• No results found

Självständigt arbete 15hp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Självständigt arbete 15hp"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Självständigt arbete 15hp

Indikationer och symtom hos patienter som har

drabbats av sekundär depression efter stroke i

Europa

-en systematisk litteraturstudie

Författare: Cecilia Viberg, Anders

Åkesson

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: De patienter som insjuknat i stroke löper stor risk att drabbas av sekundär

depression, vilket kan leda till högre mortalitet. Syfte: Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analys inspirerad av innehållsanalys. Analysen av 10 kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel utgör underlag för resultatet. Resultat: Följande kategorier arbetades fram: kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor. Ett skiftande och ofta motsägelsefullt resultat framträdde. Konklusion: De resultat som har gjorts i denna litteraturstudie bör användas med försiktighet, då forskning som analyserats bestod av mindre observationsstudier som har lågt bevisvärde. Några indikationer som framkom i studien som kan vara av värde i sjuksköterskans möte med strokepatienter för att urskilja patienter i riskzonen för sekundär depression efter stroke.

Nyckelord

Depression, Stroke

Tack

(3)

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1

2.1 Stroke ... 1

2.2 Depression ... 1

2.3 Depression efter stroke ... 2

2.4 Teoretisk referensram ... 2

2.4.1 Livsvärld ... 2

3 Problemformulering __________________________________________________ 2 4 Syfte och frågeställning ________________________________________________ 3 5 Metod ______________________________________________________________ 3 5.1 Inklusionskriterier ... 3 5.2 Litteratursökning ... 3 5.3 Kvalitetsgranskning ... 4 5.4 Dataanalys ... 5 5.5 Forskningsetiska överväganden ... 6 6 Resultat _____________________________________________________________ 6 6.1 Kroppslig svaghet ... 7 6.2 Könsskillnader ... 8 6.3 Tidsaspekt ... 8 6.4 Känslor ... 8 7 Diskussion ___________________________________________________________ 9 7.1 Metoddiskussion ... 9 7.2 Resultatdiskussion ... 11 8 Slutsatser __________________________________________________________ 14 8.1 Kliniska implikationer ... 14 Referenser ___________________________________________________________ 15 Bilaga A: Sökhistorik i CINAHL, PsycINFO och PubMed

(4)

1 Inledning

När en av författarna till denna studie gjorde sin praktik på en strokeavdelning väcktes intresset för strokepatienter som uppvisade depressiva symtom. Intrycket var att de flesta som var inlagda för stroke upplevdes nedstämda efter en tid. Det upplevdes att det bidrog till att patienterna blev likgiltiga och viljan till rehabilitering ofta uteblev. De som uppvisade depressiva symtom upplevdes spendera mycket tid i sjukhussängen och interagerade sällan med andra patienter. Utifrån detta vill vi undersöka patienternas situation i samband med sekundär depression efter stroke.

2 Bakgrund

2.1 Stroke

Stroke innebär en blodpropp eller blödning i hjärnan vilket skapar en syrebrist som skadar de funktioner som styrs från det område där syrebristen uppstår. Hjärnan är uppdelad i centra, och från olika centra styrs exempelvis vår talförmåga eller

rörelseförmåga. Beroende på var blodproppen eller blödningen uppstår påverkas olika funktioner i kroppen, vilket kan leda till fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar (Lindgren, 2007). Stroke definieras som snabbt utvecklade kliniska tecken på fokal (eller global) störning av cerebral funktion, som varar mer än 24 timmar eller leder till döden, utan uppenbar orsak förutom vaskulärt ursprung (Aho et al.,1980). Det är cirka 3 per 1000 invånare och år som insjuknar i stroke. I Sverige innebär det cirka 25 000 fall årligen (Svensson, 2012).

2.2 Depression

Depression klassificeras enligt Socialstyrelsen (2011) som ett förstämningssyndrom. Utmärkande för förstämningssyndrom är störningar i stämningsläget i riktning mot antingen depression eller mani. Depression kan förekomma som enstaka episoder, recidiverande episoder eller som ett kroniskt förstämningssyndrom. En typisk depressiv episod kan innebära sänkt stämningsläge samt minskad energi och koncentration. Vanliga symtom är aptitlöshet och sömnstörningar (Socialstyrelsen, 2011).

(5)

psykoterapi. Svåra depressioner behandlas med läkemedel eller elektrokonvulsiv behandling (ECT) medan psykoterapi anses vara olämpligt (Allgulander, 2012).

2.3 Depression efter stroke

Jämfört med sjukdomar som cancer eller reumatiska sjukdomar så innebär stroke en högre risk för sekundär depression enligt Allgulander (2012). Hackett, Yapa, Parag och Anderson (2005) har genom att sammanställa tidigare studier uppskattat prevalensen av depression efter stroke till 33 procent. William, Ghose och Swindle (2004) menar att patienter med depression efter stroke har en högre mortalitet än strokepatienter utan depression. Enligt Hackett och Anderson (2005) är stroke efter depression associerat med hur allvarligt strokeanfallet var men förutom detta är det inte lätt att identifiera de patienter som löper mest risk för att drabbas av depression efter stroke.

2.4 Teoretisk referensram

2.4.1 Livsvärld

Det är i livsvärlden som vi lever och den är unik för varje individ. Det är ingen idévärld utan den personliga värld som vi upplever här och nu. Det är i den som vi känner hälsa och där även sjukdom kan uppstå. Genom viljan att förstå andra individers livsvärld och utgå från deras livstolkning så ökar kännedomen om hur individen upplever både sig själv och hur känslor påverkar denne (Dahlberg & Segesten, 2011). Fokus på ett livsvärldsperspektiv har stor betydelse för hälsa samt välbefinnande genom förståelse och uppfattning av någons livsvärld. För att få delaktighet från individen hur ting upplevs är information nyckeln som kan omvandlas till kunskaper och det skapar gynnsammare förutsättningar i alla relationer. Om sjuksköterskan har en vilja att förstå patientens livsvärld och utgå från den livstolkningen så bidrar detta till kännedom om hur patienten upplever både sig själv och hur eventuellt sjukdomstillstånd upplevs (Snellman, 2009).

