ASSA ABLOY-aktien 10

(1)

1; "!.-,

• '

(2)

(3)

Ar 2002 l korthet 3 VD och koncernchef, Cari-Henric Svanberg 4 Koncernens utveckling i sammandrag 8

ASSA ABLOY-aktien 10

-J

ASSA ABLOY och låsbranschen 12

strategi och finansiella målsättningar 13

Ledningsfilosofi 15

Ökat fokus på kunderna 16

Kundnytta skapar tillväxt 19

MilJöstyrning 22

Koncernintegration 24

Skandinavien 26

Finland 28

Centraleuropa 30

Sydeuropa 32

Storbritannien 34

Nordamerika 36

Södra st1llahavsreg1onen 40

Nya marknader 42

Hospitality 46

ldentlfienng 48

Dö rrautomat1k 50

Forvaltningsberattelse 52

Koncernens resultaträkning och kassaflödesanalys 58

Koncernens balansrakning 59

Moderbolagets resultaträkning och kassaflödesanalys 60

Moderbolagets balansräknl ng 61

Redovisnings- och vardenngspnnc1per 62

Finansiell nskhantering 64

Noter 65

Revisionsberättelse 74

ASSA

ABLOY~

styrelse 75

ASSA ABLOYs ledningsgrupp 76

Adresser 78

(4)

Ordtnar~e

bolagsstamma

t

I>SSA ABLOY AB hålls på Norra Latm. Drottmnggc:.tan 71 8, Stockholm, k! 16 00 måndagen den 26 mars 2003

Anmalan om deltagande

1

bolagsstamman

Aktreagara som onskru' delta

1

bolagsstammon skall- dels vara ttlford

t

den av Vardepappers- centralen VPC AB fortia aktieboken senast den 14 mars 2003 - dels anmara srtt oettagande tJI!

/>SSA ABLOY AB. Box 70340.

'107 23 StC'..ckholm,

!el. 08-506 485 00, tax. Oö-506 485 85 eller www.assaabloy com senast kl 16 00 den 20 mars 2003.

VId anmalan

måst~

foljande anges.

akttElägarens namn, personnummer (organtsatlonsnummer), samt triformatton om antalet aktier.

Aktteagare som lånt forvaltar·

regtstrera $tna aktter måste dessutom. för att aga ratt ett delta

1

stamman, bagara att tulfalbgt foras 1n 1 den av VPC forcia aktie·

boken Aktteagaren måste under- ratta foNaltaren harem

1

god lid före den 14 mars 2003. då registrenngen måste vara verkstalid

Ekonomtsk mformatton från ASSA ABLOY kommer att pubhceras enligt fOIJande

Delårsrapporter:

Forsta kvartalet 29 apnl 2003 Andra kvartalet 7 augusti 2003 TredJe kvartalet 7 november 2003

FJ~rde

kvartalet och bokslutskommunlke 2003.

6 februan 2004

Årsredovisning 2003·

mars 2004

ÅrsredovtSntngar och rapporter kan besta113s från ASSA ABLOY AB Box 70340

107 23 Stockholm Tel· 08-506 485 00 Fax 08·506 485 85 www &ssaabloy cam

Bo Dankis, ny VD och l<oncerr.chef

Bo D ank>S, Group Vice President och ansvang fö•

ASS..a. ABLOY Sydeurooa tar ovef som V[) och lwncarnchef den 26 mars 2003 .

Cari-Henric Svanberg blir VD och koncerncl1ef 1 EricssM d~n B apnl 2003

Av!:!iklen är att C a rH·Iormc Svi!nberg ~vars!är i

ASSA ABLOVs styrelse act' utses t•il v1ce ;.tyrelse-

ordfomnde 1amte Melker Schbrllng.

(5)

År 2002 i korthet:

ASSA ABLOYs strategi sammanfattad i tre steg:

• Skapa en global mirvara och stegvis lägga till nya special- områden

• Utnyttja synergieffekter och utveckla koncernens styrka

• Öka fokus på kundnyttan

ri( och darigenom skapa tillväxt

~·

cfJ(

F ortsatta förbättringar och tillväxt trots svåra marknadsförhållanden

• Omsattniogen okade med 13 procent t1U 25 397 MSEK (22 510)

• Organisk tillväxt för jamforbara enheter uppg1ck till 2 procent

• Resultat före skatt ökade med 23 procent t11f 2 015 MSEK (1 642*)

a Vinst per aktte okade med 18 procent t111 3,53 SEK (2,98*)

• Vinst per akt1e exklusive goodwillavskrivningar okade med 14 procent till 6,13 SEK (5,39*)

• Operativt kassaflöde uppgick till 3 525 MSEK (2 338)

• Förvärv av Sesam

Sesam ar varidsledande på området Dörrautomatik med an århg omsättning om 2 miljarder SEK och en rörelsemarginal överstigande 1 O procent. Marknaden för Dörrautomatik har visat en uthållig tlllväxttakt på 7-10 procent per år . ASSA ABLOYs strategi bygger på att skapa lösningar för säkerhet mot 1ntrång och som samt1d1gt medger snabb och trygg utrymmng samt år enkla och bekväma att använda. Dessa produkter och system får en allt ökad betydelse i samhäll!irt och har hittills vant en begränsad del av ASSA ASLOYs prod uktportfölj.

• Mycket starkt kassaflöde

Operativt kassaflöde efter betald akatt uppfllt!k till 3 miljllr·

der SEK, en okmng med 67 procent jåmfört med 200l Ökmngen är till stor del hånförlig till ASSA ABlO'r'fl 1&~

tiga arbete mad att reducera

röretsekaprt,1lblildfli~rt

amnt kostnadseffektiva mvesteringar. Operativt ~~flodv ottw

skatt per aktie uppg1ck till 8,26 SEK (5,07}, en Okn n_o med

63 procent.

• Fortsatta marginalförbättringar

Kontmuartig benchmarking mellan enh«tema

resultat

t

form av ökad produllell/11~ oah mn~r~i•ll:tllf6f1)Jitt

ringar i många enheter däribland v ...

~..__..,...,,"•''.,"'·

året har tydligare fokus lagt:~ F khrW'IIIirnftltin.ilnc:Sml inköpsarbete mAd målsätti1•11Q att l'ijllfUaJI'll acualet 18V1~1~

torer och tillvarata koncornsyt~·~·

(6)

VD och koncernchef Cari-Henric Svanberg:

"Värde skapas med nöjda kunder"

Vi har skapat en global närvaro. Vi har också kommit långt i arbetet med att bygga en samman- hållen koncern med en gemensam filosofi. Nu är tiden mogen att fokusera ännu hårdare på våra kunder och på att erbjuda mervärden som bygger på ökad säkerhet, trygghet och användarvänlighet.

l den här årsredovisningen finns många exempel på hur vi dagligen arbetar för att försöka överträffa förväntningarna hos våra kunder världen över. Bara genom att skapa genuina värden för dem kan vi nå tillväxt och - i det långa loppet - värde för våra aktieägare.

Ännu ett framgångsrikt år i en svag ekonomisk tid

Låsmarknaden försvagades något be- roende på en allmänt svag ekonomisk utveckling. Samtidigt ökar intresset och efterfrågan för säkerhet i en värld som blir alltmer osäker. På samma sätt växer intresset för mer användarvän- liga och intelligenta låssystem, vilket öppnar nya affärsmöjligheter.

Försäljningen ökade med 13 pro- cent, till 25 397 miljoner kronor. I lokala valutor var ökningen ännu större,

I

7 procent. Resultatet före skatt ökade med 23 procent till 2 015 miljo- ner kronor. Vår strävan efter operativ effektivitet fortsätter med ett stort antal förbättringsåtgärder i hela kon- cernen. Marginalerna ökar och poten- tialen för ytterligare förbättringar är stor.

Vinsten per aktie steg med

I

8 pro- cent. Koncernens operativa kassaflöde uppgick till 3 525 miljoner kronor, vilket motsvarar 175 procent av resul- tatet före skatt. Ökat produktionssam-

4

ASSA ABLOY l 2002

arbete inom koncernen liksom minskade ledtider och lager bidrar till det starka kassaflödet.

Våra olika regioner och deras bolag fortsätter att stärka sina positioner.

Jag vill helt kort peka på några av förra årets viktiga händelser i de olika regionerna.

I Skandinavien ökade försäljning och marginaler stabilt under hela året.

I Sverige bidrog framgångsrika produkt- lanseringar till tillväxten. Vårt norska gjuteri flyttades framgångsrikt till Rumänien under året, i ett fascinerande projekt som inkluderade 73 lastbilar fullastade med produktionsutrustning.

I Finland stagnerade marknaden där- emot, till stor del på grund av den dra- matiska nedgången på telekomområdet.

