Översikt 1 992

BOLAGSSTÄMMA

Ordinarie bolagsstämma hålles onsdagen den 5 maj 1993 kl11.00 på Seandie Crown Hotel, Guld- gränd 8 (Södermalmstorg), Stoekholm.

ANMÄLAN

Aktieägare som vill delta i stämman måste den 23 april 1993 vara införd i aktieboken som förs av Värdepapperscentralen VPC AB, samt senast den 30 april kl16.00 ha anmält sig rill styrelsen, Förvaltnings AB Ratos, Drottninggatan 2, Box 1661, 111 96 Stockholm eller på telefon 08-700 17 00.

Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste, för att fa utöva rösträtt på stämman, senast den 23 april 1993 ha omregistrerat aktierna i eget namn.

UIDELNING

Styrelsen föreslår bolagsstämman att utdelningen för 1992 blir 3:50 kr persramaktie och 2:50 kr per preferensaktie. Avstämningsdag föreslås blir den 10 maj 1993 och utdelningen beräknas då bli utbetald genom VPC den 17 maj 1993.

INFORMATION

Ratos har följande ordinarie inforrnacionstillfhllen 1993 för sina aktieägare:

Moderbolagets och koncernens boksluts- kommunike, 17 mars

Årsredovisning, ca 7 april Bolagsstämma, 5 maj Delårsrapport, 24 augusti

Den ekonomiska informationen skickas normalt till aktieägare som så begärt.

Den kan även beställas från:

Förvaltnings AB Ratos Drottninggatan 2 Box 1661 111 96 Stockholm

eller på telefon 08-700 17 00

This annual report is also available in English

INNEHÅLL

Översikt 1992 l

VD-kommentar 2

Koncernöversikt 4

Ratos-aktien 7

Dahl 8

Inter Forward 10

Seandie Hotels 12

Rörelseöversikt 14

Börsportfölj 15

Stancia 20

Förvaltningsberättelse 25

Koncernens resultaträkning 26 Koncernens finansieringsanalys 27

Koncernens balansräkning 28

Moderbolagets resultaträkning 30 Moderbolagets finansieringsanalys 30 Moderbolagets balansräkning 31

Bokslutskommentarer 32

Revisionsberättelse 37

Styrelse, revisorer och ledning 38

Femårsöversikt 40

Adresser 41

Definitioner 41

Produktion; Bouvier Information Form: Tir.a Fra.nkfeldt T ryclc Landström s. Lidköping l 9'13

J

Översikt 1 992

• Koncernresultat -586 (-304) Mkr, varav strukturkostnader -300 Mkr, fastighetsnedskrivningar -153 Mkr

• Positivt kassaflöde 1.023 (-94) Mkr

• Reducerade förluster i rörelsebolagen

Mkr

Rorelseverksamheten Re.sultat efter finansnetto Omstrukturenngskostnader lnvesteringsverl<samheten

Borsportfb!Jen Fastighetsfo1valtni ngen Centralt netto

Resultat fore skatt Skatt

R~uttat efter skatt

Syr.lig solidrtet. % Kassaflode, Mkr Substansvarde, kr/aktie

• Börspanföljen bättre än index

• Värdeminskning på fastigheter 18%

• Substansvärde 105 kr/aktie (1993-03-15) Föreslagen utdelning 3:50 (5:70) kr/aktie

1992 1991

-l 85 -251

-300 -479

298 605

-248 -t s

-151 -164

-586 -30<1

81 38

-505 -266

25 29

1.023 -94

90 f 50

Halios

Dahl

~~-.~~""'::-.g 3.7'~· l:·.-

i\"\~1 r..:~ :·~1

L$'.:0'

Resultatlyft i Danmark Kostnadsanpass- ning i Sverige Rördsen i USAsåld

l

lr:te:

Fc;ward

"~r:~"~a-;

.;,v.' ~~ ::"

;\~r.! e: t..:.;..::..i ~

;.tCJ

God lönsamhet i Norden strukturåtgärder i Frankrike och Storbritannien

Sca•1dic

c.~1:n.;

::';'\"J ^.-~;r ,ol..r..al-•. 1:·~ 1:;:

S.•iCJ

Effektivisering strukturåtgärder

l

in'lest~ringsv~r:<Scmht;ten

Ökat antal innehav Realisations- vinster

Stancia

. ~C~"-lad.~: ... -·1!

ft.~~~h .. •ty :,. ; ; : ~. ~<: ..

Ökad uthyrning

Realisationsvinster

Nedskrivning

fastigheter

VD-KOMMENTAR

Förnyelsearbetet ger resuttatförbättringar

Under 1992 ficklågkonjunkturen ordentligt Riste i Sveriges ekonomi. Det var inte längre någon tvekan om vad som måste göras. De verksamheter som tillkornmit i och utfOr- mats för en expansiv ekonomi måste kraftigt omstruktureras ochanpassas till de nya rorut- sättningar som kommer an gälla framöver.

Situationen är densamma för mångasvenska roretag.

För Ratos har det inneburit ett betydligt större engagemang i de rörelsedrivande dot- terbolagen än tidigare. Det gäller såväl finan- siella resurser som ledningskapacitet samt styr- och kontrollsystem. Åtgärder har vidta- gits underåretoch på mångahållhar resultat- et rorhänrats trots en fortsatt minskad efter- frågan på respektive marknad. Men det är fortfarande en bra bit kvar innan vårt långsik- tiga lönsamhetsmål uppnås.