3 Problemformulering

Många drabbas av stroke och detta innebär att allmänsjuksköterskan med största

(6)

patientens basala och specifika omvårdnadsbehov såväl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. För att uppmärksamma omvårdnadsbehoven av patienter som drabbats av sekundär depression i samband med stroke menar författarna av denna litteraturstudie att det behövs kunskap om patienternas situation. Denna kunskap kan vara en hjälp för sjuksköterskan att öka sin förståelse för patienternas livsvärld och därigenom identifiera individer som ligger i riskzon för att drabbas av depression efter stroke.

4 Syfte och frågeställning

Syftet är att belysa situationen med fokus på indikationer och symtom hos patienter som har drabbats av sekundär depression efter stroke i Europa.

5 Metod

5.1 Inklusionskriterier

 Studier som genomförts inom en månad upp till fem år efter insjuknandet i stroke.

 Skrivna på engelska eller svenska.

 Geografiskt begränsade till studier utförda i Europa.

 Vuxna deltagare över 18 år.

 Publicerade från år 2004.

5.2 Litteratursökning

(7)

sökorden kombinerades och vilka avgränsningar som användes se bilaga A. Ett

inklusionskriterie var att studierna skulle vara publicerade efter år 2009 men det gav för få resultat så sökningen utökades med artiklar som publicerades från år 2004. En

sökning gjordes även i databasen PsycINFO och där användes databasens Thesaurus för att komma fram till sökorden Depression (Emotion) och Cerebrovascular Accidents. De sökorden omvandlades till Major Concepts och för att återigen finna artiklar som fokuserade på stroke och depression. Sedan utfördes sökningen med de avgränsningar som är beskrivet i bilaga A. Inför sökning i PubMed användes svensk MeSH för att översätta termerna stroke, depression och omvårdnad. Termerna översattes till stroke, depression och nursing. Nursing lades till i sökningen i PubMed för att undvika ett medicinskt inriktat sökresultat då författarna var inriktade på att söka efter

omvårdnadsfokuserade artiklar. För sökningen i PubMed användes sökorden stroke och depression som Major Topic för att finna artiklar som var inriktade på stroke och depression. För detaljer om sökningar och antal träffar se bilaga A. I de sökningar där författarna läste igenom titlar så kunde artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna identifieras och exkluderades från urvalet. I de sökningar som abstrakt lästes kunde ytterligare urval genomföras då artiklar som ej besvarade studiens syfte valdes bort. En artikel hade ett tilltalande abstrakt, men fanns inte tillgänglig i fulltext. Denna artikel beställdes, men kom ej fram i tid för att kunna inkluderas i studien.

5.3 Kvalitetsgranskning

Författarna utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvantitativa artiklar- kvasi-experimentella studier och även checklista för kvalitativa artiklar (se bilaga B). En bedömning gjordes av vilka frågor i checklistorna som var relevanta för artiklar som var baserade på observationsstudier. Författarna valde dessa checklistor då olika granskningsmallar genomgicks och uppfattningen var att Forsberg och

(8)

dessa valdes 12 artiklar ut till analys. Två artiklar valdes bort på grund av för få

deltagare för att ge ett trovärdigt resultat. En kvantitativ artikel valdes bort vid nämnare granskning på grund av att de delar av resultatet som besvarade litteraturstudiens syfte inte var trovärdigt. Sammanlagt inkluderades tio kvantitativa, en kvalitativ och en mixed-method artikel. Fyra av dessa artiklar bedömdes ha hög kvalitet, sex med medelkvalitet och två bedömdes ha låg kvalité men dessa två inkluderades på grund av intressant resultat.

5.4 Dataanalys

Datanalysen utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys där målet är att nå ett djup i texten och få fram information som dolts i sin helhet. Artiklarnas

resultat skall läsas igenom upprepade gånger för att identifiera det väsentliga i resultatet för litteraturstudiens syfte. Författarna till denna litteraturstudie läste resultatdelarna av inkluderade artiklar upprepade gånger både individuellt och tillsammans. De delar av resultatet som besvarade vårt syfte markerades med en överstrykningspenna och plockades ut som utsagor. Dessa utsagor översattes till svenska med hjälp av lexikon och sammanställdes i en tabell på datorn. Forsberg och Wengström (2013) menar att utsagorna i detta skede kondenseras till koder och med kod menas en kort beskrivning av vad texten i utsagan handlar om. Författarna började med att kondensera utsagorna det vill säga korta ned utsagorna och behålla det konkreta ord som var relevant för patientens situation. Utifrån de kondenserade utsagorna sattes koder som beskrev så kortfattat som möjligt utsagorna. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att koder kondenseras till kategorier och när forskaren skapar kategorier så söks efter likheter, skillnader och motsatser. Författarna till litteraturstudien samlade liknande koder och skapade kategorier som reflekterar den centrala innebörden i koderna. Under

analysprocessen skapade författarna ett antal kategorier och teman. Efter detta

(9)

Författarna skapade inte några teman för att de ansåg att de fyra kategorier som skapades var så olika att de inte kunde sammanfattas under ett eller flera teman.

Exempel från litteraturstudiens analysprocess.

Utsaga Kondenserad

utsaga

Kod Kategori

Artikel nr 3. Deltagare som var deprimerade tenderade att beskriva mörkare känslor som att vara instängd Tenderade att beskriva mörkare känslor Mörkare känslor Känslor

5.5 Forskningsetiska överväganden

Granskär och Höglund- Nielsen (2010) beskriver att etiska aspekter beaktas när författarna ansöker och får godkänt av en etisk kommitté. World medical association (2013) beskriver i Helsingforsdeklarationen att de som utför forskning på människor måste skydda deltagarnas hälsa, liv och autonomi. Deltagarna ska även ge informerat samtycke, ha fått information kring studiens syfte och ha möjlighet av avbryta sitt deltagande i studien. I vår systematiska litteraturstudie har endast artiklar där etiska överväganden gjorts inkluderats. Forsberg och Wengström (2013) påtalar att om artikelförfattarna förvrider resultatet genom att exempelvis fabricera data eller plagiera så anses det som ohederligt och oetiskt. I relation till egen genomförd studie så har författarna inte försökt förvrida resultatet i någon riktning.

