En myndighet - två sidor: En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

En myndighet – två sidor

En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen

Ronya Fredriksson 2015

Examensarbete, Nivå, Poäng

C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap

Informatörsprogrammet

Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp Handledare: Gabor Bora

Examinator: Anna Edin

(2)

Abstract

Författare: Ronya Fredriksson

Titel: ”En myndighet – två sidor”. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen”

Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hp Huvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskap

Syfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media, dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen var att kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012- 2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.

Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammans med ett kodschema. Valet av den här metoden grundade sig på materialets omfång. För att se problemet ur två perspektiv så tillfrågades även Gävles befolkning om vad de tycker om Arbetsförmedlingen i en enkät. Personerna tillfrågades även om de har uppmärksammat myndigheten i media.

Material: Materialet söktes fram och hämtades ifrån GD.se (Gefle Dagblad) och Aftonbladet.se. Materialet bestod av 155 texter; nyhetsartiklar, debattinlägg, krönikor och insändare.

Resultat: Undersökningen visade att både media och människor bosatta i Gävle kommun har en negativ attityd och inställning gentemot Arbetsförmedlingen. Av de 155 artiklarna som undersökningen omfattade så var det endast 12 stycken som var positiva. Totalt så svarade 138 personer på enkäten och endast 21 uppgav att de hade en mycket eller ganska positiv uppfattning av myndigheten.

Nyckelord: arbetsförmedlingen, aftonbladet, gefle dagblad, förtroende, myndighet, massmedia, kvantitativ innehållsanalys, kodschema, gävle, enkätundersökning

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1

1.1 BAKGRUND 1

1.2 PROBLEMFORMULERING 1

1.3 SYFTE 2

1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR 3

2. TIDIGARE FORSKNING 4

3. TEORIER 5

3.1 DAGORDNINGSTEORIN 5

3.2 VÅRA EMOTIONELLA MINNEN 6

3.3 TEORIERNAS RELEVANS 8

4. METOD 9

4.1 KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS 9

4.2 KODSCHEMA 9

4.3 ENKÄTUNDERSÖKNING 10

4.3.1MÅLGRUPP FÖR ENKÄTEN 12

6. MATERIAL 12

6.1 VAL AV MATERIAL 12

6.2 MATERIALINSAMLING 13

6.3 URVAL OCH KODNING AV ARTIKLAR 13

(4)

7. RESULTAT 15

7.1 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN 15

7.2 TIDNINGSARTIKLARNA 16

7.3 DISKUSSION 17

7.4 ÖVRIGT RESULTAT 18

8. SAMMANFATTNING 19

9. FRAMTIDA FORSKNING 20

10. KÄLLFÖRTECKNING 21

10.1 TRYCKTA KÄLLOR 21

10.2 DIGITALA KÄLLOR 21

11. BILAGOR 22

11.1 KODSCHEMA 22

11.2 ENKÄT 23

11.3 ENKÄTRESULTAT 25

(5)

1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND

År 1902 öppnade Sveriges första arbetsförmedling i Helsingborg. Syftet med öppningen var att skapa en neutral och naturlig mötesplats för arbetssökande och arbetsgivare. Från början annonserades lediga jobb ut via tryckta listor som återfanns på förmedlingen samt i Riksvakantlistan, dåtidens jobbtidning. Efter cirka 30 år började även jobben läsas upp i riksradio. 1971 finns det 166 lokala

arbetsförmedlingskontor runt om i Sverige och 1995 lanserades

arbetsformedlingen.se. 1 januari 2008 ersattes det gamla Arbetsmarknadsverket av den nya Arbetsförmedlingen som vi har än idag.¹

2013 var över en miljon människor inskrivna på någon av de 320

arbetsförmedlingarna runt om i Sverige. Arbetsförmedlingens största och viktigaste uppgift är att sammanföra de som vill ha ett arbete med de som behöver arbetskraft.² Rätt kompetens på rätt plats. Men det finns ett problem, förtroendet för

Arbetsförmedlingen ligger i botten.³

2014 var tredje året i rad som marknadsundersökningsföretaget TNS Sifo mätte svenskarnas förtroende för våra myndigheter. Arbetsförmedlingen fick då sämst resultat av alla myndigheter som deltog i undersökningen, och blev därmed Sveriges minst betrodda myndighet för tredje gången.⁴

