• No results found

Innehåll VD

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Innehåll VD"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

Innehåll

VD:s ord 2

Vårakunder 4

Högre kvalitet 8

Miljöarbetet 12

Året som gått 16

Ekonomi och investeringar 20

Årsredovisning 24

Förvaltningsberättelse 24 Koncernens resultaträkning 26 Koncernens finansieringsanalys _ __ 27 Koncernens balansräkning 28 Moderbolagets resultaträkning

30

Moderbolagets finansieringsanalys _ _ 3 1 Moderbolagets balansräkning

32

Tilläggsupplysningar

34

Styr else och revisionsberättelse 42

Operationella och finansiella nyckeltal _ 44

(3)

Viktiga händelser

• 1997 reste fler än någonsin med SL. En vanlig vardag reser fler än 600.000 personer med SL

• Ny nattrafik infördes, vilket har medfört att bråk och vandalisering minskat

• Rullande opersonligt 30-dagarskort ersatte det personliga månadskortet.

Även flertalet övriga kort blev opersonliga

• Ny trygghetssatsning med bland annat fler ordningsvakter inleddes under året

• Under rusningstid på morgonen svarar SL för 72% av resorna till innerstaden

• De första av de nya tunnelbanevagnarna levererades och testades i trafik- systemet

• Bygget av nya snabbspårvägen pågick för fullt under året

• Dennisöverenskommelsen havererade. Ny överenskommelse om finansiering av infrastrukturinvesteringar träffades i december.

Ekonomi i korthet

• SL omsätter närmare 6 miljarder kronor och investerade 1997 för omkring 2 miljarder kronor

• skattefinansieringsgraden har minskat från 70% 1990 till 52% 1997

• 1990 gick 2,35 kronor av landstingsskatten till SL, 1997 är motsvarande siffra 1,31 kronor.

1997 1996 1995 1994 1993

Trafikintäkter Mkr 2 482 2 270 2 224 2 162 2 013

Nettokostnader Mkr 5 308 5 221 4 996 5 078 4 963

Tillskott Mkr 2 826 2 951 2 772 2 916 2 950

Investeringar i infrastruktur Mkr 1 946 799 775 852 842

(4)

Fokus på att skapa större värde för våra kunder

SL har genomglitten genomgripande fårändring sedan 1990,från att ha

varit ett producerande monopol

till

att vara ett upphandlande företag.

SL-trafiken kostar i dag l miljard kronor mindre per år än innan 1990, samtidigt som utbudet ökat med cirka 18%.

Genom SL90-modellen har pro- duktionen effektiviserats och kvali- tetsuppföljningen intensifierats. Vi har nått en rimlig kostnadsnivå med en kvalitet på våra tjänster, som är lika bra eller bättre än tidigare.

Nu är det dags att ta nästa stora steg i utvecklingen. Målet är natur- ligtvis att fler skall åka med SL.

Därfor skall vi väsentligt öka kun- demas upplevda värde av SL:s tjäns- ter utan att orsaka merkostnader for skattebetalarna. Det är en stor ut- maning men vi är övertygade om att en forbättringspotential finns på många områden inom nuvarande verksamhet. Under 1997 har vi där- for ytterligare fokuserat pil arbetet med att höja den kundupplevda kvaliteten

i

flera avseenden.

SL är

en väsentlig del av infrastruktu- ren

i regionen och vad vi gör betyder mycket för många människor. Det är därför viktigt att vi är stabila och inte genomför ogenomtänkta förändringar

i varken trafikutbud eller organisa- tion. Vi måste vara .klara över vilka

konsekvenser förändringar medför för våra kunder. Erfarenheten säger oss också att noggranna förbere delser

möjliggör ett snabbare och säkrare genomförande.

Vi skall få fler kunder

Möjligheterna att ytterligare sänka kostnaderna utan att kvaliteten sjun- ker är begränsade då i stort sett all SL- trafik numera är upphandlad.

Upphandlingen av pendel tågtrafiken, vilket sker år 2000, kan dock ge bespa- ringar på flera hundra miljoner.

Samhällsekonomiskt är det bra om fler åker mer med SL. Därför skall vi under de närmaste åren intensivt ar- beta med att öka antalet kunder. Vår vision är

att

kunna öka nyttan för sam- hälle och kunder utan att det kostar

skattebetalarna

mer än idag. Det

skall vi göra i första hand genom att höja

kvaliteten i de

system vi har. Konkur-

rensen är hård idag och blir sannolikt ännu hårdare. Vid vissa typer av resor är bilen givetvis ett mer attraktivt alternativ än kollektivtrafiken. SL kan omöjligen passa för alla vid alla tillfäl- len. Men

vårt utbud skall passa för fler

människor vid fler tillfållen.

För att .klara detta måste vi få ett

Planering Marknad

l

· Atrtfsonride SOch

2

ännu mer kundorienterat arbetssätt och bli allt bättre på att anpassa

våra

tjänster till olika kunders behov.

En avgörande framgångs- faktor: Ett närmare samarbete med våra entreprenörer

Vi utför en mycket viktig del av vår tjänst genom ombud dvs de entrepre- nörer vi anlitar för att sköta produk- tionen. Våra entreprenörer står för större delen av kontakterna med våra kunder och har därför

e

tt avgörande inflytande på hur kunderna uppfattar SL. Vi måste lyhört ta

tiU

oss entrepre- nörernas erfarenheter så att vi tillsam- mans kan utveckla vår

gemensamma

affär. Det är därfår nödvändigt att

vårt

samarbete med entreprenörerna ut-

vecklas

och fördjupas. Tillsammans med entreprenörerna skall vi se till att fler får större nytta av SL.

SL:s viktigaste roll i samarbetet med entreprenörerna är att föra en dialog samt att ge entreprenörerna rätt förutsättningar för att kunna utföra trafiken på ett effektivt och för kunderna optimalt

sätt.

VD

Ekonomi Personal Adm.HMce

~·ter

(5)

Ny organisation för bättre samarbete

Ett

viktigt

steg för att

vi

skall bli bättre på att utveckla den gemensamma affären är den omorganisation av moderbolaget som skett under året.

Omorganisationen innebär att

vi

ska- par resurser för att verkställa och vidareutveckla avtalen genom fem affårsområden.

Vår omvärld förändras i en allt snabbare takt. Endast om

vi

förändras i takt med den kommer

vi

att nå våra mål.

Affärsområdena skall i det dagliga samarbetet med entreprenörerna medverka till att beslutsvägarna blir kortare och möjligheterna

till

en krea- tiv utveckling av den gemensamma affåren ökar väsentligt. Det ställer stora krav på medarbetarna ifråga om affårsmässighet, lyhördhet och social kompetens.

Trygghet och trivsel

Vandalisering, hot och våld är ett allt vanligare inslag i vårt samhälle.

Tillsammans med många andra tar vi nu krafttag för att förbättra tryggheten och trivseln för våra kunder.

SL samarbetar

aktivt

med entre- prenörer, polisen, kommuner, skolor och olika frivilligorganisationer för att skapa en trivsam och framförallt

tryg-

gare trafikmiljö.

Under året genomfördes en omläggning av nattrafiken i tunnel- banan med syfte att öka tryggheten

'

och minska skadegörelsen. Resultatet blev en rejäl minskning av antalet inrapporterade händelser, både med avseende på ordningsfrågor och skadegörelse.

Arbete t med att skapa en trivsam och trygg miljö är en viktig förutsätt- ning för att öka resandet.

Vi

har i år beslutat att satsa ytterligare 40 miljo- ner kronor per år i direkt trygghets- skapande åtgärder.

Rätt kunskap och resurser för utveckling

Vi skall, i samarbete med våra entre- prenörer, erbjuda våra kunder en bättre SL-trafik.

3

SL av idag är rätt rustat för detta.

Vi har byggt upp den nödvändiga kunskapen om hur ett upphandlande företag skall arbeta. Jag känner stor optimism inför de utmaningar som ligger framför oss.

LeifAx~n

VD och koncernchef

(6)
(7)

Våra kunder och deras sätt att resa med SL

SL-trafiken är en viktig del av var- dagenjOrmångainnevånarei Stockholrns län. Vår uppgift är att på ett kostnadseffektivt sätt tillhanda- hålla goda resemöjligheter fOr med- borgarna.