RÖRELSEVERKSAMHETEN En rad åtgärder har under året genomrons i de rördsedrivande dotterbolagen Dahl, In ter Forward och Seandie Hords ror att åte.mälla lönsamheten. Insatserna har i huvudsak be- stått i att säkerställa positiva kassaflöden, koncentrera rörelserna till respektive kärn- verksamhet och anpassa kapaciteten till de nya efterfrågenivåerna.

Dahl har ytterligare koncentrerat sin verk- samher rill att bli en renodlad WS-grossist med en dominerande ställning på den skan- dinaviska marknaden. Resultatutvecklingen ligger väl i nivå med. branschen i övrigt.

Omstruktureringsarbetet i lnter Forwardhar visat sig vara mer komplicerat och tidskrä- vande än vad vi till en början förutsåg. I Skandinavien är strukturåtgärderna genom- förda och verksamheten visar ett tillfredsstäl- lande resultat. I Storbrit:annien och i delar av den franska rörelsen pågår åtgärder.

Seandie har omorganiserats och ny ledning har tillträtt. Trots en fortsatt svag mark- nadsutveckling med prispress och lägre be- läggningsnivåer har resultatutvecklingen för hda Seandie-koncernen kunnat vändas under andra halvan av året.

INVESTERINGSVERKSAMHETEN Utvecklingen i börsportföljen och fastighets- bolagetSt:anciaharistortsettföljtdetallmän- na ekonomiska läget. Det har betytt en forr- satt värdeminskning på fastigheterna medan börsportf'oljen återhämtade sig i slutet av året.

Börsportföljen utvecklades bättre än general- index 1992. Det räckte emellertid inte ror att nå upp till vårt avkastningskrav på kapitalet i börsportf'öljen. Vårt mål är att summan av mottagna utdelningar samt realiserad och orealiserad värdetillväxt skall motsvara 12- 13% av det kapital vi har bundet i börs- portfoljen, sett över en konjunkcurcykel.

Under 1992 blev avkastningen på börs- portföljen 9%. Vt eftersträvar inte att uppnå dominerande ägarpositioner och inte heller att ingå i speciella ägarkonstellationer.

St:ancia arbetar efter ett åtgärdsprogram med inriktning på att koncentrera fasrighets- besclndetochanförbättradriftnettot, främst genom ökad uthyrning. Priserna på fåstighe- ter har under året fortsatt nedåt i hda Europa med den allra kraftigaste försämringen i Sverige. Vi bedömer att fastighetsmarkna- den forblir svag flera år framöver. Det inne- bär ett begränsat handlingsutrymme för oss och ett ökat beroende av yttre omständig- heter. Möjligheterna till avgörande forbätt- ringar för St:ancia anser vi därför begränsade på kort sikt.

ÅTGÄRDSPROGRAM

Ratos är ett av de äldsta börsnoterade invest- mentbolagen i Sverige och har genom flera företagsforvärv under det senaste decenniet utvecklats till ett blandat investmentbolag där helägda rörelsebolag fått en allt större tyngd. Idag svarar rördseholagen för halva balansomslumingen. Det är också rörelse- bolagen som kommer att stå i fokus under de närmaste åren.

Under 1992 har stora resurser lagts ned från koncernens sida för att genomföra det nöd- vändiga omstruktureringsarbete som föran- letts dels av nuvarandelågkonjunktur, dels av den starkt expansionsinriktade verksarnhe-

ten under 80-talet. Genom åtgärdsprogram- men skall vi så snabbt som möjligt åter a

lönsamher i rörelsebolagen.

STRATEGNAL

Detrenoveringsarberevinugenomförisamt~

liga danerkoncerner kommer att ge ¹ ~ ^· l .:re utdelning på sikt, järnfört med att i nuva- rande konjunktUrsituation rorsöka avyttra något bolag. Genom att vi idag har ett posi- tive kassaflöde i koncernen har vi genoiPfört de planerade åtgärdsprogrammen mo )la medel och samtidigt minskat vår skul<hätt- ning under året. Vt har heller inte fått någon yttre hjälp från den fortsatt svaga marknads- utvecklingen och den resultatförbättring vi uppnått har därför skett helt av egen kraft.

Handlingsurrymmer har underåret följaktli- gen varit begränsat. Vt tror emellertid att den valda strategin istället kommer att öka vår handlingsfriher i framtiden. Detta kan visa sig betydelsefullt då vi har nått in i ett för- bättrat konjunkturläge. Vt har då en större valfrihet att göra de strategiska förändringar av vår verksamhet som ror oss upp till accep- tabel lönsamhet och motsvarande värde- tiUväx.t.

T ron på riskspridning och stordriftsill _ ! .ar i en portföljverksamhethar med riden avtagit och vi har istället sett exempd på hur diver- sifiering och medföljande samordnings- problem snarare har medfört ökad risl<oivå.

VikommersäkertattfåseenminskaddL, '~i­

fieringsgrad. Detta kommer också att gälla f'or Ratos. I vår portf'olj av investeringar finns ingasynergieffekter bolagen ellerplaceringar- na emellan. Alla enheter måste motivera sin existens på egna meriter.

Genom vårt renoveringsarbete under året har vi också lärt oss att omvärdera den syn på tillväxt och roretagsförvärv som präglade nästan hela 80-talet. Vt ser allt oftare exempd på hur resurssnåla lösningar kan rorändra konkurrensbilden drastiskt och hur tiden som konkurrensmedd leder till genom- brottsresultat både i tjänste-och varupro- duktionen. Förenklade lösningar ger också ofta automatiskt en bättre kvalitet.