1.3 PROBLEMFORMULERING

Förutom de miljontals arbetslösa svenskar som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen så är det många andra människor som känner till myndigheten. Att

Arbetsförmedlingen inte har det största och bästa förtroendet är allmänt känt och

1 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss/Historia.html

2 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss.html

3 http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2014/03/Fbarometer2015.pdf

4 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-ar-fortroendet-for-svenska-myndigheter_3581928.svd?sidan=1

(6)

något som medierna ofta påminner oss om. Sällan blir vi upplysta om myndighetens goda resultat och framgångar, trots att Arbetsförmedlingen bidrog till att en halv miljon människor fick en sysselsättning under 2014. Istället kastar medierna ett negativt sken över myndigheten, något som kan påverka mediernas mottagare.

Det vore naivt att säga att det enbart är medierna som bidrar till den negativa andan.

Även om alla människor inte har någon egen erfarenhet av Arbetsförmedlingen så har nog ändå de flesta någon i sin närhet som har varit arbetslös och haft kontakt med myndigheten. I dagens medierade värld delar vi våra upplevelser och tankar snabbt med varandra genom sociala medier såsom Twitter, Facebook och Instagram. Många gånger kan vi läsa irriterade uppdateringar om ”Arbetsförnedringen”, med flera medhållande kommentarer.

Genom att kontinuerligt framföra negativa nyheter kan medierna ge oss en ensidig bild av Arbetsförmedlingen som något nödvändigt ont. Medierna bidrar i stor utsträckning till vad vi tänker på, och kan därför ge människor en dålig syn på Arbetsförmedlingen utan att ha någon grund i egna erfarenheter. Samtidigt så kan även våra nära och kära bidra till ett sjunkande förtroende genom att dela med sig av sina dåliga upplevelser som vi ofta anammar utan närmare eftertanke.

1.3 SYFTE

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om människor bosatta i Gävle delar medias negativa bild av Arbetsförmedlingen, eller om de har en helt annan uppfattning. Är medias bild av en kaotisk och splittrad myndighet delad av allmänheten? Eller har folket egentligen en annan uppfattning? Och tror de på allt media skriver? Anledningen till den geografiska avgränsningen var för att få ett specifikt resultat och inte ett allmänt.

Jag anser att den här frågan är viktig av den anledningen att Arbetsförmedlingen är beroende av ett stort förtroende för att de ska kunna föra människor, men också hela Sverige, framåt. Att en så stor och viktig myndighet saknar förtroende skapar stora problem, både för näringslivet och för samhället i stort.

(7)

1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR

Om det fanns tid och utrymme så skulle det här problemet kunna ligga till grund för många frågeställningar. I det här fallet så har jag begränsat med tid och valde därför att enbart använda mig av tre huvudfrågeställningar. Dels för att inte glömma bort det verkliga syftet, men också för att få en tydlig gräns för att motverka att arbetet skulle bli övermäktigt.

Frågeställningarna som kommer att besvaras är;

- Vad har medierna fokuserat mest på i rapporteringen av Arbetsförmedlingen;

negativa händelser eller positiva resultat?

- Vad har Gävleborna överlag för syn på Arbetsförmedlingen;

positiv eller negativ?

- Delar Gävleborna medias bild? Och tror de själva att de blir påverkade av media?

(8)

2. TIDIGARE FORSKNING

Då Arbetsförmedlingen är ett ständigt aktuellt ämne så har det skrivits en hel del rapporter och vetenskapliga artiklar om myndigheten. Arbetsförmedlingen ger själva ut ett antal rapporter varje år som behandlar såväl forskning som arbetsmarknaden.

