• No results found

Att stärka elevers självkänsla med dans på lågstadiet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att stärka elevers självkänsla med dans på lågstadiet"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Estetisk-filosofiska fakulteten

Emelie Stenman

Att stärka elevers självkänsla med dans på lågstadiet

To strengthen students self-esteem through the art of dancing at junior level

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum: 07-11-11 Handledare: Inga-Lill Emilsson

(2)

Jag vill tacka min handledare och mina nära och kära för att ni stöttat mig genom mitt examensarbete, ni har varit helt fantastiska! Jag skulle vilja börja med en dikt av Kay Pollak som jag vill att du ska ha med dig under tiden som du läser mitt examensarbete.

”Djupt inne i Dig finns allt det som är perfekt.

Djupt inne i Dig finns den du är ämnad att vara.

Ditt Sanna Jag – finns alltid inom Dig.

Alla har ett ”sitt Sanna Jag”. Alla!

Ditt sanna Jag kan stängas in.

Men det kan aldrig släckas ut helt.

Längtan till Ditt Sanna Jag finns alltid, Denna längtan finns innerst inne i alla.

Det är hoppfullt.

Och Du vet precis när Du är i kontakt med Ditt Sanna Jag.

Kanske var det bara tio minuter igår. Men ändå. Man vet det.

Du var i ett möte med en annan människa helt utan rädsla.

Du var i kontakt med den Du var ämnad att vara.

En stund av lycka, kraft och total närvaro.

Det är att vara i dans med ”det bästa i sig” (Klinta, 1998, s.10)”.

(3)

Abstract

This paper is an examination of how you as pedagogue can strengthen students self-esteem. I have acknowledge that there are possibilities to do this by the art of dancing. I want to with this paper to give a deeper understanding that shows of how you as a pedagogue can

strengthen students self-esteem by using dance at junior level. To answer this question I have used this questions:

- Can dance strengthen students self-esteem by the art of dancing and if that is so how can this be done?

- What pedagogical attitude can be to an advantage when the goal is to strengthen students self-esteem.

I have chosen to use ten qualitative interviews which brings up my questions at hand. My intention with the questions were not to bring up any direct question about self-esteem but to investigate if self-esteem is relevant in the interviewees teaching.

Through dace students in the junior level have their self-esteem strengthened. The younger one is the easier one has to as a student have the courage to let ones inhabitations go and as a pedagogue one has a great influence on the teachings. With the help from the art of dancing one can emphasis the individual and at the same time strengthen the group and then it is important that one as a pedagogue has a good structure and is well-aware of what one wants with ones dance teachings.

Keywords - Dance - Self-esteem - Pedagogue - Security

(4)

Sammanfattning

Detta examensarbete är en undersökning om hur man som pedagog kan stärka elevers självkänsla. Jag har uppmärksammat att det finns möjligheter att man med dans kan stärka elevers självkänsla. Jag vill med min undersökning beskriva hur man som pedagog kan stärka elevers självkänsla med dans på lågstadiet? För att få svar på detta har jag använt mig av frågeställningarna:

- Kan självkänsla stärkas av dans och i så fall hur?

- Vilket pedagogiskt förhållningssätt kan vara till fördel då målet är att stärka individens självkänsla?

Jag har valt att använda mig av tre stycken kvalitativa intervjuer som utgår utifrån mina frågeställningar. Min tanke med frågorna var inte att ta upp någon direkt fråga om självkänsla utan jag vill undersöka om självkänslan är relevant i de intervjuades undervisning.

Genom dans stärks elevers självkänsla på lågstadiet. Ju yngre man är desto lättare har man som elev att våga släppa sina hämningar och som pedagog har man då en stor inverkan på undervisningen. Med hjälp av dans kan man lyfta fram individen och på så sätt stärka gruppen och det är då viktigt att man som pedagog har en god struktur och är medveten om vad man vill med sin dansundervisning.

Nyckelord:

- Dans - Självkänsla - Pedagog - Trygghet

(5)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1 Personlig utgångspunkt och aktuellt problemområde. ... 1

1.2 Syfte ... 1

1.3 Frågeställningar ... 1

1.4 Begreppsförklaring... 1

1.5.1 Dans... 1

1.5.2 Självkänsla ... 2

1.5.3 Pedagog ... 2

2 BAKGRUND / TIDIGARE FORSKNING ... 3

2.1 Läroplan och kursplan ... 3

2.1.1Lpo 94 ... 3

2.1.2 Kursplan ... 3

2.2 Vetenskapliga teorier och metoder... 3

2.2.1 Rudolf Steiner forskning kring barns nioålderskris ... 3

2.2.2 Vygotskij och Piaget – två olika nytänkande personer inom psykologin ... 4

2.2.3 Isadora Duncan betydelse för den moderna dansen ... 5

2.2.4 Rudolf Laban och dansens grundstenar ... 5

2.2.5 Veronika Sherborne och Sherbornövningar ... 7

2.3 Dans i skolan ... 7

2.3.1 Delors-kommissionen... 7

2.3.2 Dansens betydelse i pedagogiska sammanhang ... 8

2.3.3 Hur kan dansundervisningen i skolan se ut idag? ... 8

2.4 Pedagogens förhållningssätt ... 9

2.4.1 Att bli sedd ... 9

2.4.2 Att väcka elevens medvetenhet i sin kropp med trygga ramar ... 9

2.4.3 Praktiska lösningar och tips kring dansundervisning ... 10

2.5 Sammanfattning av litteraturen: ... 10

3. METOD... 13

3.1 Val av metod ... 13

3.2 Kvalitativ intervju ... 13

3.3 Urval av respondenter ... 13

3.4 Val av intervjuform och intervjufrågor ... 13

3.5 Validitet och reliabilitet... 14

3.6 Etiska övervägande ... 14

4. RESULTATREDOVISNING ... 15

4.1 Respondentpresentation ... 15

4.2 Tankar kring dans i skolan ... 15

4.3 Använder sig respondenterna sig av dans i pedagogiskt syfte? I så fall med vilken metod? ... 15

4.4 Dansens betydelse och effekter som visar sig på eleverna... 16

4.5 Svårigheter med att undervisa dans... 17

4.6 Viktigt att tänka på som pedagog när man undervisar dans... 18

4.7 Sammanfattning av resultatredovisning ... 18

5. DISKUSSION ... 20

5.1 Litteratur, resultat och egna tankar... 20

5.1.1 Kan självkänslan stärkas genom dans i skolan och i så fall hur? ... 20

5.1.2 Vilket förhållningssätt använder sig pedagogerna av då målet är att stärka elevers självkänsla? ... 22

5.2 Brister och felkällor – kritik till arbetet... 24

(6)

5.3 Slutsatser ... 24 5.4 Förslag på fortsatt forskning ... 24

(7)

1. INLEDNING

1.1 Personlig utgångspunkt och aktuellt problemområde.

Jag har dansat i stort sett i hela mitt liv och ser därför dansen som en självklar del av mig.

Dansen har för mig alltid varit en uttryckskälla där jag känt mig trygg och självsäker.

Efter att ha gått estetisk dans på gymnasiet och läst estetiskt lärande har jag insett hur viktigt det är med ett estetiskt klassrum. Jag har upplevt på min VFU att dans är ett mer accepterat och framförallt ett mer aktuellt ämne i dagens skola än det var under min grundskoletid, då jag nu är 23 år gammal. Genom att ha undervisat dansgrupper för barn har jag upplevt att dans är en mycket efterfrågad estetisk- och fysisk aktivitet framförallt hos barn men även bland vuxna.

