Juridiska institutionen Höstterminen 2017
Examensarbete i civilrätt, särskilt förmögenhetsrätt 30 högskolepoäng
Rättslig kvalificering samt konsumentskydd avseende kryptovalutor
Legal qualification and consumer protection regarding cryptocurrencies
Författare: Nicoll Corallius
Handledare: Rebecca Söderström
1
2
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ...2
Förord ...4
1 Inledning ...6
1.1 Introduktion ...6
1.2 Syfte och frågeställning ...7
1.3 Metod ...8
1.4 Avgränsning, begreppshantering och terminologi ... 10
1.4.1 Avgränsning... 10
1.4.2 Begreppshantering och terminologi ... 11
1.5 Disposition... 12
2 Kryptovalutans bakgrund ... 14
2.1 Introduktion ... 14
2.2 Faktorer och händelser ur vilka kryptovalutan föddes ... 15
3 Teknologin bakom kryptovalutor ... 16
3.1 Inledning ... 16
3.2 Blockchain-tekniken ... 16
3.3 Mining (utvinning och verifikation) och digitala plånböcker ... 20
3.5 Avslutande reflektioner ... 21
4 Rättslig kvalificering av kryptovaluta ... 22
4.1 Inledning ... 22
4.2 Kvalificerandet av kryptovaluta som egendomsslag... 22
4.3 Rättsverkan av innehav av kryptovaluta... 23
4.4 Avslutande reflektioner ... 26
5 Kryptovaluta i ljuset av monetära kapitalslag... 26
5.1 Inledning ... 26
5.2 Valuta, pengar och betalningsmedel... 27
5.3 Avslutande reflektioner ... 30
6 Kryptovalutor i ljuset av finansiella instrument ... 31
6.1 Inledning ... 31
6.2 Kryptovalutor i förhållande till finansiella instrument ... 31
6.3 Avslutande reflektioner ... 32
7 Det potentiella konsumentskyddet ... 32
7.1 Inledning ... 32
3
7.2 Konsumentskydd avseende andra kapital ... 33
7.3 Placeringen av konsumentskyddet för innehavet av kryptovalutor ... 33
7.4 Utformningen av konsumentskyddet... 35
7.5 Avslutande reflektioner ... 37
8 Kryptovalutan och dess framtid ... 37
8.1 Inledning ... 37
8.2 Kryptovalutornas styrka... 37
8.3 Kryptovalutans svagheter ... 38
8.4 Vågen av digitala betalningstjänster ... 39
8.5 Avslutande reflektioner ... 40
9 Avslutning ... 41
Källförteckning ... 42
Litteratur ... 42
Internationella och utländska domstolar ... 42
Internetkällor ... 42
4
Förord
Jag brukar få frågan om man bör investera i kryptovalutor, främst för att det anses som något nytt, spännande, och framförallt för att man kan tjäna sig en slant på kort sikt. Svaret jag ger är tyvärr inte lika spännande som frågan. Ty innan man ställer sig frågan om man bör investera i kryptovalutor bör en annan fråga ställas, nämligen ”Är jag tillräck li gt påläst?”. Därefter kan det göras en rimlig riskbedömning för att se om investeringe n fortfarande är attraktiv. Kryptovalutor är idag ett relativt svårhanterligt ämne som är förenat med en hel del risker, vilket också har föranlett att det har tillkommit en högst polariserande åsiktsbildning inom ämnet.
Även om det finns möjlighet att skriva milsmeter om de rättsliga problem som uppdagas i samband med ett innehav av detta kapital, kommer det genom denna uppsats ges ett ärligt försök till att belysa en del av de risker som anbelangar innehavaren till kryptovalutor. De rättsliga problem som tas upp i denna uppsats utgör endast en ostskiva från hela osten av alla de rättsliga problem som borde avhandlas på området. Kanske kan det åtminstone väcka ett visst intresse hos läsaren, och framförallt finns det en förhoppning om att det ska ge en viss mersmak till att dessa juridiska spörsmål undersöks mer ingående.
Till dig som läser denna uppsats kommer jag här med en uppmaning. Försök ställ dig neutral till ämnet. Varför? Därför att allt som är nytt har en benägenhet att attrahera motpolerna misstankar och överentusiasm. I synnerhet allt som har med digitalisering att göra. Vi kommer väl alla ihåg Ines Uusmanns starka uttalande om att internet bara är en fluga.1 Ett uttalande som vi så här 20 år senare fnissar åt hur fel det blev. Samtidigt finns det en del uttalanden som befinner sig på andra sidan om spektrumet, där det finns en övertro i digitalisering. Alldeles oavsett ska vi inte förhasta oss i några slutsatser. Konsten ligger i att hålla sig neutral och se objektivt på hur fördelarna och nackdelarna förhåller sig till varandra.
1Treijs, Svenska Dagbladet, 20/2 2016.
5
Slutligen vill jag ge ett stort tack till min handledare Rebecca Söderström som har orkat åta sig arbetet att handleda detta såväl snäva som kontroversiella ämne som avhandlats i denna uppsats.
6
1 Inledning
1.1 Introduktion
Kryptovaluta är ett elektroniskt objekt, som används främst som ett icke fysiskt betalningsmedel. Den enskilt största faktorn som särskiljer kryptovalutor från reguljära valutor är att de inte ges ut av statliga garanter, så som centralbanker. Istället tillhandahålls de av privata aktörer.2 Ett flertal försök har gjorts för att skapa den ideala kryptovalutan, men det var inte förrän 2008 när Satoshi Nakamoto kom ut med sitt nio sidor långa PM om bitcoin ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” som kryptovalutorna fick den utformning de har idag.3 Mottagandet av bitcoin har varit oerhört heterogent, men i takt med att åren har gått sedan bitcoin släpptes ut på marknaden har även acceptansen och intresset ökat för kryptovalutor.4 Numer bör man sluta sig till att aversionen mot kryptovalutor har avtagit till viss del. Åtminstone till den grad där EU- domstolen år 2014 valde att komma med ett förhandsavgörande avseende huruvida växlingsinstitut för bitcoin bör åläggas att betala moms.5 Hade aversionen för kryptovalutor varit lika stark som vid bitcoins födelse, hade spörsmål avseende kryptovalutor aldrig tagits upp av en dömande instans. En inte alltför långtgående tanke hade varit att det i sådana fall skulle ha kvalificerats som ett pactum turpe-mål.6
Trots att acceptansen för den elektroniska valutan har ökat, så finns det fortfarande en viss misstro till detta kapitalslag. Något som gör ämnet än mer känsligt är avsaknaden av handlingsdirigeranderegler, och inte minst då i form av konsumentskydd – vilket i sin tur potentiellt kan skapa stora problem, såväl för konsumenten som för den svenska staten. I december 2013 ställde sig Finansinspektionen bakom Europeiska bankmyndighe te ns (EBA) varning för virtuella valutor.7 Främst handlade kritiken om att såväl betalningsmedlet som växlingskontoren som tillhandahåller kryptovalutorna till stor del
2 Riksbanken, Virtuella valutor, 17/6-2014.
3 Det kan diskuteras ifall startpunkten för bitcoin bör räknas från den dagen då PM:et släpptes eller från den tidpunkten då nätverket med tillhörande system realiserades. En diskussion som inte kommer att föras vidare i denna uppsats, men värd att belysa.
4 Segendorf, Penning- och valutapolitik 2014:2, Vad är Bitcoin?, s. 85. Se även hänvisningen i not 24, samma sida.
5 C‑264/14.
6 Pactum turpe, principen om att avtal som är omoraliska eller osedliga inte förtjänar rättsordningens skydd, vilket kan medföra att domstolen vägrar att pröva målet.