För att undersöka arbetsmarknaden gör även Arbetsförmedlingen prognoser för att se hur arbetsmarknaden egentligen ser ut. Prognosen kommer ut två gånger per år och behandlar både hela rikets men även enskilda läns arbetsmarknad. Prognoserna görs för att få en bild av hur arbetsmarknaden har utvecklats och bygger på intervjuer med både privata och offentliga arbetsgivare. Resultatet används sedan internt för att underlätta Arbetsförmedlingens jobb men även externt med syftet att informera och påverka viktiga aktörer så som regering, riksdag, kommuner och media.⁵

Myndighetens förtroende är något som har behandlats ett flertal gånger, både på studentnivå och av offentliga instanser. En instans som gjort en del forskning kring Arbetsförmedlingen är som tidigare nämnt marknadsundersökningsföretaget TNS Sifo.⁶ TNS Sifo gör varje år en undersökning för att mäta förtroendet för svenska myndigheter. 5 657 slumpvist utvalda personer intervjuades och fick, med hjälp av en femgradig skala, bedöma myndigheterna på övergripande värdering, personligt intryck, förtroende, kvalitet i myndighetsutövning/tjänster samt framgång.

För att kunna utföra mätningen använde Sifo sig av den så kallade ”Trimskalan”, som sträcker sig från minus 65 till plus 135. Alla värden under 0 är kraftigt negativt.

Arbetsförmedlingen fick minus 32 och kom därmed sist för tredje gången. 2012 när undersökningen gjordes för första gången landade Arbetsförmedlingen på minus 21.

Totalt ingick 26 myndigheter i mätningen och förutom Arbetsförmedlingen så hamnade även Migrationsverket och Försäkringskassan på minussidan 2014.⁷

SOM-institutet är en annan organisation som jobbar med att framställa opartiska undersökningar för att se och förstå hur utvecklingen i det svenska samhället ser ut.

SOM står för samhälle, opinion och medier, och har sin hemvist vid Göteborgs

5 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser.html

6 Sifo är en förkortning av ”Svenska institutet för opinionsundersökningar”. 2009 bytte företaget namn till TNS Sifo efter att moderbolaget hade köpt upp och slagit ihop dem med TNS Gallup. TNS är förkortning för ” Taylor Nelson Sofres”.

7 http://opinion.se/sakfragor/fortroende-sjunker-for-arbetsformedlingen-men-okar-for-polisen

(9)

universitet.⁸ 2014 publicerade SOM-institutet en rapport som redovisade

Arbetsförmedlingens förtroendeutveckling från 1999 till 2013. Underlag för rapporten var en enkät som skickades ut till slumpvis utvalda personer. När den första

mätningen gjordes 1999 så var det 35 % av de 1620 svarande som uppgav att de hade ganska eller mycket litet förtroende för Arbetsförmedlingen. 2008 hade 44 % av de 1545 deltagande personerna ganska eller mycket lite förtroende för myndigheten. När den sista enkätundersökningen gjordes 2013 så var antalet svarande endast 1344.

Trots att det var det lägsta deltagarantalet av alla år så hade 2013 den överlägset högsta procentandelen när det kom till lågt förtroende. Hela 60 % svarade att de har ganska litet eller mycket litet förtroende för Arbetsförmedlingen. I den här rapporten kan man klart och tydligt se hur myndighetens förtroende har sjunkit succesivt.⁹

Några rapporter eller undersökningar om medias framställning jämfört med allmänhetens uppfattning har jag dock inte kunnat hitta.

3. TEORIER

3.1 DAGORDNINGSTEORIN

Dagordningsteorin, eller ”agenda-setting” som den också kallas, belyser och granskar makten som medierna har över mottagarna, och myntades år 1972 av Dr. Maxwell McCombs och Dr. Donald Shaw. Dagordningsteorin menar att massmedierna har makt över vad vi har åsikter om, men inte om vilka åsikter vi har. De händelser eller ämnen som får stort utrymme i media kommer vi alltså automatiskt att uppfatta som relevanta och viktiga, på samma sätt som vi kommer uppfatta de händelser som får mindre uppmärksamhet som mindre viktiga. Att medierna har ”dagordningsmakt”

innebär att medierna påverkar vilka saker vi tänker på och skapar åsikter om, men att de trots det inte kan styra vilka åsikter vi faktiskt skapar.¹⁰

8 http://som.gu.se/om_som

9 Tryggvason Oleskog, Nora, Bergström, Annika, Ohlsson, Jonas, Förtroendet för Arbetsförmedlingen, SOM-rapport nr 2014:18, Göteborgs universitet

