Tre konstnärer - Tre resor

Tre konstnärer - Tre resor

a v Thomas Millroth

T idvis har Paris varit cent rum for den svenska konsten. Der har särskilt ofta gällt de nytän- kare som haft svårt att fagehör hem ma i Sverige. Med de tre konstverken av O tto G Carlsund , Olle Baerling och Ö yvind Fahl- ström som biljetter kan vi resa rill Paris- men rill tre olika Paris.

Konstruktiv eller konkret brukar den fore- målslösa konst kallas där olika geometriska element ing är. Själva begreppet "konkr et"

kom mer från O tto G Carlsunds krets i Paris under slutet av 1920-raler - I'arr concret.

D enna rad ikala riktning hade svårt att fafaste i det traditionella svenska konstlivet fore 1950-talet, därför höll många av dess pionjä- rer till i Paris. D er finns faktiskt än i dag en parissvensk trad ition i konkret anda som bör- jade med Gösta Ad rian N ilsson, Bengt Ost- erblom och O tto G Carlsund

p

^{1920-al et}

Ferdnand Leger och Otto G CarlsundiParis.

TH OMAS M JLLRO TH ärfodd år 1947. Fil. dr.

i konsthistoria, bosatt i Stockholm. Verksam som förfa ttare och har bland annat skrivit konstnärs- monografi er om Lage Lindell, Lennart Rodhe, Endr e N emes, NilsKölare, Pierre Olof son och vidare ett verk om Svenska konstnärer i Paris ochihöst utkommer M olards salong på Forums f rl ag.

och gick vidare med O lle Baerrling under 1950-taler och fram till T orsten Ridell som är verksam nu.

För de nytänkande konstnärerna i 1920- talets Paris var Fernand Legers och Amadee O e nfants skola Academie Moderne pa 86 rue N otre-Dam e-des-C hamps ett självklart cent rum. H it sökte sig framförallt skandina - viska konstnärer som ville gå i lära. O tto G Carlsund kom 1924 följd av Erik O lson och Valdemar Lorentzon i H almstadsgruppen , danskan Franciska Clausen, Rudolf G oweni- us och Bengt Osterbl omoch många and ra.

T idsandan hör vi i ett ent usiastiskt brev Erik O lson skrev till sin bror Axel:

L eger

förb lir

emellertid det starkaste intrycket.

Han verkar med hela kraften av et väl balan- serat j ättearrangemang, hans tavlor äro kolossa- lavräl, som helt överrösta de andras finare vekare konst. Hos ingen modern målare kan man lära som av Leger ... j ag tror att han

förmär

giva ett stöd ät oss alla. "

Fernan d Leger hade tid igare samarbetat med den framgångsrika Svenska Baletten i Paris och var ett begrepp långt utanför de snävare modernistkretsarna och han hade dessutom ett starkt int resse for Skand inavien.

Am adee O zen fant hade till sammans med konstnären och arkitekten Le Courbusier skapat purismen 19 18. Precis som Leger hade

han formar sin konst med utgängspun kt frän kubismen, m en det kraftfulla hos Leger hade han ersatt m ed ett tuktat och ren t form spräk, so m närapå var klassiskt svalt, men han var lika fascinerad av den moderna tidens obän - diga uv ecklingskraft som någo nsin Leger.År

19l Oh ade h an rill och med konstruerar en racerbil med djärva strö m linjeformer.

M askinim resser låg heir i riden och slog igeno m pä Academ ie M odern e. Elevern a m ålade kugghjul och fantasim askiner, ja, de- ras b ild er blev ofta som err slags konst rukti o- ner själva. En av O n o G C arlsunds mest kända m ålningar från den h är riden var en ångmaskin, en Loko mobil, en märklig histo - ria där tidens maskinstil forenas med ren äs- sansens b ild bygge - all klätt i en mod ifierad legersk d räkt.

Ar

1924 visades d en pä en ursrälln ing på der skand inaviska M aiso n W att eau .TypisktförLegers ideer som lärare var arr han fram trädde som jämställd m ed sina skan d inaviska elever.

