W
Sm.
R14:1971 Rapport
F ramstegskurvan
Ingmar Öfverholm
« •
F r amstegskurvan Ingmar Öfverholm
Rapporten handlar om hur använda tider och kostnader ändras när arbe
ten upprepas. Kunskaper om sådana förändringar kan bidra till kostnads
sänkningar för projekt, i vilka samma arbete skall utföras ett flertal gånger.
Man hör ofta talas om de långa serier
nas ekonomi, men man vet alltför litet om sambanden mellan kostnad och serielängd. Det gäller att både få fram metoder som är anpassade till bygg
nadsindustrins behov och att med hjälp av dessa metoder samla data om seriearbeten. Underlag för detta ges i rapporten, som beskriver i tre olika delar
□ begreppen serieeffekt och fram- stegskurva
□ holländskt material om hur man med främstegskurvans hjälp kan rationalisera produktionen
□ hjälpmedel för beräkning och ad
ministration av serieeffekter.
1 2 4 B IB 3 2
E N H ET N R
F I G . 1
T IM M A R
F I G . 2
F IG . 3
Framstegskurva — serieeffekter
S e rie e ffe k te r o m n ä m n s o fta i s a m b a n d m e d fö rv ä n ta d e lä g re k o s tn a d e r fö r e tt p ro je k t. M a n k a n illu s tre ra e ffe k te rn a i e n k u rv a , s o m h ä r k a lla s fra m s te g s k u rv a (s e F IG . 1 ).
N a m n e t h a r v a lts fö r a tt m a rk e ra a tt k u rv a n v is a r d e t s a m m a n la g d a re s u l
ta te t a v a lla k ra fte r s o m s trä v a r a tt fä n e d k o s tn a d e r e lle r re s u rs fö rb ru k n in g i a llm ä n h e t. D e t ä r in te b a ra frå g a o m in lä rn in g o c h e j h e lle r o m e tt k o rt in k ö rn in g sfö rlo p p u ta n o m e n m å l
m e d v e te n fo rtg å e n d e in s a ts fö r a tt få lä g re k o s tn a d e r p e r p ro d u c e ra d e n h e t ju lä n g re e n s e rie lö p e r. H e lt n a tu rlig t ä r d e t e n k la re a tt n å g o d a b e s p a rin g s re s u lta t i b ö rja n a v e n s e rie , m e d a n d e t b lir s v å ra re n ä r a n ta le t e n h e te r i s e rie n v ä x e r. K u rv a n te n d e ra r a tt ö v e rg å i e n h o ris o n te ll lin je . R ita r m a n u p p k u rv a n i e tt k o o rd in a ts y s te m s o m a n p a s sa ts till k u rv a n s k a ra k tä r, d v s . i e tt s y s te m m e d d u b b e llo g a rit- m is k a s k a lo r, b lir k u rv a n e n rä t lin je (se F IG . 2 ). D e t ä r s å m a n b ö r v is a fra m ste g sk u rv o r, ty d e ls s e r m a n d å a tt re s u rs fö rb ru k n in g e n fo rtsä tte r a tt m in s k a , d e ls k a n m a n re la tiv t e n k e lt a n v ä n d a k u rv a n fö r a tt g ö ra b e rä k n in g a r.
I ra p p o rte n re d o g ö rs fö r h u r m a n k a n få o lik a lu tn in g a r p å k u rv a n o c h v ilk a fa k to re r s o m k a n p å v e rk a k u r
v a n s rä tlin jig h e t. Generellt gäller a tt ju m e r fö rb e re d e ls e a rb e te s o m g ö rs fö re s e rie sta rte n d e s to m in d re b lir re s u rs fö rb ru k n in g e n fö r fö rs ta e n h e te n
— k u rv a n b ö rja r lä g re n e d p å y -a x e ln
— m e n s a m tid ig t b lir k u rv a n o c k s å fla c k a re , d v s . d e n få r m in d re lu tn in g . P ro c e n tta le n fö r re s p e k tiv e k u rv a i F IG . 3 a n g e r lu tn in g e n . 7 0 % b e ty d e r a tt e n h e t 2 s k a ll ta 0 ,7 - 4 0 = 2 8 tim m a r o c h e n h e t 4 0 ,7 • 0 ,7 • 4 0 = 2 0 tim m a r. F ö r v a rje fö rd u b b lin g a v a n ta le t e n h e te r s ju n k e r fö rb ru k n in g e n m e d s a m m a p ro c e n ts a ts.
System för bearbetning av serieeffekter
I H o lla n d h a r m a n s e d a n n å g ra å r a n v ä n t ” fra m s te g sk u rv e te k n ik e n ” in o m b y g g n a d s o m rå d e t. M a n h a r o b s e rv e ra t a tt s tö rn in g a rn a s d e l a v d e n to ta la b y g g tid e n ä r c a 5 0 %, o c h a tt m a n k a n m in s k a d e s s a s tö rn in g a r i e n ta k t s o m m o tsv a ra s a v e n fra m s te g s k u rv a . A rb e ta re n s in lä rn in g p å v e rk a r o c k så
Byggforskningen Sammanfattningar
RI4:1971
N y c k e lo rd :
byggnadsproduktion, s e rie e ffe k t, in lä r
n in g , s tö rn in g , d a ta in s a m lin g , d a ta b e a rb e tn in g , n o rm b la d (H o lla n d )
serieeffekt, fra m s te g s k u rv a , re s u rsfö r
b ru k n in g
U D K 6 9 .0 0 2 6 9 .0 0 3 .1 2 6 5 .0 1 1 .4 S fB A S a m m a n fa ttn in g a v :
Ö fv e rh o lm , I, 1 9 7 1 , Framstegskurvan
— ett hjälpmedel att belysa och på
verka serieeffekter i byggnadsproduk- tionen. (S ta te n s in s titu t fö r b y g g n a d s
fo rs k n in g ) S to c k h o lm . R a p p o rt R 1 4 : 1 9 7 1 , 1 3 4 s ., ill. 2 0 k r.
R a p p o rte n ä r s k riv e n p å s v e n sk a m e d s v e n sk o c h e n g e ls k s a m m a n fa ttn in g .