6 Resultat

(10)

som skapades under analysprocessen enligt följande; kroppslig svaghet, könsskillnader, tidsaspekt och känslor.

6.1 Kroppslig svaghet

Thomas och Lincoln (2006) finner att svårt deprimerade strokepatienter hade nedsatt förmåga att klara av aktiviteter i dagliga livet (Activities of daily living, ADL). Van de Port, Kwakkel, Bruin och Lindeman (2007) visade att mätning av ADL eller fatigue (extrem trötthet) kunde vara en indikation för depression tre år efter insjuknandet i stroke. I De Ryck et al. (2013) resultat framkom det att strokepatienter som var mindre aktiva och hade nedsatt förmåga att utföra ADL (Activities of Daily Living) på grund utav skador orsakade av stroke hade större benägenhet för att bli deprimerade. Thomas och Lincoln (2006) visar i sitt resultat att svårt deprimerade strokepatienter hade mer kommunikationssvårigheter till följd av skadorna av stroke, än strokepatienter med mild depression eller ingen depression. De Ryck et al. (2013) finner inte något signifikant samband mellan kommunikationssvårigheter och depression efter stroke, oavsett grad av depression. Rashid, Clarke och Rogish (2013) beskriver i sitt resultat att patienter som drabbats av stroke i vänstra hjärnhemisfären uppvisade depressiva symtom i högre grad än patienter med skada i den högra hemisfären. De Ryck et al. (2013) fann inget samband oavsett vart skadan uppstod. Bour, Rasquin, Limburg och Verhey (2010) påvisar i sitt resultat att strokepatienter med exekutiv funktionsnedsättning (problem med att planera och genomföra handlingar) var mer deprimerade. I en artikel av Nannetti, Paci, Pasquini, Lombardi och Taiti (2005) menar författarna att funktionell återhämtning under sjukhusvistelsen i samband med stroke inte påverkades beroende på om patienten var deprimerad eller inte. Efter utskrivning från sjukhuset så hade

patienter med depression lägre chans att nå en hög grad av funktionell återhämtning.

de Coster, Leentjens, Lodder och Verhey (2005) redogör i sitt resultat att vissa somatiska symtom är indikationer för depression bland strokepatienter. Symtomen aptitlöshet, fatigue och psykomotorisk hämning (långsammare motoriska och mentala funktioner) var de symtom som signifikant bidrog till att strokepatienterna var

(11)

6.2 Könsskillnader

Enligt Cassidy, O'Connor och O'Keane (2004) resultat så var den säkraste prediktorn för depression efter stroke kön, nämligen kvinnor som rapporterade två gånger mer

subjektivt och objektivt värderade depressiva symtom än män. Schepers et al. (2009) resultat visar att manligt kön var en prediktor för depressiva symtom tre år efter stroke. De Ryck et al. (2013) påtalar i sitt resultat att de inte kunde finna några samband mellan kön. De gjorde mätningar där deprimerade och icke deprimerade strokepatienter svarade på enkäter och genomförde strukturerade intervjuer där resultatet inte kunde påvisa något samband mellan deltagarna.

6.3 Tidsaspekt

Schepers et al. (2009) påvisar att strokepatienter som lider av depressiva symtom sex månader efter stroke tenderade att bli kroniskt deprimerade, då mätningarna efter tre år visade på detta. De gjorde mätningar efter sex månader, ett år och efter tre år. Vid den sista mätningen visade resultatet att cirka 58 procent av dem som var deprimerade vid sex månader, hade kvar sina depressiva symtom efter tre år. I studien av Lincoln et al. (2013) som utfördes i fyra olika europeiska länder var depression vanligare 5 år efter stroke än vid 6 månader efter stroke. Strokepatienter som var deprimerade 6 månader efter insjuknandet hade en större risk att vara deprimerade efter 5 år. Strokepatienter i Storbritannien och Belgien var mer deprimerade än strokepatienter i Schweiz och Tyskland.

6.4 Känslor

Townend, Tinson, Kwan och Sharpe (2010) redovisar i sin artikel ett huvudtema, ’Att vara såhär’ och ett subtema, ’känna sig negativ eller inte’. De påvisar i sitt resultat att deprimerade strokepatienter tenderade att beskriva djupare och mörkare känslor än de patienter som inte var deprimerade. De påtalade även känslan av att vara instängd i sin egen kropp. Vidare framkom i deras studie att patienter med depression yttrade ett känslomässigt missnöje med att behöva förlita sig på andra samt känslan av att känna sig värdelös.

(12)

anledningarna till detta uppgavs vara osäkerhet i interaktioner med andra människor vilket medförde att de började undvika vissa sociala situationer. En känsla av tomhet och ett liv utan glädje infanns sig hos dessa patienter. Äldre ensamstående

strokepatienter upplevde det svårt att förlita sig på andra för aktiviteter som de innan insjuknandet klarade själva.

7 Diskussion

7.1 Metoddiskussion

Författarna valde sökorden stroke och depression eftersom de var de centrala begrepp i studiens syfte. Dessa två sökord omvandlades till ämnesord i de olika databaserna vilket kan ha påverkat sökresultatet eftersom ämnesorden skiljer sig i olika databaser. Ett exempel på detta var att stroke blev ämnesordet stroke i Cinahl men blev

Cerebrovascular Accidents i databasen PsychINFO. Vår sökning skiljde sig i databasen PubMed där vi lade till sökordet nursing för att få ett mer omvårdnadsfokuserat

sökresultat. Detta kan dock innebära att vår sökning inte var helt systematisk och att artiklar i PubMed som skulle vara relevanta för vårt syfte förbisetts. Våra sökord omvandlades till Major Concepts och Major Topics för att vi ville finna artiklar där fokus låg på både stroke och depression. Detta kan vara en svaghet då en fritextsökning kunde ha bidragit till ett bredare sökresultat. Granskär och Höglund-Nielsen (2010) skriver att det ökar trovärdigheten om artiklar fokuserar och lyfter fram

det som är relevant för studiens syfte. Vilket vi försökte uppnå när vi använde oss av Major Concepts och Major Topics.

