uppförandetid verkade en projektgrupp med Valter Eriksson, Lars Henry Isaksson (fastighetskontoret), Lennart Boström (byggnadsinspektionen), Umeå kommun, Erik Bylund, Umeå Universitet, Allan Risberg, NOLIA, Jan-Ake Jonson (proj.- ledare) Rolf Hedvall (sekr), Norrlands Byggtjänst.
Denna rapport är en delredovisning som behandlar byggskedet - tekniska lösningar och byggandet av husen. Utredningsarbetet har utförts inom Norrlands Byggtjänst med Jan-Ake Jonson som projekt
ledare och Rolf Hedvall som utredningsman. I projektet har också Nils-Erik Lindskoug, Tyréns, Stockholm och Lennart Boström, Umeå kommun, arbetat.
.
7
SAMMANFA TTNING
I anslutning till NOLIA-mässan i Umeå 1977 byggdes 14 st energisnåla små
hus. Olika småhusproducenter uppförde vardera tva till plan och utseende identiska hus. Det ena av husen skulle uppföras sa att det uppfyllde kraven i SBN -75 vad gällde energihushållning (Villa -70). Det andra huset skulle innehålla ytterligare åtgärder och anordningar för energibesparing (Villa -80).
Avsikten var att producenterna skulle utveckla och bygga "lagenergihus" av en typ som de kunde använda i sin ordinarie produktion och sparåtgärderna
skulle omfatta redan känd och utprovad teknik.
För att erhålla praktiska kunskaper om hur man kan åstadkomma energi
snålare hus med befintlig teknik och hur sådana hus fungerar har byggandet av och boendet i de energisnåla husen i Umeå kombinerats med ett uppfölj- ningsprojekt. Denna rapport utgör redovisning av uppföljningen under bygg
skedet. Syftet har varit att praktiskt undersöka de konsekvenser en inrikt
ning på energisnålt byggande av småhus ger, att se hur man praktiskt kan välja ener gibe sparande åtgärder och se hur de krav SBN -75 innebär kan uppfyllas i praktisk småhusproduktion.
De_ byggda _hu sen
Husen byggdes inom ett nytt småhusområde i Umeå. De som byggde husen var företag av olika typ och storlek.
Hus 1 och 2 Eko Lågenergihus
" 3 och 4 Byggnadsfirma.1! Olaus Forsberg och Träforskningsinstitutet
" 5 och 6 Nordkalotthus 11 7 och 8 Elementhus
n 9 och i 0 ABV, Masonite, Icopal
" 11 och 12 ABV, Masonite
" 13 och 14 Umehus
Husen 3 och 4, 13 och 14 byggdes som lösvirke shus, hus 1 och 2 som lös- virkeshus med virke som levererades förkapat (pre cut). Husen 7-12 hade stomme av "Masonite balksystem". Husen 7 och 8 byggdes med en kombina
tion av stora och små skivelement och husen 5 och 6 med volymelement.
Hus 9 och 10 har källarvåning medan övriga hus är källarlösa. Hus 5-8 är byggda med torpargrund, övriga med platta på mark. Flertalet hus har 1 l/2 plan, men övervåningen är inte färdigställd i hus 13 och 14. Hus 3 och 4 har två fulla våningar.
Husen har traditionell småhusutformning och några speciella planlösningar med hänsyn till energibesparing går inte att urskilja. Även planen för om
rådet är gjord utan sådant hänsynstagande.
Samtliga hus kan betraktas som stora småhus. Våning sytorna varierar mel
lan 123 och 191 m2 och medelvärdet för bostadsytan är 148 m2. Byggnads
volymen varierar för de källarlösa husen mellan 510 och 665 m3 inkl garage.
Källarhusen har volymen 890 m3.
Fönsterytorna ligger genomgående under 15 % av våningsytan - maximalt 14, 3 % för husen 3 och 4. Någon styrd placering av fön ster ytorna mot söder
läge har inte skett. Huvuddelen av fönstren i husen ligger mot öster och väster.
Byggteknik
De vägg-, tak- och bjälklag skon struktioner som användes i husen utformades för att klara byggnormens krav på isolering och täthet. I två av husen
(11 och 13) valde man som extra energisparåtgärd att isolera över normens krav.
1 väggarna till hus som isolerades efter normen varierade mineralullstjock- leken mellan 17 och 20 cm. Isoleringen i snedtak varierade i samma hus mellan 20 och 26 cm och på plana takdelar eller bjälklag mellan 24 och 30 cm.
De extraisolerade Villa -80-husen hade 24-25 cm mineralull i vägg och 34 cm i tak. Enligt normen skall k-värdet för vägg vara 0, 25 och för tak
0,17 W/m2 ° C. Väggarna i husen har k-värdet 0, 23-0,24 och taken 0, 12-0, 18.
Där värdet överskred kravet skedde kompensation i andra konstruktionsdelar.
Referenshusen har alla treglasfönster. I de överisolerade husen har man satt in fyr- och femglasfönster.
I flera av husen använde man konstruktioner som till viss del skiljer sig från tidigare vanliga lösningar-kor sande reglar, I-balkar i väggar, ytterväggar uppdragna till snedtak och helt isolerade takfall. Men genomgående utgjorde lösningarna vidareutveckling eller anpassning av tidigare teknik.
Mycket arbete och omsorg lades ner för att skapa täta hus. När husen konstruerades och byggdes hade man mycket dålig kunskap om vad kraven i SBN -75 innebar. När projektet påbörjades var kraven inte entydigt formu
lerade och även för det senare angivna riktvärdet att husen vid provtryckning skulle klara 4,5 luftomsättningar per timme vid 50 Pa saknades praktiska referenser.
Diffus sions spär ren av plastfolie utgjorde huvudtätningen i alla hus. Man an
vände till stor del våning shög folie som sattes så att skarvarna blev så få som möjligt. Skarvarna tejpades. Vid bjälklagsupplagen förekom att man tejpade folien runt varje bjälke men det förekom också ett system (hus 3, 4) där folien var indragen i väggen och låg innanför bjälklagsupplagen.