D is trib u tio n : S v e n s k B y g g tjä n s t
B o x 1 4 0 3 , 1 1 1 8 4 S to c k h o lm T fn 0 8 /2 4 2 8 6 0
A b o n n e m a n g s g ru p p : (p ) p ro d u k tio n
L Ä G G N IN G A V G O L V E L E M E N T M A N T IM M A R PE R H U S
-T O T A LT ID
8 5 9 0 95 0 5 10 15 2 0 2 5 3 0 3 5 4 0 4 5 5 0 5 5 6 0 65 70 75
o r g a n is a t io n s fOr l u s t e r P ~ ] V Ä N T A N »P E R S O N L IG T ID
FE LA K T IG H A N T E R IN G (IR R E G U L A R H A N D L IN G ]
L Ä 6G N IN G A V E L EM E N T F IG . 4
k u rv a n s lu tn in g , m e n d e n e ffe k t so m ö k a d in lä rn in g g e r ä r a v u n d e ro rd n a d b e ty d e lse jä m fö rt m e d v a d so m k a n å s ta d k o m m a s m e d m in sk n in g a v s tö r
n in g a rn a . I F IG . 4 å terg e s re s u lta te t a v e n stu d ie so m g jo rts a v S tic h tin g A rb e id s te c h n isc h O n d e rz o e k B o u w n ij- v e r h e id , U tre c h t.
B re d e ro ’s B o u w b e d rijf i U tre c h t h a r s y s te m atis era t u tn y ttja n d e t a v fra m - steg sk u rv a n . D e v ä ljer i sin p ro d u k tio n u t e n h e te r fö r v ilk a m a n k a n o b se rv e ra e n se rie effe k t. D e t k a n v a ra v iss p e la rty p , m 2 b jä lk la g , m fa sa d , v å n in g e lle r h u s. Valet av enhet ä r
S e rie d el, fö rsta o c h sista e n h e t, m 2
M a n tim m a r p e r n r g o lv y ta U tsä tt
n in g
D ö rrö v e r- sty c k e , fa rstu trap p a
U rsp a - rin g a r, a n k a re
F o rm sä tt
n in g
F o rm riv - n in g g o lv
T o ta lt
8 ^ — 1 9 2 0 ,0 6 0 ,0 6 0 ,0 6 0 ,8 0 ,5 1 ,5
1 9 3 — 4 4 3 0 ,0 5 0 ,0 5 0 ,0 5 0 ,7 0 ,5 1 ,4
4 4 4 — 1 0 1 9 0 ,0 5 0 ,0 5 0 ,0 5 0 ,6 0 ,4 1 ,2
1 0 2 0 — 2 3 4 3 0 ,0 4 0 ,0 4 0 ,0 4 0 ,5 0 ,4 1,1
2 3 4 4 — 5 3 8 8 0 ,0 4 0 ,0 4 0 ,0 4 0 ,5 0 ,3 1 ,0
ty d lig e n m y c k e t v ik tig t fö r a tt m a n sk a ll få tillfö rlitlig a re s u lta t. Ä n d å få r m a n s to ra s p rid n in g ar, so m v isas i b ila g o rn a C , D o c h E i ra p p o rte n . M a n d a ta b e h a n d la r in s a m la t m a te ria l o c h få r b l.a . u t s tap e ld ia g ra m m e d lin jä ra s k a lo r ö v e r m a n tim m a r p e r e n h e t (F IG . 5 ). D e ssa d ia g ra m a n v ä n d e r m a n fö r k o n tin u e rlig ö v e rv a k n in g a v a rb e te n . V id a re b e a rb e tn in g g e r fra m - steg sk u rv a n (F IG . 6 ), o c k så d e n rita d m e d h jä lp a v d a ta m a s k in .
R e su lta te n u tn y ttja r m a n fö r a tt g ö ra
” n o rm b lad ” . U td ra g u r e tt så d an t n o rm b la d , fö r fo rm sä ttn in g o c h fo rm riv n in g a v g o lv , v isas i F IG . 7 .
H ä rm e d ä r sy ste m e t k o m p le tt; d a ta in sa m lin g — k o rrig e rin g a v a rb e tet u n d e r d e ss g å n g — b e a rb e tn in g till fra m - s te g sk u rv o r — u n d e rla g fö r u tg iv a n d e a v n o rm b la d — p la n e rin g o c h k a lk y - le rin g m e d h jä lp a v n o rm b la d .
Hjälpmedel
A v F IG . 7 fra m g å r a tt m a n d e la r in a rb e te t i o lik a se rie d e lar
8 4 - 1 9 2 1 9 3 - 4 4 3 4 4 4 -1 0 1 9 .
In o m fly g in d u strin k a lla s d e tta b a tc h -in d e ln in g . U n d e rla g fö r b a tch - in d e ln in g fin n s i ra p p o rte n .
S o m b e rä k n in g s h jä lp m e d e l k a n a n v ä n d a s
d e ls d u b b e llo g a ritm isk t p a p p e r d e ls ta b e lle r.
E x e m p e l p å b e rä k n in g a v re s u rsfö r
b ru k n in g m e d h jä lp a v ru tp a p p e r v isas i F IG . 8 . G e n o m a tt m u ltip lic e ra m e d e lfö rb ru k n in g e n fö r V ä a v se rie n 1 till 3 8 , d v s. fö r n r 1 3 , m e d a n ta le t e n h e te r få r m a n h e la y ta n u n d e r k u rv a n e ller to ta la re s u rsfö rb ru k n in g e n 0 ,4 4 ■
•3 8 = 1 6 ,6 .
M o tsv a ra n d e k a n e rh å lla s u r ta b e ll g e n o m a v lä sn in g a v a c k u m u le ra d fö r
b ru k n in g (F IG . 9 ).
T a b e ll fö r fö rb ru k n in g p e r e n h e t fin n s o c k så .
Slutsats
M e d fra m s te g sk u rv a n få r m a n
— s trå lk a sta rb e ly s n in g p å s tö rn in g a r
n a s b e ty d e lse
— re d o v is n in g a v ra tio n a lise rin g s m ö j
lig h ete r
— u n d e rla g fö r p la n e rin g so m u tn y tt
ja r se riee ffe k te n
— u n d e rla g fö r b ä ttre k o stn a d ssty r- n in g
— u n d e rla g fö r b e rä k n in g a v m a rg i
n a lk o stn a d e r v id ä n d rin g a v e tt p ro je k ts sto rle k .
Ackumulerad resursförbrukning, 80 % lutning. F IG . 9
0 1 2 i 4 s 6 7 a s
1 .0 0 0 0 0 0 1 .8 0 0 0 0 0 2 .5 0 2 ) 0 4 3 . H .2 0** 3 .7 3 7 7 * 1 1 4 ^ 2 9 S A 2 Ä _ 4 .8 3 1 9 1 4 1
?