D _ .'a typ av kvalitets- och produktivitets- ttågor kommer att stå i rokus under 90- talet. Vi kommer inte längre att kunna skpa tillräckliglönsamhetgenom strukturåtgärder och värdetillväxt. Historien hat ocksilärt oss attvärderillväxten måste omvandlas till kassa- flöden. Dessutom måste produktiviteten i de enskilda roretagen åter komma i fokus ror att säkerställa en rillräcklig direktavkastning för både: kortsiktigt och långsiktige ägande. Det är förmodligen några av de kritiska insikter som kommer an prägla nuvatande ledar- generation.

VD-KOM MENT AR

INFÖR 1993

Fokusering på rorbättring av kassaflöde och reducering av koncernens skulder rortsättc:r.

Vi räknar med an 1993 blir ett fortsatt kärvt år. P;\g.1ende åtgärdsprogram förväntas leda till resultatförbättringar. Detta gäller framror allt i rörelse bolagen, som sammantaget visar uppenpositivtkassaflödesedanandrahalvan av förra året. Marknadsläget

ir

När det gäller börsportfOijen och fastighe- terna är vi i större utsträckning hänvisade rill konjunktur-och ränteurvecldingeni det korta perspektivet. Det bör betyda en positiv ut-

veckling för börsportföljen medan förbätt- ringar på fastighetssidan kortsiktigt sker av driftnetto t.

Ratos resultat ror 1993 kommer samman- taget fortfarande att vara otillfredsställande och långe ifrån det avkastningsmål som vi arbetar efter. Vått långsiktiga mål i koncer- nen är an nå 13o/o avkastning på eget kapital

ö=onkonj~\

Urb

Ratos-koncernens resultat rore skatt 1992 är -586 (-304) Mkr. Rörelseverksamhetens re- sultat är -485 (-730) Mkr och investerings- verksamhetens resultat är 50 (590) Mkr. De centrala intäkterna och kostnaderna, främst moderbolagets räntenetto, uppgår till -151 (-164) Mkr.

Koncernens balansomslutning per årsskiftet uppgår till12.117 Mkr med ett eget kapital på 3.075 Mkr. Den synliga soliditeten är 25 (29)%. Koncernens totalakassaflöde ror 1992 uppgår till 1.023 (-94) Mkr. Kassaflödet före investeringar och avyttringar är 660 (-262) Mkr.

KONCERNÖVERSIKT

Posrt:ivt kassaflöde

RÖRELSEVERKSAMHETEN- RESULTATET VÄNDER UPPÅT Den rörelsedrivande verksamheten har generellt sett mött sjunkande efterfrågan och ökad priskonkurrens. Omsättningen 1992 uppgår till12.173 Mkr, en minskning med 9% järnfOrt med tOregående år, varav 3% p g a avyttrade enheter. Resultatet efter finansnetto är -185 Mkr och därtill kommer kostnader för omstrukturering som uppgår till300 Mkr. Järnfört med tOregående år är fur-lusten rore strukturkostnader 66 Mkr lägre. Resultatet forsämrades t o m första tertialet 1992 men har därefter forbättrats både under andra och tredje tertialet, jämfört med motsvarande perioder föregående år.

Rörelseverksamhetens resultat per tertial och år, Mkr

TerngJ 7!!!llolll Ttrl.~llll

- -

200

100

Il

IW

-200

-300

1989 1990 1991 1992

strukturkostnader

A-..yttnnW ,,.e<.:sknw::~l.; Ne<'sff.vrnng ovriza

~1kr awed<ling gocltwlll 4l .la'l~i~går.~:;ar S1::nr .. l OeJ.I

ln~e:· Fo:v.-a:-d ö~ 71 l'" ^{Y Y}

~cv.rlic H.:~te;s 11 99 14!J

Totalt l:? O 71 99 ;,oo

Verksamheterna i Skandinavien har totalt sett förbättrat resultatet med ca 120 Mkr, vilket har motverkats av resultatforsäm- ringen utanror Skandinavien.

Dahl har anpassat verksamheten till en lägre marknadsefterfrågan i Sverige och visar en betydande resultatförbättring i Danmark Den amerikanska rörelsen har avyttrats.

Omsättningen uppgår till 3.700 (4.461) Mkr och resultatet efter finansnetto är -9

(-42) Mkr. ( i\

In ter Forwards resultat i N orden är väse~tligt bättre än 1991. En ytterligare rorsvagad mark- nad utanfor Norden har lett till betydande resultatfall i Storbritannien och ddar a'IL-<!en franska rörelsen med strukturåtgärdd. _ Jm

roljd.Omsättningenrorl992är5.761 (6.057) Mkr och resultatet efter finansnetto är -77 (-88) Mkr.

Seandie Hotels har furstärkt rörelsen genom avyttring av hotell och effektivitetsfOrbätt- ringar. Kostnadsnivån har sänkts, strukturen inom verksamheten har förändrats och avtal har omförhandlats. I Sverige har resultatet förbättrats ochmarknadsandelen ökats. Om- sättningen uppgår till 2.712 (2.795) Mkr och resultatet efter finansnetto är -96 (-110) Mkr.

STRUKTURKOSTNADER

strukturkostnaderna i rördsen under 1992 uppgår till 300 Mkr. Koncernens str\ -,,!r- kostnader under 1992 fördelar sig enligt vidstående tabell.

