Utkommer fredagar 29:e årg. 2003 Fredag 19 september
Veckobladet
Vi aviserade förra veckan att VB skulle ha mer att skriva om i detta nummer, och det slog inte fel.
l. Vi presenterar vänsterpartiets linje i den ännu pågående kommu- nala budgetprocessen, men kunde inte låta bli att även säga något om partiets behandling av motsvaran- de process på en högre nivå.
2. Vi kommer med några första kommentarer, i ord och bild, till resultatet i folkomröstningen. Men mycket mer finns att säga och det hoppas vi att andra hjälper oss med i följande nummer.
3. Presentationen av förslagen till nytt partiprogram för vänstern har blivit något fördröjd men väntas till på fredag, samtidigt som VB utkommer. Vi hade inte till- gång till majoritetsförslaget men publicerar som smakprov inled- ningen till J o han Lönnroths förslag och Urban Herlitz reservation.
Hela texterna kommer sen att finnas tillgängliga på partiets hem- sida och dess medlemstidning Vänsterpress.
Vinnare & tappare
Aldrig har jag varit med om en tråkigare valvaka. Resultatet var ju med all rimlighet känt redan efter fem minuter. Sen var det bara en fråga om hur stora nejs seger- siffror skulle bli. Men föralldel, stämningen var god på John Bull och där fanns både goda kamrater och ett bra utbud av goda drycker.
Både vänsterpartiets och miljö- partiets talesmän på valvakan för- klarade båda att de hade fruktat en jaseger och därför inte förberett något adekvat segertaL Själv hade jag visserligen garderat mej genom att stoppa en eurofemma i plån- boken till att köpa det avslutande ölglaset med, men jag trodde egentligen aldrig att den skulle komma till användning. Opinions- mätningarna hade varit nästan entydiga.
Samtidigt tillhör opinionsmätar- na omröstningens stora förlorare.
Fördemissadejugrovtnejsegerns omfattning. Så mycketmärkligare som mätningarna varit relativt träffsäkra under ett antal riksdags- val. Väljarna lurade alltså opi- nionsinstituten-men dessa borde inte ha låtit sej luras. Det måste vara något fel med mätmetoderna, till exempel i sättet att formulera frågorna, som leder galet. Bakom anar man att hela den svenska samhällsvetenskapen har ett dåligt grepp om de egentliga opinionerna i samhället.
Gunnar Sandin
..
Centrala budgetförhandlingarna:
Det blev ingen brytning
Dethar sinanackdelarmed Vecka- Någon sådan fanns som bekant fortsätta budgetsamarbetet även bladets tämligen långa press- inte i finansminister Ringholms utan återställd sjukpenning. Enligt läggning (som väsentligen beror bud. När detta behandlades i Veckobladets källor var siffrorna på postens portoregler). Detta vänsterpartiets verkställande ut- tretton positiva, två negativa och skri vs måndag eftermiddag. I mor- skott var meningarna delade, men sex osäkra. Verkställande utskottet gontisdagöppnarriksdagenshöst- en majoritet menade att budget- hade uppenbarligen missbedömt sessionochnärläsarnafårtidning- samarbetet borde brytas om inte stämningarna, och partistyrelsen en på fredag vet de genom andra sjukpenningnivånåterställdes eller lät förhandlarna acceptera en medier om det har blivit någon åtminstone ett datum under 2004 uppgörelse där hjärtefrågan inte regeringsombildning och rentav fördettaangavs.Blandannatdrevs fick någon lösning under 2004.
någon ny regeringskonstellation. den linjen av Burman och av Lars Distriktsordförandena tycks ha Det senare beror i så fall inte på O hl y- Oh ly lär ha menat att utsik- haft skilda motiv för sitt ställnings- vänsterpartiet. Partiet är berett att tema för en återställning skulle tagande, men ett viktigt var säker- fortsätta detnuvarande samarbetet förbättras om vänsterpartiet inte !igen hänsynen till den förestående med regeringen och miljöpartiet var bundetavenöverenskommelse folkomröstningen. Nejsidan hade (fast inte att ingå i regeringen: utan kunde vara friare i sin kritik. säkertinte stärkts om vänsterpartiet partistyrelsen har beslutat att det Mats Einarsson, som ofta hamnat i kampanjens slutskede hade kun- hittillsvarande samarbetet ska påsarnmalinjesomOhly,ogillade nat utmålas som opålitligt. En an- utvärderas). Men det kunde ha bli- däremot att partiet skulle ställa ett n an faktor var nog att de på sitthåll
vit annorlunda. ultimativt krav. var indragna i besvärliga budget-
Detta varemellertiddenrekom- förhandlingar på landstings- och Den förra uppgörelsen mendation som verkställande kommunnivå och insåg att det Det är känt attförhandlingarna om
höstbudgeten var ovanligt kärva på grund av de krympta ramar som vållats av lågkonjunkturen.
