Effekter av stöd vid
korttidsarbete – lärdomar från finanskrisen
En analys av möjliga sysselsättnings- och produktivitetseffekter under pandemin 15/6-2021
Bakgrund
• Det mest omfattande företagsstödet under pandemin
• Företag minskar sina arbetskraftskostnader genom att de anställda går ner i arbetstid. Staten står för merparten av kostnaden för den nedsatta arbetstiden.
• Tillfälliga regler beslutade t.o.m. juni (Riksdagen)
Sysselsättningseffekter, finanskrisen
• Sammantaget positiva sysselsättningseffekter
Tyskland: Varje person i KTA räddade ca 0,2 jobb. OBS! Kort sikt
• Mer effektivt i länder där användandet var känsligt för
konjunkturutvecklingen (Boeri & Brucker, 2011; Hijzen & Martin, 2013; Brey & Herweck, 2018).
• Stort användande under kvartal med kraftigt fallande BNP
• Följt av snabb utfasning under kvartal med växande BNP
• Generellt endast positiva effekter under kvartal med fallande BNP
• Rimlig tolkning: Sämre rörlighet bromsar arbetsmarknadens återhämtning när konjunkturen vänder uppåt
Produktivitetseffekter, finanskrisen
• ”Inlåsning” av arbetskraft i lågproduktiva företag medförde en
ineffektiv resursallokering i Italien under finanskrisen, via minskad expansion av mer produktiva företag (Giuppno & Landais, 2018)
• Frankrike: Bidrog till att snabbare återstarta företag med tillfälliga svårigheter (Cahuc m.fl., 2018)
• Simulering för Tyskland: Större BNP-fall var priset som betalades för lägre arbetslöshet (Cooper m.fl., 2017)
Det svenska användandet av KTA
Källa: Tillväxtverket (2021-04-27)
Reflektioner
• Påtaglig ekonomisk återhämtning under 2021 enl t.ex. KI
• Risk för att arbetsmarknadens återhämtning bromsas vid fortsatt stort användande
• Vid ev förlängningar av det förstärkta stödet
Väg in den ekonomiska utvecklingen i stort
• Stöd som villkoras med att företaget behåller personal är inte
nödvändigtvis den mest effektiva stödformen när ekonomin i stort återhämtar sig
info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se
www.linkedin.com/company/tillvaxtanalys/