Majoriteten av de artiklar som inkluderades till denna litteraturstudie fann vi genom databasen Cinahl. Antingen så betyder detta att de relevanta artiklarna endast fanns i Cinahl eller att våra sökningar i PsychINFO och PubMed inte påträffade alla potentiellt väsentliga artiklar. Under sökningen i de olika sökdatabaser Cinahl, PsychINFO och PubMed fann vi inga dubbletter av de artiklar som inkluderades till

(13)

litteraturstudien. En potentiell styrka med att enbart inkludera studier utförda inom Europa var att regionala skillnader inom Europa påträffades och detta kan dock påverka överförbarheten negativt inom Europa. En svaghet med denna begränsning kan dock vara fåtalet kvalitativa studier utförda i Europa som belyser situationen av sekundär depression efter stroke. Överförbarheten till länder utanför Europa blir dock på grund utav denna avgränsning svårare. Vår sökning presenteras i bilaga A där går det att följa sökningen steg för steg.

För att kvalitetsgranska kvantitativa artiklar användes Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvantitativa artiklar- kvasi-experimentella studier. En form av

triangulering innebär att information analyseras var för sig och sedan jämförs för utröna om resultaten pekar i samma riktning och att detta ökar trovärdigheten (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2010). Författarna använde sig av triangulering då de

kvalitetsgranskade varje artikel var för sig och jämförde sedan varandras checklistor för att se om vi hade samma uppfattning om artiklarnas kvalitet, vilket vi hade. Forsberg och Wengström (2013) skriver att observationsstudier har lågt bevisvärde jämfört med experimentella studier. Detta kan vara en svaghet i vår studie eftersom majoriteten av de kvantitativa artiklarna var baserade på observationsstudier. I checklistan som användes för att kvalitetsgranska de kvantitativa artiklarna skulle det bedömas om studiens statistiska analys var lämplig. Vår bedömning av dessa analyser var på en basal nivå då vår kompetens inte räcker för att bedöma analysen i sin helhet. Den kvalitativa delen av Townend et al. (2010) studie bedömde vi som låg kvalitet efter som det höga antalet deltagare kan betyda att det inte går att nå ett djup i det material som insamlats. Den inkluderades trots detta i studien eftersom den andra kvalitativa artikeln av

Kouwenhoven et al. (2011) visade på liknande situationer hos deltagarna som Townend et al. (2010) som exempelvis känslan av att vara instängd.

Under analysprocessen arbetades utsagorna från alla artiklar fram individuellt och sedan jämförde författarna om de valt ut liknande utsagor, vilket vi hade. Granskär och

Höglund-Nielsen (2010) skriver att det ökar trovärdigheten när flera individer granskar samma material parallellt. En svårighet under analysprocessen var att kategorisera kommunikationssvårigheter då det är ett brett begrepp. Vi valde att placera

(14)

utifrån fyra kategorier för att ge studien en tydligare struktur och underlätta för läsaren. Trovärdigheten av denna litteraturstudie kan ha påverkats negativt eftersom väsentlig forskning kan ha förbisetts och majoriteten av de inkluderade artiklarna är mindre observationsstudier som enligt Forsberg och Wengstöm (2013) har ett relativt lågt bevisvärde. Polit och Beck (2012) beskriver att överförbarheten ökar om forskaren lyfter fram tillräckligt med deskriptiv fakta så att läsaren själv kan avgöra om resultatet kan överföras eller ej. Vi anser att vi har presenterat tillräckligt med information i resultatet och artikelmatrisen (se bilaga C) så att läsaren själv kan göra en bedömning angående överförbarhet.

7.2 Resultatdiskussion

Författarna uppmärksammade att i många av studierna som inkluderades till

litteraturstudien hade patienter med kommunikationssvårigheter exkluderats. Hackett och Anderson (2005) tar upp att det finns svårigheter att bedöma sinnesstämning hos patienter med kommunikationssvårigheter. Vi ser att det finns eventuella svårigheter att bedöma dessa patienter men att värdefull information kan försummas om de ej

inkluderas.

En annan patientgrupp som författarna har uppmärksammat som exkluderas ofta är de som haft depression före stroke. Hackett och Anderson (2005) påvisar att

strokepatienter överlag utmärker sig av att majoriteten är äldre människor som kan ha befunnit sig i fler situationer under sin livsstid där de har upplevt stor sorg, vilket kan bidra till utveckling av depression. Judd (1997) menar att de som tidigare lidit av depression löper större risk för att drabbats av depression igen. Att då exkludera dessa patienter är något vi undrar över, då ett perspektiv på hur tidigare deprimerade påverkas av stroke kan vara av intresse. Det framkom dock motsägelsefulla resultat mellan två studier där betydelsen av kommunikationssvårigheter i samband med depression efter stroke ifrågasättes. På grund av detta kan det vara värdefullt med flera studier kring detta ämne för att säkra om ett samband finns. Thomas och Lincoln (2006) och De Ryck et al. (2013) har båda undersökt sambandet mellan kommunikationssvårigheter och depression efter stroke och resultaten motsade varandra. Detta gör att författarna till denna litteraturstudie inte kan dra några slutsatser om samband mellan

(15)

Bour et al. (2010) visar att patienter med exekutiv funktionsnedsättning var mer deprimerade. Nannetti et al. (2005) påvisar att deprimerade strokepatienter har lägre chans att nå en hög grad av funktionell återhämtning efter utskrivning från sjukhuset. Dessa två resultat kan vara av värde för sjuksköterskan att ha i åtanke i mötet med strokepatienter.

Thomas och Lincoln (2006), Van de Port et al. (2007) och De Ryck et al. (2013) visar på samband mellan ADL och depression. Strokepatienter som hade nedsatt förmåga att klara av ADL var mer benägna att bli deprimerade. De kvalitativa artiklarna av

Townend et al. (2010) och Kouwenhoven et al. (2011) tar upp att patienter upplever det svårt att vara beroende av andra. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) så upplever varje människa sjukdom i sin egen livsvärld, som är unik, och vad som är det verkliga

problemet med sjukdomen kan skifta mellan olika individer. Författarna till denna litteraturstudie skulle vilja se forskning där det undersöks om det verkliga problemet som bidrar mest till depression, är den nedsatta förmågan till ADL eller upplevelsen av att vara beroende av andra.