10 McCombs, Maxwell, Makten över dagordningen: om medierna, politiken och opinionsbildningen, 1. uppl., SNS förlag, Stockholm, 2006, s. 11-12

(10)

Dagordningsteorin brukar delas upp i två olika nivåer som har två olika syften. Den första nivån handlar om medias påverkan på våra tankar. Medierna är alltså med och bestämmer vilka saker vi tänker på och har åsikter om. Den andra nivån handlar om hur och vad vi tänker på och om dessa saker.¹¹Håkan Järvå och Peter M. Dahlgren har skrivit boken ”Påverkan och manipulation” som handlar om hur våra tankar och beslut blir styrda av psykologiska mekanismer utan att vi vet om det. Media är en sådan mekanism och i boken så tar författarna upp ett exempel på hur

dagordningsteorin och dess två olika nivåer fungerar tillsammans i praktiken. Tänk dig att du tittar på nyhetssändningen varje kväll, och att den varje gång handlar om arbetslösheten. Snart så kommer du att både tänka mer på arbetslösheten och tycka att det är en viktig fråga, oberoende av om du själv till exempel har varit eller är

arbetslös. Det här är den första nivån, den nivå som bestämmer ämne. Om nyheterna sen främst rapporterar om arbetslösheten bland unga så kommer du tycka att den frågan är viktigare än andra, och därmed tänka mer på unga arbetslösa än på personer som är äldre. Den andra nivån bestämmer alltså vilket perspektiv eller fokus du ska se på ämnet.¹²

3.2 VÅRA EMOTIONELLA MINNEN

Finns det särskilda mekanismer i våra hjärnor för emotionella minnen, som inte är engagerade i kodningen och hämtningen av icke-emotionella minnen?¹³

Det är en fråga som många minnesforskare ställt sig. Interaktionen mellan känslor och minnet spelar en viktig roll i psykiatrin och faktum är att vi minns negativa saker bättre än saker som är neutrala eller positiva. Psykologiprofessorn Stephen Hamann menar att det finns flera psykologiska studier som antyder att effekterna av emotionell stimuli i minnet styrs av specifika, neutrala och hormonella mekanismer som

förbättrar vårt emotionella minne.¹⁴ Att vi minns negativa saker bättre är inte bara en

11 Järvå, Håkan & Dahlgren, Peter M., Påverkan och manipulation, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013, s. 11 -12

12 Järvå, Håkan & Dahlgren, Peter M., Påverkan och manipulation, 2013, s.12

13 Hamann, Stephan, Cognitive and neural mechanisms of emotional memory. Trends in Cognitive Sciences, 5, 2001, s. 394-400

14 Hamann, Stephan, Cognitive and neural mechanisms of emotional memory, 2001, s. 394-400

(11)

slump, utan har att göra med hjärnans minnesbildning och amygdala. Amygdala består av två nervkärnor placerade i hjärnans främre tinninglober, som tar emot information från hjärnbalken som sedan påverkar nervstrukturer i hjärnan, musklerna och inre organ.¹⁵ Personer som har en skada på amygdala tenderar att ha svårare att känna igen känslor hos andra och kan även förlora den förbättring av minnet som normalt sker vid känslor.

Psykologiforskarna Sonya Dougal och Caren M. Rotello skriver i tidskriften

”Psychonomic Bullentin & Review” att människan har större chans att minnas en händelse som är speciell och känslosam, än en händelse som är mer neutral och vardaglig. Minnen ifrån känslomässiga händelser är även ofta mer detaljrika och säkra, så kallad ”emotionell minnesförbättringseffekt”.¹⁶ Flera olika studier har gjorts som visar att människor minns negativa ord bättre än ord som är positiva eller

neutrala, något som forskarna tror beror på att semantiska kopplingar är större och mer omfattande för emotionella ord.¹⁷ Ett exempel på en sådan studie har gjorts av just Dougal och Rotello 2007. Studien gjordes på sextio universitetsstudenter i New York som fick studera 144 ord; 48 neutrala, 48 negativa och 48 positiva. Varje ord visades en åt gången i tre sekunder. Direkt efter att alla ord visats så fick deltagarna upp 288 ord, de 144 som de nyss sett men också 144 helt nya ord. Deltagarna skulle sen rangordna orden från 1-6 där 1 var helt säkert ett av orden från listan och 6 var helt säkert ord som inte visats, alltså ett nytt ord. Resultatet visade att de negativa orden var de som koms ihåg bäst.¹⁸

