Vänskap på Facebook
-en studie om vad som händer med vänskap på Facebook
Heli Elofsson
Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi (PAO), 15 h.p.
Ht 2010
Handledare: Göran Ahrne
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer med vänskap på Facebook. En utgångspunkt i undersökningen är presentation av relevanta teorier om vänskap som jämförs med resultat av intervjuer med fem personer som är Facebookanvändare. Semistrukturerade intervjuer används som en kvalitativ ansats för att genomföra undersökningen.
Undersökningens teoriunderlag består bl.a. utav redogörelsen av teorier om vänskap,
”aktivitetsfokus”, mångfalden av vänskap, vänskapsmekanismer, samt nätverk, organisation och partiell organisation. Facebook är ett snabbt växande socialt medium med fler än 500 miljoner registrerade användare över hela världen. Det intressanta är om vänskapens innehåll och mening förblir samma som vi upplevde det innan Facebook. Präglar Facebook som en social
nätgemenskap våra vänskapsrelationer idag?
Det är svårt att definiera vänskap. Intervjuerna har visat att vi fortfarande tänker på våra bästa vänner som de som alltid finns där när man behöver dem. En vänskap är sann, äkta, verklig och riktig. Enligt intervjuresultat ser man att alla vänner på Facebookvänskapslistor inte kan kallas för vänner egentligen. De är uppdelade i följande grupper som bekanta, ”yttre bekanta”, kollegor, släkt och gamla klasskompisar t ex.
Man kan få nya vänner på Facebook, men då handlar det om ett gemensamt intresse eller en aktivitet som är substansen till den nya vänskapsrelationen. Undersökningens resultat har visat att man ofta blir vän på Facebook även med t ex sina vänners vänner. Detta är ett beteende som avviker från vänskapsteorin. Enligt vänskapsteorin behöver vi inte vara vänner med våra vänners vänner.
Undersökningens slutsats är att alla intervjupersonerna upplever att deras vänskapsrelationer på Facebook inte har förändrats eller har möjligtvis blivit bättre. Det är tydligt att man upplever att Facebook underlättar kommunikation med vänner. Man har känslan av att ha sina vänner nära hela tiden pga. Facebook. Men sina bästa vänner kontaktar man ofta på ett annat sätt, dvs. via telefon eller träffar.
Nyckelord
Vänskap, Facebook, mångfalden av vänskap, ”foci of activity” eller ”aktivitetsfokus”, likhet respektive olikhet, vänskapsmekanismer, nätverk, organisation, partiell
organisation
Innehåll
1. Inledning1 1.1 Syfte 2
1.2 Frågeställningar 2
2. Teorier om vänskap och organisation 2 2.1 Teorier om vänskap 2
2.1.1 Vad är vänskap? 2 2.1.2 ”Aktivitetsfokus” 3 2.1.3 Vänskapsfaser 4 2.1.4 Mångfalden av vänskap 4
2.1.6 Mäns och kvinnors vänskap 5
2.2 Teorier om organisation, partiell organisation och nätverk 5 2.2.1 Organisation i en formell mening 5
2.2.2 Partiell organisation 6 2.2.3 Att organisera nätverk 6 2.3 Teoridiskussion 6
2.4 Vad är Facebook? 7
3. Metod 8
3.1 Urval 8
3.2 Tillvägagångssätt 8 3.3 Intervjuguiden 9
4. Resultat 9
4.1 Definition av vänskap 10
4.1.1 Definition av vänskap på Facebook 11 4.2 Effekter av Facebook 12
4.2.1 Vad gör man på Facebook? 12 4.2.2 Får man nya vänner via Facebook? 14
5. Diskussion 16
5.1 Vänskap på Facebook – får det stöd utav presenterade teorier om vänskap?16
5.2 Är Facebook en partiell organisation? 18 5.3 Förslag till vidare forskning 18
Referenser 20
Elektroniska källor 20
Bilaga 1 22
Intervjumall 22
Bilaga 2 23
Sammanfattning av intervjuer 23
1. Inledning
I dagens hektiska samhälle är det inte alltid lätt att hinna med att uppfylla alla krav från omgivningen.
På grund av tidsbrist kan man känna stressen av att inte hinna med och vårda sina vänskapsrelationer.
Men tack vare den nutida teknologins utveckling har det skapats enorma möjligheter för människor att underlätta och klara av den dagliga kommunikationen. Vi kan numera kommunicera med våra vänner inte bara t ex via telefon eller e-post utan det finns även andra alternativa medel som t ex det sociala nätverket Facebook.
Enligt Facebooks grundare är Facebooks vision både komplex och ambitiös. Facebook är ett verktyg som ska möjliggöra bättre kommunikation och relationer mellan människor och även förbättra kvaliteten på informationsflödet (Baloun, 2007). Det kan vara smidigt att ha alla vänner samlade på Facebook. Man bestämmer själv över när och hur man kommunicerar med sina vänner. Stämmer Facebooks vision av en förbättrad kommunikation samt bättre relationer mellan människor på Facebook i verkligheten?
Med hjälp av internet kan vi kommunicera utan begränsningar, och kommunikation är grunden för sociala relationer. Därför utvecklas vänskap på nätet utan att man möts ansikte mot ansikte. Nätet kan användas som ett verktyg för att etablera, utveckla och upprätthålla vänskapsrelationer. Enligt en blogg ”Nätvänner” är nätvänner viktiga för varandra och ses som betydelsefulla för både nytta och nöje. Det intressanta är om våra värderingar om vänskap förändras eller förblir detsamma tack vare Facebook. Umgås vi med våra vänner annorlunda nu när vi kan vara uppkopplade i princip dygnet runt?
Vi kan på ett enkelt sätt ”samla” alla våra vänner på Facebook. På så vis kan vi vara ständigt
uppdaterade om vännernas liv och sysslor på ett tidssparande sätt. På en annan blogg som handlar om hur relationer underhålls på Facebook anses att Facebook och andra sociala medier möjliggör något mindre påfrestande kommunikation än direkt kommunikation. Kan det vara så att Facebook
underlättar umgänge med våra vänner om vi tycker att direkt kommunikation tar mer tid och energi än umgänge via Facebook?
I alla definitioner av vänskap beskrivs det som en relation som befinner sig utanför olika former av organisatoriska och institutionella tryck och krav (Ahrne och Sundberg, 2007). I det sociala nätverket Facebook kan man kommunicera med sina befintliga vänner och även hitta nya vänner. Är vänskap på Facebook (då det är en mer organiserad vänskap) fri och spontan?
1.1 Syfte
Facebook går ut på att man frågar andra om man vill vara ens vän. Teorierna kring vänskap och hur vänskap etableras visar däremot något helt annat. Denna uppsats baseras på tidigare forskning och teorier kring vänskap och organisation samt fem intervjuer. Syftet är att jämföra intervjupersonernas egna tankar och reflektioner kring vänskap på Facebook med befintliga teorier om vänskap. Tanken är att öka förståelsen av hur vänskapen fungerar på Facebook som mer liknar ett organiserat socialt nätverk.
1.2 Frågeställningar
Frågeställningar som ska besvaras i uppsatsen är: vad händer med vänskap på Facebook? Vad blir det för effekter av vänskap på Facebook? Hur upplever intervjupersonerna vänskap på Facebook?
Påverkas vänskapsrelationerna av Facebook som ett organiserat socialt nätverk? Får man nya vänner via Facebook? Blir förväntningarna på vänskap annorlunda på Facebook? Är vänskap på Facebook fri och spontan?
2. Teorier om vänskap och organisation
2.1 Teorier om vänskap
Det finns en del forskning och teorier kring vänskap. Dock har det visat sig att det är svårt att definiera begreppet vänskap. Jag har valt att presentera några forskningsansatser samt teorier kring vänskap som har relevans för denna uppsats.
2.1.1 Vad är vänskap?
I den idealiserade bilden av vänskap är vikten av spontanitet samt frivillighet och frånvaron av tvång centralt. I arvet från den klassiska synen på vänskap finns en positiv bild av vänskap som en mycket eftersträvansvärd och ”fin” relation. Däremot är den samtida empiriska forskningen om
vänskapsrelationer förvånansvärt sparsam (Ahrne och Sundberg, 2007).
Orden vän och vänskap föregås ofta av adjektiven som sann, äkta, verklig och riktig. Men trots detta kan ordet vänner betyda allt från bekanta till de allra närmaste vännerna. Lundgren (1995) menar att den sanna vänskapen baseras på varaktighet, trofasthet och tillit. Vänskap förväntas att fortleva igenom livets alla skiften. Vänskap är ömsesidig och frivillig och kräver minst två agerande, därför att vänskap måste bekräftas och besvaras. Vänskapen eftersträvar likhet och balans. Vänskapen kräver öppenhet, men även respekt för förtegenhet.