Inom övriga Europa var den tyska

marknaden särskilt svag. För att

anpassa oss till detta minskar vi arbets-

styrkan där med ²⁸⁰ personer. I detta

ingår också flytt av viss produktion till

Rumänien. I Spanien löper integrationen

av marknadsledaren ^TESA bra. Bolaget

(7)

(8)

VD och koncernchef Cari-Henric Svanberg:

har en imponerande styrka och före- tagsanda som även smittar av sig inom koncernen. De franska en-heterna fort- sätter att utvecklas positivt, medan ut- vecklingen i Italien, där vår ställning inte är lika stark, går något långsammare.

Utvecklingen i Storbritannien är uppmuntrande, även om resultaten ännu inte återspeglar de initiativ som tagits.

Ledtiderna har förkortats kraftigt, och ett stort antal produktlanseringar under året förväntas öka tillväxttakten.

Verksamheten i Nordamerika vis- ade stabil tillväxt med ökande margi- naler trots en alltmer försvagad ekono- mi. Integrationen av Yale, som särskilt berörde lås- och beslagsföretagen, slut- fördes framgångsrikt. Den pågående sammanslagningen av dörrverksamhe- terna fortskrider väl och enligt plan.

Karmfabriken med r6o anställda i Oklahoma avvecklades under hösten och tillverkningen flyttades utan pro- duktionsstörningar till Curries i Mason City. Viss arbetsintensiv dörrtillverk- ning håller dessutom på att flyttas till Mexiko. Kanada och Mexiko har utvecklats till stora och viktiga marknader för oss, och vi har kunnat notera god tillväxt och lovande margi- nalförbättringar.

Södra stillahavsområdet, Australien och Nya Zeeland var den del av koncer- nens traditionella låsverksamhet som uppvisade de bästa resultaten förra året.

Försäljningen utvecklades mycket väl med ett flertal tillväxtprojekt i sam- arbete med andra systerbolag inom gruppen. Resultatet ökade rejält inom alla enheter.

Nya Marknader avslutade året starkt efter en svag inledning. Sydafrika och Brasilien noterade de största framgångarna, medan Israel och Asien åter tog fart mot slutet av året sedan utrensningen av olönsamma produkter

6

ASSA ABLOY l 2002

i framförallt Asien avslutats. Lönsam- hetsutvecklingen har generellt sett varit mycket god.

Gruppen för identifieringsteknologi hade ett bra år, med framgångsrik inte- gration av det nyförvärvade bolaget Indala. Flera ytterligare mindre förvärv gjordes. Den starka organiska tillväxten drivs på av en ökande efterfrågan på passerkontrollösningar. Hotellverk- samheterna drabbades av en lägre efterfrågan till följd av ett minskat resande. Genom snabba och kraftfulla besparingar har man trots detta lyckats öka resultatet och bolagen är nu väl anpassade till de lägre volymerna.

strategi med sikte på närvaro och tillväxt

Vår tillväxtstrategi kan indelas i tre steg.

• Skapa global närvaro, geografiskt och teknologiskt

• Utnyttja synergieffekter och utveckla koncernens styrka

• Öka förmågan att skapa värden för kunderna

Vi säkerställer vår globala närvaro

Vi har kommit långt i arbetet med att skapa en global närvaro genom förvärv. Vi är nu världens ledande låskoncern och finns representerade i alla viktiga regioner, både på m ogna och nya marknader. Förvärven fort- sätter, då det ännu finns vita fl äck ar på vår karta, men en stor del av den nödvändiga täckningen har redan uppnåtts. Genom intensiv benchmarking och korslärande av de bästa fram- gångsmodellerna när det gäller såväl marknadsföring som produktions- metoder blir bolagen inom gruppen ständigt allt bättre i sin verksamhet.

Förvärvet av Besam är ett bra exempel på hur vi skaffat oss nytt

expertkunnande, och genom detta upp- n ått en världsledande ställning inom dörrautomatik. Det var ett viktigt stra- tegiskt steg eftersom våra storkunder i ökande grad efterfrågar intelligenta totallösningar och vi nu kommer att bättre kunna driva utve cklingen inom detta område. Förvärvet av

HID

för två år sedan var lika viktigt. Bolaget har utvecklats starkt från början och givit oss en ledande position inom identifi- eringsområdet.

Vi bygger koncernen starkare Det framgångsrika integrationsprojek- tet Volvo Ocean Race förde koncer- nens olika delar närmare varandra, och gav ett gensvar som överträffade alla förväntningar, s åväl internt som externt. Projektet skapade en känsla av samhörighet och stolthet inom alla våra bolag. Inte minst höjde det in- tresset för att utnyttja synergieffekter in om utveckling, produktion, korsför- säljning och marknadsföring. Arbetet inom dessa områden har nu intensifie- rats, och bolagen kommer tillsam- mans att kunna åstadkomma mycket mer än de hade kunnat var för sig.

Intelligenta och innovativa låslös- ningar kräver större resurser för forsk- ning och utveckling vilket vi nu kan klara med koncerngemensamma sats- ningar. Det ökande intresset för total- lösningar kräver också ökat sama rbete.

Vi strävar därför efter ett tänkande

inriktat mot gemensamma plattformar

i det lokala utvecklingsarbetet, för att

skapa förutsättningar för ökad sam-

ordnad produktion. En del av vår

produktion överförs nu också till våra

lågkostnadsanläggningar, främst

Rumänien, Mexiko och Kina.

(9)

Ökat fokus på kundnytta

I en värld där säkerhet ses som allt viktigare är behovet av förbättrade och mer avancerade låslösningar uppen- bart. Vi har en fascinerande tillväxtpo- tential genom vårt världsomspännande försäljningsnätverk. Inte minst tack vare den stora existerande basen av installerade lås. Det finns för närva- rande runt en miljard lås installerade runt om i världen som bär något av koncernens varumärken. Det stadigt ökande behovet av säkerhet leder dess- utom till att lås kommer uppgraderas eiJer bytas ut i genomsnitt tre tiJJ fyra gånger under en byggnads livslängd.

Genom korsförsäljning inom kon- cernen kan vi erbjuda våra kunder ett komplett utbud av produkter. Detta utbyte av produkter möjliggörs av en gemensam databas och ett koncern- gemensamt gränssnitt för internhandet Genom att gemensamt utveckla avan- cerade tekniska lösningar kan vi erbju- da produkter och system med unika värden för våra kunders lokala behov.

Även distributionen håller på att gradvis förändras. Det finns två trend- er, dels mot mer direkt marknadskon- takt, dels mot mer specialist<inriktad distribution. Mellanled som inte tillför något mervärde försvinner, och detta för oss närmare användarna. Dagens låslösningar blir alltmer sofistikerade och alltmer specifika kundbehov måste tiHfred ställas. Därför finns stora förde- lar för distributörer som inriktar sig på väldefinierade användargrupper, exem- pelvis storföretag, mindre och mellan- stora företag eller privata hem. Både distributörer och tillverkare tillför värde genom att utarbeta låslösningar, och detta ökar möjligheterna för oss att tillsammans utveckla hela kedjan av mervärden.

Goda tillväxtmöjligheter

Vi ser varje dag exempel på hur efter- frågan på säkerhet och trygghet ökar i hela världen. Det finns stora skillnader i allmän säkerhetsnivå mellan olika länder, och vi kan fortfarande göra mycket för att utveckla marknaden och tillgodose kundernas behov av säkra, trygga och användarvänliga låslösningar. Utvecklingen av mer avancerade totallösningar för större byggnader har bara inletts. Att utveckla detta vidare är en avgörande bestånds- del i vår affärside och rymmer en stor tillväxtpotential.

Vi har nu skapat en plattform att bygga vidare på. Förvärven kommer att fortsätta, men de är nu inte av lika central betydelse för vår tillväxt. Vår organisation fungerar bättre än någon- sin, men det finns fortfarande stora möjligheter till marginalförbättringar.

Vi har kommit in i den tredje fasen i vår strategiska utveckling, med ökat fokus på att erbjuda ökad kundnytta.

Framtidsutsikterna är fortsatt ljusa, och vi kan se fram emot en fortsatt positiv utveckling av omsättning och resultat.

Stockholm, februari

2003

{;~7

Carl-Henric Svanberg

VD

& koncernchef

strategin kvarstår när Bo Dankis tar över

Då Carl-Henric Svanberg blir verkstäl- lande direktör och koncernchef i Ericsson i april

2003

efterträds han av Bo Dankis.