15 http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=amygdala

16 Dougal, Sonya, Rotello M., Caren, ”Remembering” emotional words is based on response bias, not recolletion, Psychonomic Bulletin & Review, 14 (3), 2007, s. 423-429

17 N. Medford et al., ”Emotional memory: separating content and context”, Psychiatry Research: Neuroimaging (138), 2005, s. 247-258

18 Dougal, Sonya, Rotello M., Caren, ”Remembering” emotional words is based on response bias, not recolletion, Psychonomic Bulletin & Review, 14 (3), 2007, s. 423-429

(12)

3.3 TEORIERNAS RELEVANS

Att dagordningsteorin skulle vara en av mina teorier stod klart redan från början då den innefattar det som min undersökning till största delen bygger på; medierna bestämmer vad vi tänker på. Trots att media inte kan påverka vilka åsikter vi skapar så har de stor makt i och med att de kan styra vad vi som mottagare ska tycka är viktigt. Eftersom media ofta väljer att lyfta fram och belysa negativa sidor i sina rapporteringar så resulterar det i att vi som mottagare också ser det negativa. När media visar upp en bild av Arbetsförmedlingen som en orolig myndighet med

förtroendekris så kommer även mediernas mottagare med största sannolikhet också se Arbetsförmedlingen på det viset.

Teorin om att vi minns emotionella saker, och då speciellt negativa, bättre än saker som är neutrala bekräftar min tes om att medier kan bidra till det låga förtroendet för Arbetsförmedlingen. Om människor ständigt blir upplysta om hur dåligt myndigheten sköter sitt arbete och hur dålig service kunderna får så kommer människorna tro att det är så, även om de själva aldrig varit i kontakt med Arbetsförmedlingen. De här två teorierna tillsammans kan således ge följande effekt; media berättar om

Arbetsförmedlingen, mottagarna uppfattar Arbetsförmedlingen som ett viktigt och aktuellt ämne, medias rapporteringar om myndigheten är negativa vilket gör det lättare att minnas, och mediernas mottagare får en negativ inställning gentemot Arbetsförmedlingen som ibland är helt omotiverad.

(13)

4. METODER

4.1 KVANTITATIV INNEHÅLLSANALYS

Eftersom tidningarna inbringade ett stort material så behövdes ett systematiskt sätt för att både arrangera och analysera dem. Av den anledningen så valde jag att använda mig av en kvantitativ innehållsanalys. En kvantitativ innehållsanalys är en metod som främst lämpar sig på ett större material som man vill få en övergripande bild av. En kvantitativ analys stöttar sig på fyra grundpelare; objektivitet, systematik, kvantitet och manifest innehåll. Objektivitet betyder att undersökningen måste vara objektiv så att andra personer som utför undersökningen får ut samma resultat. Systematik innebär att tillvägagångssättet är klart fastställt, kvantitet att svaren i kodschemat kan sammanställas genom form eller frekvens. Den sista grundpelaren är manifest

innehåll och syftar till att analysen ska avgränsas till sådant som klart går att läsa ur texten utan att behöva tillämpa någon form av tolkning.¹⁹ Med hjälp av den

kvantitativa analysen framkom samband mellan texterna, något som var avgörande för utförandet av undersökningen.

Den kvantitativa analysen användes för att utläsa och gruppera artiklarna.

Tillsammans med innehållsanalysen så skapades även ett kodschema med uppgift att koncentrera informationen ifrån artiklarna till ett ställe. Mer om användningen av innehållsanalysen och kodschemat finns på sida 17.

4.2 KODSCHEMA

För att kunna gruppera och organisera texterna så utformades ett kodschema. Ett kodschema är en typ av enkät, med den skillnaden att istället för att intervjua människor så ställer man frågorna till artiklar eller andra typer av texter. Schemat utformas på ett speciellt sätt där varje enskild artikel är en enhet, frågorna är variabler och svaren är variabelvärden. Ett kodschema används för att underlätta hanteringen av

19 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004, s. 213-214

(14)

ett utvalt material och gör det enkelt att få en överblick.²⁰ Med kodschemats hjälp blev det lättare att utföra själva analysen då all fakta fanns samlat på ett ställe. Detta var viktigt då materialet var stort och handlade om snarlika saker.