Det var ju kärvt redan i vintras och stor vånda i vänsterpartiet innan man kunde gå med på en budget där en av de stora besparingarna var den sänkta sjukersättningen.
Ledande företrädare, bland annat Ingrid Burman, uttalade då att en återställning måste komma till hösten.
utskottet gav partistyrelsen. kärva ekonomiska läget snävade Därmed borde brytningen har varit in utrymmet för reformer.
ett faktum, eftersom Ringholm En av de båda "brytvilliga" har vägrade att ge vika och partisty- vi inte lyckats lokalisera. Den relsen brukar följa verkställande andra nejrösten kom däremot helt utskottets linje. säkertfrån Skåne, där DS-ledamo- Ännu en instans
Det fanns emellertid en informell instans vid sidan av partistyrelsen.
För att sondera läget i partiet kontaktades telefonledes distrikts- ordförandena. Det visade sej då att en stor majoritet av dessa ville
ten Mikael Persson av någon anled- ning svarade i distriktsordföran- dens ställe. Om honom har det sagts att han till varje pris ville få till stånd en brytning, och att det inte behövde vara på frågan om sjukpenningen.
Gr
"Här och nu" på Kulturnatten
På årets Kulturnatt har Röda Ka- nyhet i musikhistorien
UVETGARVIDARE ""
pellet för en gångs skulle inget och kanske heller inte eget program. I stället medverkar kopplingen till männi- en del av dess medlemmar i fram- skans fyra åldrar, men förandet av Hanne R!1lmers "all- den helhet som blivit konstverk" Här och nu. resultatet har knappast Hanne R!1lmer är en internatio- några direkta motsva- nellt verksam och uppmärksam- righeter.
mad dansk jazzmusiker. Hon en- Det blir i Lund ett gageradessom(iförstahand)stor- uppförande ffg även bandsinstruktörtill vänstermusik- om verket repeterades lägret i T!1lll!1lse 2001. Hon har en för intern publik på bred erfarenhet som instruktör på musiklägret i Ko te l musikkurser men här träffade hon 2002. På söndagen blir på något nytt, berättade hon: en det en matineföreställ- blandningavproffsochnybörjare, ning i Köpenhamn.
av barn, unga, medelålders och Musikanter och s ånga- gamla, av instrumentalister och re kommer från både sångare, där deltagarna hade en Danmark och Sverige grundläggande politisk vilja med - inteminstmedverkar
sin musik. en manstarkkontingent
Hanne inspirerades av bland- körsångare från stock- ningen att komponera ett stycke halm.
tog tillvara de olika elementen. Föreställningen i
~·i"
Grunden är ett storband och en kör Lund ges i konsert- mendetfinnsettantalandrainslag. sahm Då Stadshallen
Temat" de fyra årstiderna" är ingen kl. 21.-
... MOTNYA WÄRVA MJ\L (s)
Invandrarna röstade ja
62,9 procent av invandrarna, i hu- vudsak de som är uppvuxna i ett utomnordiskt land, röstade ja. En- dast 35, 3 procent röstade nej. Om man får tro den stora vallokal- undersökningen.
Än är det inte klart hur kommunens budget för 2004 blir men processen har kornmit en bit på väg. Socialdemo- kraterna har lagt ett förslag som miljö- partiet lovat att stödja trots att det i praktiken hoppade av förhandlingama (i protest mot den föreslagnahöjningen av busstaxan). Detta varen besvikelse för vänsterns förhandlare som hade hoppats att de båda "stödpartiema"
tillsammans skulle kunna pressa social- demokraterna till eftergifter.
- Ett problem är, suckar Mats Olsson (v), att mp inte vill vara med om att underbalansera budgeten, med motivet att sådant inte är tillåtet. Men budget-
taket är ju en konsekvens av EU:s sta- bilitetspakt och det är lite märkligt att mp ska vara så följsam mot den efter resultatet i folkomrösmingen.
Det blir inte så fruktansvärda ned- skärningar (ett ärligare ord än bespar- ingar) som det först varnades för. Gym- nasieskolan klarar sej hyfsat och biblio- teksfilialen i Stångby blir kvar. Det är framför allt underbalanseringen som har skapat ett extra utrymme. S vägrar fortfarande att höja skatten 2004 men gick med på underbalansera med hän- syn till lågkonjunkturen (vilket både Keynes och Wigforss torde ha gillat).
Men vänstern menar att man kunde ha
lagt på cirka 6 miljoner till - och den möjligheten finns ännu.
Om inte inkomstema förbättras dra- matiskt bliren skattehöjningnödvändig 2005, deklarerar vänstern nedan. Mp:s motstånd har luckrats upp, om än alltför sent, och även Lennart Prytz (s) flaggar för en höjning. I den text som han lämnat till pressen finns ingen siffra nämnd, men i en föredragning som han höll inför bland annat förvaltnings- cheferna nämnde han nivån en (skatte) krona.