Bo Dankis är född

^I

9 54 och är utbildad civilingenjör vid Linköpings tekniska högskola. Han har lång erfarenhet av att leda internationella företag. Han kom från ^ABB i Ja pan till

ASSA ABLOY

France

1997·

Sedan

2000

har han varit Group Vice President och ansvarig för

ASSA ABLOY

South Europe.

- Vår strategi och våra mål ligger fast, säger Bo Dankis.

- Vi har skapat en global närvaro.

Vi har också kommit långt i arbetet med att skapa en enad koncern med gemensamma värderingar och arbets- sätt. Nu är tiden inne att fokusera ännu mer p å våra kunder och hur vi kan skapa värde för dem med ökad säker- het, trygghet och bekvämlighet. På detta sätt kommer vi att säkerställa fortsatt tillväxt och lönsamhet.

- Historiskt sett har vi producerat tekniskt avancerade produkter, men vi har inte alltid gjort detta som ett direkt gensvar på kundernas uttryckliga behov.

Vi måste skapa en mycket större förståelse för behoven hos produkternas slutanvändare, säger han, och avslutar:

-Jag är fylld av tillförsikt och entusiasm inför uppgiften att leda

ASSA ABLOY

framåt.

ASSA ABLDY / 2002

7

(10)

Koncernens utveckling i sammandrag:

Resultaträ kn ing

2002 2002 2001 2000

MEIJR'! MliEK MSEK MSEK

---·---

.::::

Om c.:: s "" ä = ttn""-in"JZ.g _ _ _____ 2 779 25 397 2 2 51 0 14 394 '-"

Ko :.::. st"-'na=d'-'fo::.:._" r-=.så::::ld:..::a....:.va::.:.ro ::.:._ r___ _ _ -i 699 -15 526 ---' -1 -=- 3-=- 86=-=3'--_-8:...5:..:6:.::.8 _ Bru _tt_o_resu-'--lta-'-1-'--- -- - - 1 080 _ _ ..:. 9..:. 8_ 71 _---'- 8-'- 64 _ 7 __ 5:....8::..::2:..:.7 Försäl jnings- och adm. kostnader -68.:... 7_ ....: ·6 =- 2 =-: 7 ..:. 6 _ -5 .::...:.; 4 88 :..::.. -3=-7:....:1:.::.9 Rörelseresultat före

"'good=Wl:..:: ·=ua::.ovskri= ·c:..: vn ;:.: ingar= - - -- - - 393 3 59~--""'"3_1-'- 59 _ _ 2 _1 0 _ 7

Goodwillavskrivningar -105 -957 -860 -387

Jämföretsestörancle poster -166

Rörelseresultat 289 2 638 2 133 1 720

:....:Fin~a~M:...:.ne~tt~o

_ _ _ _

-6~9

____

-~63=~1

___

-....:.66~4'--_--=-33~1

Reslitatandel

j

intressebolag 8 7 12

Resultat före skatt 220 2 015 -- --- 1 476 - - 1 402 .::::

Ska =. tt ::.: er::___ _ _ _ __ _ --.,..-_ -75 -689 -507 -453 Minoritetsandel -6 -56;:__ _ _ - .;:.20:.___....:-34=-c.

Årets resultat 139 1 270 949 915

Operativt kassaflöde

R ö rels e resulta t före

2001 MSEK

2000

MSEK

goodwillavskrivnin g 393 3 595 3 1 59 2 1 07

A

-'vs~kr~~~in=ga~r

___ _ ______

~1.~04

_ ___ 950 ....:._ __

~86:....:1

_ _

5~9-'-8

:.::Ril::..:" re::.:ls:.:::en.:.::s...:.:n.:..: e tt= o i ::..:. nv :.:o es "" te ::; ri ::;; ngz.:a:.... r ---.,,_·92 -839 -830 -497 :...::

För ::.: ä ::..:. nd ,_ ri ::c; ngo.:a:..:.v...:.:rör:::. e ::: ls :::: el<a = plt :::. al:.::: et-'--- - --_..:.. 44 .:..__ 4C5 -77 -94 E rlagd och erhå llen rän ta -64 - ---= -5 .:::.. 8' :.... • - -· -=8.:..:17 _ _ -3,_,5'-'-7 Ej l<assaflöclespåverkande poste r -1 -5 43 -2 Operativt kassaflöde 386 3 525 2 338 1 756

Sysselsatt kapital och finansie ring

2002 2002 2001 2000

MEIJR'i _____ MS:....EK _____ MS.;_E_K __ __:::_MS=EK

Sysselsatt kapital 2 915 26 701 2 7 861 19 779

_

- va ~ ra_ v_,._ goodwi'--'-'-' ""' .1'-1 - - - -- - - ---" 1 ..:.. 77 ..:..0 ::..._16 21 3 1 6 371 12 078

Nettoskuld 1 5 27 13 989 15 534 8 560

::.: M::..:.inor,_i =te=ts"-' intr:.:e c:::: sse ""--- -- - - - - -- - 3:..::6:... ..:.3=.. 31 :...___..:4.:::..8 1.:.._ __ ..:.560 =

~ Eg ~ et~l<a~p~M~ I _____________ 13~52~..:..1=-2~ 38 ~ 1 ---'-1 1~8~46 ~-'1~0~65=9

ASSA ABLOYs produktportfölj

Säkertletsd<I!Tar och besla g , 1 7 %

l n dus tr lläs, 3%

Elektromekaniska och elektroniska lås, 23%

6

ASSA ABLOY f 2002

Mekaniska lås låssystem och tillbeh ör, 57%

1) Genomonlttslo.r EUWEK

s.

14 21~EUWEK9.16 3) ~ expor! från ""~"'~<1M> erhe1 4) ~ IJ

-i

^respektivo^land

5) Tysldand, Nededllndema, Schweiz oci1 ÖS1- 6) Frankrl<e, Belg1on, Hallen oci1 Speniet1 7) Afrl<e. Aolen. Israel. Sydamenl<.a OCh

öst....,.

O m sättning p e r organisatorisk enhet

³¹

2002 2001 2000

Sl<andinavie n MSEK 1 970 1 914 1 889

--- - -- - - - - -- - -

Finland MEUR 126 126 125

Cen traleuropa

~

MEUR 175 155 121

S ydeuropa

~

M EUR 407 3 14 263

- - - - -- -

Storbrilannien MGBP 86 86 48

N o rdamerika MUSD 1 078 937 589

Södra stillahavsre g ion e n MALO 21 6 _ _ _ 1 _ 58 _ _ _ 14_5

Nya m a rknader n MSEK 1 952 2 029 981

H ospitality MNOK 81 6 920 1 005

Identifiering MUSD 132 1 06

--- -- --

Dörrauto ma tlk MSEK 1 01 5

T otalt MSEK 25 397 22 510 14 394

Om sättning per land

⁴'

2002 MEUR

¹¹

2002

MSfK

2001

MSEK

2000

MSEK

USA 1135 10 376 9935 5 418

F ra nkrike 225 2 061 1 904 1 647

~---

S torbritannien 175 1 602 1 545 763

T yskland 11 8 1 079 963 780

~---~·

M exiko 109 993 445 1 52

--- --- - - - - -- - - -

S verige 107 981 855 839

--~---

Australien 94 863 775 724

---

Spanien 87 797 341 178

Kanada 80 733 66 1 3 73

Flnland 7 3 663 662 606

Norge 66 600 538 500

~---

Nederlä n clema 53 487 304 1 67

Danmark 46 418 424 365

Asie n (e xkl. Kina) 43 396 450 248

- - - - - - - -

Italien 42 381 344 2 14

- - - - --

M e llanös tern 33 299 282 2 01

· - - - , - -- -

Belgien 3 0 273 248 1 71

Kina 29 268 286 1 25

Tjecklen 25 228 200 1 65

S yda fril<a 22 1 98 150 40

.,.:-_...,..--___ _ 7--- - -· - ·- - - - -- -

Sydamerika 21 1 94 185 94

N ya Zeeland 21 190 66 39

Centralamerika (exkl Mexiko) 20 180 141 46

Schweiz 1 9 178 13 7 57

Ryssland 13 11 6 54 28

Portugal 11 96 49 40

Bal tikum 7 66 59 4 3

Polen 7 u4 65 5 5

Rumän ie n 5 45 5 0 48

- - - - -- - -

Övriga l änder 62 s;·1 392 268

- ---

Totalt 2 779 25 397 22 5 1 O 14 394

(11)

Koncernens utveck ling i sammandrag:

Nyckeltal ...