9
Den kunde då dras obruten förbi upplaget. I alla hus, utom hus 7 och 8, drogs ytterväggen isolerad upp till takfoten och stödbensväggen kunde göras oisolerad. Detta system förenklade även foliemonteringen och tätningen.
Under syllarna användes gummilister, mineralull och polyuretanskum för tätningen. Tätningarna med mineralull kompletterades med elastisk fog
massa på insidan. Liknande metoder användes för tätningen kring fönster.
hista_lla tioner
Husen är el-uppvärmda. Hälften av husen har direktverkande el och hälften vattenburen eluppvärmning.
Villa -70-husen har traditionella uppvärmningsanordningar - paneler, elpanna, takvärme. Ventilationen i dessa hus sker med mekanisk frånluft och med tilluft genom ventilation srutor eller springventiler.
Alla Villa -80-husen har en eller flera installationsdelar för energibesparing.
Fem av de sju husen har värmeväxlare för återvinning av energi ur ventila - tionsluften. Tidstyrning av uppvärmningen förekommer i tre hus. I ett hus finns jcrdvärmepump och i ett hus luft-värmepump. Värmepump för varm
vatten finns i två hus. De olika kombinationerna i olika hus framgår av FIG 2.
A rbejt sutfö rand e t_
De som deltog i projektet visste att uppföljning av husen skulle ske, bl a med täthetsprovning och värmefotografering. Arbetsutförandet be siktigade s dess
utom okulärt under byggnadstiden. Det konstaterades då att man i flera av husen arbetade noggrant och i kombination med relativt säkra konstruktioner gav man intrycket att skapa välbyggda hus. Två undantag fanns. Eko Låg- energihus arbetade på ett mycket amatörmässigt sätt med okvalificerad personal. Elementhus hade konstruktioner som var svåra att klara på ett bra sätt öch man ägnade litet intresse för att skapa väl tätade och i detta
sammanhang välbyggda hus.
De iakttagelser som gjordes under byggskedet bekräftade när husen täthets_-_
£rovade_s och värmefotc^grafe_rades. Vid täthetsprovningen varierade antalet luftomsättningar vid 50 Pa mellan 0, 5 och 4, 2 luftomsättningar per timme.
I samtliga hus klarade man kraven i SBN -75 men Elementhus skulle inte klara angivna riktvärden efter juli 1978 med det använda systemet och ut
förandet. FIG 1.
Vid värmefotograferingen konstaterade man att de extraisolerade husen 11 och 13 hade mycket god isolerings- och täthets status. Man konstaterade också att hus 2 (Ekohus) hade så många brister med direktgenomblåsningar i golv- och takvinklar och nerkylningar i konstruktionerna att bristerna har kraftig inverkan på inomhusklimatet. Även hus 8 (Elementhus) hade många
och omfattande brister, bl a med luftläckage mellan vägg- och bjälklags- element. I de övriga husen var bristerna i huvudsak av obetydlig omfattning.
Under och efter byggnadstiden konstaterades att informationen och instruk
tionerna till de som utförde arbetet var dålig. Detta blev speciellt påtagligt när man använde nya material och konstruktioner. Man arbetade som man
gjort tidigare och resultatet blev inte alltid det bästa. Samma gällde instal- lationsenheter som värmeväxlarna - tre av fem kopplades in fel.
Energiförbrukning, _-_be. spjiring
Energiförbrukningen har beräknats teoretiskt genom en energibalansberäk
ning. Den beräknade betalda energin i Villa -70-husen varierar mellan 21.500 och 37. 900 kWh/år. I Villa -80-husen varierar förbrukningen mel
lan 10.600 och 18. 800 kWh/år. FIG 2.
Variationen i förbrukning i Villa -70-husen beror på varierande husstorlek och utformning. I Villa -80-husen ger de olika anordningarna, sparåtgärder
na olika besparing.
Den genomsnittliga besparingen genom de åtgärder som föreskrivs i SBN -75 i förhållande till tidigare standard kan beräknas till 30 %. Besparingen i Villa -80-husen i förhållande till Villa -70-husen är i genomsnitt 40 % - högst 59 % och lägst 31 %.
Enligt de beräkningar som gjorts kan man anta att alla åtgärder som erford
ras med hänsyn till SBN -75 är lönsamma för de boende även vid mycket liten kostnadsökning för energin i framtiden. De extra åtgärderna i Villa -80- husen är ekonomiskt lönsamma för en del av husen - t ex jordvärmepumpen och extraisolering - medan de i andra fall endast blir lönsamma om energi
kostnadsutvecklingen blir mycket kraftig - t ex luftvärmepump kombinerad med värmeväxlare för ventilation sluften.
Kommentarer
De flesta av husen har byggts med god kvalitet och med acceptabelt ar- betsutförande. Det finns dock ett par undantag. Mest intressanta är de avvikelser som konstaterats för Elementhus. Man har levererat och byggt standardhus som fått sämre värden än de tio välbyggda husen.
Det är svårt att utifrån detta projekt bedöma om deras i jämförelsen lägre kvalitet enligt hittills gjorda undersökningar är den normala bygg- standarden idag - att övriga mot bakgrund av uppföljningen byggt särskilt bra hus - eller om spridningen i utförande standard är så stor mellan olika producenter. Att erfarenhet, kunskap och ambition att skapa bra hus är nödvändigt om husen skall bli bra framgår tydligt av de iakttagel
ser som gjorts under byggtiden.
11
Värdena frän täthetsprovningarna kan bedömas som mycket goda värden jämfört med normens krav. Med hänsyn till hur man arbetat i olika hus för att få dem täta och det provtryckningsresultat man erhållit kan man dra
slutsatsen att de riktvärden för täthet som normen anger är tveksamma.
4,5 eller 3 luftomsättningar per timme vid 50 Pa indikerar inte att husen är täta. Sannolikt har det byggts många hus de senaste åren med större täthet»
Normen bör därför ändras så snart man erhållit säkra referensvärden.
Med vettig teknik är det sannolikt enkelt att bygga hus med täthet under 1 omsättning/timme. Mot detta måste dock givetvis ställas om det är hus med sådan täthet vi behöver.