I stockholmsregionen är kollektiv- trafiken och dess utveckling kanske viktigare fOr samhällsutvecklingen än i någon annan region i Sverige.

I vårt verksamhetsområde bor cirka 1,7 miljoner människor vilket är en femtedel av Sveriges befolkning.

Av de omkring 3,3 miljoner resor (dörr-till-dörr) som genomförs varje dag

i

Stockholms län står SL för 1,3 miljoner resor eller en marknadsandel på 40%. Den förhållandevis stora marknadsandelen förklaras av en väl utvecklad infrastruktur, men också till viss del av att Stockholm är en stor- stad.

Motsvarande marknadsandel för Göteborg är 25% och för Malmö 15%.

Även vid internationellajämförel- ser mellan städer av ungefår Stock- holms storlek så har Stockholm en ovanligt hög andel kollektivresande.

Kollektivresandets andel i procent under morgonens maxtimme

stockhol m 72%

Zurich 65%

Glasgow 64%

Hannover 63%

Liverpool 58%

---

Wien 57%

Resandet ökade med 2,6% under 1997, vilket huvudsakligen beror på att korten blivit opersonliga och att det blivit möjligt att låna ut sitt periodkort.

Att resa med SL är ofta ett attrak- tivt alternativ men inte alltid. Vi arbe- tar för att vårt utbud skall passa för fler vid flera tillfallen. Under 1997 reste en vanlig vardag drygt 600.000 personer med SL. Vårt mål är att under de kommande fem åren öka detta antal med 100.000 personer.

Var görs resan?

SL dominerar resandet inom innersta- den och till och från innerstaden. Två tredjedelar av alla SL-resor berör innerstaden. Trenden är att det totala resandet tillifrån innerstaden minskar samtidigt som befolkningen ökar.

Det medför att vi måste öka våra an- strängningar för att behålla en hög marknadsandel av det totala resandet.

Under 1997 ökade SL:s marknadsan- del för resor till/från innerstaden med en procentenhet.

När görs resan?

SL:s marknadsandel är som störst när resandet är som störst d v s under högtrafik. på morgonen och på kväl- len. Nästan hälften av alla resor en vanlig dag i Stockholm utförs under högtraflktid. Bilen dominerar som transportmedel under andra delar av dygnet. Under rusningstid på morgo- nen har SL 72% marknadsandel, när det gäller resor till innerstaden, och över hela dygnet är marknadsandelen 54%.

5

Var görs resan?

Proc:ent

35r---,

3ar---~----~

2sr---~----~

~~---·11---~

LekaR liiVIrån Mellan Lokall innerstad innerstad resp övriga samma

länshalva

Procent

lånshalvor omr SL-resor Bilresor

Högtrafik 06-09, 15-18

När görs resan?

Ovng dagtrafik 09-15, 18-21

SL·resor Bilresor

Varför görs resan? Prcx::ent

Arbets·, tjänste- Serv~e-oc11 och skolreser inklipsresor

SL·rescr Bilresor

Kvä1Js.ocl1 natlrafik, 00-06 21-24

Besöks· och frttldsrescr

(8)

Antalet påstigande (delresor)

Miljonerdelresor

4 2 0 1 - - - -

400 ' - - - - 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 1),5 97

Varför görs resan?

SL står sig väl i konkurrensen med bilen när det gäller arbets- och skol- resor, som utgör nästan hälften av allt resande i länet. Fördelningen mellan olika typer av resor förändras bland annat beroende på hur sysselsättnings- graden i länet förändras. Avgörande for val av fiirdmedel är hur lång tid resan tar, hur smidigt den fungerar och vad den kostar.

6

Hur ofta reser man med SL?

En klar majoritet av våra kunder använder SL regelbundet. En halv inil- jon länsbor är innehavare av någon form av periodkort med minst 30 dagars giltighet. Målet är att öka ande- len kunder som reser minst en gång i veckan med SL från idag 64%

till

70%

samtidigt som vi skall

m

fler kunder.

600 miljoner delresor

Under flera år i följd har såväl antalet delresor som helresor ökat. Antalet del- resor har sedan 1992 ökat med 11%.

En helresa med ett byte motsvarar två delresor. Resandet 1997 är det högsta någonsin.

)

)

)

)

(9)
(10)

t)

(11)

Kundens nytta styr vårt kvalitetsarbete

Högre kvalitet - fler kunder

En viktig del av förberedelserna inför de första upphandlingarna, med tra- fikstart 1993, var att hitta metoder för att de upphandlade tjänsterna skulle ha rätt kvalitetsnivå.

Upphandlingen skulle inte få leda till att våra kunder upplevde en för- sämrad kvalitet. Så har heller inte blivit fallet. Kvaliteten upplevs som lika bra eller bättre sedan trafiken började upphandlas.

Strategin för SL under de närmaste åren är klar; genom att erbjuda kun- derna en högre kvalitet så skall fler åka med oss, utan att det kostar skat- tebetalama mer än idag.

Idag har SL, enligt de undersök- ningar som genomförts, en relativt hög kvalitet. Vid jämförelser mellan svenska länstrafikbolag klarar sig SL bra. Kvalitetsmätningarna ger också en god bild av SL-traflkens starka respektive svaga sidor, som våra kun- der ser det. Vi vet därför att det finns en förbättringspotential som vi inten- sivt skall arbeta med under de när- masteåren.

Kvalitetsarbetet inriktas främst på att höja kvaliteten inom befintliga sys- tem. Det innebär att vi för våra knn- der förbättrar tryggheten, driftsäker- heten, störningsinformationen, den personliga servicen etc.

Kvalitetsarbete satt i system Att förbättra kvaliteten

är

en ständigt pågående process som bedrivs på alla nivåer inom SL. Vårt system för kvali- tetsutveckling har kundens upplevelse av SL-trafiken som utgångspunkt.

Genom olika typer av mätningar och

omfattande direktkontakter kartlägger vi våra kunders och blivande knnders resvanor, attityder, kunskaper, önsk- ningar och krav. Denna knnskap lig- ger sedan till grund för utvecklingen och planeringsarbetet. Många andra faktorer finns att ta hänsyn till, såsom befolkningsutveckling, resursfördel- ning, politiska beslut etc.

I planeringsfasen fastställs vad som bör göras och vilka krav som vi skall ställa på entreprenörerna i sam- band med upphandlingarna och vårt fortsatta samarbete. Vårt gemensam- ma arbete utvärderas genom att undersöka hur kunderna uppfattar genomförda förändringar. Analysen ligger sedan

till

grund får ytterligare förbättringar.

Kundernas uppfattning om SL Varje år genomförs en omfattande undersökning- Riks barometern, vars syfte är att mäta hur nöjda kunderna är med länstrafikbolagen. SL och andra länstrafikbolag ingår i under- sökningen.

SL-traftken har, enligt kunderna, högst totalkvalitet och får i järnförel- sen höga betyg för trafikutbud och pris. Lyhördheten och personlig ser- vice

är

vi mindre bra på i jämförelsen och är därför områden med be tydan- de utvecklingspotential. Den omorga- nisation som genomförts under året skapar bättre förutsättningar för att vi skall uppfattas som lyhörda.

Ett närmare studium av hur nöjda våra kunder

är

inom vissa viktiga om- råden visar att 82% anser det prisvärt att åka med SL. Så många som 78%

tror att fler kommer att åka med SL i

9

Produld-

~eck.Hng av hele. resan

Krav och samspel med entreprenörerna

Kuns~ap om vad ~unden vill ha

Andelen nöjda enligt Riksbarometern för 1997

Kundens upplevelser avSL

Andelen nöjda kunder inom några delområden 1997

2 3 4 5 6 7

8 1. Bekvämt att åka med SL

2. Kommer att vilja åka med SL i framtiden

3. Störningsinformation

4. Personalens uppträdande

5. Prisvärt att resa med SL jämfört med bil

6. SL håller oMast tidtabellen

7. SL är miljövänligt

8. lidtabellerna är lätta att förstå

(12)

framtiden. Ett område vi tillsammans med entreprenörerna måste forbättra är informationen

till

kunderna i sam- band m ed störningar

i

trafiken.