6 .3 1 5 3 7 4 1 0 .4 8 4 9 4 4
6 .7 7 7 4 8 5 1 0 .8 6 0 ? ) 1
7 .2 2 6 8 3 1 n . 2 2 9 9 0 0
7 .6 6 4 7 4 7 1 ) .5 9 4 3 3 6
8 .0 9 2 3 3 9 8 .5 ) 0 5 3 8 1 2 .3 Q Ü 5 9 Z
8 .9 2 0 1 3 8 L 2 ..6 5 8 9 2 9
9 .3 2 1 8 2 1 1 3 .0 0 5 0 3 1
9 .7 1 6 ) 8 1 1 3 .3 4 7 1 0 4
1 0 .1 0 3 7 3 6 1 3 .6 Ë 5 3 3 5
1 2 3 1 4 .0 1 9 8 9 4 1 4 .3 5 0 V 4 Q 1 4 .6 7 8 6 2 0 1 5 .0 0 3 0 7 0 ) 5 .3 2 4 4 1 7 1 5 .6 4 2 7 7 9 1 5 .9 5 8 2 6 7 1 6 .2 7 0 9 8 4 Ç J 6 .S 8 I C P 8 ) 1 6 .8 8 8 4 9 0 3
u t g iv a r e: s t a t e n s in s t it u t f o r b y g g n a d s f o r s k n in g
Progress curves Ingmar Öfverholm
The report deals with the question of the ways in which times and costs change when operations are repeated. Know
ledge of such changes contributes to achieving reductions in the costs of a project where a particular operation is to be carried out a number of times.
Mention is frequently made of the eco
nomic advantages of lengthy series, but we know all too little about the correla
tion between cost and size of series.
What we need is to develop methods adapted to the needs of the building industry and with the aid of these meth
ods to assemble data on the subject of mass production. A basis for this work is given in the report, which deals with the following:
O the concepts of the effect of repeti
tion and progress curve
□ material obtained from Holland de
scribing how production can be ra
tionalized with the aid of the pro
gress curve
□ aid to calculation and administration of the effects of repetition.
HOURS
12 4 8 16 32
UNIT NO
FIG. 1
HOURS
FIG. 2
FIG. 3
Progress curve — effects of repetition
The effects of repetition are often men
tioned in connection with the anticipa
tion of lower costs for a particular pro
ject. Such effects can be illustrated by means of a curve, here termed a progress curve (FIG. 1).
The name has been chosen to empha
size the fact that the curve represents the combined result of all the forces striving to cut the costs or consumption of resources in general. This is not merely a question of training or of a short introductory period, but rather of a conscious and continuous attempt to achieve lower costs per unit produced the longer repetition of a particular pro
cess is continued. It is, of course, simpler to make satisfactory savings at the beginning of a series than when the number of units in the series has in
creased. The curve tends to level out into a horizontal line. If the curve is drawn so as to fit into a system of co
ordinates which has in its turn been adapted to suit the nature of the curve itself, i.e. a system based on double logarithmic scales, it will take the form of a straight line (FIG. 2). It is in this way that the progress curve should be represented as it is then obvious that consumption of resources continues to decrease, while it is at the same time apparent that the curve can be fairly simply adapted for use in calculation work.
The report describes how the curve can be produced with different gradients and which factors can effect its linearity.
Generally speaking it can be said to be true that the greater the preparation before commencing production of a series, the smaller the consumption of resources for the first unit (the curve begins lower down on the y axis) while at the same time the curve is less pronounced, i.e.
it has a slighter gradient. The percentages given for the curve in FIG. 3 refer to gradient. 70 % means that Unit 2 should take 0.7-40 = 28 hours and Unit 4 0.7-0.7-40 = 20 hours. Thus, each time the number of units is doubled, con
sumption decreases by the same percent
age.
System for analysis of the effects of repetition
The progress curve technique has been in use in the Dutch building industry for
National Swedish Building Research Summaries
R14:1971
Key words:
building production, effect of repetition, training, interruption, assembly of data, data processing, standard sheet (Holland) effect of repetition, progress curve, consumption of resources
UDC 69.002 69.003.12 65.011.4 SfB A Summary of:
Öfverholm, I, 1971, Framstegskurvan — ett hjälpmedel att belysa och påverka serieeffekter i byggnadsproduktionen.
Progress curves — an aid to establishing and influencing the effects of repetition in building industry. (Statens institut för byggnadsforskning) Stockholm. Report R14T971, 134 p., ill. 20 Sw. Kr.
The report is in Swedish with Swedish and English summaries.
Distribution:
Svensk Byggtjänst
Box 1403, S-lll 84 Stockholm Sweden
L A Y IN G O F F L O O R S L A B U N IT S
N -H O U R S P E R B U I L D I N G
I , I O R G A N I S A T I O N L O S S E S
I I W A I T I N G P E R S O N A L T I M I
[ H | I R R E G U L A R H A N D L I N G
ill L A Y I N G O F U N I T S
N U M B E R D F B U I L D I N G S
F I G . 4
s o m e y e a r s . D u r i n g t h i s p e r i o d i t h a s b e e n o b s e r v e d t h a t t h e p a r t o f t h e c o n s t r u c t i o n t i m e c o n s u m e d b y i n t e r r u p t i o n s i s a p p r o x i m a t e l y 5 0 % a n d t h a t t h e s e i n t e r r u p t i o n s c a n b e r e d u c e d a t a r a t e c o r r e s p o n d i n g t o a p r o g r e s s c u r v e . T h e t r a i n i n g o f o p e r a t i v e s a l s o i n f l u e n c e s t h e g r a d i e n t o f t h e c u r v e , b u t t h e e f f e c t p r o d u c e d b y i n c r e a s e d t r a i n i n g i s i n s i g n i f i c a n t c o m p a r e d t o t h a t w h i c h c a n b e a c h i e v e d t h r o u g h r e d u c t i o n o f i n t e r r u p t i o n s . F I G . 4 s h o w s t h e r e s u l t o f a s t u d y c o n d u c t e d b y S t i c h t i n g A r b e i d s t e c h n i s c h O n d e r z o e k B o u w n i j v e r h e i d i n U t r e c h t .
B r e d e r o ’s B o u w b e d r i j f i n U t r e c h t h a s
F I G . 6
P a r t o f M a n - h o u r s p e r m 2 f l o o r a r e a t h e s e s h e e t s .
s e r i e s , S e t t i n g I n f i l l p a R e c e s s e s , F o r m w o r k S t r i k i n g T o t a l
f i r s t a n d o u t n e l o v e r a n c h o r a g e o f f o r m - Aids
l a s t u n i t , d o o r , w o r k f o r I t i s c l e a r f r o m F I G . 3 t h a t w o r k o n a
m 2 f r o n t s t e p s f l o o r s g i v e n s e r i e s i s d i v i d e d i n t o a n n u m b e r
o f s t a g e s
8 4 — 1 9 2 0 . 0 6 0 . 0 6 0 . 0 6 0 . 8 0 . 5 1 .5 8 4 - 1 9 2
1 9 3 — 4 4 3 0 . 0 5 0 . 0 5 0 . 0 5 0 . 7 0 . 5 1 .4 1 9 3 - 4 4 3
4 4 4 1 0 1 9 0 . 0 5 0 . 0 5 0 . 0 5 0 . 6 0 . 4 1 .2 4 4 4 — 1 0 1 9
1 0 2 0 — 2 3 4 3 0 . 0 4 0 . 0 4 0 . 0 4 0 . 5 0 . 4 1 .1 I n t h e a i r c r a f t i n d u s t r y t h i s i s k n o w n
2 3 4 4 — 5 3 8 8 0 . 0 4 0 . 0 4 0 . 0 4 0 . 5 0 . 3 1 .0 a s b a t c h d i v i s i o n , t h e p r i n c i p l e s o f w h i c h F I G . 7 a r e t o b e f o u n d i n t h e r e p o r t .