7 Finansinspektionen, Konsumentskyddet på finansmarknaden, s. 17, 15/5-2014.
7
är oreglerade.8 Finansinspektionen motiverar dessutom denna anslutning med att marknadsvärdet på bitcoin är extremt volatilt i jämförelse med andra reguljära valutor,9
1011 vilket medför en risk att konsumenter på kort tid förlorar stora summor pengar.
1.2 Syfte och frågeställning
Behovet av att kvalificera kryptovalutor har ökat i takt med dess spridning till allmänheten, men framförallt med anledning av dess spridning till de vanliga konsumenterna. Ambitionen är därför att i denna uppsats kvalificera kryptovalutor utifrån de förklaringsmodeller och begrepp som tillhandahålls inom svensk rätt idag. Genom att först undersöka vilka inneboende egenskaper kryptovalutan besitter, för att sedan se vad ett innehav av detta kapitalslag innebär, kan man sedan gå vidare till att utreda vad dessa konsumenter bör åtnjuta för konsumentskydd. Frågan blir således ifall de regelverk vi har idag är tillfredställande nog för dessa konsumenter. Frågeställningen som har utgjort ramen för denna uppsats är således:
1) Vad är kryptovalutor utifrån ett äganderättsligt perspektiv?
2) Vilket egendomsslag utgör kryptovalutor?
3) Vilket konsumentskydd erhåller en innehavare av kryptovalutor?
4) Vad blir konsekvenserna av denna kvalificering samt av det konsumentskydd som erbjuds?
5) Är ett konsumentskydd avseende ett innehav av kryptovalutor nödvändigt?
Det som gör ämnet intressant är främst det faktum att det är så pass nytt att juridiken inte har hunnit ikapp, vilket utgör huvudregel snarare än undantag när det handlar om nya digitala företeelser som försöker expandera på marknaden.12 I den ekonomiska litteraturen finns det de som menar att kryptovalutor inte har genomgått någon mognadsfas, vilket alla nya produkter måste göra för att kunna etablera sig på marknaden.13 Ett inte orimligt antagande i anslutning till detta skulle vara att om juridike n
8 Finansinspektionen, Konsumentskyddet på finansmarknaden, s. 17, 15/5-2014.
9 Dock är volatiliteten vanligare än vad man tror. Exempel på länder nationella volatilitet avseende den nationella valutan och inflation kan exemplifie ras med Zimbabwe och Argentinas ekonomiska utveckling under 1900-talet, vilket i sin tur påverkade marknadspriset på valutan.
10 Lovén, Bitcoin – En finansiell revolution, s. 25.
11 Vigna & J. Casey, The age of cryptocurrency, s. 17.
12 För vidare läsning om IT-anpassad lagstiftning se Magnusson Sjöbergs kommentar i Rättsinformatik – Juridiken i det digitala informationssamhället, s. 26.
13 Lovén, Bitcoin – En finansiell revolution, s. 215 f.
8
på området skulle anpassas till denna nya företeelse skulle en påskyndning ske av denna mognadsfas.
Syftet med denna uppsats är inte att presentera en klar lösning på de problem som tas upp, utan snarare belysa och analysera konsekvenserna som kan uppkomma av ett innehav av kryptovalutor. Dessa konsekvenser avhandlas i samband med det faktum att det i skrivande stund inte finns någon legal definition av vad som utgör en kryptovaluta, och med detta sagt är det oklart vad för konsumentskydd en innehavare av kryptovalutor kan tänkas åtnjuta.
1.3 Metod
Juristens metod är i mångt och mycket den klassiska rättsdogmatiska metoden, en metod som juristen vill undvika att frångå. Dock ställer denna metod till det vid avhandlinge n av ämnet som har behandlats i denna uppsats. Då juridik aldrig skapas i ett vakuum blir det därför en nödvändighet att relatera frågeställningen till icke-juridiska källor för att få ett gott resultat i undersökningsuppgiften. I denna uppsats kommer särskilt mycket material från källor utanför de typiska rättskällorna. Fördelen med att använda sig av ekonomisk litteratur har varit att många ekonomer faktiskt har prövat hur kryptovalutor fungerar i praktiken. Någon sådan empiri finner man inte inom den juridiska doktrinen. I sammanhanget bör det nämnas att trots att metoden som har använts till denna uppsats delvis är av rättsekonomisk natur har det inte tillämpats några modeller som sedan har applicerats på frågeställningen, något som annars är vanligt förekommande inom rättsekonomin.14 Vid första anblick så kan det uppfattas som att den ekonomiska litteraturen på området är av en överväldigande flora, men i mångt och mycket är det samma information som upprepas, med vissa undantag. Detta har föranlett att källförteckningen är av smalare karaktär.
I den här uppsatsen har det valts att som i ett steg i kvalificeringen se över hur kryptovalutor passar in i de mer vedertagna kapitalslagen såsom reguljära valutor, pengar, betalningsmedel, och finansiella instrument i och med att det inte är ovanligt att det sätts ekvivalenstecken dem emellan.
14 För rättsekonomiska modeller se Fredric Korling, mfl, Juridisk metodlära, kapitel 5.
9
Större delen av de källorna som har använts till denna uppsats har inhämtats från internet, källor som många förtroendeingivande författare har lutat sig mot, vilket har gjort att även de internetbaserade källorna har vunnit legitimitet och validitet.
Metoden har också varit att så långt som möjligt definiera kryptovalutan utifrån den juridiska begreppskatalog som finns tillgänglig inom svensk rätt idag. Detta har dessutom varit en nödvändighet för att överhuvudtaget kunna undersöka ifall exempelvis en analog tillämpning av den lagstiftning som finns på området skulle kunna göras. Med detta sagt bör ett uppmärksammat finger höjas. I denna uppsats har det valts en arbetsmetod där det först har utretts vilka karaktäristiska egenskaper som kryptovalutor innehar för att sedan titta på hur dessa förhåller sig till mer vedertagna kapitalslag, och således gällande rätt.
Inom doktrin och annan litteratur på området har gjorts en kvalificering i omvänd ordning, det vill säga genom att först tittat på hur gällande rätt ser ut, för att sedan titta på hur väl kryptovalutan bemöter de tillämpliga rekvisiten. Ett sådant arbetssätt resulterar till beskrivningsproblem, eftersom man först måste beskriva den verklighet som föreligger innan man väljer att applicera tillämpbara rättsregler. Detta har föranlett att ett ganska stort fokus har lagts på de tekniska grundstenarna som kryptovalutan är beroende av. Det är även dessa som ger kryptovalutan dess särskilda karaktäristika som i sin tur särskiljer denna från andra kapitalslag.
I och med att ämnet har varit föremål för en rik åsiktsbildning har även litteraturen på området blivit färgad av de diskussioner som har förts, något som har tagits hänsyn såtillvida att sådana delar har valts bort till förmån för att upprätthålla en objektiv syn på ämnet. Samma arbetsmetod (selektering) har använts för att utreda när litterat ure n avhandlar bitcoin eller kryptovalutor i generell mening, då det är vanligt förekomma nde att författare som skriver om kryptovalutor generaliserar utifrån de fakta som endast rör bitcoin.
Vidare har bilder använts som en metod för att förklara vissa begrepp i denna uppsats, bilder som jag själv har illustrerat då det inte finns tillräckligt pedagogiska bilder att tillgå för att utreda ämnet som sådant. De bilder som jag själv inte har illustrerat har jag refererat källan till i notsystemet.
