Dagvattenutredning inför exploatering av ny industrimark, Lid, Gnosjö
Gnosjö kommun
Flygfoto Lid östra industriområde. Hämtad från Eniro karttjänst, 2020.
Magnus Ottosson, VoS, Handläggare
Peter Sandström, VoS, Uppdragsansvarig/ Granskare
Granskning Namn Datum
Granskad internt Peter Sandström 2020-10-06
Slutprodukt godkänd Peter Sandström 2020-10-06
Revidering
Sammanfattning
Vatten och Samhällsteknik AB har på uppdrag av Gnosjö kommun genomfört en dagvattenutredning för fastigheterna Töllstorp 1:582 och 1:341 samt Lid 1:8 med flera.
Område för utredning är ca 71 ha, varav avrinning mot våtmark är ca 61 ha och är beläget i södra delen av Gnosjö inom Lids östra industriområde.
I områdets norra del finns en våtmark vid namn Lidsjön som är ca 10,5 ha stor och utgör ett regionalt lågområde. Området genomkorsas av Lidsjövägen som även delar våtmarken i två delar. Inom området har det genomförts ett flertal geotekniska- och
miljöundersökningar i och vid våtmarken. Marken runt Lidsjön utgörs främst av kullig morän med berg i dagen och ett område med utfyllnadsmassor i våtmarkens sydvästra del. Markytan är kuperad till starkt kuperad i de södra delarna av utredningsområdet med en flackare nivå i norr. Även nordöst om våtmarken är området starkt kuperat.
Lids östra industriområde tillhör ”huvudavrinningsområde Nissan” med
delavrinningsområde ”Utloppet av Gnosjö. Regl. Damm”. Första ytvattenrecipient är våtmarksområdet ”Lidsjön” som leds till ”Marieströmsdammen”. Där ansluts Götarpsån och rinner vidare nedströms till Gnosjö-sjön och mynnar ut i ”Hären”. Dagvatten från industritomterna på den norra sidan avvattnas i dagsläget till största del via
dagvattenledningar till Sjörydsvägen och berör inte Lidsjön. Dagvatten från den sydvästra delen av området leds med dagvattenledningar vidare åt väst.
Flödet till/i ledningssystemet i Sjöstensvägen och vidare mot Gnosjösjön förväntas öka i samband med ökad exploatering vilket skulle leda till att befintlig ledning behöver ersättas med en större dimension vilket medför stora kostnader. Istället förespråkar utredningen att vattnet i så stor utsträckning som möjligt omhändertas och utjämnas inom området.
De områden som inte leds mot Gnosjösjön leds istället till Lidsjön. Flöden från dessa områden förväntas att öka. De korta nederbördsperioderna antas inte påverka volymen i våtmarken nämnvärt utan påverkar vid dimensionering av nya ledningar och hantering av förorenat dagvatten. Våtmarkens faktiska och teoretiska höjdskillnader skiljer sig från varandra. Varför värdena skiljer sig åt är oklart och bidrar till en osäkerhet i utredningen.
För att inte öka belastningen till recipienten krävs att dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor inom planområdet genomgår någon renande åtgärd och inte bara utjämning.
Utredningen visar att totalt sett kommer inte Lidsjöns vattennivå att förändras nämnvärt från dagens situation enbart av det skäl som en fortsatt utfyllnad inom Töllstorp 1:582 innebär. För att minska risken för översvämning av de lågt placerade fastigheterna rekommenderas att befintlig dagvattentrumma från Lidsjövägen leds om till våtmarkens östra del. Vattnet inom Lidsjöns västra våtmarksdel bör även fortsättningsvis ledas öppet, i dike utmed fastigheten Töllstorp 1:582.
Ytterligare utredningar bör genomföras för våtmarken och dagvattensystemet mot Gnosjösjön för att säkerställa områdets funktion och minska risken för översvämning.
Innehållsförteckning
1. BAKGRUND OCH SYFTE ... 1
2. OMRÅDESBESKRIVNING ... 2
2.1. Orientering... 2
2.2. Topografi och markförhållanden ... 2
2.3. Hydrologi och avrinningsområde. ... 3
2.4. Miljökvalitetsnormer ... 6
2.5. Befintligt dagvattensystem ... 8
2.6. Tidigare undersökningar. ... 10
3. FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING ... 13
4. DAGVATTENFLÖDEN ... 14
4.1. Allmänt ... 14
4.2. Klimatförändringar ... 14
4.3. Förutsättningar och antaganden ... 15
4.4. Förändrad markanvändning och rinntid ... 15
4.5. Dimensionerande flöden och erforderliga utjämningsvolymer ... 18
4.6. Extrema regn ... 20
4.7. Sammanfattning ... 22
5. FÖRORDAD DAGVATTENHANTERING ... 24
5.1. Allmänt ... 24
5.2. Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning. ... 26
5.3. Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor. ... 27
5.4. Svackdiken ... 28
5.5. Dammar ... 28
5.6. Våtmarksområden ... 29
5.7. Påverkan på aktuella miljökvalitetsnormer ... 30
6. REKOMMENDATIONER OCH VIDARE UTREDNING ... 31
6.1. Avrinning mot Lidsjön ... 31
6.2. Avrinning mot Gnosjösjön ... 32
BILAGA 1–FIGURER I A4-FORMAT ... 34
1. Bakgrund och syfte
Vatten och Samhällsteknik AB har på uppdrag av Gnosjö kommun genomfört en dagvattenutredning för fastigheterna Töllstorp 1:582 och 1:341 samt Lid 1:8 med flera inom området Lid i Gnosjö.
Utredningen är föranlett av pågående detaljplanearbete som skall möjliggöra delvis utfyllnad av en befintlig våtmark samt exploatering med kompletterande industri- mark.
Dagvattenutredningen syftar till att beskriva dagens dagvattensituation, förändringarna i dagvattenflödet då området exploaterats enligt underlag i detaljplaner samt ge förslag på dagvattenhantering för planerad bebyggelse inom avrinningsområde.
Samtliga nivåer är angivna i RH2000.
2. Områdesbeskrivning
2.1. Orientering
Område för utredning är ca 71 ha, varav avrinning mot våtmark är ca 61 ha. Området är beläget i södra delen av Gnosjö inom Lids östra industriområde. Området avgränsas av Marieströmsvägen i norr, riksväg 151 och järnvägen i öst, lv 604 i söder samt delvis avgränsad av Järnvägsgatan i väst.
I områdets norra del finns en våtmark vid namn Lidsjön (även nämnt Lids sjöbotten eller Lids sjö). Lidsjön är ca 10,5 ha och sträcker sig från Järnvägsgatan i väst till järnvägen och riksväg 151 i öst. Närområdet är idag delvis exploaterat med industrimark där ca 5,3 ha avvattnas mot Lidsjön. Området genomkorsas av Lidsjövägen som även delar våtmarken i två delar. Resterande område består av kuperad naturmark och innehåller främst blandskog med till övervägande del barrträd.
2.2. Topografi och markförhållanden
Enligt SGU (2020) utgörs marken söder om Lidsjön främst av kullig morän, berg i dagen och ett område med utfyllnadsmassor i våtmarkens sydvästra del. Själva våtmarken består till stora delar av torv.
Figur 1 Jordartskarta över aktuellt område. Modifierad från SGU, hämtad 2020.
Nordväst om våtmarken finns berg med tunna/ osammanhängande lager av morän på berg samt kullig morän. Jordartskarta över området redovisas i figur 1.
Markytan är kuperad till starkt kuperad i de södra delarna av utredningsområdet med en flackare nivå i norr. Även nordöst om våtmarken är området starkt kuperat. Topografin lutar mot våtmarken som utgör ett regionalt lågområde, se figur 2. Exploaterade delar i närområdet har avjämnats och fyllts ut succesivt. Våtmarken har fyllts ut längs den norra strandkanten samt i dess sydvästra delar i omgångar genom åren. Marknivån vid
våtmarken varierar mellan +175,77 – +175,94 m.ö.h. till som högst ca +204,0 m.ö.h. vid områdets södra delar.
