Innehåll
VD:s ord 2
Vårakunder 4
Högre kvalitet 8
Miljöarbetet 12
Året som gått 16
Ekonomi och investeringar 20
Årsredovisning 24
Förvaltningsberättelse 24 Koncernens resultaträkning 26 Koncernens finansieringsanalys _ __ 27 Koncernens balansräkning 28 Moderbolagets resultaträkning
30Moderbolagets finansieringsanalys _ _ 3 1 Moderbolagets balansräkning
32Tilläggsupplysningar
34Styr else och revisionsberättelse 42
Operationella och finansiella nyckeltal _ 44
Viktiga händelser
• 1997 reste fler än någonsin med SL. En vanlig vardag reser fler än 600.000 personer med SL
• Ny nattrafik infördes, vilket har medfört att bråk och vandalisering minskat
• Rullande opersonligt 30-dagarskort ersatte det personliga månadskortet.
Även flertalet övriga kort blev opersonliga
• Ny trygghetssatsning med bland annat fler ordningsvakter inleddes under året
• Under rusningstid på morgonen svarar SL för 72% av resorna till innerstaden
• De första av de nya tunnelbanevagnarna levererades och testades i trafik- systemet
• Bygget av nya snabbspårvägen pågick för fullt under året
• Dennisöverenskommelsen havererade. Ny överenskommelse om finansiering av infrastrukturinvesteringar träffades i december.
Ekonomi i korthet
• SL omsätter närmare 6 miljarder kronor och investerade 1997 för omkring 2 miljarder kronor
• skattefinansieringsgraden har minskat från 70% 1990 till 52% 1997
• 1990 gick 2,35 kronor av landstingsskatten till SL, 1997 är motsvarande siffra 1,31 kronor.
1997 1996 1995 1994 1993
Trafikintäkter Mkr 2 482 2 270 2 224 2 162 2 013
Nettokostnader Mkr 5 308 5 221 4 996 5 078 4 963
Tillskott Mkr 2 826 2 951 2 772 2 916 2 950
Investeringar i infrastruktur Mkr 1 946 799 775 852 842
Fokus på att skapa större värde för våra kunder
SL har genomglitten genomgripande fårändring sedan 1990,från att ha
varit ett producerande monopol
tillatt vara ett upphandlande företag.
SL-trafiken kostar i dag l miljard kronor mindre per år än innan 1990, samtidigt som utbudet ökat med cirka 18%.
Genom SL90-modellen har pro- duktionen effektiviserats och kvali- tetsuppföljningen intensifierats. Vi har nått en rimlig kostnadsnivå med en kvalitet på våra tjänster, som är lika bra eller bättre än tidigare.
Nu är det dags att ta nästa stora steg i utvecklingen. Målet är natur- ligtvis att fler skall åka med SL.
Därfor skall vi väsentligt öka kun- demas upplevda värde av SL:s tjäns- ter utan att orsaka merkostnader for skattebetalarna. Det är en stor ut- maning men vi är övertygade om att en forbättringspotential finns på många områden inom nuvarande verksamhet. Under 1997 har vi där- for ytterligare fokuserat pil arbetet med att höja den kundupplevda kvaliteten
iflera avseenden.
SL är
en väsentlig del av infrastruktu- reni regionen och vad vi gör betyder mycket för många människor. Det är därför viktigt att vi är stabila och inte genomför ogenomtänkta förändringar
i varken trafikutbud eller organisa- tion. Vi måste vara .klara över vilkakonsekvenser förändringar medför för våra kunder. Erfarenheten säger oss också att noggranna förbere delser
möjliggör ett snabbare och säkrare genomförande.
Vi skall få fler kunder
Möjligheterna att ytterligare sänka kostnaderna utan att kvaliteten sjun- ker är begränsade då i stort sett all SL- trafik numera är upphandlad.
Upphandlingen av pendel tågtrafiken, vilket sker år 2000, kan dock ge bespa- ringar på flera hundra miljoner.
Samhällsekonomiskt är det bra om fler åker mer med SL. Därför skall vi under de närmaste åren intensivt ar- beta med att öka antalet kunder. Vår vision är
attkunna öka nyttan för sam- hälle och kunder utan att det kostar
skattebetalarnamer än idag. Det
skall vi göra i första hand genom att höjakvaliteten i de
system vi har. Konkur-rensen är hård idag och blir sannolikt ännu hårdare. Vid vissa typer av resor är bilen givetvis ett mer attraktivt alternativ än kollektivtrafiken. SL kan omöjligen passa för alla vid alla tillfäl- len. Men
vårt utbud skall passa för flermänniskor vid fler tillfållen.
För att .klara detta måste vi få ett
Planering Marknad
l
· Atrtfsonride SOch
2
ännu mer kundorienterat arbetssätt och bli allt bättre på att anpassa
våratjänster till olika kunders behov.
En avgörande framgångs- faktor: Ett närmare samarbete med våra entreprenörer
Vi utför en mycket viktig del av vår tjänst genom ombud dvs de entrepre- nörer vi anlitar för att sköta produk- tionen. Våra entreprenörer står för större delen av kontakterna med våra kunder och har därför
ett avgörande inflytande på hur kunderna uppfattar SL. Vi måste lyhört ta
tiUoss entrepre- nörernas erfarenheter så att vi tillsam- mans kan utveckla vår
gemensammaaffär. Det är därfår nödvändigt att
vårtsamarbete med entreprenörerna ut-
vecklasoch fördjupas. Tillsammans med entreprenörerna skall vi se till att fler får större nytta av SL.
SL:s viktigaste roll i samarbetet med entreprenörerna är att föra en dialog samt att ge entreprenörerna rätt förutsättningar för att kunna utföra trafiken på ett effektivt och för kunderna optimalt
sätt.VD
Ekonomi Personal Adm.HMce
~·ter
Ny organisation för bättre samarbete
Ett
viktigtsteg för att
viskall bli bättre på att utveckla den gemensamma affären är den omorganisation av moderbolaget som skett under året.
Omorganisationen innebär att
viska- par resurser för att verkställa och vidareutveckla avtalen genom fem affårsområden.
Vår omvärld förändras i en allt snabbare takt. Endast om
viförändras i takt med den kommer
viatt nå våra mål.
Affärsområdena skall i det dagliga samarbetet med entreprenörerna medverka till att beslutsvägarna blir kortare och möjligheterna
tillen krea- tiv utveckling av den gemensamma affåren ökar väsentligt. Det ställer stora krav på medarbetarna ifråga om affårsmässighet, lyhördhet och social kompetens.
Trygghet och trivsel
Vandalisering, hot och våld är ett allt vanligare inslag i vårt samhälle.
Tillsammans med många andra tar vi nu krafttag för att förbättra tryggheten och trivseln för våra kunder.
SL samarbetar
aktivtmed entre- prenörer, polisen, kommuner, skolor och olika frivilligorganisationer för att skapa en trivsam och framförallt
tryg-gare trafikmiljö.
Under året genomfördes en omläggning av nattrafiken i tunnel- banan med syfte att öka tryggheten
'
och minska skadegörelsen. Resultatet blev en rejäl minskning av antalet inrapporterade händelser, både med avseende på ordningsfrågor och skadegörelse.
Arbete t med att skapa en trivsam och trygg miljö är en viktig förutsätt- ning för att öka resandet.
Vihar i år beslutat att satsa ytterligare 40 miljo- ner kronor per år i direkt trygghets- skapande åtgärder.
Rätt kunskap och resurser för utveckling
Vi skall, i samarbete med våra entre- prenörer, erbjuda våra kunder en bättre SL-trafik.
3
SL av idag är rätt rustat för detta.
Vi har byggt upp den nödvändiga kunskapen om hur ett upphandlande företag skall arbeta. Jag känner stor optimism inför de utmaningar som ligger framför oss.