Av strukturkostnaderna är den hdt övervä- gande dden hänforbar till verksamheo"""na utanför Skandinavien. Åtgärderna oclL :st- naderna avser avyttring, avvecklingsamt ned- skrivning av goodwill och andra anläggnings- tillgångar.Enmindreddavl992årsstrukrur- kostnader kommer att belasta 199 3 års kassa- flöde. Central reserv om 160 Mkr avsatt i 1991 års bokslut har under året planenligt utnyttjats för strukturåtgärder i Dahl med 55 Mkr och i Seandie med l 05 Mkr.

Kassaflöde, Mkr

R.är tlebå-:mde ~<u! der, Mkr

1988 1989 1990 1991 1992

Koncernbalansräkning

Inklusive dolda reserver i börsaktier och fastigheter

Mkr 1992 1991

Btlrsportfölj 3.000 3.200

Rörelse 5.800 6.800

fastigheter 3.200 3.800

12.000 13.800

Rtlrelseskulder 3.050 2.950

Korta lån 3.600

" ^3.700

Långa lån 2.350 2.750

Dolda reserver -100 500

Eget kapital 3.100 3.900

12000 13.800

Finansiering

Långa lån 20%

KONCERNÖVERSIKT

INVESTERINGSVERKSAMHETEN KASSAFLÖDE 400 MKR

Investeringsverksamheten svarar för 52% av koncernens balansomslutning och består av börsportfolj en och fastighetsbolaget Stancia.

Antal innehav i Ratos börsportfölj har ökats under året. Portföljens marknadsvärde upp- går per årsskiftet till2. 751 Mkr. Med hänsyn tillköpoch försäljningarhar portföljensvärde ökat med 6% att järnforas med Affärsvärld- ens generalindex minskning med l%. Aktier har under året nettosålts för 445 Mkr med en total realisationsvinst på 174 Mkr. Utdel- ningsintäkterna uppgår till124 (145) Mkr.

Stancia har sålt sex fastigheter under 1992 med en realisationsvinst för Ratos-koncer- nen på 75 Mkr. Fastighetsbeståndets mark- nadsvärde uppgår till 3 .l 00 Mkr, vilket justerat for köp, forsäljningar och ändrade valutakurser innebären minskningmed 18%.

Uthyrningsgraden har ökat och hyresintäk- terna uppgår cill302 (292) Mkr. Driftnettot har förbättrats. Resultatet för fastighets- förvaltningen är -248 (-15) Mkr, varav ned- skrivningar 153 Mkr.

POSITIVf KASSAFLÖDE OCH MINSKADE RÄNTEBÄRANDE SKULDER

Kassaflödet avspeglar rörelsens löpande in- och utbetalningar inklusiveinvesteringar och avyttringar. Det motsvarar defmitionsmässigt förändringen av det räntebärande nettot, dvs räntebärandelånminskatmedlikviditet, fore valutakursförändringar på utländska lån.

Kassaflödet under året är positivt och uppgår till 1.023 Mkr. Rörelsebolagen bidrar med 475 Mkr, börsportföljen med 556 Mkr, fastighetsforvaltningen med -115 Mkr och övrigt inklusive utdelning till aktieägarna med 107 Mkr. Före investeringar och för- säljningar uppgår kassaflödet till 660 (-262) Mkr.

Under 1992 har de ränt.ebärande skulderna fortsatt att minskas. Vid årets ingång uppgick lånen till6.450 Mkr och vid dess utgång till 5.950 Mkr, trots ökningen på grund av deprecieringen av den svenska kronan.

FINANSIERING

Moderbolaget har lämnat kapitaltillskott under året på totalt 1.234 Mkr, varav 560 Mkr till rördsebolagen, 270 Mkr till Stancia

samt resterande till centrala bolag. Kapital- tillskotten täcker i huvudsak årets redovisade förluster i dotterbolagen och avser återställa soliditeten i de mottagande bolagen.

F inansieringav utländska tillgångar sker som tidigare i lokal valuta, vilket ger en lågvaluta- risk

Avkoncernensräntebärandeskulderpå5.950 Mkr är 60% kortfristiga och 40% långfris- tiga. Räntebindningstiden är för 70% av skulderna mindre än l år, för 15% av skul- derna 1-2 år och för l 5o/o längre än 2 år.

Moderbolaget har lämnat borgen för vissa centrala bolags skulder. I centrala bolag ingår koncernens internbankfunktion.

SMÅ EFFEKTERA V SVENSK DEPRECIERING

Den svenska deprecieringen och övriga valutakursförändringar under 1992 har hafi:

liten omedelbar effekt för Ratos.

Det beror på att Ratos verksamheter i allmän- het är lokala. Varje verksamhets intäkter, kostnader och kapitalbindning är i sarnrna valuta. Icke-svenska tillgångar finansieras i lokal valuta. Detta innebär sammantaget att

Ratos substansvärde i SEK är opåverkat av valutakursrörelser.

På längresikt påverkaråretsvalutakursrörelser, via förändrade räntor och allmänekonomisk utveckling, Ratos verksamheter. För Dahl och Seandie bedöms valutakursförändring- arna ha liten betydelse, även om en bättre tillväxt i främst Sverige på sikt ar en positiv effekt. En ökning av svensk export bör ha en positiv effekt för Inter Forward som i Sverige är starkt exportinrikta t. Lägre räntor stimule- rar börsen och har redan lett till kraftiga värdestegringar i Ratos börsportfolj. En lägre räntenivå bör också skapa en bättre under- byggnad av fåstighetspriserna medan hyres- nivåerna sannolikt inte påverkas.