Borgama passar tills vidare med sina alternativ, men så gjorde även de rödgröna närmajoriteten varen annan.
Det faktiska valresultatet i Ro- sengård utgjorde i så fall ett undan- tag. Därficknej-sidan 65,3 procent av rösterna. Det faktum att invan- drarna på ett massivt sätt gick mot trenden i valetkräver förklaringar.
J ag har hittills intehörtnågonkom- mentera det. Det kan bero på poli- tiska, sociala och kulturella skill- nader. Det kan vara en följd av segregation.
Budget 2004: vänsterns ståndpunkt
Vänsterpartiet är det parti i Sve- rige som starkast går emot rasism och främlingsfientlighet Samti- digt vinner vi säkert en del främ- lingsfientliga röster. Politiker som Kenneth Sandberg har gått direkt från vänsterpartiet till främlings- fientliga partier.
Valresultatet tyder på att vi inte når fram med våra budskap till invandrargrupperna. Eller är det så att en majoritet av dem förkastar våra argument?
Det sägs att cirka 70 procent av riksdagens ledamöter röstade ja, samtidigt som nej-sidan vann en massiv seger. Man talar om ett folkets upprormotetablissemang- et Kombinerat med invandrarnas ja-röstning är denna situation farlig för den fortsatta integrationen.
Det nödvändigt att nej -partierna ser till att kanalisera det svenska folkets ED-missnöje i konstruktiva och demokratiska banor. Annars är risken att utrymme skapas för ett främlingsfientligt parti stor.
Störst är ansvaret kanske för centerpartiet.
Men också vänstern och miljö- partiet måste hantera den breda, splittrade nej-opinionen. Det ligger naturligtvis i vårt eget intresse att göra detta.
Vänsterpartiet måste öka opi- nionsarbetet bland invandrarna, samtidigt som man kommunicerar med de underprivilegierade sven- ska grupper vars nej motiveras av oro inför främlingar och motstånd mot invandring.
Gunnar Stensson
Vänsterpartiets målsättning i bud- getöverläggningarna har varit att trots det kärva ekonomiska läget fortsätta med programmet för att utveckla välf"årdspolitiken i Lund.
Detta återspeglas egentligen bara på en punkt i det budgetförslag som kommunstyrelsens ordföran- de idag lägger satsningen på min- skade barngrupper i förskolan fort- sätter med det resurstillskott på ytterligare 8 milj o ner kronor nästa år som s-, v- och rop-majoriteten tidigare lagt in. I övrigt sker en rad nedskärningar inom viktiga områ- den: på utbildningen, inom social- tjänsten, inom kultur- och fritids- sektorn och på tekniska förvalt- ningen. Nedskärningarnahardock begränsats genom underbalanse- ring av den del av budgetförsäm- ringen som kan hänföras till kvar- dröjande lågkonjunktur.
Skatten borde höjas Vänsterpartiet hade egentligen re- dan i år velat välja en helt annan väg. Lund skulle just nu behöva höjakommunalskatten för att ska- pa en budget i balans och för att inte äventyra välfårdspolitiken.
skattehöjning är inget mål i sig, men för närvarande en nödvändig åtgärd för att stärka välfårdssek- tom. Alternativet skulle egentligen redan år 2004 vara försämringar av skola, vård och omsorg av dra- koniska mått. Inför år 2005 kom- mer det inte att finnas något alter- nativ till detta, om inte skattein- komstema förbättras dramatiskt.
Oacceptabelt från s
I budgetöverläggningarna mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet identifierades ge-
mensamt de acceptabla bespa- ringar, som vi ansåg i år kunde genomföras utan att hota vårt väl- färdsprogram i 34 punkter. Det förslag som kommunstyrelsens ordförande i dag lägger innehåller nedskärningar utöver dessa, som vänsterpartiet inte kan acceptera.
Dessa är följande:
l. Utbildningsnämnden har för tredje året i rad drabbats av ned- skärningar. Vänsterpartiet accep- terar år 2004 trots detta besparingar pa 5,6 mkr. Den föreslagna ytter- ligare nedskärningen därutöver, på 4,5 mkr, kommer att drabba gymnasieskolorna direkt i form av försämrad undervisning, och strider helt klart mot 34-punkts- prograrnrnets andra paragraf: "öka resurserna till Lunds skolor för mer personal och bättre lärome- del".
2.Kulturfritidsnärnnden har än t-
!igen lyckats få kontroll över sin budget. De straffas nu för detta genom nya kraftiga nedskärningar.