Jag anser att en god självkänsla har en stor betydelse i skolans värld. För att kunna lära måste man som elev känna sig trygg i sig själv för att kunna få ut något av undervisningen. Att finna en grund att stå på och känna sig betydelsefull för att kunna möta en del hinder man stöter på både i skolan och i övriga livet. Eftersom att jag anser att jag har funnit en god självkänsla genom dansen vill jag undersöka hur man som pedagog kan få elevers självkänsla stärkt genom dansen.

1.2 Syfte

Jag vill med undersökningen beskriva hur man som pedagog kan stärka elevers självkänsla med dans på lågstadiet.

1.3 Frågeställningar

- Kan självkänslan stärkas genom dans i skolan och i så fall hur?

- Vilket förhållningssätt använder sig pedagoger av då målet är att stärka individens självkänsla?

1.4 Begreppsförklaring

1.5.1 Dans

Dans har definierats som rörelser som ges en speciell form, rörelser till rytm och melodi och utförs i viss tid och visst mönster (Nationalencyklopedin).

(8)

1.5.2 Självkänsla

Självkänslan inom psykologin är en individ med känslor och värderingar som är en förbunden del av personens självmedvetenhet. Självkänslan förmodas bygga på hur tillfreds man är med hur man uppskattas och vad man klara jämfört med andra. Det har visat sig att självkänslan påverkar motivation, emotion och kognition (Nationalencyklopedin).

1.5.3 Pedagog

I antikens Grekland betydde pedagog en slav som ledsagade barn till och från skolan och ibland även undervisade dem i hemmet. Nu förtiden betyder pedagog lärare och undervisare (Nationalencyklopedin).

.

(9)

2 BAKGRUND / TIDIGARE FORSKNING

2.1 Läroplan och kursplan

2.1.1Lpo 94

I läroplanen Lpo 94 för det obligatoriska skolväsendet står det skrivet att varje elev efter genomgången av grundskola har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del av samhällets kulturutbud.

”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten” (Lärarens handbok, 2006, s.9).

”Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Lärarens handbok, 2006, s.12).

2.1.2 Kursplan

I kursplanen står det skrivet att skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven:

- utvecklar sin fysiska, psykiska och social förmåga samt utvecklar en positiv självbild.

- Utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra på sig samt stimuleras att i rytm och rörelse ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap (Skolverket, 1996, s.47 ).

2.2 Vetenskapliga teorier och metoder

2.2.1 Rudolf Steiner forskning kring barns nioålderskris

Rudolf Steiner gav under sitt liv impulser till många kulturella verksamheter som rörelse och danskonstens eurytmi. Steiner beskriver fasen nioårskrisen som är viktigt att känna till för pedagoger som jobbar med barn. Krisen handlar om ett uppvaknande av den egna,

individuella jag känslan. Barnet blir mer medveten om framtiden, att det har ett liv som måste

(10)

levas på det ena eller det andra sättet. De blir även mer medvetna om sina relationer till andra människor vilket kan leda till att de jämför sig med sina kamrater. Barn före nioårsåldern är vakna i sina kroppar, särskilt i armar och ben, har svårt att sitta still och vill erövra världen med dem. Efter nioårskrisen somnar armar och ben lite grand vilket leder till att de blir klumpigare medan tänkandet vaknar. Steiner människosyn bygger på ett helhetsperspektiv på relationerna mellan kropp och själ:

- ”nerv- och sinnessystem - hjärt- och lungsystem - ämnesomsättningssystem

Nerv- och sinnessystemet har sitt centrum i hjärnan, dvs. i huvudet; hjärt- och

lungsystemet i bröstet: och ämnesomsättningssystemet i magen och tarmar. Även själen består av tre olika men samverkande funktioner:

- tänkandet - känsloliv

- viljan” (Dahlin, Ingelman, Dahlin, C, 2002 s. 53)

Kroppen och själ samverkar då i och med att tänkandet hänger ihop med nerv-

sinnessystemet, känslorna med hjärt- och lungsystemet och viljan med ämnesomsättningen (Dahlin, Ingelman, Dahlin, 2002).

2.2.2 Vygotskij och Piaget – två olika nytänkande personer inom psykologin

Vygotskij och Piaget är två betydelsefulla personer inom psykologin som båda två la grunden till nytänkandet inom psykologin men med olika teorier. Vygotskij tar upp vikten av en god fantasi och kreativitet och hur den främjar ett barns utveckling (Vygotskij,1995). Genom stimulering av fantasi och initiativförmåga stimuleras och främjas förmågan att använda kroppen som uttrycksmedel (Jonson, 1983). Enligt Piaget förstärks jag-bilden och självkänslan genom rörelse. Du experimenterar med din egen kropp och lär känna dens möjligheter och får då uppleva känslan av att det här är min kropp och att jag kan använda den precis som jag vill (Klinta, 1998).

(11)

2.2.3 Isadora Duncan betydelse för den moderna dansen

Dansprofilen Isadora Duncan jobbade med den moderna dansen, fridansen som i början av 1900-talet strävade efter människans frihet att söka egna uttryck på nya sätt i en fri kropp.

Detta var ett stort steg ifrån ballettens normsystem och strikta regler och ännu idag lever några av hennes idéer kvar:

”Att dans skall utvecklas utifrån barns naturliga rörelser och att dans är av stor betydelse för barns skapande förmåga och personlig utveckling. Duncans tanke om dans borde vara en rättighet för alla barn och ingå i varje barns utbildning är däremot fortfarande bara en dröm” (Bjertoft, 2004, s 6).

Dansimprovisation beskrivs idag som en sammansmältning av skapande och teknik. Där skapar dansaren rörelsematerial utan att man medvetet reflekterar för mycket och länge. De är då man som dansare genom kreativ rörelse hamnar i ett ”här och nu” där spontanitet och tidsandans får ett utrymme i skapande och utforskande( Bjertoft, 2004).

2.2.4 Rudolf Laban och dansens grundstenar

Rudolf Laban grundlade ett bredare synsätt när det gäller kroppsrörelser under 1900-talet då dans var stereotypa och strikta i rörelsemönster. Han ansåg att rörelse finns i allt levande och han var en av de första förespråkarna för kreativ rörelse som han ansåg att dans var ett fundamentalt behov hos alla. Laban tar upp byggstenarna Kropp, Rum, Tid, Kraft och Relation ger oss en förståelse om dansens karaktär och innehåll. Dessa byggstenar går egentligen inte att förstå som enskildheter utan dansens kärna formas i den helhet som byggstenarna tillsammans utgör ( Klinta, 1998 ; Grönlund, Wigert, 2004 ; Jonson, 1983;

Bjertoft, 2004). När du utforskar de fem byggstenarna ges det en ökad förståelse till frågorna:

Vem är jag?

Vad och vilka är omkring mig?

Vart befinner jag mig?