De byggda husen har stora förutsättningar att bli energisnåla hus. Den slutgiltiga utvärderingen kan dock inte göras förrän husen varit i drift under viss tid. Uppföljningen kommer därför att fortsätta under några år av boende skedet. Indikationer som finns från andra områden visar att boendevanorna spelar stor roll för energiförbrukningen. Även denna faktor kommer att studeras.
Täthetsprovning, vid trycket 50 Pa.
Luftomsättningar per tim
5 ---
Riktvärden
SBN 1/7-77---
SBN 1/7-78 3
° S
Fig 1
Energibalansberäkningen
Villa 80-husens komplettering '
Hus 1 med värmeväxlare och värmepump (luft) Hus 3 med värmeväxlare och tidstyrning
Hus 5 med värmeväxlare, tidstyrning och värmepump (varmvatten) Hus 7 med tidstyrning och värmepump (varmvatten)
Hus 9 med värmepump (jordvärme) Hus 11 med värmeväxlare och extra isolering Hus 13 med värmeväxlare och extra isolering
Fig 2
1
13
BAKGRUND OCH SYFTE
1. 1 Bakgrund
I anslutning till NODIA-mässan i Umeå i augusti 1977 skulle byggas 14 energi
snåla småhus. För byggandet engagerades 7 småhusproducenter. Varje produ
cent skulle bygga två till plan och utseende identiska småhus och kravet var, att det första huset skulle uppföras med normal standard, så att kraven i SBN -75 uppfylldes /l/. Supplement 1 (energihushållning) till normen började normalt gälla för hus till vilka söktes byggnadslov efter 1 juli 1977. I det and
ra huset skulle, utöver denna normalstandard, vidtas speciella, ytterligare åtgärder för energibesparing. Husen skulle byggas med statliga lån och för
säljningen av husen skulle ske genom Umeå kommun. Avsikten med byggpro
jektet var att producenterna skulle utveckla och bygga "lågenergihus" av en typ som de kunde använda i sin ordinarie produktion. Sparåtgärderna skulle omfatta redan känd och utprovad teknik.
Samhällets krav på energihushållning och de ökade boendekostnaderna till följd av ökade energikostnader har gjort det nödvändigt att snabbt utveckla hus
som kräver mindre energi för uppvärmning. Det har bedömts som väsentligt att åstadkomma detta inom ramen för det traditionella byggandet tills ny tek
nik och nya metoder har utvecklats.
För att erhålla praktiska kunskaper om hur man kan åstadkomma energisnå
lare hus med befintlig teknik och hur sådana hus fungerar och för att sprida de erhallna kunskaperna vidare, har byggandet av de energismåla husen i Umea kombinerats med ett uppföljnings-, forskningsprojekt.
Projektet i sin helhet omfattar både byggnads- och boende skedena. Denna rapport är redovisning av den uppföljning som skett under byggnadsskedet.
1.2 Syfte
Syftet med uppföljningen i byggnadsskedet har varit att praktiskt undersöka de konsekvenser en inriktning på energisnålt byggande av småhus ger, att se hur man praktiskt kan välja energibesparande åtgärder och se hur de nya krav som SBN -75 innebär kan uppfyllas i praktisk småhusproduktion.
Syftet med uppföljningen i byggskedet har också varit att samla underlag för den uppföljning som skall ske i boende skedet.
15
2 GENOMFÖRANDE AV UNDERSÖKNINGEN
2. 1 Omfattning
Projektet påbörjades med engagemang av deltagande företag i juni 1976. Upp
följningen har omfattat processen från denna tidpunkt till inflyttningen. Tek
niskt har uppföljningen omfattat byggteknik och installationer som har betydelse för energiförbrukningen i husens boendeskede.
Parallellt med uppföljningen genomfördes ett for skar symposium inom projek
tets totala ram i juni 1977 och ett informationsprojekt i samband med NOLIA - mässan i augusti 1977. Dessa aktiviteter redovisas inte i denna rapport.
2.2 Val av deltagare
Husen byggdes i anslutning till NOLLA-mässan och var utställningshus vid mässan. Varje deltagare hade att betala en ut ställning savgift per hus till NOLLA, som också skötte om försäljning av deltagande.
För att undersöka varför vissa företag satsat på projektet, medan andra tackat nej till deltagande eller hoppat av, har en intervjuundersökning genomförts.
Man har då också försökt kartlägga:
- företagens attityd till projektet
- företagens medvetenhet och inställning av behovet till framför
hållning
- attityd till energiproblemet
Dpnna undersökning har genomförts av Forum för Tvärvetenskap vid Umeå Universitet. Studien presenteras i sin helhet senare. Här redovisas varför företagen deltar eller hoppade av.
2.3 Information, styrning
En informationsträff om projektet anordnades i juni 1976. Till konferensen hade nio småhusfabrikanter från Västerbotten och Norrbotten inbjudits. Vid konferensen presenterades bl a remissutgåvan av supplement nr I till SBN -75.
Sedan företagen engagerats i projektet visade det sig nödvändigt att ge impul
ser för valet av energisparkombinationer om inte alla hus skulle få samma åtgärder och anordningar. Varierande lösningar bedömdes som väsentliga för den fortsatta uppföljningen, varför en viss styrning förekom. Styrningen kan dock närmast betecknas som hjälp till företagen.
I övrigt har styrning endast förekommit för att alla hus skulle byggas med de givna grundförutsättningarna. Utvecklingen av byggteknik etc har helt skett inom de producerande företagen.
2.2 Datainsamling
Under byggnadstiden har daglig registrering skett på arbetsplatserna. Man har registrerat tider, arbetsutföranden, materialhantering. Registreringarna har skett skriftligt och med kamera. Brister t ex i utförande som upptäckts har inte påpekats, endast registrerats.
Grunddata för husen etc har hämtats från ritningar, handlingar och genom frågor till producenterna.
Datainsamlingen påbörjades i mars 1977 och har pågått under byggnadstiden.
Till november 1977.
2.3 Energibalansberäkning
Energibalansberäkningen har gjorts enligt principer som tidigare angivits av Nils Erik Lindskcug.
2.4 Täthetsprovning
Täthetsprovningen har utförts som konsultuppdrag av Tyrdns under ledning av P-O Nylund. Tätheten provades vid under- och övertryck om 50 Pa. Husen provades först med tejpade springor i fönster och dörrar, sedan revs tejpen bort och husen provades på nytt. På så sätt registrerades tätheten i fönster och dörrar.