Permeabiliteten i orörd torv kan variera mellan 10-2 – 10-5 och grusig morän har permeabilitet 10-5 – 10-7.
Figur 2 Topografisk karta med höjdskuggning, SCALGO, hämtad 2020.
2.3. Hydrologi och avrinningsområde.
Avrinningsområde
Avrinningsområdet för området definieras utifrån topografiska samt tekniska barriärer, såsom dagvattenledningar och diken. En bedömning av det lokala avrinningsområdet runt våtmarken kan ses i figur 3.
Figur 3. Lidsjöns våtmarksområde. Avrinningsområde för våtmarken inom svart linje.
SCALGO, hämtad 2020.
Ytlig avrinning från området sker med hjälp av en kulvert från Lidssjöns västra del som leds längs Marieströmsvägen till Marieströmsdammen, cirka 600 meter norrut, se figur 4.
Lids östra industriområde tillhör ”huvudavrinningsområde Nissan” med
delavrinningsområde ”Utloppet av Gnosjö. Regl. Damm”. Första ytvattenrecipient är våtmarksområdet ”Lidsjön” som via kulvert leds till andra ytvattenrecipient
”Marieströmsdammen”. Uppströms Marieströmsdammen finns ”Götarpsån” och
”Töllstorpaån”. Efter Marieströmsdammen fortsätter Götarpsån och rinner vidare nedströms till Gnosjö-sjön och mynnar ut i ”Hären”. Se figur 4. För sammanfattande beskrivning av de olika områden och recipienter se kap. 2.4.
Enligt Länsstyrelsen i Jönköping finns inga vattenskyddsområden samt dikes-/
markavvattningsföretag inom utredningsområdet.
Dagens markförhållanden och markanvändning bedöms ha goda förutsättningar att utjämna nederbörd genom lagring i våtmark och naturmark. Våtmarksområden anses normalt sett ha goda infiltrations- och buffertegenskaper.
Figur 4. Översikt av vattenförekomster (ljusblå) och delavrinningsområden (mörkblå) i södra Gnosjö. Vattenkarta, VISS, hämtad 2020. Röd pil – ytavrinning. Blå pil – vattnets väg.
Våtmark Lidsjön (Lids sjöbotten)
Lidsjön är en f.d. sjö som sänktes i början av 1800-talet. Detta genomfördes med hjälp av att man då ledde om Töllstorpsån så den inte längre stod i förbindelse med sjön. På senare tid har även Ällingabäcken reglerats och leds numera om i en kulvert direkt till Gnosjösjön. Detta gör att Lidsjön idag inte har någon tydlig ytvattentillrinning. Istället tillförs området vatten genom den diffusa tillrinning som sker från omkringliggande moränmark. Naturmark finns till största delen i det syd-, östra- samt västra området.
Mindre avrinning från naturmark till våtmarksområdet sker även i de nordöstra och sydvästra delarna.
Våtmarken är till stora delar igenvuxen med vattenväxter av olika slag och med ställvis öppet vatten. Fria vattenspeglar förekommer sparsamt. Stora delar av växtligheten är av sådan art att den flyter ovanpå vattnet s.k. gungfly eller förekommer 0,5 – 1,0 meter ner i vattnet, se figur 5 nedan. Detta gör området mycket svårframkomligt.
En skjutbana har funnits på området med skjutriktning ut över Lidsjön1. Skjutbanan har varit aktiv från 1940 – 50-talet till mitten av 1980-talet och varit mest aktivt under 60 – 70-talet. Skjutverksamheten flyttades 1986 till en annan plats. I samband med flytten började Gnosjö kommun att använda platsen som tippningsplats för schaktmassor, såsom vegetation, stubbar, ris, sten, block, torv- och dymassor.
Lidsjön är en våtmark som delar höjdpartierna för Marieströms och Lids östra industri- område från varandra. Våtmarken sträcker sig från Kullstorpsvägen i väster till järnvägen i öster med en varierande bredd på 70 – 200 meter. Stora delar av den norra strandlinjen är
1 Miljöteknisk markundersökning, Gnosjö, del av Töllstorp 1:341, Lids sjö, BGK AB, 2002-03-04.
utfylld som industrimark. På den södra sidan finns ytterligare en tippningsplats (gamla skjutbanan). På grund av den påverkan som industribyggnader och utfyllnad tillför så anses området ha ett begränsat naturvärde.
Våtmarken delas i mitten av Lidsjövägen och den västra och östra delen binds ihop med hjälp av två trummor som går under vägen. Det enda utloppet från våtmarken utgörs av två dagvattenledningar i områdets nordvästra del som leder vattnet norrut genom samhället. För mer info gällande dagvattensystemet i området, se kap 2.5.
Grundvattenförhållanden
Av den nederbörd som faller över ett område kommer en del att avdunstas direkt medan en del tas upp av vegetationen och tillförs tillbaka upp i atmosfären. Den del av vattnet som inte tas upp eller avdunstas kallas för nettonederbörd och kan sägas bilda grund- vatten eller direkt leds bort som ytvatten.
Lidsjön saknar tillrinning i form av vattendrag. Därför kan det antas att så gott som alla nettonederbörd som tillförs området infiltreras i marken och leds som grundvatten till våtmarken. Våtmarken utgör ett regionalt lågområde vilket gör att grundvattnet trycks ut i våtmarken och transporteras sedan vidare som ytvatten via dagvattensystem, se figur 5.2
Figur 5. Förenklad modell av hydrogeologin vid Lids sjöbotten. Tyréns 2004.
2.4. Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken.
EU:s vattendirektiv har införts i miljöbalken genom Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660) och i enlighet med detta har Vattenmyndigheten beslutat
2 Hydrogeologisk utredning för Lids sjöbotten, Gnosjö kommun, Tyréns, 2004-09-22
om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner samt åtgärdsprogram för i princip alla vattenresurser, såväl yt- som grundvatten. Miljökvalitetsnormerna formuleras för den status som bedöms kunna uppnås och vidmakthållas i vattenresursen. För ytvattendrag är målet att god ekologisk och kemisk status skulle nås 2015 eller i undantagsfall något senare.
Det förväntas att alla verksamheter och samhällssektorer i förhållande till sina respektive belastningar medverkar till att god status kan uppnås. Detta är särskilt lämpligt att beakta i samband med framtagande av en detaljplan och exploatering av naturmark.
Informationen nedan är hämtad ur Vatteninformationssystem Sverige (VISS) databas (2020) och beskriver de vattenförekomster som tas upp av VISS nedströms avrinnings- området.
Utredningsområdet
Utredningsområdet berör vattenförekomsterna Gnosjö Regl.Damm (NW636069-137620), Götarpsån: Hären – Töllstorpaån (SE635961-137544) och Hären (SE635273-422660).
Gnosjö Regl.Damm
Även kallad Marieströmsdammen. Vattenförekomsten har, enligt VISS, klassats som övrigt vatten men saknar i dagsläget en statusklassning.
Dammen har en avslutad övervakningsstation, Marieströmsdammen (SE636074-137606).
Syftet var regional miljöövervakning där kontroll utfördes för prioriterade ämnen samt övriga kemiska ämnen. Övervakningsstationen är kopplad till Hällsjön, Götarpsån, Töllstorpaån (SE636572-137736).
Götarpsån: Hären – Töllstorpaån
Denna delsträcka av Götarpsån, ca 3,3 kilometer lång och rinner mellan Töllstorpaån och Hären. Ån kallas också för Gåröström och inkluderar Götarpssjön samt mindre dammar.
Dess avrinningsområde är 70 kvadratkilometer stort och består främst av skogsmark.