Redovisningsmässigt har deprecieringen föl- jande effekter för koncernen:

• Balansomslutningen ökar (med ca 1.000 Mkr) vilket minskar soliditeten med 2 pro- centenheter.

o De utländska räntebärande skulderna ökar (med 600 Mkr) samtidigt som motsvarande utländska tillgångar ökar med samma belopp.

• Valutaförluster uppstår i bolag som har finansierat aktier i utländska dotterbolag

KONCERNÖVERSIKT

Substansvärde med utländska lån. I dessa full möts valuta- Från ovanstående marknadsvärderade till- förlusten i koncernredovisningen av en mot- gångar dras motsvarande finansiering för att

Mkr 1992-12-31 1991-12-31 svarande positiv omräkningsdifferens när fa subsransvärdet. Övriga centrala bolag be-

Rörelsebolag 550 700 det utländska dotterbolaget omräknas till handlas som om de vore en del av moder-

Börsportfölj 2.750 3.050 SEK. Av den anledningen blir effekten i bolaget.

Fastighetsförvaltande bolag 500 950 Ratos koncernresultaträkning i stort sett för- De rörelsedrivande bolagen värderas internt

Övriga bolag 250 250 sumbar. till uppskattade marknadsvärden varvid sär-

Skuldnetto • Utländska tillgångar (exklusive aktier i do t- skilt beaktas vinstUtsikter, P/E-tal och värde

i centrala bolag -1.800 -1.200

terbolag) ägda av svenska bolag, främst Ratos i förhållande till justerat eget kapital, järnfön

Totalt 2.250 3.750

utländska börsponfölj, uppvärderas inte i med likartade marknadsnoterade bolag. Det

Kriaktie 90 150

redovisningen. Kurseffekten av motsvarande så framkomna bedömda värdet motsvarar ca utländska finansiering redovisas som negativ 50% av synligt eget kapital för de tre bolagen omräkningsdifferens och minskar direkt det sammantagna.

synliga egna kapitalet. I motsvarande mån Börspanföljen värderas till börskurser vid ökar den dolda reserven på tillgången. årsskiftet. Övriga placeringar värderas till

r ·

• Koncernens resultat 1992 påverkas margi- bedömda marknadsvärden. ~.)

nellt eftersom utländska bolags resultat om- En tredjedel av fastighetsbeståndet har som räknas till årets genomsnittliga valutakurs. tidigare externvärderats. Värderingen av de Effekten på 1993 års redovisade resultat blir övrigafastigheternaharanpassatssåattdirekt-

obetydlig. avkastningen inom respektive land, region

Substansvärde per Ratos-aktie SUBSTANSVÄRDE och fastighetskategori ligger på samma nivå Ratos substansvärde beräknas till2.250 Mkr som för de externvärderade.

Kr/aktie 1992-12-31 1991-12-31 per årsskiftet 1992/93, vilket motsvarar 90 Latent skatt har inte beaktats, dels då moder-

Rörelsebolag 22 28 kr/aktie. 1993-03-15 beräknas det till 105 bolaget som investmentbolag är befriat från

Industrivärden 21 31 kr/aktie. realisationsvinstskatt, dels då koncernen har

STORA 20 23

Värdet är beräknat utifrån moderbolagets betydande outnyttjade skattemässiga avdrag.

Esselte 15 19

tillgångar och skulder. Alla tillgångar Avvidstående tablå framgår substansvärdena

ASEA-BBC-Incentve 13 15

marknadsvärderas. De tillgångar vars mark- 1992 och 1991.

Ericsson 12 7

Roche lO nadsvärde skilj er sig från bokförda värden är: Ratos substansvärde har under året minskat

ÖVriga utländska aktier 14 22 • de rörelsedrivande bolagen från 150 till90 kr/aktie. Med beaktande av

ÖVriga svenska aktier 5 • börsportföljen lämnade kapitaltillskott hänfår sig av rninsk- ^{/'~ .~}

Fastighetsförvaltande bolag 20 39 • övriga placeringar ningen drygt 20 kr/aktie till rörelsebolagen

ÖVriga bolag lO lO • fastighetsbolaget Stancia och 30 kr/aktie till Stancia. Övrigt utgörs

främst av centrala räntekostnader och läm-

Skuldnetto i • moderbolagets fastighet nad utdelning.

centrala bolag -72 -48

Totalt 90 150 För övriga tillgångar och alla skulder bedörns

marknadsvärdet överensstämma med de bokförda värdena.

AKTIEN

Föreslagen utdelning 3:50 kr/aktie

Kursutveckling

350 l Ratos B, fria - Generalindex 300

250 200 175 150 125 100

w,t;:f

' -

" -

- .

t,.

~ ^l i!~ i:t

";; ^{! ..} --l,

!! 'l_·f .

v

75

.