Mätningarna utfördes 3-4 augusti och 30 oktober, 1 november 1977. Vid det senare tillfället provades husen 2, 3, 4, 9 och 10.
2.5 Värmefotografering
Värmefotograferingen har utförts som konsultuppdrag av Byggtermografering AB i Umeå under ledning av Kjell Wikström. Värmefotograferingen utfördes i
slutet av oktober, november och början av december 1977. Utvärderingarna har gjorts av konsulten.
2. 6 Kostnadsredovisning
De kostnader för hus och energisparåtgärder som anges har inhämtats från respektive producent sedan husen uppförts.
2. 7 Fortsatt uppföljning
I det totala projektet ingår uppföljning även i boende skedet. Som tidigare nämnts, utgör detta material även underlag för en sådan uppföljning. Avsikten är att under två år mäta husens energiförbrukning och olika, temperaturer, luftfuktighet, luftflöden. Avsikten är också att komplettera den tekniska upp-
17
följningen med en boendevaneunder sökning, där de boendes inverkan på energi
förbrukning och deras upplevelser av att bo i hus med olika tekniska anordningar för energibesparing studeras.
Studierna av energiförbrukningen och klimatet i husen påbörjades när husen togs i bruk,
3 HUSPRODUCENTERNA
3.1 Försäljning av deltagande
Uppläggningen av hela projektet var sådan att ett deltagande innebar visning av de nybyggda husen i samband med NOLLA-mässan i augusti 1977. Hustillver
karna deltog som utställare vid mässan. Försäljningen av deltagande utfördes av NOLLA. Försäljningen påbörjades i juni 1976.
När försäljningen startade bl a med en programmeringskonferens var reaktio
nen från nio inbjudna, norrländska småhustillverkare positiv och många teck
nade preliminära avtal om deltagande. Efter sommaren hade inställningen svängt och alla som tecknat avtalen backade ur. Andra företag tillfrågades och engagerades.
Den uppfattning, som uppstod hos de som sålde deltagande, var att det fanns två argument hos de företag som hoppade av.
- Det skulle bli för dyrt och - kraven i Supplement nr 1 i SBN -75 var orea
listiska.
I samband med en studie, som genomförs inom Forum för tvärvetenskap vid Umeå Universitet, har de producenter som deltar i projektet och de som hoppade av tillfrågats om varför de deltog eller inte. Nedanstående synpunkter har hämtats från denna, ännu inte publicerade studie.
Personer vid de 9 företag som deltog i programmeringskonferensen men senare hoppade av intervjuades, liksom personer från de 8 företag som deltog i projektet. Intervjuerna gjordes som telefon
intervjuer och frågan om engagemanget i Villa -80-projektet var en av tre ställda frågor.
2£_s£*£J^I!£.&iLangav i huvudsak tre olika motiv för deltagandet:
- För säljning stekniska motiv. Man ville komma in på den lokala marknaden i Umeå.
- Man hade sina nya konstruktioner färdiga och ville prova och testa dem.
- Man var intresserad av att delta i och följa den tekniska utveck
lingen.
2 - W3
De som hoppade av angav genomgående som skäl:
- Att tiden var för knapp och/eller - Att det skulle bli för dyrt Några andra skäl var:
- Att projektet var för hårt styrt
- Att det var svårt att garantera funktionen hos delvis ny och oprovad teknik
- Att det ekonomiska utbytet av att ställa upp på "mässor" var dåligt.
3. 2 Deltagande företag
De företag som byggde de 14 husen var:
Eko Lågenergihus
Byggnadsfirman Olaus For sberg - Träfcr skning sin stitutet Nordkalotthus
Elementhus
Armerad Betong Vägförbättringar - Masonite - Icopal Armerad Betong Vägförbättringar - Masonite
Urnehus
Företagen är av mycket varierande storlek och typ. Vissa är utpräglade små
husbyggare/fabrikanter medan andra har småhusbyggandet som en liten del av verksamheten. Kombinationen av två eller tre företag innebär att en byggare uppfört hus med visst system.
Eko Lågenergihus AB är privatägt och har huvudkontor i Stockholm, med representanter från Skaraborgs län i söder till Västerbottens län i norr.
Företaget är nytt. Avsikten är att ritnings-, konstruktions- och utvecklings
arbete skall ske genom konsulter och att prefabrikation och produktion skall ske genom samarbete med sågverk på olika platser i landet.
Under 1977 har endast ett fåtal hus uppförts. Leveranskapaciteten 1978 är beräknad till 100 hus.
Byggnadsfirman Olaus Forsberg St Co KB, Umeå, omsätter för närvarande c:a 70 milj kr/år och har c:a 300 anställda. Företaget bygger företrädesvis inom Umeå-regionen olika, typer av projekt - sjukhus, skolor, fabriter och småhus, till största delen på entreprenad.
Inom Villa -80-projektet bygger man två hus, där T^^oi^kning^sinstitute^
tagit fram yttervägg skon struktionen och produktion smetodiken.
Nordkal_otthu_s_AB är ett dotterbolag till John Mattson Bygg AB och har kontor i Luleå och småhus-fabrik i Övertorneå. Årsproduktionen är 100-120 småhus.
Den huvudsakliga avsättningen sker inom den s k "Fyrkanten" i Norrbotten - Luleå, Piteå, Boden, Älvsbyn. Nordkalotthus har omkring 50 anställda, därav c:a 40 vid fabriken i Övertorneå.
J^£™iltd:hus_har s^tt huvudkontor och sin fabrik i Mockfjärd. Företaget har försäljningskontor över hela landet. Ett försäljningsbolag finns i Danmark och export sker även till Norge och Tyskland. Årsproduktionen är omkring 1100 småhus, varav ungefär 300 går på export. Företaget har omkring 800 anställda i Sverige. AB Elementhus är numera ett av Norrlands Skogsägare, NCB, helägt dotterbolag.