Om Lunds kommun menar allvar med sin ansökan om att någon gång i framtiden bli europeisk kulturhuvudstad måste utsvält- ningen av kulturen upphöra. Vi fareslår att nedskärningarna be- gränsas och att pengar skjuts till för att börja ta itu med kapitalför- störingen som sker på våra idrotts- anläggningar, samt att en symbo- lisk men viktig satsning görs för att främja barnkulturen. Totalt vill vi öka kultur- och fritids budget med 1,8 mkr.
3. Socialnämndens besparingar kan till dels räknas hem genom prognoser för minskade socialbi- drag. En åtgärd som emellertid direkt motverkar detta är minsk-
På Stortorget utan min bil?
Den 21 september är det åter dags VB har tidigare uppmärksam- lika många firma- som privatbilar för det årliga europeiska arrange- mat förhållandet och den 15.9 som syndade. Denna gång var de manget "I staden utan min bil". gjorde vi en ny halvtimmeslång senare dubbelt så många, det vill Lundärsomvanligtmed,ochsom mätrtingvidlunchtid(mätstationen säga 10-20. Nu bör man minnas vanligt halvhjärtat. är Carl Werners trottoarservering att"firmabilar" är en bredkategori Men man ska kanske inte gapa där man kan läppja på ett glas vin medalltifrån lastbilarmedflytande över för mycket. Ett litet lokalt medan man iakttar trafiken). Vi betong (som dock inte hade något delmål kunde vara att göra Stor- kan konstatera att brottsligheten legitimt ärende vid själva torget) torget bilfriare. Som bekant råder ligger på en hög men oförändrad till Malmö nations "tjänstebil". Att där genomfartsförbud för andra nivå. Liksom vid den förra mät- en av Markentreprenads bilar o b- än bussar i linjetrafik, taxi och ningen för ett halvår sen gjordes serverades tyder på att man inte utryckningsfordon, och dessutom detigenomsnitten olovligpassage alltid tar så noga på förbudet ens är förstås varuleveransertillfastig- per minut- 30 bilar på 30 minuter. bland kommunens personal.
heterna vid torget tillåtna. Men En påtaglig förskjutning har Liksom heller inte polisen.
som också är bekant syndas det emellertid inträffat. Vid de båda Patrullbil83917 passerade i sakta flitigt mot förbudet. förramättillHillena vardetungefår mak utan att på något sätt upp-
ningenav arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta är ett tydligt brott mot arbetslinjen inom socialpo- litiken, människor hänvisas till passivt socialbidragsberoende i stället för sysselsättning. Vi är övertygande om att denna "bespa- ring" på ca l ,5 mkr, i själva verket kommer att leda till ökade social- bidragskostnader.
4. Tekniskaförvaltningen utsätts igen för en hård nedskärning. För- slaget kommer bland annat att leda till att busstaxan maste höjas till 12 eller 13 kronor. Men detta måste i så fall leda till att också parke- ringsavgifterna höjs. Formellt för att ordna trafiken, reellt även för att motverka den ökning av bil- trafiken på kollektivirafikens be- kostnad som kan befaras. Detta måste i budgeten återspeglas i resultatkrav på parkeringsbolaget och förväntad inkomstökning på tekniska förvaltningen, vilket skulle ge åtminstone 2 mkr i in- komstförstärkning.
V kan ha eget förslag Vänsterpartiets budgetförslag är alltså totalt sex miljoner kronor dyrare än detförslag somkommun- styrelsens ordförande lägger. Som framgår av ovanstående är detta sex mycket viktiga miljoner, och vi utgår ifrån att majoritetsparti- erna i överläggningarna, fram till dess att budgeten antas i oktober, kommer att hitta lösningar som stoppar dess konkreta försäm- ringar av välfårdspolitiken. I annat fall kommer vänsterp!lrtiet att tvingas att lägga ett eget budget- förslag.
Mats Olsson
märksamma de tvåillegala privata genomkörare som den mötte.
Detta bekräftar tidigare iaktta- gelser: vi kan inte förlita oss på polisen för bättring. En kommu- nal trafikpolis (kanske genom att trafikvaktkåren fick större befo- genheter) kunde lättare styras till angelägna insatser. Men framför allt skulle det ge effekt om allmän- heten brydde sej. Man kan stanna på ett övergångsställe och hejda förövaren, och när han vevar ner rutan fråga vad han håller på med.
Samt när han kör vidare kasta ett glåpord eller n~.got annat lämpligt efter honom.
Den 21. kan vara en bra dag att börja tillämpa detta.
Gr
Valboskapens klagan
Vi vann alltså, vi lågutbildade, landsortsmässiga, tillbakablickan- de, okunniga, ja uppriktigt sagt lite dumma och efterblivna. Kvin- nor är vi också med jobb i den offentliga sektorn där vi tillbringar våra dagar med tärande arbete på vårdhem, skolor och bibliotek. Vi saknar helt visioner och det är förstås sällan vi lyfter vår blick över kanten på grötfatet. Vi är helt enkelt framstegets fiender, det är vi som hindrar Natointräde, billig sprit, fri fart- ja allt som gör livet lätt och lekande för de välutbil- dade, välbetalda, välvilliga Män- nen sombejakarlivet och Unionen.
