Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden

Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2016: 1

Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden

Linus Engqvist

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2016: 1

Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden

Linus Engqvist

Copyright © Linus Engqvist

Publicerad av Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (www.geo.uu.se), Uppsala, 2016

Abstract

Volume Changes of the Glaciers in Sarek and Kebnekaise since the End of the Little Ice Age

Linus Engqvist

Since the end of the little ice age in the middle of the 19th century the glaciers in the north of Sweden has experienced extensive melting and net loss of volume, but are all glaciers experiencing equal loss of volume or are there differences between them?

The purpose of this study is to examine 53 different glaciers in the Sarek and Kebnekaise regions in the North of Sweden and by using remote sensing techniques calculate the relative volume changes of the glaciers and then examine if there any differences between them with regards to massifs, historical area and ablation zone.

The conclusion is that even though there are differences in loss between massif and ablation zone location the most significant factor to relative volume loss is the glaciers original area, but because of the limitations in the study further research is needed to better estimate the volume of the individual glaciers.

Key words: Glaciology, remote sensing, volume area scaling

Independent Project in Earth Science, 1GV029, 15 credits, 2016 Supervisor: Rickard Pettersson

Department of Earth Sciences, Uppsala University, Villavägen 16, SE-752 36 Uppsala (www.geo.uu.se)

The whole document is available at www.diva-portal.org

Sammanfattning

Volymändringar i Sareks och Kebnekaises glaciärer sedan lilla istiden Linus Engqvist

Glaciärerna i norra Europa har stått under kraftig reträtt sen slutet på den lilla istiden och är en indikation på ett förändrat klimat. Men hur ser skillnaderna ut mellan olika glaciärer? Har alla retirerat lika mycket eller finns det skillnader mellan dem?

Den här studien har undersökt 53 olika glaciärer i Sareks nationalpark samt i Kebnekaisemassivet med hjälp av satellitbilder och Arc gis och studerat skillnader i volymminskning mellan massiv, ablationszoner, deras historiska utbredning och kommit fram till att trots en viss skillnad mellan de två första parametrarna så har det visat sig att den största faktorn till volymminskning visar sig vara arean. Dock så behövs mer forskning inom området speciellt för att bestämma glaciärernas individuella volymminskning.

Nyckelord: Glaciologi, fjärranalys, volym-areaskalning

Självständigt arbete i geovetenskap, 1GV029, 15 hp, 2016 Handledare: Rickard Pettersson

Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, Villavägen 16, 752 36 Uppsala (www.geo.uu.se)

Hela publikationen finns tillgänglig på www.diva-portal.org

Innehållsförteckning

Introduktion 1

Trimline 1

Ändmorän 2

Bakgrund 2

Kebnekaise 3

Sarek 3

Ablation samt ackumulation 3

Metod 4

Resultat 6

Skillnader mellan metoder 7

Massiv 7

Ablationsområde 7

Area 7

Diskussion 7

Tack 9

Referenser 10

Bilagor 11

1

Introduktion

Lilla istiden kallas den period av kallare klimat som varade mellan 1500-talet fram till 1800talet och under denna tidperiod växte de skandinaviska glaciärerna till och nådde sin största utbredning i slutet av 1880-talet, för att sedan minska kraftigt under det följande seklet (Grove 1988). Hur skiljer sig då denna minskning i olika områden?

Har alla glaciärer minskat lika mycket eller finns det skillnader mellan olika massiv eller ablationsområden? En glaciärs responstid styrs av olika faktorer, bland annat av utbredning, samt topografi, detta gör att två närliggande glaciärer kan ha olika

responstid beroende variationer i parametrar (World glacier monitoring service, 2008). På grund av detta så är det därför viktigt att studera flera olika glaciärer samt hur deras utbredning varierar samt skillnader i responstid.

Syftet med denna studie är att bedöma volymförändringar på glaciärerna i Sarek samt på Kebnekaise sedan slutet på den lilla istiden samt studera skillnader mellan olika glaciärer och områden. Detta görs med hjälp av en empirisk metod som tar fram volymen på en glaciär med hjälp av dess area genom en metod som kallas volym-Area skalning (Bahr. et. al., 1997). Metoden går ut på att man etablerat ett statistiskt samband mellan en glaciärers area och dess volym för ett antal glaciärer runt om i världen. I och med att area för en glaciär är enklare att bestämma (t.ex. i satellitbilder) än dess volym (som kräver kunskap om topografin under isen, som inte är känd för de flesta glaciärer), kan man använda detta statistiskta samband och uppskattad area för att bestämma dess volym utan att känna till dess bottentopografi.

Genom att uppskatta volymen utifrån area vid två tillfällen i tiden kan en

volymförändring fås (Bahr. Et. Al., 1997). Den historiska arean på glaciärernas utbredning tas fram genom att analysera så kallade trimlines och ändmoräner från satelitbilder över området och sedan med hjälp av dessa räkna ut dess tidigare volym. Dessa jämförs sedan med dagens utbredning och de eventuella skillnader som finns diskuteras.

Trimline

För att kunna räkna ut glaciärernas utbredning under den lilla istiden analyserades trimlines se (fig 1) vilket är det ljusare området på en dalgångs sluttningar och vars färgskillnad beror på att detta område tidigare varit täckt av is och därför fått denna färg (Hubbard & Glasser, 2005).

Fig 1. Det ljusare området ovanför glaciären visar ett exempel på en trimline (©Lantmäteriet 2015).

2

Ändmorän

En ändmorän (fig 2) kan beskrivas som en höjd som består av material som transporterats framför en glaciär, dessa blidas då glaciären breder ut sig, på den plats där glaciären har sin maximala utbredning så bildas en så kallad ändmorän (Sharp 1988).

Fig 2. Exempel på en ändmorän från Mikkaglaciären (©Lantmäteriet 2015).