Innan kodschemat kunde utföras så tog jag reda på vad det egentligen var jag ville veta. Eftersom texterna var många så fanns det en nytta med att skapa ett kodschema med få variabler. Dels för att inte göra arbetet för stort, men även för att

undersökningen inte var i behov av många variabelvärden. Det som kodschemat fokuserar på är ämne, innehåll, och textgenre. Citat, författare eller längd valdes inte ut då dessa inte var relevanta för undersökningen. När kodschemat var klart och alla texter kodade fick jag en överblick över vad de främst handlat om och kunde således sammanställa ett resultat. Det här resultatet kom sen att jämföras med resultaten ifrån en enkätundersökning.

Det slutgiltiga kodschemat kom att innehålla fem olika variabler;

id, publiceringsdatum, rubrik, textgenre samt kategori. Id var en viktig variabel då den hjälpte till att skilja artiklarna åt. Varje artikel fick ett unikt id och tillsammans med artiklarnas rubriker kunde jag sedan lätt urskilja vilken text som var vilken.

Publiceringsdatumen användes för att hitta eventuella samband i rapporteringen; var rapporteringen centrerad till specifika tillfällen eller mera utspridda? Textgenre står för textens karaktär. Är det en nyhetsartikel, debattartikel, krönika, insändare eller notis? Variabeln kategori innehöll ”ekonomi”, ”personer”, ”negativ”, ”positiv” och användes för att säkerställa artikelns ämne.

För fullständigt kodschema se bilaga 0.1.

4.3 ENKÄTUNDERSÖKNING

Förutom att ta reda på vad som har skrivits i media så har undersökningen även belyst vad Gävleborna faktiskt tycker om Arbetsförmedlingen. För att få svar på detta skapades en digital enkät. Enkäten var först tänkt att användas både digitalt och

20 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 2004, s. 158

(15)

analogt, men då den digitala versionen gav tillräckligt med underlag så gjordes aldrig några analoga enkäter. Enkäten var öppen för människor i alla åldrar som behärskade det svenska språket och spreds genom två sociala medier, Facebook och Instagram.

Detta för att det kändes som det enklaste sättet att nå ut till många människor samtidigt. På sociala medier kunde även enkäten delas vidare vilket ökade spridningen.

Enkäten skapades i ”Google forms” som är Googles gratisverktyg för enkäter och undersökningar.²¹ Valet att använda ”Google forms” grundade sig på att det är ett enkelt men kraftfullt verktyg som automatiskt sammanställer svaren som kom in.

Anonymiteten var viktig för att svaren skulle bli så ärliga och riktiga som möjligt.

För att öka svarsfrekvensen så användes enbart slutna frågor. Detta för att öka deltagarantalet samt för att förenkla efterarbetet.²² Frågorna handlade om

respondentens personliga erfarenhet, om deras relation till media samt om hur deras uppfattning om Arbetsförmedlingen såg ut rent generellt. För att säkerställa att enkäten enbart besvarades av personer bosatta i Gävle kommun så var den första frågan ”Bor du i Gävle kommun”? Svarade respondenten nej på den frågan så avslutades enkäten automatiskt. Eftersom det inte är möjligt att mäta om människor verkligen blivit påverkade av media så innefattade enkäten en fråga om

respondenterna själva trodde att de har blivit det.

Enkäten bestod av fem attitydfrågor, tre beteendefrågor och fyra bakgrundsfrågor.

Attitydfrågor behandlar respondentens olika attityder och värderingar, beteendefrågor kartlägger vad respondenten har gjort eller observerat och bakgrundsfrågor är frågor som handlar om respondenten själv till exempel ålder och kön.²³ Enkäten återfinns i sin helhet på sida 21-22.

21 https://www.google.se/intl/sv/forms/about/

22 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 2004, s. 143

23 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 2004, s. 139-142

(16)

4.3.1 MÅLGRUPP FÖR ENKÄTEN

Att undersöka Gävles befolkning var intressant då jag har en personlig anknytning till staden och var intresserad av att se hur attityden gentemot Arbetsförmedlingen såg ut.