Enligt Spencer och Pahl (2006) är vänskap någonting som man väljer själv. Människor bestämmer själva över vem de vill vara vänner med. Vänner gillar varandras sällskap, har gemensamma aktiviteter, går ut tillsammans, pratar i telefon, mejlar eller besöker varandra. Alltså, vänner är människor som tycker om varandra. Bandet mellan vänner är informellt.
Enligt Britta Lundgren (1995) upprättar varje vänskap sitt regelverk. Reglerna rör t ex vad man pratar om och vilka samtalsämnen man bör undvika, normer och förtroende kontra förtegenhet och
proportionerna mellan prat och annan aktivitet. I det gemensamma pratet bearbetas och återskapas de delade referensramar och värdeskalor med vilkas hjälp tillvarons ordning upprätthålls. Vänners prat är samtidigt som det är lugn avslappning också en känslig balansgång mellan den öppenhet som den ideala vänskapen förutsätter och den diskretion och nödvändiga förtegenhet som den kräver. Inte alltid lyckas denna balansakt (Lundgren, 1995:102).
2.1.2 ”Aktivitetsfokus”
Enligt Feld och Carter (1998) är vänskap den mest frivilliga typen av personlig relation som kan uppstå mellan två personer. Relationer som uppstår mellan grannar, arbetskollegor eller släkt grundar sig i stort sett på institutionella arrangemang. Men om arbetskollegor eller grannar även ska ha en vänskapsrelation bestämmer individer själva. Människor räknar med att många av deras aktiviteter som granne eller kollega är förutbestämda av omständigheter. Men som kontrast till detta känner människor att de själva kan bestämma över vilka man har en vänskapsrelation med. Men även om vänskap är relativt frivillig och självbestämmande har den sociala kontexten en viktig effekt på vilka som kommer att vara vänner och hur dessa vänner fungerar ihop.
Hur vänskap uppstår och upprätthålls kan förklaras med hjälp av Felds och Carters teori om ”foci of activity”- aktivitetsfokus. Ett sådant organiserat fokus för aktiviteter ger förutsättningar för vänskap men kan även hota vänskap om sådan substans försvinner. En del relationer som uppstår i samband med aktivitetsfokus leder inte alltid till en vänskapsrelation. T ex kan alla ha grannar eller
arbetskollegor som de inte betraktar som vänner. Dock härstammar de flesta vänskapsrelationerna från någon typ av aktivitetsfokus (på arbetsplatser, i skolor, i klubbar m.m.). Det är mer sannolikt att vänskap uppstår när två människor träffas flera gånger i samband med en gemensam aktivitet. Via aktivitetsfokus liknar många människor varandra med avseende på sådant som ålder, genus, socioekonomisk status, religion och faser av livscykel vilket underlättar en vänskapsrelation.
Vänskap kan uppstå som en (positiv) bieffekt av formella relationer. Man blir vän med vissa av sina arbetskamrater, klasskamrater eller släktingar och vänskapen blir först en aspekt av den formella relationen, som emellertid så småningom kan utvecklas till en självständig relation. Vänskap tycks vara en relation som behöver tid att utvecklas och har därför svårt att växa av sig självt eller på egna premisser (Ahrne och Sundberg, 2007:132).
Aktivitetsfokus tillhandahåller en substantiell form för en vänskapsrelation. Detta organiserade fokus för aktiviteter ger förutsättningar för vänskap men om denna substans försvinner kan vänskapen hotas.
Teorin om ”foci of activity” kan således ses som ett stöd för tanken om att relationella processer behöver en substantiell förankring för att kunna bestå och utvecklas (Ahrne och Sundberg, 2007).
2.1.3 Vänskapsfaser
Enligt Blieszner och Adams (1992) är vänskap en dynamisk relation som utvecklas och ändras över tiden. Vänskap har en början och ibland även ett slut. Övergången från den ena fasen till den andra - t ex från första intrycket till den djupaste vänskap - kan ske långsamt eller snabbare. Längden av varje vänskapsfas- uppbyggande (etablering), upprätthållande, förfall – varierar från människa till människa och omständigheter.
I begynnelsestadiet ingår en identifieringsprocess eller en attraktion till en potentiell vän, en process där man lär känna varandra. Upprätthållande är en vänskapsfas som kan variera mycket i längd och i process. I denna fas kan vänner bestämma sig för att engagera sig mer i sin vänskapsrelation eller behålla samma nivå på relationen. Upprätthållandefasen kan vara väldigt länge.
Vissa vänskapsband kan sluta med en upplösningsfas. Orsakerna till det kan vara ofrivilliga (t ex någons död) eller medvetna (t ex när man är osams). Det kan också finnas yttre orsaker till varför vänskapsförhållanden kan ta slut (t ex någon flyttar till en annan ort).
2.1.4 Mångfalden av vänskap
Spencer och Pahl (1998) redovisar mångfalden av vänskap som beror på att vänskap kan vara en enkel eller en komplex relation. Det finns flera typer av enkla vänskaprelationer och mera komplexa vänskapsrelationer.
Den enkla vänskapen innebär att vänner kan dela samma intressen och ha gemensamma aktiviteter.
Nyckelord för den enkla vänskapsrelationen är att den är begränsad till en typ av interaktion.
Grannskap kan vara en typ av enkel vänskap. Grannar bor lokalt nära varandra, vilket gör att man kan hjälpa varandra med olika saker som t ex vattna blommor, låna saker m.m. ”Associates” är vänner vars vänskapsband baseras enbart på ett gemensamt intresse eller en aktivitet som t ex golf. I sådana fall är relationen fast inramad - man träffas inte utanför denna gemensamma aktivitet. ”Nyttiga kontakter” är vänskapsrelationer som baseras på informationsbyte.
Förtroendevänskap däremot är en komplex relation som baseras på förtroende då man även kan berätta för varandra om sina djupaste tankar. Man njuter av varandras sällskap. Men förtroendevänner bor inte nödvändigtvis nära varandra och kan därmed inte alltid erbjuda praktisk hjälp och support.
Själsfränder är vänner som har en multidimensionell vänskapsrelation. Själsfränder är vänner som förlitar sig på varandra, ger emotionell support till varandra, hjälper varandra och njuter av varandras sällskap. Det finns ett stark emotionellt band mellan själsfränder (Spencer och Pahl, 1998).
Uttrycket bästa vänner kan däremot ha väldigt olika innebörd (Pahl, 2000). Vi kan vara ense om att en bästa väns kvalitéer oftast beskrivs med uppskattning som t ex ”Hon var där när jag väl behövde henne” eller ”Han var en riktig vän”.
2.1.6 Mäns och kvinnors vänskap
Medelålders män tenderar att ha fler vänner och medelålders kvinnor tenderar att ha mer intima vänskapsrelationer. Orsakerna till detta är fortfarande oklara. En hypotes har varit att män har flera vänner pga. deras position på arbetsmarknaden, vilket möjliggör flera kontakter med potentiella vänner (Blieszner och Adams, 1992).
Fox, Gibbs och Auerbach (1985) har gett en förklaring till skillnader i vänskapsrelationer utifrån ett genusperspektiv. Män lägger mera vikten på den instrumentella aspekten av vänskap, medans kvinnors tonvikt ligger på attsamtala med varandra. Män gör saker tillsammans medans kvinnor gärna pratar om saker med varandra. Med andra ord: män och kvinnor agerar på olika sätt, därmed har män och kvinnor olika vänskapsstilar.
2.2 Teorier om organisation, partiell organisation och nätverk
Nedan följer en sammanfattning av teorier om organisation, partiell organisation och nätverk. Denna presentation baseras på Ahrne och Brunssons (2010) artikel ”Organization outside organizations.
The significance of partial organization”. Tanken är att kunna reflektera kring Facebook med hjälp av dessa teorier. Vad är det för typ av nätverk? Kan Facebook vara en partiell organisation?
2.2.1 Organisation i en formell mening
Konceptet organisation har använts på olika sätt. I vardagsspråket har ordet ”organisation” en generell innebörd som ”systematiskt ordning” eller ”systematiskt arrangemang”. I bredare mening betyder det även koordinering.
Ahrne och Brunsson (2010) ser beslutet som en av de mest fundamentala aspekterna av organisation. I en formell organisation är det beslutsfattare som tar beslut om och för organisationers medlemmar.
Sådana beslut representerar medvetna val om hur en organisations medlemmar bör agera. Inom en formell organisation tilldelas specifika uppgifter till medlemmarna; de klassificerar medlemmar med olika arbetsbefattningar och skapar på så sätt identitet och status.
Beslutsobjekt inom organisation är medlemskap, hierarki, regler, övervakning och sanktioner.
Organisationer beslutar t ex om vem som får anställning inom organisationen. Hierarki är förenad med organiserad makt. En organisation kan bestämma över vilka regler dess medlemmar ska följa. En organisation har rätt att övervaka i enlighet med dess regler och normer. Dessutom har en organisation rätt att besluta över sanktioner både positiva och negativa.