Kvalitet genom samarbete med entreprenörerna Helt avgörande för hur våra kunder upplever den kvalitet

vi

levererar

är

mötet mellan kund och kundnära personal hos våra entreprenörer. Det är därför en forutsättning för alla SL:s entreprenörer att de har ett eget pro- gram fOr hur kvalitetsutvecklingen av deras tjänster skall gå

till.

Vi

arbetar intensivt med att utveckla den del av avtalen som behandlar kvalitetssäkring, bland annat genom att införa olika typer av incitament som ger entreprenörerna bonus när de överträffar de överens- komna målen och böter när de inte når målen. Vi sätter upp mål inom en rad områden;

• Punktlighet

• Störningsinformation

• Övrig information

• Passning tåg-buss

• Framkörning till hållplats

• Personalens uppträdande

• Thygghet och säkerhet

• Fordonets framförande

• Fordonets skick, invändigt och utvändigt

• Biljettförsäljning

• Biljettkontroll.

Pålitligheten är e n grundläggande kvalitetsfaktor

i

alla branscher. SL-

Punktlighet 1995 -1997

1995 1996 1997

Tunnelbanan 92% 93% 91,7%

Pendeltågen 91% 90% 93,6%

Roslagsbanan 95% 94% 95,9%

Lidingöbanan 99% 99% 99,8%

Nockebybanan 99% 99%

_,,

Saftsjöbanan 98% 98% 98,7%

Bussam a 83% 89% 91,()"/o"l

1) Sanan avstangd from junJ1997 pga renovenngsarbelen 2) Tom august1

trafikens formåga att hålla utlovad tid- tabell är i hög grad beroende av yttre omständigheter. Trängsel med biltrafi- ken i gatunätet och konkurrensen med fjärrtågen om spårkapaciteten är där- för avgörande for den punktlighet som

vi

kan erbjuda kunderna

Den viktiga dialogen med kunderna

För att fånga upp kundernas dagliga synpunkter på ett systematiskt sätt bildades SL Forum för fem år sedan.

Under 1997 hade Forum cirka 40.000 kundkontakter. Dessa är en mycket viktig källa för utvecklingen av våra

Fördelning av klagomål till SL Forum 1995-97

lO

tjänster och för utvecklingen av sam- arbetet med våra entreprenörer.

Andra former för direkt kontakt med våra kunder är Trafikupplysningen som ger information om tidtabeller och resvägar och hade 2 miljoner kundkontakter under 1997. Även så kallade Fokusgrupper , där strukture- rade gruppsamtal genomförs kring olika teman, är en form av direkta kundkontakter som

vi

utnyttjar allt mer.

l vilka ärenden kontaktar man SL?

SL Forums kundkontakter registreras och ingår i en informationsdatabas som används i vår produktutveckling.

Av det totala antalet kontakter

till

SL Forum är 35% klagomål. De övriga är frågor om prise r och färdbevis samt allmänna synpunkter. En del beröm förekommer också. Bland Idagomålen är tillförlitlighet och personalbeteen- de den vanligaste orsaken.

Nämnas kan att klagomålen på priser och färdbevis, hållplatser, sta- tioner och information minskar jäm- fört me d tidigare år.

t)

~j

\

(13)

~ .

.

. '.

l • • • . -

: . ·:~ . ·. ..

Kvalitet enligt våra entreprenör~,. · ···' : -·>···;·/::·:

_,. ·.'·'·

l l

Samarbetet mellan SL och de a11Utade entreprenöret114 harallg(Jir.uu:le betytlel8e }ör iMtVt sk:lJ/l'~ · · .::,. , ; ·· - .

höja kvaliteten ytterligare. Vi bad representanter fiJr

dif

~rer som hhtiizs:~ kPrt

beskriva sitt synsätt pd kvalitetsfrågor och

hur de

bedrlv.er. balltetsarbetet lnoni ~ ~ f

! i-..:

..

i'···.··

!

~-:

... :

Swebus

"Det

viktigaste för Swebus är l

att hålla vad vi

lovar. Swebus

t

kännetecken skall vara pålitlig~

t,.- bet

l :··.:··· - VIIJ'r.n'liit..;lnlfbetetmed

~

-

.. . .

,f-·-·.-_,_-;'.·: ·

S.Litatt ·-~- - · ... en SL-pro· ·

·: -: dill:t. Sl.ä,&vh partneroch ·

: : · :

n~.tlli.~i:"kuJv!en;Vl

och SL

r.. . · .

b.ur.~t.bnda

t:tt ansvarför

l. ·.• : ·•'

. alt

ut;~~;u.l~n

gemensamma

' · (•il~r.

det vill säga att göra

.. - · · Jtnet:s koiiUtivtrafilc äimu mer k - altrakdvvilket leder

till

att Oer

1

åter med

S L. ·

l ;

1 r-

~ nigro år

arbetar vi med STOKI lSwcOus Totala

Kvalitets Index). Det är våra egna kvalitetsmiltnlngar som

·

görs genom att

vi

intei.Vjuar resenärer, uppdragsgivare och

lanställda. Jämfbrelser görs mot 'tidigare mätningar. Syftet är att

-i resultaten skall

vara vägledan-

de för arbetet med att kontinu- erligt höja kvaliteten på allt arbete i företaget. Att öka enga- gemanget hos medarbetarna är den viktigaste framgångsfuk-

toro i detta arbete.

SL har satt fokuS pä

kvali-

tetsfrågorna genom sin om- organisation.

Den

ger förut- sättningarna fOr ett mer aktivt arbete med att höja kvaliteten vilket l huvudsak måste ske inom ramen för befintllga resurser. Nästa steg

i utveck-

lingen bör vara att det skall löna sig att bli ännu bättre, det bör alltså finnas fler incitament för de som gör jobbet

att för-

bättra sig.

n

SLBUIS

- · . "Vi hiU'. nyligen infört ett nytt st}.fsystem med verksamhets-

tnai

i företaget med innktning

SL Tunnelbanan

"Vl

beflnnei- oss i en speciell

situ•tion

genom att

vi

är

bero~

ende av SL Bansystems anllla-

ningar

för att kunna köra

· ·

tågen. VUket betyder

att sam-

sp<!let mellan oss och SL Bansystem är väldigt viktigt för hur våra kunder upplever

kvali-

teten.

\t bli! utarbetat en kvali-

. ict.JPolld; !)i::b olika program

·för

l."Va'.itf~ttringar. vt ~r··.

· ·

~.;elhm.vtr.~ JD.I!tn!u:;a":"

av c6.:

. : kwt.:f\;pplf".

-k"

kv..ltr.-ten. • . . . GP.mlo ;.,.i

t'~c'li

kundijf;net

'

fdn,V.!

'Ii~

dagligen upp

~deinas

synpunkter på ant

som

hör till

tunnelb.m.e~

och pa kvalitet. Det bygger

mål- annan

spårtrafik.

styriling

och

noggranna upp- Kvalitetsprogrammen

:.

följrungar och delaktighet för används av

olika f}ersonalka-

alla medarbetare;

En

annan tegorier. Till exempel har

vi ett

viitig

belitåndsd~l i

det nya program for hur förarna

skall

styrsyStemet är den interna bli bättre på att kölll

tågen

och marknadsföringen med bland för hur de skall uppträda mot annatvinstdelning och

kvali-

kunderna. När det gäller tra-

~tsbonus

till personalen. flldedningen så tar Vi

fram

I de senare kontrakten

har

bättre metoder för hur

IMn

huvudmannen SL

utt-indta- · .

informerar kunderna vid stör-

ment för bra

p~t som ningar. För vår största

pt'CSO-

kan ge upp

till

en· hal.r miljon nalkategori. statiocpersona-

; ~onor p.!T

ftr·och t:ra:ftknmrA- len,

ser vi över

vilka arbets- :·

d,~;

I:Iä.- l.lMtmer SJ. Bus&

~tt

·. uppgifter som de skall ha,

vi

tillämpa halfter; '~- prlizt~- -· · · . strävar efter att kunna ge mer pen så att h1',Jften :;M tlli

~r.;o·

S6rriee och utöva mindre nalen fö':

J)t~llAlbP.Mmj:t.nde

kontroll.