Genom vår allmänna tröghet är vi förstås en skam och en vanära för våra orter som typiskt nog är ställen som Eslöv, Kristianstad och Veberöd för inte tala om Pajala och Strömsund. Ack, den som fick leva och bo i de intellektuella m et- ropolerna, platser som Kungs- backa, Danderyd och Vellinge. Då hade livet säkert varit annorlunda.
Efter segern
Min känslomässigareaktion är lite märklig. Man kunde ju tro att man skulle jubla när man för en gångs skull nu befinner sig på den seg- rande sidan. Men jag jublar inte.
Vadjag gör är attjag känner lättnad
över att inte de andra vann. När man har hört Tomas Giir i kam- panjstaben tala om hur de lurade skjortan av motståndarna och tog hem opinionen i ED-kampanjen 1994 så har man bara en tanke: De ska fan inte vinna igen! De gjorde de inte heller.
Politisk psykologi
I efterskörden till kampanjen dök det upp diverse undersökningsre- sultat, bl.a. frågan om vilka perso- ner som hade haft störst inflytande under kampanjen. Överst på listan kom Jonas Sjöstedt, ED-parla- mentsledamot (v).
Det förvånar inte. Jag hörde ho- nom första gången när Nej till EU hade sin kongress här i Lund- var det 1993? Det var inget tvivel om saken: här var en person som kun- skapsmässigt och agitatoriskt var utomordentlig. Den han mest likar i sin talarstil är Jörn Svensson.
Samma allvarliga tilltal, samma faktaspäckade innehåll, samma snabbhet. Som orkestermedlem har jag stått bakom Jörn när han har talat på appellmöten på hopp- lösa platser där det i bästa fall kommer någon enstaka tant med matkassari händerna. Det slår inte fel: Jörn lyckas få tanten att stanna och lyssna en minut eller två. Min
gissning är att det skulle Sjöstedt också.
Men visst, det finns skillnader också. Hos Sjöstedt kan man inte så sällan se ett snabbt leende och det finns i hans snabba och fakta- späckade tal ganska mycket mjuk- het. Där var/är J örns person av en lite hårdare sort. Hans leenden är nog snarare åt varggrinshållet och han väckte på sina håll känslor liknande dem Palme åstadkom.
Jörn och Jonas ärnaturligtvis bäg- ge av partiledarformat och nog kan man sörja över ett parti som inte tagit dem i anspråk för detta.
The Ohlsson Watch Många tror kanske att vi på Vecko- bladet sviktar i bevakningen av Per T. en uppgift vi ser som en naturlig del av vårt regionala po- litiska ansvar. Det kan ju vara pro- blematiskt ibland genom de per- sonlighetsförvandlingar han tidvis genomgått. Värst var det väl under Gulfkriget när han blev Wing Commander "Pete" Olzen, en i samma andliga krets som Manfred von Richthofen, Dr. Strangelove,
"Biggles" Bigglesworth och sir Arthur "Bomber" Harris. Det var väl ett återfall under Kossovokam- panjen, men under Irakkriget i våras höll han sig faktiskt någor-
Nya vackra vägmärken
Så vill VB göra läsarna uppmärk- samma på de nya och vackra väg- märken som satts upp på en del gator i Lund. Det vill säja skylt- typen, gårdsgata, som sådan är inte ny, men den har inte förekom- mit i Lund tidigare. Och särskilt vacker är väl inte skylten heller.
Men innebörden är vacker: Sky l ten återgerfotgängare den rätt till gatan som genom samverkan mellan lagstiftning och bilisternas ständi- ga hot mot fotgängare varit från- tagen de gående alltsedan bilismen som massföreteelse gjorde sitt genombrott. För du vet väl att som fotgängare har du ingen juridisk rätt till gatan? Enbart på övergångs- ställena har du rättigheter, ger du dej ut på gatan utanför övergångs- ställena så måste du snällt, alltid och i alla sammanhang, ge företrä- de för bilarna. Om du vill vara laglydig och inte riskera liv och lem, förstås.
Vad är en gårdsgata?
Vad är då innebörden av skylt- ningen gårdsgata? Jo, du har rätt
att gå på gatan. Märkligare än så är det inte, men ändå smått revolutio- nerande. Bilarna får också fårdas där men på fotgängarnas villkor:
Fordon får inte köra fortare än 7 km i timmen och de har alltid väjningsplikt gentemot fotgäng- are. Detta gäller förstås även för cyklisterna. Tanken är helt enkelt att de olika trafikslagen ska blandas på de gåendes villkor.