Bakgrund

I Sverige finns det idag cirka 250 glaciärer vilka sammanlagt upptar en yta på 250 kvadratkilometer (km²) (Bolin data center 2015). Större delen av dessa ligger i fjällkedjan i norra Sverige nära den norska gränsen (naturvårdsverket 2011). De svenska glaciärernas massförlust orsakas till största delen av smältning och den vanligaste glaciärtypen är så kallade Nischglaciärer (Holmlund & Jansson, 2002).

Glaciärerna Sverige är till största delen påverkade av det marina klimatet i väst där de västliga glaciärerna i högre grad är påverkade än de östliga (Holmlund &

Schneider 1997). Det marina klimatet bidrar till att temperaturen blir stadigare och glaciärernas massballans påverkas mer av vinternederbörden än

sommartemperaturerna (Holmlund & Schneider 1997).

Området har även påverkats av diverse fluktuationer i glaciärernas utberedning och vid olika tillfällen upplevt omfattande avsmältning och reträtt av glaciärfronter samt perioder av ökad tillväxt av glaciärerna (Nesje 2008).

Dessa fluktuationer har inte alltid skett vid samma tidpunkt på

glaciärerna utan har skett vid olika tidpunkter vilket beror på deras responstid, där små glaciärer med stark marin påverkan ofta har kortare responstid än stora med

3

kontinental påverkan (Nesje 2008). Detta leder till att under perioder där vissa glaciärer retirerar och minskar i volym så har andra vuxit till (Nesje 2008).

Kebnekaise

Kebnekaise är Sveriges högsta berg och sträcker sig 2099 meter över havet (Stockholms universitet 2014) i massivet finns cirka 40st glaciärer

(Nationalencyklopedin 2015).

I Tarfaladalen nedanför Kebnekaise finns idag Tarfala forskningsstation som bedriver glaciärforskning och gör massbalansmätningar på 5st glaciärer.

Dessa står under kraftig reträtt och på grund av detta har höjden på berget justeras då avsmältningen av toppglaciären har lett till att höjden minskat från 2121m i början på 1900talet till 2099 2014 (Nationalencyklopedin 2015, Stockholms universitet 2015).

Sarek

Sarek är ca 1920km² stor och är Sveriges näst största nationalpark och grundades efter ett riksdagsbeslut 1910 (Länsstyrelsen Norrbotten 2015). I Parken finns över hundra olika glaciärer samt sex stycken bergstoppar över 2000meter

Sarek började kartläggas av Axel Hamberg år 1895 och han fortsatte med det in på trettiotalet (Andersson, 2012, passim). Idag bedriver Tarfala forskningsstation även här massbalansstudier på utvalda glaciärer.

Glaciärers massbalans Ablation samt ackumulation

Dessa två begrepp är viktiga inom glaciologin och beskriver en glaciärs massbalans, ackumulation innebär den snö och is som faller på glaciären det vill säga

ackumuleras och ablation den snö och is som smälter och lämnar glaciären

(Holmlund & Jansson, 2002). I den del av glaciären där ackumulationen är högre än ablationen kallas för ackumulationszon och den del där ablationen är högre än ackumulationen för ablationszon (Sharp, 1988).

En glaciärs masbalans är kopplad till olika meterologiska parametrar där nederbörden och sommartemperaturerna spelar stor roll hos de svenska glaciärerna (World Glacier Monitoring Service 2008). I västra Norge är massballansen på många glaciärer till största delen beroende av vinterhalvårets nederbörd. (Holmlund,

Schneider 1997).

En glaciär reagerar inte direkt på variationer i klimatet utan har en så kallad responstid, denna varierar mellan olika glaciärer där de med snabb omsättning av massa reagerar snabbare än de med lägre omsättningshastighet. I Svenska glaciärer så uppskattas responstiden på 50-150 år (Holmlund & Jansson, 2008).

Detta har lett till att de svenska glaciärerna fortsatte växa ända in till slutet av 1800talet trots det att den lilla istiden tog slut 50 år tidigare (Grove 1988).

4

Metod

För att få ut area på glaciärerna har så kallad ”fjärranalys” används med hjälp av google earth och bilder från lantmäteriet. På dessa bilder har sedan glaciärernas area uppskattats genom att rita ut polygoner som följer moräner och trimlines vilka antas bildats då glaciärerna nått sin maximala utbredning i slutet av 1800-talet.

Därefter exporterats i Kmlformat till Arc Gis och där beräknat polygonernas area. Vid digitaliseringen av polygonerna på bilderna så gjordes en del förenklingar och

antaganden för att göra studien möjlig.

Ett antagande var att om inga trimlines var synliga på bilden så antogs det att glaciären även historiskt haft dagens utbredning. Då många av glaciärerna hade både mittmoräner och sidomoräner så gjordes förenklingen att mittmoränerna inkluderades på polygonen men sidomoränerna gjorde inte det, detta på grund av att det på många av bilderna kunde vara svårt att avgöra gränsen mellan barmark och morän och därför så kunde utritandet av polygonen bli godtyckligt. Den sista

förenklingen som gjordes var att då det kunde vara svårt att avgöra gränsen mellan glaciär och perenn snö runt glaciärerna så ritades hela snötäckta området in, detta för att få så konsekventa data på arean som möjligt. Kmlfilerna exporterades till Arcgis 10.2 och projicerades användades ETRS_1989_LAEA projektion.

Förhållandet mellan area och volym kan beskrivas med den empiriska formeln

𝑉𝑉 = 𝐶𝐶 ∗ 𝐴𝐴^η (1) där C och η är koefficienter framtagna empiriskt (Bahr 1997). Vid denna studie användes värden på 0,0365 och 1,375 för C respektive η (Radić & Hock, 2010).