åtgärder.

· .:: ~-··.

· · Säkerhtt,: pim:,. tJ!r,hJt·

:-\;•mt . · ·

god service

~lm fufum~-

·. · _ · tionär mål som

:ir.hl)~)'t

priori-

terade. En

förutsl:åung för itt

ett bra T!SI-UW

t.

k de

kunJ- relateJ'8de filiden ar:~ and~

mål, St'm ~-~llliljö;

jänl·

ställdhet

O\;)} !Qltn~rk;..n

oclcW priofW-tll.<i Mgt SL. B4los

styr- systemmed.~ål

skall

gat'.mt•'r:l

: en kvalltets-. .,.

säkrad bUsstrafik.

Det är inte lätt att mäta kvaliteten l ett

så komplext

system som

SL-trafiken, men

genom bättre samarbete mel- lan beställare och entreprenö- rer att utveckla positiva incita- ment som är mer inriktade på belöning An böter

så kommer

kvaliteten att kunna höjas ytterligare.

fl

Vi har

också utarbetade kvalitetsprogram för underhåll och städning av vagnarna.

För att ytterligare höja

kva-

liteten behövs ett nära samar- bete mellan beställaren, SL Bansystem och entreprenö- ren."

]oltan]ervehed, distriktschef:

. ''Linjebuss Sverige AB har ändrat fokus, från

teknik och drift till kunder och affärer.

· Detta

harsjälvklart påverkat synen på och tankarna

kring

kvalitet.

Kvalitet i praktiken är att utgå från kundens krav och följa kedjan bakåt för att iden·

tifiera eventuella fel och brister

S9M

ptver:kar kundens upp- fattn\Og om

08i

och vlr ffinnA-

f.,'å ~.:tt

Je gOd service. ·

· -~-exempel så vet vi

att

något som är mycket viktigt för kunden är att bussen kommer och med så liten

tidsavvikelse

som möjligt. När vi följer den kedjan bakåt

ser vi två fel- källor:

tillgänglighet

av perso-- nal och tillgängligl.!et av for- don. Den första.felkällan kräver ingen djupare "nalys utan åtgärdas med rekrytering.

Tillgängligbeten av vagnparken

däremot måste tittas närmare

på, då det finns en mängd möj- liga felkällor såsom

vagn

mate- rialet, verkstadsplanering, utsättning, fekapportering,

·~onstruktion;fel,

bränslepro- blem etc. För a!t litta in rätt

åtgärd måste vtl,:unna

ställa en

så distinkt äiPyios som möj-

ligt Detta

~r

Vi genom

N

prov- tagningar"

i

v'erbamheten,

d

v s

vi samlar in

fakta kring de tillfållen en vagn

int~varit

till- gänglig för att utfor& det upp·

drag som var planerat.

Efterhand framtrader e:tmön- ster som ger o$-,

mn'P.t pi'\

vilka

förändringtr vi

miste vtdtaga.

Vi

har arbetat konsekvent på

det hår sättet sen junll997 och

ser nu avsevärda

förbättringar."

(14)
(15)

Ju fler bilister som åker med SL desto mindre belastas miljön

SL:s största bidrag till en bättre miljö är att erbjuda en så attraktiv SL-tra- fik att fler väljer att åka med SL istället för med biL

Dessutom arbetar vi sedan många år med att ytterligare minska utsläpp, dämpa ljudnivån och andra störningar från SL:s fordon samt att begränsa miljöstörningar från SL:s andra verksamheter. SL-trafiken är det miljövänliga alternativet, i alla avseenden.

Stockholms läns landsting har fast- ställt ett miljöprogram som är en del av en regional Agenda 21. SL:s miljö- policy, som bygger på denna för hela landstinget gemensamma policy, har tre viktiga hörnstenar:

• Resurssnålhet

• Kretsloppstänkande

• Utbytesprincipen (successiv över- gång till miljövänligare teknik och produkter).

De olika bolagen inom SL-koncernen har egna miljöprogram som utgår från den koncerngemensamma policyn och är anpassade till respektive verk- samhet.

Miljöarbetet berör alla medarbetare

Det är viktigt att alla medarbetare och entreprenörer är engagerade och involverade i miljöarbetet, som inte styrs i detalj av koncernbeslut utan genom policyn och mål som gäller för verksamheten. Arbetet sker genom att ställa krav på leverantörer, genom att upprätta miljöplaner samt miljöbok- slut och revisioner av den egna verk- samheten.

Under året har till exempel SL Fas- tigheter AB reviderat miljöprogram- met, enligt ISO 14001, som sträcker sig fram till år 2000. SL Fastigheter AB har också i byggandet av det nya kon- toret fokuserat på miljöfrågorna och fått ett miljögodkännande för detta.

Moderbolaget och alla dotterbolag upprättade miljöbokslut för 1997.

SL Flygbussarna AB har under året tagit beslut om att ISO 1400 1-certifieras.

SL var tidigt ute

SL var tidigt ute med att inrätta en miljöpolicy och att ta fram miljömål.

Redan 1988 fastställdes miljömål, som skulle uppnås till år 2000. För busstra- fiken skulle bland annat utsläppen av kväveoxider vara hälften av vad de var 1980. Utsläppen av koldioxid skulle inte öka. Dessa två mål kommer att klaras till millenniumskiftet främst genom att dieseldrivna bussar konti- nuerligt byts mot etanoldrivna. Dess- utom är etanol ett förnyelsebart driv- medel. Idag är 175 av 250 innerstads- bussar etanoldrivna. Inom tre år kom- mer inte SL att ha några dieselbussar kvar

i

innerstaden. SL:s satsning på

13

et anol är världens största inom o mr å- det.

De mål för sänkta bullernivåer som fastställdes 1988 kommer troli- gen ej att nås utanför innerstaden.

För den spårbundna trafiken sat- tes av naturliga skäl inga mål för utsläpp utan för buller. Dessa mål kommer att nås till år 2000.

Spårtrafiken är idag energieffektiv.

Det finns dock goda möjligheter att ytterligare sänka energiförbrukningen genom olika typer av förbättringar. De nya tunnelbanevagnarna och spår- vagnarna kommer t ex att förbruka cirka 20% mindre energi än de nuva- rande vagnarna.

SL testar världens renaste buss

SL har sedan 1990 drivit ett unikt el- hybridbuss-projekt för att få fram en buss med mycket liten miljöpåverkan.

De sex elbussarna som testats drivs m ed en bensinmotor försedd med katalysator som laddar batterierna.

B atterierna laddas vid lagt effektuttag.

Vid ac celeration och högt effektuttag

används såväl batterier som generator.

(16)

Under juni månad togs dessa sex bus- sar ur trafik för utvärdering och ombyggnad.

Utsläppen från en elhybridbuss med bensinmotor är en femtondel av utsläppen från den renaste dieselbus- sen. Under 1998 kommer bensinmo- torerna i bussarna att bytas ut mot etanolmotorer för att ytterligare min- ska miljöpåverkan, främst utsläppen av bensen och koldioxid.

Miljökrav som sätter press på leverantörer och entreprenörer Vid alla inköp som SL gör läggs stor vikt vid de miljömässiga konsekven- serna av olika alternativ.

Vid upphandlingar av trafik är det ett krav att entreprenörerna redovisar ett miljöprogram, som säkrar de mil- jömål som SL fastställt. En intern mil- jöplan, ansvarsfördelning, utsläpp, kemikalie- och avfallshantering mm skall redovisas.

Miljökraven är en viktig del av varje trafikupphandling och ingår i de avtal sorn tecknas. SL gör sedan upp- följningar av de ingångna avtalen med avseende på miljökraven.

Jämförelse mellan avgasutsläpp från buss och personbil

här många resor motsvarar en resa med katalysatorrenad bil Bussen har en medelbelåggmng på 15 personer och bilen 1 ,2

Bil med katalysator Etanolbuss

Elhybridbuss med etanol

Koldioxid 1

resa

70 resor 70 resor

Halsofarliga ämnen

1resa

2-3 resor 25-30 resor Hålsofarliga ämnen år kväveoxider, kolväten, kolOXid, svavel och partiklar.

