• No results found

Matglädje för alla – så når vi dit

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Matglädje för alla – så når vi dit"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kommunservice Måltider 2017-11-23

Hörby kommun, 242 80 Hörby | Besöksadress: Ringsjövägen 4 | Tel: 0415-37 80 00 | Fax: 0415-134 77 samhallsbyggnadsforvaltningen@horby.se | www.horby.se

Matglädje för alla – så når vi dit

Måltiderna är en viktig del för välbefinnande och hälsa. Maten som

serveras i kommunala kök kan för många vara den enda tillagade måltiden under dagen. Det är därför viktigt att den används och ses som en viktig resurs i både förskola, skola och äldreomsorg.

Måltidens värde påverkas i hög grad av attityder, kunskap och inställning från personal i kök, skola och vård och i den närvaro av vuxna som finns vid varje enskild måltid.

Ett tydligt gränsöverskridande samarbete mellan förvaltningarna är därför nödvändigt för att nå målet: Matglädje för alla.

/Anita Broddesson,

(2)

Projektledare, Kommunservice Måltider

(3)

En vällagad och god måltid får matgästen att må bra och känna matglädje. Måltiden är mer än maten på tallriken, den ska serveras trivsamt, ge avkoppling, vara

näringsriktig, säker och hållbart producerad.

Måltiderna ska tas tillvara och integreras som en resurs i övriga verksamheter t.ex. i den pedagogiska verksamheten och i omsorgen. Goda och bra måltider ger nöjda matgäster och kan bidra till att höja kvaliteten i hela verksamheten.

Måltiderna i förskola och skola har betydelse för en jämlik hälsa, social gemenskap, trivsel och till elevernas förutsättningar för lärande. Inom vård och omsorg bidrar måltiden till högre livskvalitet, minskat vårdbehov och snabbare tillfrisknande.

Bra måltider kräver en måltidsorganisation med ett tydligt mandat att driva

utvecklingen framåt som främjar dialog och samarbete mellan olika yrkesprofessioner.

Måltidsservice, Äldreomsorgen och Skola/förskola bör använda sig av

Livsmedelsverkets riktlinjer för förskola, skola och äldreomsorg och gemensamt ta

tillvara måltidens möjligheter.

(4)

Förslag till förbättringar

Måltidsservice

 Sätt kunder och gäster i centrum!

 Skapa goda dialoger med alla kunder och gäster.

 Tillaga attraktiva måltider som både tar tillvara gammal matkultur och nya spännande maträtter.

 Anpassa måltiderna efter storhelger och årstider.

 Välj livsmedel ur ett hållbarhetsperspektiv,

 Presentera intressanta, innehållsrika menyer som skapar nyfikenhet och förväntningar.

 Erbjud dagligen minst två lunchalternativ till alla matgäster både inom äldreomsorgen och skola samt en säsongs-anpassad salladsbuffe och ett vegetariskt alternativ till alla skolelever.

 Bjud någon gång på överraskningar utanför menyn.

 Se måltiderna ur ett hälsoperspektiv.

 Genomför kontinuerliga kund och elevenkäter och utvärdera resultaten.

(5)

 Mät svinn och sätt mål tillsammans med vårdavdelningar, elever och pedagoger.

 Genomför årligen ”SkolmatSverige” tillsammans med skolornas rektorer.

 Ingå i det pedagogiska arbetet genom att erbjuda ”praktikplatser” i köket för barn/ ungdomar i skola och förskola.

 Skriv serviceavtal med Bun och Socialförvaltning.

Äldreomsorg

Följ Livsmedelsverkets nya rekommendationer och samverka aktivt med

Måltidsservice för att nå optimal service, kvalitet och matglädje för matgästerna genom att:

 I samarbete med Måltidsservice dagligen erbjuda sina gäster två alternativ till lunch varav det ena är anpassat för personer med lättare tugg och

sväljsvårigheter.

 Erbjuda alla på särskilda boenden dessert under veckans alla dagar för att öka energiintaget och matglädjen.

 Se över och ordinera protein och energiberikade måltider för att förebygga undernäring.

 Anställ en dietist som medverkar vid bedömning av äldres nutrition och minska på inköpen av näringsdrycker.

 Hyr vattenautomater med kylt och kolsyrat vatten på alla avdelningar och minska på förbrukningen av flaskvatten. (spar både kostnader och miljö)

 Öka utbudet på tillbehör och genomför en livsmedelsupphandling med direktleverans från butik, vilket minskar behovet på ytor och personal i Centralköket.

 Dela upp livsmedelskostnaderna och låt vårdavdelningarna själva ansvara för inköp och budget på tillbehör och minska på antalet internräkningar.