LeifAx~n
VD och koncernchef
Våra kunder och deras sätt att resa med SL
SL-trafiken är en viktig del av var- dagenjOrmångainnevånarei Stockholrns län. Vår uppgift är att på ett kostnadseffektivt sätt tillhanda- hålla goda resemöjligheter fOr med- borgarna.
I stockholmsregionen är kollektiv- trafiken och dess utveckling kanske viktigare fOr samhällsutvecklingen än i någon annan region i Sverige.
I vårt verksamhetsområde bor cirka 1,7 miljoner människor vilket är en femtedel av Sveriges befolkning.
Av de omkring 3,3 miljoner resor (dörr-till-dörr) som genomförs varje dag
iStockholms län står SL för 1,3 miljoner resor eller en marknadsandel på 40%. Den förhållandevis stora marknadsandelen förklaras av en väl utvecklad infrastruktur, men också till viss del av att Stockholm är en stor- stad.
Motsvarande marknadsandel för Göteborg är 25% och för Malmö 15%.
Även vid internationellajämförel- ser mellan städer av ungefår Stock- holms storlek så har Stockholm en ovanligt hög andel kollektivresande.
Kollektivresandets andel i procent under morgonens maxtimme
stockhol m 72%
Zurich 65%
Glasgow 64%
Hannover 63%
Liverpool 58%
---
Wien 57%Resandet ökade med 2,6% under 1997, vilket huvudsakligen beror på att korten blivit opersonliga och att det blivit möjligt att låna ut sitt periodkort.
Att resa med SL är ofta ett attrak- tivt alternativ men inte alltid. Vi arbe- tar för att vårt utbud skall passa för fler vid flera tillfallen. Under 1997 reste en vanlig vardag drygt 600.000 personer med SL. Vårt mål är att under de kommande fem åren öka detta antal med 100.000 personer.
Var görs resan?
SL dominerar resandet inom innersta- den och till och från innerstaden. Två tredjedelar av alla SL-resor berör innerstaden. Trenden är att det totala resandet tillifrån innerstaden minskar samtidigt som befolkningen ökar.
Det medför att vi måste öka våra an- strängningar för att behålla en hög marknadsandel av det totala resandet.
Under 1997 ökade SL:s marknadsan- del för resor till/från innerstaden med en procentenhet.
När görs resan?
SL:s marknadsandel är som störst när resandet är som störst d v s under högtrafik. på morgonen och på kväl- len. Nästan hälften av alla resor en vanlig dag i Stockholm utförs under högtraflktid. Bilen dominerar som transportmedel under andra delar av dygnet. Under rusningstid på morgo- nen har SL 72% marknadsandel, när det gäller resor till innerstaden, och över hela dygnet är marknadsandelen 54%.
5
Var görs resan?
Proc:ent
35r---,
3ar---~----~
2sr---~----~
~~---·11---~
LekaR liiVIrån Mellan Lokall innerstad innerstad resp övriga samma
länshalva
Procent
lånshalvor omr SL-resor Bilresor
Högtrafik 06-09, 15-18
När görs resan?
Ovng dagtrafik 09-15, 18-21
• SL·resor Bilresor
Varför görs resan? Prcx::ent
Arbets·, tjänste- Serv~e-oc11 och skolreser inklipsresor
• SL·rescr Bilresor
Kvä1Js.ocl1 natlrafik, 00-06 21-24
Besöks· och frttldsrescr
Antalet påstigande (delresor)
Miljonerdelresor
4 2 0 1 - - - -
400 ' - - - - 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 1),5 97
Varför görs resan?
SL står sig väl i konkurrensen med bilen när det gäller arbets- och skol- resor, som utgör nästan hälften av allt resande i länet. Fördelningen mellan olika typer av resor förändras bland annat beroende på hur sysselsättnings- graden i länet förändras. Avgörande for val av fiirdmedel är hur lång tid resan tar, hur smidigt den fungerar och vad den kostar.
6
Hur ofta reser man med SL?
En klar majoritet av våra kunder använder SL regelbundet. En halv inil- jon länsbor är innehavare av någon form av periodkort med minst 30 dagars giltighet. Målet är att öka ande- len kunder som reser minst en gång i veckan med SL från idag 64%
till
70%samtidigt som vi skall
m
fler kunder.600 miljoner delresor
Under flera år i följd har såväl antalet delresor som helresor ökat. Antalet del- resor har sedan 1992 ökat med 11%.
En helresa med ett byte motsvarar två delresor. Resandet 1997 är det högsta någonsin.
)
)
)
)
t)
Kundens nytta styr vårt kvalitetsarbete
Högre kvalitet - fler kunder
En viktig del av förberedelserna inför de första upphandlingarna, med tra- fikstart 1993, var att hitta metoder för att de upphandlade tjänsterna skulle ha rätt kvalitetsnivå.
Upphandlingen skulle inte få leda till att våra kunder upplevde en för- sämrad kvalitet. Så har heller inte blivit fallet. Kvaliteten upplevs som lika bra eller bättre sedan trafiken började upphandlas.
Strategin för SL under de närmaste åren är klar; genom att erbjuda kun- derna en högre kvalitet så skall fler åka med oss, utan att det kostar skat- tebetalama mer än idag.
Idag har SL, enligt de undersök- ningar som genomförts, en relativt hög kvalitet. Vid jämförelser mellan svenska länstrafikbolag klarar sig SL bra. Kvalitetsmätningarna ger också en god bild av SL-traflkens starka respektive svaga sidor, som våra kun- der ser det. Vi vet därför att det finns en förbättringspotential som vi inten- sivt skall arbeta med under de när- masteåren.
Kvalitetsarbetet inriktas främst på att höja kvaliteten inom befintliga sys- tem. Det innebär att vi för våra knn- der förbättrar tryggheten, driftsäker- heten, störningsinformationen, den personliga servicen etc.
Kvalitetsarbete satt i system Att förbättra kvaliteten
ären ständigt pågående process som bedrivs på alla nivåer inom SL. Vårt system för kvali- tetsutveckling har kundens upplevelse av SL-trafiken som utgångspunkt.
Genom olika typer av mätningar och
omfattande direktkontakter kartlägger vi våra kunders och blivande knnders resvanor, attityder, kunskaper, önsk- ningar och krav. Denna knnskap lig- ger sedan till grund för utvecklingen och planeringsarbetet. Många andra faktorer finns att ta hänsyn till, såsom befolkningsutveckling, resursfördel- ning, politiska beslut etc.
I planeringsfasen fastställs vad som bör göras och vilka krav som vi skall ställa på entreprenörerna i sam- band med upphandlingarna och vårt fortsatta samarbete. Vårt gemensam- ma arbete utvärderas genom att undersöka hur kunderna uppfattar genomförda förändringar. Analysen ligger sedan
tillgrund får ytterligare förbättringar.
Kundernas uppfattning om SL Varje år genomförs en omfattande undersökning- Riks barometern, vars syfte är att mäta hur nöjda kunderna är med länstrafikbolagen. SL och andra länstrafikbolag ingår i under- sökningen.
SL-traftken har, enligt kunderna, högst totalkvalitet och får i järnförel- sen höga betyg för trafikutbud och pris. Lyhördheten och personlig ser- vice
ärvi mindre bra på i jämförelsen och är därför områden med be tydan- de utvecklingspotential. Den omorga- nisation som genomförts under året skapar bättre förutsättningar för att vi skall uppfattas som lyhörda.
Ett närmare studium av hur nöjda våra kunder
ärinom vissa viktiga om- råden visar att 82% anser det prisvärt att åka med SL. Så många som 78%
tror att fler kommer att åka med SL i
9
Produld-
~eck.Hng av hele. resan
Krav på och samspel med entreprenörerna
Kuns~ap om vad ~unden vill ha
Andelen nöjda enligt Riksbarometern för 1997
Kundens upplevelser avSL
Andelen nöjda kunder inom några delområden 1997
2 3 4 5 6 7
8 1. Bekvämt att åka med SL2. Kommer att vilja åka med SL i framtiden
3. Störningsinformation
4. Personalens uppträdande
5. Prisvärt att resa med SL jämfört med bil
6. SL håller oMast tidtabellen
7. SL är miljövänligt
8. lidtabellerna är lätta att förstå
framtiden. Ett område vi tillsammans med entreprenörerna måste forbättra är informationen
tillkunderna i sam- band m ed störningar
itrafiken.