s y s t e m a t i z e d t h e u s e o f t h e p r o g r e s s c u r v e . T h e y s e l e c t f r o m t h e i r p r o d u c t i o n l i n e u n i t s o n w h i c h a n e f f e c t o f r e p e t i t i o n i s v i s i b l e . T h i s m a y m e a n a c e r t a i n t y p e o f c o l u m n , m 2 o f f l o o r s l a b , m o f e x t e r n a l w a l l p a n e l s , s t o r e y o r b u i l d i n g . The choice of unit i s c l e a r l y o f g r e a t i m p o r t a n c e i f r e l i a b l e r e s u l t s a r e t o b e o b t a i n e d . L a r g e d e v i a t i o n s d o n e v e r t h e l e s s o c c u r , d e t a i l s o f w h i c h c a n b e f o u n d i n A p p e n d i x e s C , D a n d E o f t h e r e p o r t . T h e m a t e r i a l a s s e m b l e d i s p r o c e s s e d i n a c o m p u t e r , o n e o f t h e r e s u l t s o f t h i s p r o c e s s b e i n g h i s t o g r a m s w i t h l i n e a r s c a l e s o f m a n - h o u r s p e r u n i t ( F I G . 5 ) . T h e s e d i a g r a m s a r e u s e d f o r c o n t i n u o u s s u p e r v i s i o n o f o p e r a t i o n s . F u r t h e r a n a l y s i s p r o d u c e s t h e p r o g r e s s c u r v e ( F I G . 6 ) , e v e n t h i s p l o t t e d w i t h t h e a i d o f a c o m p u t e r .
T h e r e s u l t s a r e u s e d t o p r o d u c e w h a t a r e t e r m e d “ s t a n d a r d s h e e t s ” . A n e x t r a c t f r o m o n e s u c h s h e e t f o r f o r m w o r k a n d s t r i k i n g o f f o r m s f o r f l o o r s l a b s i s s h o w n i n F I G . 7 .
T h e s y s t e m i s t h e n c o m p l e t e a n d c o m p r i s e s a s s e m b l y o f d a t a , c o r r e c t i o n o f f a u l t s i n t h e c o u r s e o f t h e w o r k , p r o d u c t i o n o f p r o g r e s s c u r v e s , g u i d e t o d r a w i n g u p o f s t a n d a r d s h e e t s a n d p l a n n i n g a n d e s t i m a t i n g w i t h t h e a i d o f
Cumulative progress curve, 80% gradient.
F I G . 8
F I G . 9
A i d s t o c a l c u l a t i o n w h i c h c a n b e u s e d a r e :
— d o u b l e l o g a r i t h m i c p a p e r
— t a b l e s .
A n e x a m p l e o f t h e c a l c u l a t i o n o f c o n s u m p t i o n o f r e s o u r c e s u s i n g s q u a r e d p a p e r i s s h o w n i n F I G . 8 . B y m u l t i p l y i n g t h e m e a n c o n s u m p t i o n f o r o n e t h i r d o f t h e s e r i e s 1 — 3 8 , i . e . f o r N o . 1 3 , b y t h e n u m b e r o f u n i t s , w e g e t t h e w h o l e a r e a u n d e r t h e c u r v e o r t h e t o t a l c o n s u m p t i o n o f r e s o u r c e s 0 . 4 4 - 3 8 = 1 6 . 6 .
T h e s a m e r e s u l t c a n b e a c h i e v e d u s i n g t h e t a b l e a n d r e a d i n g o f f t h e c u m u l a t i v e c o n s u m p t i o n ( F I G . 9 ) .
T h e r e a r e a l s o t a b l e s s h o w i n g c o n s u m p t i o n p e r u n i t .
Conclusion
T h e p r o g r e s s c u r v e o f f e r s
— a c l e a r v i e w o f t h e s i g n i f i c a n c e o f i n t e r r u p t i o n s
— d e t a i l s o f t h e s c o p e f o r r a t i o n a l i z a t i o n
— a b a s i s f o r p l a n n i n g u t i l i z i n g t h e e f f e c t o f r e p e t i t i o n
— a b a s i s f o r b e t t e r s t e e r i n g o f c o s t s
— a b a s i s f o r c a l c u l a t i o n o f m a r g i n a l c o s t s d u e t o c h a n g e i n t h e s i z e o f a p r o j e c t .
P U B L I S H E D B Y T H E N A T I O N A L S W E D I S H I N S T I T U T E F O R B U I L D I N G R E S E A R C H
Rapport RJ U : 1971
FRAMSTEGSKURYAN
- ett hjälpmedel att belysa och påverka serieeffekter i byggnadsproduktionen
PROGRESS CURVES
- an aid to establishing and influencing the effects of repetition in the build
ing industry
av Ingmar Öfverholm
Denna rapport publiceras enligt beslut av Statens råd för bygg
nadsforskning. Försäljningsintäkterna tillfaller fonden för byggnadsforskning.