2002 2001 2000 •• 1999 ** 1998

Omsättning, MSEK 25 397 22 510 14 394 10 277 8 582

Organisk tillväxt, % 2 3 5 5 6

Bruttomarginal (EBITDA), % 17,9 17,9 18,8 18,1 18,5

Rörelsemarginal före

goodwillav skrivningar (EBITA),% 14,2 14,0 14,6 13,5 12,8

Rörelsemarginal (EBIT), % 10.4 10,2 • 12,0 11,6 11,2

Resultat före skatt, MSEK 2 015 1 642. 1 402 981 748

V instmarginal (EBT), % {,9 7 ,3. 9,7 9,5 8,7

Operativt kassaflöde, MSEK 3 525 2 338 1 756 1 2 1 8 1 028

Operativt kassallöde l R esultat före skatt 1,75 1,42. 1,25 1,24 1,37

Nettoinvesteringar, MSEK 839 830 497 391 316

Avskrivningar, MSEK 1 907 1 721 985 667 623

Balansomslutning, MSEK 33 261 34 669 26029 11 241 9 219

Eget kapital, MSEK 12 381 11 846 10 659 5 269 2 715

Nettoskuldsättning, MSEK 13 989 15 534 8 560 2 998 4 237

Sysselsatt kapital, MSEK 26 701 27 861 19 779 8 534 6 984

Sysselsatt kapital, exkl goodwill, MSEK 10 487 11 490 7701 5 288 4460

soliditet,% 38,2 35,6 43,1 49,2 29,8

Räntatäckningsgrad 3,9 3,5. 5,5 5,3 4,4

Nettoskuldsättning l eget kapital 1,13 1,31 0,8 0,57 1,56

Avkastning på eget kapital, % 9,9 8,9 . 13,3 16,2 19,0

Avkastning på sysselsatt kapital

före goodwillavskrivnlngar , % 33,3 32,9. 34,2 28,7 26,4

Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,9 9,7. 13,7 15,6 15,2

Operativ avkastning på sysselsatt kapital, % 13,4 13,3. 16,7 17,9 17,4 VII1st per aktie efter skatt och

full konvertering, SEK 3,53 2,98. 2,73 2,00 ... 1,76 ...

Vinst per aktie eller skatt och full

konvertering exklusive goodwill, SEK 6,13 5,39. 3,88 2,61 2,21

Ränta konvertibelt förtagslån

netto efter skatt, MSEK 27,2 9,0 8,5 8,7 11,7

Kassaflöde per aktie efter skatt

och full konvertering, SEK 906 ^8,07. ^5,81 ^{4,10 •••} ^3,75' ^..

Eget kapital per aktie efter full konvertering, SEK 35,85 35,80 30,58 16,95 ••• 9,93 •••

Antal aktier. 1 000-tal 365 918 353 751 352 453 314 409 284 304 Antal aktier efter full konvertering, 1 000-tal 370 935 361 730 356 71 2 324 200 295 448 Medeltal antal anställda "287"54 ^{24 211} ¹⁶ ⁸⁸¹ ^{12 654} ^{10 545}

• Nycke~al för år 2001 är exklusive jämförelsestörande poster.

•• Nycke~al för

år

1999 och 2000 har justerats med anledning av byte av redovisnlngsp<incip . ... Har justerats för nyemissan med korrektionstaktorn 0,987.

Defin~ioner

Organisk tilväxt: Förandring rN omsåttning i jamförbara ~ i 1o1<a1 vakJia efter justerl-Q för fOrvalv och valutalarseffei<Ell'.

Bruttomarginal: AOrelseresuttat 10m avskrivningar i fOrhållande tl omsåtbW>g.

Rörelsemarginal fOn> goodwilawkrivningar. Riirelseresu~at

fOrn goodwiii8Yskrivnlngar l förhålande tl 011"6ällrWlg.

Rörelsemarginal: AOrelset9sultal i förhålande 111 011"6ättning.

Vinstmarginal: Resultatet före skatt i förhålande 111 omsattning.

Operativt kaosaftöde: Se koncernens

kassaftödesanal.

Nettoinvesteringar: Investeringar l matenetta anlagg11ngs-

~ar reduoerat med försäji'Mng"" materiela ~·

!~~gångar.

Avskrivningar. AI!Skrlvr>ngar på immateriella och maler"' ta anläggnings~lgånger.

Nettoskuldsät1J1ing: Räntebärande skulder minskat med riintebärarde placorrgar.

Sysselsalt kapital: Balansomslutning minskad med ränt&- bärande Ullgångar, <:k8 räntobärande skulda' inklusive uppskjuten skatteskuld.

Syssetsatt kapital exkl goodwill: Balansomsllllning minskad med räntebllrande tillgångar, k:l<e räntebärande skukJer ink1usive uppskjuten skatteskuld och goodwli.

Solldltct: Eget kapMIInk<J:>ve mroritetslntressen l tömålande tiU balansomslulningen.

RåntetAckningagrad: Resultat fö<e skatt plus rl!nlenetto dividerat med rtlnlenetto.

Avkastning på eget kapital:

Arets

resutat pkJs ränl&- kostnader

etter

skatt ~ korMirtibelt förlagslån i lörhåJande Iii genornsninlgt eget kapilal efter ful

korwertemg.

Avkastning på syssetsatt kapital före goodwilavsl<rt\lnngar:

RestAlat före skatt ökat med räntenetto och goodwitavskriv- ninga-l förhälande till genomsriltlgt sysselsatt kapital exklusive goodwtl.

Avkastning på syssalsatt kapital: ResUtat före sl<8tt ökat med räntenetto i tomålande Hn genomsMiligt syssetsatt kap~al.

Opelllliv avkaatning på syssetsatt kapital: Res<Jtat före skatt ökat med rtlnlenetto och goodwillavskr'Mii'lgar i förtlålande til genomsnitulgt sysselsatt kapital.

V"onst per aktie efter skatt och ful konverte~ng:

Arets

resultat plus räntekostnader efter skatt av..-.:le konvertibelt fO<Iagslån i förnålande til vägt genomsrlttigt 101ial aktier etter full konvertering.

Vinst per aktie etter skatt och full konvertering exklusive goodwill: Arets resultat exkl good\MIIavsl<livningar plus ränte- kostnader efter skatt avseende konvertlbe~ förlagslån i förhål- landa Iii vägt gen0!1'1SI>ttligt antal aktier efter full konvantering.

KaaaafiOde per aktie efter &katt och full konvertering:

Arets resuket plus räntekostnader efter skatl avseende konvar- Iibett förlagslån, plus avskrivningar; plus minoritetens andel i resultatet, minus roouMtandoll Intressebolag samt justering för förändring Ilatent skatt l förhållarde til vägt genomsnittigt antal aktOl< etter !\Al konvertering.

Eget kapital per aktie efter full konvertering: Eget kapital ökat med konvertibelt förlagslån l förhålande tinantal aköEll' efter fuU konverter1ng.

r · -

l !

MSEK MSEK

28 000 2100

24 0(]{) ^j800

20 ODD ^j500

16 000 1200

12 000 900

8000

600 4000 -

300

o

1995 1996 1997 1998 1999 2000 200f 2002

o

MSEt(

30 000

Omsättning

40

o o

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Avkastning på syssetsatt kapilar

Msa<

3~---~

Resultattöre skatt• • OperatiVt kassaflöde

2000 2001 2002 Vinst per aktie' • VlllSt per aktie exkl

g~

^u·

ASSA ABLOY l 2002 9

(12)

ASSA ABLOY-aktien:

ASSA ABLOY AB noterades på Stock- holms Fondbörs den 8 november I994·

I oktober I 995 noterades aktien på A- listan. Kursen på ASSA ABLOY-aktien har fallit med 34,I procent under 2002.

Samtidigt har stockholmsbörsens All- Share (sAX) fallit med 37,4 procent.

Sista betalkurs vid årets slut var 99,50 SEK, vilket motsvarar ett börsvärde på 36 409 MSEK. Med samtliga aktier som tillkommer vid konvertering beräknas marknadsvärdet till 36 908 MSEK.

Antalet aktieägare var vid årets slut cirka 21 450. Investerare utanför Sverige, inklusive Wärtsilä Corporation, svarar för 57 procent av kapitalet.

Den totala omsättningen av aktier var under året 3 55 miljoner aktier, vilket ger en genomsnittlig omsättning på I 4 I 8 3 8 6 aktier per dag och motsvarar

cirka IOI procent av de börsnoterade aktierna.

Aktiekapitalet

ASSA ABLOYS aktiekapital uppgick vid årets slut till 365 918 034 SEK förd elat på I9 I75 323 aktier av serie A och 346 742 711 aktier av serie B.

Samtliga aktier har ett nominellt värde om I,oo SEK och har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Varj e aktie av serie

A

motsvarar tio röster och varje aktie av serie

B

en röst. Under 2002 har bolagets aktiekapital ökat genom en nyemission med 10 ooo ooo aktier av serie B.