Hur förhåller jag mig till det? ( Bjertoft, 2004; Jonson, 1983)

(12)

Kropp - I vår västerländska tradition har kroppen och själen varit två olika saker, själen är evig och utgör människans verkliga drag och kroppen det förgängliga och syndfulla, vilket har delat människan och hennes tankar om sig själv. Tyvärr har detta lett till att kroppen blir utan oss själva, ett skal. Vi upplever även att kroppen är något fult och besvärligt och då i vägen för oss eftersom att vårt samhälle belastar våra kroppar med synd och skam. Vi har en önskan att vara kontakt med det egna, där vi inte separerar oss i kropp och själ. När den dansande låter det undermedvetna skapa rörelserna kan kroppen och själen mötas ( Bjertoft, 2004; Rönn, 1997).

Rum - Genom att lära känna sin kropp som helhet och hur man som enskild person reagerar i olika rum ges en möjlighet att utveckla nya mönster. På så sätt kan du ta plats i rummet på nya sätt genom att lära känna kroppens nya rörelse- och kraftpotential. Detta kräver träning i att använda hela din kropp i olika rum för att det ska bli möjligt. Ett enkelt sätt att jobba med dans och kropp i rummet är att utforska nivåer, vägar och ritningar. Att själv upptäcka olika möjligheter att ta sig från en punkt till en annan sätter igång rörelsefantasin (Bjertoft, 2004;

Edelholm, Wigert, 2005).

Tid - Var och en av oss har sin egen tid, den personliga tiden. Tyvärr dominerar klocktiden vår förståelse och av vår vardagliga tid, den styr och ställer oss men vi kan välja att vara i andra tidsuppfattningar stundvis. Vi har en egen tid, ett eget tempo och en egen rytm, som ofta säger vart vi befinner oss just då och vilka vi är, på olika sätt i olika situationer. Denna tid hittar vi i oss själva, i hela vår kropp genom att följa vår egen puls och rytm, vår personliga tid skapas en känsla av närvaro (Bjertoft, 2004).

Kraft - När vi rör på oss har vi en vilja att ta oss någonstans, att göra något. Denna vilja skapar energi för aktivitet. När vi har fått igång oss så har vi olika kraft och intensiteten av energin kan avta och växa beroende på sinnestämningen. När vi dansar utför vi våra

dansrörelser med olika kraft beroende vad vi vill med de vi uttrycker, rörelserna kan då vara starka eller svaga. De starka rörelserna kan delas in i olika starka uttryck som tuff, hård, aggressiv, kraftfull, dominant och svaga utryck blir då passiv, vek, mjuk, inkännande och subtil. Dessa ord kan man använda och leka med i dansundervisningen (Bjerfoft, 2004).

Relation - När vi finner vår identitet och på så sätt skapar oss själva, sker det i relation till varandra och vår omgivning. Vi gör val som formar oss till dem vi är. Att utforska sin egen

(13)

vilja och kraft som något självständigt innebär att relatera till sig själv och de resurser som jaget besitter för stunden. Med den insikten ges det öppningar att relatera till andra och andras möjligheter. Att vara i dansen bygger på att släppa fixeringen av medveten reflektion i

stunden och låta hela kroppen utrycka sig i dans och därigenom välja att skapa ett jag i ett nu (Bjertoft, 2004).

2.2.5 Veronika Sherborne och Sherbornövningar

Klinta (1998) skriver om Veronica Sherborne som genom sin kontakt med Rudolf Laban ändrade hennes förståelse för den mänskliga kroppen och dess rörelsemönster. Veronica utvecklade Sherborneövningarna som stöder ett holistiskt synsätt på barns utveckling och grundar sig på Rudolf Labans rörelseteori. Detta skedde då hon utbildade studerande som skulle arbeta med begåvningshandikappade barn. Rörelseövningarna bygger på att en

övertygelse om människans inneboende resurser, oberoende av funktionshinder. Övningarna ska ge upplevelsen att känna sig stark, bli lekfull och hjälpsam i samspel med andra

människor och bygga upp en tillit till sig själv och andra är viktiga delar i metodiken.

Veronika ansåg att rörelseerfarenheter gör en bas i livet att utvecklas ifrån.

2.3 Dans i skolan

2.3.1 Delors-kommissionen

Delors-kommissionen om utbildning för 2000-talet och tar upp fyra olika typer av lärande:

- Att lära sig veta - Att lära sig göra

- Att lära sig leva tillsammans - Att lära sig vara

I första rummet när pedagogerna undervisar handlar det ofta om ”att lära sig” och förstå.

Sedan brukar näst på tur vara ”att göra” kunskaperna. På senare tid har fokuseringen hamnat på ”att lära sig leva tillsammans”, social kompetens. Tyvärr blir ofta den sista punkten ”att lära sig att vara” bortglömd i pedagogiken. ”Att lära sig vara” är att lära sig älska, allt som finns, tillvaron eller världen som helhet. Det är viktigt att inse som pedagog ”att lära sig att vara” måste vara ett av huvudmålen för en själfull pedagogik. I skola och i undervisningen

(14)

borde själen stå i centrum, den har ett värde i sig. ”Att vara” är motivation nog för själen, den behöver inget mål utanför sig själv. I de yngre åldrarna har vi ofta lättare för att bara ”vara”

och känna oss nöjda med det, än när vi är vuxna (Dahlin, Ingelman, Dahlin, C 2002).

2.3.2 Dansens betydelse i pedagogiska sammanhang

Idag är identitet ett starkt ord i pedagogiska sammanhang. Det mest grundläggande sättet att bygga kunskap och säkerhet är med rörelse. Trygghet med den egna kroppen, personlig säkerhet och stark identitet hör intensivt samman (Jonson, 1983). Med en bra rums- och kroppsmedvetenhet utvecklas ett barns självkännedom, vilket skapar en positiv självbild. En trygg människa vågar ta kontakt med omgivningen och skapar på så sätt relationer. Detta ger en positiv erfarenhet av trygghet och tillit till sig själv och andra människor ( Klinta, 1998).

Elevers stimulans i rörelser ger dem möjlighet att utrycka sina tankar, idéer och känslor. Dans är ett kreativt sätt att ge uttryck för sin tolkning av ord, känslor och handlingar genom den kreativa kroppen. Ur det kroppsliga minnet och vårt kinestetiska sinne förmedlas en

gestaltning av verkligheten vilket har en stor betydelse för det skapande arbetet värde för alla ämnesområden i skolan (Jonson, 1983; Grönlund, Wigert, 2004).

2.3.3 Hur kan dansundervisningen i skolan se ut idag?

Genom dansen ges det möjlighet att vara närvarande här och nu. Dans som är tillgänglig för alla är den som utgår från människans naturliga rörelse mönster. Tanken är att varje individ och grupp i rörelse är unik vilket skapas genom dans. Denna dröm har nu tagit form bland kulturskolorna runt om i landet. De jobbar med att få in dansen i den obligatoriska skolan och att lärarutbildningen börjar införa dans som ämnen i utbildningen. Myndigheten för

skolutveckling och statens kulturråd har tillsammans fått ett uppdrag att arbeta fram en egen kursplan för dans i det allmänna utbildningsväsendet. På sikt skulle detta innebära att alla barn får möjlighet at utforska dans som ett eget uttryck i grundskolan (Bjertoft, 2004).

Dans i skolan är ett nationellt utvecklingsprogram som strävar efter en god

kroppsmedvetenhet och man kan då finna glädje, självkänsla, delaktighet och lärande. Det finns redan många skolor som arbetar med dans och där jobbar danslärare och klasslärare ihop med eleverna. De är då viktigt att eleverna får tillgång till de grammatiska och formulära som finns i dansen. Undervisningen kan handla om att eleverna själva får skapa dans som de

(15)

senare får visa upp. Artikeln tar upp vikten av dansen och hur den stärker den egna identiteten och att våga ta plats i samhället (Dans i skolan).