ABY_-_Aiuner_ad_Beton£_Vä^fö£bättringar_- omsätter c:a 3 miljarder kronor, huvudsakligen i Sverige, men även i stora projekt i utlandet, bl a hotell i Bulgarien och skolor i Saud Arabien.
I Sverige är företaget representerat genom distriktskontor. Umeå-distriktet, som omfattar BD-AC-Y-Z- och norra delen av X-län, täcker 60 % av landets yta och omsätter c:a 425 miljoner kronor, fördelat på hela byggsektorn.
Mas^oni.te_AB_, som levererar sitt system - träfiberbalkar - till bl a småhus
tillverkare har hela sin tillverkning i Rundviksverken, Nordmaling.
Ico£alj3 Leca VTT-system (ventilerad tvåstegstätning för källarväggar) provas i ett hus. Leca-materialet tillverkas i Skellefteå.
Umehu_s är ett relativt nyetablerat litet företag, som bygger småhus av lös
virke i Umeå-området. Företaget har 15 anställda och produktionen 1977 beräknas till 25 - 30 hus.
4 HUSEN
Med "Villa -70" avses här "referenshuset" - det hus som enbart skall uppfylla kraven i SBN -75. Husen är numrerade med jämna nummer, "Villa -80" av
ser de hus som har ytterligare åtgärder för energibesparing. Husen har udda nummer.
Hus 1, 2 Eke Lågenergihus
Hus 3, 4 Olaus Forsberg - Träforskningsinstitutet Hus 5, 6 Nordkalotthus
Hus 7, 8 Elementhus
Hus 9, 10 Armerad Betong Vägförbättringar - Masonite - Icopal Hus 11 , 12 Armerad Betong Vägförbättringar - Masonite
Byggnad s om rade t 4. 1
För Villa -80-projektet tidigarelades utbyggnaden av ett nytt småhusområde - Carlslid i Umea. Stadsplanen för området var tidigare fastställd, och någon hänsyn fanns inte tagen till att vissa tomter skulle bebyggas med energisnåla hus, t ex när det gäller tomternas orientering i olika väderstreck.
För projektet tilldelades 18 st tomter i ytterkanten av området, av vilka 14 har utnyttjats. FIG 1. Fortsatt utbyggnad av området pågår. Kommunen fast
ställde att uppvärmningen av husen i den del av området som berörs av projek
tet skulle ske med elektricitet. Cirka 500 meter från husen finns ett värme
verk. På grund av kostnader och den korta planeringstiden - till följd av tidi
gar eläggningen - fann Värmeverket det inte möjligt att ansluta denna del av området till fjärrvärme. Enligt ett generellt kommunalt beslut får nyproduce
rade småhus i kommunen inte ha individuella oljepannor för uppvärmning.
Förbrukning savgiften för el till uppvärmning är förhållandevis låg i Umeå - c :a 8 öre/kWh inkl skatt (1977).
4.2 Planlösningar
Bada husen hos varje producent skulle enligt förutsättningarna ha samma planlösning. I förutsättningarna föreslogs att husen skulle vara källarlösa hus i 1 l/2 plan. Tre huspar har fått något avvikande utformning. Hus 9-10 är 1 1/2-planshus med källare. Avsteget har gjorts för prov av ett speciellt kallar system. Hus 13 och 14 har byggts som 1-planshus, men med inrednings- bar vind i ett övre l/2-plan. Hus 3 och 4 har två fulla våningar. Detta för att prova ett nytt produktionssystem.
En värdering av planlösningarna skall inte göras här, men det kan konstateras att samtliga planlösningar är traditionella, av den typ som är vanlig i "katalog
hus". Den öppna planlösningen i hus 3-4 utgör möjligen ett undantag. Några speciella lösningar med hänsyn till energibesparing går inte att urskilja i husens planer. FIG 2-8.
En förklaring till att husen fatt så traditionell utformning kan vara att tiden för utveckling och projektering var kort - mindre än ett halvt år.
4.3 Byggsystem 4.3.1 Stommar
Ett mal var att få med olika typer av byggsystem i projektet - t ex hus med olika förtillverkning sgrad. System från traditionellt lösvirke sbyggande till volymelement förekommer i projektet. TAB 1.
21
TAB 1 Byggsystem
Hu s F öretag
System
Stomme Grund
1-2 Ekohus Pre cut Platta på mark
3-4 Olaus Forsberg Lösvirke Il II II
5-6 Nordkalotthus V olymelement Torpargrund
7-8 Elementhus Ytelement II
9-10 ABV, Masonite, Icopal Balksystem Källare
11-12 ABV, Masonite Balksystem Platta på mark
13-14 Umehus Lö svirke Il II II
Husen 3, 4 och 13, 14 byggdes av lösvirke med konstruktioner anpassade för isolering och täthet. I husen 3, 4 provade Träforskningsinstitutet vissa del
lösningar inom ramen för ett utvecklingsprojekt som syftar till att finna all
mängiltiga tekniska lösningar och samordna dessa i ett byggsystem. Ett syfte är att åstadkomma en variantbegränsning av komponenter. Till husen 1, 2 levererades färdigkapade "byggsatser". Systemet innebär att virket även har färdigborrade hål för hopsättning av delarna med bokplugg (P g a felaktig borr
ning utnyttjades dock inte pluggarna i dessa hus utan stommarna spikades ihop).
Husen 9, 10 och 11, 12 byggdes med "Masonites balksystem" - älla bärande reglar, balkar och ramstänger med liv av träfiber skiva och flänsar av trä.
Fasadbekädnaden gjordes med element av träfiber skiva. Systemet anges i förhållande till trä ge möjlighet till större fria spännvidder, mindre träåtgång och lägre regelandelar. Hus 7, 8 byggdes med en kombination av stora och små ytelement enligt Elementhus system. Bottenvåningarna till hus 5, 6 fabrikstillverkades helt färdigställda och levererades i två enheter per hus.
Husen skarvades med en skarv i mitten längs huskroppen och volymerna drogs ihop med fyra dragstag genom bjälklagen. Övervåningen byggdes upp av tak- kasetter och gavelspetsar av ytelement. Inredning av övervåningen gjordes på plats.