Med avseende på area så delades glaciärerna in i sex stycken olika grupper vilket kan ses i tabell 1. Denna indelning valdes för att få in så många glaciärer som möjligt i varje kategori för att få så korrekta värden på volymen som möjligt, anledningen till detta diskuteras senare i studien.

För att få fram volymförlusten så räknades först den nuvarande volymen med hjälp av två olika metoder. Den första metoden (formel 2.) räknade ut volymen för varje enskild glaciär och de framtagna volymerna summerades. Metod två (formel 3) räknade ut en total volym för den sammanlagda arean av glaciärerna i varje grupp.

𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉 = 𝐶𝐶 ∗ 𝐴𝐴𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉^𝜂𝜂 (2) 𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉𝑉 = ∑^𝑛𝑛_{𝑖𝑖=𝑚𝑚}𝐶𝐶 ∗𝐴𝐴^𝜂𝜂 (3) Volymförlusten räknades även ut på varje enskild glaciär enligt formel 1 och

redovisas i bilaga 1. Volymändringarna räknades även ut på grupper av glaciärer där de delades in efter vilket massiv de tillhörde, åt vilket väderstreck dess

ablationsområde var riktat åt samt vilken historisk area de hade.

5

Tabell 1. Gruppindelning av glaciärer

Massiv Antal glaciärer

Kebnekaise 20

Pårte 4

Ruotes 3

Sarektjåkkå 13

Sårki 6

Ähpar 7

Ablationsområde

NW 2

SW 2

W 2

SE 5

S 8

NE 10

E 11

N 13

Area (historisk) Km²

0-0,5 5

0,5-1 9

1-2,5 20

2,5-5 12

5-10 5

10-15 2

Glaciärernas ablationsområde togs fram genom data från Bolin data center (2015) på de glaciärer som var namngivna och dokumenterade i databasen. De glaciärer som inte fanns med i tabellen analyserades i google earth och delades därefter in i respektive ablationsområde.

6

Resultat

Tabell 2. Skillnader i volym enligt de två metoderna.

Område Volym nutid km3 Volym historisk Volymförlust km3 Volymförlust procent

Sarektjåkkå

Metod 1 4,922 8,574 3,652 42,59%

Metod 2 2,169 3,676 1,507 41,01%

Ähpar

Metod 1 0,540 1,127 0,587 52,07%

Metod 2 0,308 0,615 0,307 49,89%

Sårki

Metod 1 0,454 0,947 0,493 52,07%

Metod 2 0,272 0,543 0,271 49,90%

Pårte

Metod 1 1,097 2,108 1,011 47,96%

Metod 2 0,878 1,652 0,774 46,88%

Ruotes

Metod 1 0,559 1,055 0,496 46,99%

Metod 2 0,432 0,807 0,375 46,48%

Kebnekaise

Metod 1 2,889 5,129 2,241 43,68%

Metod 2 1,073 1,831 0,757 41,37%

Tabell 3. Volymminskningar på glaciärer sen lilla istiden.

Massiv Antal glaciärer Areaförlust procent Volymförlust procent

Sårki 6 41,43% 52,07%

Ähpar 7 41,43% 52,07%

Pårte 4 37,81% 47,96%

Ruotes 3 36,97% 46,99%

Kebnekaise 20 34,14% 43,68%

Sarektjåkkå 13 33,21% 42,59%

Ablationsområde Areaförlust procent Volymförlust procent

SE 5 47,63% 58,91%

S 8 40,04% 50,50%

NE 10 37,89% 48,05%

NW 2 37,30% 47,37%

N 13 33,88% 43,38%

E 11 33,76% 43,24%

W 2 29,85% 38,59%

SW 2 29,72% 38,43%

Area (historisk) Km² Areaförlust procent Volymförlust procent

0-0,5 5 63,84% 75,31%

0,5-1 9 52,56% 64,13%

1-2,5 20 38,79% 49,09%

2,5-5 12 34,11% 43,65%

5-10 5 31,92% 41,06%

10-15 2 32,47% 41,71%

7

Skillnader mellan metoder

Den totala volymförlusten skiljer sig mellan de två olika metoderna där metod 1 gav en betydligt större totalvolym än metod 2 (tabell 2), här redovisas dock resultaten från metod 1 och anledningen till detta diskuteras senare.

Massiv

Resultaten visar att volymminskningen på glaciärerna i de olika massiven varierar mellan 42-52% där den största volymförlusten skett i Sårki och den minsta i Sarektjåkkå.

Ablationsområde

Det finns även skillnader mellan de olika ablationsområdena där de största

förlusterna skett i de glaciärerna med sydliga samt sydöstliga ablationsområden. Och de minsta i de västliga och sydvästliga.

Area

De största volymförlusterna har skett i de glaciärer som historiskt haft en utbredning på mindre än 1km² och även större förluster har skett i de områdena med utbredning på 0-0,5km²

Volymförlusten i de olika glaciärerna är ca 10 procentenheter högre än areaförlusterna i samtliga fall och visar att glaciärernas relativa volymminskning är större än deras areaminskning.

Diskussion

Som resultatdelen visar så är volymförlusterna hos en glaciär cirka 10

procentenheter större än areaförlusten och genom att bara mäta areaminskning så underskattas därför avsmältningen av en glaciär och därför bör även volymen tas i beaktan när uträkningar på glaciärers utbredning studeras.

Den faktiska volymförlusten på glaciärerna har med denna metod en stor felmarginal då C parametern ej är individuellt uppskattad för varje enskild glaciär (Barrand & Sharp, 2010). På grund av denna osäkerhet så föreslår Bahr (2015) att metoden bör användas på glaciärgrupper istället för på enskilda glaciärer. Vid denna studie så räknades därför volymerna för en grupp av glaciärer i ett område (metod 1) ut. Den totala volymen skiljde sig markant mellan de två olika metoderna och visade skillnader i totalvolym på uppemot 140 %. Dock så skiljde inte den relativa

volymförändringen i någon betydande grad mellan de olika uträkningarna vilket tabell 2 visar och då denna studie inte undersöker absoluta volymer så ansågs inte

skillnaderna i denna utgöra något problem för studien.