D en nya ko nsten d iskuterades livligt på kafeer och i ateljeer och den var mer än bara en nyher. Ib land ku nde den likn a en tro och det fan ns många som ville m issio nera. År 192 5 kom Bengt O sterblom frän det radikal a Berlin, där h an fan san n ingen u ppenbarad av d e ryska ko nstnärern a Malevitj och Kand in- sky. H an träff de C arlsun d i Paris och y ckte int e arr dennes tän kan de stämd e med han s egna ideer och han bö rjade predika med sä stor våldsamher arr han kn öt näven un der C arlsunds trubb näsa:

"Carlsund visste varken in eller ut - tills han började byssna pd mina teoretisk a utliggning ar om vadj ag lärt mig i Berlin. Ochdälystrade han och lyssnade. Men forst efter ett väldsamt utbrott av migpäd uDome: med fanatisk frenesi hänade j ag hans lokomobil som et fö rlegat verk

byggt

dp Euklides, det gamla perspektivet och saklig rea- lism. 'Begriper du inte at Euklidesärdöd,det är Einsteins öpp na världsrum som är den nya tidens signum, det är den rena abstrakta geome-

trin

utan Euklides som Malevitj och Kandinsky upp lever intuitivt som är den nya tidens innersta sanning och verklighet ... ' "

En ko nsm är med mildare tem perament som stod C arlsund nära i Paris var skulptören C hrisrian Berg. H an var m ålare då han kom rill staden 1924 , mensnartbörjade han skulp- tera och frägade ofa C arlsu nd om råd när han stö rre på olika formala problem . Berg och C arlsu nd hö rd e rill de fa svenska konstnärer som lyckad esfagehö r hos den franska publi- ken och kriti ken . C arlsun ds geno m b ron ko m 192 7 på gallerier M ors er Im ages, som d revs av de tvä svenska entusiasterna Persson och M alm - ingen kallade dem an nat än vid efternamn och ingen visste m er o m d em än arr d e uppenbarligen hade en ansenlig p rivatför- mögenh et. Leger skrev err berö m m ande för- o rd i elevens uts tälln ingskatalog.

Ar

1928 framträ dde C arlsund än en gång på gallerier och den na gång i sällskap med C h ristian Berg och Erik O lson . N u var det Bergs tur arrfa

uppm ärksamh et och han fick kont akr m ed en fransk konsrh andlare som förblev ho no m tro- gen ända fram rill and ra världskr iger.

M an kan kalla C arlsunds kons t ko nstruk- riv eller konkret, men lika liret som Leger eller O zenfa n t komp on erade han sina b ilder uran int ryck från sin nesvärld en . D e ko nstnärer som tänt O sterbl oms heta läga bland de radi- kala ryssarna hade däremot skapat en heir

Oen kubistiska stolen. Frimärks- bilden något beskuren.

Moderna museet, Stockholm.

s

V

E

R I

G

E

5

KR

föremälslös värld. För Carlsun d fanns en bild ur verkl igheten som en första början. D er är jutydligti Den kubisti ska stolen frän 1927, som återgick på ett clownnum mer. Leger tog ofta med sina elever till Paris vintercirkus vid Place Pasdeloup och på bio för att titta på Chaplins farser. Carlsund blev oerhört fasci- nerad av den stol som clown en Fratellini använde för sina akrobatiska nummer. O en var dramatiskt belyst och fängade hans up p- märksamhet mer än själva uppträdandet. Så fick han iden att mäla Den kubistiska stolen.

Fernand Leger ansåg att den var ett m äster- verk och köpte den själv.

Ar

1954 skänkte han den till svenska staten.

Sä kom 1930 och det bitt ra slutet för Carlsund . På Srockholmsurscällningen visade han ett stort urval av den internationella, nya konsten. H ela arrangemanget blev ett person- ligt misslyckande, Carlsund ätervände int e rill Paris.

I Frankrike blev tiderna allt sämre. Färre och färre svenska konstnärer sökte sig d it.

Kriget kom och efter freden lyste den krigs- d rabbade, fattiga staden ändå lockande för alla världens konstnärer. Det var ju här det mo- derna fanns med namn som Leger, Picasso och M atisse.