 Leverera egna boendes portionsförpackningar i värmevagnar till

Hemtjänstcentralen på Källhaga och minska behovet av transporter, personal och ytor på Centralköket. (klart feb-18)

 Gör en gemensam satsning tillsammans med Måltidsservice och erbjud alla

hemmaboende Pensionärer att äta alt. köpa mat på skolorna.

(6)

 Skapa kontinuerliga målinriktade möten mellan måltidchef, enhetschefer och sjuksköterskor med syfte att förbättra måltider och service på både enskilda och särskilda boenden.

 Skapa goda relationer mellan måltidspersonal och vårdpersonal genom lyhördhet och dialog i kontinuerliga möten.

 Mät svinn och anpassa portionsstorlekarna.

 Ta emot kyld kvällsmat med middagsvagnen och värm maten på avdelningarna för större flexibilitet och för att spara på transportkostnaderna.

Förskola/Skola

Måltiderna i förskolan/skolan ska ge alla barn, oavsett bakgrund, möjlighet till bra matvanor och är en viktig del i arbetet för en jämlik hälsa. Måltiderna i

förskolan/skolan omfattas av styrdokument i skollag och läroplan och kopplas till det pedagogiska arbetet. Att ge barnen en grund för bra matvanor är en satsning på framtiden.

Rektor/förskolechef och pedagoger behöver medverka aktivt för att skapa ett gott samarbetsklimat med Måltidsservice genom att ha en samsyn på måltidens betydelse för barn och ungdomar.

Skola

 Använd kök och måltider i det pedagogiska arbetet tex. i hälso - och miljöfrågor, praktikplats för elever etc.

 Kontinuerligt ta upp måltidsfrågor och kalla måltidschef till rektors konferanser och föräldramöten.

 Ansvara för ordning och reda i matsalarna genom aktiva pedagogiska luncher och med minst 30 minuters lunchrast för alla elever.

 Rektor/förskolechef sammankallar minst två gånger/år till matråd där elever, pedagoger och ansvarig kock diskuterar, löser problem och förbättringar.

 Medverkar till att elevenkäter kan genomföras och utvärderas varje år.

 Årligen genomföra SkolmatSverige tillsammans med ansvarig kock och samarbetar för utveckling.

 Tar aktivdel i att minska elevernas tallrikssvinn

(7)

 Genomför schemalagda luncher, där måltiden är en lektion och användes som ett läromedel.

Förskola

 Använd köket och kökets kock som en naturlig del av det pedagogiska arbetet och gör måltiden till en del i undervisningen.

 Låt barnen få delta i köket i överenskommelse med kocken.

 Kontinuerligt ta upp måltidsfrågor och kalla måltidschef/ansvarig kock till konferenser och föräldramöten.

 Medverka till högre effektivitet i köket genom att ta bort karottservering och servera lunchen från buffévagnar och därmed förbättra varmhållningen samt minska disk och livsmedelssvinn.

 Skapa större flexibilitet och mindre sårbarhet genom att placera kylskåp på varje avdelning med frukost och mellanmål som minskar svinn och

smittorisker! Ansvaret med att fylla på med varor ligger på köket. Måltiderna

plockas fram och serveras av förskolepersonalen.

References

Related documents

Notan för lunchen på denna historiska restaurang slutade på 1.150 franc för tre rätter och tre glas vin.. En revolutions livmoder kan skapa förödande konsekvenser för en

I Sverige har tillsynen av vård, skola och omsorg de senaste decen- nierna reformerats för att bli starkare, tydligare och mer effektiv. Tillsynen har t.ex. renodlats i

Ordförande Bodil Sundlöf, Enheten för kvalitet och utveckling, Region Blekinge Torill Skaar Magnusson, förvaltningschef Omsorgsförvaltningen, Karlshamns kommun.. Annelie

att Malin Faraasen återkommer till LSVO med information/återkoppling från Sjukvårdsregionalt vårdkompetensråd i södra sjukvårdsregionen och arbetsgrupp

Arenor och beslutsvägar finns för sömlösa och tidigt samordnade insatser för barn och unga i Blekinge. Ett helhetsperspektiv på barns och ungas hälsa

- Sedan förra samverkansmötet har arbetsgruppen haft kontakt med olika personer i länet som arbetar för öka kvalitén för barns individuella vårdplan (SIP), något större

att en arbetsgrupp bereder förslag på hur ett länsövergripande SIP-samordning gällande barn och ungas skulle kunna se ut, med beaktan av kommunernas pågående arbete med

samverkansgruppens möten. Radmila Vujic och Petra Nordberg erbjöd sig att vara behjälpliga under en tid framåt. c) Akut krisläge för det Nationella kvalitetsregistret