Statens institut för byggnadsforskning, Stockholm Rotokeckman Ars, Stockholm 1971 , 10 9014 1
INNEHÅLL
INLEDNING ... 5
ALLMÄNT OM FRAMSTEGSKURVAN ... 7
Framstegseffekter ... 7
Framstegskurvans lutning ... 8
Seriestorlek och förberedelsearbete ... 12
Tillämpning... 12
Faktorer som påverkar framstegskurvans form ... 13
Olika slags framstegskurvor ... 15
TILLÄMPNING INOM BYGGOMRÅDET ... 19
Tidsbegrepp... 19
Val av enhet och normvärde... 21
Klassindelning (batcher) ... 23
Exempel på datainsamling ... 23
Störningar och förberedelser ... 24
HJÄLPMEDEL... 27
Exempel på användning av tabeller... 27
Exempel på användning av dubbellogaritmiskt rutpapper . . 30
Batchstorlekar ... 31
LITTERATUR... 33
BILAGA A Sammanfattning av "Inlärningsförloppet i byggnadsindustrin" av Sten Wallin ... 37
BILAGA B Serieeffekter, analyser utförda av Stichting A.rbeidstechnisch Onderzoek Bouwni jverheid , Utrecht... 39
BILAGOR Dataredovisning från Bredero^s Bouybedrijf,v C, D, E Utrecht... ^3
BILAGOR Normblad från Bredero^s Bouwbedrijf, Utrecht. . 65
F, G BILAGA H Presentation av "Stichting Arbeidstechnisch Onderzoek Bouwnijverheid" ... 77
BILAGA I Dubbellogaritmiskt rutpapper ... 86
BILAGA K Tabeller för enhetsförbrukning vid olika lut ningar på framstegskurvan (källa: Lockheed - Georgia Company) ... 89
BILAGA L Tabeller för ackumulerad förbrukning vid olika lutningar på framstegskurvan (källa: Lockheed - Georgia Company ... 109
BILAGA M Framstegskurvor, underlag för beräkningsexempel 129 BILAGA N Tabell över batchstorlekar vid olika lutningar på framstegskurvan och faktorer för beräkning av medelresursförbrukningen inom resp. batch (källa: Bredero^s Bouwbedrijf, Utrecht .... 133
INLEDNING
Serieeffekter omnämns ofta i samband med förväntade lägre kost
nader för ett objekt. De långa seriernas kostnadspressande ver
kan är känd, men få äger kunskap om de samband som gäller mellan kostnad och serielängd. Även inom ett enda objekt kan man obser
vera serieeffekter, vilket belyses i denna rapport med exempel hämtade från den holländska byggnadsindustrin. Genom att analy
sera förloppen och systematiskt tillämpa de vunna erfarenheterna på planering och kostnadsberäkning öppnas möjligheten att mer korrekt kalkylera marginella ändringar av projekten. Om man ta
ger fram en kostnadskalkyl för ett visst arbete ^an man beräkna medelkostnaden per enhet av arbetet, t.ex. per m och m . Kost
naden för den sista enheten i arbetet är dock lägre än medelkost
naden vilket visas i fig. 1.
Under vissa förutsättningar, som belyses nedan, kan man beräkna kostnaden för den sista enheten bara man känner kostnadskurvans lutning. Det gäller därför att få fram erfarenhetsunderlag, och detta bör kunna byggas upp på basis av material liknande det som presenteras i denna rapport.
Rapporten är sammansatt av tre delar. Den första ger allmänna aspekter på framstegskurvan, kurvan som åskådliggör inlärnings- förlopp och serieeffekter. Nästa del redovisar holländskt mate
rial, som belyser fr amstegskurvans användningsmöjligheter inom byggområdet. Sista delen omfattar underlag för beräkningar med hjälp dels av rutpapper med dubbellogaritmiska skalor, dels av tabeller.
Rapporten är avsedd att ge en generell bild av framstegseffekter- nas inverkan på resursförbrukningen i en tillverkningsprocess.
Ibland kan denna förbrukning bestå av tid som multiplicerad med timförtjänst blir lön, men den kan också avse resurserna material och hjälpmedel. Man har även anledning att se på omkostnadernas påverkbarhet och beroende av kapacitetsutnyttj ande och serieläng
der.
MEDELKOSTNAD PER ENHET AV ARBETET
i k
KOSTNAD PER ENHET AV ARBETET
OMRÅDE VID MINSKNING AV ARBETET
KOSTNAD FÖR SISTA ENHETEN I ARBETET
OMRÅDE VID ÖKNING AV ARBETET
ANTAL ARBETSENHETER*
Figur 1. Enhetskostnadens beroende av serielängd.
Unit cost dependent upon length of series.
TIMMAR
1 2 4 8 16 32
ENHET NR
Figur 2. Främstegskurva i koordinatsystem med linjära skalor.
Progress curve in a system of co-ordinates with linear scales.
7 ALLMÄNT OM FRAMSTEGSKURVAN
Serieeffekter kan studeras med hjälp av den s.k. framstegskurvan (översättning från eng. progress curve). Den omtalas i vissa fall också som inlärningskurvan (learning curve). På grund av att kurvan emellertid har mycket större användningsområde än en
hart för studier av inlärningseffekter, används uttrycket fram- stegskurva i denna rapport (vilket överensstämmer med Stanford Research Institutes terminologi).
Framsteg kommer från innovationer, utvecklingsinsatser och ra
tionaliseringar, men framför allt från samverkan mellan alla fram- stegsvänliga krafter inom ett företag och dess omvärld. I fram
stegskurvan registreras resultatet av alla dessa strävanden och det är denna egenskap som gör kurvan så unik och intressant.
Ser man närmare på användningsmöjligheterna urskiljer man föl
jande områden:
planering, kalkylering, inköp och
ackordsättning (behandlas ej här).
Till detta kan läggas en allmän företagsfilosofi som grundar sig på framstegskurvan.
Det väsentligaste som hittills har publicerats I Sverige i ämnet finns i "inlärningsförloppet i byggnadsindustrin" av Sten Wallin, 1970. En sammanfattning av denna avhandling återfinns i bilaga A.
Framstegseffekter
För att beskriva vad framstegstakt är väljs ett arbete som tar 1 000 timmar (h) att utföra första gången. Andra gången tar det kanske bara 800 timmar och fjärde gången 640 timmar. För varje fördubbling av antalet gånger arbetet återupprepas sjunker tids- förbrukningen till 00%, tabell 1 och fig. 2.
Framstegstakten kan åskådliggöras i en kurva, framstegskurvan, som motsvaras av ekvationen
y = a • xb
där y är resursförbrukningen för enhet x, a är resursförbrukning
en för första enheten, x är enhetens nummer i serien och b är en exponent som bestämmer framstegskurvans lutning. Vid Ö0% lutning är b = 0,322.
Tabell 1. Q0%> främstegskurva i tabellform.
Antal gånger som Tidsförbrukning arbetet utförts tim
1 2
4 8 16 32
1 000
8oo 6Uo
512 410 328
I ett dubbellogaritmiskt koordinatsystem blir kurvan en rät linje, vilket betonar framstegstaktens karaktär, fig. 3.
Man ser att effekten ej ebbar ut utan att den fortsätter även om arbetet upprepas många gånger. Detta är fundamentalt: det finns alltid en framstegseffekt, och. den minskar efter en procentregel som innebär ett exponentialförlopp.
Förhållandet är något av en naturlag, ty det har observerats både hos djur så lågt stående som amöbor och i industriprocesser
för olje- och elframställning i mycket stor skala.
Väsentligt är att främstegskurvan inte bara registrerar inlärning hos den enskilde individen vid en maskin eller ett ritbord. Den är i minst lika hög grad beroende av arbetsledarens förmåga att förenkla, av planeringsarbete baserat på främstegskurvan, av ra- tionaliseringsteknikernas insatser, av konstruktionsinsatser samt kanske främst av incitamenten att få ned kostnadernå för alla som deltar i arbetsprocessen. Framstegskurvan visar summan av allas ansträngningar, den är resultatet av ett lagarbete. Eftersom olika arbeten är mer eller mindre påverkbara av förenklingsinsat- ser får man olika framstegskurvor. Detta kan illustreras av ett arbete där kostnaden för en enhet fördelar sig på detaljtillverk
ning, delmontering och slutmontering, fig. 4. Vid enhet nr 1 000 är kostnadsfördelningen 2h%, 35% respektive hl% och helt olika fördelningen vid t.ex. enhet nr 100.