I samband med inköp av fordon har SL ett stort ansvar för miljön.

Genom att redan i kravspecifikatio- nerna ställa höga krav ifråga om en er- giförbrukning, bullernivåer ute och inne, återvinning av material samt eventuell destruktion, har SL en pådrivande roll. Tillverkarna skall också kunna visa miljökonsekvenser av tillverkningen av fordonen.

Ett exempel är inköpen av Vagn 2000 då SL:s krav på bullernivå och återvinningsgrad var väsentligt högre än vad någon tillverkare dittills kun- nat prestera. Leverantören som valdes har anpassat sin produkt och produk- tion till SL:s krav. Ett annat exempel är inköpet av

vagnam;~.

till den nya

14

snabbspårvägen där SL:s krav har dri- vit på utvecklingen mot energisnålare,

mindre bullriga och mer kretslopps- anpassade produkter.

Vid samtliga upphandlingar av ny-, till- och ombyggnader och under- håll av anläggningarna ställs miljö- krav. Kraven bygger på SL Fastigheter AB:s miljömål och kan sammanfattas

i

delområdena materialval ( exempelvis miljövarudeklarationer och PVC- avveckling), källsortering av avfall samt åtgärder för att minska förbruk- ningen av energi och vatten. En sepa- rat handledning för miljöarbete i pro- jekt finns upprättad. Som pilotprojekt har byggandet av SL Fastigheter AB:s nya kontor fungerat.

O )

O _ )

1 _ )

(17)
(18)
(19)

Ett långsiktigt arbete med kontinuerliga förbättringar

SL:s förändringsarbete är långsiktigt och genomförs i nära samarbete med länets kommuner och de entrepre- nörer som utför trafiken. SL:s tre regionstyrelser deltar i planeringen och utformningen av den lokala SL- trafiken.

Ny nattrafik - en trygghets- satsning

Natten mellan den 9 och 10 juni genomfördes en genomgripande för- ändring av nattrafiken. Bussar ersatte spårtrafiken från kl 01.00 och fram till morgontrafikens början. Syftet med omläggningen var att öka tryggheten för kunderna och minska skadegörel- sen. Under den aktuella tiden genom- förs en liten del (l%) av det totala resandet men en mycket stor del av skadegörelsen.

Utvärderingen av omläggningen har visat att vandaliseringen minskat och ordningen blivit väsentligt bättre.

Löpande har vissa trafikjusteringar genomförts. Utvärderingen visade att trafikutbudet behövde justeras ytter- ligare något, vilket skedde i början av1998.

Operation trygghet

Operation trygghet är ett samlande begrepp på den plan som beskriver hur arbetet med att skapa en tryggare miljö i SL-traflken skall genomföras.

Under året har 60 väktare med utöka- de befogenheter anställts för att främst öka tryggheten vid bytespunk- terna för den nya nattrafiken,' men med hela länet som arbetsområde.

För att optimera användningen av

vaktstyrkan har en helt ny lednings- central upprättats.

I projektet "Lugna Gatan'' koordi- neras insatserna mellan SL, gatu- och fastighetskontoret, polisen, länsstyrel- sen, Vattenfestivalen och Fryshuset samt andra intressenter. Ett gemen- samt agerande är nödvändigt för framgång i kampen mot klotter, våld och vandalisering.

Säkra intäkterna

Trafikintäkterna steg under året med 212 till2 482 miljoner kronor. statistik från SL:s ordinarie kontroll av färdbe- vis visar att cirka två procent av de som använder SL-trafiken saknar gil- tig biljett. Vi vet dock av erfarenhet att mörkertalet är stort. Uppskattningsvis är det mellan fem och tio procent som inte betalar, vilket motsvarar 100 - 200 miljoner kronor i uteblivna intäkter.

Under året har därför arbetet med att säkra intäkterna intensifierats.

På Medborgarplatsens tunnelba- nestation har spärrarna byggts om så att det inte går att passera utan giltig biljett. Formerna för biljettkontroll har utvecklats. Riktade och förannon- serade kontroller samt så kallade totalkontroller tillsammans med polis och sociala myndigheter har genom- förts. satsningen på att säkra intäkter- na kommer att utökas under kom- mande år, inte bara av ekonomiska

skäl

utan också av rättviseskäL Det ska löna sig att göra rätt för sig.

Nya periodkort och priser

I

början av året infördes ett nytt bil- jettsortiment som bättre svarar mot

17

våra kunders behov. De största och viktigaste förändringarna var att ett 30-dagarskort med rullande period infördes samt att fler talet periodkort blev opersonliga. Priserna höjdes för första gången på fyra år.

Undersökningar visar att 80% av kunderna uppskattar den rullande perioden och möjligheten att låna respektive låna ut det opersonliga kortet. 82% anser att SL-traflken är prisvärd.

Ökat resande

Aldrig har så många

åkt

med SL som under 1997. Resandeökningen jämfört med 1996 uppgick till2,6%. Andelen länsbor som åker minst en gång i veckan med SL ökade något, från 60 till64%. De nya opersonliga period- korten bidrog till det ökade resandet.

Upprustning av tunnelbanan En omfattande upprustning av tunnel- banestationerna pågår sedan några år.

Av 100 stationer skall60stycken upp-

rustas inom de närmaste åren.

(20)

Under året har upprustningar av tunnelbanestationerna Gamla stan, Alvik, Medborgarplatsen, Fridhems- plan, Universitetet, Hötorget och T-Centralen genomförts. Ett nytt informationssystem som ger kunder- na forhandsbesked om när tågen kommer har tagits i bruk Ett nytt tra- fiklednings- och signalsystem är under uppbyggnad. När det är utbyggt kan tågen gå snabbare och mjukare.

De kan också köra tätare och med ännu större säkerhet.

Under våren levererades de tre första av de nya tunnelbanevagnarna -Vagn 2000 - och vid årsskiftet hade de första serievagnarna anlänt.

Omfattande tester av de nya tunnel- banevagnarna har genomförts.

Dennisöverenskommelsen

Dennisöverenskommelsen haverera- de under året.

Strax före jull997 träffades en överenskommelse mellan Stockholms stad, Stockholms läns landsting och

staten om finansiering av Årstabron, Södra länken mm. överenskommel- sen kommer att påverka SL:s plane- ring avseende infartsparkeringar, stornnätet, snabbspårvägsgrenen till Älvsjö och tunnelbaneförlängningen Hjulsta-Barkarby. Överläggningar och utredningar pågår för närvarande, varför konsekvenserna för SL av över- enskommelsen ännu inte är helt klar- lagda.

Upprustning av pendeltågen

Under året har upprustningen av pen- deltågvagnarna påbörjats.

De äldsta vagnarna (Xl) skall frä- schas upp, för att kunna vara i drift i minst 5 år till då en ny generation pendeltåg beräknas börja levereras.

De nyare vagnarna (XlO) som har en längre återstående livslängd skall

genomgå en mer omfattande ombyggnad.

Ökad tillgänglighet

Tillgängligheten är viktig när SL pla- nerar för modernisering och förän- dring av anläggningar och trafik.

I samband med den pågående upprustningen av tunnelbanans sta- tioner görs kompletteringar med his- sar där sådana saknas. Under 1997 har Gamla stans station fått hissar.

Hissarnas funktion förbättras succes- sivt, genom automatiska dörröppnare och manöverknappar som synskada- de kan hantera.

18

Allt fler låggolvsbussar införs

i

innerstadstrafiken och ger en bättre tillgänglighet för alla kunder.

Servicelinjerna som är särskilt anpas- sade för äldre och rörelsehindrade har u tökats med tre under 1997.

Inom ramen för SL:s handikapp- råd sker samråd med länets handi- kapporganisationer, där policyfrågor och större projekt diskuteras. SL ingår även i Vägverkets regionalråd för han- dikappfrågor samt i Vägverkets pro- jekt Handlkappanpassning som bland annat arbetar med att öka tillgänglig- heten vid busshållplatser.