2.4 Pedagogens förhållningssätt

2.4.1 Att bli sedd

Dahlin, Ingelman och Dahlin, (2002) tar upp lärarens omöjliga uppdrag att hinna med alla sina elever. Många lärare känner panik för att kunna tillgodose barnens behov i stora grupper.

De är då viktigt att ställa sig frågan: Vilka gemensamma behov har våra barn idag? Utifrån svaren man finner kan man planera undervisningen.

”Att vara den lärare som ser sin klass är inte detsamma som att jobba med allas problem. Att se sina barn kan inkludera en så enkel och konkret handling som att titta på dem och inte förbi dem (Dahlin, Ingelman, Dahlin, 2002, s 75).

Det sättet du möter dina elever är grunden av din människosyn och ditt individuella sätt att förstå känsla och kunskap. De är ditt förhållningssätt och därigenom ditt sätt att möta

människor. Du kan ge dem en blick, ett ord, beröring och vänja dem vid att det är så när man dansar, vilket kan ge känslan av att bli sedd (Bjertoft, 2004). Eleverna ska bli bemötta utifrån sina förutsättningar och känslan av att lyckas, att duga tillsammans med någon och med sin omgivning. De är då viktigt att jobba utifrån de tre nyckelorden struktur, tydlighet och igenkännande (Klinta, 1998).

2.4.2 Att väcka elevens medvetenhet i sin kropp med trygga ramar För att väcka elevens medvetenhet måste man som lärare ha en god kunskap om dansens byggstenar, Kropp, Rum, Tid, Kraft och Relation. Som lärare skapas inte möjligheter för kreativitet när elever kopierar rörelserna man visar. Det handlar om att utveckla den inre känslan för rörelsen och inte bara den yttre rörelsen utifrån( Edelholm, Wigert, 2005). De är viktigt att man som lärare deltar och iakttar elevernas dansrörelser. Elever behöver mycket stöd, ett barn som känner sig klumpig utsätter sig sällan för situationer som kräver snabba beslut och smidighet. Det är då de ställs krav på personalens initiativförmåga, idérikedom och fantasi, ett intresse och engagemang (Jonson, 1983).

(16)

Pedagog ska huvudsakligen vara medveten om sin egen kropp och kunna rörelsematerialet utantill i kroppen. Att man dansar tillsammans med sina elever och inspirerar dem med sin egen dansglädje. Eleverna måste känna att man tror på det man gör, annars händer det inget magiskt i rummet (Bjertoft, 2004). Det är viktigt att man som pedagog vågar misslyckas.

Visar man på det ger det eleverna känslan av trygghet i klassrummet och att man duger precis som man är (Jonson, 1983).

2.4.3 Praktiska lösningar och tips kring dansundervisning

Det är viktigt att inte känna sig låst om man inte hittar en danslokal med stor och fri yta. Man kan lika gärna använda sig av ett helt vanligt klassrum där man skjuter bänkar och stolar längs väggarna. Man kan även dansa i rum där man leker med dess möjligheter som rummet har.

Det är även bra att ta reda på hur gruppen ser ut och hur tillåtet det är med dans i gruppen.

Utifrån den informationen kan man forma danslektionen efter gruppen ( Bjertoft, 2004).

Bjertoft (2004) tar upp tips att tänka på i texten:

- Släpp inte in eleverna förrän lektionen börjar för att markera att det är en ny situation för dig och gruppen.

- Lär dig elevernas namn så tidigt som möjligt.

- Bestäm dig för några få och enkla regler om vad som gäller när du undervisar.

- Prata inte sönder dina moment utan dansa visa rörelserna för gruppen.

- Ta eleverna på allvar och kräv koncentration.

- Bryt lektionen om det uppstår tråkiga beteenden och ta upp en diskussion kring problemet.

- Gör det till en vana att ni visar upp danserna för varandra i gruppen.

”I mångt och mycket handlar det om att vara sig själv, sätta gränser, möta eleverna och vara tydlig i sitt ledarskap. Din vilja och ditt intresse för att förmedla något är viktigt, eleverna behöver känna att du vill något med det du gör” (Bjertoft, 2004, s. 28).

2.5 Sammanfattning av litteraturen:

I delen vetenskapliga teorier tar jag upp Rudolf Steiners forskning kring barns nioårskris som han tycker är viktigt att veta om som pedagog. Krisen handlar om ett uppvaknade av den

(17)

egna, den individuella jag känslan. Rudolfs teori bygger på att kropp och själ hör ihop och ser då dansen som en stor betydelse i utvecklandet. Vygotskij forskning inom psykologin visar på vikten av en god fantasi och kreativitet och enligt Piaget forskning förstärks jag-bilden och självkänslan genom rörelse. Dansprofilen Isadora Duncan jobbade med den moderna dansen och strävade efter människans frihet att söka egna utryck på nya sätt i den fria dansen, vilket var ett sort steg från ballettens normsystem. Rudolf Laban grundlade ett bredare synsätt när det gäller kroppsrörelser och ansåg att rörelse finns i allt levande och ansåg att dans är ett fundamentalt behov hos alla människor. Laban tar upp och beskriver grundstenarna Kropp, Rum, Tid, Kraft och Relation som ger oss en förståelse om dansens karaktär och innehåll.

Veronica Sherborn har utvecklat Sherbornövningar genom sin kontakt med Rudolf Laban.

Övningarna stöder ett holistiskt synsätt på barns utveckling och grundar sig på Rudolf Labans rörelseteori, ger en bas i livet att utvecklas ifrån och att då finna en självkänsla.

Problematiken kring Delors-kommissionen att man glömmer punkten ”att vara” är något som glöms bort i pedagogiken hos många pedagoger. ”Att vara” är ett av huvudmålen i en själfull pedagogik. Dansen har en stor betydelse i pedagogiska sammanhang och med trygghet i den egna kroppen skapas en personlig säkerhet och stark identitet.

”Ur det kroppsliga minnet och vårt kinestetiska sinne förmedlas en gestaltning av verkligheten vilket har en stor betydelse för det skapande arbetet värde för alla ämnesområden i skolan”

Genom dansen ges det möjlighet att vara här och nu och dans som är tillgänglig för alla är den som utgår från människans naturliga rörelser. Kulturskolorna i landet jobbar med att få in dansen i den obligatoriska skolan och lärarutbildningen lär ut att undervisning av dans. Det nationella utvecklingsprogrammet ”Dans i skolan” strävar efter att finna en god

kroppsmedvetenhet, självkänsla, glädje, delaktighet och lärande.

Många pedagoger känner panik för att kunna tillgodose barnens behov. De är då viktigt att ställa sig frågan vilka gemensamma behov våra barn har idag?

”Att vara den lärare som ser sin klass är inte detsamma som att jobba med allas problem. Att se sina barn kan inkludera en så enkel och konkret handling som att titta på dem och inte förbi dem. (Dahlin, B, Ingelman, R, Dahlin, C, 2002, s 75).