Ån bedöms ha Måttlig ekologisk status, med medel tillförlitlighet. Bedömningen baseras på att vattenförekomsten är påverkad av konnektivitetsförändringar, morfologiska förändringar och flödesförändringar. Dessutom är halten av det särskilt förorenade ämnet zink över gränsvärdet för god status. Vattenförekomsten är även påverkad av försurning, pågående eller tidigare kalkning har upprätthållit en bra vattenkvalité ur försurningspunkt.
Vattnet klassas som Naturligt då det idag inte bedöms vara kraftigt modifierat eller konstgjort.
Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status. Bedömningen bygger på höga halter av nickel i vattenförekomsten och att PFOS förekommit i halter över gränsvärdet i ytvatten, samt en nationell exploatering av mätdata för kvicksilver och PBDE.
Hären
Hären bedöms ha Måttlig ekologisk status, med medel tillförlitlighet. Bedömningen baseras på att det särskilt förorenade ämnet koppar förekommer i halter över gränsvärden
för god status. Vattenförekomsten är även påverkad av försurning, pågående eller tidigare kalkning har upprätthållit en bra vattenkvalité ur försurningspunkt.
Vattnet klassas som Naturligt då det idag inte bedöms vara kraftigt modifierat eller konstgjort.
Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status med hög tillförlitlighet.
Bedömningen bygger på sedimentdata från vattenförekomsten som visar att halten kadmium och tributyltenn (TBT) överskrider respektive gränsvärde i sediment och att kvicksilver uppmätts över gränsvärdet i fisk samt en nationell exploatering av mätdata för kvicksilver och PBDE.
2.5. Befintligt dagvattensystem
Inom avrinningsområdet finns idag vatten-, spill- och dagvattenledningar från de exploaterade delarna samt diken för hantering av dagvatten från kringliggande vägar, se figur 6 och figur 7.
Dagvatten från industritomterna på den norra sidan avvattnas till största del via
dagvattenledningar till Sjörydsvägen och berör inte Lidsjön. Mindre utfyllnadsytor inom bl.a. Töllstorp 1:582 (PO Jansson metallindustri) avvattnas kontrollerat via dagvatten- brunnar/dräneringsledningar eller ytledes mot våtmarken.
Den kulvert som avvattnar våtmarken i Lidssjön består av två betongledningar, 600 mm, med en varierande lutning på ~0 – 3 ‰. Kulverten går under Sjörydsvägen och mynnar i ett dike där de går över till betongledningar, 800 mm med lutning 4 ‰ som går vidare längs Marieströmsvägen mot Marieströmsdammen, se figur 6.
Under Lidsjövägen går två större trummor i plåt med lutning ~0 ‰ som ansluter den östra delen av våtmarken med den västra. Trummorna är delvis igenväxta och även delvis igensatta med plankkonstruktion vid det östra inloppet.
Figur 6. Översikt dagvattenledningssystem i/från norra delen av utredningsområdet.
I Lidsjövägen går även dagvattenledningar som ansluter till industritomterna närmast söderut längs vägen. Dagvattnet leds med en varierande lutning på 10 – 56 ‰ självfall ner till Lidsjövägens lågpunkt och släpps ut direkt i Lidsjön på Lidsjövägens västra sida.
Ledningens dimension varierar från 225 mm längst upp och 400 mm i utloppspunkten.
I områdets sydöstra del finns ett mindre dagvattensystem som avslutas i naturmark.
Dagvatten från den sydvästra delen av området leds med dagvattenledningar vidare åt väst i betongledningar. Ledningarnas dimension varierar från 225 mm längst uppströms till 500 mm vid anslutningspunkten i väst.
Figur 7. Översikt dagvattenledningssystem i/från södra delen av utredningsområdet.
2.6. Tidigare undersökningar.
Inom området har det under perioden 2002 – 2004 genomförts ett flertal undersökningar i samband med att sex döda svanar, som påvisades döda av blyförgiftning, upphittades i våtmarken 2001. Sedan dess har ytterligare en miljöteknisk markundersökning
genomförts 2020 som syftar till att avgränsa föroreningen.
Nedan genomförs en kort redovisning av undersökningarna som utförts inom avrinnings- området. Samtliga är genomförda i eller intill våtmarken.
BGK 2002 – 2003
BGK har utfört tre miljötekniska och geotekniska markundersökningar345 på delar av Töllstorp 1:341. Provtagningarna innefattade torv, sediment och pressvatten från sediment.
Av resultatsammanställningen framgår det att halter över uppsatta riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) har uppmätts avseende tungmetaller i större delen av proverna. Även PAH:er och arsenik har detekterats inom undersökningsområdet.
3 Miljöteknisk markundersökning, Gnosjö, del av Töllstorp 1:341, Lids sjö 2002-03-04 (BGK AB).
4 Komplettering av miljöteknisk markundersökning, Gnosjö, del av Töllstorp 1:341, Lids sjö 2002- 05-17 (BGK AB).
5 Komplettering nr 2 av miljöteknisk markundersökning, Gnosjö, del av Töllstorp 1:341, Lids sjö 2003-11-20 (BGK AB).
Högsta halten bly uppmättes till 740 gånger riktvärdet för MKM. Arsenik överstiger halterna för MKM.
I den geotekniska undersökningen framgår det att djupet till fast botten varierar mycket inom undersökningsområdet. Stopp har erhållits på djup 0,4 – 10,1 meter under vegetation/ vattenytan. Genom ljud-observationer i sondstänger framgår det att materialet inom området består av vatten, vattenväxter, dy, gyttja och torv som mot botten övergår i sand, grus och sten.
Johan Helldén AB 2002 – 2003
Johan Helldén AB genomförde två åtgärdsutredningar för att kontrollera vilka åtgärder som kunde genomföras i området för att minska exponeringen av föroreningarna.
I första rapporten6 gjordes en översiktlig nulägesbeskrivning följt av åtgärdsalternativ.
Åtgärderna sammanställdes och ekonomi samt för- och nackdelar avvägdes. Slutsatsen i rapporten var då att täcka över det förorenade området med ett täcke av grus för att på så sätt minska risken för att svanar skulle få i sig blyhagel.
Den andra rapporten7 är mer omfattande och inkluderar ytterligare undersökningar på ytvatten, vattenmossa samt laktester på det förorenade materialet. Här konstateras förhöjda halter av bly och arsenik men även andra tungmetaller.
Rapporten går sedan vidare med en fördjupad riskbedömning och därefter en mer genomgående analys av åtgärderna uppgrävning, täckning samt noll-alternativet. Detta sammanställdes sedan i en riskvärdering och vägdes med ekonomi. Sammanfattningsvis kom man fram till att området skulle klassas enligt de generella riktvärdena för MKM och att det inte var motiverat att genomföra någon åtgärd inom området (noll-alternativet).
Man ansåg att de miljövinster som skulle uppnås var för små i förhållanden till kostnad och risker vid till exempel uppgrävning. Ett kontrollprogram för ytvatten med avseende på bly under minst två år inrättades dock vid Lidsjöns utlopp.
Tyréns 2004
Tyréns har genomfört en hydrogeologisk utredning8 i syfte att få en bättre förståelse för områdets hydraulik och för att kunna bedöma genomförbarheten för en sänkning av vattennivån i Lidsjön. De hydrogeologiska förhållandena kontrollerades och vatten- balansen i området räknades fram. Därefter togs förutsättningar fram till vad som behövs för att sänka nivån i våtmarken.
Sammanfattningsvis så kom man fram till att vattennivån i den förorenade delen av våtmarken inte kunde sänkas i tillräcklig omfattning på grund av den nederbörd som faller över våtmarken. Därtill gör gungflyn på våtmarken att det skulle krävas stora nivåsänkningar för att minska vattenspeglarna.