Skillnader mellan olika massiv låg på 10 procentenheter där Ähpar och Sårki har förlorat mest med ca 52% av sin ursprungliga volym vardera. Båda dessa massiv har ungefär en tredjedel av sina glaciärer åt sydöst eller syd vilka även är den gruppen av glaciärer som förlorat störst volym indelat i ablationsområden (tabell 3.) dock så har även Mikkaglaciären ett ablationsområde riktat åt söder och denna glaciär har tappat 41% av sin volym (appendix 1) i detta fall kan dess historiska utbredning spelat en större roll än dess ablationsområde. Vad som även bör nämnas att med undantag för Mikka och Tjågnårisjekna så har ingen av de övriga

glaciärerena en historisk area på mer än 2,1km² och då de mindre glaciärerna

8

uppvisar större volymförluster än de med större area så kan detta ha påverkat i högre grad än deras ablationsområde.

De mindre glaciärerna verkar ha en snabbare responstid än de större då de har förlorat en större volym, detta kan bero på att små glaciärer oftare befinner sig i områden med branta sluttningar än större glaciärer, detta gör att avståndet mellan ackumulation och ablationzon är kortare i mindre glaciärer än i större och därför så transporteras material snabbare i de mindre (Pfeiffer, 1998). Detta skulle i så fall förklara varför responstiden är kortare i de fall där utbredningen är mindre.

Variationerna mellan stora och små glaciärers responstid gör att de små glaciärerna nu har anpassat sig till det nya klimatet men att de större fortfarande på grund av den långsammare responstiden fortfarande anpassar sig till temperaturändringarna som skett de senaste hundra åren (Holmlund & Schneider 1997).

I fallet med ablationsområden åt sydväst undersöktes endast två

glaciärer och då dessa två hade stor skillnad på volym och areaförlust kan inte detta resultat räknas som representativt och fler studier behövs med ett större antal. Dock så skulle dessa förluster kunna förklaras av skillnader i responstid. Då denna studie endast mäter skillnaden i volym vid två fasta tidpunkter och inte tar hänsyn till eventuella fluktuationer i glaciärernas tillväxt och reträtt så finns det en möjlighet att vissa glaciärer haft en period av tillväxt och därför till synes förlorat mindre volym än övriga. Detta skulle i så fall kunna vara en förklaring till att de västra glaciärerna förlorat mindre volym än de övriga, då de i själva verket likt de norska glaciärerna varit mer påverkade av ökad nederbörd och därför vuxit till under 1990talet

(Holmlund & Schneider 1997).

Då volym-areaskalningsmetoden anses som osäker vid uträknandet av enskilda glaciärers så föreslår författaren att efterföljande studier bör analysera de olika glaciärernas förutsättningar samt geologi för att bättre kunna bestämma värdet på parameter C och med hjälp av denna få fram mer exakta värden på glaciärernas volym. Det bör även göras efterföljande studier med andra satelitbilder på de

glaciärer som inte ingick i studien på grund av avsaknad av högupplösta bilder.

9

Tack

Jag vill speciellt tacka min handledare Rickard Pettersson för hans hjälp och stöd vid skrivandet av denna uppsats.

10

Referenser

Andersson, L. (red.), 2012, Sarek, Arktis och akademisk vardag, En bok om geografen Axel Hamberg. Uppsala: Uppsala Universitetsbibliotek.

Bahr, D., Meier, M. & Peckham, S., 1997, The physical basis of glacier volume-area scaling, Journal of geophysical research, vol 102, nr B9, s. 20355-20362.

Bahr, D., Pfeffer, T. & Kaser, G., 2015, A review of volume-area scaling of glaciers.

Rev. Geophys., vol 53, s. 95–140.

Barrand, N, E. & Sharp, M, J., 2010, Sustained rapid shrinkage of Yukon glaciers since the 1957–1958 International Geophysical Year. Geophysical research letters, vol 37, L07501.

Grove J, M., 1988, The little Ice age. London: Methuen & Co.

Holmlund, P. & Jansson, P., 2002, Glaciologi. Stockholm: Stockholms universitet &

Vetenskapsrådet.

Holmlund, P. & Schneider, T., 1997. The effect of continentality on glacier response and mass balance Annals of Glaciology, vol. 24, s. 272-276.

Hubbard, B. & Glasser, N., 2005, Field Techniques in Glaciology and Glacial Geomorphology. Chichester: John Wiley & Sons.

Nesje ,A., 2009, Latest Pleistocene and Holocene alpine glacier fluctuations in Scandinavia, Quaternary Science Reviews, vol 28, Issues 21–22, s.

2119–2136.

Pfeffer, T., Sassolas, C., Bahr, D. & Meier, M., 1998, Response time of glaciers as a function of size and mass balance 2. Numerical experiments, Journal of Geophysics. vol 103, s. 9783–9789.

Radić, V. & Hock, R., 2010, Regional and global volumes of glaciers derived from statistical upscaling of glacier inventory data. Journal of geophysical research, vol 115, F01010.

Sharp, R., 1988, Living Ice, Understanding glaciers and glaciation. Cambridge:

Cambridge University Press.

World Glacier monitoring service, 2008, Global Glacier changes, facts and figures.

United Nations Enviroment Programme.