Kvalitet genom samarbete med entreprenörerna Helt avgörande för hur våra kunder upplever den kvalitet
vilevererar
ärmötet mellan kund och kundnära personal hos våra entreprenörer. Det är därför en forutsättning för alla SL:s entreprenörer att de har ett eget pro- gram fOr hur kvalitetsutvecklingen av deras tjänster skall gå
till.Vi
arbetar intensivt med att utveckla den del av avtalen som behandlar kvalitetssäkring, bland annat genom att införa olika typer av incitament som ger entreprenörerna bonus när de överträffar de överens- komna målen och böter när de inte når målen. Vi sätter upp mål inom en rad områden;
• Punktlighet
• Störningsinformation
• Övrig information
• Passning tåg-buss
• Framkörning till hållplats
• Personalens uppträdande
• Thygghet och säkerhet
• Fordonets framförande
• Fordonets skick, invändigt och utvändigt
• Biljettförsäljning
• Biljettkontroll.
Pålitligheten är e n grundläggande kvalitetsfaktor
ialla branscher. SL-
Punktlighet 1995 -1997
1995 1996 1997Tunnelbanan 92% 93% 91,7%
Pendeltågen 91% 90% 93,6%
Roslagsbanan 95% 94% 95,9%
Lidingöbanan 99% 99% 99,8%
Nockebybanan 99% 99%
_,,
Saftsjöbanan 98% 98% 98,7%
Bussam a 83% 89% 91,()"/o"l
1) Sanan avstangd from junJ1997 pga renovenngsarbelen 2) Tom august1
trafikens formåga att hålla utlovad tid- tabell är i hög grad beroende av yttre omständigheter. Trängsel med biltrafi- ken i gatunätet och konkurrensen med fjärrtågen om spårkapaciteten är där- för avgörande for den punktlighet som
vikan erbjuda kunderna
Den viktiga dialogen med kunderna
För att fånga upp kundernas dagliga synpunkter på ett systematiskt sätt bildades SL Forum för fem år sedan.
Under 1997 hade Forum cirka 40.000 kundkontakter. Dessa är en mycket viktig källa för utvecklingen av våra
Fördelning av klagomål till SL Forum 1995-97
lO
tjänster och för utvecklingen av sam- arbetet med våra entreprenörer.
Andra former för direkt kontakt med våra kunder är Trafikupplysningen som ger information om tidtabeller och resvägar och hade 2 miljoner kundkontakter under 1997. Även så kallade Fokusgrupper , där strukture- rade gruppsamtal genomförs kring olika teman, är en form av direkta kundkontakter som
viutnyttjar allt mer.
l vilka ärenden kontaktar man SL?
SL Forums kundkontakter registreras och ingår i en informationsdatabas som används i vår produktutveckling.
Av det totala antalet kontakter
tillSL Forum är 35% klagomål. De övriga är frågor om prise r och färdbevis samt allmänna synpunkter. En del beröm förekommer också. Bland Idagomålen är tillförlitlighet och personalbeteen- de den vanligaste orsaken.
Nämnas kan att klagomålen på priser och färdbevis, hållplatser, sta- tioner och information minskar jäm- fört me d tidigare år.
t)
~j
\
~ .
.
. '.l • • • . -
: . ·:~ . ·. ..
Kvalitet enligt våra entreprenör~,. · ···' : -·>···;·/::·:
_,. ·.'·'·
l l
Samarbetet mellan SL och de a11Utade entreprenöret114 harallg(Jir.uu:le betytlel8e }ör iMtVt sk:lJ/l'~ · · .::,. , ; ·· - .
höja kvaliteten ytterligare. Vi bad representanter fiJr
dif~rer som hhtiizs:~ kPrt
beskriva sitt synsätt pd kvalitetsfrågor och
hur debedrlv.er. balltetsarbetet lnoni ~ ~ f
! i-..:
..
i'···.··!
~-:... :
Swebus
"Det
viktigaste för Swebus är l
att hålla vad vilovar. Swebus
t
kännetecken skall vara pålitlig~t,.- bet
l :··.:··· - VIIJ'r.n'liit..;lnlfbetetmed
~ .·
-
.. . .,f-·-·.-_,_-;'.·: ·
S.Litatt ·-~- - · ... en SL-pro· ·
·: -: dill:t. Sl.ä,&vh partneroch ·
: : · :
n~.tlli.~i:"kuJv!en;Vloch SL
r.. . · .
b.ur.~t.bndat:tt ansvarför
l. ·.• : ·•'
. alt
ut;~~;u.l~ngemensamma
' · (•il~r.
det vill säga att göra
.. - · · Jtnet:s koiiUtivtrafilc äimu mer k - altrakdvvilket leder
tillatt Oer
1
åter med
S L. ·l ;
1 r-
~ nigro år
arbetar vi med STOKI lSwcOus Totala
Kvalitets Index). Det är våra egna kvalitetsmiltnlngar som
·görs genom att
viintei.Vjuar resenärer, uppdragsgivare och
lanställda. Jämfbrelser görs mot 'tidigare mätningar. Syftet är att-i resultaten skall
vara vägledan-de för arbetet med att kontinu- erligt höja kvaliteten på allt arbete i företaget. Att öka enga- gemanget hos medarbetarna är den viktigaste framgångsfuk-
toro i detta arbete.SL har satt fokuS pä
kvali-tetsfrågorna genom sin om- organisation.
Denger förut- sättningarna fOr ett mer aktivt arbete med att höja kvaliteten vilket l huvudsak måste ske inom ramen för befintllga resurser. Nästa steg
i utveck-lingen bör vara att det skall löna sig att bli ännu bättre, det bör alltså finnas fler incitament för de som gör jobbet
att för-bättra sig.
nSLBUIS
- · . "Vi hiU'. nyligen infört ett nytt st}.fsystem med verksamhets-
tnai
i företaget med innktningSL Tunnelbanan
"Vl
beflnnei- oss i en speciell
situ•tiongenom att
viär
bero~ende av SL Bansystems anllla-
ningar
för att kunna köra
· ·tågen. VUket betyder
att sam-sp<!let mellan oss och SL Bansystem är väldigt viktigt för hur våra kunder upplever
kvali-teten.
\t bli! utarbetat en kvali-
. ict.JPolld; !)i::b olika program
·för
l."Va'.itf~ttringar. vt ~r··.· ·
~.;elhm.vtr.~ JD.I!tn!u:;a":"av c6.:
. : kwt.:f\;pplf".
-k"kv..ltr.-ten. • . . . GP.mlo ;.,.i
t'~c'likundijf;net
'fdn,V.!
'Ii~dagligen upp
~deinas
synpunkter på ant
som
hör till
tunnelb.m.e~och pa kvalitet. Det bygger
påmål- annan
spårtrafik.styriling
ochnoggranna upp- Kvalitetsprogrammen
:.följrungar och delaktighet för används av
olika f}ersonalka-alla medarbetare;
Enannan tegorier. Till exempel har
vi ettviitig
belitåndsd~l idet nya program for hur förarna
skallstyrsyStemet är den interna bli bättre på att kölll
tågenoch marknadsföringen med bland för hur de skall uppträda mot annatvinstdelning och
kvali-kunderna. När det gäller tra-
•
~tsbonustill personalen. flldedningen så tar Vi
framI de senare kontrakten
harbättre metoder för hur
IMnhuvudmannen SL
utt-indta- · .informerar kunderna vid stör-
ment för brap~t som ningar. För vår största
pt'CSO-kan ge upp
tillen· hal.r miljon nalkategori. statiocpersona-
; ~onor p.!T
ftr·och t:ra:ftknmrA- len,
ser vi övervilka arbets- :·
d,~;I:Iä.- l.lMtmer SJ. Bus&
~tt·. uppgifter som de skall ha,
vitillämpa halfter; '~- prlizt~- -· · · . strävar efter att kunna ge mer pen så att h1',Jften :;M tlli
~r.;o·S6rriee och utöva mindre nalen fö':
J)t~llAlbP.Mmj:t.ndekontroll.