4.3.2 Grundläggning
Hus 9, 10 har källare murad med "Leca-block" och "Leca VTT-system" för tätning och luftning. Husen med yt- och volymelement -5,6 och 7, 8 - är grundlagda med torpargrund. Övriga hus har platta på mark Hus 13, 14 har kant av "Leca grundelement". De övriga plattorna på mark är kantbalks- förstyvade och har kantisolering av cellplast. I några fall "Siroc" sockel
element - cellplast överdragen med glasfiberarmerad betong.
FIG I Situationsplan
23
iygtknvigji
»lyre, pian
FIG 2 Plan, hus 1 och 2 Ekohus
FIG 3 Plan, hus 3 och 4
Byggn firman Olaus Forsberg och Träfor skningsinstitutet
25
t'rothnpian
FIG 4 Plan, hus 5 och 6 Nordkalotthus
790
{xottznpian
Oirrt pian.
FIG 5 Plan, hus 7 och 8 Elementhus
27
kaUarptan
FIG 6 Plan, hus 9 och 10
Armerad Betong Yägförbättringar, Masonite AB och Icopal
FIG 7 Plan, hus 11 och 12
Armerad Betong Vägförbättringar och Masonite AB
850
29
FIG 8 Pfen, hus 13 ©eh 14 Urnehus
4.4 Produktion
4.4.1 Metoder
De produktionsmetoder som användes var genomgående enkla - den typ av metoder som används vid normalt styckebyggande.
De fyra hus som byggdes med Masonite - sy stemet (hus 9-12) projekterades av fristående konsulter. Övriga hus projekterades inom respektive företag, med mer eller mindre accentuerad produktion sanpassning.
Hus_j_,_il (Ekohus) byggdes "hantverksmässigt" med det förkapade virke som kom buntat till arbetsplatsen.
MSIIlI (Olaus Forsberg) byggdes "hantverksmässigt" med det system för lösvirkeshus som Träfor skning sin stitutet har under utveckling. I det ena av husen gjordes försök med två våningar höga väggreglar.
j6_(Nordkalotthus) levererades som volymelement och monterades med hjälp av mobilkran. övervåningarna inreddes "hantverksmässigt".
Hus_(7,_Sl (Elementhus) levererades som ytelement som monterades med hjälp av mobilkran. Färdigställandet - komplettering, inredning, målning, komplettering av installationer - skedde på byggplatsen.
öä®_.2lAi?_CA®V-Ma sonite-Icopal) byggdes till vissa delar på marken (grund
plattan) och restes med hjälp av traktor. Gavlarna spikades ihop av masonite- reglar och -panel och restes på detta sätt. Två olika resningsmetoder för husen provades. I ena fallet spikades tvärgående ramar ihop - väggreglar, bjälklags- och takbalkar - på marken. Ramarna restes och stagades med ett hammarband. I det andra fallet monterades reglar och hammarband till lång
väggarna först och på dessa monterades bjälklags- och takreglar. Komplette
ringen av husen skedde "hantverksmässigt".
Hus_J_3_,_14_(Umehus) byggdes helt "hantverksmässigt" med lösvirke.
4.4.2 Tidplaner
Projekteringen av husen, ansökan om lån och byggnadslov skedde de sista månaderna 1976 och de första 1977. Färdigställandet av VA-arbeten och gator inom området utfördes under vintern och de arbetena var färdiga i månadsskiftet februari-mars.
Byggnadsarbetena kunde påbörjas omkring den 1 mars 1977. Husen skulle va
ra färdiga för visning till NOLIA-mässan den 6 augusti 1977.
Husen 2 och 3 skulle endast ha färdiga stommar för visning i augusti.
31
Husen 10 och 12 färdigställdes också endast till vissa delar - exteriört - för visning av stomsystemet. Kompletteringsarbeten för dessa hus utfördes under hösten 1977.
De första husen började byggas i början av mars, medan de sista inte påbör
jades förrän i juni. Den varierande igångsättningen gjorde också att isole
rings- och tätningsarbeten utfördes under olika tid i de olika husen. FIG 9.
Med undantag för hus 2 har uppvärmning skett i husen minst en månad före inflyttning. FIG 10.
4. 5 Data för husen
Kär redovisas endast de data för husen som kan anses ha intresse för energi
förbrukningen.
4.5.1 Husens ytor och volymer
Våning sytorna i de olika husen varierade mellan 123 och 191 m2 - vilket motsvarar 55 % av den mindre ytan. Räknar man bort husen med oinredd vind (hus 13, 14) blir motsvarande siffra för tvåvåningshusen 19 %. Bostads
ytorna utgör 85-90 % av våning sy tor na. Medelvärdet för bostadsytorna är
O
148 m men spridningen är stor. TAB 2, FIG 11.
Byggnadsvolymerna varierar mellan 513 och 894 m2 - 74 % räknat på det läg
re värdet. För enbart de källarlösa husen är motsvarande siffra 29 %. TAB 2.
Man kan konstatera att variationen i storlek mellan de största och de minsta husen är ganska stor. Det skiljer 63 m2 i bostadsyta. Tar man medianen för bostadsytan 155 m2 så ligger övre kvartilen på 168 m2 och den nedre på 133 m2. 10 hus, 5 par, ligger inom 35 m^. Genomgående möjligen med undantag för hus 13, 14 i nuvarande form - är husen stora småhus, jämfört med ge
nomsnittsproduktionen i landet.
4.5.2 Fönsterytor
I SBN -75 anges att "det normalt godtas att en byggnads fönsterarea uppgår till 15 % av våning sytan". Samtliga av dessa hus har värden som ligger under 15 %. Högst 14,3 %. TAB 3.
Ur energi synpunkt har fönstrens placering i olika väderstreck betydelse. Ett söderfönster tillför huset mer energi genom instrålning än ett motsvarande fönster mot norr. Den procentuella fördelningen av fönsterytor i olika väder
streck visar att huvuddelen av fönstren ligger mot väster och öster. Någon styrd placering mot söder har tydligen inte skett. TAB 3, FIG 12.
Det område där husen har byggts stadsplanerades långt innan det var bestämt att det skulle bebyggas med energisnåla hus. Ingen direkt hänsyn har alltså tagits till energisnålt byggande i samband med stadsplaneringen. De hus som byggts, har samtliga varit av traditionell typ med huvuddelen av fönster
ytorna på långfasaderna. Husen har placerats på tomterna med hänsyn till planen och i vilken riktning fönstret hamnat har blivit därefter.