6 Efterbehandling av fd hagelskjutbana – åtgärdsutredning, Lids sjö – Gnosjö Kommun, 2002-07- 11 (Johan Helldén AB).
7 Åtgärdsförberedande utredning, Lidsjöbotten, Gnosjö Kommun, 2003-11-14 (Johan Helldén AB).
8 Hydrogeologisk utredning för Lids sjöbotten, Gnosjö kommun, 2004-09-22 (Tyréns AB)
Vatten och Samhällsteknik AB 2020
VOS har genomfört en miljöteknisk markundersökning9 med syfte att avgränsa tidigare påträffade föroreningar av blyhagel inom undersökningsområdet, samt att undersöka den befintliga upplagsplatsen från tidigare exploatering. Undersökningen föranleds av en planerad tillbyggnation för industrifastigheten Töllstorp 1:582 (PO Jansson
metallindustri).
Prover togs i torv och sediment samt laktester utfördes på material från det förorenade området. Dessa påvisade höga halter av bly och arsenik. En kompletterande lokal urgrävning av de mest förorenade område (m.a.p. bly och arsenik) rekommenderades.
9 Miljöteknisk markundersökning, Del av Töllstorp 1:341 och Töllstorp 1:582, Lidsjön, Gnosjö Kommun, 2020-03-12 (VoS AB).
3. Förändrad markanvändning
Aktuellt förslag syftar till att exploatera området för framtida industriverksamhet i enlighet med ”Detaljplan för fastigheten Lid 1:8 m fl…” upprättad 1990 samt ”Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för Lids industriområde…” upprättad 1983. Därtill används också samrådshandling gällande ”Detaljplan för Töllstorp 1:582 m fl…” upprättad 2019. Se figur 8.
Figur 8. Översikt av detaljplanelagt område, inkl. ledningar. Inriktat via pdf-fil till ritning.
Gnosjö kommun, 2020 (lila – befintlig industrimark och ny utfyllnad inom Lidsjöns västra del för industriverksamhet inom Töllstorp 1:582, rosa - befintlig och ny industrimark inom Lids industriområde, grön – naturmark/våtmarksområde inom aktuella detaljplaner).
I utredningsområdets norra del avser PO Janssons metallindustri (Töllstorp 1:582) att ta delar av våtmarken i anspråk för att skapa nya ytor och en tillbyggnad av befintliga industribyggnaden. Dagvatten planeras att ledas i dike utmed fastigheten och därefter ledas ner i samma kulvert som tidigare. I plankartan beskrivs vidare ett U-område i planens östra del för att förlägga ledningar under marken.
Del av Lid 1:8 planeras att inom en snar framtid exploateras för utökad
industriverksamhet, se figur 9. Området är än inte terrasserat och dagvattenhanteringen från området är inte beslutad. Dock är den befintliga planen att dagvattnet ska ledas ner mot Sjöstensvägen och anslutas på den befintliga dagvattenledning som leds vidare mot Gnosjösjön.
4. Dagvattenflöden
4.1. Allmänt
Dagvattenavrinningens storlek bestäms främst av nederbördens intensitet och
varaktighet, avdunstning, markytans beskaffenhet samt avrinningsområdets storlek, form och lutning. När naturområden bebyggs förändras den naturliga vattenomsättningen.
Vegetationen och de betydelsefulla ytliga marklagren tas bort och ersätts av täckande, vattentäta konstruktioner som byggnader, vägar och parkeringsplatser. Vattenavrinningen från sådana ytor blir i högre grad direkt påverkad av nederbörden, den blir snabb och dämpas knappt alls. Borttagandet av naturlig vegetation innebär dessutom att växternas förmåga att ta upp vatten och på annat sätt kvarhålla vatten elimineras. Avdunstningen blir mindre. Följden blir att volymen avrinnande ytvatten ökar.
Dagvattenproblematiken omfattar generellt såväl effektiv bortledning, så att risken för översvämningar minimeras, som utjämning av flödet för att minimera risken för stört- flöden nedströms samt att viss rening av vattnet kan ske.
4.2. Klimatförändringar
SMHI har gjort klimatscenarier för perioden 1961–2100 för Sveriges samtliga län. I rapporten har beräkningar med två olika utvecklingsvägar analyserats fram till seklets slut.
Scenariot RCP4.5 beskriver en framtid med kraftfull klimatpolitik och stora utsläpps- minskningar, men för scenariot RCP8.5 fortsätter utsläppen att öka.
Nederbörden ökar mest vintertid, i sydvästra delen av Jönköpings län visar RCP8.5 på nära 50 % ökning. Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka uppemot 20 %.
Antalet dagar med mer nederbörd än 10 mm, vilket innebär stora regnmängder som kan leda till översvämningar, väntas enligt RCP4.5 öka med ca 5 och enligt RCP8.5 öka med ca 8. Ökningen är störst i sydvästra delen av länet, där Gnosjö kommun tillhör, där det kan röra sig om en ökning på upp till 11 dagar.
Ovan nämnda siffror baseras på medelförhållanden men det är viktigt att komma ihåg att variationen mellan år kan vara stor, även i ett framtida klimat.
För att kunna möta de större flödena har en klimatfaktor på 1,25 använts för nederbörd med kortare varaktighet än en timme och för övrig nederbörd 1,2 i enlighet med rekommendationer från Svenskt Vatten P110 (2016). Nya bedömningar genomförs av SMHI varvid klimatfaktorn kan komma att korrigeras i framtiden.
Återkomsttiden för områdets har valts till 20-års återkomsttid. I framtiden förväntas 20- års regn falla med intervallet 6 - 10 år under sommaren, ner till 2 – 4 år under vintern.
4.3. Förutsättningar och antaganden
Redovisad dagvattenhantering och ledningsläge/dimension utgör principiella förslag till lösning baserad på de aktuella detaljplanerna. I beräkningarna har även nuvarande avrinning från befintliga industrifastigheter och vägbanor tagits med.
Dimensionerande flöden har beräknats med tid-area metoden. Tid-area metoden anses vara mer allmängiltig än den rationella metoden, som annars används, eftersom den mer i detalj utgår från varje delområdes speciella karaktär. Avrinningsberäkningen blir säkrare om hänsyn tas till att olika delytor i området medverkar till avrinningen i en viss uppsamlingspunkt, vid olika tidpunkter efter regnstart. Vidare kan vilket varaktighets- värde som helst större än tre minuter läggas till grund för dimensionering.
Föreslagna dagvattenåtgärder är utarbetade efter att dagvatten från tillkommande hård- gjorda ytor skall fördröjas samt genomgå rening för att aktuella flöden från respektive fastighet ej ökar vid exploatering samt att respektive verksamhet skall bidra till att miljökvalitetsnormerna ej äventyras.
Vidare bör fördröjning ske på sådant sätt att befintliga ledningar för utlopp av dagvatten inte överbelastas.
För befintliga förhållanden görs två beräkningar. Den ena beräkningen utgör delar av exploaterat område längs Lidsjövägen samt för naturmark inom avrinningsområde för Lidsjön. Den andra beräkningen utgör befintlig ledning mot väst för att kontrollera kapacitet.
4.4. Förändrad markanvändning och rinntid
Beräkningarna för förändrad markanvändning antar två utsläppspunkter. Delområde A har utsläppspunkt i väst. Delområden B, C, D samt naturområden ansluter till eller avrinner mot våtmarken i Lidsjön. Delområde B har en utsläppspunkt i öster, öst om Lidsjövägen. Delområdena beräknas med dagvattensystem enligt figur 9.
Figur 9. Områdesindelning. Grön linje – dagvattenledning. Blå linje – avskärmande diken.