Lutningen på kurvorna för monteringsarbetena är större än för den i hög grad maskinstyrda detaljtillverkningen. Ju svårare monte
ringsarbetet är ju brantare blir kurvan.
Av detta kan man dra slutsatsen att framstegseffekten ökar ju mer man genom tankeverksamhet kan påverka arbetsförloppet. Människan är i detta avseende överlägsen maskinen, ty denna kan ju inte
"lära in" att tillverka fortare.
Främstegskurvans lutning
Vad gäller kurvans lutning bör man först understryka att den pla
nerade kurvan utgör ett mål för arbetet och att den därigenom har stort psykologiskt värde. Alla strävar att nå målet, och därför resulterar ansträngningarna i den planerade lutningen. Sätts målet orealistiskt högt blir dock verksamheten desorganiserad och man förmår inte följa kurvan. Omvänt gäller att om man, som tyvärr är brukligt, planerar för oförändrad produktion så blir resulta
tet oförändrad nivå, trots att möjligheter till ökning finns.
Båda ytterligheterna ger dålig ekonomi. Det är väsentligt att pla
nera med den "riktiga" lutningen och det kan man göra genom att analysera tidigare utfall.
Man kan se planeringsförloppet på följande sätt. Först konstate
ras att en framstegseffekt bör kunna uppnås inom aktuellt område - insikt ernås - sedan planeras för att ta tillvara denna effekt - mål ställs upp. Nästa steg är att analysera de åtgärder som erfordras för att nå målen - åtgärderna gås igenom - och sist sker en återkoppling till första steget - ny insikt - om det visar sig att vissa förutsättningar inte gäller ifråga cm avsätt
ning, arbetskrafts- eller utvecklingsresurser etc. Genom succes
siva kretslopp från det projektet startats bör man nå allt större säkerhet i planeringen.
TIMMAR PER ENHET
ENHET NR Figur 3» Främstegskurva i dubbellogaritmiskt koordinatsystem.
Progress curve in a double logarithmic system of co-ordinates.
KOSTNAD
1 10 100 1000 ENHET NR
Figur b. Framstegskurva för montering respektive detalj- tillverkning.
Progress curves for assembly and manufacture of components.
10
Framstegseffekt bör kunna nås
INSIKT ERNÅS1
ÅTERKOPPLING
ÅTGÄRDER GENOMGÅS 4- - - MÅL UPPSTÄLLES
Figur 5* Förlopp för uppställande av mål som väl utnyttjar framstegseffekten.
The outlining of goals which make good use of the progress effect.
Låt oss återgå till de faktorer som påverkar lutningen på kurvan.
Om man vidtager större förberedelsearbeten i form av t.ex. pla
nering och instruktion skall man få en lägre förbrukning för den första enheten, dvs. kurvan skall börja vid ett lägre värde. Efter
som man då utnyttjat en del av de rationaliseringsmöjligheter som är en förutsättning för att man skall få en med ökad serielängd minskad förbrukning är det naturligt att kurvan får en minskad lutning. Man kan uppställa tesen: för en och samma produkt gäller att ju lägre förbrukningen är för första enheten ju mindre blir lutningen på kurvan.
Faktorer som ger minskad förbrukning för första enheten och där
med flackare kurvor är :
- insatser görs före start av arbetet så att utförandet blir mer moget och genomarbetat
- fler eller bättre hjälpmedel (verktyg) används - arbetet planeras bättre
- framställningsmetoderna är bättre utvecklade - bättre instruktion ges före arbetsstart - materialet görs mer lätthanterligt - mer yrkesvan personal används
- mer träning av personalen före arbetsstart t.ex. genom delta
gande i prototyptillverkning eller genom audiovisuell träning.
Wallin har illustrerat betydelsen av olika instruktionsnivåer, se fig. 7 (obs. linjära skalor).
Under arbetets gång får man största lutning när planeringen base
rats på en realistisk lutning. En alltför optimistisk planering medför att man inte hinner med och får störningar, medan en pessi
mistisk planering innebär att man inte utnyttjar möjligheterna till framsteg. Stor lutning på kurvan erhålls när
- störningar, t.ex. många ändringar, strejker, stor personalom
sättning, materialbrist etc., kan undvikas
11 TIMMAR
1 2 4 6 8 10 20 40 100 200 400 ENHET NR Figur 6. Främstegskurvor med olika lutningar "betingade av
graden av förberedelser före produktionsstart.
Progress curves with different gradients caused by the degree of preparation prior to start of production.
PER ENHET
ANTAL ENHETER Figur 7. Operationstidens förändring vid olika instruktions-
nivå. (Ur "Inlärningsförloppet i byggnadsindustrin".) Change in time taken by an operation at different levels of training. (From "The training process in the building industry".)
- arbetstakten kan tillåtas öka successivt genom att marknadsfö
ringen av produkten anpassas till de ökade resurserna
- personalen har intresse av att bidra till rationalisering och tänka kreativt
- rationalisering bedrivs målmedvetet, t.ex. med hjälp av värde
analys .
Seriestorlek och förberedelsearbete
Bland de faktorer som påverkar lutningen av framstegskurvan måste även nämnas tillverkningstakten och längden på den tänkta serien.
Ökas dessa båda faktorer blir det lönsamt med större förberedel
ser före start av tillverkningen så att resursförbrukningen för första enheten går ned, varvid samtidigt kurvan enligt ovan blir flackare. Men under serien kan det också bli lönsamt med större rationaliseringsinsatser än vid lägre takt respektive kortare serie, och man får då brantare lutning.
Det har påvisats att monteringsarbete kräver mer tankeverksamhet än deltillverkning och det förra är därför lättare att påverka så att kurvans lutning blir större.
På samma sätt kan man rita kurvor som hänför sig till vissa ar- betsoperationer, varvid kurvorna blir flackare ju mer maskinbundna operationerna är.
När man talar om lutning måste man även ange hur långt man hunnit på framstegskurvan. En produkt har kanske tillverkats i tusen exemplar, varefter kraftiga modifieringar vidtagits. Man får då inte räkna som om en nytillverkning startar utan fortsätta på kurvan från det antal där den förra serien slutade. Helt natur
ligt bildas en puckel på kurvan vid övergång till den modifierade versionen. Om ändringen är mycket stor kanske man icke kommer ned till den nivå som skulle ha gällt vid obruten tillverkning, fig. 8 Tillämpning
I exemplen ovan har omväxlande nämnts timmar, resursförbrukning och kronor för att betona att framstegskurvan har ett stort an
vändningsområde. Ursprungligen analyserade man bara tidsåtgången.