Oen konkreta riktning som Carlsund och Ö sterblo m företrätt hade emellertid hamnat i skymundan för andra ström ningar inom konsten under 1930-taler, men dess anhäng- are hade oförtrutet arbetat vidare och dä fre- den kom trädde de fram med nya bildvärldar, som de förkunnade inte bara innehöll en konstnärlig vilja till "återuppbyggnad uran till nybyggnad också ideellt av en ny och bättre värld ". Den na konst inne höll ett uto piskt, optim istiskt drag- konst och sam hälle kun de förenas rill en bättre värld än den som nu låg slagen i spillror.

En av de första att föra fram det nya var en före detta hattmodist, D enis e Rene, som öpp- nadeett galleri pä kon sthandlargatan Rue de la Bo&tie 1944 . Ti ll förste utställare valde hon

den ungerskfödde reklamman som skapar hennes hattaskar - Victor Vasarely. H an blev snart en av de ledande konkreta konstnärerna och med sina böljande, krängande optiskt rutiga former blev han mycket populär och i dag finns hans skapelser som affischer i varen- da ram bod . O ch D enis e Renes galleri blevett av de ledande i världen und er 1950-taler och en bit in pa 60-talet. H on lanserade både konkret, optisk, kinetisk konst och rörelse i konsten på utställningar som inre bara visades i Paris m en över hela världen.

Artbliup pä ckt av D enise Rene var säkert d röm men för åtskilliga förhoppningsfulla konstnärer som begav sig till Paris under

1950-talet.

Ett sätt att bli upptäckt var att lämna in sina bilder till Salon des Realite s N ouvelles (Bok- stavligt: N ya Verkligheter, men N y realitet kallades det för i Sverige). D en hade startats av Auguste H erbin 1946, en av hövdingarna inom den konkreta konsten; han hade bland annat skapat ett form alfaber. H är var det förstås lättare att kom ma med än på D enise Renes galleri, men det var ocksä mycket vik- tigt hur och var man blev hängd föratt en gallerist eller konsttidn ing skulle fasyn pä en . Oen som d rog högsta vinsten utvaldes av H erbin att hänga invid hans målningar.

Bland de målningar som lämnats in till Realites N ouvelles 195 1 valde H erbi n ut tvä svenskar som skulle flankera honom själv.

Oen ena var Eric H O lson, som senare skulle bli känd för sina ljusskulpturer, optochro- m ier, och den andra varOleBaerling. Den- ne okände Baerl ing var en märklig person, mer eller mind re självlärd . Egentligen var han bankkamrer. År 1948 hade han tagit led igt frän arberet och äkt till Paris f r att gä pa Legers skola. På den tiden giorde Baerl ing stadslandskap med markerade svarta kont ur- linjer. Leger inspirerade honom att avstå från att avbilda naturen och omkri ng 1950 mälade Baertling icke-föreställande. Först dom inera- des bilderna av svart, rött och vitt, räta linjer

och färgfält som var klart avgränsade från varan d ra. Baertling vill e int e att formerna skulle upplevas som i ett titts käpelleratt m an såg geno m ett fönster. H an hade an d ra visio- ner och ville skapa en upplevelse att formerna fo rtsatte ut i rum m et där d e befan n sig so m o m de var en bit av den speglade rymden . D et fanns en oändlighetstanke han ville gestalta.

H är anslöt han sig till den konkr eta kon sten s visionära nyskapande och framåtblickande traditi o n .

M ötet med H erb in och int roduk tionen på Salon d es Realites N ouvelles blev avgörand e.

N u talades det i Paris om den okände svens- ken och sådana måln ingar so m hans h ade man int e sett förut. D e utnyttjade efterbilder- na so m u ppstår då m an betraktar de sm å pu nkterna han målat m ot de geo metriska formerna. D et b lir so m ett ljus som dansan de förs in i b ilderna. O ch inre heller var hans finu rligheter detsamma so m visuella cirkus- trick, nej, det här var nya ideer som pekade m ot dynam ik och utsträckn ing. O ch hans syn på färgen var ju h elt ann orlu nd a än den m an b rukade möra hos and ra m ålare. D en d rog sig så långt bo rt från natur ens lokalfärger som möjligt och den ku nd e int e upplevas so m materia, den var nästan operso nlig och avma- terialiserad, den blev som en egen kraft so m

DU 2 7 MARS AU 2 0 AVRI L 19 5 3

L'IRT

SUEDOIS

1913- 1953

GALER IE DEN I SE RENE

124 RUE LA BOETIE. PAHI S, ELY. 93· 17

Affisch L'art Suedois 19 13- 1953, Denise Ren e.

sträckte sig u tåt i vårt rum och m ötte våra ögo n .