Röd pil – teoretisk/sammanställd avrinning av delområde
I tabell 1 & 2 redovisas förändringen av ytorna inom avrinningsområdet samt reducerad area före respektive efter exploatering. Ytorna mäts upp med hjälp av programvaran AutoCAD och baseras på en grundkarta från Gnosjö kommun för nuvarande
markanvändning respektive detaljplaner för förändrad markanvändning. I beräkningssyfte antas de framtida exploaterade ytorna inom avrinningsområdet ersättas från naturmark till att vara av bebyggelsetyp ”Slutet byggnadssätt med planterade gårdar, industri och skolområden”
med kuperad topografi enligt Svenskt Vatten P110 (2016). Delområden redovisas i figur 10 & 11.
Tabell 1. Nuvarande delområden med areor samt avrinningskoefficient och rinntid.
Delområde Yta (m2) Avrin.k.
(-) Effektiv
area (ha) Längsta sträcka (m) Total rinntid
(min) Ledning Mark Dike
Våtmark 104 750 1 10,48 0
Västra
natur 78 238 0,14 1,10 20 124 221 28
Östra natur 262 300 0,14 3,67 152 431 74
Södra natur 95 036 0,1 0,95 351 59
Lidsjövägen 32 774 0,83 2,72 435 50 7
A-4 62 200 0,40 2,48 166 120 80 25
A-5 32 606 0,32 1,04 255 118 23
A-6 39 345 0,56 2,20 305 115 23
SUMMA 707 249 24,64
Figur 10. Områdesindelning vid nuvarande markanvändning. Gul linje – avrinningsområde våtmark (uppskattad).
Tabell 2. Förändrade delområden med areor samt avrinningskoefficient och rinntid.
Delområde Yta (m2) Avrin.k.
(-) Effektiv area (ha)
Längsta sträcka (m) Total rinntid
(min) Ledning Mark Dike
Västra natur 78 238 0,14 1,10 20 124 221 28
NÖ våtmark 65 697 0,11 0,72 170 28
Våtmark 88 900 1 8,89 0
A-1 42 800 0,7 3,00 153 107 20
A-2 71 020 0,54 3,84 554 168 170 40
A-3 74 000 0,7 5,18 223 115 22
A-4 72 500 0,66 4,79 316 180 34
A-5 32 600 0,7 2,28 236 133 25
A-6 39 300 0,66 2,59 325 86 18
B-1 65 600 0,67 4,40 205 98 19
B-2 14 500 0,7 1,02 182 30
C 37 200 0,1 0,37 200 200 40
D 24 900 0,7 1,74 120 20
SUMMA 707 255 39,91
Figur 11. Områdesindelning vid förändrad markanvändning. Gul linje – avrinningsområde våtmark (uppskattad), grön – naturmark, rosa/lila – industrimark.
Den effektiva arean ökar med ca 15 ha vilket leder till ökade flöde i området. Dock minskar avrinningsområdet till våtmarken med ca 21 ha då avvattningen av vissa områden leds om. Observera att detta även ändrar arean mellan tabell 1 och 2 inom vissa områden.
4.5. Dimensionerande flöden och erforderliga utjämningsvolymer
För att skapa underlag för uppskattning av dimensionerande dagvattenflöden och erforderliga utjämningsflöden har dagvattenberäkningar utförts med tid-area metoden vilken beräknats enligt VV Publ. 1990:11.
Avrinningskoefficienter och beräkningsförutsättningar är baserade på Svenskt Vatten11, se tabell 3, 4 och 5.
Tabell 3 Vattenhastighet i ledningar och diken m m (Svenskt vatten, 2016).
Typ av ledning Hastighet [m/s]
Ledning i allmänhet 1,5 Tunnel och större ledning 1,0 Dike och rännsten 0,5
Mark 0,1
Tabell 4 Avrinningskoefficient, typ av yta (Svenskt vatten, 2016).
Typ av yta Avrinningskoefficient
Tak 0,9
Betong- och asfaltsyta 0,8
Grusplan och grusad gång, obebyggd kvartersmark 0,3
Park m. rik vegetation 0,1
Odlad mark, gräsyta m.m. 0 – 0,1
Flack tätbevuxen skogsmark 0 – 0,1
Tabell 5 Avrinningskoefficient, bebyggelsetyp och topografi (Svenskt vatten, 2016).
Bebyggelsetyp Avrinningskoefficient
Flackt Kuperat Slutet byggnadssätt, ingen vegetation 0,7 0,9 Slutet byggnadssätt m. planterade gårdar,
industri och skolområden 0,5 0,7
Öppet byggnadssätt (flerfamiljshus) 0,4 0,6
Radhus, kedjehus 0,4 0,6
Villor, tomter <1000 m2 0,25 0,35
Villor, tomter >1000 m2 0,15 0,25
I tabell 6 redovisas nuvarande markanvändning med flöden från avrinningsområdet för ett regn med 20-års återkomsttid och 5, 10 respektive 25 minuters rinntid enligt redovisad markanvändning i tabell 1.
I tabell 7 redovisas framtida flöde för ett regn med 20-års återkomsttid och 5, 20 respektive 25 minuters rinntid enligt redovisad markanvändning i tabell 2, inklusive klimatfaktor.
Varaktigheten sätts till respektive rinntid då det utefter beräkningar är de tillfällen där dagvattenflödet till utloppspunkterna blir dimensionerande. Redovisad area är den reducerade arean som bidrar med tillrinning vid given tid.
Tabell 6 Nuvarande markanvändning, exklusive klimatfaktor.
Delområde Dim.
rinntid (min)
Dim. area
(ha) Nuläge
(l/s) Befintlig ledning
mot Gnosjösjön. 25 5,65 930
Avrinningsområde
exkl. våtmark 10 4,30 1 230
Avrinningsområde
inkl. våtmark 5 13,10 5 180
Tabell 7 Aktuella flöden efter exploatering, exklusive samt inklusive klimatfaktor.
Delområde Dim.
rinntid (min)
Dim. area
(ha) Framtid (exkl.
klimatfaktor) (l/s)
Framtid (inkl.
klimatfaktor) (l/s) A (ledning
västerut) 25 17,10 2 800 3 500
B, C & D
(exkl. våtmark) 20 8,20 1 550 1 940
B, C & D
(inkl. våtmark) 5 11,00 4 351 5 440
Våtmarken ses i denna utredning som ett utjämningsmagasin där allt vatten som faller bidrar till ökat flöde (avrinningskoefficient ställs lika med 1) för att inte flödet från våtmarken ska underskattas i beräkningarna. Bestämning av våtmarkens bidragande area (reducerad area) är med andra ord osäker och för ett mer korrekt antagande bör
mätningar på flöde och vattenstånd genomföras över en längre tid.
Vid ovanstående antagande kan man med hjälp av beräknat utflöde få fram utjämnings- behovet i våtmarken. Utflöde är satt till 574 l/s och baseras på det enda utloppet från Lidsjön, de två betongledningar som ligger utmed P O Janssons metallindustri AB. I verkligheten antas dock utflödet ligga något lägre, men detta kompenseras med det överskattade bidragande flödet i våtmarken. Maxvolym uppnås vid 74 min vid nuvarande markanvändning och 50 minuter vid förändrad markanvändning. Se tabell 8.
Tabell 8 Flöde i våtmarken vid nuvarande/ förändrad markanvändning i området, exkl./
inkl. klimatfaktor samt ökning av vattennivån.
Våtmark Dim.
rinntid (min)
Dim. area
(ha) Flöde
(l/s) Dimensioneran de volym
(m3)
Vattennivå höjning
(cm) Nuvarande
markanvändning (exkl. klimatfaktor)
74 18,8 1 450 3 880 3,7
Framtida markanvändning (inkl. klimatfaktor)
50 18,2 1 180 4 790 5,4
Framräknat utjämningsbehov skiljer sig markant beroende på vilket utflöde som ansätts i ett teoretiskt utjämningsmagasin. Om utflödet ansätts lika med beräknat maximalt flöde från definierat avrinningsområde kommer aldrig fördröjningsytan att nyttjas, annat än i mycket extrema fall. Men en större ledning medför ett ökat flöde vilket kan bli
problematiskt nedströms utredningsområdet. Det är inte heller enbart en ökad hård- görandegrad som leder till ett fördröjningsbehov, hårdgörande av eventuella lågstråk medför att buffertzonen där dagvatten nu delvis kan fördröjas byggs bort.