Vänsterförslag
Bakgrunden till att Lund nu gör ett försök med gårdsgator är dels den s.k. europeiska mobilitets veckan, dels ett vänsterpartiförslag till T ek- niska nämnden. V föreslog i fjol att Tekniska förvaltningen skulle göra en "kartläggning av önske- mål, behov och möjligheter" att införa gårdsgator i Lunds kommun, både i stadskärnan och i bostads- områdena. Så nu vill nämnd och förvaltning passa på att under en vecka i praktiken prova hur det fungerar. Det är förstås bra, men man kan undra hur säkra slutsatser som kan dras a v försöket, eftersom de flesta lundabilister troligen inte känner till innebörden av begreppet gårdsgata. Det gör nog inte fot- gängarna heller för den delen.
För övrigt kommer Tekniska nämnden den 17/9 att ta ställning till förvaltningens utredning och vänsterns förslag. Vi återkommer förhoppningsvis om detta i nästa nr av VB.
Gemensam rundvandring Så alla VB-läsare: passa på att nyttja och njut av att promenera på de tillfälliga gårdsgatorna i stads- kärnan! Känner du för att ta en gångtur tillsammans med andra gladaflanörer så är du välkommen nupålördagdåUlfNymark,(v)ice ordförande i Tekniska nämnden, under en rundvandring på stadens gårdsgatorpresenterar Vänsterpar- tiets gång- och cykelpolitik och lyssnar på synpunkter från delta- garna. Samling utanför Konsthal- len kl. 11 (vid regn på vänsterns partilokal Svartbrödersgatan 3).
I sakfrågan II
l förra numret av VB skrev jag ett inlägg om en artikel om eurodebatten av den amerikanske ekonomen Joseph Stiglitz, där han förklarade att det var klokt av folk i storbritannienoch Sveri- ge att vara skeptiska mot EMU. Jag klagade på att artikeln inte hade upp- märksammats i Sverige fastän Dagens Nyheter brukar publicera artiklar av Stiglitz. Jag skrev att jag fruktade att DN inte skulle publicera den här EMU-
lunda på mattan.
Vi är naturligtvis fortsatt på vår vakt, men visst, ibland kan man slappna av, och det här är kanske ett tillfälle att säga några upp- skattande ord. Ohlsson har nämli- gen två goda egenskaper som han inte delar med så många journa- lister.
l) Han skriver mycket och gärna. Detfinns mångajournalister som ser sig som viktiga opinions- bildare men som anser det mindre fint, ja närmast vulgärt, att skriva mycket. Sådan är inte Olsson: han har åtminstone två personligakrö- nikor varje vecka året om och där- utöver ett stort antal ledare.
2) Han läser böcker. Det gör inte heller alla journalister- många tycks bara läsa tidningar. Det bety- der att han kan och vet en del, t. ex.
om Sveriges politiska historia, från Gripenstedt till Per Albin. Med det berikar han det politiska sam- talet: det är nämligen inte så att allting händer för första gången.
The Olsson Watch arbetar alltså vidare om än i tysthet, och kan alltså ibland också undslippa sig några positiva ord. Ad utrumque!
Lucifer
Behåll målet jämställdhet
Trots kritik från flera remissin- stanser, bland annat Sida, trots ak- tioner från internationella kvinno- grupper, och påpekanden i under- handskontakterna mellan regering och samarbetspartierna, framhär- dar regeringen i att lägga en pro- position till riksdagen där det nya målet för den svenska politiken för global utveckling inte inne- håller jämställdhet. Det blir speci- ellt upprörande eftersomjämställd- heten finns med i den gällande politikens målbeskrivning.
Regeringens förslag säger att
"målet för politiken för global ut- veckling ska vara att bidra till en rättvis och hållbar global utveck- ling. Politiken ska präglas av ett rättighetesperspektiv ... Politiken ska också präglas av de fattigas perspektiv på utveckling".
Vänsterpartiet motionerar na- turligtvis om att att politiken för global utveckling också ska präg- las av ettjämställdhetsperspektiv.
Ann kritiska krönikan. Nåväl: det visade sig att min fruktan var onödig. Mitt- emellan VB:s pressläggning och dess utgivning stod artikeln, i Barbro Hed- valls utomordentliga översättning, att läsa på DN :s ledarsida på onsdagen.
HederåtDN:s politiskaredaktion (och gissningsvis Barbro Hed vall)! Min tve- kan är över, jag kommer att fortsätta min prenumeration.
Sten Henriksson
POSTTIDNING B
VECKOBLADET Svartbrödersg 3,22350 Lund. Tel 046/
138213. Utges av V Lund. Prenumerationsavgiften, 250 kr/ år, insättes på postgiro 1 74 59-9. Ansv utgivare: Ola Hagring Tel 046/143309 Manus sändes till ovanstående adress el. e-post till: vb/adet.lund@passagen.se. Red. förbehåller sig rätten att korta i insänt material. Tryck: KFS AB, Lund. Adress byte: sänd e-post, eller änvänd postens adressändringskort.
