• No results found

Kommunerna står inför stora förändringar.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kommunerna står inför stora förändringar. "

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

E-Hälsa

Digitala

tryggHEtslarm

Kommunerna står inför stora förändringar.

Med pressade resurser skall samtidigt nya

digitala trygghetslarm införas, tillsammans

med att kommunerna får ansvar för hem-

sjukvården från 2015. Införandet av nya

digitala trygghetslarm är komplext och

kräver god kunskap inom kommunerna.

(2)

swedish iCt är en grupp av världsledande forskningsinstitut inom informations- och kommunikationsteknik (iCt). Vår roll är att driva och möjliggöra innovation genom att omsätta forskningsresultat till nya produkter, processer, metoder och tjänster. Vi erbjuder både specifik expertis och gränsöverskridande lösningar baserat på iCt; från sensorer och aktuatorer, kommunikation och dataanalys till visualisering, interaktionsdesign och tjänsteutveckling. swedish iCt är en non for profit organisation och ägs till 60 procent av svenska staten genom risE. Koncernen har ca 400 medarbetare med verksamhet i Eskil- stuna, göteborg, Hudiksvall, Karlstad, Kista, linköping, lund, Norrköping, Piteå, Umeå, Uppsala och Västerås.

Kontakt:

marie sjölinder PhD. forskare på teknik för äldre och trygghetslarm siCs swedish iCt Email: marie@sics.se, tel:070 776 15 96, Web: www.sics.se

Per-Olof sjöberg, affärsområdeschef och forskare inom e-hälsa på swedish iCt.

Email: per-olof.sjoberg@swedishict.se, tel: 070 519 04 91, Web: www.swedishict.se Det är svårt för kommunerna att veta vad som finns på marknaden och

svårt att veta vilka behov brukarna har. Många upphandlingar har för få krav ur brukarperspektiv, samt otydliga krav som baseras på befintliga lösningar. Områdets komplexitet medför att kommunerna ofta hamnar i händerna på de företag som säljer trygghetslarmen.

Under de senaste åren har SICS Swedish ICT varit inblandat i ett antal projekt inom trygghetslarmsområdet. Vårt mål har varit att undersöka behov och utmaningar på det sociala larmområdet. Vi tar upp trygghetslarmfrågor i vid bemärkelse och ur flera perspek- tiv. Flera aktörer är inblandade och det är en komplicerad process - både att köpa nya larm och att hantera organisationen runt dem.

Dessutom måste kommunerna vara medvetna om nya lösningar och förbättrad funktionalitet som kommer inom kort.

Nya tryggHEtslarm OCH Nya lösNiNgar

Området trygghetslarm och hanteringen av dessa står under stor förändring för kommunerna. Larmen kommer att få allt större funktionalitet och larmsignaler kommer kunna genereras på olika sätt. Brukare behöver känna sig trygga i alla situationer och möjlig- heter att larma utomhus kommer i framtiden vara naturligt. Larmen behöver dessutom kopplas till annan utrustning som till exempel automatiska lås som innebär att auktoriserad personal kan komma in vid larmsituationer. De digitala trygghetslarmen kan bli den platt- form i hemmen som framtida lösningar för hemsjukvård använder.

Fakta om Digitala trygghetslarm Swedish ICT bedriver forskning i Trygghetslarmområdet inom kom- munerna baserad på förståelsen av användare som ska bruka utrustning- en. Utgångspunkten är alltid använd- arbehov men tekniken ska också vara ekonomisk försvarbar att införa.

tidigare projekt:

EffEKTIva TrygghETSlarM – till- sammans med kommunerna värmdö, Botkyrka, Örnsköldsvik, Piteå och Stockholm.

SIlvEr TEChnology – vilka för pro- blem inom kommunerna kan avhjäl- pas med IKT-lösningar? Tillsammans med nacka och Botkyrka.

näSTa gEnEraTIonS

TrygghETSlarM- hur skall larmen fungera utomhus i kommunen?

References

Related documents

Slutsatsen är att de faktorer som respondenterna anger som avgörande för huruvida de kunnat vara innovativa eller ej går att gruppera i följande områden: samverkan med andra

- Ha tillgång till filmer, länkar, noter, bilder och annan bra information - Utan kostnad gå in och välja mellan 50 000 inspelade webblektioner i instrument, dans, bild m.m.,

För att testa hypotesen om att äldre medarbetare 48 år> på Arbetsförmedlingen oftare har ett negativt förhållningssätt i form av en ovilja till att använda, samt lära

Ordförande Bodil Sundlöf, Enheten för kvalitet och utveckling, Region Blekinge Torill Skaar Magnusson, förvaltningschef Omsorgsförvaltningen, Karlshamns kommun.. Annelie

• I stort sett fungerar larmet på samma sätt som idag, för kunden blir det ingen skillnad i hur larmet används. • Skillnaden är att kunden inte behöver något

Syftet med akutlarmet är att det snabbt ska kunna sättas ut hos kunden provisoriskt om det vanliga larmet inte fungerar Hemtjänstutföraren ansvarar för att placera ut akutlarm

Om det inte går att lösa problemet på distans kontaktas kundens hemtjänstutförare som får åka ut till kund och åtgärda larmet på plats.. Fungerar ändå inte kundens

Utöver detta framkommer genom studien som tillskott till tidigare forskning att lärares tekniska allmändidaktiska kompetens återspeglar hur lärare uppfattar användandet av