10
1.4 Avgränsning, begreppshantering och terminologi 1.4.1 Avgränsning
Utgångspunkten har varit att avhandla kryptovalutan ur ett förmögenhetsrätts li gt perspektiv, dock har inga frågor vad avser obeståndsrättsliga, sakrättsliga, redovisningsrättsliga eller skatterättsliga spörsmål avhandlats i denna uppsats,15 även om dessa rättsområden är beroende av att det finns en underliggande civilrättslig äganderätt.16 Vidare har det endast tagits hänsyn till själva innehavet av kryptovalutor, det vill inte vad som sker ifall man väljer att handla med dessa, växla vidare eller på annat sätt nyttja dessa.
Den tekniska strukturen och teknologin bakom kryptovalutor har behandlats i uppsatsen, dock inte i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att upprätthålla syftet. Det är dock nödvändigt att ta upp väsentliga delar av den teknik som ligger bakom kryptovalutor, då ämnet som sådant är av högst teknisk karaktär. Vidare så har det inte inrymts att presentera alla kryptovalutor med dess skillnader, inte heller har det ansetts nödvändigt att presentera specifika kryptovalutor. Anledningen till detta är att syftet med uppsatsen inte är att utreda specifika kryptovalutor, utan kryptovalutornas olika egenskaper och syften för att på så sätt juridiskt kunna kvalificera dessa.
Det bör redan inledningsvis till uppsatsen nämnas att kvalificeringen kan göras betydligt mer ingående än vad som ryms i denna framställning, dock har det valts att utföra den förmögenhetsrättsliga analysen så långt som möjligt, inom det här formatet, för att sedermera avhandla hur ett potentiellt konsumentskydd bör se ut. Omvänt kan man se det som att ett konsumentskydd aldrig blir aktuellt förrän vi vet vad det är för kapitalslag som ligger förhanden.
Fokus i denna uppsats har varit på själva innehavet av kryptovalutor. Hur marknadspriset sätts på kryptovalutor eller vad som händer i vidare led av transaktioner i form av betalningar tas inte upp i denna uppsats.
15 Dessa rättsområden utgör också speciallagstiftning till viss mån, exempelvis har skatterätten sin egen klassificering och kvalificering av vad som utgör kapital.
16 Se angående om hur sakrättsliga frågeställningar är beroende av ett underliggande förmögenhetsrättsligt ägande, Millqvist, Sakrättensgrunder s. 27.
11
1.4.2 Begreppshantering och terminologi
Virtuella valutor kan anta tre former, nämligen:
1. Slutna valutasystem – enheterna kan endast tjänas och konsumeras inom ramen för det slutna systemet där de tillhandahålls.
2. Enkelriktade valutor17 – enheterna kan köpas men inte växlas tillbaka till ursprungsvalutan. Transaktionsvägarna är inte reversibla utan enkelriktade.
3. Dubbelriktade valutor – enheterna av de olika valutorna kan växlas mellan olika valutor. Transaktionsvägarna är reversibla.
Bild 1
I denna uppsats har endast dubbelriktade virtuella valutor tagits upp. För att förhindra begreppsförvirring har begreppet kryptovaluta använts, det vill säga virtuella valutor som bygger på blockchaintekniken.18 Denna begreppshantering har valts då det i dagslägets används olika namn för kryptovalutor.19 20 Då många av de källor som legat till grund för det här arbetet är av utländsk härkomst (främst amerikansk och engelsk sådan), samt att det är av teknisk karaktär, förfaller det mer praktiskt att använda begreppet cryptocurrency, det vill säga kryptovaluta. Vidare så används prepositionen krypto- flit igt
17De två förstnämnda tillhålls ofta av datorspelbolag, se exempelvis World of Warcraft utgiven av Blizzard Entertainment, Bubble Witch utgiven av King.com ltd. Den senare har nu kommit ut med något som kallas för tokens, men detta kan man diskutera ifall det skulle ändra synen på det virtuella
valutasystemet i World of Warcraft.
18 Mer om blockchaintekniken kommer att avhandlas i avsnitt 3.2.
19 Exempelvis digitala valutor, virtuella valutor eller elektroniska v alutor.
20 Se bland annat svenska myndigheters användning av begreppet virtuella valutor, Riksbanken, Virtuella valutor, 17/6-2014, Skatteverket, Virtuella valutor, (hämtad: 17/6-2017).
12
av de som de facto handlar med kryptovalutor, det vill säga de som handlar, köper, säljer, och programmerar nätverk för kryptovalutor.21
Begreppet kryptovaluta kommer också att användas som ett paraplybegrepp för alla de valutor som bygger på blockchaintekniken. Mycket av det material som har använts till denna uppsats avhandlar bitcoin, och i många fall är det som är skrivet rörande bitcoin även applicerbart på övriga kryptovalutor i stort. I sammanhang där det har varit nödvändigt att avhandla bitcoin explicit har det också skrivits ut, och framgår således av texten. Beträffande blockchaintekniken har det valts att inte försvenska namnet på denna verifikationsprocess, då denna tillhör den tekniska biten av kryptovalutorna. Detta eftersom det inom datatekniken homogent används ett engelskt språkbruk, och det finns inget syfte med att ändra på detta begrepp.
Skaparen till en specifik kryptovaluta, det vill säga den eller de personer som har skrivit protokollet som sedan ska utgöra regelverket för hur nätverket för kryptovalutan sköts, refereras i denna uppsats som utgivare av kryptovalutan.
1.5 Disposition
Inledningsvis börjar uppsatsen med en kort genomgång av vad som kännetecknar kryptovalutor, dess anskaffningssätt samt incitamenten som förelåg för kryptovaluta ns framväxt, avsnitt 2. Därefter kommer avsnitt 3, där tekniken som ligger till grund för kryptovalutornas effektivitet och funktionalitet att presenteras. Både avsnitt 2 och 3 är av mer deskriptiv karaktär, varpå resten av uppsatsen kommer att innehålla löpande analys.
I avsnitt 4 kommer fråga 1 och 2 i frågeställningen att avhandlas, det vill säga kvalificeringen av kryptovalutor utifrån ett förmögenhetsrättsligt perspektiv, då det analyseras vad kryptovalutor utgör för rättsobjekt samt vilken rättsverkan ett innehav av kryptovalutor innebär. I de efterkommande avsnitten 5 och 6 kvalificeras kryptovalutan i ljuset av mer vedertagna kapitalslag, nämligen valuta, pengar, betalningsmedel och finansiella institut. Ifall en sådan kvalificering är möjlig kan det tänkas att ett innehav av kryptovalutor skulle kunna åtnjuta motsvarande konsumentskydd. I avsnitt 7 kommer det att analyseras hur ett konsumentskydd avseende ett innehav av kryptovalutor bör upprättas. Det kommer analyseras ifall man kan inhämta inspiration från konsumentsk ydd avseende andra kapitalslag, ifall kryptovalutor borde ha ett eget skräddarsytt
21 Se bland annat, Hedqvist, bitcoin.se, Vad är Bitcoin? (hämtad: 17/6-2017).
13
konsumentskydd, och i sådana fall hur ett sådant konsumentskydd bör se ut. I avsnitte n 5-7 kommer fråga 3 och 4 i frågeställningen att besvaras. Den femte och sista frågan kommer att besvaras i avsnitt 8, nämligen om det överhuvudtaget är relevant att ställa upp ett konsumentskydd för kryptovalutor? Denna fråga kommer besvaras genom undersökning av faktorer som talar för och emot kryptovalutornas framtid. Uppsatsen avslutas sedermera med ett eget ställningstagande till de frågeställningar som har presenterats.