Personalkonvertibler

Koncernen har ställt konvertibla för- lagslån till de anställda inom ASSA

ABLOY-koncernen. Det första förlagslå- net emitterades under I99 5, och cirka 4 00 anställda deltog i er bjudandet.

Förlagslånet uppgick till 75 004 375 SEK och löpte under tiden 29 juni 1995 till 30 juni 2 000.

Det andra förlagslånet emitterades under I997 . Totalt deltog I 400 anställda i erbjudandet . Förlagslånet uppgick till 25 0 ooo ooo SEK och löpte under tiden från 8 december I997 till 2 december 2002. Konvertering till aktier av ser ie

B

har sk ett under p er ioden I december 2000 till och m ed I 5 november 2002. Efter konvertering, vid en konverteringskurs om 58,70 SEK, har 3 4 64 799 aktier tillkommit.

Under 200 2 har begäran om konverte- ring av skuldebrev till ett nominellt värde av I 27,2 MSEK inlämnats.

ASSA ABLOY AB's aktieutveckling

Börskursen, SEK " " " ... " AFGX Gene ralindex Omsatt a n ta l aktier 1 000-tal (i nkl.efteranm.)

200 175,-_T __ -_- __ -_- __ -_- __ -_- __ -_- , - - _ -__ - _ -__ - _ -__ - _ -_- . - -_-__ -_- __ -_- __ -_- __ -_T_-_-__ -_-_- __ -_- __ -_- __ -_T_-_- __ -_- __ -_- __ -_-_- __

-_,---~---,---,

150 125 - ·--- --

100 _:: ::: :::::::::: ^:::::::: ^:~:::: ::::::: ::-::-;.;.

75 ---

r

50 - - ---

60 000 25 --- --- ---- - --- --- ___ l _ _____ --- --- --- - - -- -- -

. ^,.···· ^· ^· ^.... ^~~ ^.. ^· ^...

. . ^• ^.... ·· · . ^.._.•

.... . .

.... · ··· · . . . . .. .... ···

.. -.. ~·· .. ·"'·f l~•.·· ,.. • · ...

..

40 000

.. . . . . .. .

··~

94/95 96 97 98 99 00 01 02

^{(C) SIX}

1 0

ASSA ABLOY l 2002

(13)

2001 emitterades ett ytterligare kon- vertibelt förslagslån, INCENTIVE :z.oo1, som är baserad på fyra serier med konvertibler, där varje serie hade ett värde av 25 MEUR. Den enda skillna- den mellan konvertibelserierna är kon- verteringskursen. Anställda i 16länder fic k erbjudandet, och 4 500 anstälJda valde att delta. Vid full konvertering - vid en konverteringskur s Om 15,8 EUR för konvertibelserie r, 19 EUR för serie 2, 22,1 EUR för serie 3 och 25,3 EUR för serie 4 - tillkommer 5 017 432 aktier. Konvertiblerna kan lösas in från och med oktober :z.oo6.

Utdelning och utdelningspolitik Styrelsen och verkställande direktören föreslår att r,:z.s SEK per aktie utdelas till aktieägarna för räkenskapsåret 2002, motsvarande en direktavkast- ning på B-aktiens slutkurs på 99,50 SEK den 30 december :z.oo2 om 1,3 procent. Målet är att utdelningen lång- siktigt ska utgöra cirka en tredjedel av ASSA ABLOYs genomsnittliga resultat efter schablonskatt (:z.8 procent), dock alltid med beaktande av ASSA ABLOYs långsiktiga finansieringsbehov.

Data per akt'e .,

SEK/aktie 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995

---- -·--- - - - --· - -- - -

Vmst efter skatt och

ful! konvertenrg 3.53 2,98'' 2.?3

2.oo~

1.76 1.23 0!93 0.56

Utde!n'ng 1,25' 1.00 0.90 0,74 0,60 0,43 0,30 0,22

Olrei« avkastmng, % · 1,3 0,7 0,5 0,6 0,8 0.8 1,0 1.6

Vw.st efter 28% schabior.skatt 3.88 3.28 " 2,91 2,27 1,79 1,36 0.95 0,60

Utce:~;0g

1 % · 32,2 30.5 30,9 32.6 33,5 31,6 31 ,6 36.7

Bbrsill.ors, i pepoder:s slut 99,50 151,00 184,5ll 119,50 75.65 51,24 29,28 13,24 Hogs:a txirskt;rs 159.50 186 00 206,70 140,00 92,73 '52.95 28.97 15.16 Lagsta borskurs ?6,50 94,50 110,50 73,21 48,07 28,69 12,38 5.23

~et

kap1 ta1 35,85 35.80 30.58 ''

16,95~

9.93 8,64 5,40 4,37 Antai akttei (1

000-ta~

' 370935 361 730 3567n 324 200 29:5448 295 448 265 396 221 684

1) Jt;&a.'1o'1gar r.ar

Q!OI".s

avsoonde geno<n~Otlla r,yem'S$10-'1\11' 2) ;:O!ealagan

u tdelning

3) Ulde;nmg 1

pr0C61"1!

<l.V bon;!<~

...a

perodF>'lS s;~.o1

4) E11EY

ful: ~oo,'Uitt';•og

3!

Ex'<'{JS<\oe ;a.-r.k:>laisostorendo poster

61

N).'d<ellal har jl)l!ter&ls med anlecin<r~J

"''~te

a-· reeo'J181''"9SSX'X'P

71 i..'tdehng: ,l<CCel'<t ;r-:

WlS:

~

a'<tle ettsr

28

procent

t~

Akt iekapita let

ASSA ABLOYs aktiekaptia l uppgår den 31 december 2002 till 365 9 18 034 SEK fordelat på 19 175 323 aktter av sene A och 346 7 42 711 al<tter av sene B . Samtli g a aktter har ett nom1r1ellt varde om 1·00 S E K och har h k a rätt ttll ande i 1 bo! agats tillgångar och resultat Varje aktte a" sene A medfor tlo roster och

va~

e aktte av s erie B

l:in

rost

*SEK

k Transaktion ^A-aktier t-aktier B-aktier Akbekapltal

1 " 9ä9 -- --- - - - ----·2ö-boo --- --Tö6o oOö

1994 Split 100 1 2 000 000 2000 000

1994 Fondemission

1994 Apportemission 1 746 005 1 428 550 50 417 555 53 5921 10 1996 NyemiSSIOn 2 095 206 . 71 4 260 50 501 066 64310532 1996 Konvertenng a v C-aktter !tll A-a ktte r 3 809 466 60 501 066 64 3 10 532

1997 NyemtSSIOO 41 90412 66 541 706 70 732 118

1998 Konverter a de skuldfbrtllndelser 4 190 412 66 885 571 71 075 983 1999 Konvertera de skuldforbrndelser

fcire split 4190 412 67 179 562 71 369 974

1999 Fondem!SSion

1999 Split 41 16 761 648 268 718 248 285 479 896

1999 Nyermssoo 18 437 812 295 564 487 314 002 299

1999 Konverterade sku!dfårtlfnde!ser

efter split och em1ss1oner 18 437 812 295 970 830 314 40R 642 2000 Konverterade skuldfÖ!tJindelser 18 437 812 301 598 383 320 036 195

2000 Nyemission 19 175 323 313 512 880 332 688 203

2000 ApportemtssiOO 19175 323 333277 9'12 352 453 235

2001 Konverterade skuldforbt ndelser 19175 323 334 576 089 353 751 412

2002 Nyem1 ssion 19175 323 344 576 089 363 751 412

2002 Konverterade sloJ.Jidforhmdelser 19175 323 346 742 711 365 918 034 Antal aktier efter tull konven ter1ng 19 175 323 351 760 143 370 935 466

"1 SEK J,"ef al;i"' -utgående antal aktter 1 penoden

Äg erstrukt ur (r östsorterad)

Uppgifterna baseras på aktleooken per 31 december 2002

Roster %

Ägare A-aktier B-aktier

Wårtsila Corpo!alion _ _______ 1o646 42S- -17 270~350~--" Kapital %

7,6% 22,8%

Sal<l 71 18818 954200

Janus Gapital Corp. • 26 389 980

Melker Schörl ing med bolag l 51 O 080 1 O 496 636

lovestment AB Latour 21 793 021

Oeutsche Bank 19 637744

Fu:lt:ltty lrrvestments • RotJur fonder Alecia Nordea fonder

Ö'niga agare med o·1er 50 000 aktier Ägare med 501·50 000 aktler

16095 557 12 726293 12 596 536 10110 120 175 934 859 20 240 700

2,2% 13,4%

7,2% 4,9%

3,3% 4,8%

6,0% 4.0%

5.4% 3,6%

4,4% 3,0%

3,5% 2,4%

3.4% 2,3%

2.8% 1,9%

48,1% 32,7%

5,5% 3,8%

Agare med upp ttll 500 aktter 2 496 715 0,7% 0.5%

Totalt antal - - - - · 19175 3 '23 ~ 742 i11--wo,o % - -100,o%

ASSA ABLOY l 2002

11

(14)

ASSA ABLOY och låsbranschen:

stabil tillväxt på en

fragmenterad marknad

ASSA ABLOY-koncernen bildades i Norden 1994 då Securitas och Wärtsilä kom överens om att slå ihop sina respektive låsverksamheter. Sedan dess har koncernen expanderat genom en kombination av förvärv och organisk tillväxt.