J lj

50

Ii~ ^t

25

" l

1988 1989 1990 1991 1992

(c:) Fir.data

Omsättning

[]Totalt omsatt antal aktier (tusental per månad) 2.800 , - - - , - - - , - - - , - - - . - - . , 2.600 r - - - + - - + - - - + - - t - ---t11

2 . 4 0 0 1 - - - + - - + - - - 1 - - - + - --HI

2.200 1----+--+---f----+---HI

2.000 1----+--+---f----+---HI

l .800 1 - - - + - - + - - - 1 - - - + - --HI 1.600 1 - - - + - - + - - - 1 - - - + - --HI 1.400 1----+--+---f---tir--- -HI

l .200 1----+--+---t----tilt-- --HI

1.000 1 - - - + - - + - - - 1 - ---.Hit----c-HI 800 1 - - - + - - + - - - 1 - - - -

600 f---,~--+----+--- 400 ~~mH--~t----+~+- 200

o

1988 1989 1990 1991

Ratos aktieägare

Andel ~v

rostema

i 992-i 2-31 ;\.,

Fam;IJen Svderberg 29,1 T o,~,, Sod:.>rbergs stiltel!.! ! i, l Regnar Scce•be:&S stdte!se 10,() 5HB F·ens:onss'Jftel~e 5,9

Sku>d;a 4,9

Famil~n Motr~omery .;,4 SEL Pen:::!or;stftel:;e 3,5

?atnCia T~d!ng 2.7

NorCb~?::i,...ens fonaer 2.3

1rygg uv u.

Filll'lrljen T !blom 1,9 .1\MF Pe-l!>IOOsforsaklmgar 1.3

SF:> 1,0

Ovn2 ^:9,!

Summa IC").O

1992

(c) Find<~.tl.

Andei av kaprtalet

% 17,3 6 . .>

6.6 1,8 6,3

2.1

1,2 8,0 7.C

~.9 2,0 4,0 3,0 29:1.

100,0

I bedömningen av invesnnentbolags utveck- ling är substansvärdeförändring och utdel- ningskapacitet av avgörande betydelse. Vid beräkning av substansvärde i en blandat in- vesnnentbolag får de helägda dotterbolagen åsänas en bedömt marknadsvärde.

SUBSTANSTillVÄXT

Genom de två senaste årens svaga resultat i rörelseverksamheten och värdefall på fastig- hetsbeståndet ligger Ratos substansvärde- utveckling under börsens generalindex sett över en fem- och tioårsperiod.

UTDELNINGSTILLVÄXT

Under den senaste tioårsperioden har Ratos utdelningstillväxt generellt varit högre än tillväxten i börsens utdelningsindex.

FÖRESLAGEN UTDELNING För 1992 föreslår styrelsen en utdelning på 3:50 (5:70) kr per stamaktie och 2:50 (2:50) kr per preferensaktie.

AKTIEÄGARE

Ratos harvidårsskiftet över 7.800 aktieägare.

De tio största står for 77% av rösterna och 62% av kapitalet.

Antal Tota!t antal

akt1e- a1«:1er

StortelGidasser _~ %

1- 500 ^{6016 J,9}

501- '000 922 2,9

l 001- 2.000 440 2,7

2001- 5000 270 3.5

5001- iOCOC 84 ^~, L,-

10.001- 20GOC 45 2,6

20.001- 50000 32 4,1

50001- 100000 i4 4,2

100001- 37 73,6

7B60 : OC:,O

Substansvärdeförändring, % per år

P.atoi Ar!iga ~~

- Gec*OIIc.

15

lO

5

o

-5 -lO -15 -20

Utdelningsfårändring kr/aktie

Ratos utdelning Börsens utdelningsindex 7

6 5 4

2

o

1982 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92

Aktiestatistik per 1992-17..-3 l

Aktoekapnal f-ntzl aktler

Nomh"lel!t vartie p'!l' al<tle A stam bundna U rost)

B mrn fiu (Iii O rost) B sttm bur.dna {l/tO rost) ,\ pref (l rost)

l 257 124.700 kr 25 142494 kr

so kr 5.437 507 9 817476 9787511 100000

Enltet nl<sda5Sb~s'ut ar samti:ga lkt:er fna fr' o m

!993..0\..0i

Emissioner under l O c\r

~k.apilalet: har V1d o!tka -:.lffilllen ~r taki ,ned Ratos bilv<~.'<t l 00 st aktter fore fond~ISSjor~en 1983

ar ;da~ 700 styd:en

1923 IDO

Fonc:!!TliSSlon 14 125

Spht 21 250

1985 Fond.muSSIOn 2 5 350

1988 FondemlSSion l i 700

1992 700

DAHL

Förbättrat rörelseresuttat- sjunkande efterfrågan

Per-OibfSörkrberg, VD Dahl Aktier i Ratos: 420.400

Optioner motsvarande 4. 000 aktier

Företagsledning

Per-Olof Söderberg VD Kåre O Malo

Omsättning Resultat efter finans

Mkr- Mkr

6.000 100

5.000 75

4.000 50

3.000 25

2.000 o

1.000 -25

o -50

1988 1989 1990 1991 1992

Nyckettal (Mkr) 1992 1991

Omsättning 3.700 4.461

Resultat efter finansnetto -9 -42

Omstruktureringskostnader ^_t) -183') Räntabilitet på eget kapital, % -2 -6 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 6 5 Kassaflöde, fore investeringarlavyttringar 306 184 Kassaflöde, efter investeringar/avyttringar 326 150

Soliditet,% 22 20

Balansomslutning 1.759 2072

Investeringar 28 70

Medeltal antal anställda 1.484 1.815

t) Central reservering i bokslutet för 199 l harbeaktats

Dahl är Skandinaviens ledande grossistfore- tag inom VVS- och VA-området. Dahl skall tillgodose marknadens behov genom att vara den mest tillförlitliga, tillgängliga och kom- petenta leverantören.

