Slamspridning på Åkermark
Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010
Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV.
Per-Göran Andersson Försöksledare
Slamspridning på Åkermark
Ett projekt med rötterna i sjuttiotalet
Initiativtagare var bl.a. LRF, Hushållningssällskapet Malmöhus, SSK och SYSAV
Redan då visste man………
• Föroreningar i form av tungmetaller, organiska ämnen mm begränsar användningen
• Noggranna analyser och riktlinjer krävs
• En samhällsfråga mer än en jordbruksfråga
• Negativa effekter på jorden kan ej accepteras
• Ej på växande grödor, grönsaker och liknande
• Ej till vallar på våren
• Ej på betesmarker
• I första hand till det kreaturslösa jordbruket
• Rådgivning, kontroll och uppföljning är viktigt
Bakgrund till försöksplan
• Stort behov av demonstrationsobjekt i fält
• Olika slamtyper i olika kommuner. Därför fyra försök från början (nu två)
• Omöjligt att svara på alla frågor om ev. negativa
effekter om man inte gör en långsiktig uppföljning i jord och grödor
• Socialstyrelsens rekommendation var då 1 ton TS per ha och år – därför 4 ton TS vart 4:e år
• För ökad säkerhet och påskyndande av eventuella
Bakgrund till försök och plan
• Helt ogödslat led (A0) för att kunna kontrollera om det finns andra faktorer än slam och handelsgödsel som
påverkar förekomsten av olika ämnen i jord och gröda, exempelvis atmosfäriskt nedfall
•Stora bruttoytor för att möjliggöra realistisk spridning och undvika översläpningseffekter
Försöksplan
A Utan slam
B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009)
C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009)
0 Utan mineralgödsel
1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva
Igelösa
Petersborg
År Igelösa Petersborg 2005 Slamspridning Slamspridning 2006
2007 2008 2009 2009 2010 2011
Sockerbetor Höstvete Höstvete Vårkorn
Slamspridning Höstraps
Höstvete
Höstvete Sockerbetor Vårkorn
Höstraps
Slamspridning Höstvete
Sockerbetor
Grödor
Metallinnehåll slam - Igelösa
År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn
1981 162 3,0 1 333 137 6,9 111 1 037
1985 85 1,3 651 207 4,0 19 595
1989 59 1,7 1 300 46 5,2 17 1 100
1993 59 1,9 1 250 28 3,8 13 705
1997 64 1,9 1 700 28 3,4 17 780
2001 39 1,1 350 18 1,6 13 520
2005 49 0,53 660 31 0,6 25 620
2009 16 0,58 350 10 0,32 8,7 470
2009/1981 % 10 19 26 7 5 8 45
Metallinnehåll slam - Petersborg
År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn
1981 180 3,5 1 100 135 4,5 25 1 000 1985 103 2,8 1 028 406 2,4 25 747 1989 120 2,2 1 300 49 3,7 25 810 1993 75 1,7 1 550 38 2,4 30 655 1997 82 3,1 2 000 29 2,0 26 840
2001 53 1,7 610 32 1,4 19 630
2005 51 0,65 360 17 0,6 13 580
2009 29 1,4 580 28 0,82 18 780
2009/1981 % 16 40 53 21 18 72 78
Vad är gjort?