Växer snabbare än BNP

Räknat över en konjunkturcykel växer branschen årligen stadigt 2-3 procent mer än BNP. Orsakerna till denna kon- tinuerliga expansion är ökat välstånd i utvecklingsländerna och en känsla av ökad utsatthet i hela världen.

Den globala låsmarknaden är ännu fragmenterad. I Västeuropa och Nord- amerika är många bolag ännu familje- ägda och ledande på sina hemma- marknader med väletablerade och star- ka relationer med lokala distributions- nätverk. I andra delar av världen är etablerade låsstandarder och starka varumärken mindre vanliga. På vissa marknader kan dock en regional kon- solidering ses.

De största aktörerna

ASSA ABLOY är ledande på världs- marknaden, med en årlig försäljning på nästan tre miljarder euro. Näst största aktör är lngersoll Rand, följt av Kaba, Black & Decker, Stanley och Dorma.

Även andra aktörer har vuxit, varav vissa internationellt genom export eller genom nyetablering utanför hemma- marknaden.

Den globala marknadens storlek Det finns ingen etablerad metod för att korrekt uppskatta den globala lås- marknadens storlek. Få länder produ- cerar ingående statistik för branschen.

Den information som finns varierar också med avseende på vilka produkt- områden som inkluderas. ASSA ABLOYs

12

ASSA ABLOY .' 2002

uppskattningar är bas- erade på koncernens eget produktutbud. Därför inklu- deras dörrautomatik, liksom dörrmarknaden för professionella slutanvändare i USA.

En ytterligare osäkerhetsfaktor är på vilken nivå i distributionskedjan försälj- ningen ska mätas. Idag sker det mesta av låsförsäljningen via distributörer, men större delen av den tillgängliga statistiken gäller låstillverkarnas för- säljning. Detta betyder att den totala slutanvändarmarknaden för produkter, det vill säga exklusive installationskost- nader, är 50-100 procent större. Med utgångspunkt i tillverkarnas försäljning är en rimlig uppskattning av världs- marknadens storlek cirka

2

5 miljarder euro. Detta innebär att ASSA ABLOY- koncernens andel av världsmarknaden är 10-12 procent.

Marknaden för avancerad teknik växer

Under det senaste året har försäljningen av avancerade säkerhetsprodukter börjat öka starkt, något som särskilt gäller elektroniska låscylindrar. ASSA ABLOY levererade fler elektroniska cylindrar i S kandinavien och Tyskland under

2002

än under hela den femtonårsperiod som gått sedan produktkategorin introdu- cerades.

Även andra tekniska lösningar fort- sätter att stimulera marknadsutveck- lingen. HID:s nya iCLASS-kort för säkerhetshöjande biometrisk teknik har väckt stort intresse.

Obalans på marknaden

I den industrialiserade delen av världen finns fortfarande stora obalanser mel- lan olika marknader. I USA spenderar man minst dubbelt så mycket pengar på panikreglar som i Europa. Omvänt

spenderar

3-4 gånger så mycket pengar på hög- säkerhetslås i Skandinavien, Finland, Tysk land och Schweiz som i Sydeuropa eller

USA. Även dörrautomatik har 3-4 gånger så stor spridning i Sverige, Neder- länderna och S chweiz som på andra håll.

Idag finns det inga skäl till att dessa skillnader ska kvarstå. Det ligger istället en stor utmaning i att utjämna dessa obalanser genom att informera och bearbeta marknaden.

säkerhetsinitiativ l USA

Efter den

11

september

2001

intensifi- erades långsiktiga åtgärder i usAför att utvärdera säkerhetslösningar och utveckla nya säkerhetsstandarder, sär- skilt vid myndigheter, exempelvis för- svarsdepartementet. Intresset för hög- säkerhetslås, biometri och smarta kort har ökat betydligt, vilket i sin tur har inneburit ökad aktivitet hos de många ASSA ABLOY-bolag som är väletablerade på dessa områden.

I många europeiska länder har de

nya europeiska standarderna börjat

gälla, vilket har inverkat p å nationella

krav och därmed också på produk-

terna. Detta har starkt påverkat

användningen och försäljningen av

utrymningsanordningar - exempelvis

av panikreglar, som traditionellt har

sålts mycket mer i USA än i Europa.

(15)

strategi i tre steg

ASSA ABLOY är idag världens ledande låsföretag. För att ytterligare befästa denna ställning tillämpar koncernen en utvecklingsstrategi i tre steg.

strategi i tre steg:

• Skapa en global närvaro och stegvis lägga till nya specialområden

• Utnyttja synergieffekter och utveckla koncernens styrka

• Expandera genom att öka fokus på att skapa värde för kunderna

Dessa tre steg ska inte ses som nivåer åtskilda från varandra, utan som faser som överlappar varandra i en konti- nuerlig utvecklingsprocess.

Skapa närvaro

Sedan koncernen bildades r994 har den vuxit främst genom förvärv.

Under denna period har ^ASSA ^ABLOY vuxit från att ha varit ett regionalt företag med 4 700 anställda och en försäljning på 3 miljarder ^SEK till en global koncern med

30

ooo anställda och en försäljning på 25 miljarder SEK.

Genom förvärvet av Yale under

²⁰⁰⁰

intog ASSA ABLOY positionen som världens ledande låskoncern.

Inledningsvis var målet med för- värven huvudsakligen att bygga upp en geografisk närvaro. Idag är ASSA ABLOY

väl etablerat inom alla större regioner i världen, på både mogna marknader och på marknader i stark utveckling.

Detta har givit koncernen tillgång till en ojämförligt stor installerad bas och mycket stora återkommande försälj- ningsintäkter.

För närvarande filllls ungefär en miljard lås med ASSA ABLOYS varu- märken installerade. Det ständiga behovet att förnya dessa lås generar ett kontinuerligt kassaflöde.

Förvärven kornmer att fortsätta så

strategi och finansiella mål:

-- ----.

ASSA ABLOYs utveckling l

grundas på en strategi i tre steg.

Kundnytta

- uppgradering av säkerhet -kompletta erbjudande - samarbete med partners

Utnyttja synergieffekter

2. - koncernidentitet

- världsledande teknologi

- gemensam forskning och utveckling, tekniska plattformar , komponenter Global bas

- geografiskt l specialistkompetens installerad bas ger återkommande intäkter - effektiv operationell verksamhet

länge det finns ett antal geografiska och teknologiska områden som kan komplettera verksamheten. Vad gäller teknologier är expansionen är inriktad på praktiskt tillämpade dörrlösningar.

Med andra ord kornmer huvudområdet att vara låsning, öppning och stängning av dörrar samt användaridentifiering och behörighet.

Besam, som är världens ledande till- verkare av dörrautomatik, är ett bra exempel på ett sådant kompletterande förvärv. Detta gäller även mo, som har tillfört koncernen avancerade kun- skaper inom fjärridentifiering och vars verksamhet nu ger mycket goda resultat.

Efter varje nytt förvärv integreras det nya bolaget i koncernen genom en noga definierad process, där ^ASSA

ABLOYS ledningsprinciper introduce-ras.

Dessa är baserade på en tro på värdet i en mångnationell närvaro, där kun- nandet i de lokala bolagen kompletteras av resurserna hos den globala koncer- nen. Erfarenheter om effektivitets- höjande arbetsmetoder utbyts mellan bolagen och benchmarking tillämpas

på alla nivåer. Varje månad samlar man de viktigaste nyckeltalen inom koncernen, sorterade från bäst till sämst och skickar tillbaka till samtliga enheter. Denna öppenhet har varit ett viktigt verktyg för att uppmuntra en dynamisk förbättringsprocess i kon- cernbolagen. Effektiv utveckling av koncernens operationella verksamhet skapas genom täta ledningsmöten, nära samarbete och med ett praktiskt inriktat arbetssätt.

Utnyttja synergieffekter

På n ästa nivå sker en kontinuerlig ut- veckling av samarbetet mellan bolagen vilket ger positiva effekter för hela organisationen.