När man övergår till kostnader kommer omkostnaderna in i bilden och de kan ej rationaliseras bort lika effektivt som timmar. En del av omkostnaderna är konstanta och påverkas inte alls av pro
duktionen. Omkostnaderna ger därmed en dämpande effekt på kurvan.
Som exempel kan nämnas att för en viss tillverkning var lutningen för tidskurvan 80% medan kostnadskurvan hade 85% lutning.
Tidskurvan används för planering och löneberäkning, medan kost
nadskurvan kan utnyttjas för många ändamål förutom planering, t-ex för försäljnings- och inköpsförhandlingar. En väsentlig skillnad mellan de båda kurvorna är att tidsmåttet inte förändras medan kronans värde minskar med åren. Man måste därför korrigera kost- nadsvärdena så att de gäller en och samma prisnivå. Enda sättet att göra detta är med hjälp av indexserier, vilket tyvärr har sina brister. Särskilt svårt blir det då observationer sträcks ut över många år. Lämpligen bör man jämföra kostnadskurvorna med kurvor över tidsåtgång för att se att kostnadsomvandlingen inte infört någon faktor som förvrider bilden.
KOSTNAD PER ENHET
3000 2500
2000
1500
1000
50 100 150 200 250 300 ENHET NR
Figur 8. Framstegskurva visande effekten av stor ändring.
Progress curve showing the effect of a large change.
Faktorer som påverkar framstegskurvans form
Ovan har förutsatts att framstegskurvan är en rät linje i ett dub- bellogaritmiskt koordinatsystem. Olika förhållanden kan inverka på formen så att linjen blir krökt. Tänker vi oss ett arbete som består av detaljtillverkning, delmontering och slutmontering och att kurvorna för varje arbete är räta linjer blir summan av arbe
tena inte en rät linje utan en svagt uppåtböjd kurva, fig. 9. Av
vikelsen är normalt dock inte så stor att man inte kan approximera till en rät linje.
Ett annat problem är botteneffekten. När det gäller material kan man minska kostnaderna genom att göra fördelaktigare inköp, genom mängdrabatter samt genom att minska spillet, dvs. utnyttja materi
alet bättre och minska kassationen.
När de två sista faktorerna så småningom blivit opåverkbara åter
står b.ara fördelaktigare inköp. Rätt snart möter man även där en gräns, kurvan flackar ut, man har nått botten. Materialkurvan på
verkar då totalkurvan för en produkt, så att även den får en flackare tendens.
KOSTNAD PER ENHET
20
0,1 ---- ----]—L-LJ---- ---- ^--- ----L-J-±J
1 10 100 1000 ENHET NR
Figur 9« Den resterande totala främstegskurvan blir krökt då de räta kurvorna för slutmontering, delmontering och detaljtillverkning summeras.
The remainder of the total progress curve will be curved when the straight lines representing final assembly, partial assembly and manufacture of components are added together.
200 300 400 500 600 800 1000 2000 ENHET NR
Figur 10. Framstegskurva med stigande tendens i slutet av en produktion, "toe-up".
Progress curve showing upward tendency towards the end of a production line, "toe-up".
Närmar man sig slutet av en tillverkning är det naturligt att ef
fektiviteten minskar, exempelvis genom att erfaren personal över
förs till nya tillverkningar. Kurvan får då utseendet "toe-up", fig. 10.
Vad gäller inköpta delar och material spelar värdet av dessa en allt större roll ju längre fram man kommer på främstegskurvan, vilket gör att man då koncentrerar sig på att få ned materialkost
naderna.
Olika slags främstegskurvor
Om vi så övergår till hur man beräknar och konstruerar framstegs- kurvor måste först betonas att det finns tre olika begrepp, näm
ligen resursförbrukning per enhet, ackumulerad resursförbrukning och ackumulerad medelsresursförbrukning per enhet.
Allt vad som ovan sagts gäller kurvan över resursförbrukningen per enhet, kurva a i fig. 11. Vi förutsatte att den i normalfallet är en rät linje i ett koordinatsystem med dubbellogaritmiska ska
lor. Ur de värden som anges i tabell 1 får vi med komplettering för mellanliggande värden fram siffrorna i tabell 2 och fig. 11.
Tabell 2. De tre typerna av resursförbrukning.
Antal gånger som arbetet utförs
Resursförbrukning, timmar
per enhet (a) ackumulerat (b) ackumulerat medelvärde ( c)
1 1 000 1 000 1 000
2 800 1 800 900
1+ 61+0 3 ll+2 786
8 512 5 3l+6 668
16 1+10 8 920 558
32 328 ll+ 679 1+59
Den information man vill ha är av två slag: dels vill man veta hur lång tid som åtgår för t.ex. den 150:e enheten, dels hur mycket den totala tiden är för enheterna 1 till 150. Ur kurvan a får man en tid av 199 timmar för 150:e enheten (förutsatt att som i ta
bell 2 lutningen är 80% och resursförbrukningen för första enheten 1 000 timmar).
Den erhållna tiden 199 timmar bör kontrolleras mot erfarenhetsun- derlag. Har man tillgång till statistik som visar att ett väl in
kört förlopp kan nås vid ungefär 150:e enheten och att förbruk
ningen där är ca 200 timmar är allt gott och väl. 0m däremot förbrukningen är 300 timmar får man göra analyser och gå igenom det förlopp insikt-mål-åtgärd som visats i fig. 5-
b ACKUMULERAT RESURS
FÖRBRUKNING
c ACKUMULERAT
MEDELVÄRDE PER ENHET a VÄRDE PER ENHET
1 2 4 6 8 10 20 ENHET NR
Figur 11. Framstegskurvor för rätlinjig resursförbrukning a, per enhet, b ackumulerad resursförbrukning och _c ackumulerad resursförbrukning per enhet.
Progress, curves for linear consumption of resources a per unit, b cumulative progress curve and c_ cumulative mean unit progress curve.
.. RESURS
FÖRBRUKNING PER ENHET
BERAKNAD RESURS
FÖRBRUKNING
150 200 250 ENHET NR
LUTNING ERHÀLLES UR ERFARENHEHETSVÄRDEN
ENHET FOR VILKEN RESURS
FÖRBRUKNING KAN BERÄKNAS
Figur 12. Man lägger främstegskurvan genom en punkt, där resursför brukningen med tillfredsställande noggrannhet kan bestäm mas, och med en lutning som erhållits ur erfarenhets
värden.
The progress curve is plotted so as to pass through a point at which the consumption of resources can be established with a satisfactory degree of accuracy and has a gradient which has been obtained from empirical values.