Medan Schepers et al. (2009) påtalar att manligt kön är en prediktor för depression så tar Cassidy et al. (2004) upp att det var kvinnligt kön som var en prediktor för

depression. Rashid et al. (2013) menar att skadans lokalisation har betydelse för utveckling av depression medan De Ryck et al. (2013) påvisar att varken skadans lokalisation eller deltagarens kön har någon betydelse för uppkomst av depression. På grund av de skiftande resultaten så sökte författarna till litteraturstudien anledningar till dessa skillnader. I Cassidy et al. (2004) studie inkluderades ett litet antal deltagare vilket kan vara en förklaring till att resultatet är mindre trovärdigt. De andra artiklarna hade ett större urval och överlag en högre kvalitet. Utifrån dessa motsägelsefulla resultat vill författarna till litteraturstudien se större studier om hur kön påverkar depression efter stroke.

Både Lincoln et al. (2013) och Schepers et al. (2009) identifierar att graden av depression vid sex månader påverkar risken att bli långvarigt deprimerad.

(16)

I många av de studier som analyserats i litteraturstudien så användes olika

mätinstrument för att bedöma depression (se bilaga C). Författarna observerade även att olika definitioner av depression efter stroke användes i de inkluderade studierna såsom post stroke depression, post stroke depressive symptoms eller depression. I en tidigare litteraturstudie av Hackett och Anderson (2005) uppmärksammas att olika mätmetoder kan vara en anledning till varierande resultat vid mätning av depression efter stroke. Vidare menar Hackett och Anderson (2005) att utan standardisering av metodologin finns det svårigheter att bedöma om skillnader uppstår på grund utav olika populationer eller bias. Någon sådan standardisering av mätmetoder uppmärksammandes inte under analysprocessen av författarna till denna litteraturstudie.

Lincoln et al. (2013) påvisar i sitt resultat att det finns signifikanta skillnader mellan fyra europeiska länder där svårighetsgraden av depression varierade. Detta visar enligt författarna av denna litteraturstudie att det kan finnas skillnader mellan olika

populationer inom Europa. Det kan påverka överförbarheten av forskning om depression efter stroke mellan olika länder i Europa.

Townend et al. (2010) och Kouwenhoven et al. (2011) tar upp känslan av att vara instängd i en annan kropp eller i ett annat liv. Birkler (2007) menar att patientens livsvärld i samband med sjukdom kan upplevas förminskad, och den yttre världen som patienten inte kan nå upplevs större. Det är möjligt att strokepatienter kan uppleva att inte nå världen utanför dem själva på samma sätt som innan insjuknandet och detta kan vara bidragande faktor till depression.

Greenfield och Jensen (2010) beskriver att vid sjukdom uppstår förändringar och därmed förändras patientens upplevelse av sin livsvärld. När patienten förlorar kontrollen över tillvaron, livsvärlden och blir beroende av andra innebär detta en stor förändring i livsvärlden. Om vårdpersonal utgår ifrån sjukdomens inverkan på individens livsvärld är det lättare att nå en förståelse av sjukdomstillstånd och livssituation. Med tanke på det skiftande resultat i litteraturstudien kan ett

(17)

8 Slutsatser

Sekundär depression efter stroke både mäts och definieras på ett flertal olika sätt. Det kan ha bidragit till det varierande och delvis motsägelsefulla resultatet i denna

litteraturstudie. Författarna vill att det utförs mer forskning för att få fram en

standardiserad mätmetod av sekundär depression efter stroke i europeiska studier. Även framtida forskning, där både nedsatt förmåga till ADL och upplevelsen av att vara beroende av andra, bör genomföras för att undersöka hur sekundär depression efter stroke påverkas. De fynd som har gjorts i denna litteraturstudie bör användas med försiktighet då den forskning som analyserats bestod av mindre observationsstudier med skiftande resultat. Dock identifierades ett antal möjliga indikationer som kan vara av värde i sjuksköterskans möte med strokepatienter.

8.1 Kliniska implikationer

Följande somatiska symtom och indikationer kan vara en hjälp för sjuksköterskan i mötet med strokepatienter för att uppmärksamma potentiell sekundär depression:

 Nedsatt förmåga att klara av ADL.

 Fatigue.

 Känslan att vara instängd i sin egen kropp eller ett annat liv.

 Beroende av andra.

(18)

Referenser

Aho K., Harmsen P., Hatano S., Marquardsen J., Smirnov V.E., & Strasser T. (1980). Cerebrovascular disease in the community: Results of a WHO collaborative study. Bull

WHO 1980,58, 113 – 130.

Allgulander, C. (2012). Introduktion till klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur. Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. Stockholm: Liber. Bour, A., Rasquin, S., Limburg, M., & Verhey, F. (2011). Depressive symptoms and executive functioning in stroke patients: A follow-up study. International Journal of

Geriatric Psychiatry, 26, (7), 679-686.

Cassidy, E., O'Connor, R., & O'Keane, V. (2004). Prevalence of post-stroke depression in an Irish sample and its relationship with disability and outcome following inpatient rehabilitation. Disability & Rehabilitation, 26, (2), 71-77.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

de Coster, L., Leentjens, A., Lodder, J., & Verhey, F. (2005). The sensitivity of somatic symptoms in post-stroke depression: a discriminant analytic approach. International

Journal Of Geriatric Psychiatry, 20, (4), 358-362.

De Ryck, A., Fransen, E., Brouns, R., Geurden, M., Peij, D., Mariën, P., &

Engelborghs, S. (2014). Psychosocial problems associated with depression at 18 months poststroke. International Journal of Geriatric Psychiatry, 29, (2), 144-152.

De Wit, L., Putman, K., Baert, I., Lincoln, N., Angst, F., Beyens, H., & Feys, H. (2008). Anxiety and depression in the first six months after stroke. A longitudinal multicentre study. Disability & Rehabilitation, 30, (24), 1858-1866.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &

(19)

Greenfield, B., & Jensen, G. (2010). Understanding the lived experiences of patients: application of a phenomenological approach to ethics. Physical Therapy, 90(8), 1185-1197.