LOKAL FÖRANKRING

Avgörandeförframgängibranschenärkund- orientering och god lokal förankring. Dahl finns representerat med ett hundratallager och försäljningsställen i Sverige, Norge och Danmark. En handelsverksamhet har varken patent eller produktionsprocesser att luta sig mot, således är välutbildade och kompetenta medarbetare av stor betydelse. Såsom stor- företag tillvaratar och utvecklar Dahl de möjligheter som finns inom sortimentsut- veckling och kunskapsutveckling samt inom administrativa system och styrmedel.

Branschen har historiskt sett varit stabil. På grund av nuvarande konjunkturläge är kon- kurrenssituationen idagvärre och lönsamhe- ten i Sverige sämre än på många år. I detkorta perspektivet är det de konjunkturella och strukturella problemen i Skandinavien som påverkar Dahls verksamhet mest. På längre sikt kommer den ökade frihandeln inom Europa att ställa nya och annorlunda krav på företaget.

STRUKTUROMVANDLING

GENOMFÖRD

U n der de senaste åren har Dahl koncentrerat rörelsen till kärnverksamheten och anpassat kapaciteten till marknadsefterfrågan. I slutet av 1992 avyttrades den amerikanska rörelsen och därmed är Dahl ett renodlat skandina- viskt handelsföretag inom en och samma bransch.

SVENSKBYGG~AD

I DJUP SVACKA

Den svenska byggmarknaden har drabbars av den kraftigaste nedgången i modern tid.

Branschens omsättning har sedan 1990 hit- tills sjunkit med närmare 40% och fortsatt fall väntas under 1993. Konkurrensen är hård och marginalerna pressade.

Dahls svenska bolag, Fosselius & Alpen och GG VVS, har järnfort med konkurrenterna klarat dessa förändrade marknadsförut- sättningar förhållandevis bra genom omf.u-

tande kostnadsnedskärningar, vilka ännu inte har givit full effekt. Kundförluster har försämrat resultatet. Dahl har behållit sin marknadsposition.

RESULTATLYFf I DANMARK Den danska VVS-marknaden har haft en stabil utveckling under året. Resultatet för den danska verksamheten har förbättrats av- sevärt och rördsen uppvisar god lönsamhet.

1992 års rörelseresultat i Bmdrene Dahl Danmark är ett av de bästa någonsin i bola- gets historia. Detfortvå år sedan genomfurcia förvärvet av en störrre konkurrent har resul- terat i en stärkt marknadsposition och i bety- dande kostnadsbesparingar. Utsikterna för . ~,

1993 är något osäkra med tanke på Dan- · _)' marks inställning i EG-Er:\gan, regerings- skifte och vikande efterfrågan på Danmarks största exportmarknader Sverige, Tyskland och Srorbritannien. Trots detta väntas ett tillfredsställande resultat för den danska verk- samheten för 1993.

OFF-SHORE I NORGE

N edgången på den norska byggmarknaden har fortsatt 1992, dock i lägre takt än den svenska. Västnorge har haft en god utveck- ling tack vare off-shoreindustrin. Bmdrene Dahl Norge har haft framgång på off-shore- marknaden. Resultatethar förbättrats men är fortfarande negativt. För 1993 förväntas ef- ter-frågan sjunka ytterligare, men trots det förutses Dahl fortsätta att stärka sin position på marknaden och förbättra sitt resultat.

FÖRBÄTTRAT RESULTAT I DAHLS RÖRELSE

Dahls resultat efter finansnetto 1992 är för- bättrat järnfört med 1991 men ej tillfredsstäl- lande. Det sista tertialet 1992 uppnåddes ett noll-resultat vilket är en väsentlig förbättring järnfOrt med 1991. Omsättningen har mins- kat med 12% för järnförbara enheter. För- säljningen fördelade sig med 45% i Sverige, 38% i Danmark och 17% i Norge.

Kostnadsnivån har sänkts och produktivi- teten ökat. Samtliga länders huvudkonrors- funktioner har minskat.

Dahl redovisar inga strukturkostnader ut- över de som ingick i Ratos omstrukturerings- reserv för 1991. Dessa avsåg huvudsakligen

il

Omsättningens fördelning på affiirsområden

Industri 12%

VA 17%

WS71%

Omsättningens för dl-In ng på marl<nader

Titanrör och flänsar levermule av Brfldrtne Dahl i Bergen, Norge.

Sverige 45%

DAHL

resultat vid försäljning av den amerikanska verksamheten och nedskrivning av en fastig- het. Dahls omstrukturering är nu genom- förd. Kostnaderför kapacitetsanpassningoch åtgärder i den nuvarande kärnverksamheten har belastat rörelseresultatet i respektive enhet.

POSITIVT KASSAFLÖDE

Totalthar Dahl haftett positivr kassaflöde de två senaste åren på närmare 500 Mkr varav 326 Mkr 1992. Balansräkningen har bantats

väsentligt vilket lett till ett avsevärt förbättrar finansnetto. Växelkursförändringen har liten resultateffekt för Dahl-koncernen.

INFÖR1993

Genom de senaste åren av förändringsarbete har Dahllyckats skapa förutsättningar för en positiv lönsamhetsutveckling. Koncernen har idag anpassat sin struktur och sina system till gällande marknadsforutsättningar. För 1993 förväntas en fOrtsatt förbättring av resultatet.