Ämnet är såväl tekniskt som juridiskt komplicerat, varför det har valts att avsnitten 3-8 börjar med ett inledande avsnitt, för att på så sätt informera läsaren om vad som ska avhandlas i varje enskild del. Dessa avsnitt avslutas med ett delavsnitt som har benämnts Avslutande reflektioner, där en sammanfattning och övriga reflektioner som är kopplade till det ämnet presenteras.
14
2 Kryptovalutans bakgrund
2.1 Introduktion
För att förstå kryptovalutans karaktär och dess natur måste man dels sätta sig in i dess historiska kontext, och dels i dess tekniska bakgrund, för att få en bättre förståelse för kryptovalutans funktion och syfte. I detta avsnitt avhandlas kryptovalutans än så länge korta historia. Det kan redan inledningsvis nämnas att de olika kryptovalutor nas användningsområde och funktionalitet varierar kryptovalutorna emellan.22 Dock finns det fyra gemensamma egenskaper för alla kryptovalutor, nämligen:23
1. Kryptovalutor saknar fysisk kropp och är skapade genom en teknisk konstruktion, tillskillnad från sedlar, mynt, guld och liknande fysiska kapitalsla g.
2. Upphovsmannen till kryptovalutan är ofta anonym, men behöver givetvis inte vara det.24
3. Kryptovalutor har ett ekonomiskt värde till följd av tillgång och efterfrågan på en öppen marknad.25 Det är köpkraften på marknaden som styr priset på den specifika kryptovalutan.
4. Kryptovalutor kan användas hos aktörer som accepterar dessa som betalningsmedel.
22 Nedan kommer dessa skillnader att avhandlas mer ingående, under avsnitt 3, 5 och 8.
23 Se även Europeiska centralbankens (ECB) försök att definiera bitcoin, där det sades att 1) bitcoin inte är kopplad till en reguljär valuta, 2) växelkursen bestäms utifrån tillgång och efterfrågan på marknaden, 3) bitcoin har ingen central garant som betryggar tillgången av denna 4) inga finansiella institutioner är involverade i transaktionerna, ECB, Virtual Currency Schemes, oktober 2012, s. 21. Se även Emil Elgebrants kommentarer om detta i, Kryptovalutor – Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel, s. 16.
24 Jämför exempelvis Satoshi Nakamoto aliaset bakom bitcoin som fortfarande är anonym, medan utgivaren för Ethereum, är känd, Vitalik Buterin.
25 Elgebrant, Kryptovalutor – Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel, s. 18.
15
Vidare kan anskaffning av kryptovaluta ske på tre sätt:26
1. Genom direktväxling från exempelvis dollar eller annan reguljär valuta på ett växlingsinstitut som tillhandahåller kryptovalutan.
2. Via så kallad mining där man får betalt för att vara en del av den verifiering som utförs inom nätverket.27 28
3. Via köp eller annan överlåtelse från en innehavare till en annan intressent.29
2.2 Faktorer och händelser ur vilka kryptovalutan föddes
I korta drag skulle man kunna förklara kryptovalutans födelse med den idéspridning som etablerades i USA på 80-talet, även kallad för cyberpunkrörelsen.30 Rörelsen växte fram ur en ideologi där individen är separerad från staten, och där staten har en begränsad inblick i individens liv. Ur detta kom de första försöken att skapa kryptovalutor, så som exempelvis Digicash (år 1990)31, Hashcash (år 1997)32 och Bitgold (år 1998)33. Utan att gå in på djupet för vad som gjorde dessa kryptovalutor problematiska kan det nämnas att de inte var tillräckligt säkra och tekniskt stabila för att nå någon framgång hos allmänheten. Idag har investeringskretsen utvidgats, främst gällande bitcoins spridning som dessutom har blivit mer kommersiell. Med detta sagt så finns det inte en stereotypisk kryptovalutainvesterare idag på samma sätt som innan bitcoin fick fotfäste. Det som möjliggjorde att bitcoin fick sådan spridning till allmänheten var att denna kryptovaluta, till skillnad från sina föregångare, släpptes vid rätt tillfälle. Med andra ord så var tajmingen perfekt. År 2007 fick den globala kapitalmarknaden sig en riktig törn när finanskrisen spred sig över hela världen. Som konsekvens av detta försämrades också förtroendet för den etablerade kapitalmarknaden, och inte minst bankerna som är en stor aktör för tillhandahållandet av kapital. Kryptovalutans historia är bara i dess begynne lse, även om det naturligtvis beror på hur framtiden för kryptovalutor utvecklar sig. År 2007
26 I doktrin har det nämnts två sätt, se exempelvis Eglebrant, Kryptovalutor – Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoin och andra liknande betalningsmedel, s. 18.
27 Se vidare i avsnitt 3.3.
28 Se fig. 3, nedan.
29 Se fig. 2, nedan.
30 Pak Nian & Chuen, Handbook of Digital Currency – Bitcoin, Innovation, Financial Instruments, and Big Data, s. 10.
31 Lovén, Bitcoin – En finansiell revolution, s. 49.
32 Se not ovan, s.51.
33 Se not 31, s.50.
16
släpptes en uppsats på nio sidor. Skaparen till denna uppsats gick under pseudonyme n Satochi Nakamoto. Det var så bitcoin introducerades för omvärlden, och det är även bitcoin som i mångt och mycket har agerat förlaga för de efterkommande kryptovalutor na.
Som det nämndes i inledningen så har det skapats en rik åsiktsbildning avseende kryptovalutors vara eller icke vara. Något som har bidragit till denna debatt är de skandaler som bitcoin har varit inblandad i, vilket också har färgat av sig på synen av ägandet av kryptovalutor i generell mening. Skandalerna som har uppmärksammats kommer inte att redogöras närmare i denna uppsats, i och med att det inte skulle bidra till att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen.
3 Teknologin bakom kryptovalutor
3.1 Inledning
Som det nämndes tidigare så krävs det en viss förståelse för tekniken bakom kryptovalutor för, att förstå dess speciella inneboende karaktär. För att det här avsnittet inte ska bli allt för tekniskt avhandlas de tre viktigaste bitarna som möjliggör kryptovalutans effektivitet och funktionalitet.
För att underlätta förståelsen för denna teknik med dess komponenter, så är det en bra idé att ha med sig figur 2 och 3 när avsnitten 3.2 – 3.4 läses.
3.2 Blockchain-tekniken
Kryptovalutor bygger på en teknik som kallas för blockchain. Faktum är att det är den enskilt största faktorn som har möjliggjort att kryptovalutorna ser ut som de gör idag.
Som nämndes ovan så fanns det föregångare34 till dagens kryptovalutor men dessa byggde på en förgången teknik till det som idag kallas för blockchaintekniken. Det man måste ha i åtanke när man pratar om kryptovalutor är att det finns skillnader mellan de emellan.