Internetkällor

Bolin Centre for Climate Research 2015, Svenska glaciärer

http://bolin.su.se/data/svenskaglaciarer/table.php [2015-03-15]

Instutitionen för naturgeografi Stockholms universitet. Tarfala forskningsstation 2014, http://www.natgeo.su.se/tarfala-forskningsstation [2015-05-02]

Lantmäteriet 2015, Kartor, flygbilder och ortnamn

https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Kartor- flygbilder-och-ortnamn/ [2015-03-30]

Länsstyrelsen Norrbotten 2015, Sarek

http://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/sv/djur-och-natur/skyddad- natur/nationalparker/sarek/Pages/default.aspx [2015-04-28]

Mats Segnestam, Sareks nationalpark,

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sareks-nationalpark, hämtad 2015-04-06

Nationalencyklopedin, Kebnekaise,

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kebnekaise, hämtad 2015-05-02

11

Bilagor

MassivAblationA nutid A Nutid KmA Historisk m2A Historisk km2Aförlust Km2Aförlust procentV nutid km3V historiskVförlust km3Vförlust procentSarektjåkkåAlep sarekjeknaN3354628,33073,355108771,2985,111,7534,34%0,1930,3440,15143,92%BuchtglaciärenNE4179196,9934,185310741,9915,311,1321,31%0,2610,3630,10228,07%KassaglaciärenNE1216907,3481,222197204,0582,200,9844,62%0,0480,1080,06055,62%MikkaS5812281,0335,818515304,6978,522,7031,74%0,4100,6940,28340,85%SarvajeknaSE1296858,3371,301865276,3161,870,5730,47%0,0520,0860,03439,33%SuottasjeknaN7381129,1697,3810070756,58110,072,6926,71%0,5700,8740,30434,77%SåltajeknaS844807,71090,842057598,1262,061,2158,94%0,0290,0980,06970,59%Södra TjågnorisglaciärenSE120550,50820,12365900,6960,370,2567,05%0,0020,0090,00778,27%TjågnorisjeknaS1973921,0961,973218684,2723,221,2438,67%0,0930,1820,08948,95%VartasglaciärenSW190259,15850,19534209,5350,530,3464,38%0,0040,0150,01275,82%VartasjeknaNE4129071,0774,136224664,6796,222,1033,67%0,2570,4510,19543,13%VuoinesjeknaE2622756,6782,623874429,8023,871,2532,31%0,1370,2350,09841,52%Östra SarekglaciärenE2276349,1612,283657973,1343,661,3837,77%0,1130,2170,10447,91%Total A35398716,600235,4053001515,18653,0017,6033,21%4,9228,5743,65242,59%Räknat per individuell glaciär2,1693,6761,50741,01%

ÄhparAblationA nutid A Nutid KmA Historisk m2A Historisk km2Aförlust Km2Aförlust procentV nutid km3V historiskVförlust km3Vförlust procentPerikpakteglaciärenN120482,39350,12414906,9630,410,2970,96%0,0020,0110,00981,74%PierikjeknaN1572001,6051,572207213,1412,210,6428,78%0,0680,1080,04037,29%RuopsokjeknaN2891896,1882,893928499,0613,931,0426,39%0,1570,2400,08234,38%ÄparjeknaNE1068509,5521,073047671,6513,051,9864,94%0,0400,1690,12976,33%Ej namngiven 1S587713,13440,59801377,0170,800,2126,66%0,0180,0270,00934,71%Ej Namngiven 2SE544598,65680,541015746,7541,020,4746,38%0,0160,0370,02157,56%Ej Namngiven 3S313875,46850,31704489,2340,700,3955,45%0,0070,0230,01567,10%Total A7099076,9987,1012119903,82012,125,0241,43%0,5401,1270,58752,07%Räknat per individuell glaciär0,3080,6150,30749,89%

12

Sårki Ablat ion A nut id A Nut id K m A Hist orisk m2 A Hist orisk km2 Aförlu st Km 2 Aförlus t pr ocent V nut id k m3 V hist orisk Vförlu st km 3 Vförlus t pr ocent Alep Pas tajek na

2699272, 0576 2,70 4150579, 616 4,15 1,45 34,97% 0,143 0,258 0,115 44,66% Lulep P astaje kna

1390133, 1 1,39 2322196, 422 2,32 0,93 40,14% 0,057 0,116 0,059 50,62% Okänd 1 S 1028792, 669 1,03 1737102, 898 1,74 0,71 40,78% 0,038 0,078 0,040 51,34% Okänd 2 S 150912, 087 0,15 551391, 948 0,55 0,40 72,63% 0,003 0,016 0,013 83,16% Okänd 3 NW 829321, 9327 0,83 1489035, 012 1,49 0,66 44,30% 0,028 0,063 0,035 55,28% Okänd 4 NE 153788, 0833 0,15 424012, 781 0,42 0,27 63,73% 0,003 0,011 0,008 75,20% Total A 6252219, 9292 6,25 10674318, 677 10,67 4,42 41,43% 0,454 0,947 0,493 52,07% Räkn at pe r indiv iduell glaciä r 0,272 0,543 0,271 49,90% Pårte Ablat ion A nut id A Nut id K m A Hist orisk m2 A Hist orisk km2 Aförlu st Km 2 Aförlus t pr ocent V nut id k m3 V hist orisk Vförlu st km 3 Vförlus t pr ocent Pårte

9021956, 087 9,02 14217541, 979 14,22 5,20 36,54% 0,751 1,404 0,653 46,49% Palkat jekna

2243873, 831 2,24 3412508, 529 3,41 1,17 34,25% 0,111 0,197 0,086 43,81% Okänd 1 N 472893, 5423 0,47 1079056, 552 1,08 0,61 56,18% 0,013 0,041 0,027 67,84% Lulih atjår roglac iären