åtgärder.
· .:: ~-··.· · Säkerhtt,: pim:,. tJ!r,hJt·
:-\;•mt . · ·god service
~lm fufum~-·. · _ · tionär mål som
:ir.hl)~)'tpriori-
terade. Enförutsl:åung för itt
nå
ett bra T!SI-UWt.
k dekunJ- relateJ'8de filiden ar:~ and~
mål, St'm ~-~llliljö;
jänl·
ställdhet
O\;)} !Qltn~rk;..noclcW priofW-tll.<i Mgt SL. B4los
styr- systemmed.~ålskall
gat'.mt•'r:l: en kvalltets-. .,.
säkrad bUsstrafik.
Det är inte lätt att mäta kvaliteten l ett
så komplextsystem som
SL-trafiken, mengenom bättre samarbete mel- lan beställare och entreprenö- rer att utveckla positiva incita- ment som är mer inriktade på belöning An böter
så kommerkvaliteten att kunna höjas ytterligare.
flVi har
också utarbetade kvalitetsprogram för underhåll och städning av vagnarna.
För att ytterligare höja
kva-liteten behövs ett nära samar- bete mellan beställaren, SL Bansystem och entreprenö- ren."
]oltan]ervehed, distriktschef:
. ''Linjebuss Sverige AB har ändrat fokus, från
teknik och drift till kunder och affärer.
· Detta
harsjälvklart påverkat synen på och tankarna
kringkvalitet.
Kvalitet i praktiken är att utgå från kundens krav och följa kedjan bakåt för att iden·
tifiera eventuella fel och brister
S9Mptver:kar kundens upp- fattn\Og om
08ioch vlr ffinnA-
f.,'å ~.:tt
Je gOd service. ·
· -~-exempel så vet vi
att
något som är mycket viktigt för kunden är att bussen kommer och med så liten
tidsavvikelsesom möjligt. När vi följer den kedjan bakåt
såser vi två fel- källor:
tillgänglighetav perso-- nal och tillgängligl.!et av for- don. Den första.felkällan kräver ingen djupare "nalys utan åtgärdas med rekrytering.
Tillgängligbeten av vagnparken
däremot måste tittas närmarepå, då det finns en mängd möj- liga felkällor såsom
vagnmate- rialet, verkstadsplanering, utsättning, fekapportering,
·~onstruktion;fel,
bränslepro- blem etc. För a!t litta in rätt
åtgärd måste vtl,:unnaställa en
så distinkt äiPyios som möj-ligt Detta
~rVi genom
Nprov- tagningar"
iv'erbamheten,
dv s
vi samlar infakta kring de tillfållen en vagn
int~varittill- gänglig för att utfor& det upp·
drag som var planerat.
Efterhand framtrader e:tmön- ster som ger o$-,
mn'P.t pi'\vilka
förändringtr vimiste vtdtaga.
Vi
har arbetat konsekvent på
det hår sättet sen junll997 och
ser nu avsevärda
förbättringar."Ju fler bilister som åker med SL desto mindre belastas miljön
SL:s största bidrag till en bättre miljö är att erbjuda en så attraktiv SL-tra- fik att fler väljer att åka med SL istället för med biL
Dessutom arbetar vi sedan många år med att ytterligare minska utsläpp, dämpa ljudnivån och andra störningar från SL:s fordon samt att begränsa miljöstörningar från SL:s andra verksamheter. SL-trafiken är det miljövänliga alternativet, i alla avseenden.
Stockholms läns landsting har fast- ställt ett miljöprogram som är en del av en regional Agenda 21. SL:s miljö- policy, som bygger på denna för hela landstinget gemensamma policy, har tre viktiga hörnstenar:
• Resurssnålhet
• Kretsloppstänkande
• Utbytesprincipen (successiv över- gång till miljövänligare teknik och produkter).
De olika bolagen inom SL-koncernen har egna miljöprogram som utgår från den koncerngemensamma policyn och är anpassade till respektive verk- samhet.
Miljöarbetet berör alla medarbetare
Det är viktigt att alla medarbetare och entreprenörer är engagerade och involverade i miljöarbetet, som inte styrs i detalj av koncernbeslut utan genom policyn och mål som gäller för verksamheten. Arbetet sker genom att ställa krav på leverantörer, genom att upprätta miljöplaner samt miljöbok- slut och revisioner av den egna verk- samheten.
Under året har till exempel SL Fas- tigheter AB reviderat miljöprogram- met, enligt ISO 14001, som sträcker sig fram till år 2000. SL Fastigheter AB har också i byggandet av det nya kon- toret fokuserat på miljöfrågorna och fått ett miljögodkännande för detta.
Moderbolaget och alla dotterbolag upprättade miljöbokslut för 1997.
SL Flygbussarna AB har under året tagit beslut om att ISO 1400 1-certifieras.
SL var tidigt ute
SL var tidigt ute med att inrätta en miljöpolicy och att ta fram miljömål.
Redan 1988 fastställdes miljömål, som skulle uppnås till år 2000. För busstra- fiken skulle bland annat utsläppen av kväveoxider vara hälften av vad de var 1980. Utsläppen av koldioxid skulle inte öka. Dessa två mål kommer att klaras till millenniumskiftet främst genom att dieseldrivna bussar konti- nuerligt byts mot etanoldrivna. Dess- utom är etanol ett förnyelsebart driv- medel. Idag är 175 av 250 innerstads- bussar etanoldrivna. Inom tre år kom- mer inte SL att ha några dieselbussar kvar
iinnerstaden. SL:s satsning på
13
et anol är världens största inom o mr å- det.
De mål för sänkta bullernivåer som fastställdes 1988 kommer troli- gen ej att nås utanför innerstaden.
För den spårbundna trafiken sat- tes av naturliga skäl inga mål för utsläpp utan för buller. Dessa mål kommer att nås till år 2000.
Spårtrafiken är idag energieffektiv.
Det finns dock goda möjligheter att ytterligare sänka energiförbrukningen genom olika typer av förbättringar. De nya tunnelbanevagnarna och spår- vagnarna kommer t ex att förbruka cirka 20% mindre energi än de nuva- rande vagnarna.
SL testar världens renaste buss
SL har sedan 1990 drivit ett unikt el- hybridbuss-projekt för att få fram en buss med mycket liten miljöpåverkan.
De sex elbussarna som testats drivs m ed en bensinmotor försedd med katalysator som laddar batterierna.
B atterierna laddas vid lagt effektuttag.
Vid ac celeration och högt effektuttag
används såväl batterier som generator.
Under juni månad togs dessa sex bus- sar ur trafik för utvärdering och ombyggnad.
Utsläppen från en elhybridbuss med bensinmotor är en femtondel av utsläppen från den renaste dieselbus- sen. Under 1998 kommer bensinmo- torerna i bussarna att bytas ut mot etanolmotorer för att ytterligare min- ska miljöpåverkan, främst utsläppen av bensen och koldioxid.
Miljökrav som sätter press på leverantörer och entreprenörer Vid alla inköp som SL gör läggs stor vikt vid de miljömässiga konsekven- serna av olika alternativ.
Vid upphandlingar av trafik är det ett krav att entreprenörerna redovisar ett miljöprogram, som säkrar de mil- jömål som SL fastställt. En intern mil- jöplan, ansvarsfördelning, utsläpp, kemikalie- och avfallshantering mm skall redovisas.
Miljökraven är en viktig del av varje trafikupphandling och ingår i de avtal sorn tecknas. SL gör sedan upp- följningar av de ingångna avtalen med avseende på miljökraven.