Hackett, M.L., Yapa, C., Parag, V., & Anderson, C.S. (2005). Frequency of depression after stroke. A systematic review of observational studies. Stroke 2005, 36, 1330–1340. Hackett, M.L., & Anderson, C. S. (2005). Predictors of depression after stroke: A systematic review of observational studies. Stroke. 2005, 36, 2296-2301.

Judd, L. (1997). The clinical course of unipolar major depressive disorders. Archives

of General Psychiatry, 54, 989-991.

Kouwenhoven, S. E., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S., & Kim, H. S. (2011). The lived experiences of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 6,

(4), 1-13.

Lincoln, N. B., Brinkmann, N., Cunningham, S., Dejaeger, E., De Weerdt, W., Jenni, W., & De Wit, L. (2013). Anxiety and depression after stroke: a 5 year follow-up.

Disability & Rehabilitation, 35, (2), 140-145.

Lindberg, A. (2007). Stroketyper. I T. Mätzsch & A. Gottsäter (Red.), Stroke och

cerebrovaskulär sjukdom (s.45-51). Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2010). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Nannetti, L., Paci, M., Pasquini, J., Lombardi, B., & Taiti, P. (2005). Motor and

functional recovery in patients with post-stroke depression. Disability & Rehabilitation,

27, (4), 170-175.

Rashid, N., Clarke, C., & Rogish, M. (2013). Post-stroke depression and expressed emotion. Brain Injury, 27, (2), 223-238.

Schepers, V., Post, M., Visser-Meily, A., van de Port, I., Akhmouch, M., & Lindeman, E. (2009). Prediction of depressive symptoms up to three years post-stroke. Journal Of

(20)

Snellman, I. (2009). Vårdrelationer- en filosofisk belsning. I Friberg, F. & Öhlen, J. (Red), Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt (s.377-408). Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2011). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och

relaterade hälsoproblem – systematisk förteckning, svensk version 2011. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Svensson, L. (2010). Neurologiska sjukdomar. I N. Grefberg & L-G. Johansson (Red.),

Medicinboken- Vård av patienter med invärtes sjukdomar (s.611-688). Stockholm:

Liber.

Thomas, S., & Lincoln, N. (2006). Factors relating to depression after stroke. British

Journal Of Clinical Psychology, 45, (Part 1), 49-61.

Townend, E., Tinson, D., Kwan, J., & Sharpe, M. (2010). 'Feeling sad and useless': an investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke. Clinical Rehabilitation, 24, (6), 555-564.

van de Port, I., Kwakkel, G., Bruin, M., & Lindeman, E. (2007). Determinants of depression in chronic stroke: a prospective cohort study. Disability & Rehabilitation,

29, (5), 353-358.

Williams L.S., Ghose. S.S., & Swindle R.W. (2004). Depression and other mental health diagnoses increase mortality risk after ischemic stroke. American Journal of

Psychiatry. 2004 Jun,161, (6), 1090-1095.

World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles

for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad december 8, 2014, från

(21)

Bilaga A: Sökhistorik i CINAHL, PsycINFO och PubMed

Söknings nummer

Databas Sökord Sökkriterier Sökresu

ltat Läst titel Läst ab-strakt Läst fulltext Inklu-derade till kval- itets- gransk-ning 1 Cinahl Stroke 47887 2 Cinahl Depression 64210

3 Cinahl Stroke AND

(22)
(23)

Bilaga A: Sökhistorik i CINAHL, PsycINFO och PubMed

Sök- nings-nummer

Databas Sökord Sökkriterier Sökresu

(24)

Bilaga B: Checklistor för kvalitetsgranskning av artiklar

Checklista för kvalitetsgranskning av kvantitativa artiklar

Checklista för kvantitativa artiklar – kvasi-experimentella studier*

A. Syftet med studien?

. . . . . . Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja ∙ Nej ∙

Är designen lämplig utifrån syftet? Ja ∙ Nej ∙ B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? . . . Vilka är exklusionskriterierna? . . . Vilken urvalsmetod användes?

∙ Randomiserat urval

∙ Obundet slumpmässigt urval ∙ Kvoturval ∙ Klusterurval ∙ Konsekutivt urval ∙ Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? Ja ∙ Nej ∙

Var genomfördes undersökningen?

. . . Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?

. . .

C. Mätmetoder

Vilka mätmetoder användes?

(25)

Bilaga B: Checklistor för kvalitetsgranskning av artiklar Var reliabiliteten beräknad?

Ja ∙ Nej ∙

Var validiteten diskuterad? Ja ∙ Nej ∙

D. Analys

Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Ja ∙ Nej ∙

Om nej, vilka skillnader fanns?

. . . Hur stort var bortfallet?

. . . Fanns en bortfallsanalys?

Ja ∙ Nej ∙

Var den statistiska analysen lämplig? Ja ∙ Nej ∙

Om nej, varför inte?

. . . Vilka var huvudresultaten?

. . . . . . Erhölls signifikanta skillnader?

Ja ∙ Nej ∙

Om ja, vilka variabler?

. . . Vilka slutsatser drar författaren?

. . . . . . Instämmer du?

Ja ∙ Nej ∙

E. Värdering

Kan resultaten generaliseras till annan population? Ja ∙ Nej ∙

(26)

Bilaga B: Checklistor för kvalitetsgranskning av artiklar Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

Ja ∙ Nej ∙

Motivera varför eller varför inte!

(27)

Bilaga B: Checklistor för kvalitetsgranskning av artiklar

Checklista för kvalitetsgranskning av kvalitativa artiklar* A. Syftet med studien?

. . . . . . Vilken kvalitativ metod har använts?

. . . Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?

Ja ∙ Nej ∙

B. Undersökningsgrupp

Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.) Ja ∙ Nej ∙

Var genomfördes undersökningen?

. . . Urval – finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen

kontaktades?

. . . Vilken urvalsmetod användes?

∙ Strategiskt urval ∙ Snöbollsurval ∙ Teoretiskt urval ∙ Ej angivet

Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).