O lle Baertling var redan ett namn inom en snävare krets då han delrog i samlingsu tställ-

Olle Baertlings debututställning separat hos Denise Rene 1955.

n ingen L'artsuedois 19 13- 53

pa

G alerie D en ise Rene. Utställ ningskommi ssarierna O scar Reurerswärd och Pont us Hulenhade valt ^ut fjorton svenskar från GAN och Siri D erkert fram rill Len nart Rodh e och O lle Baerli ngförarr visa en modern kub istisk och posrkub isrisk trad ition inom den svenska ko nsten . For Baer ling blev dett a intr ädesbil - jett en till D enise Renes galleri. H on hade liksom Leger err levande int resse för Skand i- navien och räknade b land sina ursrällare de danska konstnärerna Rickard M o rtensen och Robert Jacobsen sedan si uret av 4 0-al et. O ch n u tillkom O lle Baerrling.

Baerrling kom in i gallerier u nder en vi krig period i sitt kons tnärskap.

Ar

19 53- 54 fick hans måln ingar sin typiska form med vinklar och rektangulära fält som strävar utät. O ch rill hans första separ atutställn ing hos D enise Rene 19 55 skrev O scar Reuterswärdikatalo- gen:

s

V

E R

I

G

E

5

KR Oguasark.

Okänd ägare.

"Han vill tillintetgöra teknikens y ta, immateri- alisera mälningen: s ledes, da han stracker ut sina

färgplan,

antyder han bara ett membran vars vibrationer vi kan uppleva;dahan slipar spetsen pd sina trianglar, fjärran

frän

attkon- str uera fig urer inom geometrins särskilda omrd- de, skapar han figurer och energi som leder krafter som växer och avtar och vars intensitet går att bestämma. "

D ec som är speciellt med ko nstsraden Paris är arr det inre finns en ko nstscen, en stil eller en väg so m är allenarådande. Samtid igt so m G alerie D en ise Rene växte sig stort och över- skuggande flockades än nu su rrealisterna

kring

sin

gam la ledareAndreBreton pä deras sram kafe i närheten av hallarna, La Promena- de de Ven us, ett ställe so m finns kvaräni d ag men nu förvandlats rill en medelmått ig res- taurang. I op positio n mor surrealisternas kär- na fanns en öppnare samman slu tning kr ing ridskrifren Phases, som grundats av Edo uard Jaguer, so m hade tid iga ko nt akter m ed dans- ken Asger Jo rn i den exp ressio n istiska C ob ra- gruppen . O ch sam tid igt med den svenska parad ursrälln ingen hos D en ise Rene 19 53 arrangerades en visning med svenska im agi- n isrer av Phasegruppen . Snarr ko m Jaguer i kont akt m ed poeten och essäisten Ilm ar Laa- ban och en u ng ko nstnär som herre Ö yvind Fahlströ m . O ch på den utställn ing so m Pha- ses arrangerade 19 55 med sådan a storheter som M ax Ernst, Asger Jo rn och Pierre Alech- insky delto g

Oyvin d

Fahlström m ed sin långa

Opera. Detalj.

com ic strip O pera. H an hade låtit handen löpa med filtpennan i innehällsrika, associati- va bilder:

'Jag vil/,e forrnå åskådarna att röra inte bara

@gonen utan hela p ersonen utmed och r untom- kring i bilden som om han läste en karta, spelade M onop ol elle r fotboll.Idenmedspelvar aktu ell for mig vid samma tid, när j ag skrev manifestet for konkret litteratur. Också där var det en

otälighet inför monotonin i ren automatism.

M an borde kunna göra enkla spelregler ät sig, skapa referensramar inom konstverket. Den enklaste första regelni 'Op era'blev: att upp repa.