Driftstörningar i tunnelbanan

Tunnelbanan har speciellt under hös- ten haft allvarliga driftstörningar.

Störningarna har mestadels drabbat de äldre delarna av tunnelbanesyste- met Det finns fler samverkande orsa- ker till dessa störningar. Utbyggnaden av den nya snabbspårvägen påverka- de trafiken vid Gullmarsplan, Alvik och Liljeholmen genom ett antal has-

f)

(21)

(

tighetssänkningar.- Samtidigt installe- rades och intrimmades ett nytt signal- system. Under några veckor drabba- des trafiken dessutom av ett antal rälsbrott. Ett extremt slitage på hjulen ledde

till

vagnsbrist. När ett stort antal vagnar samtidigt vandaliserades blev situationen mycket besvärlig.

Genomförda trafikupp- handlingar

Trafiken på Roslagsbanan har upp- handlats under året och Linjebuss fick avtalet. SL fick därmed sin första upp- handlade externa järnvägsentrepre- nör. Under året upphandlad busstra- fik (Botkyrka-Huddinge, Lidingö, Täby-Vaxholm-Akersberga) vanns i sin helhet av SL-bolag liksom spårtra- fiken på Lidingö. Arbetet med att för-

bereda upphandlingen av pendeltåg- trafiken har gått in i ett intensivt skede. Upphandlingar av snabbspår-

vägen har påbörjats. Det första steget innebär att en så kallad prekvalifice- ring av leverantörer genomförs.

Mälardalstrafiken

Trafik

i Mälardalen AB

(TiM}

är det forum där SL samverkar med SJ och länstrafikbolagen i Södermanland, Örebro, Västmanland och Uppland får att öka rörligheten för de boende i Mälardalen. Kortare och bekvämare resor med samordning mellan tåg och buss skall skapa en livskraftig region.

Ett 30-dagarskort med valfria kombinationer av tåg-, läns- och lokalresor introducerades i hela regio- nen när Mälarbanan invigdes i okto- ber. Lanseringen av TiM-kortet blev framgångsrik.

Intrimning och ytterligare sam- ordning av trafiken har skett under hösten och vintern.

19

Konst, poesi och musik

Vi använder aktivt konst, musik och poesi som en del av arbetet med att skapa en trygg och trivsam miljö för våra kunder.

SL:s konstråd ansvarar för det konstnärliga urvalet i både tunnel- bana, bussar och pendeltåg.

Poesi på väg- dikter i tunnelbane- vagnar och bussar, har funnits i sex år och är mycket uppskattat. Under 1997 har de dikter som vann en av SL arrangerad poesitävling publicerats.

SL:s Musikkår eller Stockholms Spårvägsmäns Musikkår har under året gjort ett 100-tal framträdanden.

De har medverkat vid jubileer, invig-

ningar, Vattenfestivalen, vaktparaden, konserter och med mycket uppskatta- de spelningar i trafiken.

Förberedelserna inför kultur-

huvudstadsåret har varit omfattande.

(22)
(23)

Sänkta kostnader och ökade intäkter

De ekonomiska villkoren för SL bestäms av ägaren Stockholms läns landsting. Landstinget beslutar på förslag frånSLom verksamhetens in- riktning och omfattning, taxenivåer och investeringar i infrastruktur.

Taxorna bestäms bland annat av sociala hänsyn och miljöskäl samt an- passas så att SL-traftken är ett ekooo- miskt attraktivt alternativ till bilen.

Lägre kostnad för skatte- betalarna

I

och med att ägaren bestämmer verk- samhetens omfattning och taxorna, och därmed styr intäktsnivån är de ekono- miska förutsättningarna givna för SL.

Landstinget ger ett villkorat aktieägar- tillskott som täcker de kostnader som ej finansieras via intäkterna.

Det av landstinget beslutade aktie- ägartillskottet för år 1997 uppgick till 3.241 miljoner kronor. Bokslutet visar ett behov av 2.826 miljoner kronor dvs 415 miljoner kronor lägre än budgete- rat. Behovet av ett lägre aktieägartill- skott är ett resultat av ökade trafilin- täkter samt effektiviseringar som kon- tinuerligt sänker kostnadsnivån.

Aktieägartillskottet har nominellt sjunkit nästan varje år under 1990- talet trots att priset på biljetter och kort var oförändrat åren 1993- 96 samtidigt som utbudet har ökat konti- nuerligt. Jämfört med 1996 rilinskade behovet av aktieägartillskott 1997 med 125 miljoner kronor. Tillskottet i kro- nor per skattekrona var 2 kr

35

öre

1990. Motsvarande siffra för 1997 var l kr 31 öre.

Den sänkta kostnadsnivån har bidragit till att skattefinansieringsgra- den (dvs aktieägartillskottet dividerat med tillskott plus intäkter) har sänkts väsentligt. Ar 1990 var skattefinansie- ringsgraden cirka 70% och 1997 var den 52%.

Priset på månadskort höjdes i januari från 355 till400 kronor samti- digt som korten gjordes om till3D- dagarskort med rullande period. Dess- utom är periodkorten numera oper- sonliga istället för som tidigare per- sonliga. Priset på kontant- och rabatt- kuponger höjdes vid årets början.

21

Trafikutbudet ökade med 3% vil- ket är 2% över budget och resandet ökade med 2,6%.

Trafikintäkterna har under året ökat med 212 miljoner kronor och uppgår till2.482 miljoner kronor.

Investeringar för att höja kvaliteten

Bruttoinvesteringarna i infrastruktur var fö r 1997 budgeterade tilll.986 miljoner kronor. Utfallet blev 1.946 miljoner kronor.

Större investeringar under 1997 var

upprustning av tunnelbanestationer,

nytt signalsystem, köp av nya tunnel-

banevagnar, köp av pendeltågvagnar

(24)
(25)

från SJ samt byggnation av den nya snabbspårvägen mellan Gullmarsplan och Alvik.

De närmaste åren

De kommande åren kommer att prä- glas av fortsatta stora investeringar i infrastruktur. I genomsnitt beräknas 1,5 miljarder kronor per år att investe- ras.

Medel kommer att satsas på att bevara och förbättra kvaliteten i den

Jämförelse av trafikintäkter, kostnader och ägartillskott i 199 7 års

prisnivå samt resandet Miljarder kronor

B

Miljarder personkilometer 8

4U4 rt

90 91 92 93 94 95 96 97

Trafikintäkter Kostnader Tillskott Resandet i antal personkilometer

7 6 5

4 3 2

befintliga strukturen exempelvis upp- rustning av stationer och tekniska sys- tem i tunnelbanan, nya vagnar till tunnelbanan och an(>kaffning av nya miljövänliga bussar. Stora resurser kommer också att satsas på den nya snabbspårvägen mellan Gullmarsplan och Alvik.

Av trafikförbättringar kan nämnas ökad pendeltågtrafik Från och med år 200 l planeras kvartstrafik på samtliga pendel tåggrenar.

Snabbspårvägen startar trafik 1999

Produktionskostnader och beställar- kostnader 1997

Tunnelbanan 24%

l Pendellåg 22%

1Buss35%

Stationstjänst 11%

Lokallåg och spårvagn 5% Beställartrosmader 4%

23

investeringar

mellan Gullmarsplan och Liljehol- men. Den förlängs till Alvik år 2000.

Busstrafiken planeras öka med 5- 1 0% åren 1998-2002 bland annat till följd av passning till den utökade pen- deltågstrafiken. Ett nytt stomnät inf örs successivt

i

Stockholms inner- stad. Stomnätslinjerna kommer att trafikeras med etanoldrivna ledbussar med lågt golv.

satsningen på trygghet och trivsel i SL-trafiken kommer att intensifieras.

Bruttoinvesteringar i infrastruktur, löpande priser

Miljoner kronor

2000 ,--~~~~~~~~~~~-="' 2000

15oor-~~~~~~~-~~- 1500

1ooo

r - - - 1000 500

90 91 92 93 94 95 96

(26)

Årsredovisning

Styrelsen och verkställande direktören för AB Storstockholms Lokaltrafik avger härmed redovisning för bolagets och koncer- nens verksamhet för räkenskapsåret 1997 -O 1-01 -1997-12-31.