En formell organisation har tillgång till medlemmar, hierarki, regler, övervakning och sanktioner. Men dessa element kan även användas separat. De som organiserar kan vara individer eller formella organisationer.
2.2.2 Partiell organisation
Även en partiell organisation är baserad på beslut. En partiell organisation har tillgång till endast ett eller två organisationselement. Att skapa en partiell organisation kan vara ett medvetet val. Det är möjligt att organisera t ex enbart med att använda medlemmarna (t ex IKEA kundklubb). Det finns ingen hierarki i sådana organisationer, och företaget har inte rätt att bestämma över
klubbmedlemmarna. Det finns få regler eller sanktioner.
2.2.3 Att organisera nätverk
Inom det genuina nätverket finns det inga organisatoriska element. Avsaknad av hierarki tillåter mer flexibilitet samt spontanitet. Men det kan finnas goda skäl till att t ex göra ett nätverk mer synligt. En metod är att sammanfatta en medlemslista. Även om det inte finns hierarki inom nätverk, kan det finnas spänning och olikheter. Vissa medlemmar kan ha starkare positioner, eftersom de har flest kontakter och därmed större utrymme för inflytande.
Något som börjar som nätverk av individer eller organisationer kan ibland bli alltmer organiserat och slutligen bli som en organisation. Nätverk som blandar en eller två organisationselement ändras till något som är olikt det genuina nätverket.
2.3 Teoridiskussion
Nedan följer en sammanfattning av presenterade teorier. För att kunna studera vad som sker på Facebook med fokus på vänskap, har jag valt att presentera några teorier kring vad vänskap är samt dess olika element och faser. Det finns inte så mycket forskning kring Facebook som ett socialt nätverk. Därför har jag valt att även ta fram organisationsteorins grundaspekter för att kunna jämföra det med Facebook.
Det finns ingen enhetligt definition av vänskap. I denna uppsats har jag valt att definiera vänskap som en ömsesidig och frivillig relation mellan två människor som gillar varandras sällskap. Enligt
Lundgren (1995) förväntas sann och äkta vänskap fortleva samt eftersträva likhet och balans.
”Foci of activity” eller ”aktivitetsfokus” som ett organiserat fokus för aktiviteter ger förutsättningar för vänskap (Ahrne och Sundberg, 2007). Det är sannolikt att människor kan skapa ett vänskapsband via en gemensam aktivitet som gör att människor träffas regelbundet. Aktivitetsfokus handlar om ett gemensamt intresse för någon aktivitet. Om vänskapen inte har någon substans riskerar den att tyna bort. Vänskapsprocessen kräver något som håller den samman särskilt om tiden rinner iväg innan man träffas igen (Ahrne och Sundberg, 2007:135).
Vänskapsfaser enligt Blieszner och Adams (1992) är etablering, upprätthållandefas och ibland även förfall då vänskapsrelationen tar slut. Dessa faser kan variera i längd och innehåll från människa till människa.
Mångfalden av vänskap är en viktig aspekt när man ska kartlägga vänskap på Facebook. Den enkla vänskapen innefattar vänskapsband som uppstår via ”aktivitetsfokus” dvs. via en gemensam aktivitet eller ett intresse. ”Nyttiga kontakter” handlar om exempelvis att hjälpa varandra med vardagliga sysslor (att hämta barnen från dagis eller vattna grannens blommor). Mer komplexa vänskapsband handlar om förtroendevänskap då man kan blotta sina djupaste tankar till sin vän. Själsfränder är också en komplex vänskapsrelation, då denna relation byggs på förtroende och själslig närhet. Bästa vänner är däremot vänner som stöttar oss i vått och torrt, som finns där när vi behöver dem. Likhetsaspekten handlar om att vänner kan ha samma bakgrund, samma kön och som befinner sig i samma stadium i livet (Spencer och Pahl, 1998).
Män och kvinnor kan ha olika vänskapsstilar. Enligt Fox, Gibbs och Auerbach (1985) lägger män mera vikt på den instrumentella aspekten av vänskap, alltså män gör saker tillsammans och kvinnor gärna samtalar med varandra.
Beslut är en organisations grundsten. En formell organisation har tillgång till medlemmar, hierarki, regler, övervakning och sanktioner. En partiell organisation har däremot tillgång till bara ett eller två av dessa element. Ett nätverks karaktär förändras när man lägger till ett eller flera
organisationselement. Då blir nätverk något som är olikt det genuina nätverket.
2.4 Vad är Facebook?
Facebook är en nätgemenskap som grundades 4 februari 2004 av studenten Mark Zuckerberg.
Facebook uppskattas vara ett av de snabbast växande sociala nätverken och communities. Enligt Wikipedia hade över 500 miljoner människor över hela världen anslutit sig till Facebook i juli 2010.
Simon Sundén har skrivit på sin webblogg att det är 36,4% av hela Sveriges befolkning som använder Facebook. Alltså är det ett enormt socialt nätverk som visar otroligt snabbt växande användarsiffror.
Det är svårt att hitta pålitliga källor om Facebook med tanke på att det är ett relativt nytt socialt nätverk. På Facebooks hemsida får man information om t ex att Facebook handlar om att umgås med sina vänner men även om att hitta nya vänner. Man kan leta upp gamla skolkompisar eller
arbetskamrater, även att hålla kontakten med släktingar och dela information med dem. Förutom att skicka meddelanden och skriva på varandras "wall" (en slags anslagstavla) så går det även att lägga upp bilder och filmer eller använda någon av de applikationer som finns för att spela och tävla.
Till skillnad mot för många andra nätverk på internet utgår Facebook från att man anger sitt riktiga namn och att man själv bestämmer över vem som ska få tillgång till information som man lägger upp.
När man väl blivit medlem på Facebook är det enkelt att söka efter vänner och be att få bli deras vän.
De beslutar sedan om de vill acceptera vänförfrågan.
Facebook är gratis för medlemmarna. Facebook som ett företag får sina inkomster bl.a. från de annonser som ligger på webbplatsen. Eftersom man samlar in en hel del information om sina användare kan de även rikta annonserna för att få dem att fungera optimalt.
Man kan avsluta sitt medlemskap när man vill. Om man inte längre vill använda Facebook men man tror att man kanske vill fortsätta senare så finns det en funktion för att avaktivera kontot. Då finns all
information kvar på kontot, fast man inte är aktiv i Facebook. Vill man återigen börja använda Facebook, är det bara att aktivera kontot. Att radera sitt Facebook konto helt är en viss process innan profilen försvinner ur Facebook. Man får ta bort allt material (t ex bilder och inlägg) som man lagt upp. Sedan får man inte logga in sig i Facebook under två veckors tid för att processen ska lyckas.
Enligt Wikipedia har det riktats kritik mot Facebook pga. att de säljer sina användares uppgifter. Det har även kritiserats att det kan vara svårt att radera sin identitet och sina uppgifter helt från sajten.
3. Metod
Jag har genomfört en samtalsintervjuundersökning och intervjuat fem personer som är
Facebookanvändare. Intervjupersonerna är vuxna människor i åldern mellan 26 och 38 år. Det är två män och tre kvinnor. För att minska intervjuareffekter har jag valt att intervjua personer som inte är mina egna vänner. Det är personer som inte tillhör min Facebookvänskapskrets. Intervjuer med vänner riskerar att bli sämre på så sätt att man tar mycket för givet i en vänskapsrelation (Esaiasson et al, 2002).
Frågorna är uppdelade i olika block. Allmänna frågor används vid inledning till intervjun för att minska på den eventuella nervositeten. Sedan styrs frågorna mer mot reflektioner kring vänskap på Facebook; vad vänskap är för någonting; hur den ser ut på Facebook m.fl. Målet med intervjuerna är att få spontana beskrivningar av intervjupersonernas egen verklighet, uppfattningar och
tankekategorier.
3.1 Urval
Det är svårt att upprätthålla någon form av urvalsram över populationen som i denna uppsats är Facebookanvändare. Därför använder jag mig utav bekvämlighetsurval. Detta innebär att jag använder de intervjupersoner som är enklast att få tag i. Samtidigt använder jag mig av snöbollsurval genom att de personer som jag fick tag i sin tur hjälpte mig att hitta ytterligare nya intressanta intervjupersoner.
Jag frågade mina vänner och bekanta om de kände någon som eventuellt kände någon som kunde vara en potentiell intervjuperson för denna uppsats.
Denna uppsats eftersträvar att få en bild av hur intervjupersonerna tänker och reflekterar kring begreppet vänskap i Facebook samt vad som händer med vänskap på Facebook.