. . . . . . Är undersökningsgruppen lämplig?

Ja ∙ Nej ∙

C. Metod för datainsamling

Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamling)?

(28)

Bilaga B: Checklistor för kvalitetsgranskning av artiklar Beskriv:

. . . . . . Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av

frågor användes etc.)? Beskriv: . . . Ange datainsamlingsmetod: ∙ ostrukturerade intervjuer ∙ halvstrukturerade intervjuer ∙ fokusgrupper ∙ observationer ∙ video-/bandinspelning

∙ skrivna texter eller teckningar

Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)? Ja ∙ Nej ∙

D. Dataanalys

Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

. . . Ange om:

∙ teman är utvecklade som begrepp ∙ det finns episodiskt presenterade citat

∙ de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna

∙ svaren är kodade Resultatbeskrivning:

. . . . . . Är analys och tolkning av resultat diskuterade?

Ja ∙ Nej ∙

Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)? Ja ∙ Nej ∙

(29)

Bilaga B: Checklistor för kvalitetsgranskning av artiklar Ja ∙ Nej ∙

Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?

Ja ∙ Nej ∙

Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Ja ∙ Nej ∙

Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?

Ja ∙ Nej ∙

E. Utvärdering

Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Ja ∙ Nej ∙

Stöder insamlade data forskarens resultat? Ja ∙ Nej ∙

Har resultaten klinisk relevans? Ja ∙ Nej ∙

Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? Ja ∙ Nej ∙

Finns risk för bias? Ja ∙ Nej ∙

Vilken slutsats drar författaren?

. . . . . . Håller du med om slutsatserna?

Ja ∙ Nej ∙

Om nej, varför inte?

. . . Ska artikeln inkluderas?

Ja ∙ Nej ∙

(30)

Bilaga C: Artikelmatris Artikelmatris Nummer Författare År Land Tidskrift Titel

Syfte Metod Resultat Kvalitet

1 Lincoln, N. B.; Brinkmann,

N.; Cunningham,

S.; Dejaeger, E.; De Weerdt, W.; Jenni, W.; Mahdzir, A.; Putman, K.; Schupp, W.; Schuback, B.; De Wit, L. (2013)

UK, Germany, Belgium & Switzerland Disability & Rehabilitation. Anxiety and depression after stroke: a 5 year follow-up.

Syftet var att

dokumentera förekomst och prediktorer för ångest och depression fem år efter stroke, över fyra europeiska centra.

En kvantitativ longitudinell studie med icke-experimentell design. 220 av 532 deltagare fyllde i

frågeformulär. Mätinstrument för depression: Hospital Anxiety and Depression Scale. Förekomst av ångest och depression var högre 5 år efter stroke än 6 månader efter. Medel. Saknas diskussion kring bortfallet annars väl genomförd design.

2 Bour, A.; Rasquin, S.;

Limburg, M.; Verhey, F. (2011) Netherlands International Journal of Geriatric Psychiatry. Depressive symptoms and executive functioning in stroke patients: a follow-up study.

Att studera det

longitudinella sambandet mellan depressiva symtom och dysfunktion hos strokepatienter.

En kvantitativ longitudinell studie med icke-experi-mentell design. 116 av 140 deltagare fyllde i fråge-formulär, inter-vjuades och genom-förde testen Stroop Colour Word Test och Concept Shifting Test.

(31)

Bilaga C: Artikelmatris Nummer Författare År

Land

Tidskrift Titel

Syfte Metod Resultat Kvalitet

3 Townend E; Tinson D; Kwan J; Sharpe M (2010) UK Clinical Rehabilitation. 'Feeling sad and useless': an investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke.

För att studera sambandet av acceptansav funktionshinder med depression efter stroke och dess förmåga att förutsäga depression vid uppföljningen.

En mixad metod prospektiv studie. 89 av 121 deltagare deltog i strukturerade intervjuer i den kvantitativa delen. 60 av 89 deltog även i semi-strukturerade intervjuer för den kvalitativa delen av studien. Kvantitativt resultat ej generaliserbart.

Det kvalitativa resultat var att deltagarna kände oro för funktionsnedsättning och att ”vara så här” var ett huvudtema.

Kvantitativ del låg kvalitet eftersom låga antalet deltagare. Kvalitativ del låg kvalitet på grund utav för många deltagare för Frameworks innehållsanalys. 4 Rashid, Naheed; Clarke, Chris; Rogish, Miles. (2013) UK Brain Injury. Post-stroke depression and expressed emotion.

Denna studie undersökte rollen av uttryckta känslor (EE) i post-stroke depression (PSD) och i vilken utsträckning partner / make EE samverkade med skada lateralitet i PSD. Förhållandet mellan (i) skada läge och nivåer av PSD och (ii) nivåer av EE och nivåer av PSD undersöktes. Rollen av upplevd EE i PSD undersöktes också.

Kvantitativ icke-experimentiell tvärsnittsstudie. 120 deltagare fyllde i enkäter. Mätinstrument för depression: Post-Stroke Depression Rating Scale.

Deltagare med vänstersidig stroke upplevde en högre grad depression än patienter med högersidig stroke.

Medel. Lågt antal deltagre men powerberäkningen som de gjorde visar att det var tillräckligt för att ge ett påvisbart resultat. 5 Schepers V; Post M; Visser-Meily A; van de Port I; Akhmouch M; Lindeman E (2009) Netherlands Journal of Rehabilitation Medicine. Prediction of depressive symptoms up to three years post-stroke

För att beskriva det långsiktiga förloppet av depressiva symptom upp till tre år efter stroke och för att utveckla en prognosmodell för depressiva symptom 1 och 3 år efter stroke.

En kvantitativ

longitudinell studie med icke-experiment-ell design. 131 av 224 deltagare fyllde in enkäter. Mätinstru-ment för depression: The Center for Epide-miologic Studies- Depression scale.

Om deltagaren inte hade återhämtat sig från depression efter stroke efter 6 månader så är risken större att

depressionen blir kronisk. Manligt kön innebär högre risk för depression tre år efter stroke.