Ägarförhållanden

SL-koncernens moderbolag, AB storstockhalms Lokaltrafik (SL), ägs av Stockholms läns landsling (SLL). Koncernen har under 1997 omfattat, utöver moderbolaget, nio rörelse- drivande bolag.

SL-koncernen är organiserad i en utförar-och beställarorga- nisation. Moderbolaget beställer och beslutar om trafikens omfattning, kvalitet och utveckling. Trafikdrivande dotter- bolag under 1997 har varit SL Buss AB (busstrafik), SL Tunnelbanan AB (tunnelbana och Nockebybanan), SL Flygbussarna AB (flygbusstrafik till Arlanda/Bromma), SL Specialbuss AB (färdtjänst), SL Tåg AB (Roslagsbanan och Saltsjöbanan) och SL Lidingö Trafik AB (Lidingöbanan och busstrafik på Lidingö). Dotterbolagen SL Fastigheter AB, SL Bansystem AB och AB SL Finans ansvarar huvudsakligen för trafikens infrastruktur, dess skötsel, ny-och reinvestering- ar samt finansiering. Dessutom ingår i koncernen de vilande bolagen Fastighets AB Viggestaberg, Lidingö Trafikaktiebolag samt SL Reserv AB.

SL Tåg AB:s avtal för saltsjöbanan övertogs fr o m 1998- 01-01 av SL Tunnelbanan AB. l samband med upphandling har uppdraget för trafikeringen på Roslagsbanan fr o m 1998-01-07 övertagits av Linjebuss Sverige AB. SL Tåg AB bedriver härefter Ingen verksamhet.

Under 1997 övergick även SL Lidingö Trafik AB till att bli vilande i samband med att busstrafiken överfördes till SL Buss AB och tågtrafiken till SL Tunnelbanan AB. Antalet rörelsedrivande bolag inom SL-koncernen är härefter sju.

Ägaren, Stockholms läns landsting, garanterar genom avtal nuvarande och framtida resultattäckning för AB

Siarstockholms Lokaltrafik och dotterbolagen.

Verksamhet

SL:s uppgift är att erbjuda dem som bor och verkar i länet persontraf:ktjänster. BesiL-t om trafikens omfattning, kvalitet och utveckling fattas av SL:s styrelse inom de ramar som SLL anger.

24

SL:s verksamhet styrs av övergripande marknadsmål, miljö- mål, sociala samt ekonomiska mål som SL:s styrelse fast·

ställt för verksamheten.

De ekonomiska målen uttalar att kollektivtrafiken i

stockhalms län skall drivas på ett företagsekonomiskt effek- tivt sätt inom det ekonomiska utrymme som SLL bestämmer.

Ekonomi

SL-koncemens rörelseintäkter för 1997 uppgick till 3 07 4 (2 873) Mkr, en ökning med närmare 7%. De allmänna linje- trafikintäkterna svarade för 2 482 (2 270) Mkr, eller 80 pro- cent av rörelseintäkterna. Övriga rörelseintäkter som utgörs av reklamintäkter, hyresintäkter och intäkter från annan tjän- steproduktion uppgick till 592 (603) Mkr. De totala rörelse- intäkterna för moderbolaget redovisas till 2 988 Mkr jämfört med 2 758 Mkr föregående år, en ökning med 8%.

Koncernens totala rörelsekostnader uppgick till 5 695 (5 547) Mkr. Häri ingår främst produktionskostnader för busstrafiken, tunnelbanan, pendeltågen samt kostnader för drift och underhåll av SL:s trafikantanläggningar.

Koncernens kostnader för externa entreprenörer uppgår till 2091 (1914) Mkr. Entreprenadkostnaderna avser i huvud- sak köpt trafik. Moderbolagets entreprenadkostnader upp- går till 4 830 (4 629) Mkr. Skillnaden mellan moderbolagets och koncernens entreprenadkostnader kan ses som ett mått på trafikproduktion i "egen regi". Uttryckt på detta sätt sva- rar "egen regi" för 57% och externa entreprenörer för 43%

av den totala trafikproduktionen.

Antalet årsarbetare Inom SL-koncernen har under 1997 uppgått till 6 016 (6 256) och inom moderbolaget till 415 (436). För hela koncernen uppgick personalkostnaderna till totalt 2 170 (2 130) Mkr. För moderbolaget var motsva- rande kostnader 153 (166) Mkr.

Planenliga avskrivningar ingår i rörelsekostnaderna med 398 (344) Mkr, en ökning med 16 procent som en följd av de senaste årens omfattande investeringar. SL-koncernens finansnetto uppgick till -17 4 (-188) Mkr.

Det villkorade aktieägartillskottet från SLL uppgår för 1997 till 2 826 Mkr, vilket är 415 Mkr lägre än budget för 1997.

Motsvarande tillskott föregående år uppgick till 2 951 Mkr.

o

{)

(27)

Investeringar och finansiering

SL:s verksamhet, produktion och drift av kollektivtrafiken finansieras

av

trafikintäkter och övriga rörelseintäkter.

Eventuellt underskott garanteras

av

SLL.

Utöver drift och underhåll av kollektivtrafiken görs också omfattande investeringar i tunnelbanan, busstrafiken, pen·

deltågen, Roslagsbanan, den nya snabbspårvägen mm. För 1997 uppgick SL·koncernens totala investeringar i anlägg- ningstillgångar till 2 303 Mkr jämfört med 1 049 Mkr före- gående år.

Av årets investeringar svarar investeringar i kollektivtrafi- kens infrastruktur för 1 946 (799) Mkr. Större pågående investeringar under 1997 är upprustning av tunnelbanesta- tioner, anskaffning

av

nya tunnelbanevagnar, utbyte av tun- nelbanans signalsystem samt byggandet av snabbspårväg i Stockholm. Under året har anläggningstillgångar, främst rul- lande material, avyttrats för 21 O (11) Mkr.

Utöver egna anläggningar har SL-koncernen under året genom leasingavtal disponerat anläggningstillgångar vilka inte redovisas varken i moderbolagels eller koncernens balansräkningar, se not 18.

En stor del av de satsningar och den produktutveckling av kollektivtrafiken i Stockholms län som SL nu genomför finan- sieras av och har beslutats inom ramen för f d Denn is- överenskommelsen. Av SL:s investeringar under året har 1 462 Mkr denna karaktär.

SL:s infrastrukturinvesteringar 1997 har finansierats med investeringslån och näringsbidrag. Investeringslån från SLL har tagits upp med 836 (126) Mkr. Näringsbidrag för inves- teringar i infrastrukturen och i miljöbussar mm har erhållits med 882 (776) Mkr.

SL-koncernens likvida medel uppgick per 1997-12-31 till 575 (1 118) Mkr, varav moderbolagets likvida behållning uppgick till 566 (1 099) Mkr. Av SL:s likvida medel är 553 (1 096) Mkr tillgodohavanden på koncernkonto hos SLL.

25

Framtida utveckling

De närmaste åren kommer bland annat att präglas av en fortsatt fokusering på kvaliteten i SL-trafiken. l samarbete med entreprenörerna skall en allt bättre kollektivtrafik erbju- das SL:s kunder. Målet är att 15 procent fler skall resa med SL en normal vardag 2003 jämfört med 1997.

Stora investeringar kommer att genomföras, företrädesvis inom ramen för befintliga system. Investeringsplanerna upp- tar investeringar på nästan 10 miljarder kronor under de närmaste sex åren.

Förslag till resultatdisposition

Fritt eget kapital i SL-koncernen uppgår till 70 071 kr. Detta belopp föreslås överföras till reservfonderna i respektive berört dotterbolag. l moderbolaget saknas fritt eget kapital.

Beträffande koncernens och moderbolagets resultat, finan- siella ställning mm hänvisas till efterföljande resultaträkningar, balansräkningar och finansieringsanalyser med notspecifika- tioner.

SL-KONCERNEN1>

MODERBOLAG

Koncernstyrelse Koncernledmng

1)GIIIorfnln 1998

Pl.anann.g.

M:lrkned Ekonomi Knn~ll ExperttJanster Sorvlceljans1er

AFFARS·

OMRÅDE·.