Blom Karin 2003-12 Uardavägen D:85
224 71 Lund
Vänsterns programdebatt börjar
Johan Lönnroths alternativaförslag till partiprogram
l.
Det är möjligt att föränd- ter, som lever på sitt ägande. I ra världen Sverige har - främst genom det 1.1 Vänsterpartiet är ett socia- nyapensionssystemet-nästanhela listiskt och feministiskt parti. Vi är folket tvingats in i ett i huvudsak en del av den internationella och passivt ägande av aktier. Ett fåtal den svenska arbetarrörelsen. Vi är internationella och svenska finans- ettrödgrönt parti. Vi är internatio- familjer har genom graderad ägar-nalister. makt och andra ägares passivitet
1.2 Vi tror på alla människors kunnat behålla makten i storföre- lika värde. Vi hyllar åsiktsfrihet, tagen.
förnuft och kritiskt tänkande Vi 2.3 De nya produktivkrafterna tror på alla människors vilja och och den globaliserade och spekula- förmåga att skapa och bestämma tivakapitalismenharskapatdelvis över sitt eget arbete och liv. Vi ser nya klassmönster. Alla arbetande kvinnor och män somsjälvständigt -löntagare så väl som företagare- tänkande individer, kapabla att är underkastade kapitalismens forma sig själva som människor i grundläggande villkor. Men det samverkan med andra. finns väsentliga skillnader mellan 1.3 Det är möjligt att förändra olika grupper av löntagare och världen. Men att beskriva framti- företagare. Monotona arbeten dens samhälle i detalj är inte möj- finnskvarinom tillverkningsindu- ligt. Vi erkänner framtidens ofö- s trin. Men dessa arbeten är betyd- rutsägbarhet Ä ven i det samhälle ligt vanligare inom den offentliga vi strävarefterfinns motsättningar och privata produktionen av mellan människor. Konflikterskall tjänster. Fler fysiskt påfrestande lösas med fredliga metoder och i rutinarbeten till låga löner finns en öppen och offentlig debatt. idag inom kvinnadominerade yr- 2. En förändrad värld
2.1 Stora förändringar har skett i det kapitalistiska klassamhälle som en gång födde den socialistis- ka rörelse vårt parti tillhör. Den gamla motsättningen mellan arbete och kapital finns kvar. Men kapi- talismens produktivkrafter och produktionsförhållanden har lik- som klasskampens former starkt förändrats. Den nya tekniken har möjliggjort både en mångfaldigad produktivitetinom varuproduktio- nen. En stor privat och offentlig tjänstesektor, som sysselsätter fler än i varuproduktionen, har vuxit fram. Omsättningen och tempot på den globala finansmarknaden är mångdubbelt större järnfört med för några decennier sedan. Pengar och produktion kan snabbare än förr flyttas dit arbetskraften är billig, arbetsrätten svag och skatterna låga. Detta har minskat möjligheten för nationalstater och fackföreningar att upprätthålla sociala pakter med den nationella storfinansen av det svenska saltsjöbadsavtalets typ. I de flesta länder har kredit- och valutaregle- ringar avvecklats.
2.2 Samtidigt har kapitalismen blivit mera kortsiktig, arrsiktslös och ansvarslös. Allt farre kapital- ägare vill ta ett aktivt och lång- siktigt ägaransvar. Aktiefonder, banker och försäkringsbolag med inriktning på maximal kortsiktig avkastning har ökat sin andel av ägandet på bekostnad av kapitalis-
ken inom vård, omsorg och handel än inom den manligt dominerade varuproduktionen. Invandrare till de mest rika länderna har tagit över en stor del av de slitsamma och lågavlönade jobb som andra inte vill ha. storstäderna är upp- delade i områden som domineras av dem som står på olika steg i klasstrappan. Overklassens barn skaffar sig egna privatskolor och dominerar högre utbildning. Starka samband finns mellan klass och hälsa.
2.4 Men det finns också tecken på en försvagad kapitalmakt De arbetande människornas kunska- per är idag värda flerdubbelt mer än de fysiska produktionsmedlen i de flestamoderna företag. Anställ- da med nyckelkunskaper kan för- handla sig till höga löner och för- måneroch bli storfinansens privili- gierade vasaller. Men de kan också använda sina kunskaper till att byg- ga motmakter till kapitalmakten.
Särskilt de välutbildade och unga ställer nya krav på sitt arbete. Ar- betet ger alltmer inte bara en källa till försörjning utan också möjlig- heter att växa som människa. På en del företag har de arbetande kunnat bryta ner hierarkier och erövra mer makt för de lönearbe- tande över arbetsorganisation och arbetstider. Några har använt sina pensionsfonder för att erövra ägarmakt. Några har erövrat ägarmakt i kooperativa former.