Grunden är att bygga en gemensam företagskultur som omfattar alla bolag, chefer och anställda i samtliga länder, en kultur som känns igen och förstås även av kunder och parmers. Tack vare omfattande utbildnings- och kommun ikationsinsatser har detta inte rnationella kultutbygge redan kommit långt.

ASSA ABLOY l 2002

1 3

(16)

strategi och finansiella mål:

Deltagandet i Volvo Ocean Race hade en central och framgångsrik roll i detta.

Tävlingen fick mycket stor respons, både internt och bland partners. Viktiga verktyg har varit koncernens nya intra- nät som stod klart

2.002,

interntid- ningen som ges ut på tolv språk sex gånger per år, samt webbplatsen som fick ny utformning under

2.002..

Det årliga ledarskapsprogrammet är ett annat viktigt verktyg i att skapa gemen- samma värderingar.

Stor potential finns också i koncer- nens över åttio varumärken. För att denna tillgång ska kunna utvecklas ytter- ligare har en gemensam varumärkes- strategi tagits fram. Strategin tillämpas i alla koncernbolag i syfte att säker- ställa bästa möjliga samordning. Här fungerar ASSA ABLOYs varumärke som ett stöd för övriga varumärken.

För att utnyttja koncernens storlek, har samarbete inom forskning och ut-

MARKNADEN YÅXER -kunderna btir nOjda

UTVECKlA MARICHADEN

Viiqen 1•11

t!P

I.;,J<Jnd<' =>l .;!ln;nq pa

cnJ•i-nt1d•:•n bcrr~JI 'nf!d CJTI ,r,'SI>t~ o1n

\/~:i I .. ~JrrJ~n ldi..:.!!:l~d lJPhf't'.'P'" r,r~r·\lfTl all ul~c,8>.::; •nad<>l<>cJ~:P ocl1·.'111n;; va•

QP.Itdlil p;,rtr~r:r:-. IR-t \11 fl¹·tr~11~t(f~'l .lH

~/~L~:l. OC11 ~•j: ~.UI'•(.'IO:.,rn?i I-1Öj·jare

14

ASSA ABLOY l 2002

veckling blivit allt viktigare. Det är framförallt tydligt inom elektronik och elektromekanik. Utvecklingen av gemensamma produktplattformar för tillverkning av komponenter möjliggör koordinerad produktion och inköp.

Fokus på kundnyttan

På den tredje nivån är målet att foku- sera på kundnyttan. På så sätt kan lång- varig organisk tillväxt och förbättrade operativa marginaler uppnås, vilket på lång sikt kommer att innebära ökat aktievärde.

Det är idag ett faktum på m ogna marknader att lås inte byts ut oftare än vart tjugonde år. Det är också stora skillnader i säkerhetsnivåerna mellan olika länder. Med den stora insta lle- rade basen av lås och starka varumär- ken som koncernen förvärvat, har ASSA ABLOY en grund för fortsatt tillväxt.

Genom att erbjuda ökad säkerhet, trygghet och bekvämlighet till kunderna som idag utgör den installerade basen, finns stora möjligheter att uppnå tillväxt genom att låsen byts ut i en ökande takt och skillnaderna mellan olika länder jämnas ut. Men det skulle kräva en förändring, inte bara av kun- dernas beteende, utan också av deras grundläggande attityder. Som ett första steg kommer bolagen inom koncernen att utveckla en mycket närmare dialog med sina kunder de närmaste åren.

Eftersom många länder inte har en komplett produktportfölj har koncer- nen en stor potential i korsförsäljning av produkter och komponenter mellan bolag som är verksamma på olika marknader.

En innovativ och enkel modell för marknadssegmentering gör det möjligt att definiera specialanpassade erbju- danden riktade till olika kundgrupper.

Ett exempel på detta är ASSA ABLOY Hospitality, där fyra olika varumärken har samlats för gemensamt erbjuda produkter och tjänster till den interna- tionella hotellindustrin.

Finansiella mål

Den beskrivna strategin är utformad i syfte att säkra den positiva lönsam- het strenden med ökningar avseende avkastning p å kapital och kassaflödes - generering.

ASSA A BLOYs finansiella mål är en avkastning på sysselsatt kapital över- stigande

2.0

procent. Detta mål sattes vid koncernens bildande I994· Målet blir alltmer av en utmaning på grund av den goodwill som uppkommit vid de förvärv som gjorts . För

2002

upp- går avkastningen till 9,9 procent.

Målet kommer att nås genom en

ökad organisk tillväxt samt marginal-

förbättringar samtidigt som kapital-

bindningen i rörelsekapital och anlägg-

nings tillgångar bibehålls på dagens

nivå i absoluta termer. Exklusive nya

förvärv beräknas målet vara nåbart i

ett femårsperspektiv.

(17)

Ledarskap för tillväxt

Ledningsfilosofi

Ledningsarbetet

¹

alla bolag

¹

ASSA ABLOY-koncernen baseras på en vanlig uppfattning inom låsbranschen: att behovet av högre säkerhet kommer att fortsätta att öka överallt i världen, även om det är en utveckling som för- siggår på olika nivåer. Detta gäller även efterfrågan på lätthanterliga lås och låssystem.

Genom att leverera effektiva lås- lösningar kan ASSA ABLOY hjälpa till att göra världen tryggare och säkrare och att skapa mer frihet i människors liv. Produkturvecklingen sker i nära samarbete med försäkringsbolag, polis- och brandmyndigheter, kund- organisationer och andra viktiga beslutsfattande instanser. Koncern- bolagen anordnar också utbildning och informerar återförsäljare, arkitekter, säkerhetsansvariga och slutanvändare om nya produkter och säkerhetslös- ningar. Detta underlättar distributör- ernas arbete och främjar också den allmänna marknadstillväxten.

Ledningsstruktur

ASSA ABLOY-koncernen har en i verklig mening mångnationell ledning. Då det finns många skillnader meJJan lås i olika länder bygger ASSA ABLOYS framgång på de nära affärsförhållan- den varje koncernbolag har med sina kunder, på regional och lokal nivå.

Deras förståelse av och lyhördhet för lokala behov, affärsprocesser och distri- butionskrav är och förblir av största vikt när det gäller att nå framgång i låsbranschen. Detta är skälet till att koncernen arbetar med en decentrali- serad organisation där landcheferna får fullt ansvar för sina respektive verk- samheter.

Landscheferna i de större länderna är medlemmar i ledningsgruppen, som

sammanträder regelbundet. Group Vice Presidents ansvarar för flera länder och för att koncernens metoder tillämpas konsekvent. ASSA ABLOY Hospitality, Identification Technology Group och Besam, som levererar automatiska dörrar, ingår i en egen organisation som är skild från koncernens nationella lås- bolag. Detta för att på ett mer effektivt sätt kunna tillvarata möjligheterna på den internationella marknaden.

Som stöd för utvecklingen och upprätthållandet av enhetliga lednings- rutiner i hela koncernen används en uppsättning grundläggande lednings- modeller. Vid ledningsmöten på alla nivåer, på de årliga chefsutbildningarna och i många andra sammanhang an- vänder man dessa modeller för att för- klara principerna för koncernens verk- samhet och tillämpa dem i praktiken.

Ledningsfilosofi:

VÅRA HÖRNPELARE

VISION

• Våo1dens ledande lasföretag

• Ledande i storlel< och tanke

AEALISM ETIK

•11-0 p6

.,._..

· ~ ...

· -~·-~~--··

^oenotn

.._.,...

MANNIS"Oflr.A GOR FORETAGET

MOD

• Led förandringen

IIIOI!l

ASSA AELOY

t;ict~r !iyn~._!!f(rl -~'1 rnjtln:'ll..nrna

:ir

forf't.;gel

v.v

lo,!d·

"'nc;~fi!o-:o!: b~o,lger

p/i 1111·!,

l)llSiloVI :,1n~.111de llC'h resp~?k1 IOr I.:J~ill.l for-

tlal!:wuur' ot 11

~ultu'"'·

ASSA ABLOY , 2002 1

5

(18)

Ökat fokus på kunderna:

Mångskiftande behov kräver mångsidiga lösningar

Intresset för bättre låslösningar ökar gradvis, inte bara på utvecklade marknader utan även på de nya, fram- växande marknaderna. Drivkrafterna bakom detta varierar, men den under- liggande trenden mot högre säkerhet är uppenbar överallt.

Behoven inom olika tillämpnings- områden varierar också mycket.

Flygplatser skiljer sig från privata bostäder, köpcentra från skolor och fabriker från sjukhus eller hotell.

Behoven på dessa marknader är bara några av de som bolagen i ASSA ABLOY-

koncernen ska tillgodose.