Norra SOdra Contrala Tunnolbana f>ondoltåg

DOTTERBOlAG SL Tunnelbanan AB

SL Du so fiB

SL Specialbuss AB

SL Flygb"s . . ine AB

SL Falhg~ar.AB

ABSLFinOIIII

Sl Bansystem AB

(28)

Koncernens result a tr ä kning

(Belopp i Mkr) Not 1997 1996

l

Rörelseintäkter

l

Nettoomsättning 2482 2 270

I l

Övriga rörelseintäkter 592 603

Summa rörelseintäkter 3074 2873

Rörelsekostnader

Entreprenadkostnader 2 -2091 -1 914

Drift-och underhållskostnader -442 -502

Personalkostnader -2170 -2130

f)>

Avskrivningar 6 -398 -344

Jämförelsestörande poster 4 -10 9

Övriga kostnader

- 584

-666

Summa rörelsekostnader -5695 -5547

RÖAELSERESULTAT -2 621 -2674

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter 32 34

Räntekostnader -203 -212

övriga finansiella kostnader -3 -10

Summa finansiella poster

-174

-188

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -2 795 -2862

Villkorat aktieägartillskott 2 826 2 951

o

Avsatt till bundna reserver i dotterbolag 10 -31 -89

ÅRETS RESULTAT

o o

{ ~

l p

l l ,

j .

'

l

'

l l

l

i

26

(29)

Koncernen s f i nansiering s analy s

(Belopp i Mkr) 1997 1996

ÅRETS VERKSAMHET

Rörelsen

Rörelseintäkter 3 074 2 873

Rörelsekostnader, netto'l -5 313 -5 157

Finansiella poster, netto -174 -188

Aktieägarti liskott 2 826 2 951

Summa kassaflöde 413 479

Förändring av rörelsekapital (exklusive likvida medel) 184 -39

Nettofinansiering från verksamheten 597 440

INVESTERINGAR

Investeringar i anläggningar -2303 -1 049

Försäljning av anläggningstillgångar 210 11

Återstår efter nettoinvesteringar -1 496 -598

FINANSIERING

Investeringslån 836 126

Näringsbidrag 882 776

Förändring av kortfristig fordran/skuld SLL -529 351

Förändring av pensionsskulden 107 49

Aterbetalning av lån -352 -249

Övrigt 9 3

Summa finansiering 953 1056

Förändring av likvida medel -543 458

LIKVIDA MEDEL

Behållning den 1 januari 1 118 660

Förändring av likvida medel -543 458

Behållning den 31 december 575 1 118

1) Exklusive avskrivningar och andra ej •likvid~etspåverkande pos1er.

27

(30)

Koncernens balansräkning

{Belopp l Mkr) Not 1997-12-31 1996-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Nyttjanderätter 6 9 22

Summa Immateriella anläggningstillgångar 9 22

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader 6 1 208 1 180

Mark 6 49 48

q)

Markanläggningar 6 62 26

Spåranläggningar 6 943 972

Il

Rullande materiel 6 1 707 1 407

Förbättringsutgifter på annans fastighet 6 29 30

övriga inventarier 6 250 263

l

Pågående nyanläggningar och förskott 6 2466 1 324

Summa materiella anläggningstillgångar 6 714 5 250

Finansiella anläggningstillgångar

Andra långfristiga fordringar 1

Summa finansiella anläggningstillgångar

1

Summa anläggningstillgångar 6724 5 273

OMSÄTININGSTILLGÅNGAR

Varulager mm

Produkter i arbete 1 2

Förrådsmateriel 132 134

Summa varulager mm 133 136

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 183 298

Fordringar hos SLL 839 131

Övriga fordringar 294 96

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 136 141

Summa fordringar 1 452 666

Kassa och bank

Kassa och bank 9 575 1 118

Summa omsättningstillgångar 2160 1921

SUMMA TILLGÅNGAR 8884 7 194

28

(31)

(Belopp i Mkr)

EGET KAPITAL OCH SKULDER

EGET KAPITAL

Bundet eget kapital Aktiekapital Bundna reserver

Summa bundet eget kapital

FriH eget kapital Arets resultat

Summa fritt eget kapital

Summa eget kapital

AVsÄTTNINGAR Avsatt till pensioner Övriga avsättningar Summa avsäHningar

SKULDER

Långfristiga skulder Långfristiga lån från SLL Näringsbidrag

övriga långfrisliga skulder Summa långfristiga skulder

Kortfristiga skulder

Kort del av långfristiga lån från SLL övriga skulder till SLL

Förskott från kunder Leverantörsskulder övriga skulder

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder

Summa skulder

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

Not

10

14 13

15 16

17

19

29

Koncernen s ba l ansräkning

1997-12-31

18 437 455

o o

455

395

109

504

3936 2086

o

6022

237 417 11 653 162

423

1 903 7925 8884

Inga

20 261

---

1996-12-31

18 406 424

o o

424

288

68 356

3 337 1 493

109

4939

195 238

o

449 134 459 1 475

6

414 7 194

Inga 17

435

(32)

Moderbo l agets re s u l taträkn i ng

(Belopp i Mkr) Not 1997 1996

Rörelseintäkter

Nettoomsättning

2 482 2 270

övriga rörelseintäkter

506 488

Summa rörelseintäkter

3

2988 2758

Rörelsekostnader

Entreprenadkostnader

2 -4830 - 4629

Drift-och underhållskostnader

-51 1 -499

Personalkostnader

- 153 - 166

Avskrivningar

7 -226 - 204

Jämförelsestörande poster ~

-29

1

Övriga kostnader

- 579 - 565

Summa rörelsekostnader 3 -6 328 -6062

RÖRELSERESULTAT

-3340 -3304

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter från dotterbolag

157 188

Övriga ränteintäkter

32 33

Räntekostnader till dotterbolag

-18 - 25

övriga räntekostnader

-1 92 -205

Övriga finansiella kostnader

-1 - 5

Summa finansiella poster -22 -14

RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER

- 3362 - 3 318

Bokstutsdispositioner

5

Koncernbidrag, netto

536 367

Villkorat aktieägartillskott

2826 2 951

ÅRETS RESULTAT

o o

30

(33)

Moderbolagets fin a nsiering s analy s

(Belopp l Mkr) Not 1997 1996

ÅRETS VERKSAMHET

Rörelsen

Rörelseintäkter 2988 2 758

Aörelsekostnader, netto'l -6102 -5879

Finansiella poster, netto -22 -14

Aktieägartillskott 2826 2 951

Koncernbidrag 536 367

Summa kassaflöde 226 183

Förändring av rörelsekapital (exklusive likvida medel)

-6

-22

Förändring av kortfristiga mellanhavanden inom koncernen -1 206 -300

Nettofinansiering från verksamheten -986 -139

INVEsTERINGAR

Investeringar i anläggningar -511 -460

Försäljning av anläggningstillgångar 3 2

Aterstår efter nettoinvesteringar -1494 -597

FINANSIERING

Investeringslån 836 126

Näringsbidrag 879 776

Förändring av kortfristig fordran/skuld SLL -529 351

Minskning av långfristiga fordringar 108 51

Förändring av pensionsskulden 8 -7

Aterbetalning av lån -352 -249

Övrigt 11 3

Summa finansiering 961 1 051

Förändring av likvida medel -533 454

LIKVIDA MEDEL

Behållning den 1 januari 1099 645

Förändring av likvida medel -533 454

Behållning den 31 december 566 1099

1) Exklusive avskrivningar och andra ej likvidite1spåverkande poster.

31

References

Related documents

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Green Cargo AB för

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Miris Holding AB för

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Exalt AB (publ) för

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bok- föringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i AB Electrolux för år 2009.

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Netrevelation Aktiebolag för räkenskapsåret

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Netrevelation AB för räkenskapsåret 2007.

J ag har granskat årsredovisningen, koncernredovisning- en och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Skåne-möllan AB (publ) för år 2006. Det

skogsmarkens tillväxtförmåga, bo- niteten, uppgår till ca 5 m 3 sk (skogskubikmeter) per ha och år, samma nivå som den svenska skogsmarken som helhet. Två moderna plantskolor,