3.2 Tillvägagångssätt
Jag har fått kontakt med alla intervjupersoner via mina vänners vänner eller bekanta. Första kontakten med intervjupersonerna skedde via telefon, då jag förklarade varifrån jag fått personens
kontaktuppgifter och vad mitt ärende var. Det var viktigt att utlova anonymitet. Vi kom överens om plats och tid för intervjun. Alla intervjupersoner bor eller arbetar i min kommun. Detta har bidragit till att jag har kunnat föreslå att genomföra intervjuer hemma hos intervjupersonerna och/eller hemma hos
mig. En intervju har genomförts i en butiks personalrum. Hemmamiljö har medfört lugna och uppmuntrande intervjutillfällen genom att intervjupersonerna har kunnat känna sig bekväma
(Esaiasson et al, 2002). Själva ämnet vänskap på Facebook kan uppfattas som privat och obekvämt att prata om. Trots det tycker jag att jag lyckades skapa relativt bra förutsättningar för intervjuer.
Bandspelaren användes vid alla fem intervjutillfällen i samtycke med intervjupersonerna. Vid ett intervjutillfälle har jag även sammanfattat kort ett samtal efter att bandspelaren stängdes av. Vid ett intervjutillfälle bröts inspelning olyckligt efter ca 5 minuters samtal med intervjupersonen. Orsaken till avbrottet var en teknisk miss. Jag har rekonstruerat vårt samtal och sammanfattat alla svar som jag kunde minnas. Frågor vars svar jag inte kunde komma ihåg mejlade jag över till intervjupersonen enligt överenskommelsen och intervjupersonen skickade svaren på dessa frågor tillbaka till mig via e-post.
Med hjälp av koncentrering har jag sammanfattat intervjumaterialet på sätt som Esiasson et al (2002) beskriver. Detta innebär att man ”pressar samman” långa uttalanden. På det sättet ska man inte förlora den väsentliga innebörden av intervjun, men samtidigt innebär tekniken att man omformulerar långa meningar eller även stycken till några korta och koncisa uttalanden. Intervjupersoners namn är fingerade. Intervjupersonernas citat har jag vissa gånger återgett i skriftspråklig form. För att
underlätta förståelsen bör intervjupersonens spontana talspråk i slutrapporten återges i en läsbar form (Kvale 1997:241).
3.3 Intervjuguiden
Jag använder mig utav en semistrukturerad intervjuguide som ett underlag till intervjuer. När man konstruerar intervjuguiden ska man tänka både dynamiskt och tematiskt. Tematiskt med hänsyn till dess relevans för forskningsämnet och dynamiskt med hänsyn till det mänskliga samspelet mellan intervjuaren och intervjupersonen (Kvale 1997:121-3).
Jag delade upp frågor i intervjuguiden i fyra olika områden: allmänna frågor eller
”uppvärmningsfrågor” (t ex ålder, när anslöt man sig till Facebook osv.) först, sedan frågor kring vänlista och vänner varefter frågor kring definitioner av begrepp vän och vänskap. Slutligen tog jag upp frågor kring för- och nackdelar med användning av Facebook. Tematiska frågor ska vara så öppna som möjligt (Esiasson et al, 2002) därför har jag använt mig utav vad och hur frågor. Det positiva med en semistrukturerad intervju är att man kan ställa följdfrågor: ”Kan du ge ett exempel på…?” ”Kan du utveckla…?” För att intervjupersonen skulle ha chans att förtydliga sig har jag ställt till alla
intervjupersoner den användbara avslutningsfrågan: ”Har du några funderingar kring Facebook?”
eller/och ”Har du något att tillägga?”
4. Resultat
I denna del redovisar jag resultaten från de fem intervjuerna. Syftet med intervjufrågorna var att ta reda på intervjupersonernas resonemang kring vänskap på Facebook. Jag har velat fånga upp
intervjupersonernas upplevelser av vad som sker med vänskap på Facebook, om man får nya vänner via Facebook och hur vänskapsrelationerna fungerar på Facebook.
Jag har delat upp resultatdelen i två delar. Första delen handlar om intervjupersonernas tankar kring definitionen av vänskap samt deras reflektioner kring vänskap på Facebook. Andra delen, effekter av Facebook, handlar om huruvida vänskap påverkas utav Facebook . Effekter av Facebook synliggörs via hur man agerar på Facebook och vad man gör på Facebook.
4.1 Definition av vänskap
Alla fem intervjupersonerna tyckte att det var svårt att definiera vänskap. Några intervjupersoner nämnde vissa egenskaper som beskrev hur en riktig vän ska vara:
” … att man finns där. Och sedan behöver man inte höras ett halvt år. Man bestämmer liksom villkorslös kärlek kan man säga säkert. Alltså, det är inga krav och samtidigt så är det. En vän är någon man kan lita på” (Anna)
”Jag tror att det handlar om att man får vara den man är. Vänskap är något vackert som man bara delar med ett fåtal människor i sitt liv… Vän är någon som känner dig in och ut men ändå accepterar dig som du är… En vän är någon man är helt ärlig mot...
någon som lyssnar och delar med sig av sitt liv.” (Lisa)
Det verkar vara viktigt att man kan prata om allt med sin vän och att man har nästan samma värderingar:
”Man kan prata om allt. Man har roligt när man diskuterar eller pratar. Att man har nästan samma värderingar. Det är viktigt! Annars så håller det inte i längden.” (Mats)
Det blir tydligare och enklare att förklara vänskap när ens vänskap förändras eller även tar slut:
”Alltså, omtanke är nog ett ord som beskriver vänskap. Man märker verkligen ganska lätt vilka som bryr sig om en. Just när man har flyttat ifrån ett ställe, då märks det att man tappar ju ganska många vänner. Vissa hade man umgåtts med flera år, alltså hur mycket som helst, och sedan så helt plötsligt hörde de aldrig av sig” (Anders)
Det finns olika typer av vänskap. Många gånger handlar det om gemensamma aktiviteter eller att befinna sig i samma livsfas:
”Det finns ju olika typer av vänskap. Alltså, det finns ju vänskap som uppstår i samband med någon händelse, typ att man har barn i gemensam ålder, att man har barn i samma klass eller skola. Man går på samma aktiviteter, träffar varandra så…
Den sorten vänskap vet man inte hur länge den varar. Det kan ju ta slut om tio år. Eller så är det kvar.” (Maria)
4.1.1 Definition av vänskap på Facebook
De flesta intervjupersonerna tycker att alla deras vänner på vänskapslistor inte kan kallas för vänner egentligen. Även om det har varit svårt för dem att klassificera olika typer av vänner på Facebook, har många av dem nämnt begrepp som ”riktiga vänner”, bekanta, ”yttre bekanta”, kollegor, släkt, gamla klasskompisar, ”dagismammorna” och kompisar till deras respektive bl.a.
”Ja, på Facebook skulle jag kategorisera vännerna i olika kategorier… Alla är inte mina riktiga vänner. De är bara vänner som har funnits i mitt liv, under mitt livs tid…
De finns med i mitt liv, men jag går inte och pratar med dem varje dag via Facebook.
Jag vet ju vad de gör. Jag vet att de lever och har barn och familj och så…” (Maria)
”Vissa vänner är ju bara kollegor på jobbet som man bara säger hej till. Man pratar inget personligt med dem. Man kanske pratar om väder eller frågar hur du haft på jobbet idag… sådana saker. Så här blir det ju inte med de riktiga vännerna som man pratar med om allt. Så, det är ju skillnad.” (Mats)
Även om man har sina bästa vänner på Facebookvänlistan, kan det vara så att man exempelvis kommunicerar med dessa mest via telefon, inte via Facebook:
”Det känns att man inte hade så mycket kontakt med dem på Facebook ändå. När man väl ville något då ringde man oftast. Eller skickade ett vanligt mejl kanske, eller sms…
Jag tycker att man inte pratade så mycket via Facebook ändå” (Mats)
Flera av intervjupersonerna använder sig utav uttrycket ”ytliga vänner”. Det är sådana vänner som man träffat ute eller så kan det vara t ex syster till ens bästa kompis:
”De har man inte heller haft någon kontakt med egentligen, fast man har dem som vän på Facebook…” (Mats)
Det är enkelt att hitta sina gamla klasskompisar via Facebook och lägga till dem på sin vänlista. Men det kan vara tveksamt att man utvecklar vänskap med dessa människor:
”Och sedan blir man kompis med alla gamla klasskompisar. Det är så roligt att vara kompis med honom eller henne, kan man tycka. Och sedan säger man aldrig något i alla fall. Man har ingen kontakt med dem i alla fall. Man kan säga: hej! Vad gör du nu för tiden? Så blir det inget mer. Det är ju lätt att hitta folk men oftast leder det till ingenting i alla fall. Så det känns som att skulle man vilja hitta någon, då gör man det i alla fall. Det är bara att ringa till nummerupplysningen… Men, visst, det gör man ju inte heller. Skulle man träffa någon som man umgicks med när man var yngre, har man ingenting gemensamt längre... skulle jag tro.” (Mats)
Några av intervjupersonerna har tyckt att vänskap på Facebook kan vara ytlig:
”Facebook har gjort mig mera ytlig i alla fall… Jag uppdaterar min status ofta. Som om någon bryr sig vad jag gör?! Jag sätter upp nya bilder på vänner och familj. Jag håller dialog via Facebook istället för ett samtal face to face eller via telefon…” (Lisa)
”Det kan vara väldigt ytligt och falskt… Man får en uppmärksamhet tror jag som inte är riktig. Ofta blir det falskt… Falsk värld kan man säga faktiskt” (Anna)
Några av intervjupersoner medger att några av deras bästa vänner inte är med i Facebook.