4.6. Extrema regn
Med extrema regn menas i det här fallet de regnen som har en återkomsttid som över- stiger 20 år. I tabell 9 nedan jämförs återkomsttid mellan 20-, 50- samt 100-års regn.
Tabell 9 Jämförande flöden efter exploatering, inklusive klimatfaktor.
Delområde 20-års
återkomsttid (l/s)
50-års återkomsttid
(l/s)
100-års återkomsttid
(l/s)
A (ledning) 3 500 4 740 5 960
B, C & D
(exkl. våtmark) 1 940 2 630 3 310
B, C & D
(inkl. våtmark) 5 440 7 370 9 280
Att dimensionera dagvattensystemet utefter klimatfaktor för 50 – 100 års regn skulle generera stora kostnader. Åtgärder/effekter ska i förhållandet till kostnader tas fram vid projektering av nya delen på området (Sjöbovägen).
Planering och höjdsättning av tomter och gator ingår inte i aktuellt uppdrag, men mark- planering och höjdsättning kring fastigheter är en viktig faktor för att avledning av dag- och dräneringsvatten ska fungera bra.
Tydliga marklutningar behövs ut från byggnader och hårdgjorda ytor. Husen ska placeras så högt att en god vattenavrinning kan fås mot dagvattenledningen. Husets golvnivå bör ligga högre än gatan (ca 50 cm högre enligt Svenskt vatten P105) för att kunna avleda dräneringsvattnet med självfall.
Nya byggnader bör dessutom grundläggas med sådan teknik och på sådan höjd att de i princip är okänsliga för ytvatten som under begränsad tid kan bli stående på tomten.
Även höjdsättning av gatumark/hårdgjorda ytor måste planeras så att dagvattnet kan avledas på önskvärt sätt i samband med extrema regn.
Länsstyrelsen har låtit upprätta en översvämningskartering i området, se figur 12. Figuren visar instängda områden som vid ett kraftigt regn kan bli vattenfyllda. Modellen är baserad på Lantmäteriets nationella höjdmodell samt delar av fastighetskartan.
Figur 12. Översvämningskartering över området Lids östra industriområde. Karteringen visar att ytvatten leds ner till våtmarken.
Viktigt att notera är att detta i första hand är en topografisk analys som inte tar hänsyn till markens infiltrationskapacitet eller andra redan idag inbyggda åtgärder som finns i landskapet, t.ex. vägtrummor, kulvertar etc, för att styra vattenflöderna åt ett visst håll.
4.7. Sammanfattning
Flödet till/i ledningssystemet i Sjöstensvägen och vidare mot Gnosjösjön förväntas öka markant i samband med fortsatt exploatering av området. Skillnaden, inklusive klimat- kompensation, är 2 570 l/s. Denna situation förvärras av det faktum att den 500 ledning som idag leder bort vattnet från delområde A-4, A-5 och A-6 redan idag bedöms vara underdimensionerad. Ledningen klarar enligt beräkning att leda bort ca 400 l/s.
Delområdenas dimensionerande flöde för regn med 20 års återkomsttid, ligger idag på ca 900 l/s, se tabell 6. Anledningen till att ledningen inte översvämmas mer frekvent redan idag kan bero på läckage eller att avrinningen inte till fullo stämmer med den antagna bilden. Viss del av nederbörden försvinner sannolikt genom infiltration eller avvattnas diffust ner mot Lidsjöns västra våtmarksdel.
För att kunna skicka det framtida flödet vidare utan fördröjning behövs att den befintliga ledningen i Sjöstensvägen och vidare mot Gnosjösjön byts mot minst dimension 1200 mm vid 1% lutning. Då ledningsdimensionen är stor, den aktuella ledningssträckan är lång och dessutom passerar tättbebyggt område kan det anses vara en alltför kostsam lösning. Istället förespråkas att vattnet i så stor utsträckning som möjligt omhändertas och utjämnas inom området. För att kunna kompensera för den nya markanvändningen behövs en utjämningskapacitet på ca 6 650 m3. Hur denna teoretiska volym skulle kunna hanteras beskrivs i kapitel 4.
I Lidsjöns västra våtmarksdel har faktiska nivåskillnader på upp till 20 cm mätts upp i samband med intensiva regn10, dock beräknas en teoretisk nivåhöjning för ett
dimensionerande regn med 20-års återkomsttid till drygt 5 cm. Vid jämförelse med 100- års återkomsttid skulle en teoretisk nivåhöjning på cirka 9 cm uppnås. Varför värdena skiljer sig så pass mycket är osäkert. Att antal antaganden kan göras på varför värdena skiljer sig så mycket åt. Några exempel beskrivs nedan.
• Grundvattenbildningen i området underskattas i beräkningsmodellen. Nederbörd som infiltrerar mark runt våtmarken och bildar grundvatten söker sig till
våtmarken eftersom andra vattendrag saknas. Grundvattnet transporteras
dessutom relativt snabbt i det relativt tunna moränlager som finns uppepå berget.
• Grundvatten tillkommer från ytor utanför tillrinningsområdet då verkligheten inte tar lika stor hänsyn till barriärer såsom vägar.
• Kulverterade ledningar vid utlopp av respektive våtmarksdel når inte sin fulla kapacitet. Det kan till exempel bero på växtlighet som sätter igen rören eller isproppar. Det kan även bero på att anslutna ledningar nedströms avrinnings- området bidrar med så höga flöden att kulverterade ledningars kapacitet begränsas.
10 Muntlig och inmätt information från tekniska förvaltningen, Gnosjö kommun.
• Våtmarken är så pass igenväxt att stora delar av områdets areal inte kan ta upp vatten vilket minskar utjämningskapaciteten.
• Våtmarken är så igenväxt att den bildar barriärer som kraftigt reducerar flödet i våtmarken.
Sett till ändrad markanvändning och exploatering kommer det dimensionerande flödet att öka från 710 l/s till 1940 l/s. Detta toppflöde antas inte påverka volymen i våtmarken nämnvärt utan är mest intressant vid dimensionering av nya ledningar och hantering av förorenat dagvatten.
5. Förordad dagvattenhantering
5.1. Allmänt
Förordad dagvattenhantering baseras på de förutsättningar som ges i samband med att detaljplaner i området förverkligas och de dagvattenflöden som anges i föregående kapitel uppstår. På grund av områdets topografi är naturlig infiltration begränsad och några större fördröjningsmagasin utöver våtmarken är svårt att få till utan att ta detaljplanelagd industrimark i anspråk.
Stora delar av den ytavrinning som tillförs vid exploatering är tänkt att gå mot väst och anslutas med ledningen som går via Sjöstensvägen (område A). Då kapaciteten i dag- vattenledningen mot Gnosjösjön redan idag ligger under det teoretiska maxflöde vid 20- års regn antas någon typ av fördröjning bli nödvändig eller en ökning av dimensionen av ledningen i Sjöstensvägen och vidare mot Gnosjösjön.
Dagvatten från de övriga delområdena (område B, C & D) leds ner till våtmarken – Lidssjön. Förslagsvis ska så stora delar som möjligt (område B) ledas om mot den östra delen av våtmarken eftersom den västra delen delvis avses fyllas ut med minskad utjämningskapacitet som följd.
I samband med fortsatt exploatering kommer marken att behöva jämnas ut i vissa delar.
Det är då viktigt att vid detaljprojektering höjdsätta området så att vattnet ytledes vid mer extrema nederbördsituationer har en möjlighet att ta sig ner mot våtmarken och inte ansamlas på instängda platser.