Skillnader såsom vilka som får inträde till nätverken där transaktionerna verifieras, strukturen på nätverken, men även det bakomliggande syftet med kryptovalutorna kan skilja sig åt. Ett exempel på när det bakomliggande syftet skiljer sig åt är att blockchaintekniken kan användas för andra ändamål än bara alstrande av kryptovalutor som har för syfte att agera som betalningsmedel, eller liknande. Exempelvis har Landshypotek Bank anslutit sig till ett samarbete som åsyftar till att testa digita la
34 Digicash, Hashcash och Bitgold.
17
kontraktssigneringar i samband med fastighetstransaktioner, med hjälp av blockchaintekniken.35 36 Vidare förutspås det inom ekonomisk litteratur att blockchaintekniken kommer att vara väldigt framstående med digita la kontraktsigneringar, smart contracts.3738
Blockchaintekniken bygger på att det ska finnas ett peer-to-peer system även kallat P2P,
39 det vill säga ett nätverk med noder som verifierar transaktioner.40 Noderna i bild 2 och 3 nedan illustreras som figurer. Detta ska inte missuppfattas med att det sitter människor bakom datorerna och löser algoritmer manuellt, utan snarare att respektive nod bidrar med datorkraft i nätverket, som i sin tur löser algoritmerna. Registreringen av verifikationer na paketeras sedermera in i block (därav blockchain) som sedan öppet kan granskas av vem som helst.41
35 Gustavsson, Landshypotek Bank i blockchain-samarbete, Realtid, 2016-06-16.
36 Salmeling, Seminarium i Almedalen 2017: Blockkedjan - hype eller smarta kontrakt?, Landshypotek Bank, 2017-07-04.
37 Lovén, Bitcoin – En finansiell revolution, s. 171 ff.
38 Smart contracts kommer att avhandlas mer ingående under avsnitt 8.
39 Begreppet P2P används inom datatekniken för att påvisa att det handlar om en transaktion mellan två noder (datorer alternativt servrar), inom juridiken ser vi liknande begrepp inom kontraktsrätten, såsom exempelvis B2B- avtal som avser prestationer mellan två näringsidkare eller B2C-avtal som visar på prestationer mellan näringsidkare och konsumenter.
40 Med nod avses en aktiv enhet i ett nätverk, exempelvis en dator eller en server.
41 Lovén, Bitcoin – En finansiell revolution, s.223.
18
Bild 2
19
Bild 3
20
För att detta system ska fungera använder innehavaren (figurerna A och B i illustratio ne n) sig av två krypteringsnycklar. En privat och en publik nyckel för att godkänna transaktionerna.42 Den publika nyckeln kan för enkelhetens skull liknas vid ett kontonummer och den privata kan motsvara signeringen.43 Den publika är öppen för alla att se, däremot är den privata hemlig, varför det är givet att den fungerar som en signatur.
Det föranleder följande procedur: När A vill skicka x antal enheter av en kryptovaluta till B, måste A veta vad B har för publik nyckel så att hon vet var hon ska skicka enheterna.
Innan hon skickar enheterna skriver hon under med sin privata nyckel. När B mottar transaktionen av enheterna skriver han under med sin privata nyckel, se figur 2.
Transaktionen verifieras av nätverket. De som bidragit i verifikationsarbetet betalt får betalt i nya enheter av kryptovalutan, se figur 3 samt avsnittet nedan om mining.
3.3 Mining (utvinning och verifikation) och digitala plånböcker
Mining innebär i korthet att man bidrar med datakraft i ett nätverk.44 Mining avseende kryptovalutor innebär att man bidrar med datakraft för att verifiera transaktioner. Denna process fungerar som ett substitut till banker och andra finansiella intermediära enheter, som annars står för verifieringsarbetet i den finansiella sektorn. Verifikationsarbetet går till så att nätverket krypterar och dekrypterar den algoritm som låser och säkrar respektive transaktionen. Låsningsmekanismen är till för att systemet inte ska utsättas för utomstående hacking försök och andra säkerhetsrisker. De som har anslutit sig till nätverket får som betalning för verifikationsprocessen nya enheter av aktuell kryptovaluta (Not: Därtill kan även tillkomma transaktionsavgifter som betalas ut till de som har bidragit med datakraft), därav namnet mining – utvinning. På så sätt alstras det nya enheter av kryptovalutan, samtidigt som det gör det lukrativt att ansluta sig till nätverket för att hjälpa till att verifiera transaktionerna.45 En skillnad mellan olika kryptovalutor är att det kan finnas ett max antal enheter för gällande kryptovaluta som kan alstras ur systemet. Till exempel så kommer det att finnas max 21 miljoner enheter bitcoin (BTC),46
42 Publika och privata nycklar är ett välkänt användningssätt inom kryptering. Samma struktur med krypteringsnycklar finner man exempelvis i PKI-system.
43 Lovén, Bitcoin – En finansiell revolution, s.224.
44 Se figur 3.
45 Bhaskar & LEE Kuo Chuen, Handbook of digital currency , s. 53.
46 Elgebrant, Kryptovalutor – Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel, s. 17.
21
vilket gör att det finns en yttre gräns för hur mycket och hur länge man kan utvinna. Det finns även kryptovalutor som inte har en maxgräns.47
Efter att en transaktion är verifierad hamnar enheterna av kryptovalutan i en digita l plånbok,48 se figur 3. Det finns även en möjlighet att förvara enheterna lokalt på hårddisken, eller på andra tekniska medium.49 Denna typ av förvaring i digitala plånböcker eller lokalt på datorns hårddisk kan liknas vid att man förvarar pengar och andra värdepapper i en depå hos en bank.
3.5 Avslutande reflektioner
Den ovan presenterade förklarningen av blockchaintekniken och de andra grundlägga nde tekniska faktorerna som möjliggör kryptovalutans funktion har i denna framställ ning endast beskrivits i grova drag. Det är således ingen heltäckande beskrivning men avsikten är att ge ett bra underlag för den vidare framställningen och belysa hur det går till när man anskaffar sig kryptovaluta via mining samt grunderna till tekniken.
47 Hur man bör se på detta nämns i avsnitt 4.2.2.
48 Dessa kan även kallas för e-plånböcker eller elektroniska plånböcker.
49 Går även att lagra dessa på USB-minnen eller andra tekniska enheter. Vidare i framställningen kommer endast lagring på ett fysiskt objekt nämnas som lokal lagring på en hårddisk, men med detta sagt finns det fler lagringsalternativ.
22
4 Rättslig kvalificering av kryptovaluta
4.1 Inledning
I avsnittet ovan presenterades kryptovalutans tekniska beståndsdelar. I det här avsnittet utreds vad kryptovalutor har för egenskaper och hur objektet bör kvalificeras ur ett juridiskt perspektiv, det vill säga som rättsobjekt och vilken rättsverkan ett innehav av kryptovalutor kan föranleda. Äganderätten är ett besvärligt område inom juridiken, och det som gör det än mer komplicerat i det aktuella fallet är att det inte är utrett vad objektet utgör för egendomsslag, inte heller vad ett innehav av denna typ av objekt innebär. Därför kommer det här avsnittet att först avhandla vad kryptovaluta är för egendomsslag för att sedan klargöra vad en sådan kvalificering skulle leda till för rättsverkan för innehavare n.
4.2 Kvalificerandet av kryptovaluta som egendomsslag
Beträffande vilket egendomsslag kryptovalutor utgör kan vi direkt sluta oss till att det initialt handlar om lös egendom. Däremot så har kryptovalutor inte samma karaktär som ett lösöre, då de inte är att betrakta som ett eller flera fysiska föremål, detta givet att de förvaras i en digital plånbok. Dock skulle man kunna argumentera för att de enheter av kryptovalutor som har valts att förvaras lokalt på hårddiskar, utgör lös ören, i och med att hårddisken utgör ett lösöre. För att utreda detta bör följande fråga ställas:
Kan kryptovalutor som är digitaliserade objekt, utan fysisk kropp, anses som fysiska objekt, när de förvaras lokalt på hårddiskar? Genom denna lagringsform förkroppsligas de och således blir lösören. För att kunna navigera sig till det mest adekvata svaret kan man se till två hypotetiska situationer:
1) A säljer X antal enheter av en kryptovaluta som är lagrade lokalt på en hårddisk, tillsammans med hårddisken, till köpare B.
a) Köper B hårddisken med kryptovalutorna, skulle det kunna argumenteras för att kryptovalutan har förkroppsligats till ett fysiskt objekt, genom att dessa har lagrats på ett lösöre. Med andra ord har lagringsformatet färgat av sig på enheterna som lagras.
b) Köper B hårddisken med kryptovalutorna, skulle det i motsats till argumentet ovan hävdas att hårddisken endast utgör ett medium för att innehavaren ska kunna tillgodose sig värdet av enheterna. Därmed utgör enheterna fortfarande lös egendom, och inte lösöre.