(18)

Det sättet man som pedagog möter sina elever är grunden av din människosyn och eleverna ska bli bemötta utifrån sina förutsättningar och känslan av att lyckas. För att väcka elevens medvetenhet i sin kropp är det viktigt att ha god kunskap om dansens byggstenar, Kropp, Rum, Tid, Kraft och Relation. Det handlar om att utveckla den inre känslan för rörelsen och inte bara den yttre rörelsen utifrån och att eleven ska tro på det den gör. De är då de ställs krav på pedagogens intresse och engagemang. För att få eleven att känna sig trygg i

undervisningen och på så sätt utvecklas i dansen är det viktigt att läraren är medveten om sin kropp, tror på det den gör och har en god struktur. I litteraturen finns det praktiska lösningar och tips kring dansundervisningen.

(19)

3. METOD

3.1 Val av metod

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lärarpedagoger som alla jobbar på lågstadiet i olika ställen i Sverige. Frågorna utgår till viss del ifrån den litteratur som jag använt mig av i litteraturgenomgången och mina egna erfarenheter.

3.2 Kvalitativ intervju

Kvalitativ intervju är en intervju där man ställer enkla och raka frågor och på dessa frågor får komplexa svar. Anledningen att jag har valt kvalitativa intervjuer är därför att jag då kan få ut ett rikt material och finna många intressanta skeende, åsikter och mönster. Syftet med den kvalitativa intervjun är att frågorna anpassas så att intervjupersonen får möjlighet att ta upp de som hon har inom sig. Endast frågeområdena är bestämda men svaren kan variera beroende på vad den intervjuade tar upp (Trost, 2005) . Jag har valt att använda mig av tre stycken kvalitativa intervjuer med tio frågor som utgår från mina frågeställningar.

3.3 Urval av respondenter

För att få ett bredare svar och en vidgad syn utifrån mitt syfte har jag valt att intervjua tre pedagoger som har olika erfarenheter av undervisning och som har jobbat olika länge som lärare.

3.4 Val av intervjuform och intervjufrågor

Jag har valt metoden föreställningskartor som jag och den intervjuade bearbetat utifrån dennes tankar. Anledningen att jag valde denna metod var för att föreställningskartor fördjupar

samtalet samtidigt som den ger en helhet av den intervjuades föreställningsvärld. Metoden kan även minska osäkerheten när intervjupersonen känner sig vilse. När jag gav dem förfrågan om att bli intervjuade berättade jag för dem att jag skulle ställa frågor om dansens betydelse i skolan vilket gav dem tid att förbereda sig i tanken. Intervjuerna skedde i ett privat rum, ostört där vi kunde diskutera tio olika frågor kring ämnet som jag själv utformat och till hjälp använde jag mig av ett stort vitt papper och självhäftande gul små papper. Jag har medvetet valt att inte nämna begreppet självkänsla under intervjun p.g.a. att jag vill ta reda på om pedagogen överhuvudtaget relaterar begreppet till dans. När jag hade ställt mina frågor

(20)

fick den intervjuade skriva de olika svaren på gula lappar. Jag ställde kontinuerliga följdfrågor för att utveckla deras tankar som t.ex.

- Du har skrivit... hur tänker du då?

- Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar?

- Är det så här du menar?

- Intressant, beskriv lite närmre.

Utifrån svaren fick den intervjuade hitta gemensamma teman och finna olika samband mellan svaren på de gula lapparna som de sedan placerade på det vita pappret. När

föreställningskartan blev klar fick den intervjuade godkänna resultatet. Denna metod gav den intervjuade chansen att se sina tankar och svar på de gula lapparna som satt klistrat på det stora vita pappret och vi kunde då tillsammans utveckla svaren och hennes tankar. Metoden var därför väldigt bra eftersom att det inte blev någon stress. Utifrån dessa svar har jag sammanställt mina tre intervjuer under mina frågeställningar.

3.5 Validitet och reliabilitet

Validitet syftar till giltigheten i att mäta det man har tänkt mäta. Reliabilitet betyder tillförlitlighet och mätnoggrannhet och syftar till mätinstrumentets kvalitet (Stukat,2005).

Jag hade för avsikt att undersöka hur man med hjälp av dans kan stärka elevers självkänsla.

Med tanke på att min erfarenhet inom området och som intervjuare inte är så stor kan detta påverka validiteten i arbetet på ett negativt sätt. De intervjuade respondenterna har inte stor erfarenhet från att bli intervjuade inom det aktuella området vilket kan påverka reliabiliteten i arbetet negativt. När man tolkar svar vid kvalitativa intervjuer är målet att vara helt objektiv.

Risken finns dock att subjektiva tolkningar kan förekomma (Stukat, 2005). Under mitt arbetes gång har jag fått känslan att jag saknar fler intervjuer att undersöka vilket hade gjort att jag fått ut mer av resultatet. Tyvärr har tiden inte räckt till och därför får jag nöja mig med resultatet.

3.6 Etiska övervägande

Pedagogerna har valt att vara anonyma och därför har jag för att resultatredovisning ska bli mer intressant och mer personlig använt mig av figurerade namn i deras presentation. I och med att de intervjuade är anonyma är det bra för validiteten då de intervjuade inte behöver koncentrera sig på vad andra ska tänka om deras åsikter och tankar.

(21)

4. RESULTATREDOVISNING

4.1 Respondentpresentation

Pedagog 1 kallar jag Lisa. Lisa har jobbat inom läraryrket i 20 år. Hon har mestadels av tiden undervisat sexåringar men har dem senaste åtta åren undervisat i åldersblandad klass,

förskole- och förstaklass.

Pedagog 2 kallar jag Britta. Britta har jobbat inom läraryrket i 32 år. Hon har i början av sin tid som lärare undervisat idrott på gymnasiet men under de senaste 15 åren undervisat idrott på låg- och mellanstadiet och även på fritids.

Pedagog 3 kallar jag Maja. Maja har jobbat inom läraryrket i ett år och kallar sig fortfarande som nyexaminerad lärare. Hon har undervisat på förskola och undervisar nu på skolan på lågstadiet i årskurs två.

4.2 Tankar kring dans i skolan

Lisa

Lisa kopplar dans i skolan som en lustfylld upplevelse.

Britta

Britta kopplar dans i skolan med mycket glädje och att man finner gemenskap i gruppen.

Maja

Maja kopplar dans i skolan utifrån en helhetssyn som hon tycker präglar skolorna ute landet.

Den traditionella dansundervisningen tycker hon sker på idrottslektionerna i pardans och under julen med dans kring granen.

4.3 Använder sig respondenterna sig av dans i pedagogiskt syfte? I så fall med vilken metod?

Lisa

Lisa använder sig av dans ur ett pedagogiskt syfte med kroppen som rörelse i olika ämnen och det estetiska lärandet präglas mycket av undervisning. Kroppen används som ett redskap och uttryck för att förstärka undervisningen i lärandet. Som ett lustfyllt avbrott i Lisas

(22)

undervisning brukar eleverna dansa med rörelsemetoden Röris. Röris är en metod utformad av Friskis och Svettis som riktar sig till barn där eleverna följer ett band med härlig musik och gör rörelser efter instruktioner. Lisa tycker att metoden är bra efter som att alla elever för göra rörelserna efter sin förmåga, de får välja sin plats i rummet och behöver inte vara rädda för att göra fel.