Jämförelse mellan avgasutsläpp från buss och personbil
Så
här många resor motsvarar en resa med katalysatorrenad bil Bussen har en medelbelåggmng på 15 personer och bilen 1 ,2Bil med katalysator Etanolbuss
Elhybridbuss med etanol
Koldioxid 1
resa
70 resor 70 resorHalsofarliga ämnen
1resa
2-3 resor 25-30 resor Hålsofarliga ämnen år kväveoxider, kolväten, kolOXid, svavel och partiklar.I samband med inköp av fordon har SL ett stort ansvar för miljön.
Genom att redan i kravspecifikatio- nerna ställa höga krav ifråga om en er- giförbrukning, bullernivåer ute och inne, återvinning av material samt eventuell destruktion, har SL en pådrivande roll. Tillverkarna skall också kunna visa miljökonsekvenser av tillverkningen av fordonen.
Ett exempel är inköpen av Vagn 2000 då SL:s krav på bullernivå och återvinningsgrad var väsentligt högre än vad någon tillverkare dittills kun- nat prestera. Leverantören som valdes har anpassat sin produkt och produk- tion till SL:s krav. Ett annat exempel är inköpet av
vagnam;~.till den nya
14
snabbspårvägen där SL:s krav har dri- vit på utvecklingen mot energisnålare,
mindre bullriga och mer kretslopps- anpassade produkter.
Vid samtliga upphandlingar av ny-, till- och ombyggnader och under- håll av anläggningarna ställs miljö- krav. Kraven bygger på SL Fastigheter AB:s miljömål och kan sammanfattas
idelområdena materialval ( exempelvis miljövarudeklarationer och PVC- avveckling), källsortering av avfall samt åtgärder för att minska förbruk- ningen av energi och vatten. En sepa- rat handledning för miljöarbete i pro- jekt finns upprättad. Som pilotprojekt har byggandet av SL Fastigheter AB:s nya kontor fungerat.
O )
O _ )
1 _ )
Ett långsiktigt arbete med kontinuerliga förbättringar
SL:s förändringsarbete är långsiktigt och genomförs i nära samarbete med länets kommuner och de entrepre- nörer som utför trafiken. SL:s tre regionstyrelser deltar i planeringen och utformningen av den lokala SL- trafiken.
Ny nattrafik - en trygghets- satsning
Natten mellan den 9 och 10 juni genomfördes en genomgripande för- ändring av nattrafiken. Bussar ersatte spårtrafiken från kl 01.00 och fram till morgontrafikens början. Syftet med omläggningen var att öka tryggheten för kunderna och minska skadegörel- sen. Under den aktuella tiden genom- förs en liten del (l%) av det totala resandet men en mycket stor del av skadegörelsen.
Utvärderingen av omläggningen har visat att vandaliseringen minskat och ordningen blivit väsentligt bättre.
Löpande har vissa trafikjusteringar genomförts. Utvärderingen visade att trafikutbudet behövde justeras ytter- ligare något, vilket skedde i början av1998.
Operation trygghet
Operation trygghet är ett samlande begrepp på den plan som beskriver hur arbetet med att skapa en tryggare miljö i SL-traflken skall genomföras.
Under året har 60 väktare med utöka- de befogenheter anställts för att främst öka tryggheten vid bytespunk- terna för den nya nattrafiken,' men med hela länet som arbetsområde.
För att optimera användningen av
vaktstyrkan har en helt ny lednings- central upprättats.
I projektet "Lugna Gatan'' koordi- neras insatserna mellan SL, gatu- och fastighetskontoret, polisen, länsstyrel- sen, Vattenfestivalen och Fryshuset samt andra intressenter. Ett gemen- samt agerande är nödvändigt för framgång i kampen mot klotter, våld och vandalisering.
Säkra intäkterna
Trafikintäkterna steg under året med 212 till2 482 miljoner kronor. statistik från SL:s ordinarie kontroll av färdbe- vis visar att cirka två procent av de som använder SL-trafiken saknar gil- tig biljett. Vi vet dock av erfarenhet att mörkertalet är stort. Uppskattningsvis är det mellan fem och tio procent som inte betalar, vilket motsvarar 100 - 200 miljoner kronor i uteblivna intäkter.
Under året har därför arbetet med att säkra intäkterna intensifierats.
På Medborgarplatsens tunnelba- nestation har spärrarna byggts om så att det inte går att passera utan giltig biljett. Formerna för biljettkontroll har utvecklats. Riktade och förannon- serade kontroller samt så kallade totalkontroller tillsammans med polis och sociala myndigheter har genom- förts. satsningen på att säkra intäkter- na kommer att utökas under kom- mande år, inte bara av ekonomiska
skälutan också av rättviseskäL Det ska löna sig att göra rätt för sig.
Nya periodkort och priser
Ibörjan av året infördes ett nytt bil- jettsortiment som bättre svarar mot
17
våra kunders behov. De största och viktigaste förändringarna var att ett 30-dagarskort med rullande period infördes samt att fler talet periodkort blev opersonliga. Priserna höjdes för första gången på fyra år.
Undersökningar visar att 80% av kunderna uppskattar den rullande perioden och möjligheten att låna respektive låna ut det opersonliga kortet. 82% anser att SL-traflken är prisvärd.
Ökat resande
Aldrig har så många
åktmed SL som under 1997. Resandeökningen jämfört med 1996 uppgick till2,6%. Andelen länsbor som åker minst en gång i veckan med SL ökade något, från 60 till64%. De nya opersonliga period- korten bidrog till det ökade resandet.
Upprustning av tunnelbanan En omfattande upprustning av tunnel- banestationerna pågår sedan några år.
Av 100 stationer skall60stycken upp-
rustas inom de närmaste åren.
Under året har upprustningar av tunnelbanestationerna Gamla stan, Alvik, Medborgarplatsen, Fridhems- plan, Universitetet, Hötorget och T-Centralen genomförts. Ett nytt informationssystem som ger kunder- na forhandsbesked om när tågen kommer har tagits i bruk Ett nytt tra- fiklednings- och signalsystem är under uppbyggnad. När det är utbyggt kan tågen gå snabbare och mjukare.
De kan också köra tätare och med ännu större säkerhet.
Under våren levererades de tre första av de nya tunnelbanevagnarna -Vagn 2000 - och vid årsskiftet hade de första serievagnarna anlänt.
Omfattande tester av de nya tunnel- banevagnarna har genomförts.
Dennisöverenskommelsen
Dennisöverenskommelsen haverera- de under året.
Strax före jull997 träffades en överenskommelse mellan Stockholms stad, Stockholms läns landsting och
staten om finansiering av Årstabron, Södra länken mm. överenskommel- sen kommer att påverka SL:s plane- ring avseende infartsparkeringar, stornnätet, snabbspårvägsgrenen till Älvsjö och tunnelbaneförlängningen Hjulsta-Barkarby. Överläggningar och utredningar pågår för närvarande, varför konsekvenserna för SL av över- enskommelsen ännu inte är helt klar- lagda.
Upprustning av pendeltågen
Under året har upprustningen av pen- deltågvagnarna påbörjats.
De äldsta vagnarna (Xl) skall frä- schas upp, för att kunna vara i drift i minst 5 år till då en ny generation pendeltåg beräknas börja levereras.
De nyare vagnarna (XlO) som har en längre återstående livslängd skall
genomgå en mer omfattande ombyggnad.
Ökad tillgänglighet
Tillgängligheten är viktig när SL pla- nerar för modernisering och förän- dring av anläggningar och trafik.
I samband med den pågående upprustningen av tunnelbanans sta- tioner görs kompletteringar med his- sar där sådana saknas. Under 1997 har Gamla stans station fått hissar.
Hissarnas funktion förbättras succes- sivt, genom automatiska dörröppnare och manöverknappar som synskada- de kan hantera.
18
Allt fler låggolvsbussar införs
iinnerstadstrafiken och ger en bättre tillgänglighet för alla kunder.