Det kändesdåsom en stor upp täckt: att inte (bara) mala pa med ständigt skif ande förveck- ling ar, utan bestämma sig - det här är viktigt, det här ska

fl

en roll. Aterkommai nya samman- hang, också äterkomma förä ndrad, men igen- kän nlig. "

"Konkret"skrev Fahlström och det betydde san nerligen något annat än när Carlsund an- vände order. I man ifestet för konkret poesi som Fahlström skrev 1953 använde han err berömt citat från N alle Puh som rubrik:

"H ätila ragulpr pa fäskl iaben" (sä stavade ju Puh "hjärtliga gratulationer på födelseda- gen"). Fahlström berättade hur han använde språket som materia, något an bearbeta i sig och ge ett egenvärde utan för associativa, psy- kologiska och rem berättande:

"KRAMAp räk materia: det är det som kan s berättiga en beteckning som konkret. Inte bara krama de hela strukt urerna: snarast börja med de minsta ekmenten, bokstäverna, orden. Kasta om bokstäver som i anagram. Upprepa bokstä- ver i ord; späcka med främmande ord, gä-elva- rna; med främmande bokstäver, ahaandada- laingaga

för

handling, j ämför fikon- och andra hemligspråk ... "

Den a var ju an nat än de strukturer och kom- posmoner som de konkreta konstnärerna

byggde upp i bild . D er visionära ersattes hos Fahlström av en påtaglighet och konkretion, som väldigt mycket hängde ihop med en aktuell nusituarion. M an skall inte underskat- ta det vardagliga och lekfulla d rager hos Fahl- ström . Samtid igt som Fahlström trädde en experim ent ell tonkonst fram, som drog in ljud i m usiken som tidigare varit artfr ämman- de och som transponerades rill m usikaliska förlopp och klanger, något som ju i dag med alla samplade ljud och synthesizers blivit var- dagsmat i alla möjliga sorters modern popu- lärmusik. D å var detta det nyaste bland nytt.

Vardagens vanligaste ljud och ord omforma- des rill musik och dikt. Fahlströms konkreta poesi hade mer med den konkreta musiken än konkreta bildkonsten att göra. O pera hade ju varit en enda lång komposition som rent bildligt sträckte sig som en m usikalisk kom- position i riden. Själva titeln hänvisade rill den orena bland ningen av konstarterna drama, litteratur, dans, m usik i operakonsten, särskilt hos W agner.

s

V E R I G

. ₅

E

±

i

" au ^KR

Ade-Ledic-Nander II. Frimärksbilden något beskuren. Moderna museet, Stockholm.

I den svenska musiken under 1950-al et bröt olika seriella tekniker in och tonsättarna riktade sig utåt från det provinsiella mor det internationella. Pä samma sätt var Fahlströms poesi och framförallt hans bildvärld en pion- järgär ing. H an formade dem med heir and ra horisonter än vad som var vanligt. Der var självklart an han befan n sig i Paris i början av 1950-raler; lika självklart flyttade han senare

till N ew York fö r att befin na sigmi t t i händel- serna. D å h ade han redan mälat Ade-Ledic- N ander 1955--57.D e är en bild som bestär av fragm ent från omvärldens m assmed ia- och pop ulärkultur, m en så sö nderdelar och sam- mansatt att det är svart att uppfa tta det. H an hade tidigare samlat fragm ent som om satts i bild i Kalas på Edlund 1955och 1958- 59 gjorde han Kalas på M ad . V aler av m aterial var delvis god tyckligt . Själva tirel n Ade-Le dic- N ander var en p rincip so m beskrevs i en science fiction novell och Fahlström använd e detförarr skildra teckenfo rmerna eller indivi- derna i "de tre 'klanerna' eller samhällena AD E, LED IC ochNANDER".Av alla deral-

jer ur olika serietidn ingar etc h ar Fahlström bygg uppen ny värld med egna regler. H an var, so m han själv sade, "h uvudsakligen in- tresserad av arr ' göra m åln ingar so m är världar genom an man ipulera världen' ". H an var int resserad av arr skapa sym boler för världen uran h an ville göra modeller av världen , där vem som helst fick lägga in vad m an kom på.

D er var som err spel, men reglerna fick man själv skapa. M åln ingen var som en förutsätt - ning för d en intrig m an kun de finna pä.

Fahlströ m ville öppna konsten m or värld en och locka in åskådarens lekfulla skaparlyn ne - han ville int e m issio nera, men skapa m ed- vetande.