Vänskapsförhållande till dessa personer har i vissa fall inte förändrats och i andra fall har det blivit något mindre kontakt. Men själva vänskapsförhållandet med personer som inte är med i Facebook har blivit oförändrat:
”Alltså, de i Facebook umgås vi via Facebook. Och de som inte är med umgås vi via Skype t ex eller sms. Men visst, det är mindre kontakt” (Anna)
Ett vänskapsförhållande kan även bli bättre tack vare Facebook:
”Det blir ju bättre, tycker jag. Nu vet jag alltid vad mina vänner gör, tack vare Facebook. Jag tappar ju inte kontakten, jag tvärtom knyter an mina gamla kompisar.
Sedan är det bra att man tvingar sig ibland att ha mer kontakt med sina närmsta vänner. Man kanske tänker: jag ska ringa henne, men har inte tid och sedan försvinner tiden… Men tack vore Facebook kan man skicka ett meddelande. Det är väldigt praktiskt” (Maria)
4.2 Effekter av Facebook
4.2.1 Vad gör man på Facebook?
Det första som alla intervjupersonerna gör eller när de loggar in sig på Facebook är att titta på startsidan om någon av deras vänner har uppdaterat sin status, lagt in nya bilder eller liknande. Det vanligaste är att man kommenterar eller ”gillar”/”gillar inte” det som andra lagt upp eller skrivit om på sin anslagstavla (”wall”). Man kan spela spel och använda olika applikationer. Man kan vara med i olika grupper, man kan själv skapa grupper.
En stor del utav intervjupersonernas samtal handlade om statusuppdateringar. Samtliga
intervjupersonerna har någon gång uppdaterat sin status. Två av intervjupersonerna uppdaterar sin status och sin sida varje dag, ibland även flera gånger om dagen. Det kan handla om väldigt olika saker som människor vill dela med sig via sina statusuppdateringar: vad man gör för stunden, om man varit och rest, vad man har för tankar och funderingar m.m.
”Jag uppdaterar min status kanske varannan dag, ibland varje dag. Det beror på om jag har någonting vettigt att säga… vad man har för tankar. Eller bara något schyst citat som man vill skicka vidare till andra” (Anna)
Dem andra intervjupersonerna har uppdaterat sin status mer sällan, och bara när det har hänt något extra intressant (t ex man har varit och rest). Det fanns olika åsikter bland intervjupersonerna kring statusuppdateringar:
”Jag inaktiverade mitt konto för att jag blev trött på alla -jag går ut med soporna nu- uppdateringar. När man väl skrev någonting ordentligt själv… då ingen ens
kommenterade. Men alla kommenterade det där med soporna: Åh, lycka till!” (Mats) Alla intervjupersoner håller med om att det är roligt att följa människors sysslor och vardag via det som uppges i statusuppdateringar. Effekten av det kan vara att man kan följa sina vänners sysslor och tankar på ett okomplicerat sätt.
”En gång sa en kompis till mig: ”Förlåt att jag inte har hört av mig. Jag har haft så mycket på sistone. Du är inte den enda som undrar vart jag tagit vägen! Men jag läser på Facebook vad ni haft för er och vad ni ska göra, så jag märker inte att veckorna går utan att höras.” Men vi kände inte samma sak eftersom han aldrig skriver något på sin status. Så, vi saknade honom verkligen” (Lisa)
Alla fem intervjupersoner använder chatten i mycket mindre omfattning nu än vad de gjorde i början.
En av intervjupersonerna använder chatten på kvällarna för att slippa prata i telefon:
”Det är nog bekvämlighet… Man slipper sitta och surra. Jag kan avsluta när jag vill.
Ringer man då är man ju fast vid ett telefonsamtal i en halv timme fast man kanske känt att man inte har tid med det och lust”(Anders)
Teman vad man pratar om på Facebook kan variera.
”Här i Sverige diskuterar man inte hursomhelst politik eller religion. Men det gör folk på Facebook. Det är inte bra tycker jag. Plötsligt vågar man säga vad man tycker och tänker om politik. Jag har fått liknande meddelanden på Facebook i samband med val i höstas: ”Du kan ta bort mig från din vänlista om du röstar på det eller det partiet…”
Det är helt galet!” (Mats)
Man kan yttra sig på Facebook relativt fritt:
”Om jag ringer någon då kanske jag inte vågar att ta upp allt vad man pratar om. Men om man sitter och skriver på dator, då är man helt känslokall i princip. Man kan bara skriva och säga vad som helst. Då vågar man verkligen prata om allting.” (Anders) Som en oskriven regel finns det en del förväntningar gällande svar på respons eller kommentarer.
Några intervjupersoner har nämn sitt missnöje med uteblivna svar på kommentarer eller meddelanden.
Man kan få dåligt samvete om man inte hunnit gå igenom senaste uppdateringar och gett respons på det.
”När man väl har tid loggar man in sig och kommenterar saker, sedan märker man att:
gud, jag har inte tid med det här! Och så märker man att man får en massa respons.
Då kan man få dåligt samvete för att man märker att man inte hinner svara på det. Då kan de andra tänka: gud, vad otrevlig hon är… Ibland händer det att när man väl godkänt en gammal kompis vänförfrågan märker man att denna kompis inte svarat på mitt meddelande, då känns det - varför är man kompis då?” (Maria)
Tiden som intervjupersonerna spenderar på Facebook kan variera allt mellan två minuter till två timmar per dag. Intervjupersonerna loggar in sig på Facebook från två till sju gånger om dagen. De flesta av intervjupersonerna använder utöver datorn sin mobil för att logga in sig på Facebook. Alltså, i princip kan man ha tillgång till Facebook dygnet runt. Två av intervjupersonerna har nämnt att man kan bli beroende av Facebook, och att detta inte var bra. Lösningen enligt dem var att försöka minska på tiden som man spenderar på Facebook. Bland annat väljer man att vara offline på chatten, som brukar vara orsaken till varför man är inloggad på Facebook flera timmar om dagen.
Efter att intervjupersonerna har blivit Facebookanvändare har de ändrat sitt sätt att utnyttja andra kommunikationsmedel som telefon eller e-post. Två intervjupersoner berättar att de använder telefonen åtminstone lika mycket som förut, om inte mer. Tre intervjupersoner använder telefonen i mindre omfattning nu när de är aktiva på Facebook.
”Det hade blivit mindre telefon, definitivt!” (Mats)
”Det är mycket lättare att kommunicera via Facebook. Sedan märker man, oj gud, nu skickade jag meddelande igår kväll, undrar om hon har läst det. Då använder jag gärna mobilen som dubbel redskap så att säga.” (Maria)
Alla intervjupersoner berättar att de använder vanligt mejl i mycket mindre omfattning nu eftersom man kan skicka meddelanden via Facebook.
”Jag skriver nästan ingenting på mejl längre…” (Anna)
”Jag använder min e-post fortfarande, men inte på samma sätt längre. Jag använder det för mina ärenden, räkningar eller betalningsbekräftelser, beställningar på nätet och sådana saker…” (Maria)
4.2.2 Får man nya vänner via Facebook?
Enligt Ray Pahl (2000) har vi en personlig relation med våra vänner. Men vi är inte tvungna att ha en vänskapsrelation med våra vänners vänner. På Facebook ser man en motsatt effekt där människor lägger till även vänners vänner på sina vänlistor.
Definitionen av ”nya vänner” uppfattas utav intervjupersonerna på olika sätt. Detta har resulterat olika svar på frågan: ”Har du fått nya vänner via Facebook?”
”Inte helt nya, utan det är mer via vänners vänner… Och då är det ju min mans vänner som jag också har som mina vänner… ” (Maria)
Att få nya vänner på sin vänlista via Facebook är mycket enkelt. Ett sätt är att acceptera vänförfrågan som man får. Sedan kan man även skicka iväg vänförfrågan själv till personer som man vill vara vän med. Några intervjupersoner berättar att vissa kontakter har de aldrig använt. Då har de ”rensat” sin vänlista, dvs. tagit bort en del personer från sin vänlista.