23
2) A säljer X antal en enheter av en kryptovaluta som är lagrade lokalt på en hårddisk, men på en kapitalmarknad där transaktionen sker på internet, till köpare B. Hårddisken ingår inte i köpet.
Detta föranleder till slutsatsen att kryptovalutor som huvudregel bör kategoriseras som lös egendom, då de lagras på digitala plånböcker. I situation 2 ovan utgör hårddisken endast ett medium för lagring för att sedermera använda kryptovalutorna i transaktioner na som förs via internet. Även i denna situation bör man se kryptovalutor som lös egendom.
Hur man bör se på situation 1 med tillhörande argument a) och b) är i dagsläget oklart, varför denna del av frågan lämnas till den svenska lagstiftaren alternativt rättskipninge n att besvara, men man bör sluta sig till att dessa situationer utgör undantag från huvudregeln.
Inom svensk rätt finns det inget som hindrar att en innehavare kan anses ha äganderätt till en egendom som ännu inte har blivit kvalificerad avseende lös egendom, där det inte finns någon lagstiftning som reglerar området. Däremot kan man se att det finns sådana restriktioner i andra rättsordningar.50
4.3 Rättsverkan av innehav av kryptovaluta
Som nämndes ovan kan anskaffningen av kryptovalutor ske på tre olika sätt.
Kryptovalutor som har anskaffats genom mining har i den tunna juridiska doktrinen som finns på området kvalificerats som ett originärt fång.51 Ett originärt fång utmärker sig på så sätt att man har förvärvat äganderätten till egendomen utan att det har funnits en tidigare ägare,52 eller åtminstone att den tidigare ägaren inte har manife sterat sitt ägande av objektet. Ställningstagandet angående att mining enkom skulle utgöra originärt fång är att ge en alldeles för enkel förklaring utan närmare eftertanke, som inte stämmer överens med verkligheten. Förvisso är det så att utgivaren av kryptovalutor kan vara anonyma, men de behöver inte vara det.53 Det är viktigt att förstå att det inte finns något i systemet som gör utgivaren anonym per automatik. Med detta sagt kan man inte säga att mining alltid utgör originärt fång. I de fall där utgivaren inte är anonym bör det således
50 Elgebrants kommentar om fallet OBG ltd vs Allan, huruvida icke fysiska varor kan utgöra egendom i enlighet med engelsk rätt, Kryptovalutor – särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel s. 15.
51 Se not 50, s. 27.
52 Millqvist, Sakrättensgrunder, s. 23.
53 Som i bitcoins fall där utgivaren fortfarande är anonym.
24
inte kvalificeras som ett originärt fång, utan snarare ett singularfång. Är utgivare n anonym och det därmed inte finns någon som utåt sett manifesterats som första ägare bör det anses som ett originärt fång. Det kan diskuteras och argumenteras för att kryptovalutor aldrig kan utgöra ett originärt fång, i och med att det alltid finns någon, alternativt några, som har skapat dessa. Om utgivaren, eller utgivarna, är helt anonyma genom att de exempelvis står skyddade bakom flera led av krypteringar, kan ingen annan slutsats dras än att dennes eller deras äganderätt inte är manifesterad – varför det blir ett originärt fång.
Att köpa eller på annat sätt överlåta från en innehavare till en annan, bör ses som ett derivativt fång. Värdet av att utreda vilket slags fång som aktualiserats ligger i att förstå hur äganderätten har förvärvats från tidigare ägare. Vidare finns det ett värde av att utreda ifall det handlar om originärt eller derivativt fång, ifall kryptovalutorna i framtiden skulle bli föremål för sakrättsliga prövningar. Det ligger i de sakrättsliga frågornas natur att äganderätten aktualiseras på ett eller annat sätt. Fångdiskussionen är både intressant och aktuell eftersom den belyser hur man bör se på överföringen av äganderätten avseende kryptovalutor. En situation som praktiskt skulle kunna aktualisera denna fråga, huruvida lagringen på hårddiskar kvalificerar kryptovalutor som lös egendom eller lösöre, är de situationer då lagen (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre (GfvL) blir tillämplig.
För att utreda vad ett innehav av kryptovalutor kan föranleda kan man fråga sig vad innehavaren faktiskt äger. Satoshi Nakamoto definerar kryptovaluta som:
”We define an electronic coin as a chain of digital signatures” 54
Det här citatet har tolkats ordagrant i svensk juridisk doktrin som en definition för vad som har anskaffats, när man har anskaffat kryptovalutor.55 En sådan tolkning är problematisk ut flera perspektiv. För det första tar citatet sikte på hur processen ser ut när transaktioner av kryptovalutan bitcoin går över från en innehavare till en annan. För det andra tar denna mening sikte på den tekniska delen av verifikationsarbetet.56 För det tredje så är definitionen hämtad från uppsatsen som Satoshi Nakamoto skrev som grund för bitcoin, och inte en definition för alla kryptovalutor. Beträffande det sista argumentet bör det även utvecklas att det alltid finns en risk att dra alla kryptovalutor över en och samma kant, genom att inhämta en definition som ligger till grund för endast en kryptovaluta,
54 Satoshi Nakamoto: Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System, avsnitt 2.
55 Elgebrant, Kryptovalutor – särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel s. 45.
56 Se mer om verifikationen av transaktioner med kryptovaluta i avsnitt 3.3 ovan .
25
något som är lätt hänt, men strängt bör undvikas. Det bästa sättet att förstå hur fel detta synsätt kan bli är om samma analogi appliceras, men med ett annat kapitalslag. Låt oss ta aktiehandeln som ett exempel.
Ponera att person A lägger in en köporder för X antal aktier i bolaget Y för priset Z.
Banken matchar köpordern med person B:s säljorder. Transaktionen utförs och banken gör nu en notering (verifikation) om att aktierna har överförts till person A:s depå. Vad person A har köpt är aktier, det vill säga en andel i bolaget Y, således inte det faktum att banken har gjort en notering om transaktionen mellan person A och person B.