TAB 2 Husens ytor och volymer
Ytor m2 Volymer rm
Hus nr Byggnads (inkl garage)
V aning Bostads Garage Byggnads (inkl garage)
Inne luft
1, 2 113 161 132 (35) 513 338
3, 4 133 176 155 37 598 395
5, 6 142 162 144 42 567 412
7, 8 148 179 158 (52) 618 376
9, 10 160 188 168 (48) 894 699
11 147 191 1 66 35 663 479
12 147 191 170 35 663 493
13 186 123 107 63 540 300
14 186 123 109 63 540 315
Hu s 111
Garage las.
TAB 3
, 12 och 13, 14: Skillnad i ytor och volymer : Där ( ) anges kommer energiförbrukningen
Fönsterytor
p g a olika väg i garagen att
;gtjocklekar särbehand-
F önsterytor
Hus 2 % av vån. yta
N S Ö V S: a
1, 2 2, 6 5,5 11,7 19, 8 12, 3
3, 4 7,5 10,8 - 6, 9 25, 2 14, 3
5, 6 4,2 4,4 6, 4 5, 6 20, 6 12, 7
7, 8 3,7 8,2 3, 7 V, 9 23, 5 13,1
9, 10 3,0 2,4 6, 2 5,3 16, 9 8,9
11, 12 3,5 2,8 5,0 5,4 16, 7 8,7
13, 14 - 6,3 9,7 15, 9 12, 9
33
stomme
- lecrmp-t&ttjZrtfiŸ
I ■ ~> , j&s-dcj^Iä/lcirtde. usic/&r
FIG 9 Tidplaner - byggskedet
3 - W3
1 = <5o->7lrt7<2v-cnzrrnjZ- besmasie/TJt - o-armg.
y " •i/lftyZ&lUT.ys
FIG 10 Tidplaner - uttorkning, inflyttning
35
m
100
150
100
50
hm U2 3*± 5U rsS 0JJO_ IJa/2 15 sU
I J - và/u^Ÿ^f^1
I I . 6-<Hytadt>yCa
FIG 11 Vånings- och bostadsytor
VOSUSlCfitf&l
--- 15
10
norr
FIG 12 Fönsterytor - procent av vånings- yta och fördelning på olika väder -
sträck
4.6 Byggtekniska lösningar
4.6.1 Vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner
4. 6. 1.1 Beskrivning - de enskilda husen
Samtliga vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner i de källarlösa husen utfördes av trämaterial. Källarbjälklaget i husen med källare utfördes av betong. Beskrivningarna är i första hand inriktade pä isolering och täthet.
Hus 1 och 2 (Ekohus)
FIG 13
Isolering
Grund Platta på mark. Kantisolering av 70 cellplast överdragen med glasfiberarmerad betong - "Siroc" sockelelement.
På plattan 50 + 75 mineralull, 0,15 plastfolie, 22 golvträ.
Väggar 23 gles panel på 10 K-plywood. 180 mineralull, 0, 15 plast
folie. 13 gipsskiva (200 mineralull över våning sbjälklag)
Tak Plant:
16 träpanel, 0,15 plastfolie, 300 mineralull.
Snedtak:
16 träpanel, 0, 15 plastfolie, 250 mineralull, 3,2 board, 23 luftspalt, 10 plywoodluckor med tegelläkt.
Garage Garage till hus 1 lika bostadsdelen.
Garage till hus 2 oisolerat.
Tätningar
Vindskydd Vägg:
10 mm trycckimpregnerade plyv/oodskivor, tätade i verti
kalskarvarna med gummilister (Rockwool H-list).
Tak:
Plana taket har bjälklag slängd med pappöversida.
Snedtaket har 3,2 board med luftspalt mot yttertaket.
Diff. spärr Vägg:
0,15 svart plastfolie, tejpad i skarvar, placerad på reg
larnas insida och invikt mot golv och tak.
Tak:
Lika vägg.
Sylltätning Mellan grundplattan och syllen gummilist (Rockwool S-list) kompletterad med sträng av fogskum sprutad från insidan.
Fönster Fönstren infästa mot fasadskivan med fogskum (Polyuretan)
Övrigt Elgenomgångar i plastfolien tejpade.
Speciella konstruktionslösningar
Vindskyddet i väggarna av tryckimpregnerad plywood fungerar också som fasadmaterial. På plywooden spikades gles panel.
1ùommc./-aUUl med fyisidilz ... ^ /... ... .
-handjdbk. 50*200 c/c fâ)@:
200 'mintraiulC
50 * 160 mcneralcdl _/S pla6tfade, * çipsàèÜrg
12 rrusmsaUM, iûi 70 cm d irapp
■;;i;i;i;i;ivi>;ö;i::::::::;:::j:oxj:^
hep(.ar 56
cyCM, pa/ud 25 "/TO t/yokunprepn.
/o {/pckîmp/-ecpnenzcL pupurcmd
30 numraddl
/SO mioa-edbdt , t-eplar 155% OOP O, /6 pda&tfoliji. L qyaQs-kimi
TOaùiîns- med pummédsiZ
LLppalUuÙL f-egdar 50*?5T SO -r75 mînjt/-adulL
FIG 13 Hus 1 och 2. Vägg-, tak-, och bjälklag skon struktion
Hus 3 och 4 (Olaus Forsberg - Träforskningsinstitutet)
FIG 14
I_s_olering
G rund Betongplatta. Kantisolering av 60 cellplast. På plattan PVC-folie, 60 cellplast och 16 spånskiva (flytande golv).
Väggar Hus:
23+20 träpanel, 9 gipsskiva (GNU), 50+95 mineralull (korsade reglar), PVC-folie, 45 mineralull, 13 gips
skiva.
Garage:
23+20 träpanel, 9 gipsskiva (GNU), 50+90 mineralull, PVC-folie, 13 gipsskiva.
Tak Hus:
13 gipsskiva, glespanel, trampsäker plastfolie (Gyproc), 120+120 mineralull, råspont, papp.