• Skördebestämning varje år
• Metaller varje år
• Växtnäringsämnen varje år
• Organiska föreningar 1989, 1993, 1997
• Maskar 1991 och 1997
• Mikrobiologi 1990 och 1994
• 2004 -Växttillgängligt kadmium i slam och jord
• 2008 - Statistisk analys av påverkan på markens växtnärings- och metallinnehåll
• 2010-2011 - Statistisk bearbetning av metallupptag i gröda och jordanalys
Upptag av kadmium i gröda Igelösa
0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16 0,18 0,20
1982 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 2009 2010
Cd, mg/kg TS
Utan slam 1 ton slam-TS/ha och år
Upptag av kadmium i gröda Petersborg
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25
1982 1988 1989 1993 1994 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Cd, mg/kg TS
Upptag av koppar i gröda Igelösa
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1982 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2006 2008 2009 2010
Cu, mg/kg TS
Upptag av koppar i gröda Petersborg
0 1 2 3 4 5 6 7
H-vete V-korn H-raps H-vete V-korn H-vete S-betor V-korn V-korn H-raps H-vete S-betor V-korn H-vete H-vete S-betor V-korn H-raps H-vete
1982 1988 1993 1994 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Cu, mg/kg TS
Rutvis analys 2010 Av gröda och jord
A2 C2
B2 C2
B2 A2
6 m
A0 C0
B0 C0
B0 A0
36 m A1
C1 B1
C1 B1
A1
A2 C2
B2 C2
B2 A2
A1 C1
B1 C1
B1 A1
A0 C0
B0 C0
B0 A0
120 m
Ökar
•P, Mg, Cu, C, Zn, S, Hg Tendens till ökning
•Cd och Cr (Igelösa)
Mg B
S
As Cu
Cd
Co
Cr
Ni
Mn Pb
Zn
Hg
Sn
Ag
Preliminära resultat av statistisk analys av jordprover 2010
Ökar
•Skörd
Mg B
S
As Cu
Cd
Co
Cr
Ni
Mn Pb
Zn
Hg
Sn
Ag
Preliminära resultat av statistisk analys av växtprover 2010
Tillförsel av normal mängd slam har inte ökat
koncentrationen i grödan av någon metall som
analyserats!
Relativa skördar alla försök 1981-2010 Totalt 57 försöksskördar
50 60 70 80 90 100 110 120
Skörd, relativtal, %
Utan slam 100 100 100 100 100 100
1 ton slam-TS/ha och år 108 106 106 106 109 111
Höstraps Höstvete Vårsäd Sockerbetor Konservärt Rödsvingel
9 16 16 12 2 2
Antal försöksskördar
Utveckling av fosforvärdena i jorden på Igelösa, P-AL
0 5 10 15 20 25 30
1981 1989 1990 1993 1994 1997 1998 1999 2001 2002 2005 2006
P-AL
Utan slam 1 ton slam- TS/ha & år
Utveckling av fosforvärdena i jorden på Igelösa, P-HCl
Utan slam 1 ton slam- TS/ha & år
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
1981 1989 1990 1993 1994 1997 2001 2002 2005 2006
P-HCL
Kadmium i matjord, Petersborg
0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40 0,45 0,50
1981 1989 1990 1993 1994 1997 1998 2001 2002 2005 2006
Cd Utan slam
1 ton slam- TS/ha & år
Bly i matjord, Petersborg
0 5 10 15 20 25 30 35
1981 1989 1990 1993 1994 1997 1998 2001 2002 2005 2006
Pb
Utan slam 1 ton slam- TS/ha & år
Sammanfattning
29 års resultat, två fältförsök SV Skåne
• Slammens innehåll av metaller har minskat mycket från projektets start, i genomsnitt med 70 %.
• Tillförsel av slam ger ca 14 % i skördeökning i jämförelse med helt ogödslat.
• Skördeökningen är ca 4 % utöver ren växtnäringseffekt.
• I 2008 års prisnivå motsvarar skördeökningen 450–900 kr/ha. 1 ton slam‐TS har ett värde
på 450–900 kr för lantbrukaren.
• pH i marken har inte påverkats av slamtillförsel.
• Tillförsel av 4 ton slam‐TS vart 4:e år har höjt P‐AL med 5–12 enheter.
• P‐HCl‐värdena har ökat med 10–20 enheter vid slamtillförsel.
• Halten koppar i jorden har ökat signifikant på båda försöksplatserna.
• Kvicksilver i marken har signifikant ökat i alla slamled på Igelösa.
Sammanfattning
29 års resultat, två fältförsök SV Skåne
• Kväve ökar i jordprofilen vid slamtillförsel.
• Mullhalten ökar vid slamtillförsel.
• Halten i skördade växtdelar har inte ökat för någon av de metaller som analyserats!
• Bördigheten på åkern ökar vid tillförsel av slam.
Sammanfattning
29 års resultat, två fältförsök SV Skåne