Avledning av dagvatten i slutna system (rör) från större områden utan fördröjning eller infiltration är otidsenlig och utgör en onödig belastning på miljön och medför ofta ökade kostnader. Fördröjning och infiltration kan ske inom olika kategorier, beroende på vart i systemet åtgärder sätts in, se figur 13.
Figur 13. Illustration av olika kategorier av öppna dagvattenlösningar (Svenskt Vatten, P110)
Tidigare tillämpades huvudsakligen LOD, vilket enbart fokuserade på infiltration av dagvatten. LOD visade sig vara ett alltför begränsat synsätt. Tekniken för hållbar
dagvattenhantering fokuserar snarare på att fördröja då infiltration ofta är otillräckligt för kraftigare regn. Exempel på tekniska lösningar inom respektive kategori redovisas i tabell 10.
Tabell 10 Exempel på tekniska lösningar inom de olika kategorierna (bearbetad från Svenskt Vatten, P105)
Kategori Exempel på teknisk utformning
Lokalt omhändertagande
(Privat mark) Gröna tak
Infiltration på gräsytor Genomsläppliga beläggningar
Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.
Perkolation Dammar
Uppsamling av takvatten Fördröjning nära källan
(Allmän platsmark) Genomsläppliga beläggningar Infiltration på gräsytor
Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.
Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor
Diken Dammar Våtmarker Svackdiken Kanaler Trög avledning
(Allmän platsmark) Bäckar och diken Dammar
Våtmarksområden Samlad fördröjning
(Allmän platsmark) Dammar
Våtmarksområden
Hårdgörandegraden inom planområdet blir hög och en majoritet av de hårdgjorda ytorna kommer att utgöras av trafikerade ytor vilka medför ett dagvatten med relativt hög halt av föroreningar. För att inte öka belastningen till recipienten krävs att åtminstone dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor inom planområdet genomgår någon form av renande åtgärd och inte bara utjämning.
Förslag till dagvattenhantering omfattar följande dagvattenlösningar:
• Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.
• Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor.
• Svackdiken
• Dammar
• Våtmarksområden
5.2. Infiltration och fördröjning i gräs-, grus och makadamfyllning.
Vid planering av industrimark ska målsättningen vara att placera byggnader högt och att luta angränsande ytor ut mot fastighetsgränsen. I figur 14 visas två industrifastigheter där markytan getts en lutning ut från byggnaden mot fastighetsgränsen. Vid fastighetsgränsen anläggs en uppsamlande infiltrations- och fördröjningsstråk, som dimensioneras för att ta emot och magasinera en viss nederbörd samtidigt som magasinet töms med ett bestämt flöde.
Figur 14 Två industrifastigheter avgränsade av ett dränområde. Hämtad från Svenskt Vatten P105.
I figur 15 visas en sektion där fastigheten ligger högre än gatan. Avrinningen sker ytledes fram till dräneringsstråken i anslutning till gatan. Gatuvattnet hindras genom
höjdförhållandena att tränga sig in på fastigheten. I figur 16 visas att även om fastigheten är lägre än gatan är det möjligt att anordna ytavrinning och avledning i dräneringsstråk genom ändamålsenlig höjdsättning.
Figur 15 Dagvattenhantering på industrifastighet där fastigheten ligger högre än gatan.
Hämtad från Svenskt Vatten P105.
Figur 16 Dagvattenhantering på industrifastighet där fastigheten ligger lägre än gatan.
Hämtad från Svenskt Vatten P105.
Det är viktigt att utforma och anpassa dagvattenlösningen till verksamheten och med hänsyn till de risker som kan uppstå vid utsläpp av farliga vätskor eller släckvatten vid brand. Det förorenade vattnet tas om hand i infiltrationsstråken, som då kan saneras.
Se figur 17 för exempel på utformning.
Figur 17 Exempel på utformning av infiltrationsstråk. Hämtad från Svenskt vatten P105.
5.3. Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor.
Som nämnt ovan i kap 4.6, så bör fastigheterna utformas så att regnvatten inte rinner på så sätt att byggnader o.d. kan skadas i samband med höga flöden.
Ett sätt att undvika detta är att anlägga speciella översvämningsytor. Dessa ytor är lätta att anlägga genom att man skapar lokala försänkningar i de hårdgjorda ytorna där dagvattnet kan fördröjas. Dessa ytor kan exempelvis vara uppställningsytor för lastbilar/ containrar eller parkeringsplatser för personal. Ytorna förses med strypta utlopp och relativt snart efter ett regn kan ytorna åter användas. Maximala dämningsnivån får ses till ytans funktion samt kommunalt dagvattensystem och kan variera från fastighet till fastighet.
5.4. Svackdiken
Längs större transportvägar inom området rekommenderas att svackdiken anläggs för att omhänderta överskottsvolymer i händelse av skyfall. Grönstråket föreslås utformas med lokala lågstråk med permeabelt ytskikt och underliggande dränering vilken ansluts till dagvattennätet. Vägbanan utformas med enkelsidigt tvärfall mot lågstråket. Rening sker primärt vid översilning genom gräsbeklädda slänter. Ett vägdike enligt principsektionen i figur 18 klarar att rena och omhänderta ca 0,6 m3/m. Dock försämras kapaciteten ju större lutning som ansätts diket.
Figur 18. Exempel med principsektion vägbana inkl. svackdike.
5.5. Dammar
Det nya dagvattensystemet kommer med största sannolikhet att överbelasta den befintliga dagvattenledningen under Järnvägsgatan när det är fullt utbyggt om inga ytterligare åtgärder vidtas. På grund av områdets topografi och detaljplaner lämpar sig området dock mindre bra för anläggning av någon större konventionell damm. Möjligen går att anordna mindre dammar på planlagd industrimark eller vid anslutningspunkt mot Ällingabäcken men det är mycket osäkert.
Det strypta flödet bestäms utefter tåligheten i nedströms liggande dagvattensystem, bäck eller recipient. För att inte dammen och dess jordvallar ska skadas vid större nederbörd än den som dammen är dimensionerad för, måste det finnas erosionståliga bräddavlopp i dammen. Observera att det flöde som måste kunna rinna ut från dammen ska vara lika stort som tillrinningen när magasinet är fullt.
Med hänsyn av områdets karaktär, där farligt gods hanteras frekvent, bör möjligheten att stänga utloppet i händelse av olycka med farligt gods beaktas.
I anslutning till inloppet utformas dammen med en fördjupad del där sand och annat sedimentbart material kommer att samlas. Hänsyn bör också tas till att fordon måste kunna komma fram och transportera bort det sedimenterade materialet.
För att binda föroreningar kan dammen förses med lämpliga växter. Växterna tar även upp näringsämnen och kan därmed konkurrera med algerna om näringen varmed algblomning motverkas.
5.6. Våtmarksområden
Våtmark är en mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. Begreppet innefattar olika naturtyper såsom myrar, stränder, kärr och mossar. Dessa baserar sig på vattnets ursprung och om marken är torvbildande eller ej.
Våtmarker lämpar sig mycket väl till rening och fördröjning av dagvatten. Hur effektivt en våtmark är från reningssynpunkt beror på vattenomsättning, strömningsförhållanden och reningsprocessen, det vill säga sedimentation, växtupptag och denitrifikation.
Vattenomsättningen och strömningsförhållanden påverkas bland annat av våtmarkens längd- /breddförhållanden, form och variation i djup. En lång uppehållstid i våtmarken medför en ökad rening, både genom sedimentering och genom mikrobiell rening.
Inom det aktuella utredningsområdet finns idag ett större sammanhängande
våtmarksområde i Lidsjön. Som nämnts ovan utgör våtmarken redan idag en utjämnande och renande resurs för dagvatten från omkringliggande industrimark. Mycket pekar på att det finns kapacitet för att omhänderta ytterligare tillfört dagvatten. Den västra
våtmarksdelen av Lidsjön planeras till viss del fyllas ut och läggas igen i samband med utbyggnad av PO Janssons metallindustri. Resterande delar av våtmarksområdet och den östra delen bör dock bevaras ur ett dagvattenperspektiv. Förutsättningar finns för fortsatt utfyllnad för PO Jansson, men utbyggnaden bör utföras med en korrekt höjdsättning av angränsande industrimark/-byggnader, se kap 4.6 och kap 5.1 ovan.