140672, 1232 0,14 393174, 930 0,39 0,25 64,22% 0,002 0,010 0,008 75,67% Total A 11879395, 58 11,88 19102281, 990 19,10 7,22 37,81% 1,097 2,108 1,011 47,96% Räkn at pe r indiv iduell glaciä r 0,878 1,652 0,774 46,88% Ruote s Ablat ion A nut id A Nut id K m A Hist orisk m2 A Hist orisk km2 Aförlu st Km 2 Aförlus t pr ocent V nut id k m3 V hist orisk Vförlu st km 3 Vförlus t pr ocent Ruo tesje kna

5080364, 21 5,08 7973035, 144 7,97 2,89 36,28% 0,341 0,634 0,293 46,19% Okänd1 NE 450489, 1985 0,45 880952, 760 0,88 0,43 48,86% 0,012 0,031 0,018 60,23% Okänd 2 NE 1746001, 974 1,75 2691294, 548 2,69 0,95 35,12% 0,079 0,142 0,064 44,84% Total A 7276855, 383 7,28 11545282, 45 11,55 4,27 36,97% 0,559 1,055 0,496 46,99% Räkn at pe r indiv iduell glaciä r 0,432 0,807 0,375 46,48%

13

Kebne kaise Abla tion A nut id A N utid K m A Hist orisk m2 A Hist orisk km 2 Aförl ust K m2 Aförl ust pr ocent V nut id k m3 V hist orisk Vförl ust k m3 Vförl ust pr ocent Björli ngs G laciä r

1358441, 725 1,36 1669403, 924 1,67 0,31 18, 63% 0,056 0,074 0,018 24, 68% Eng qui sts G laciä r

143987, 9636 0,14 724825, 175 0,72 0,58 80, 13% 0,003 0,023 0,021 89, 16% Isfall sglac iären

1099193, 351 1,10 1656123, 080 1,66 0,56 33, 63% 0,042 0,073 0,031 43, 09% Kebne pakte

810866, 4524 0,81 1214428, 955 1,21 0,40 33, 23% 0,027 0,048 0,020 42, 62% Må rma

3321216, 563 3,32 4310426, 203 4,31 0,99 22, 95% 0,190 0,272 0,082 30, 13% Mår map akte

1326722, 356 1,33 2004659, 123 2,00 0,68 33, 82% 0,054 0,095 0,041 43, 31% Nipa lsgla ciäre n

821297, 8344 0,82 1735612, 590 1,74 0,91 52, 68% 0,028 0,078 0,050 64, 26% Nord östra K askas atjåk kag laciär

505552, 6951 0,51 681363, 364 0,68 0,18 25, 80% 0,014 0,022 0,007 33, 66% Norra K askas apak teglac iären

1285605, 619 1,29 1811093, 543 1,81 0,53 29, 01% 0,052 0,083 0,031 37, 58% Pyram idglac iären

436526, 6759 0,44 983703, 368 0,98 0,55 55, 62% 0,012 0,036 0,024 67, 28% Rab ots G laciär

3152070, 852 3,15 4394234, 854 4,39 1,24 28, 27% 0,177 0,279 0,102 36, 67% Räita

921318, 784 0,92 1412656, 533 1,41 0,49 34, 78% 0,033 0,059 0,026 44, 44% Storg laciä ren k ebin ikais e

3048231, 086 3,05 4058494, 774 4,06 1,01 24, 89% 0,169 0,250 0,082 32, 54% Stuo r räit a

1615308, 536 1,62 2345233, 532 2,35 0,73 31, 12% 0,071 0,118 0,047 40, 11% Sydö stra K askas atjåk kag laciär e

441070, 3324 0,44 1014853, 598 1,01 0,57 56, 54% 0,012 0,037 0,025 68, 20% Södra R äitat jåkkag laciär en

194588, 0121 0,19 420946, 688 0,42 0,23 53, 77% 0,004 0,011 0,007 65, 39% Tarfal a

811904, 7082 0,81 1345921, 376 1,35 0,53 39, 68% 0,027 0,055 0,028 50, 09% Unna R äita

1535342, 243 1,54 2627324, 278 2,63 1,09 41, 56% 0,066 0,138 0,072 52, 22% Vak tpost glac iären

922969, 4134 0,92 1494519, 189 1,49 0,57 38, 24% 0,033 0,063 0,031 48, 45% Väs tra R äitat jåkkag laciär en

272736, 2204 0,27 570787, 544 0,57 0,30 52, 22% 0,006 0,017 0,011 63, 78% Tota l A 24024951, 42 24, 02 36476611, 692 36, 48 12, 45 34, 14% 2,889 5,129 2,241 43, 68% Räkn at p er in divid uell g laciä r 1,073 1,831 0,757 41, 37%