Britta

Britta använder sig av dans i pedagogiskt syfte när hon undervisar på idrottslektionerna och fritids för att stärka kroppsmedvetenheten. Många gymnastikpass startar med dans som uppvärmning. Hon bukar samla gruppen i en ring där varje elev får gå in i mitten och göra en discorörelse till discomusik. Allt eftersom att gruppen får känslan av att de vågar börjar hon alltid övningen först genom att visa en rörelse. Britta anser även att eleverna ska lära sig traditionen kring dans som, bugg, vals, foxtrott m.m.

Maja

Maja tycker att dans i skolan är ett sätt att arbeta med elevens kroppskännedom,

kroppsmedvetenhet och rumskänsla. Hon använder sig av ett estiskt lärande där eleverna använder kroppen som ett redskap och utryck i undervisningen i lärandet. Som en paus för att eleverna ska kunna koncentrera sig på arbetet i andra ämnen använder sig Maja av en

rörelsemetod. Där får eleverna hitta på egna rörelser till en utvald pedagogisk musik. Dessa rörelser sätter de ihop och dansar sedan till koreografin några gånger varje vecka

kontinuerligt. Maja tycker att metoden är bra eftersom att alla elever får göra rörelserna efter sin förmåga, de får välja sin plats i rummet och behöver inte vara rädda för att göra fel.

4.4 Dansens betydelse och effekter som visar sig på eleverna.

Lisa

Lisa anser att dans stärker elevers självkänsla och kroppskännedom. Det handlar om att våga och utifrån det stärkas som person. Som individ får du känslan av att du då duger precis som du är. Med det som grund kan du som pedagog få eleverna att känna en gemenskap i gruppen.

Lisas tycker att dansens betydelse visar sig i och med att du lyfts av glädjen som individ och i gruppen. Du duger i det du gör och vågar då bjuda på sig själv, en personlig utveckling. Är gruppen oerfaren av dans tycker Lisa att det är bra att böja med fri dans så att eleven känner

(23)

sig trygg och då fångar upp hela gruppen där det inte finns några prestationskrav. Därefter kan man ta vid med den ledande dansen och trygga danssteg där alla gör likadant.

Britta

Dans stärker samarbetet inom gruppen. Individen i gruppen får då möjligheten att se på varandra och på så sätt lära sig av varandra. Britta anser att dans är en stor glädjekälla i undervisningen. På fritids tycker Britta att dans passar bra in i undervisningen. Många elever känner mycket glädje i dansen och hon tycker att det är en bra aktivitet då eleverna får röra på sig när känslan av rastlöshet i deras kroppar lugnar sig. Britta anser att dans får eleverna att känna sig delaktiga och lära sig att samarbeta i grupp.

Maja

Dans ger eleverna möjlighet att röra på sig eftersom att det sällan händer för många elever i dagens samhälle anser Maja. De får jobba upp sin finmotorik, taktkänsla och lyssna på musik då de använder sin fantasi och kroppsspråket. Maja tycker att självkänslan stärks i och med att de får känslan av att våga och även gruppsammanhållningen i klassen stärks. Dansens

betydelse visar sig när eleverna får skaka ur sig spänningar de bär på och får då mer energi.

Fridans är bra rörelser just för spänningar i kroppen tycker hon. Hållningen och muskler stärks och eleven har lättare att lära när de rör sig vilket Maja noggrant granskat i forskningsresultat.

4.5 Svårigheter med att undervisa dans

Lisa

Svårigheter med dansundervisning kan vara att eleverna tycker att det är pinsamt och löjligt då de inte är vana vid att dansa.

Britta

Svårigheter i undervisningen är att många pojkar inte vill dansa vilket påverkar gruppen. Efter lång erfarenhet påpekar Britta om att pojkar och flickor har svårt att ta i varandra när de dansar pardans, de tycker att det är pinsamt, svettigt och kan känna sig klumpiga. Hon ser en stor skillnad på första och tredjeklass då tredjeklasseleverna börjar bli mer hämmade i sina rörelser.

(24)

Maja

Svårigheter med dansundervisning kan vara att elever vill spexa bort dansen. Maja tycker att dans är könsdelat, många flickor vill dansa medan en del pojkar inte tar dansen på allvar.

4.6 Viktigt att tänka på som pedagog när man undervisar dans

Lisa

Som pedagog anser Lisa att man måste vara förberedd i sin undervisning, hitta en bra lokal och vara strukturerad. För att undervisning i dans ska vara givande måste man som pedagog kunna koppla dansen till sig själv och därefter tänka på vad man vill ha ut av undervisningen.

Lisa poängterar att trygghet är det viktigast i pedagogiken. Utan trygghet kan inte eleven utvecklas som person i rörelserna.

Britta

Som pedagog tycker Britta att man måste ha en god struktur i undervisningen och vara flexibel. När du visar rörelserna ska de ske utan musik, genomgången får inte gå för fort och dansstegen ska vara trygga. Det är viktigt att anpassa musiken efter eleverna så ett de går igång och vågar dansa. Något som är otroligt viktigt att tänka på som pedagog när man möter en grupp är att varje lektion blir olika beroende på vilken grupp man undervisar. Det är då Britta anser att flexibilitet är viktigt.

Maja

Som pedagog ska man tänka på att ta undervisningen på allvar. Ge eleverna tid att röra sig ofta och inte så länge. Hon anser att man inte behöver vara utbildad för att undervisa dans och inte se det som något jobbigt. I många fall då man gör det skapar man problem istället för att lösa dem.

4.7 Sammanfattning av resultatredovisning

Lisa och Britta kopplar dans i skolan som en lustfylld upplevelse och att dansen styrker gemenskapen i gruppen. Maja diskuterar kring dans utifrån en helhetssyn och hur dansen brukar undervisas ute på skolorna.De tre olika pedagogerna har olika arbetsuppgifter i skolan.

Lisa och Maja har liknande arbetsuppgifter och även deras sätt att få in dans i undervisningen påminner om varandras arbetssätt i och med att de jobbar med rörelsematerialet ”Röris” Britta

(25)

arbetar på liknande sätt som ”Röris” när hon jobbar på fritids men har andra dansmoment när hon undervisar idrott eftersom att idrottsundervisningen har tydliga krav från kursplanen.

Gemensamt tycker pedagogerna att dans är en bra paus i undervisningen där eleverna får tillfälle att röra på sig. De tre pedagogerna anser att dans stärker gemenskapen. Britta pratar om att glädjen som sker när man dansar stärker gruppkänslan, medan Maja och Lisa

diskuterar mer om eleven som individ och att dansen stärker självkänslan. Det som

genomsyrar Lisas intervju är att individen ska få känslan att jag duger precis som den jag är.

Maja diskuterar mer om en ökad kroppsmedvetenhet, koordination, motorik och hållning som stärker självkänslan.

Svårigheter inom dansundervisningen har alla tre pedagoger liknande upplevelser. De talar om osäkerheten som sker hos många killar, vilket lätt kan smitta av sig till gruppen då tjejerna ofta känner sig mer bekväma i dansen. Under lågstadiet kan många elever ha svårt för

kroppskontakt anser Britta vilket kan leda till att elever kan skoja bort rörelserna och då sprida en osäkerhet i gruppen. Som lärare är det viktigt med en god struktur och flexibilitet anser pedagogerna. Lisa tar upp om att man måste ta reda på vad dansen kan ge eleverna, Maja tar upp att man som pedagog ska ta dansen på allvar och Britta tar upp att du inte får stressa med inlärningen och ge eleverna trygga steg, Tryggheten i undervisningen talar alla pedagoger om eftersom att de är då eleven vågar.