Garage:
13 gipsskiva, PVC-folie, 220 mineralull, råspont, papp.
Tätningar
Vindskydd Gipsskiva uppdragen till takpanel. Tejpade vertikalskarvar.
Diff. spärr 0, 15 svart plastfolie tejpad i skarvarna.
Sylltätning Mineralullsremsa. Syllen fastdragen med. fransk skruv i ingjuten träregel. Sträng av elastisk fogmassa på insidan.
Fönster Drevning med mineralull. Elastisk fogmassa på insidan.
Plastfolien dragen över fog.
Speciella konstruktionslösningar
Ytterväggarna har stående reglar mellan liggande reglar både på ut- och insida. Plastfolien är indragen mellan de inre liggande och de stående reg
larna. Detta gör att plastfolien kan föras obruten från grundplatta till tak- nock, och att elin stalla tioner kan göras i ytterväggen utan att folien behöver brytas. Ingen genomgående trädel i själva väggen.
100 mimraXulC m. vïnd6&
150 numraliULsbhra.
cj/M pami 28 * 35'300 /i qipsikura.
so y So c éOQ
bja/k{a^suf>pOaŸŸ'n^nf' P^tt- f^rrnSlk^ŸfC ~ //ua 4-
25 y wo ■» 2o «■ iso ÿtferpgswt 5 qipSikum (6Å/0) 50 *35 * 45 mûUrcMiU
■ yUtätmng, m. yufflrttiiost + g/ fxn^
FIG 14 Hus 3 och 4. Vägg-, tak-, och bjälklag skonstruktion
Hus 5 och 6 (Nordkalotthus) FIG 15
I_solering
Grund Torpargrund. Betongbalkar på plintar med stödplatta på frostfritt djup.
Bjälklag med 22 spånskiva, 0,15 plastfolie, 200 mineralull, 13a sfaboard.
Väggar Hus:
20 lockpanel + "Tätcfol" vindskydd, 50+120 mineralull, 0,15 plastfolie, 10 spånskiva.
Garage:
20 lockpanel, "Tätofol" 70+50 mineralull, 10 spånskiva.
Tak Hus:
10 spånskiva, 0,15 plastfolie, 260 mineralull (Masonite balk H 290), luftspalt 3,2 oljehärdad board, takplåt.
Garage :
13 plywood, 0,15 plastfolie, 200 mineralull, 13 plywood, underlag spapp, plåt.
Tätninsar
Vindskydd "Tätofol" plastfolie med små hål. Lika i hus och garage.
Biff. spärr 0,15 plastfolie placerad på reglarnas insida. Skarvar mel
lan elementen, övervikta och tejpade.
Syll Bottenbjälklag och väggar byggda i samma element och spiklimmade.
F ön ster Drevade med mineralullremsor. Diff. spärren framdragen mot karmen.
Byggelement Tätning mellan byggelementen med mineralullremsa och övervikning av diff. spärren. I nedre bjälklaget injektering i skarv med polyuretanskum.
Spec Ëj-F'ilïîiPïl6 r
Systemet i sig självt är speciellt, med många lösningar som endast är tillämp bara vid bygge med volymelement.
takkaietC; ( iûnspiéaciJ 3, z û-rjf-L6ers&w-a 2Q iu/tspcUÙ 45 * 220 /-eo-éar c. /2oO 2oo /nmenUuiù
2* /Q * 120 y-Cta-pa/vii
y cUfftàt j-trCuz- TrisicUiht/ckl
cf'/rUrtx.Oaqy/vtfUj,' 22 spåniåura
Ôo muxt~cUu4l tom, im. fr ■ùiâXki.ùeLn.
45 x fS5 5fcUéas-
FIG 15 Hus 5 och 6. Vägg-, tak-, och bjälklag skon struktion
Hus 7 och 8 (Elementhus)
FIG 16
I_s_ole_ring
Grundläggning Hus:
Torpargrund. Bjälklag med 22 spånskiva, 70 luftspalt, 150 mineralull, kval B, 13 asfaboard.
Garage:
Betongplatta på 190 markskiva av mineralull, "Leca"
kantisolering.
Väggar Hus:
22 träpanel, papp, 45 mineralull, asfaboard, 145 mine
ralull, 0,15 plastfolie, 9 byggboard.
Garage :
22 träpanel, asfaboard, 80 mineralull, 0, 15 plastfolie, 13 gipsskiva.
Tak Hus :
Snedtak: 17 träpanel, 0,15 plastfolie, 200 mineralull me papp sida.
Plant tak: 17 träpanel, 0,15 plastfolie, 250 mineralull med pappöversida.
Garage :
13 gipsskiva, 0,15 plastfolie, 80 mineralull, 22 råspont
Tätnirygar
Vindskydd Vägg:
Papp innanför ytterpanel, Asfaboard indragen 45 mm i isoleringen.
Tak:
17 mm råspont, papp. Papputsida på isolering mot kall
utrymme och luftspalt.
Garage :
Vägg: Asfaboard
Tak: Pappöversida på mineralullen.
Diff. spärr Vägg:
0, 15 plastfolie placerad mellan reglar och byggboard.
Tak:
Lika vägg men tejpad i skarvar.
Syll: Tätning mellan bjälklag och väggelement. Gummilist (Rockwool S-list). Vinkeln mellan vägg och färdigt golv tejpad.
Fön ster : Fönster byggs in i element så att 80x100 bred tätnings- remsa av skumplast läggs runt fönsterkarmen och sedan byggs väggelementet upp runt fönstret.
'/50+/00 /wmmluU- .icralÀ
12. ifisusiaÂptQZt&f
100 j- 100 /TwurwUUl
tUl ?0 cm från, fZçycUr, ira-
■48*220 l'r/alkar, /ntrtanïUoU 30+80 *f50 iUroO£>
14-51- -OS minjzmXuXO
tätsufiy- fruzd ÿâsnyrulîït
22 go^vspMA^or/.
4â - 2oç érdCèar
l'£2 * So mine.roA/Jl Âtrz/ fi 19 (fabfiasuU - 4arart&éi»G.
FIG 16 Hus 7 och 8. Vägg-, - bjälklag skon struktion