2.5 Framtidens klasskamp och könskamp måste ta sig delvis nya
uttryck. Det handlar allt mer om människors möjligheter att ta makten i egna händer.
Reservation mot programförslaget som helhet
J ag reserverar mig emot det förslag till partiprogram som utarbetats av programkommissionens majo- ritet. J ag anser att det förslaget inte kan tas till utgångspunkt för en programdebatt i partiet. Jag menar vidare att J o han Lönnroths reservation däremot kan vara utgångspunkt för en sådan diskus- sion.
Majoritetsförslaget har stora ambitioner att ge en sammanhäng- ande analys av samhällets utform- ning och strategin för ett bättre samhälle. Därigenom har man i själva upplägget och ambitions- nivån olyckligtvis gjort det omöj- ligt för sig, då jag inte tror det låter sig göras någon sammanhängande samhällsanalys på den nivå kom- missionen majoritet föreställt sig.
Det kanske var rimligt i äldre tider att göra så med de anspråk den marxistiska analysen då reste men att nu tro att man kan sam- mansmältadenfeministiska, socia- listiska, ekologiska och t o m samhällsintegrerande ambitio- nerna i en sammanhållen analys är bara för mycket.
Resultatet har blivit problema- tiskt på många sätt. En del av analysen är helt enkel tvivelaktig.
Andra delar tycks haft den defen- siva utgångspunkten att se efter vad som fortfarande går att för- svara av tidigare positioner. Ibland blir det motsägelsefullt utan att man lyckas reda ut det. Vissa stycken känns som gammal och numera utnött vänsterretorik.
Det är ingen bra utgångspunkt för ett offensivt vänsterparti som vill bryta ny mark. Det skapar också trovärdighetsproblem.
Jag vill helst se ettkort program som klart och tydligt talar om vad partiet vill i huvudsakliga avseen- den. En god utgångspunkt för dis- kussionen kan vara Johan Lönn- roths reservation även om jag har synpunkter också på den. Den är t ex väl lång, man kan diskutera vad man ska skriva om förhållandet mellan nationalstat och EU och inte heller J o han tilldelar freden och kampen för fred den centrala ställning jag tycker är motiverat.
Urban Herlitz
Begränsad eftersändning.
Vid definitiv adress- ändring sänds tidningen i retur till Veckobladet.
. .. att stava rätt är större
Visst, vi kastar sten i glashus.
Veckobladet produceras delvis under primitiva och pressande förhållanden, och det händer att korrekturläsningen blir eftersatt.
Kanske kan läsarna rentav hitta brister även i detta nummer. Det är emellertid cirka sex tusen ord som ska kontrolleras i ett ordinärt VB- nummer. Det måste vara lättare när det handlar om ett enda ord.
Den tanken slog oss härom- dagen när vi vände cykeln österut och såg attcykel vägen var prydligt skyltad med "Linnero".
J ag minns från min barndom en buss med destinationsskylten
"Vidö fårgställe". Närjag frågade fick jag veta att skylten hade tillverkats i Hagfors (som inte har regionaltrykte som någon intellek- tuell metropol) och att man där inte kunde så noga veta att det fanns ett färjställe på Vidön. "Och folk förstår ju vad som menas."
Skylten fick hänga med under bussens livslängd.
Låter även Lunds kommun tillverka sina skyltar i Hagfors?
Men allvarligt talat tycker jag attTekniskaförvaltningen ska byta ut den felstavade skylten, liksom Kulturnämnden gjorde när man hade stavat fel till Ragnar Joseph- son på en minnesplatta. Detta är trots allt Lund, med en kvalificerad universitetsinstitution i nordiska språk som brukar vara represen- terad i Svenska språknämnden.
Kanske kan man samtidigt korrigerareklamkassen med texten
"Lund ideernas stad", som har accenten vänd just på det hållet.
r---., VECKOBLADET
GrDetta nummer gjordes av Göran Persson, Gunnar Sandin (red.) och Kajsa Theander. Nästa redaktör Gunnar Sandin, 135899.
Manus sänds per post till Vecko-
tll
bladet, Svartbrödersg 3, 223 50 Lund. Måndag e. 17 till lax 046- 123123, tel 046-138213.
Manus mottas gärna i form av Worddokument (.doc), RTF eller ren text på 3,5" diskett. Bifoga helst pappersutskrift Enklare är att skicka e-post till
vbladet.lund@ passagen .se Lämna då gärna två versioner: den råa texten som brev och dokumen- tet i format enligt ovan som bilaga.
Telefon till redaktörerna:
Gunnar Sandin 13 58 99 Charlotte Wikander (tji) 13 96 26 Vid utebliven tidning ring Cecilia Wadenbäck 13 82 13.