14

Per AblationsområdeAntalA nutid A Nutid KmA Historisk m2A Historisk km2Aförlust Km2Aförlust procentV nutid km3V historiskVförlust km3Vförlust procentNorr (N)13Alep sarekjeknaN3354628,33073,355108771,2985,111,7534,34%0,1930,3440,15143,92%SuottasjeknaN7381129,1697,3810070756,58110,072,6926,71%0,5700,8740,30434,77%PerikpakteglaciärenN120482,39350,12414906,9630,410,2970,96%0,0020,0110,00981,74%PierikjeknaN1572001,6051,572207213,1412,210,6428,78%0,0680,1080,04037,29%RuopsokjeknaN2891896,1882,893928499,0613,931,0426,39%0,1570,2400,08234,38%Alep PastajeknaN2699272,05762,704150579,6164,151,4534,97%0,1430,2580,11544,66%Lulep PastajeknaN1390133,11,392322196,4222,320,9340,14%0,0570,1160,05950,62%Okänd 1N472893,54230,471079056,5521,080,6156,18%0,0130,0410,02767,84%RuotesjeknaN5080364,215,087973035,1447,972,8936,28%0,3410,6340,29346,19%Nordöstra KaskasatjåkkaglaciärN505552,69510,51681363,3640,680,1825,80%0,0140,0220,00733,66%PyramidglaciärenN436526,67590,44983703,3680,980,5555,62%0,0120,0360,02467,28%VaktpostglaciärenN922969,41340,921494519,1891,490,5738,24%0,0330,0630,03148,45%Västra RäitatjåkkaglaciärenN272736,22040,27570787,5440,570,3052,22%0,0060,0170,01163,78%Total A27100585,600827,1040985388,24340,9913,8833,88%3,4096,0212,61243,38%Räknat per individuell glaciär1,6092,7631,15441,76%Nordväst(NW)2A nutid A Nutid KmA Historisk m2A Historisk km2Aförlust Km2Aförlust procentV nutid km3V historiskVförlust km3Vförlust procentOkänd 3 (sårki)NW829321,93270,831489035,0121,490,6644,30%0,0280,0630,03555,28%PalkatjeknaNW2243873,8312,243412508,5293,411,1734,25%0,1110,1970,08643,81%Total A3073195,76333,074901543,5414,901,8337,30%0,1710,3250,15447,37%Räknat per individuell glaciär0,1390,2600,12146,59%Väst (W)2Rabots GlaciärW3152070,8523,154394234,8544,391,2428,27%0,1770,2790,10236,67%RäitaW921318,7840,921412656,5331,410,4934,78%0,0330,0590,02644,44%Total A4073389,6364,075806891,3875,811,7329,85%0,2520,4100,15838,59%Räknat per individuell glaciär0,2100,3380,12938,02%Sydväst (SW)2A nutid A Nutid KmA Historisk m2A Historisk km2Aförlust Km2Aförlust procentV nutid km3V historiskVförlust km3Vförlust procentVartasglaciärenSW190259,15850,19534209,5350,530,3464,38%0,0040,0150,01275,82%Björlings GlaciärSW1358441,7251,361669403,9241,670,3118,63%0,0560,0740,01824,68%Total A1548700,8841,552203613,4592,200,6529,72%0,0670,1080,04238,43%Räknat per individuell glaciär0,0590,0890,03033,51%

15

Syd (S)8MikkaS5812281,0335,818515304,6978,522,7031,74%0,4100,6940,28340,85%TjågnorisjeknaS1973921,0961,973218684,2723,221,2438,67%0,0930,1820,08948,95%Ej namngiven 1 (Ähpar)S587713,13440,59801377,0170,800,2126,66%0,0180,0270,00934,71%Ej Namngiven 3 (Ähpar)S313875,46850,31704489,2340,700,3955,45%0,0070,0230,01567,10%Okänd 1 (Sårki)S1028792,6691,031737102,8981,740,7140,78%0,0380,0780,04051,34%Okänd 2 (sårki)S150912,0870,15551391,9480,550,4072,63%0,0030,0160,01383,16%Sydöstra KaskasatjåkkaglaciäreS441070,33240,441014853,5981,010,5756,54%0,0120,0370,02568,20%SåltajeknaS844807,71090,842057598,1262,061,2158,94%0,0290,0980,06970,59%Total A11153373,5311,1518600801,78918,607,4540,04%1,0062,0321,02650,50%Räknat per individuell glaciär0,6101,1550,54547,21%Sydöst (SE)5SarvajeknaSE1296858,3371,301865276,3161,870,5730,47%0,0520,0860,03439,33%Södra TjågnorisglaciärenSE120550,50820,12365900,6960,370,2567,05%0,0020,0090,00778,27%Ej Namngiven 2 (Ähpar)SE544598,65680,541015746,7541,020,4746,38%0,0160,0370,02157,56%Engquists GlaciärSE143987,96360,14724825,1750,720,5880,13%0,0030,0230,02189,16%Södra RäitatjåkkaglaciärenSE194588,01210,19420946,6880,420,2353,77%0,0040,0110,00765,39%Total A2300583,4782,304392695,6304,392,0947,63%0,1150,2790,16558,91%Räknat per individuell glaciär0,0760,1670,09154,27%Öst ( E )11VuoinesjeknaE2622756,6782,623874429,8023,871,2532,31%0,1370,2350,09841,52%Östra SarekglaciärenE2276349,1612,283657973,1343,661,3837,77%0,1130,2170,10447,91%PårteE9021956,0879,0214217541,97914,225,2036,54%0,7511,4040,65346,49%IsfallsglaciärenE1099193,3511,101656123,0801,660,5633,63%0,0420,0730,03143,09%KebnepakteE810866,45240,811214428,9551,210,4033,23%0,0270,0480,02042,62%MårmaE3321216,5633,324310426,2034,310,9922,95%0,1900,2720,08230,13%MårmapakteE1326722,3561,332004659,1232,000,6833,82%0,0540,0950,04143,31%NipalsglaciärenE821297,83440,821735612,5901,740,9152,68%0,0280,0780,05064,26%Storglaciären kebinikaiseE3048231,0863,054058494,7744,061,0124,89%0,1690,2500,08232,54%Stuor räitaE1615308,5361,622345233,5322,350,7331,12%0,0710,1180,04740,11%TarfalaE811904,70820,811345921,3761,350,5339,68%0,0270,0550,02850,09%Total A26775802,8126,7840420844,55040,4213,6533,76%3,3535,9072,55443,24%Räknat per individuell glaciär1,6102,8451,23643,43%