På samma sätt har person A köpt X antal enheter av en kryptovaluta från person B, när det är fråga om överföring av kryptovalutor, och således har person A inte köpt en del i verifikationsarbetet, för att återkoppla till det andra problemet med tolkningen av definitionen som kommenterades ovan. Istället bör följande synsätt appliceras på kryptovalutor. Person A, i egenskap av innehavare av kryptovalutor äger en exempelvis en enhet bitcoin (BTC). Totalt sett ska det finnas 21 miljoner BTC.57 Därmed bör ett innehav av kryptovalutor ses som ett andelsägande. Andelsägandet som modell är mer adekvat än att innehavaren äger en kedja av digitala signaturer.58 Denna modell är väldigt applicerbar i och med att många kryptovalutor har en förutbestämd mängd enheter.59 För de kryptovalutor som inte har en övre gräns bör man istället inta ett synsätt, likt det ovan presenterade att man ser det som ett andelsägande, men att det med tiden sker en process som liknas vid nyemissioner på aktiemarknaden.60 Ser vi till reguljär valuta kan inte något sådant andelsperspektiv intas, då mängden valuta både kan minska och öka med tiden.61 I och med att det handlar om lös egendom kan man vidare ställa sig frågan om innehavaren och utgivaren av kryptovaluta kan erhålla immaterialrättsligt skydd. För innehavarens del torde det var svårt att försvara ett sådant ställningstagande, då denne genom sitt innehav endast äger en nyttighet i form av en köpkraft,62 det vill säga en eller flera enheter av ett högst digitaliserat objekt, vars värde styrs av utbuds- och
57 Eglebrant, Kryptovalutor – Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel, s. 17.
58 Se not 57, s. 45.
59 Exempelvis kommer det finnas max 21 miljoner BTC, 84 miljoner litecoin, 84 miljoner achillescoins.
60 Exempel på detta är peercoin och dogecoin som inte har en maxgräns för antal enheter.
61 Detta beroende på hur penningpolitiken ser ut i staten, se exempelvis Riksbankens åtaganden, lag (1988:1385) om Sveriges riksbank i dess lydelse den 1 februari 2016, 1:1-2.
62 Se not 57, s. 45.
26
efterfrågekrafterna på marknaden. Utgivaren däremot, som initialt är ägare till alla enheter, bör kunna få upphovsrättsligt skydd för källkoden till kryptovalutan, 1§ pt. 2 URL. Det som gör detta något problematiskt är att för de flesta kryptovalutor är utgivare n anonym och inte manifesterat sitt skapande utåt på något sätt, samt att många kryptovalutor har en open source-struktur på källkoden, vilket gör att den innersta kretsen kan gå in och löpande ändra den.63 För de fall där utgivaren är känd och koden är låst, bör det inte vara några konstigheter att utgivaren får åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Frågan kommer inte att utredas vidare i denna uppsats i och med att det faller utanför ramen för frågeställningen, men är ändock värd att nämna i korta drag.
4.4 Avslutande reflektioner
När allt för lätta och enkla förklaringar dyker upp avseende kryptovalutor i doktrin märks det att det har försökts appliceras fakta som enbart handlar om bitcoin, på kryptovalutor i stort. Det här är något som märks bland annat i diskussionen om vilket fång som aktualiseras och när frågan om vad man faktiskt äger, vilket visar på hur viktigt det är att belysa och vara ödmjuk inför att det finns skillnader mellan olika kryptovalutor.
Huvudregeln bör antas vara att kryptovalutor utgör lös egendom. Som dock nämndes ovan kan det finnas undantagsfall från denna huvudregel (situation 1) och denna fråga kommer inte att besvaras fullständigt i denna uppsats. Det ligger dock nära att tro att ifall en sådan fråga skulle dyka upp på lagstiftarens bord, alternativt bli föremål för skipninge n att besluta, så skulle bedömningen utgå från hur tillhandahållandet av kryptovaluta n hanterades vid den kritiska punkten. Exempelvis skulle avtalsinnehåll och parternas avsikter när avtalet träffades ge en fingervisning på hur man bör bedöma dessa situatio ner .
5 Kryptovaluta i ljuset av monetära kapitalslag
5.1 Inledning
I det mer vardagliga språket men även i doktrin har pengar och valuta hanterats synonymt med varandra.64 Samma ekvivalenstecken brukar sättas mellan pengar och betalningsmedel. Skillnaderna mellan valuta och pengar är att det står en statlig garant
63 Elgebrant, Kryptovalutor – särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel s. 44.
64 Se bland annat uppsatsen av Yermarck, Is Bitcoin a Real Currency? An economic appraisal.
27
bakom valutan som ska försäkra dess värde och tillgång,65 66 medan pengar anses utgöra det högst likvida kapitalmedlet67 och dessutom agerar pengar som betalningsmedel ute i samhället.68 Betalningsmedel kan i sin tur innefatta vad som helst, så länge som de inblandade parterna har kommit överens om vilken prestation som ska gälla.69 Hur de monetära kapitalslagen förhåller sig till varandra kan exemplifieras med att om en stat vars suveränitet inte erkänns, kommer inte heller dess valuta att erkännas. Det hindrar dock inte att valutan används inom landets gränser som pengar, och därmed betalningsmedel.
Det finns vissa likheter med kryptovalutor i jämförelse med reguljära valutor, pengar, och betalningsmedel. I det här avsnittet jämförs kryptovalutor med monetära kapitalslag, för att på så sätt utröna ifall det finns någon möjlighet att göra en analog kvalificering av kryptovalutor. Om möjligheten finns för en analog kvalificering, kan det även hypotetiskt tänkas att ett konsumentskydd som är kopplat till de mer monetära kapitalslagen även blir applicerbart på kryptovalutor.
5.2 Valuta, pengar och betalningsmedel
I och med att kryptovalutor inte utgör ett lands betalningsmedel och inte har en statlig garant bakom sig,70 kan de därmed uteslutas som valuta. För att en kryptovaluta ska anses utgöra ett lands valuta krävs det rent juridiskt att lagstiftaren lagstadgar om detta.71 Med detta sagt så finns det inte heller något som kan tillförsäkra kryptovalutans värde och stabilitet, vilket vore fallet om den kunde ses som en reguljär valuta.
Definitionen för pengar har inhämtats från den ekonomiska litteraturen i och med att man i den ser över syftet med pengar, snarare än formen på pengarna, vilket man i många fall gör inom juridiken.72 73 Givetvis finns det många olika skolor inom ekonomin, där varje inriktning ser till olika syften med pengar. I det här avsnittet har den mer vedertagna
65 I Sverige är det Riksbanken som står som garant för den svenska kronan.
66 Mankiw & Taylor, Economics, s.561.
67 Se not 66, s.560.
68 Se not 66, s. 559.
69 Elgebrant, Kryptovalutor – Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel, s. 40.
70 Nationalencyklopedins definition av valuta.
71 Se not 69, s. 41.
72 Se exempelvis lag (2011:755) om elektroniska pengar och lag (1988:1385) om Sveriges riksbank i dess lydelse den 1 februari 2016 angående betalningsmedel.
73 Vidare används uttryck som kontopengar och checkpengar och fordran som olika uttryck för formen på pengar.
28
ekonomiska definitionen av pengar applicerats på kryptovalutor 7475767778, nämligen de tre nedanstående kriterierna.
Bytesmedel
Termen bytesmedel innebär att enheterna ska fungera som betalningsmedel.79
Värdebevarare
Som konsument ska man kunna välja att investera eller betala med enheterna utan att vara rädd för att priserna ändrar sig radikalt från en dag till en annan. Man talar här om att valutan inte får vara allt för volatil. Dock utesluter detta inte en viss marginal för inflat io n.
Värdemätare
Ett annat ord för detta skulle vara räkneenhet, det vill säga att enheterna ska fungera som en numerisk standard. Priserna ute i samhället ska följa denna standard med de enheter som konsumenten betalar med.