Servicelinjerna som är särskilt anpas- sade för äldre och rörelsehindrade har u tökats med tre under 1997.
Inom ramen för SL:s handikapp- råd sker samråd med länets handi- kapporganisationer, där policyfrågor och större projekt diskuteras. SL ingår även i Vägverkets regionalråd för han- dikappfrågor samt i Vägverkets pro- jekt Handlkappanpassning som bland annat arbetar med att öka tillgänglig- heten vid busshållplatser.
Driftstörningar i tunnelbanan
Tunnelbanan har speciellt under hös- ten haft allvarliga driftstörningar.
Störningarna har mestadels drabbat de äldre delarna av tunnelbanesyste- met Det finns fler samverkande orsa- ker till dessa störningar. Utbyggnaden av den nya snabbspårvägen påverka- de trafiken vid Gullmarsplan, Alvik och Liljeholmen genom ett antal has-
f)
(
tighetssänkningar.- Samtidigt installe- rades och intrimmades ett nytt signal- system. Under några veckor drabba- des trafiken dessutom av ett antal rälsbrott. Ett extremt slitage på hjulen ledde
tillvagnsbrist. När ett stort antal vagnar samtidigt vandaliserades blev situationen mycket besvärlig.
Genomförda trafikupp- handlingar
Trafiken på Roslagsbanan har upp- handlats under året och Linjebuss fick avtalet. SL fick därmed sin första upp- handlade externa järnvägsentrepre- nör. Under året upphandlad busstra- fik (Botkyrka-Huddinge, Lidingö, Täby-Vaxholm-Akersberga) vanns i sin helhet av SL-bolag liksom spårtra- fiken på Lidingö. Arbetet med att för-
bereda upphandlingen av pendeltåg- trafiken har gått in i ett intensivt skede. Upphandlingar av snabbspår-
vägen har påbörjats. Det första steget innebär att en så kallad prekvalifice- ring av leverantörer genomförs.
Mälardalstrafiken
Trafik
i Mälardalen AB
(TiM}är det forum där SL samverkar med SJ och länstrafikbolagen i Södermanland, Örebro, Västmanland och Uppland får att öka rörligheten för de boende i Mälardalen. Kortare och bekvämare resor med samordning mellan tåg och buss skall skapa en livskraftig region.
Ett 30-dagarskort med valfria kombinationer av tåg-, läns- och lokalresor introducerades i hela regio- nen när Mälarbanan invigdes i okto- ber. Lanseringen av TiM-kortet blev framgångsrik.
Intrimning och ytterligare sam- ordning av trafiken har skett under hösten och vintern.
19
Konst, poesi och musik
Vi använder aktivt konst, musik och poesi som en del av arbetet med att skapa en trygg och trivsam miljö för våra kunder.
SL:s konstråd ansvarar för det konstnärliga urvalet i både tunnel- bana, bussar och pendeltåg.
Poesi på väg- dikter i tunnelbane- vagnar och bussar, har funnits i sex år och är mycket uppskattat. Under 1997 har de dikter som vann en av SL arrangerad poesitävling publicerats.
SL:s Musikkår eller Stockholms Spårvägsmäns Musikkår har under året gjort ett 100-tal framträdanden.
De har medverkat vid jubileer, invig-
ningar, Vattenfestivalen, vaktparaden, konserter och med mycket uppskatta- de spelningar i trafiken.
Förberedelserna inför kultur-
huvudstadsåret har varit omfattande.
Sänkta kostnader och ökade intäkter
De ekonomiska villkoren för SL bestäms av ägaren Stockholms läns landsting. Landstinget beslutar på förslag frånSLom verksamhetens in- riktning och omfattning, taxenivåer och investeringar i infrastruktur.
Taxorna bestäms bland annat av sociala hänsyn och miljöskäl samt an- passas så att SL-traftken är ett ekooo- miskt attraktivt alternativ till bilen.
Lägre kostnad för skatte- betalarna
I
och med att ägaren bestämmer verk- samhetens omfattning och taxorna, och därmed styr intäktsnivån är de ekono- miska förutsättningarna givna för SL.
Landstinget ger ett villkorat aktieägar- tillskott som täcker de kostnader som ej finansieras via intäkterna.
Det av landstinget beslutade aktie- ägartillskottet för år 1997 uppgick till 3.241 miljoner kronor. Bokslutet visar ett behov av 2.826 miljoner kronor dvs 415 miljoner kronor lägre än budgete- rat. Behovet av ett lägre aktieägartill- skott är ett resultat av ökade trafilin- täkter samt effektiviseringar som kon- tinuerligt sänker kostnadsnivån.
Aktieägartillskottet har nominellt sjunkit nästan varje år under 1990- talet trots att priset på biljetter och kort var oförändrat åren 1993- 96 samtidigt som utbudet har ökat konti- nuerligt. Jämfört med 1996 rilinskade behovet av aktieägartillskott 1997 med 125 miljoner kronor. Tillskottet i kro- nor per skattekrona var 2 kr
35öre
1990. Motsvarande siffra för 1997 var l kr 31 öre.
Den sänkta kostnadsnivån har bidragit till att skattefinansieringsgra- den (dvs aktieägartillskottet dividerat med tillskott plus intäkter) har sänkts väsentligt. Ar 1990 var skattefinansie- ringsgraden cirka 70% och 1997 var den 52%.
Priset på månadskort höjdes i januari från 355 till400 kronor samti- digt som korten gjordes om till3D- dagarskort med rullande period. Dess- utom är periodkorten numera oper- sonliga istället för som tidigare per- sonliga. Priset på kontant- och rabatt- kuponger höjdes vid årets början.
21
Trafikutbudet ökade med 3% vil- ket är 2% över budget och resandet ökade med 2,6%.
Trafikintäkterna har under året ökat med 212 miljoner kronor och uppgår till2.482 miljoner kronor.
Investeringar för att höja kvaliteten
Bruttoinvesteringarna i infrastruktur var fö r 1997 budgeterade tilll.986 miljoner kronor. Utfallet blev 1.946 miljoner kronor.
Större investeringar under 1997 var
upprustning av tunnelbanestationer,
nytt signalsystem, köp av nya tunnel-
banevagnar, köp av pendeltågvagnar
från SJ samt byggnation av den nya snabbspårvägen mellan Gullmarsplan och Alvik.
De närmaste åren
De kommande åren kommer att prä- glas av fortsatta stora investeringar i infrastruktur. I genomsnitt beräknas 1,5 miljarder kronor per år att investe- ras.
Medel kommer att satsas på att bevara och förbättra kvaliteten i den
Jämförelse av trafikintäkter, kostnader och ägartillskott i 199 7 års
prisnivå samt resandet Miljarder kronor
B
Miljarder personkilometer 8
4U4 rt
90 91 92 93 94 95 96 97
• Trafikintäkter • Kostnader • Tillskott Resandet i antal personkilometer
7 6 5
4 3 2
befintliga strukturen exempelvis upp- rustning av stationer och tekniska sys- tem i tunnelbanan, nya vagnar till tunnelbanan och an(>kaffning av nya miljövänliga bussar. Stora resurser kommer också att satsas på den nya snabbspårvägen mellan Gullmarsplan och Alvik.
Av trafikförbättringar kan nämnas ökad pendeltågtrafik Från och med år 200 l planeras kvartstrafik på samtliga pendel tåggrenar.
Snabbspårvägen startar trafik 1999
Produktionskostnader och beställar- kostnader 1997
Tunnelbanan 24%
l Pendellåg 22%
1Buss35%
Stationstjänst 11%
Lokallåg och spårvagn 5% Beställartrosmader 4%
23
investeringar
mellan Gullmarsplan och Liljehol- men. Den förlängs till Alvik år 2000.
Busstrafiken planeras öka med 5- 1 0% åren 1998-2002 bland annat till följd av passning till den utökade pen- deltågstrafiken. Ett nytt stomnät inf örs successivt
iStockholms inner- stad. Stomnätslinjerna kommer att trafikeras med etanoldrivna ledbussar med lågt golv.
satsningen på trygghet och trivsel i SL-trafiken kommer att intensifieras.