16

Nord öst (NE)10Okänd1 (ruotes)NE450489,19850,45880952,7600,880,4348,86%0,0120,0310,01860,23%Okänd 2 (Ruotes)NE1746001,9741,752691294,5482,690,9535,12%0,0790,1420,06444,84%BuchtglaciärenNE4179196,9934,185310741,9915,311,1321,31%0,2610,3630,10228,07%KassaglaciärenNE1216907,3481,222197204,0582,200,9844,62%0,0480,1080,06055,62%VartasjeknaNE4129071,0774,136224664,6796,222,1033,67%0,2570,4510,19543,13%ÄparjeknaNE1068509,5521,073047671,6513,051,9864,94%0,0400,1690,12976,33%Okänd 4 (Sårki)NE153788,08330,15424012,7810,420,2763,73%0,0030,0110,00875,20%LulihatjårroglaciärenNE140672,12320,14393174,9300,390,2564,22%0,0020,0100,00875,67%Norra KaskasapakteglaciärenNE1285605,6191,291811093,5431,810,5329,01%0,0520,0830,03137,58%Unna RäitaNE1535342,2431,542627324,2782,631,0941,56%0,0660,1380,07252,22%Total A15905584,2115,9125608135,22025,619,7037,89%1,6383,1541,51548,05%Räknat per individuell glaciär0,8181,5050,68745,62%Totalt53

17

0-0,5AblationArea nutid Area Nutid KmArea Historisk m2Area Historisk kmAreaförlust Km2Areaförlust procenVolym nutid km3Volym historiskVolymförlust km3Volymförlust procentSödra TjågnorisglaciärenSE120550,50820,12365900,6960,370,250,670,0020,0090,00778,27%PerikpakteglaciärenN120482,39350,12414906,9630,410,290,710,0020,0110,00981,74%Okänd 4 (sårki)NE153788,08330,15424012,7810,420,270,640,0030,0110,00875,20%LulihatjårroglaciärenNE140672,12320,14393174,9300,390,250,640,0020,0100,00875,67%Södra RäitatjåkkaglaciärenSE194588,01210,19420946,6880,420,230,540,0040,0110,00765,39%Total Area730081,12030,732018942,0592,021,290,640,0240,0960,07275,31%Räknat per individuell glaciär0,0130,0520,03975,11%0,5-1AblationArea nutid Area Nutid KmArea Historisk m2Area Historisk kmAreaförlust Km2Areaförlust procenVolym nutid km3Volym historiskVolymförlust km3Volymförlust procentVartasglaciärenSW190259,15850,19534209,5350,530,340,640,0040,0150,01275,82%Ej namngiven 1 (Ähpar)S587713,13440,59801377,0170,800,210,270,0180,0270,00934,71%Ej Namngiven 3 (Ähpar)S313875,46850,31704489,2340,700,390,550,0070,0230,01567,10%Okänd 2 (sårki)S150912,0870,15551391,9480,550,400,730,0030,0160,01383,16%Okänd1 (ruotes)NE450489,19850,45880952,7600,880,430,490,0120,0310,01860,23%Engquists GlaciärSE143987,96360,14724825,1750,720,580,800,0030,0230,02189,16%Nordöstra KaskasatjåkkaglaciN505552,69510,51681363,3640,680,180,260,0140,0220,00733,66%PyramidglaciärenN436526,67590,44983703,3680,980,550,560,0120,0360,02467,28%Västra RäitatjåkkaglaciärenN272736,22040,27570787,5440,570,300,520,0060,0170,01163,78%Total Area3052052,6023,056433099,9446,433,380,530,1690,4720,30364,13%Räknat per individuell glaciär0,0780,2090,13162,60%

18

1-2,5AblationArea nutid Area Nutid KmArea Historisk m2Area Historisk kmAreaförlust Km2Areaförlust procenVolym nutid km3Volym historiskVolymförlust km3Volymförlust procentKassaglaciärenNE1216907,3481,222197204,0582,200,980,450,0480,1080,06055,62%SarvajeknaSE1296858,3371,301865276,3161,870,570,300,0520,0860,03439,33%SåltajeknaS844807,71090,842057598,1262,061,210,590,0290,0980,06970,59%PierikjeknaN1572001,6051,572207213,1412,210,640,290,0680,1080,04037,29%Ej Namngiven 2 (ähpar)SE544598,65680,541015746,7541,020,470,460,0160,0370,02157,56%Lulep PastajeknaN1390133,11,392322196,4222,320,930,400,0570,1160,05950,62%Okänd 1 (sårki)S1028792,6691,031737102,8981,740,710,410,0380,0780,04051,34%Okänd 3 (sårki)NW829321,93270,831489035,0121,490,660,440,0280,0630,03555,28%Okänd 1N472893,54230,471079056,5521,080,610,560,0130,0410,02767,84%Björlings GlaciärSW1358441,7251,361669403,9241,670,310,190,0560,0740,01824,68%IsfallsglaciärenE1099193,3511,101656123,0801,660,560,340,0420,0730,03143,09%KebnepakteE810866,45240,811214428,9551,210,400,330,0270,0480,02042,62%MårmapakteE1326722,3561,332004659,1232,000,680,340,0540,0950,04143,31%NipalsglaciärenE821297,83440,821735612,5901,740,910,530,0280,0780,05064,26%Norra KaskasapakteglaciärenNE1285605,6191,291811093,5431,810,530,290,0520,0830,03137,58%RäitaW921318,7840,921412656,5331,410,490,350,0330,0590,02644,44%Stuor räitaE1615308,5361,622345233,5322,350,730,310,0710,1180,04740,11%Sydöstra KaskasatjåkkaglaciäS441070,33240,441014853,5981,010,570,570,0120,0370,02568,20%TarfalaE811904,70820,811345921,3761,350,530,400,0270,0550,02850,09%VaktpostglaciärenN922969,41340,921494519,1891,490,570,380,0330,0630,03148,45%Total Area20611014,0120,6133674934,72433,6713,060,392,3404,5962,25649,09%Räknat per individuell glaciär0,7821,5180,73648,46%