(26)

5. DISKUSSION

5.1 Litteratur, resultat och egna tankar

5.1.1 Kan självkänslan stärkas genom dans i skolan och i så fall hur?

I resultatet anser pedagogerna att det är viktigt med dans i undervisningen och att dansen på olika sätt stärker individen. Pedagogerna diskuterar vikten av dans i undervisningen men inte så ingående om vad tidigare forskning tar upp. Lisa och Britta anser jag förlitar sig på sina erfarenheter i pedagogiken men är inte rädda för ett nytänkande. Maja är en nyexaminerad lärare och det märks att hon har genom lärarutbildningen läst mer forskning kring dansens betydelse i skolan än Lisa och Maja. Det är där jag ser hur viktigt det är när man kommer ut som lärare att man delar sina tankar och erfarenheter kring undervisningen bland personalen och att alla då har något att ge. I resultatet tar inte någon av pedagogernas upp teorin om att kropp och själ hör ihop. Dans är ett fantastiskt sätt att arbeta med själen genom kroppens rörelser vilket jag tror stärker både kroppsmedvetenheten och självkänslan. Rudolf Steiners forskning kring barns nioårskris och teorin om att kropp och själ hör ihop tycker jag får mitt arbete trovärdigt då dans stärker självkänslan (Dahlin, Ingelman, Dahlin, 2002).

Pedagogerna undervisar alla liknande övningar som rörelsemetoden Röris som används som ett avbrott i undervisningen. Jag tycker att det är en bra metod då man inte känner sig hemma i undervisning av dans. Alla pedagoger kan inte brinna för dansen som jag gör men som pedagog tycker jag att man ska förstå vikten av dansens betydelse i undervisningen. Ingen av pedagogerna undervisar dans efter Rudolf Labans grundstenar Kropp, Rum, Tid, Kraft och Relation vilket jag tycker är synd. Labans teorier är en otroligt bra grund att använda sig av om man känner sig osäker som pedagog i undervisning av dans. De är då man förstår att denna undersökning har något att ge. Britta har mycket dans i sin idrottsundervisning. Jag tycker att det är härligt att hon inte är rädd för att använda dans och på så sätt får eleverna att inte känna sig främmande för rörelse till musik. Lisa tror att fri dans är ett bra sätt för elever som känner är ovan med dans, vilket Isadora Duncan jobbade för när hon utvecklade den moderna dansen(Bjertoft, 2004) . Jag tror verkligen på den fria dansen. Det är då du får möjlighet att få dansa utifrån dina egna förutsättningar och på så vis utvecklas i din

kroppskännedom och då får en stärkt självkänsla. Jag tycker att Majas rörelseövning är ett bra exempel att använda sig av som nybörjare i undervisning av dans då eleverna får hitta på egna rörelser till utvald musik som sedan blir en gemensam koreografi.

(27)

Jag tycker att Lisa är den av pedagogerna i intervjuerna som mest närmar sig ”att vara” i sin undervisning enligt Delors-kommissionen (Dahlin, Ingelman, Dahlin, 2002). Hon tycker att den fria dansen är bra så att eleverna får känna sig trygga och på så sätt känna ”att vara” i dansens rörelser. Att man duger som man är och lyfts i glädjen. Jag tror att det är viktigt att vi lär oss att stanna upp i vardagen för att smälta alla intryck vi upplever. Eftersom att jag brinner för att just stärka elevers självkänsla, vilket är mitt syfte i undersökningen blir jag väldigt inspirerad och nästan lite tagen av hennes synsätt i bemötandet av eleverna. Jag tycker att problematiken kring ”att vara” känns otroligt stor ute bland pedagogerna landet. Under min Vfu-praktik har jag sett hur pedagoger missar arbetet kring ”att vara” och fokuserar mer på ”att lära sig leva tillsammans”. Denna problematik tar Dahlin, Ingelman och Dahlin (2002) när de analyserar Delors-kommissionen. I resultatet fram går det inte att Britta lägger stor vikt på individens utveckling, utan jobbar mer med gruppen. Jag ställer mig frågan nu efteråt hur hon jobbar med de elever som inte följer strömmen, hamnar de på utsidan av undervisningen?

Hur kan då elevens självkänsla stärkas. Maja tycker att elevens självkänsla stärks i och med att individen får känslan av att våga och då stärks även gruppsammanhållningen i klassen. Jag tror verkligen att arbetet med individen är minst lika viktigt i undervisningen som arbetet med gruppen och att arbetet går hand i hand.

Alla tre pedagoger tycker att glädjen är viktig i dansen och att glädjen ska fånga elevernas motivation till att lära. Bjertoft (2004) tar upp hur viktigt det är att man inspirerar eleverna med sin egen dansglädje och att man dansar med dem. Glädjen i undervisningen är

betydelsefullt då man ska engagera sina elever till motivation tycker jag. Glädjen är a och o i Brittas undervisning. Man får inte låsa sig som pedagog om eleverna inte tycker att alla ämnen i skolan är roliga, jag tror att alla ämnen kan bli mer eller mindre roliga och

intressanta. Det är då det ställs krav på personalens initiativförmåga, idérikedom och fantasi, ett intresse och engagemang( Bjertoft, 2004).

Pedagogerna använder även dansen som ett avbrott i undervisningen och det tycker jag är bra, en varierad undervisning är stimulerande för eleverna. Bara man inte som pedagog fastnar i mönstret att dansen blir ett avbrott och inte givande för självkänslan. Trygghet med den egna kroppen, personlig säkerhet och stark identitet hör ihop (Jonson, 1983) Dansen ger en bra kroppskännedom och hållningen stärks visar det sig i resultatet bland de tre pedagogerna. Det är verkligen viktigt att ha en bra kroppskännedom tycker jag. Dansen har gjort mig rakryggad vilket gett mig en tro i mig själv, en tro i mig själv som stärkt min självkänsla.

(28)

Maja pratar om att dansen i skolan har stannat i utvecklingen och det är just bara den traditionella dansen som eleverna får pröva på i många fall. De är då fantastiskt att

kulturskolorna jobbar för att få in dansen i den obligatoriska skolan och att projektet ”Dans i skolan” finns (Bjertoft, 2004, Dans i skolan). På min praktikplats har jag iakttagit

kulturskolan och har en mycket positiv bild av deras sätt att undervisa. De satsar mycket på glädjen för att få med eleverna på lektionerna, liknande sätt som Britta undervisar. Eftersom att de inte får så mycket tid till varje elev arbetade danspedagogerna mer med gruppen som helhet. Jag tycker att personalen ute i skolorna ska ta till sig vad de utomstående pedagoger ha att ge och istället inte vända ryggen till det som känns främmande och nytt. I resultatet av intervjuerna kan man se att pedagogerna är positiva till undervisning av dans men har inte så mycket kunskaper kring ämnet. De är då viktigt att lärarutbildningen sattsar på dansen så vi nyexaminerade lärare kan sprida god kunskap om ämnet.

5.1.2 Vilket förhållningssätt använder sig pedagogerna av då målet är att stärka elevers självkänsla?

Under intervjuns gång med Lisa talade hon om vikten att få sina elever att känna sig sedda av pedagogen.

”Det sättet du möter dina elever är grunden av din människosyn och ditt individuella sätt att förstå känsla och kunskap” (Dahlin, Ingelman, Dahlin, 2002, s. 75).