Figur 19 Foto våtmarksområde i öster om Lidsjövägen.
5.7. Påverkan på aktuella miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer för vatten förväntas påverkas mer ju mer av området som
exploateras. När området bebyggs och stora delar av markytorna hårdgörs, kommer den öppna marken i motsvarande grad att minska vilket leder till att dagvattenmängden ökar.
Avvattningen i området kan komma att påverkas av exploateringen.
Införandet av miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning har inneburit en målsättning att alla måste bidra till att statusen i vattenförekomsterna förbättras, eller i alla fall inte försämras.
Med hjälp av att ovan föreslagen dagvattenhantering med rening i diken, dammar och våtmarker anammas och dimensioneras efter framtida förhållanden kan påverkan minimeras. Detta under förutsättning att ovanstående förslag dimensioneras och utformas enligt vedertagna metoder för att uppnå god rening. De ska dessutom skötas regelbundet för att upprätthålla god funktion.
6. Rekommendationer och vidare utredning
Området är på grund av topografin och våtmarken väl lämpad att exploatera sett till avrinning. Det som försvårar situationen är det faktum att våtmarken byggs igen och att fastigheter etableras i lågområdet kring och i våtmarken.
6.1. Avrinning mot Lidsjön
Med de beräkningar som gjorts i kapitel fyra samt den mätning som gjorts i området antas inte våtmarkens vattennivå variera mer än ca 20 – 30 cm. Siffran bygger på erfarenhet och har varit svår att förankra med teoretiska beräkningar. Beräkning av våtmarkens volym försvåras av det faktum att det är ett lågområde. Därför antas det tillföras grundvatten kontinuerligt samt ytavrinning och grundvatten från delar utanför avrinningsområdet.
Utredningen visar att totalt sett kommer inte Lidsjöns vattennivå att förändras nämnvärt från dagens situation enbart av det skäl som en fortsatt utfyllnad inom Töllstorp 1:582 innebär. Dagens nivåvariationer är dock något osäkra. För att få fram en mer exakt siffra på hur vattennivå och flöden beter sig skulle en längre tidsperiod med fysiska mätningar av vattennivå och hydrogeologiska modeller tas fram för våtmarken.
För att minska risken av att våtmarken svämmar över de lågt placerade fastigheterna inom Lidsjöns västra del (bl.a. PO Janssons metallindustri inom Töllstorp 1:582) rekommenderas inledningsvis att befintlig dagvattentrumma från södra delen av Lids industriområde i Lidsjövägen istället leds ut i det östra våtmarksområdet.
Vid utloppet går eventuellt att anlägga ett täckt dike längs våtmarksdelens södra
strandkant som diffust fördelar ut vattnet till våtmarken. Viktigt att tänka på är att vattnet leds ut så långt ”uppströms” i våtmarken som möjligt för att vattnet ska få så lång väg som möjligt tillbaka innan det når trummorna under Lidsjövägen. Ju längre uppehållstid dagvattnet får i våtmarken ju bättre rening förväntas uppnås.
Inloppet vid trummorna under vägen som ansluter västra och östra området bör i samband med utfyllnad av västra våtmarken strypas och förses med bräddinlopp. Detta kan göras med ett överfall eller skibord för att ge ett mer kontrollerat utlopp.
Vattnet inom Lidsjöns västra våtmarksdel bör även fortsättningsvis ledas öppet, i dike utmed fastigheten Töllstorp 1:582. Det ger en större möjlighet att fånga upp och leda vidare vattnet vid en eventuell bräddning över Lidsjövägen än vanliga ledningar samtidigt som risken för igensättning minskar. Vidare erhålls en större reningsfunktion och även den utjämnande funktionen som våtmarken idag erbjuder försvinner inte helt.
Vidare bör vattenprovtagning återupptas vid kulvert under Marieströmsvägen för att försäkra om att exploatering inte påverkar nedströms liggande recipient.
Om en mer noggrann utredning av våtmarken genomförs skulle det även kunna visa på möjligheten att koppla på fler ytor längs med Lidsjövägen och på så sätt avlasta
dagvattenledningen mot Gnosjösjön.
6.2. Avrinning mot Gnosjösjön
Genom att fånga upp och infiltrera vattnet lokalt i dränerade område utmed fastigheterna kan flödet begränsas. Detta är starkt rekommenderat för de fastigheter som ska kopplas vidare mot Gnosjösjön med tanke på dagvattensystemets begränsade kapacitet. Det ger även en bra möjlighet att rena dagvattnet innan det når recipient. Det dagvatten som leds vidare bör fördröjas innan det förs vidare under Järnvägsgatan.
Även med de åtgärder som föreslås i denna rapport rekommenderas att dimensionen av befintlig ledning ökas, alternativt att en parallell ledning läggs ner. För att säkerställa att dagvattensystemet nedströms Järnvägsgatan inte översvämmas och att rening säkerställs bör ytterligare utredning genomföras ner till Gnosjösjön. Ansatsen i denna dagvatten- utredning är att erforderliga ytor för ett utjämningsbehov reserveras, varvid en detalj- projektering av ett utjämningsmagasin parallellt med en översyn av kapaciteten i lednings- nätet görs.
Figur 20 har tagits fram för att visa exempel på lämpliga åtgärder. Bilden är översiktlig och tar ingen hänsyn till dimensioner, varvid den just ska ses som förslag på åtgärd.
Figur 20 Förslag på åtgärder vid fullt exploaterat område.
Jönköping 2020-10-06
Vatten och Samhällsteknik AB
Magnus Ottosson Peter Sandström
Handläggare Granskare
Bilaga 1 – Figurer i A4-format
Figur 1 Jordartskarta över aktuellt område. Modifierad från SGU, hämtad 2020.
Figur 2 Topografisk karta med höjdskuggning, SCALGO, hämtad 2020.
Figur 3. Lidsjöns våtmarksområde. Avrinningsområde för våtmarken inom svart linje. SCALGO, hämtad 2020.
Figur 4. Översikt av vattenförekomster (ljusblå) och delavrinningsområden (mörkblå) i södra Gnosjö.
Vattenkarta, VISS, hämtad 2020. Röd pil – ytavrinning. Blå pil – vattnets väg.
Figur 5. Förenklad modell av hydrogeologin vid Lids sjöbotten. Tyréns 2004.
Figur 6. Översikt dagvattenledningssystem i/från norra delen av utredningsområdet.
Figur 7. Översikt dagvattenledningssystem i/från södra delen av utredningsområdet.
Figur 8. Översikt av detaljplanelagt område, inkl. ledningar. Inriktat via pdf-fil till ritning. Gnosjö kommun, 2020 (lila – befintlig industrimark och ny utfyllnad inom Lidsjöns västra del för industriverksamhet inom Töllstorp 1:582, rosa - befintlig och ny industrimark inom Lids industriområde, grön –
naturmark/våtmarksområde inom aktuella detaljplaner).
Figur 9. Områdesindelning. Grön linje – dagvattenledning. Blå linje – avskärmande diken. Röd pil – teoretisk/sammanställd avrinning av delområde
Figur 10. Områdesindelning vid nuvarande markanvändning. Gul linje – avrinningsområde våtmark (uppskattad).
Figur 11. Områdesindelning vid förändrad markanvändning. Gul linje – avrinningsområde våtmark (uppskattad), grön – naturmark, rosa/lila – industrimark.
Figur 12. Skyfallskartering
Figur 20 Förslag på åtgärder vid fullt exploaterat område.