Bitcoin kan ur ett teoretiskt perspektiv anses uppfylla alla de tre kraven ovan80. När man däremot ser till hur bitcoin hanteras på marknaden synes det omvända föreligga.81 Ett synsätt bör appliceras på alla kryptovalutor som hanteras som potentiella betalningsmedel. Bitcoin är idag inte utspritt över en tillräckligt stor konsuments fär, vilket gör att kryptovalutan inte heller kan anses som ett vedertaget bytesmedel.82 I förhållande till reguljära valutor anses bitcoin även som allt för volatil. Som konsekvens av detta kan den inte anses uppfylla kraven för värdebevarare.83
74 European Central Bank (ECB), Virtual Currency Schemes, Oktober 2012, s. 9.
75 Segendorf, Penning- och valutapolitik 2014:2, Vad är Bitcoin? s. 80.
76 Yermarck, Is bitcoin a real currency? An economic appraisal, s. 9-16.
77 Den svenska finansmarknaden 2015, s. 64 Riksbanken.
78 Mankiw & Taylor, Economics, s. 559 f.
79 I svensk juridik doktrin har distinktionerna av begreppen bytesmedel och betalningsmedel kommenterats vidare, men då inte i utgångspunkt av de tre kriterierna som tas upp här, utan då vad faktiskt en krona, pund eller liknande valuta egentligen är. För vidare läsning angående detta se Olivecronas kommentar om skillnaden mellan bytesmedel och betalningsmedel, Penningenhetens problem, s. 13.
80 Se not 75, s. 80.
81 Yermarck, Is bitcoin a real currency? An economic appraisal, s. 9 f.
82 År 2014 rörde det sig om ett trettiotal aktörer som använde bitcoin som betalningsmedel, dock bör det här höjas ett uppmärksammat finger för siffran är några år gammal, vilket gör att det idag kan handla om fler alternativt färre aktörer, se not 75, s. 78.
83 Se not 81, s. 13 f.
29
Nedan presenteras en bild som visar på hur volatil bitcoin är i förhållande till andra reguljära valutor och guld.
Bild 484
Bitcoin går att dela upp i mindre numeriska enheter. Problemet är att marknadspriset kan ändra sig radikalt från en dag till en annan, vilket kan föranleda svårigheter för konsumenten att uppfatta hur mycket en andel av en enhet är värd. Således bör inte heller bitcoin anses uppfylla kravet som värdemätare. Nedan presenteras en logaritmisk graf på hur priset på bitcoin har ändrats över tid. Här bör ett uppmärksammat finger höjas. Grafen är av äldre karaktär och redovisar därmed bara tidsspannet 2010-2014. Dock ger det en fingervisning om att priset inte är särskilt stabilt.
84 Yermarck, Is bitcoin a real currency? An economic appraisal, s. 21.
30
Bild 485
Sammantaget bör man sluta sig mot att kryptovalutor inte bör ses som pengar, eller för den delen få legitimitet som pengar. Däremot så finns det inget som hindrar aktörer ute i samhället från att använda sig av kryptovalutor som ett betalningsmedel alternat ivt investeringskapital.
5.3 Avslutande reflektioner
Det finns partiella likheter mellan kryptovalutor och valutor, men likheterna är inte tillräckligt stora för att en analog tillämpning ska bli aktuell, varpå ett försök att härleda ett konsumentskydd bara skulle leda till tandlösa resultat. En av fördelarna med kryptovalutor är att de i sig har en inbyggd infrastruktur, men problemet är att dessa inte är integrerade i det monetära systemet på samma sätt som de andra monetära kapitalsla ge n
85 Yermarck, Is bitcoin a real currency? An economic appraisal, s.20
31
kvarstår. Detta gör att kryptovalutor ingår i något som kan liknas vid ett ekonomiskt sui generis-system, åtminstone i första ledet – det vill säga vid endast innehavet.
I nationalencyklopedin finner man att definitionen för digitala valutor utgör betalningsmedel som endast kan realiseras digitalt, där priset bestäms av aktörer som kan handla med betalningsmedlet.86 Detta i kombination med det ovan anförda, att kryptovalutor faller utanför begreppen valuta och pengar, bör man kunna sluta sig till att kryptovalutor utgör en digital valuta som kan användas som betalningsmedel för de aktörer som accepterar det.
6 Kryptovalutor i ljuset av finansiella instrument
6.1 Inledning
Som det konstaterades i avsnittet ovan, finns det förvisso vissa likheter mellan kryptovalutor och andra monetära kapitalslag, men dessa likheter är inte tillräckligt stora för att en analogtillämpning ska aktualiseras. Det leder till frågan om man inte kan kvalificera kryptovalutor som kapitalmarknadsrättsliga värdepapper, nämligen finansie l la instrument. Om så är fallet kan eventuellt innehavaren av kryptovalutor åtnjuta liknande konsumentskydd som finns avseende finansiella instrument.
6.2 Kryptovalutor i förhållande till finansiella instrument
Den centrala regleringen avseende finansiella instrument finner man i det EU-rättsliga direktivet MiFID II87 och det är även där den rådande definitionen avseende finansiella instrument stadgas. Bedömningen som har gjorts huruvida kryptovalutor bör anses som finansiella instrument har i svensk juridisk doktrin tolkats som att det krävs en särreglering för att kryptovalutor ska omfattas av definitionen av finansiella instrument i MiFID II, bilaga 1, avsnitt C.88 Det med anledning av att man har gjort en motsvarande rättslig bedömning avseende utsläppsrätter och elcertifikat.89 Detta har inte hindrat att det
86 Nationalencyklopedins definition av digitala valutor.
87 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU.
88 Elgebrant, Kryptovalutor – Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och liknande betalningsmedel, s. 38.
89 Se not 88.
32
säljs derivat som har kryptovalutor som underliggande tillgång.90 91 Dessa betraktas som finansiella derivatinstrument i enlighet med 1 kap. 4§ st. 1, 5g VPML.
6.3 Avslutande reflektioner
I enlighet med det ovan anförda bör man kunna sluta sig till att kryptovalutor inte kan definieras som finansiella instrument i dagsläget, men hade detta varit möjligt hade man kunnat härleda ett konsumentskydd utifrån den lagstiftning som reglerar finansie l la instrument. Så är dock inte fallet i dagsläget. Som nämndes finns det derivat med kryptovalutor som underliggande tillgång, som i sin tur kan definieras som finansie l la derivatinstrument, men då detta handlar om en helt annan finansiellprodukt än kryptovalutor kommer denna del inte utredas vidare. Slutsatsen här blir således att i och med att kryptovalutor inte utgör finansiella instrument, finns det inte någon möjlighet att tillämpa lagstiftningen analogt på kryptovalutor.
7 Det potentiella konsumentskyddet
7.1 Inledning
”We can also expect in the future more application of consumer protection rules, given the inherent complexities in understanding how cryptocurrencies work and the substantial risks that arise for consumers”92
Konsumentskyddet avseende kryptovalutor lyser med sin frånvaro. Genom försöken att kvalificera kryptovalutor i ljuset av andra kapitalslag kan det inte ha gått obemärkt förbi att det finns betydande svårigheter i att kvalificera kryptovalutor, för att i nästa led härleda konsumentskydd från lagstiftningsprodukter rörande dessa kapitalslag. Vissa svårighe ter finner man även i den förmögenhetsrättsliga kvalificeringen, även om denna kan göras med viss framgång, och faktum är att det är även genom denna som man kan finna svaren till att lösa följande fråga: Vad för konsumentskydd bör innehavaren av kryptovalutor åtnjuta? I det här avsnittet presenteras ett förslag till hur ett sådant konsumentskydd bör upprättas.
90 Exempelvis kan certifikaten ETHEREUM XBT och ETHEREUM XBTE köpas genom Avanza.
91 Exempelvis kan certifikaten BITCOIN XBT och BITCOIN XBTE köpas genom Avanza.
92 Mas & David LEE Kuo Chuen, Handbook of Digital Currency, s. 439.