Citatet belyser grunden till ditt förhållningssätt som pedagog( Bjertoft,2004). För att vara en god pedagog måste man fråga och analysera sig själv hur man förhåller sig till eleverna och hur man då kan finna sin egen väg till en givande undervisning anser jag. Av den litteratur jag funnit får jag känslan av att undervisningen i det stor hela handlar om att se individen och få den att känna sig lyckad i de utmaningar de möter i dansen och även i livet. Det är där jag tycker att pedagogen Lisa är en stor inspirationskälla. Maja och Britta talar upp tryggheten i undervisningen. Ett barn som känner sig klumpig utsätter sig sällan för situationer som kräver snabba beslut och smidighet, därför behöver elever mycket stöd (Jonson, 1983). De tre pedagogerna har en och samma tanke bakom deras förhållningssätt till eleverna och deras mål med undervisningen är att eleverna ska våga. Med en god trygghet i klassrummet blir inte eleverna rädda för att misslyckas utan får känslan att våga.

(29)

De tre pedagogerna talar om en strukturerad undervisning, att man är väl förberedd och flexibel. Maja tar upp att man som pedagog måste ta undervisningen på allvar och inte se det som något jobbigt. Britta tar upp ett exempel då samlar eleverna i en ring där varje elev får gå in i mitten och göra en rörelse till musik. Hon börjar alltid själv med att göra övningen så att eleverna ska känna sig trygga i utförandet av rörelsen. Det är så jag tycker att danslektionerna ska gå till. Du ska vara aktiv som pedagog eftersom att eleverna oftast tar efter en. Står pedagogen bredvid tycker jag att det visar ett oengagerat intryck vilket inte ger eleverna någon inspiration alls.

Ifrån den tidigare litteraturen vill jag åter belysa Bejertoft (2004) olika tips och praktiska lösningar i dansundervisningen.

- Släpp inte in eleverna förrän lektionen börjar för att markera att det är en ny situation för dig och gruppen.

- Lär dig elevernas namn så tidigt som möjligt.

- Bestäm dig för några för några få och enkla regler om vad som gäller när du undervisar.

- Prata inte sönder dina moment utan dansa visa rörelserna för gruppen.

- Ta eleverna på allvar och kräv koncentration.

- Bryt lektionen om det uppstår tråkiga beteenden och ta upp en diskussion kring problemet.

- Gör det till en vana att ni visar upp danserna för varandra i gruppen.

Dessa tips tror jag är bra att följa, särskilt då eleverna är ovana och om man inte får undervisningen dit man vill. I resultatet tar de tre pedagogerna upp problematiken kring elevers ovana och osäkerhet i dansundervisningen vilket kan leda till brist på koncentration.

Att genom struktur på sin undervisning och tydliga regler få gruppen och individen att känna sig trygga. De är då detta examensarbete kan leda pedagoger ute i skolans värld på rätt väg då strävan är att stärka elevers självkänsla och dansens betydelse i skolan.

(30)

5.2 Brister och felkällor – kritik till arbetet

Jag önskar att jag tagit upp i litteraturen om rörelsemetoden ”Röris” eftersom att jag förstått i undersökningen av mina intervjuer att ”Röris” används av dessa tre pedagoger.

5.3 Slutsatser

Dans är ett jätte bra sätt att under lågstadiet stärka elevers självkänsla. Ju yngre man är som elev desto lättare har man att våga släppa sina hämningar och man som pedagog har då en stor inverkan på undervisningen. Blir dans en naturlig del i undervisningen redan från början tror jag att pedagoger kan genom undervisning av dans få eleverna i skolan att få en stärkt självkänsla. De är då viktigt att man som pedagog har en god struktur och är medveten om vad man vill med sin dansundervisning. Att inse att man inte kan fokusera bara på gruppen utan även individens process. Dans borde vara en självklar del i undervisningen ute på

skolorna tycker jag. Få pedagoger och elever vet inte om dansens betydelse och därför hoppas jag utvecklingen som sker med hjälp av bl. a kulturskolorna kommer att sprida vikten av dansundervisning och hur man går till väga.

5.4 Förslag på fortsatt forskning

- Hur kan man som pedagog få lärare ute på fältet att förstå vikten av estetiskt lärande?

- Hur kan man som pedagog motivera passiva elever i dansundervisningen?

(31)

LITTERATURFÖRTECKNING / REFERENSER

- Bjertoft, Cecilia, 2004: Dans - En möjlighet för alla. Karlstad: Karlstads universitets tryckeri.

- Dahlin, Bo, Ingelman, Rutger, Dahlin, Christina,2002: Besjälat lärande. Lund:

Studentlitteratur

- Grönlund, Erna, Wigert, Anne, 2004: Röster om danspedagogik. Falun:

Carlssons Bokförlag

- Jonson, Birgit, 1983: Vi rör oss tillsammans. Lund: Liber Förlag

- Klinta, Cia,1998: Självtillit, kommunikation, rörelseglädje. Värnamo: Ekelunds Förlag AB

- Klinta, Cia,1998: Självtillit, kommunikation, rörelseglädje. Värnamo: Ekelunds Förlag AB

- Lärarförbundet, 2006: Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri Information - Rönn, Maria, 1997: Heliga danser. Borås: Verbum förlag

- Sjöstedt, Elisabet, Wigert, Anne, 2005: Att känna rörelse. Oskarshamn: Carlsson Bokförlag

- Skolverket, 1996: Kursplaner. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB

- Stukat, S. 2005. Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur

- Trost, Jan, 2005: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

- Vygotskij, Lev S, 1995: Fantasi och kreativitet i barndomen. Uddevalla:

Daidalos

- Dans i skolan, september 2007,

http://www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=781 - Nationalencyklopedin, september 2007 -

http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1

(32)

7. BILAGOR

7.1 Intervjufrågor:

- Hur länge har du jobbat som pedagog?

- Vad är dans i skolan för dig?

- Använder du dig av dans i skolan i ett pedagogiskt syfte?

- Använder du dig av någon metod?

- Ser du då några fördelar och nackdelar med metoden?

- Vad tror du dans kan ge våra elever?

- Vilka effekter har dans på eleverna?

- Märker du detta, några exempel?

- Finns det några svårigheter med dans i skolan?

- Vad tycker du är viktigt att tänka på när du undervisar dans?

References

Related documents

De frågeställningar som studien utgick ifrån var vad elevhälsan ansåg vara orsaken till att elever utvecklar anorexia nervosa, hur elevhälsan arbetade upptäckande och

När jag börjar placera in mina olika material och objekt i hemmet blir det snabbt påtagligt hur den där gränsen mellan det vardagliga stöket och konstverket försiktigt suddas ut,

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-

Då företag vill skapa varumärkeskännedom bör de inom gerillamarknadsföring använda sig av Ambient marketing, vilket innebär att man finner ett föremål som kan ha en klar

Alla de intervjuade lärarna lyfte fram introduceringen av nya begrepp eller räknesätt som en stor källa till svårigheter, detta då eleverna inte förstår vad de gör8.

Spänningen mellan en stad i upplösning respektive renässans, liksom den centrala roll som olika representationer av staden och det urbana tycks spela i diskursen, både i det

Studiens resultat torde vara till nytta, förutom för hälso- och sjukvården, även för personal inom barn- och äldreomsorg då studien belyser hur det kan vara att leva