Om enkäten istället hade varit öppen för alla så hade resultaten blivit geografiskt utspritt och en generalisering av attityden gentemot Arbetsförmedlingen hade inte varit möjlig. För att få en bred och rättvis bild så riktades enkäten både till personer som varit inskrivna men också personer som aldrig varit det. Målgruppen var personer bosatta i Gävle kommun och var fördelad i tre grupper; de som är inskrivna idag, de som har varit inskrivna samt de som aldrig varit inskrivna. Anledningen till dessa grupper var för att de täckte in hela målgruppen då alla kunde identifiera sig med någon av grupperna. Utifrån dessa grupper kunde det sedan ske jämförelser mellan olika förekomster och samband. Information om existensen av dessa grupper var inget som respondenterna fick ta del av.

6. MATERIAL

6.1 VAL AV MATERIAL

Eftersom undersökningen tog geografisk utgångspunkt i Gävle så ingår en lokaltidning i undersökningen. Gävle har två lokaltidningar; Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Det slutgiltiga valet grundade sig på personlig kännedom och närhet, därför kommer artiklar publicerade på Gefle Dagblads hemsida att användas.

Anledningen till att enbart en av lokaltidningarna användes var av den enkla anledningen att det inte behövdes ett större material.

För att få ett nationellt perspektiv, och inte bara artiklar som har direkt anknytning till Gävle, så finns även en rikstäckande tidning representerad. Valet föll på Aftonbladet som är en väletablerad kvällstidning med många läsare. Aftonbladet har publicerat en rad artiklar om Arbetsförmedlingen på deras hemsida och blev därför den andra källan i denna undersökning. Jag är av uppfattningen att många människor påverkas

(17)

av vad Aftonbladet skriver, att de får människor att reagera. I sociala medier kan man till exempel se tusentals delningar av Aftonbladets artiklar med upprörda

kommentarer till. Därför anser jag att Aftonbladet har ett stort inflytande över befolkningen och på så vis kan påverka folks åsikter.

6.2 MATERIALINSAMLING

Materialet som har hämtats ifrån de två tidningarna är texter som finns publicerade på respektive tidnings hemsida. Endast de texter som har Arbetsförmedlingen som huvudämne inkluderades, just för att inte tappa fokus från undersökningens syfte. Om alla publicerade texter som på något sätt nämner Arbetsförmedlingen hade använts så hade syftet med undersökningen försummats. Anledningen till att undersökningen endast innefattar digitala källor är på grund av tillgängligheten. Hade fler olika medium använts så hade materialet blivit onödigt stort och tagit längre tid att sammanställas till ett resultat. Till själva materialinsamlingen användes söktjänsten som finns på Aftonbladet.se respektive Gd.se. Söker man på ”arbetsförmedlingen” så kommer alla texter som på något sätt nämner myndigheten upp. Från början så samlades alla artiklar som innehöll ordet ”arbetsförmedlingen” in. Sökningen var begränsad till texter som publicerades mellan 2012 och 2014. Dels för att inte skapa ett övermäktigt material, men även för att få en rättvis och överskådlig bild över tid.

Materialet innefattar alla sorts publikationer, allt ifrån nyhetsartiklar, insändare och debattinlägg till kortare notiser. Detta för att det inte bara är nyheter som är av intresserad, utan även människors åsikter.

6.3 URVAL OCH KODNING AV ARTIKLAR

Materialet bestod till en början av 206 artiklar. När urvalet gjordes så var det relevans som stod i fokus. En snabb analys över hela materialet gjordes för att se vilka texter som eventuellt var relevanta för studien. Som tidigare nämnt så var det endast artiklar med Arbetsförmedlingen som huvudämne som användes, oberoende av om det var en nyhetsartikel eller ett debattinlägg. Om en text enbart nämnde Arbetsförmedlingen så fick den inte vara med i det slutgiltiga materialet. Detta på grund av att materialet

(18)

annars skulle innehålla texter som i huvudsak inte handlade om Arbetsförmedlingen.