Med sin globala närvaro och sin stora installerade bas har koncern- bolagen genom åren haft unika möjlig- heter att möta dessa behov, och man har inom bolagen lärt känna sina kunder väl. Ändå pågår nu ett stort arbete i syfte att fokusera ännu tydligare på behoven hos specifika kundgrupper.

Kunderna behöver mer än god säkerhet

Varje användningsområde har sitt eget behov av balans mellan de tre kraven säkerhet, användarvänlighet och trygghet.

En höjning av säkerhetsnivån kan lätt leda till minskad användarvänlighet.

När fler än ett lås sätts i en dörr tende- rar användarvänligheten att minska.

Utmaningen för låsbranschen ligger i att tillgodose efterfrågan på högre säkerhet med bibehållet fokus på användaren.

Svåranvända säkerhetslösningar kan i själva verket minska säkerheten.

Trygghetskraven kan ofta stå i kon- flikt med säkerhetskraven. Människor inne i en byggnad måste kunna komma ut snabbt i en nödsituation. En olåst dörr är inte säker, men en säker, låst dörr kan innebära ett otrygghets- moment. Att uppnå balans mellan säkerhet och trygghet så väl som med

16

ASSA ABLOY l 2002

användarvänlighet är en andra viktig utmaning för låsbranschen. Intelligenta elektroniska lösningar är ofta nödvändiga.

Flygplatssäkerhet

Flygplatser har komplexa säkerhetsbe- hov, som sträcker sig från relativt enkla lås till avancerade högsäkerhets- lösningar. Behovet är mer aktuellt än någonsin efter

I I

september

2001.

De flesta flygplatser har affärer, restau- ranger, kafeer, kontor och säkra bagage- områden, vissa har också hotell.

Området är uppdelat i ett antal olika säkerhetszoner. Det finns ofta tusentals anställda med olika behörighet, men också allmänna utrymmen dit alla har tillträde.

Med så många människor på en och samma plats är trygghet ett av de viktigaste kraven, då en terminalbygg- nad eller hela flygplatsen kan behöva utrymmas.

På en flygplats kan alla typer av lås-

produkter hittas, från mekaniska lås

och elektromekaniska lås till de mest

avancerade passersystemen. Här finns

tusentals människor med olika nycklar,

koder och p asserkort för beröringsfria

identifieringssyst em. I dessa komplexa

situationer krävs ofta samarbetslös-

ningar där flera olika typer av leveran-

törer deltar. ASSA ABLOY har här en

(19)

unik möjlighet att leverera koncernens bästa produkter.

Industri, näringsliv och offentlig sektor

I alla typer av organisationer finns platser där det krävs hög säkerhet, och platser med olika behov av passer- kontroll eller möjlighet till snabb utrymning.

Fabriker: För ett tillverkningsföre- tag är skyddet av produktionsprocesser och kundförhållanden centrala frågor.

Förebyggande arbete är mycket vikti- gare än försäkringar. De lås som används måste uppfylla godkänd stan- dard och vara säkra nog att sk ydda verksamheten. Passerkontrollsystem som reglerar inpassering och säker- hetssystem som tillåter utrymning är bå da komponenter i en modern industriell säkerhetslösning.

Kontor: På ett kontor hanteras känslig information av många slag, och brister i säkerheten kan leda till kost- nader som är många gånger högre än kostnaderna för hela säkerhetssyste- met. Godkända lås och kontrollerad inpassering är grundläggande. Möjlig- het till snabb utrymning vid nödsitua- tioner är lika viktigt. Det finns en stark tendens att ha ett gemensamt perspek- tiv på fysisk säkerhet och informa- tionssäkerhet.

Offentlig sektor: Många offentliga institutioner och organisationer har en stor mängd sekretessbelagd informa- tion och samtidigt många besökare.

Behöriga personer måste få fysiskt till- träde och tillgång till information sam- tidigt som informationen måste skyd- das från obehörig insyn.

Högskolor och universitet: Dessa är komplexa miljöer med både allmänna områden och platser enbart för behöriga personer. Gångtrafiken kan d essutom

vara intensiv. Frågan är vilka som ska ha tillträde till olika platser. Det är viktigt att uppnå en fullgod skyddsnivå, inte minst för studenterna. Förhållandena och lösningarna liknar dem som råder på ett hotell.

Sjukhus är ytterligare en typ av miljö där det finns en svårhanterlig blandning av högsäkerhetsområden och a llmänna områden. Starka medici- ner, personliga tillhörigheter, känslig utrustning, journaler och - inte minst viktigt-patienternas säkerhet är exem- pel på faktorer som måste tas med i beräkningen. På äldreboenden, där många av patienterna har fysiska funk- tionshinder, kan automatiska dörrar lösa många problem. Affärer måste vara öppna och tillgängliga, men snat- teri liksom stölder utförda av anställda

Ökat fokus på kunderna:

är stora problem. Det måste finnas en noga avvägd balans mellan säkerhet, trygghet och passerkontroll, för att skydda anställda, kunder och varor.

S erviceinstitutioner för exempelvis vatten, gas och telekommunikationer sköts via tusentals anläggningar med många behöriga besökare från olika organisationer. Ofta finns för många nycklar i omlopp, vilket kan göra nyckel- kontrollen till en nästan omöjlig upp- gift. Men det är grundläggande att ha ett fullgott skydd för att kunna undvika oavsiktliga såväl som avsiktliga skador på personer och egendom. Moderna elektroniska nyckellösningar och passer- kontrollsystem är de verktyg som be- hövs för kontroll och säkerhet.

Bostadsmarknaden

Marknaden för bostadslås är en passiv marknad i de flesta länder. Lås väljs ut, levereras och installeras i samband med att bostadshus byggs. Där det finn s en lokal säkerhetsstandard försöker bygg- företagen vanligtvis att följ a den till lägsta möjliga kostnad. Låsanvändaren - den boende - tillfrågas aldrig om säkerhetsnivån och funderar förmodli- gen inte heller över den förrän ett inbrott sker .

Inom den traditionella distribu- tionsstrukturen finns föga intresse att

ASSA ABLOY l 2002

1 7

(20)

Ökat fokus på kunderna:

förändra systemet, men vissa låstill- verkare har lyckats öka intresset från konsumenterna genom att vända sig mer direkt till slutanvändarna. De boendes ökade säkerhetsbehov och större intresse för lättanvända och väl utformade lösningar _ innebär nya möjligheter för branschen.

Marknadsundersökningar Genom åren har relativt få marknads- undersökningar genomförts i låsbran- schen. Man har haft viss dialog med distributörerna, men vänt sig till kun- derna i begränsad omfattning. ASSA ABLOY har blivit mer aktivt på detta område, inledningsvis genom utveck- lingen av eLIQ-tekniken för några å r sedan. Professionella slutanvändare i många länder, främst i Europa, tillfrå- gades om vilka deras största problem var, särskilt sådana som gällde låscylin- drar och huvudnyckelsystem. De CLlQ- produkter som blev resultatet har tagits emot väl på marknaden.

Med målet att bättre lära känna bostadsmarknaden genomfördes fokus- gruppstudier bland konsumenter i flera olika länder under 2.oor och

2002.

En stor problemorienterad studie genom- fördes också, med syftet att få fram ,sta- tistik över kundernas önskemål inför framtida produkt- och marknadsut- veckling. Intresset för lås visade sig vara större än väntat, vilket visar att det finns en mycket stor potential på marknaden.

Internationella kunder

Kunder som har en i stort sett homogen verksamhet över hela världen utgör en ny utmaning för låsbranschen.

För närvarande är hotellbranschen den enda, i verklig mening, etablerade globala låsmarknaden. Den största för- delen med elektroniska lås för hotellen 18

ASSA AB LOV l 2002

är den totala nyckelkontrollen, som innebär att man undviker problemet med borttappade och kopierade nyck- lar. Den senaste generationen elektro- niska hotellås gör det möjligt att ge

varje ny gäst en individuell nyckelkod.

De innebär också att man kan skapa en användadogg över behöriga inpasse- ringar i hotellrum, till exempel vid städning och underhåll.

Passerkontrollsystem håller allmänt sett på att bli mer lika varandra värld- en över, men utanför hotellbranschen är marknaden fortfarande mycket be- roende av lokala mekaniska standarder och arbetssätt.

Dock går utvecklingen i andra branscher mot en mer internationell marknad. Ett par exempel på utveck- lingen är affärskedjor som ingår i samma mångnationella företag, och telekommunikationsföretag med tusen- tals anläggningar. Utvecklingen drivs framåt av minst två faktorer. Mång- nationella företag kräver enhetliga säkerhetslösningar i hela sin organisa- tion, och företag inser i allt större utsträckning den ökade betydelsen av säkerhet i verksamheten.