”I början är det lite så att man blir kompis med verkligen alla som man gått i skolan med. Bara för att visa att jag är din vän liksom. Men det är ju många som man aldrig pratat med i Facebook och det var just sådana som jag tog bort när jag rensade min vänlista. Men förut så la man ju bara till folk för att man visste ju vilka det var, man hade pratat med dem några gånger. Man ville ju utnyttja sidan, att ha koll på så många som möjligt, därför. När folk frågade kunde det vara så: den där personen vill jag egentligen inte vara vän med. Men man gör det bara för att vara trevlig. En vänlig gest liksom” (Anders)
En annan intervjuperson menar att mer än hälften av hennes 249 vänner på vänlistan är ”nya vänner”.
Men då menar hon att det rör sig om gamla klasskompisar t ex som man återskapat kontakt med:
”… de som man känt i skoltider eller genom gemensamma vänner. Om inte de hade sökt upp mig via Facebook hade inte jag umgåtts med dessa människor idag.” (Lisa) Många gånger har man hittat nya Facebook - vänner när man har varit ute i stan och roat sig. Fast det har enligt intervjupersonerna oftast inte lett till djupare vänskapsförhållande med dessa personer. De finns bara kvar på vänlistan.
”Så dagen efter är man kompis på Facebook plötsligt. Det är lite så. Man har haft en trevlig kväll och så- kling! Klingar det till i din dator och så är man kompis där också.” (Anders)
En intervjuperson som för närvarande har 213 vänner på sin vänlista har etablerat vänskapsrelation med två nya vänner som hon enbart haft kontakt med via Facebook. Deras vänskap byggs på gemensamma intressen som konst eller musik. Det kan vara diverse gemensamma intressen som är grunden till att man lägger till någon på sin Facebookvänlista:
”Jag är intresserad av fotboll t ex och så skriver man på den skotska fotbollssidan. Och då lägger de till mig som vän. Och då accepterar man ju. Fast man skriver ju aldrig till varandra, men det är liksom grejen.” (Mats)
Intervjupersonerna i denna undersökning har från 83 till 249 Facebookvänner. En Facebookvänlista kan vara hur lång som helst. Antal vänner är inte målet i sig. Det verkar som i början accepterade man de flesta vänförfrågningar. Idag vågar man neka vänförfrågan om man exempelvis inte känner
personen som har skickat förfrågan.
Ingen av intervjupersonerna har fått vänner som kan karakteriseras som själsfränder. Ingen av dem har blivit bästa vän med någon enbart via Facebook. Hade man själsfränder så handlade det om redan befintliga vänskapsrelationer.
5. Diskussion
I diskussionsdelen tar jag upp frågan om vänskap på Facebook överensstämmer eller inte med de presenterade vänskapsteorierna. Dessutom för jag en diskussion kring om Facebook kan ses som en partiell organisation eller inte.
5.1 Vänskap på Facebook – får det stöd utav presenterade teorier om vänskap?
Syftet med uppsatsen var att kunna se vad som händer med vänskap på Facebook. Tanken har varit att kunna jämföra intervjupersonernas egna upplevelser och erfarenheten av vänskap på Facebook med befintliga teorier om vänskap.
Vänskap är spontan och frivillig enligt Ahrne och Sundberg (2007). Är vänskap på Facebook spontan och frivillig? Enligt intervjupersonerna är vänskap på Facebook i stort sett frivillig. Vänskap på Facebook är spontan i den bemärkelsen att det oftast kan ske av sig självt, utan yttre orsaker och utan någon större planering. Man bestämmer själv över vilka personer man vill lägga till på sin vänlista.
Det kan hända ibland att man känner sig tvungen att acceptera vissa vänförfrågningar för att vara artig.
Då kan det inte kännas som ett helt frivilligt val längre. Med tiden har dock Facebookanvändare lärt sig att ”rensa” vänlistor dvs. ta bort personer som man egentligen inte har någon kontakt med eller de som man inte räknar in som sina vänner.
Enligt Britta Lundgren (1995) upprättar varje vänskap sitt regelverk som bland annat handlar om vilka samtalsämnen man bör undvika och vad man pratar om. Det verkar vara väldigt fritt gällande vad man pratar om på Facebook. Diskussioner kan handla om privata upplevelser, politik, religion m.m. En del människor gillar att uppdatera sin status och berätta öppet vad de gör för stunden eller vad de har för planer för kvällen. Andra vill enbart dela med sig av sina upplevelser i samband med en resa eller när det skett något större, när man fått barn t ex. Det som på Facebook kan kopplas till teorin om vänskaps regelverk är att det finns vissa förväntningar angående respons på kommentarer på bilder eller
kommentarer på uppdateringar. Man vet att man inte behöver svara samma dag, men ett uteblivet svar anses som dålig stil.
Enligt Felds och Carters (1998) teori om ”aktivitetsfokus” uppstår och upprätthålls vänskap via en organisterad fokus för aktiviteter. Vi har sett att på Facebook kan man bli vän med helt främmande personer. I några enstaka fall har det handlat om gemensamma intressen som t ex konst, musik eller fotboll. Att spela spel på Facebook kan också ses som ett gemensamt intresse. Att bli vän med någon via Facebook betyder inte alltid att man måste ha gemensamma aktiviteter. Bara att befinna sig på Facebook kan vara en aktivitet i sig som möjliggör kontakt mellan främmande människor. Samtidigt har vi sett att några intervjupersoner har fått flera nya vänner via Facebook just pga. gemensamma aktiviteter eller händelser, som t ex att vara med i en mammagrupp. Att ha barn i samma ålder eller att gå på samma öppna förskola är ett slags aktivitet som ger substans för ett vänskapsförhållande. Men skulle man sluta att gå på öppna förskolan kan vänskapsförhållandet ta slut pga. att den gemensamma aktiviteten inte längre finns. Å ena sidan kan teorin om ”aktivitetsfokus” vara till hjälp för att förklara
hur det går till att man får nya vänner via Facebook. Å andra sidan behöver man inga gemensamma aktiviteter för att kunna lägga till en ny vän på sin Facebookvänlista.
Vänskap på Facebook kan uppfattas som ytlig. En möjlig förklaring till det kan vara att
vänskapsrelationer på Facebook kan sakna en riktig substans. Det faktum att man varit vän med någon i lågstadiet räcker inte alltid till för ett djupare vänskapsförhållande. Enligt teorin om ”aktivitetsfokus”
hotas vänskapsrelationen om substans försvinner (Ahrne och Sundberg, 2007). Det verkar vara spännande att följa sina vänners liv och aktiviteter på Facebook. Vänner som gamla skolkamrater eller arbetskollegor har man kvar på sin Facebookvänlista men det krävs mer för att utveckla ett djupare vänskapsförhållande med dem.
Gällande mångfald av vänskap på Facebook har de flesta utav intervjupersonerna bekräftat att det finns olika typer av vänner på deras Facebookvänlista. De delar upp dessa människor på olika nivåer som: bästa vänner, närmaste vänner, kollegor, gamla klasskompisar som sina vänner. Men den största delen av vänlistan utgör vänner som intervjupersonerna faktiskt kallar ”ytliga vänner”. Det kan alltså vara vänners vänner, vänner till respektive, vänner till släkt, personer som man träffat ute på stan m.m.
Det är sådana personer som man oftast har lagt till på sin vänlista som en vänlig gest.
Enligt Pahl(1998) finns det flera typer av enkla samt mer komplexa vänskapsrelationer. Detta stämmer överens med intervjupersonernas uppfattning om vänskap på Facebook. Det verkar som att man kan samla alla sina vänner på en enkel Facebookvänlista utan några problem. Sedan umgås man mer med sina närmare vänner och mindre med sina ”yttre” eller ”ytliga” vänner. Intervjupersonerna är väl medvetna om att det är en mix av alla typer av vänner som man har på sin vänlista. Det som utmärker vänskap på Facebook är att skulle man ha ett bekymmer eller problem som man vill ha hjälp med då ringer man till sina bästa vän hellre än att ta kontakt via Facebook. Då anses det vara mer seriöst att ringa ett privat samtal än att lägga ut någon uppdatering eller meddelande på sin Facebooksida.
Enligt Blieszner och Adams (1992) finns det tre olika vänskapsfaser: etablering, upprätthållande och upplösning. På Facebook etablerar man nya vänskapsrelationer via en enkel vänförfrågan. Svarar man ja till det, är man vän med personen som skickade förfrågan. Enligt Blieszner och Adams (1992) är begynnelsestadiet en process då man lär känna varandra. På Facebook finns det inte ett sådant begynnelsestadium i den bemärkelsen att det är en process när man lär känna varandra. Accepteras man som en vän hamnar man på Facebookvänlistan och är tillgänglig för alla vänner med sina
uppdateringar och bilder m.m. Upprätthållandet av vänskap är en vänskapsfas som kan se väldigt olika ut vid varje vänskapsförhållande. Likväl som enligt teorin om vänskapsfaser kan Facebooks vänner bestämma sig i en upprätthållandefas för att engagera sig mer i deras vänskapsrelation eller behålla samma nivå på relationen. Ett vänskapsband kan sluta med en upplösningsfas. Man kan även avsluta ett vänskapsförhållande på Facebook via en enkel knapptryckning. Det är ett medvetet val man gör. Ju mindre man har känt någon som funnits med på vänlistan desto enklare (känslomässigt) är det att radera personen ur listan.