17 I princip gäller det att med tillräcklig säkerhet “beräkna resurs
förbrukningen för en enhet så tidigt som möjligt i serien samt att med ledning av all den information om insatser före starten etc., som berörts ovan, avgöra vilken lutning på kurvan som är
realistisk. Det är alltså två faktorer som måste bestämmas, fig. 12.
Vad gäller totala tiden för enheterna 1 till 150 blir den (kurva b) 13 23b timmar. På samma sätt kan man med hjälp av tabellverk räkna ut t.ex. totala tiden för enheterna lUl-150 och får då 13 2.3b - Ul 22 b = 2 010, dvs. inom detta område får man ett medel
tal av 201.
Av det sagda framgår att man egentligen inte behöver den ackumu
lerade medelresursförbrukningen per enhet, men det finns ett sär
skilt motiv för den. Dess kurva, c_, närmar sig asymptotiskt en linje parallell med kurvan för resursförbrukningen per enhet, a.
För antal över 50 har de approximativt samma lutning. När man ritar upp resursförbrukningen per enhet från observerade värden, får man alltid in en mängd störningar som dock många är av den arten att de tar ut varandra över en längre period. Det ackumule
rade medelvärdet per enhet får därför ett mycket lugnare och mer karakteristiskt förlopp, fig. 13.
Förhållandet har bidragit till att många nyttjare utgår från att den ackumulerade medelresursförbrukningen svarar mot en rät linje, varvid kurvan för resursförbrukningen blir krökt men asymptotiskt närmar sig en linje parallell med c_, fig. lb. Vid små antal fäs i detta fall, som synes av kurva a, orealistiskt stor lutning på enhetskurvan och detta vållar problem. I denna rapport behandlas därför i fortsättningen det fall där resursförbrukningen per enhet illustreras med en rät linje i ett dubbellogaritmiskt koordinat
system.
För att göra beräkningar finns speciella tabellverk. I fig. 15 och l6 visas utdrag ur sådana tabeller.
MANTIMMAR PER ENHET
ACKUMULERAT
MEDELVÄRDE PER ENHET VARDE PER ENHET 4 6 10
ENHET NR
Figur 13. Framstegskurvor för olika leveranser och versioner av en viss produkt,a per enhet, _c ackumulerat medelvärde.
Progress curves for different deliveries and versions of a given product, a per unit, c_ cumulative mean.
18
RESURS
FÖRBRUKNING PER ENHET
ACKUMULERAT
MEDELVÄRDE PER ENHET VÄRDE PER ENHET
1 2 3 4 5 6 ENHET NR
Figur Ib. Rätlinjig framstegskurva för _c ackumulerad medelresurs- förbrukning och härav orsakad krökt kurva a för resurs
förbrukning per enhet.
Straight line c_
and the curve a progress curve.
cumulative mean consumption of resources derived from this which is the unit
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
1 2
~ 0.4 76STq 0.50120«
1.000000 0.46211»
0.375267
0.,000000 0.449346 0.369689
0.702104 0.437916 0. 3644 36
0.640000 ' 0.427592 "
0.359477
0.595637 0.418199 0.354784
0.561683 0.409600 0.350332
0*534490 0.401683 0.346102
0-512000, 0.394360 0.342071
0,492955_____
0.387555 »
0.338231 2
3 0.3 34559 0.331046 0. 3276Ö0 0.324450 0. 32 1 34 7 0.318362 0.315*88 0.312717 O.310044 0.307462 3
Figur 15. Enhetsframstegskurva ; 80 % lutning.
Unit progress curve ; 80 % gradient.
0 1 2 i 4 5 t 1 - e s
».000000 1.800000 2.502104 U?10. 3.7 37 74 1 4.299424 4.833914 S.3459 14 S.B3BB64
1 2
6.3 1 $374 I0.4849V4
6.7774öS 10.860211
7.226831 11.229900
7.664.7% 7
>1,594336
8.092 339 11.953813
8.S 105 38 12.308597
8.920138 12.658929
9. 32 182 1 13.005031
9.716181 13.347 104
10.1C3736 » 1J.685335 l 3 14.019694 14.350940 14.678620 »5.003070 15. 3244 1 7 15.642779 IS.9S8267 16.270984 16. S8 1028 16.880490 3
Figur l6. Ackumulerad framstegskurva; 80 % lutning.
Cumulative progress curve; 80 % gradient.
TILLÄMPNING INOM BYGGOMRÅDET
19
Vad som hittills genomgåtts bör vara generellt tillämpbart inom produktionsområdet. Främstegskurvan har ännu inte kommit i använd
ning inom byggområdet i större utsträckning. Dock har den i ett antal år använts inom holländsk byggnadsproduktion, varifrån en del erfarenheter kan hämtas.
Tidsbegrepp
Inom byggområdet är två tidsbegrepp av fundamental betydelse, nämligen metodtid och totaltid. Dessa definieras av Datagruppen i Göteborg i Rapport 9/69 från Byggforskningen, Stockholm, "Ratio
nellare byggnadsproduktion - 2. Arbetsplatskoefficienter, påver
kande faktorer och samband".
Totaltid är en tidsförbrukning som kan hänföras till operationen.
Såväl produktiv som improduktiv tid av vad slag det vara må ingår utan åtskillnad i tidunderlaget.
Metodtid utgörs av tid för aktiviteter och uppehåll betingade av den tillämpade arbetsmetoden.
För att belysa vikten av dessa begrepp refereras till samtal med K.L. de Vries, Hollandsche Beton Mi j . Rijswijk. Han betonade att arbetarnas inlärning var av underordnat intresse jämfört med den påverkan som kunde göras på tillskottstid och avbrottstid. Han talade därför ej om "learning" =inlärning utan om "progress" = framsteg, dvs. samma uttryckssätt som används i denna rapport.
Studier i Sverige (se Rapport 36/69 från Byggforskningen, Stock
holm, "Byggarbetsledning och produktionsstörningar") visar på att metodtiden är ca 60% av totaltiden inom byggfacket. AB Nordiska Värme Sana räknar med 50%, vilket är samma siffra som holländarna uppgav. Halva tiden går alltså bort till avbrott och tillskottstid I Rapport nr 2 från Svenska Byggnadsentreprenörföreningens Produk- tionsråd sägs: "Inkörningseffekten beror alltså nästan helt på minskad störningsfrekvens." Effekten av störningar har analyserats i framstegskurvor som erhållits från C.P. Verschuren vid Stichting Arbeidstechnisch Onderzoek Bouvnijverheid, Utrecht (fig. l8).
OPERATIONENS TOTALTID DRIFTTID
DRIFTAVBROTTSTID METODTID ARRETSPLATSTILLSKOTTSTID
SKAPATID METODTILLSKOTTSTID ARBETSFREKVENT TIDSFREKVENT
Figur 17. Tidsbegrepp på byggområdet enligt Datagruppen.
Concepts of time in the building field according to the Data Group.