INTER FORWARD

Ytterligare strukturåtgärder

Bo Stnnbrink, VD !ntn" Forward Optionu motsvarantk 2.000 aktier i Ratos

Företagsledning

Bo Stembrink. VD Agne Petter.;son, vVD

Ornsätt,ing ~lt.at er~,.. rn.v\5

t"lkr - ^{- M k r}

6.000 90

5.000 60

4.COO 30

1000 o

2.1.:00 -30

1.(1]0 -60

o ^-90

1988 1989 1990 1991 1992

Nyckeltal (Mkr) 1992 1991

Omsättning 5.761 6.057

Resu~at efter finansnetto -77 -88 Omstruktureringskostnader -160 -148 Räntabilitet pA eget kapital, % -16 -17 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % -4 Kassaflöde, före investeringarlavyttringar 212 -Il Kassaflöde, efter investeringarlavyttringar 159 -82

soliditet% 15 15

Balansomslutning 2.247 2.346

Investeringar 75 160

Mede~ antal anställda 4.087 4.744

Transport-och distributionsfuretager lmer Forward beståravett 40-tal operativaenheter i 13 europeiska länder. Verksamheten utgörs av transport och spedition med utnyttjande av bil, järnväg, flyg, båt och kombination därav samt av så kallad tredje-pans-logistik Koncernen äger, med a undantag, inte trans-

ponmedlen.

Inter Forward är störst i Norden inom flyg- och järnvägsspedition samt bland de ledande inom allmänspedition.

Allmänspedition är det största produkt- området och omfattar i huvudsak landsvägs- transporter i Europa. På flygsidan är Intet Forwards &ärnsta uppgift att bistå kunder genom att vara en integrerad dd i distribu- tionssystemen. Flygfrakt används ofta for reservddar och viktigadlerkänsliga kompo- nenter där stora krav ställs på snabbhet och precision. Järnvägstransporter lämpar sig bäst for massgods i stora volymer, t ex pappers- massa. papper och stål. Uppdragen inom tredje-pans-logistik utgörtotalåtaganden som en integrerad dd av stora kunders logistik- kedjor och kan bestå i transport, lagerhåll- ning, lokal distribution, installation och un- derhåll.

FORTSATT lÅG EFTERFRÅGAN Under 1992 fördjupades lågkonjunkturen ytterligare på viktiga marknader som Sverige och Storbritannien. F rankrike och Tyskland erfor en efterfrågeförsvagning. Transport- marknaden kännetecknas fonfarande av sjunkande volymer, pressade priser och hård konkurrens. Branschen består idag av några

a stora bolag och en mängd småfuretag och präglas generellt sett av låg lönsamhet. Ge- nom gränsavregleringen inom EG den l januari 1993 harspeditörer med tullhantering och gränsklareringsom enda verksamhetinte längre någon funktion att fYlla, vilket även påverkat Inter Forward.

KONCENTRATION OCH SAMORDNING

lnter Forward har sin ursprungliga hemma- marknad i de nordiska länderna. I slutet av 1980-talet expanderade koncernen kraftigt genom foretagsrorvärv i Europa. Målsätt- ningen var och är att ta tillvara de möjligheter som följer av utvecklingen i Europa. Koncer- nens expansion har belastat lönsamheten och kassaflödet. Resultatet har dessutom försäm- rats av den rådande lågkonjunkturen.

lnter Forwards ansträngningar har under året inriktats på att åtgärda förlustkällor och samordna resurser. Enheter har avvecklats.

Lager, kontor och depåer har sammanslagits.

Under 1992 har de administrativa och eko- nomiska kontrollsystemen rorbättrats och kapitalrationaliseringochkassaflödesförbätt- rande åtgärder har prioriterats.

Strukturkostnaderna avser i huvudsak verk- samheterna i Frankrike och Storbritannien och utgörs av avveckling, avyttring och ned- skrivning av anläggningstillgångar.

BRA LÖNSAMHET I NORDEN I Norden är omstruktW"Cringen genomfurd och verksamheten ger ett positivt resultat.

Alla enheter uppvisar en resultatforbättring och en tillftedsställande lönsamhet. Koncer- nen har ökat sina andelar på en marknad som präglas av fonsatt sjunkande godsvolym.

Volymerna är idag lika låga som på 1970- talet. En viktig förklaring är det besvärliga läget fur bygg- och skogsindustrin, två av transportnäringens absolutstörsta avnämare.

Eftersom In ter Forward inte ägervagnparken har koncernen en god anpassningsförmåga.

Nordisk T ransport är kärnan i den nordiska rördsen och har en stark marknadsposition.

Flygfraktbolaget Air Cargo Express är mark- nadsledande i Sverige och visar en väsentlig resultatförbättring.

)

SAMORDNING I 1YSKI.AND Rekonstruktionen i Tyskland av befintliga enheter och sammanslagningen av tre bolag inom allmänspedition har slutförts och kommer att ge positiva effekter på 1993 års 4111\

resultat. Inrikes landsvägstransporter harvuxit , ; genom en vidareutveckling av Femhol &

Sandtroann och kontor har öppnats i de nya östra ddarna.

FORTSATTA ÅTGÄRDER I STOR- BRIT ANNlEN OCH FRANKRIKE Den franska rörelsen har drabbats i och med avvecklingen av tullverksamheten vid gränsavregleringen inom EG. Dessutom har hamnstrejker och protestaktioner vid gränserna under året haft negativa etrekter.

Politisk oro och strider i N ord.afrika or .h forna Jugoslavien har inneburit avsevärda problem för de franska bolagen på dessa tidigare så stora marknader. I Frankrike görs för närvarande stora insatser for an koncent- rera rörelsen till större och färre enheter.