Bruttoinvesteringar i infrastruktur, löpande priser
Miljoner kronor
2000 ,--~~~~~~~~~~~-="' 2000
15oor-~~~~~~~-~~- 1500
1ooo
r - - - 1000 50090 91 92 93 94 95 96
Årsredovisning
Styrelsen och verkställande direktören för AB Storstockholms Lokaltrafik avger härmed redovisning för bolagets och koncer- nens verksamhet för räkenskapsåret 1997 -O 1-01 -1997-12-31.
Ägarförhållanden
SL-koncernens moderbolag, AB storstockhalms Lokaltrafik (SL), ägs av Stockholms läns landsling (SLL). Koncernen har under 1997 omfattat, utöver moderbolaget, nio rörelse- drivande bolag.
SL-koncernen är organiserad i en utförar-och beställarorga- nisation. Moderbolaget beställer och beslutar om trafikens omfattning, kvalitet och utveckling. Trafikdrivande dotter- bolag under 1997 har varit SL Buss AB (busstrafik), SL Tunnelbanan AB (tunnelbana och Nockebybanan), SL Flygbussarna AB (flygbusstrafik till Arlanda/Bromma), SL Specialbuss AB (färdtjänst), SL Tåg AB (Roslagsbanan och Saltsjöbanan) och SL Lidingö Trafik AB (Lidingöbanan och busstrafik på Lidingö). Dotterbolagen SL Fastigheter AB, SL Bansystem AB och AB SL Finans ansvarar huvudsakligen för trafikens infrastruktur, dess skötsel, ny-och reinvestering- ar samt finansiering. Dessutom ingår i koncernen de vilande bolagen Fastighets AB Viggestaberg, Lidingö Trafikaktiebolag samt SL Reserv AB.
SL Tåg AB:s avtal för saltsjöbanan övertogs fr o m 1998- 01-01 av SL Tunnelbanan AB. l samband med upphandling har uppdraget för trafikeringen på Roslagsbanan fr o m 1998-01-07 övertagits av Linjebuss Sverige AB. SL Tåg AB bedriver härefter Ingen verksamhet.
Under 1997 övergick även SL Lidingö Trafik AB till att bli vilande i samband med att busstrafiken överfördes till SL Buss AB och tågtrafiken till SL Tunnelbanan AB. Antalet rörelsedrivande bolag inom SL-koncernen är härefter sju.
Ägaren, Stockholms läns landsting, garanterar genom avtal nuvarande och framtida resultattäckning för AB
Siarstockholms Lokaltrafik och dotterbolagen.
Verksamhet
SL:s uppgift är att erbjuda dem som bor och verkar i länet persontraf:ktjänster. BesiL-t om trafikens omfattning, kvalitet och utveckling fattas av SL:s styrelse inom de ramar som SLL anger.
24
SL:s verksamhet styrs av övergripande marknadsmål, miljö- mål, sociala samt ekonomiska mål som SL:s styrelse fast·
ställt för verksamheten.
De ekonomiska målen uttalar att kollektivtrafiken i
stockhalms län skall drivas på ett företagsekonomiskt effek- tivt sätt inom det ekonomiska utrymme som SLL bestämmer.
Ekonomi
SL-koncemens rörelseintäkter för 1997 uppgick till 3 07 4 (2 873) Mkr, en ökning med närmare 7%. De allmänna linje- trafikintäkterna svarade för 2 482 (2 270) Mkr, eller 80 pro- cent av rörelseintäkterna. Övriga rörelseintäkter som utgörs av reklamintäkter, hyresintäkter och intäkter från annan tjän- steproduktion uppgick till 592 (603) Mkr. De totala rörelse- intäkterna för moderbolaget redovisas till 2 988 Mkr jämfört med 2 758 Mkr föregående år, en ökning med 8%.
Koncernens totala rörelsekostnader uppgick till 5 695 (5 547) Mkr. Häri ingår främst produktionskostnader för busstrafiken, tunnelbanan, pendeltågen samt kostnader för drift och underhåll av SL:s trafikantanläggningar.
Koncernens kostnader för externa entreprenörer uppgår till 2091 (1914) Mkr. Entreprenadkostnaderna avser i huvud- sak köpt trafik. Moderbolagets entreprenadkostnader upp- går till 4 830 (4 629) Mkr. Skillnaden mellan moderbolagets och koncernens entreprenadkostnader kan ses som ett mått på trafikproduktion i "egen regi". Uttryckt på detta sätt sva- rar "egen regi" för 57% och externa entreprenörer för 43%
av den totala trafikproduktionen.
Antalet årsarbetare Inom SL-koncernen har under 1997 uppgått till 6 016 (6 256) och inom moderbolaget till 415 (436). För hela koncernen uppgick personalkostnaderna till totalt 2 170 (2 130) Mkr. För moderbolaget var motsva- rande kostnader 153 (166) Mkr.
Planenliga avskrivningar ingår i rörelsekostnaderna med 398 (344) Mkr, en ökning med 16 procent som en följd av de senaste årens omfattande investeringar. SL-koncernens finansnetto uppgick till -17 4 (-188) Mkr.
Det villkorade aktieägartillskottet från SLL uppgår för 1997 till 2 826 Mkr, vilket är 415 Mkr lägre än budget för 1997.
Motsvarande tillskott föregående år uppgick till 2 951 Mkr.
o
{)
Investeringar och finansiering
SL:s verksamhet, produktion och drift av kollektivtrafiken finansieras
av
trafikintäkter och övriga rörelseintäkter.Eventuellt underskott garanteras
av
SLL.Utöver drift och underhåll av kollektivtrafiken görs också omfattande investeringar i tunnelbanan, busstrafiken, pen·
deltågen, Roslagsbanan, den nya snabbspårvägen mm. För 1997 uppgick SL·koncernens totala investeringar i anlägg- ningstillgångar till 2 303 Mkr jämfört med 1 049 Mkr före- gående år.
Av årets investeringar svarar investeringar i kollektivtrafi- kens infrastruktur för 1 946 (799) Mkr. Större pågående investeringar under 1997 är upprustning av tunnelbanesta- tioner, anskaffning
av
nya tunnelbanevagnar, utbyte av tun- nelbanans signalsystem samt byggandet av snabbspårväg i Stockholm. Under året har anläggningstillgångar, främst rul- lande material, avyttrats för 21 O (11) Mkr.Utöver egna anläggningar har SL-koncernen under året genom leasingavtal disponerat anläggningstillgångar vilka inte redovisas varken i moderbolagels eller koncernens balansräkningar, se not 18.
En stor del av de satsningar och den produktutveckling av kollektivtrafiken i Stockholms län som SL nu genomför finan- sieras av och har beslutats inom ramen för f d Denn is- överenskommelsen. Av SL:s investeringar under året har 1 462 Mkr denna karaktär.
SL:s infrastrukturinvesteringar 1997 har finansierats med investeringslån och näringsbidrag. Investeringslån från SLL har tagits upp med 836 (126) Mkr. Näringsbidrag för inves- teringar i infrastrukturen och i miljöbussar mm har erhållits med 882 (776) Mkr.
SL-koncernens likvida medel uppgick per 1997-12-31 till 575 (1 118) Mkr, varav moderbolagets likvida behållning uppgick till 566 (1 099) Mkr. Av SL:s likvida medel är 553 (1 096) Mkr tillgodohavanden på koncernkonto hos SLL.
25
Framtida utveckling
De närmaste åren kommer bland annat att präglas av en fortsatt fokusering på kvaliteten i SL-trafiken. l samarbete med entreprenörerna skall en allt bättre kollektivtrafik erbju- das SL:s kunder. Målet är att 15 procent fler skall resa med SL en normal vardag 2003 jämfört med 1997.
Stora investeringar kommer att genomföras, företrädesvis inom ramen för befintliga system. Investeringsplanerna upp- tar investeringar på nästan 10 miljarder kronor under de närmaste sex åren.