I denna uppsats får man stöd för teorin om att kvinnors och mäns vänskap kan se olika ut. I de intervjuerna som jag genomfört kan man se att män vill ha så många vänner som möjligt på sin vänlista för att utnyttja systemet och sajten samt för att ”hänga med”. Kvinnor vill gärna uppdatera sin status och berätta samt dela med sig av sina privata upplevelser. Vid vidare spekulation på denna fråga kan det kännas som att kvinnor är flitigare att kommentera andras statusuppdateringar och bilder.
Kvinnor för en dialog via Facebook som är mer konsekvent, de förväntar sig svar och respons på utlägg ganska omgående. Männen förväntar svar på respons också men det behöver inte vara omgående.
En av de många effekterna av Facebook är att man har ändrat sitt sätt att använda telefon eller e-post.
Det verkar vara individuellt bland intervjupersoner hur bekväma de är med att använda telefon. Vissa personer känner att det har blivit mindre av telefonkontakt med vänner pga. Facebook. Andra känner att det har blivit densamma som förut om inte mer. E-post däremot använder alla intervjupersoner mycket mindre pga. Facebook. Att skicka mejl kan kännas onödigt i och med att man numera kan skicka privata meddelanden via Facebook.
5.2 Är Facebook en partiell organisation?
Facebook sägs vara en av de snabbaste växande sociala nätverken. Enligt Simon Sundéns webblogg hade det registrerats över 500 miljoner Facebookanvändare över hela världen i juli 2010. För att vara med på Facebook måste man registrera sitt medlemskap som är frivilligt. Det går att avsluta sitt medlemskap när man vill (dock enligt vissa regler). När man väl blivit medlem har man tillgång till Facebooks medlemsregistret på det viset att man kan skicka vänförfrågan och utöka sin vänskapskrets, dvs. förlänga sin Facebookvänlista. Dessutom har man tillgång till olika applikationer.
Det är mycket som pekar på att Facebook kan uppfattas som en partiell organisation. Medlemskap är ett av de organisationselement som är karakteristiskt just för Facebook. Inom det genuina nätverket finns det inga organisationselement. På grund av medlemskap är Facebook inte längre ett genuint nätverk. Nätverk bygger på en informell struktur av relationer som är icke-hierarkiska. På Facebook finns det ingen hierarki. Det finns vissa regler som t ex när det gäller att bli medlem eller att avsluta medlemskap. Däremot finns det inga regler om hur man bör agera på Facebook, vad man får göra eller vad man inte får göra. Man avgör själv hur mycket man vill vara aktiv på Facebook och på vilket sätt.
Övervakning skulle kunna vara ett till organisationselement som passar in när man försöker att förstå Facebooks natur. Ibland kan Facebookanvändarna uppleva att de övervakas. Då menar
intervjupersonerna att vem som helst kan komma åt informationen om Facebookanvändarna och utnyttja det (man anger ju sina riktiga personuppgifter när man skapar sitt konto).
5.3 Förslag till vidare forskning
Det finns mycket som man skulle kunna fortsätta med att forska kring Facebook. Det är ett relativt outforskat område pga. att Facebook är ett fenomen som uppkom bara för några år sedan. Samtidigt som det har expanderat så kraftigt visar utvecklingen att det kommer att göra det även i fortsättningen.
Ett exempel på förslag till vidare forskning är att man kan jämföra mäns och kvinnors beteende på Facebook utifrån vänskapsperspektiv. Det vore intressant att jämföra hur kvinnor respektive män använder sig utav Facebook. Har män fler vänner på Facebook än kvinnor? Och om det är så, vad kan det bero på?
Det vore intressant att följa utvecklingen med Facebook och trender i samband med det. Blir Facebook användarna mätta på långa vänlistor och börjar de ”sortera” sina vänner?
Ett ytterligare forskningsområde kan vara följande frågeställning: vad är bakomliggande faktorerna till att man accepterar nya vänner på Facebook?
Det dröjer nog inte länge till innan Facebook kommer att användas och tillåtas att använda på arbetstid utav företag m.m. Hur kommer detta i sin tur påverka privata vänskapsrelationer på Facebook?
Kommer vi ha ännu bättre och tätare vänskapsrelationer tack vare det eller blir det flera ytligare kontakter?
Referenser
Adams, G. Rebecca and Allan, Graham (1998). Placing Friendship in Context. Cambridge:
Cambridge University Press
Ahrne, Göran and Brunsson, Nils ”Organization outside organizations. The significance of partial organization”, forthcoming in Organization 18:2 March 2011
Ahrne, Göran och Papakostas, Apostolis (2002). Organistationer, samhälle och globalisering.
Lund:Studentlitteratur
Ahrne, Göran och Sundberg, Mikaela (2007). ”Hur är vänskap möjlig?” i Mikael Carleheden, Rolf Lidskog och Christine Roman (red.) Social interaktion – förutsättningar och former. Malmö: Liber.
Baloun, M. Karel (2007. Inside Facebook. Life, Work and Visions of Greatness. Canada: Trafford Publishing
Bell, Sandra and Coleman, Simon (1999). The Anthropology of Friendship. New York: Oxford Blieszner, Rosemary and Adams, G. Rebecca (1992). Adult Friendship. London: Sage Publications Esiasson, Peter och Gilljam, Mikael och Oscarsson, Henrik och Wängnerud, Lena (2002).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Elanders Gotab
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lundgren, Britta (1995). Den ofullkomliga vänskapen. Stockholm: Gotab
Pahl, Ray (2000). On Friendship. Cambridge: Polity
Spencer, Liz and Pahl, Ray (2006). Rethinking Friendship. Hidden Solidarities Today. Princeton:
Princeton University Press
Elektroniska källor
Facebook, din guide till Facebook. Nerladdad 2010-12-01 från Facebooks hemsida, http://www.facebook-faq.se/facebook/vad_ar_facebook.htm
Hur underhålls relationer på Facebook. Nerladdad 2010-10-15 från Cameron Marlows webblogg Overstated, http://overstated.net/2009/03/09/maintained-relationships-on-facebook
Nätvänner. Nerladdad 2010-11-30 från Eva Johanssons webblogg Nätvänner 2.0 om betydelsen av social interaktion på nätet, http://www.evagun.se/netfriends/?cat=3
Simon Sundén, Facebook Sverige 2010- 1,2 millioner nya medlemmar på 10 månader. Nerladdad 2010-10-11 från Simon Sundéns webblogg Joinsimon, http://www.joinsimon.se/facebook-sverige- 2010
Wikipedia den fria encyklopedin. Nerladdad 2010-10-15, http://sv.wikipedia.org/wiki/Facebook
Bilaga 1
Intervjumall
Allmänna frågor Namn, ålder, kön
När skaffade du dig ditt Facebook (i fortsättningen FB) konto? Hur länge har du varit med på FB?
Vad var orsakerna till varför du ville ansluta dig till FB? (nyfikenhet, kompisarnas påverkan, något annat)
Vad visste du om FB innan du gick med?
Hur ofta loggar du dig in på FB? Hur mycket tid spenderar du på FB?
Hur använder du personligen FB? Uppdaterar du din status, skickar du meddelanden till vänner, skriver du på andras ”wall” dvs. anslagstavla etc., laddar upp bilder, går med i diverse grupper? Något annat?
Vad är det som du tittar på främst när du loggar dig in i FB? (vänners status, ngn specifik information) Mer konkreta frågor rörande vänlista och vänner på FB
Hur många vänner har du på din vänlista?
Hur många av dem är ”nya vänner”? Hur har du blivit vän med dessa personer? Har ni även träffats i det verkliga livet?
Är dina allra bästa vänner också med i FB? Hur tycker du att vänskap fungerar mellan dig och dina bästa vänner i FB?
Har du fått några själsfränder som du träffat via FB?
Är din chef med på din vänlista? Om ja - hur hanterar du det?
Har du vänner utanför FB? (s.k. gamla vänner, de som inte är med i FB) Påverkas din vänskap med dessa vänner pga. att du är med i FB? På vilket sätt?
Frågor rörande begreppen vän och vänskap Vad är din uppfattning om vänskap?
Är det skillnad mellan vän och vän? Kan du ge exempel på det?
Hur umgås du med dina FB vänner? Umgås ni bara på nätet? Träffas ni? Ringer ni till varandra? Har ni gemensamma aktiviteter ihop?