(32)

Bilaga C: Artikelmatris Nummer Författare År

Land

Tidskrift Titel

Syfte Metod Resultat Kvalitet

6 De Ryck, A; Fransen, E; Brouns, R; Geurden, M; Peij, D; Mariën, P; De Deyn, P P; Engelborghs, S. (2014) Belgium International Journal of Geriatric Psychiatry. Psychosocial problems associated with depression at 18 months poststroke.

Syftet med denna studie var att avgöra förekomst och riskfaktorer för PSD 18 månader efter stroke.

En kvantitativ longitudinell studie med icke-experimentell design. 125 av 186 deltagare som fyllde i enkäter och genomförde strukturerade intervjuer.

Mätinstument: Cornell Scale for Depression (CSD) and the Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale.

Mindre aktiva deltagare och/eller deltagare med relationsproblem löpte större risk för depression efter stroke. Hög. Relevanta och trovärdiga Mätinstrument för depression. Inga uppenbara svagheter.

7 van de Port IGL;

Kwakkel G; Bruin M; Lindeman E (2007) The Netherlands Disability & Rehabilitation. Determinants of depression in chronic stroke: a prospective cohort study

Syftet med studien var att identifiera faktorer som är signifikant relaterade till depression hos kroniska

strokepatienter.

En kvantitativ longitudinell studie med icke-experimentell design. 145 av 217 deltagare svarade på frågeformulär. Mätinstrument för depression: Centre for Epidemiologic Studies Depression Scale.

Deltagare som kände trötthet (fatigue) och var oförmögen att sköta sin ADL ett år efter sin stroke var deprimerade efter tre år.

(33)

Bilaga C: Artikelmatris Nummer Författare År Land Tidskrift Titel

Syfte Metod Resultat Kvalitet

8 Thomas SA; Lincoln NB (2006) UK British Journal of Clinical Psychology Factors relating to depression after stroke

Syftet med denna studie var att bestämma vilka faktorer förutsåg svårighetsgraden av depression i samband med rekrytering till en behandlingsstudie och depression 6 månader senare.

En kvantitativ longitudinell studie med icke-experiment-ell design. 123 utav 444 besvarade fråge-formulär. Mätinstru-ment: Beck Depress-ion Inventory.

På deltagare med

kommunikationssvårigheter och låg förmåga att kontrollera sin återhämtning förutsågs depression. Medel. Randomiserat urval men låg svarsfrekvens. 9 Nannetti L; Paci M; Pasquini J; Lombardi B; Taiti PG. (2005) Italy Disability & Rehabilitation. Motor and functional recovery in patients with post-stroke depression.

Denna studie utvärderar påverkan av PSD på motor och funktionella resultat.

En kvantitativ longi-tudinell studie med icke-experimentell design. 117 av 121 fyllde i frågeformulär. Mätin-strument för depress-ion: Geriatric Depression Scale och Cornell Scale for Depression.

Under de 3 första månaderna var det ingen skillnad i funktionell och motorisk återhämtning för deltagare som drabbats av depression efter stroke och deltagarna som inte drabbats.

Medel. Tydlig bortfallsanalys, reliabilitetberäkning och validitetsdiskussion. 10 Cassidy EM; O'Connor R; O'Keane V. (2004) Ireland Disability & Rehabilitation. Prevalence of post-stroke depression in an Irish sample and its relationship with disability and outcome following inpatient

rehabilitation.

(1). För att undersöka förekomsten av depressiva symtom och operationellt definierad depression (egentlig depression) i ett irländskt urval av deltagare som genomgår slutenvårds-rehabilitering efter sin första stroke. (2). Att undersöka faktorer prediktiva av depression efter stroke. (3). För att undersöka sambandet mellan post-stroke depression och resultatet efter slutenvårdsrehabilitering.

En kvantitativ longi-tudinell studie med icke-experimentell design. 50 av 50 deltagare fyllde i frågeformulär + deltog i strukturerade inter-vjuer. Mätinstrument för depression: The Center for Epide-miologic Studies-Depression scale.

Kvinnor löpte större risk för depression efter stroke.

(34)

Bilaga C: Artikelmatris

Nummer Författare År Land

Tidskrift Titel

Syfte Metod Resultat Kvalitet

12 Kouwenhoven S; Kirkevol M; Engedal K; Biong S; Kim H. (2011) Norway International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective.

Syftet med studien var att beskriva den levda erfarenheten som den utvecklas över tid i strokeöverlevare som lider av tidiga depressiva symtom.

En kvalitativ fenomenologisk hermeneutisk longitudinell intervjustudie. 9 deltagare deltog i ostrukturerade intervjuer.

Mätinstrument för depression: Beck Depression Inventory.

Tre mönster av erfarenhet: (1) att hitta en återställa sig själv (2) fångad i ett annat liv och (3) kämpar för att återfå sig själv.

References

Related documents

Hur jobbar du utifrån läroplanens uppdrag kring saklighet och allsidighet, livsåskådningar samt att alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till

Det finns mallar som går att förhålla sig till för att förstå sambandet mellan musik, hälsa och individen för implementering.. Resultaten från enkätmetoden talar för

I vår sista fråga som var en öppen fråga framgick det att Grön Helhet inte bara har ett individuellt mål utan även arbetar i grupp, några av respondenterna önskade mer individuell

Vid pre-test visar 0 elever på resultat över percentil 25, vid mitt-test når 0 elever över kravnivån och vid post-test ligger 1 elev över percentil 25.. Vid post-test är det fortsatt

En del vårdnadshavare upplevde eller trodde att de skulle utsättas för stigmatisering på grund av barnets epilepsi vilket i vissa fall gjorde att de inte berättade för barnet eller

Genom att beskriva risker som identifierats av operationssjuksköterskor samt beskriva hur de upplevde att patientsäkerheten äventyrades i perioperativ vård

Det beskrevs genom att sjuksköterskorna ansåg att den vårdsökande kunde avvakta och borde hänvisas till annan vårdmottagning, samtidigt fanns det en risk för att de inte skulle

Flera av de föremål som finns med i bilderna, som exempelvis flaskan i 1910- tals bilden, som gjorts om till en namnskylt, kan kopplas till det Sparke skriver om begreppet