Förslag till resultatdisposition
Fritt eget kapital i SL-koncernen uppgår till 70 071 kr. Detta belopp föreslås överföras till reservfonderna i respektive berört dotterbolag. l moderbolaget saknas fritt eget kapital.
Beträffande koncernens och moderbolagets resultat, finan- siella ställning mm hänvisas till efterföljande resultaträkningar, balansräkningar och finansieringsanalyser med notspecifika- tioner.
SL-KONCERNEN1>
MODERBOLAG
Koncernstyrelse Koncernledmng
1)GIIIorfnln 1998
Pl.anann.g.
M:lrkned Ekonomi Knn~ll ExperttJanster Sorvlceljans1er
AFFARS·
OMRÅDE·.
Norra SOdra Contrala Tunnolbana f>ondoltåg
DOTTERBOlAG SL Tunnelbanan AB
SL Du so fiB
SL Specialbuss AB
SL Flygb"s . . ine AB
SL Falhg~ar.AB
ABSLFinOIIII
Sl Bansystem AB
Koncernens result a tr ä kning
(Belopp i Mkr) Not 1997 1996
l
Rörelseintäkterl
Nettoomsättning 2482 2 270I l
Övriga rörelseintäkter 592 603
Summa rörelseintäkter 3074 2873
Rörelsekostnader
Entreprenadkostnader 2 -2091 -1 914
Drift-och underhållskostnader -442 -502
Personalkostnader -2170 -2130
f)>
Avskrivningar 6 -398 -344
Jämförelsestörande poster 4 -10 9
Övriga kostnader
- 584
-666Summa rörelsekostnader -5695 -5547
RÖAELSERESULTAT -2 621 -2674
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter 32 34
Räntekostnader -203 -212
övriga finansiella kostnader -3 -10
Summa finansiella poster
-174
-188RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -2 795 -2862
Villkorat aktieägartillskott 2 826 2 951
o
Avsatt till bundna reserver i dotterbolag 10 -31 -89
ÅRETS RESULTAT
o o
{ ~
l p
l l ,
j .
'
l
'
l l
l
i26
Koncernen s f i nansiering s analy s
(Belopp i Mkr) 1997 1996
ÅRETS VERKSAMHET
Rörelsen
Rörelseintäkter 3 074 2 873
Rörelsekostnader, netto'l -5 313 -5 157
Finansiella poster, netto -174 -188
Aktieägarti liskott 2 826 2 951
Summa kassaflöde 413 479
Förändring av rörelsekapital (exklusive likvida medel) 184 -39
Nettofinansiering från verksamheten 597 440
INVESTERINGAR
Investeringar i anläggningar -2303 -1 049
Försäljning av anläggningstillgångar 210 11
Återstår efter nettoinvesteringar -1 496 -598
FINANSIERING
Investeringslån 836 126
Näringsbidrag 882 776
Förändring av kortfristig fordran/skuld SLL -529 351
Förändring av pensionsskulden 107 49
Aterbetalning av lån -352 -249
Övrigt 9 3
Summa finansiering 953 1056
Förändring av likvida medel -543 458
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari 1 118 660
Förändring av likvida medel -543 458
Behållning den 31 december 575 1 118
1) Exklusive avskrivningar och andra ej •likvid~etspåverkande pos1er.
27
Koncernens balansräkning
{Belopp l Mkr) Not 1997-12-31 1996-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Nyttjanderätter 6 9 22
Summa Immateriella anläggningstillgångar 9 22
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader 6 1 208 1 180
Mark 6 49 48
q)
Markanläggningar 6 62 26
Spåranläggningar 6 943 972
Il
Rullande materiel 6 1 707 1 407
Förbättringsutgifter på annans fastighet 6 29 30
övriga inventarier 6 250 263
l
Pågående nyanläggningar och förskott 6 2466 1 324Summa materiella anläggningstillgångar 6 714 5 250
Finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga fordringar 1
Summa finansiella anläggningstillgångar
1
Summa anläggningstillgångar 6724 5 273
OMSÄTININGSTILLGÅNGAR
Varulager mm
Produkter i arbete 1 2
Förrådsmateriel 132 134
Summa varulager mm 133 136
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 183 298
Fordringar hos SLL 839 131
Övriga fordringar 294 96
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 136 141
Summa fordringar 1 452 666
Kassa och bank
Kassa och bank 9 575 1 118
Summa omsättningstillgångar 2160 1921
SUMMA TILLGÅNGAR 8884 7 194
28
(Belopp i Mkr)
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital Aktiekapital Bundna reserver
Summa bundet eget kapital
FriH eget kapital Arets resultat
Summa fritt eget kapital
Summa eget kapital
AVsÄTTNINGAR Avsatt till pensioner Övriga avsättningar Summa avsäHningar
SKULDER
Långfristiga skulder Långfristiga lån från SLL Näringsbidrag
övriga långfrisliga skulder Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Kort del av långfristiga lån från SLL övriga skulder till SLL
Förskott från kunder Leverantörsskulder övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser
Not
10
14 13
15 16
17
19
29
Koncernen s ba l ansräkning
1997-12-31
18 437 455
o o
455
395
109504
3936 2086
o
6022
237 417 11 653 162
4231 903 7925 8884
Inga
20 261
---
1996-12-31
18 406 424
o o
424
288
68 356
3 337 1 493
1094939
195 238
o
449 134 459 1 475
6414 7 194
Inga 17
435
Moderbo l agets re s u l taträkn i ng
(Belopp i Mkr) Not 1997 1996
Rörelseintäkter
Nettoomsättning
2 482 2 270
övriga rörelseintäkter
506 488
Summa rörelseintäkter
3
2988 2758Rörelsekostnader
Entreprenadkostnader
2 -4830 - 4629
Drift-och underhållskostnader
-51 1 -499
Personalkostnader
- 153 - 166
Avskrivningar
7 -226 - 204
Jämförelsestörande poster ~
-29
1Övriga kostnader
- 579 - 565
Summa rörelsekostnader 3 -6 328 -6062
RÖRELSERESULTAT
-3340 -3304
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter från dotterbolag
157 188
Övriga ränteintäkter
32 33
Räntekostnader till dotterbolag
-18 - 25
övriga räntekostnader
-1 92 -205
Övriga finansiella kostnader
-1 - 5
Summa finansiella poster -22 -14
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
- 3362 - 3 318
Bokstutsdispositioner
5
Koncernbidrag, netto
536 367
Villkorat aktieägartillskott
2826 2 951
ÅRETS RESULTAT
o o
30
Moderbolagets fin a nsiering s analy s
(Belopp l Mkr) Not 1997 1996
ÅRETS VERKSAMHET
Rörelsen
Rörelseintäkter 2988 2 758
Aörelsekostnader, netto'l -6102 -5879
Finansiella poster, netto -22 -14
Aktieägartillskott 2826 2 951
Koncernbidrag 536 367
Summa kassaflöde 226 183
Förändring av rörelsekapital (exklusive likvida medel)
-6
-22Förändring av kortfristiga mellanhavanden inom koncernen -1 206 -300
Nettofinansiering från verksamheten -986 -139
INVEsTERINGAR
Investeringar i anläggningar -511 -460
Försäljning av anläggningstillgångar 3 2
Aterstår efter nettoinvesteringar -1494 -597
FINANSIERING
Investeringslån 836 126
Näringsbidrag 879 776
Förändring av kortfristig fordran/skuld SLL -529 351
Minskning av långfristiga fordringar 108 51
Förändring av pensionsskulden 8 -7
Aterbetalning av lån -352 -249
Övrigt 11 3
Summa finansiering 961 1 051
Förändring av likvida medel -533 454
LIKVIDA MEDEL
Behållning den 1 januari 1099 645
Förändring av likvida medel -533 454
Behållning den 31 december 566 1099
1) Exklusive avskrivningar och andra ej likvidite1spåverkande poster.