Har du ”strukit” ngn gång din vän från FB listan? Varför? Hur kändes det då? Har det hänt att du inte bekräftar någons vänförfrågan? Berätta närmare.
Frågor kring för- och nackdelar av användning av FB
Vad är det för fördelar med att använda FB? Finns det nackdelar?
Har du någon gång ångrat dig för att du gått med på FB?
Har du ändrat ditt sätt att använda andra kommunikationsmedel efter att du gått med i FB? (ringer du lika ofta som tidigare, använder du din e-post i samma utsträckning som innan när du gick med i FB?) Har du några funderingar kring FB?
Har du något att tillägga?
Bilaga 2
Sammanfattning av intervjuer
Intervju nr 1
”Anna”, 33 år, butiksbiträde
Anna har varit Facebookanvändare sedan år 2008. I början loggade Anna in sig på Facebook var tredje vecka. Men nu gör hon det två gånger per dag. Vissa dagar tar det bara en minut, andra gånger kan det ta ett par timmar.
Anna har 213 vänner på sin vänlista. De flesta av hennes allra bästa vänner är också med på Facebook.
Även en del av familjen och släkt är med på Annas vänlista. Hon kallar en del vänner till yttre bekanta (vänner till släkt eller vänner till vänners vänner t ex). Bara två av 213 vänner är helt nya vänner som hon hittat via Facebook. De har gemensamma intressen så som konst eller musik. Resten kallar hon för ytliga vänner.
Idag loggar Anna in sig på Facebook ca två gånger om dagen och då spenderar hon sammanlagt tio minuter/per dag på Facebook. När Anna loggar sig in på Facebook tittar hon mest på andras status uppdateringar och bilder samt kommenterar dessa. Hon uppdaterar själv sin status varannan eller varje dag.
Vänskap enligt Anna är en relation utan krav, att man finns där.
Fördelarna med Facebook enligt Anna är att man hittar sina gamla kompisar och kan följa deras liv.
Nackdelarna är att Facebook kan kännas ytlig, att man får en uppmärksamhet som inte är riktig.
Intervju nr 2
”Mats”, 30 år, väktare
Mats skaffade sitt konto på Facebook 2008 pga. att hans sambo rekommenderade det. Han hade 83 vänner. Ungefär 60 av dessa var s.k. ”nya vänner” som Mats hade fått kontakt med via Facebook.
Sedan inaktiverade han sitt konto i september 2010. Orsaken till det var att han tröttnade på alla ytliga inlägg och statusuppdateringar på Facebook. I dagsläget har han aktiverat sitt konto igen och nu har bara två vänner på vänlistan.
Mats var väldigt flitig Facebook användare från början. Han loggade sig in på Facebook ca sex, sju gånger per dag. Mest tid spenderade han på spel. Sedan skrev Mats brev eller meddelanden till sina arbetskollegor. Sin status uppdaterade han väldigt sällan. Han skrev något inlägg bara om det hade hänt något större. Pga. sitt fotointresse la Mats en del bilder på sin Facebook sida.
Vänskap enligt Mats betyder att man kan prata om allt med sin vän och att man har nästan samma värderingar.
Att man ”hängde med” var en fördel med Facebook enligt Mats. Den största nackdelen var att man kunde bli uthängd på nätet, eftersom det går att komma åt personlig information via Facebook.
Intervju nr 3
”Anders”, 26 år, arbetar i livsmedelsbutik
Anders har haft sitt Facebook konto sedan år 2008. Han gick med i Facebook pga. hans vänner hade gjort det. Anders loggar sig in i Facebook ungefär två- tre gånger om dagen. På kvällarna kan det bli någon timme ibland. På lunchen kan han också logga sig in på Facebook på mobilen. Då tar det bara några minuter.
Anders gillar med Facebook att man kan dela med sig sina upplevelser. T ex om man rest någonstans kan man lägga upp bilder så att kompisarna kan se det. Anders uppdaterar sin status då och då. Anders använder flera funktioner av Facebook - skickar meddelanden, chattar, laddar upp bilder, skriver på andras anslagstavla. Fast att chatta tar betydligt längre tid än att prata i telefon menar Anders. Men man gör det ändå pga. bekvämlighet, tror Anders.
Anders har nyligen ”rensat” sin vänlista och tagit bort ca 100 vänner. Nu har han kvar 120 vänner på sin lista. Tjugo av dem är det närmaste vänner. Resten kallar Anders för ytliga vänner. Anders menar att i början blev man kompis med alla som skickat vänförfrågan till honom. Det var som en vänlig gest.
Anders tycker inte att vänskap påverkas utav Facebook men att det är lättare att ha koll på sina kompisar och man slipper att ringa.
Anders beskriver vänskap med ett ord: omtanke. Att man bryr sig, man visar att man finns där.
Fördelen med Facebook enligt Anders är att man inte tappar tråden på vänner, att man ständigt kan vara uppdaterad med vännernas sysslor. Anders tycker att nackdelarna med Facebook har mera att göra med vilka val man själv gör; hur mycket man vill blotta sig på Facebook; vilka bilder man lägger upp på sig själv eller barnen t ex.
Intervju nr 4
”Lisa”, 34 år, butiksbiträde
Lisa gick med Facebook år 2008. Hon inaktiverade sitt konto för ett halvår, men kom tillbaks igen och är nöjd med sitt beslut.
Hon loggar sig in på Facebook ca fem gånger om dagen och spenderar ca 2 timmar dagligen på Facebook. Hon tycker själv att det är alldeles för mycket tid som hon lägger ner på Facebook.
Främst tittar Lisa på vad andra har skrivit eller kommenterat i Facebook. Sedan uppdaterar hon sin egen status och sida varje dag. Hon lägger in musik, bilder och kommentarer på sin sida. Lisa har använt chatten mycket förut, men inte i samma omfattning idag.
Lisa har 249 vänner på sin vänlista. Mer än hälften av dessa är gamla skolkompisar, eller vänner till vänner som hon fått kontakt via Facebook. Hon kallar dem för ”inte riktiga vänner”. Lisa har 10 stycken bästa vänner på sin vänlista som hon umgås med dagligen via Facebook.
Lisa tycker att vänskapsrelation är oförändrad, om inte bättre efter att hon börjat använda Facebook.
Vänskap för Lisa innebär att man får vara den man är. Det är stor skillnad på vänner och bekanta, och goda och nära vänner. Lisa har många personer på sin vänlista trots att hon sorterat bort en del och inte accepterat vissa vänförfrågningar.
Lisa menar att Facebook kan vara rätt ytlig ibland, att hon själv har blivit mer ytlig som speglas i hennes uppdateringar på Facebook. Fördelen med Facebook är att man får kontakt med många
människor på ett väldigt enkelt och okomplicerat sätt. Lisa har en egen fundering kring Facebook. Hon menar att Facebook är ett system för att övervaka. Det är enkelt att se vilka personer man umgås med, vilken familj och släkt man har osv. Vi kan ju egentligen inte riktigt veta vem som kan se vår profil i Facebook.
Intervju nr 5
”Maria”, 38 år, yrkesverksam inom IT, för tillfället föräldraledig
Maria skaffade sig sitt Facebook konto år 2009 på hösten i samband med att hon gick på sin föräldraledighet. Det var hennes vänner som uppmuntrade Maria att gå med på Facebook för att underlätta hålla kontakten.
Maria loggar sig på Facebook ca två gånger om dagen, morgon och kväll. Hon spenderar ca en timme totalt per dag på Facebook. På helger kan det ta mer tid. Maria tittar mest på sina kompisars inlägg, nya bilder. Men sällan skriver hon själv inlägg eller statusuppdateringar. Hon kommenterar mest.
Maria har 110 vänner på vänlistan. Men hon har fler vänner än så. a 20 % av hennes vänner är dem bästa vännerna. Allra närmaste vänner är det 10 stycken. Resten är ”nya vänner” som man fått kontakt med via mammagrupper eller dylikt.
Maria menar att vänskap på Facebook fungerar bra. Även bättre med vissa gamla kolleger som man annars träffades med varannan månad, kan man nu nästan jämnt ha koll på och har lättare att bestämma träffar. Hon har inte träffat några helt nya vänner bara via Facebook.
Maria tycker att det finns olika slags vänskap. T ex kan man bli vän med någon via en händelse, t ex man får barn. Enligt Maria kan Facebook vara orsaken till varför vissa vänskapsrelationer blir även djupare.
En fördel med Facebook är att det är ett bra redskap för att underlätta att hålla kontakt eller
kommunicera med sina vänner. Angående nackdelarna med att använda Facebook enligt Maria är att man kan bli väldigt utsatt. Man vet egentligen inte riktigt vilka dem 110 vännerna är. Man känner inte alla 110 vänner lika väl.