Det finns många artiklar med andra huvudämnen som refererar till eller nämner myndigheten, men dessa var alltså inte av intresse för den här undersökningen.

En del texter var enkla att sålla bort ifrån början medan andra krävde djupare analyser. Första frågan jag ställde mig var ”har den här texten Arbetsförmedlingen som huvudämne?” Detta var viktigt för att bibehålla undersökningens mål och syfte.

De texter som samlats in som hade ett annat huvudämne och bara nämnde Arbetsförmedlingen blev direkt bortvalda.

Innan artiklarna kodades så delades de först upp efter huvudkategori.²⁴ Artiklarna lästes sedan av analogt och kodades digitalt med hjälp av variablerna ifrån

kodschemat. Artiklarna sorterades sedan efter år vilket visade att 51 artiklar var ifrån 2014, 70 från 2013 och 34 stycken var ifrån 2012. Det färdiga urvalet bestod av 155 stycken artiklar, 28 ifrån Gefle Dagblad och 127 ifrån Aftonbladet.

24 ”Ekonomi”, ”Personer”, ”Negativ” och ”Positiv” var huvudkategorierna.

(19)

7. RESULTAT

7.1 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN

Totalt så svarade 147 personer på enkäten, nio av dessa personer valde dock

alternativet ”Nej” på frågan om de bodde i Gävle kommun och blev således uteslutna.

De 138 personerna som uppgav att de bor i Gävle kommun är alltså de svar som kommer att redovisas.

Frågorna som egentligen var mest relevanta för denna undersökning var fråga fyra till och med sex samt fråga nio; ”Vad är din generella uppfattning av

Arbetsförmedlingen?” ”Varför tycker du så om Arbetsförmedlingen?” ”Under de senaste 6 månaderna, har du någon gång lagt märke till Arbetsförmedlingen i media?” ”Om media bara framförde negativa saker om Arbetsförmedlingen, tror du att det skulle påverka din uppfattning?”

85.5 % (118 st) av alla svarande uppgav att de antingen är inskrivna nu eller att de någon gång har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa så var det endast 22 stycken som uppgav att de var mycket eller ganska nöjda med servicen som de fått.

Gävlebornas generella uppfattning av Arbetsförmedlingen visade sig i stor grad vara negativ. Endast 21 av de 138 respondenterna svarade att de hade en positiv inställning till myndigheten. Av dessa så var 17 stycken kvinnor. De som var mycket negativa var till största delen män. Hela 74 % (102 st) uppgav att de grundade sina känslor på egna erfarenheter medan 19 % (26 st) svarade att de fått uppfattningen efter att ha hört om upplevelser som andra varit med om. Endast fem respondenter svarade att de hade fått sin uppfattning efter rapportering i media.

Majoriteten av respondenterna hade lagt märke till Arbetsförmedlingen i media, och 33 % (46 st) trodde att deras uppfattning till viss del skulle påverkas om media bara framförde negativa saker om Arbetsförmedlingen. 24 % (33 st) trodde absolut att det skulle ha påverkan, medan 27 % (37 st) svarade att de inte påverkas av media.

(20)

7.2 TIDNINGSARTIKLARNA

Av de 155 artiklarna som undersökningen omfattade så var det endast 12 stycken som var positiva, och 70 stycken som inte var negativa. Artiklarna som var positiva

handlade främst om arbetsmarknaden och människor som tagit sig in på den.

Undersökningen innehöll 28 artiklar från Gefle Dagblad och 127 artiklar från Aftonbladet.

Undersökningen innefattade 70 artiklar ifrån 2013, 51 ifrån 2014 och 34 stycken ifrån 2012. Merparten av artiklarna var nyhetsartiklar, närmare bestämt 110 stycken. Följt av 22 debattinlägg, 19 krönikor och fyra insändare.

Nedan följer en tabell som visar fördelningen av artiklarna över de olika kategorierna.

26 32

85

12 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90

Ekonomi Personer Negativ Positiv

Antalet artiklar per kategori

(21)

7.3 DISKUSSION

De resultaten som jag blev mest förvånad över var de som jag fick av enkätundersökningen. Att de flesta skulle ha en negativ uppfattning av

Arbetsförmedlingen var något som jag mer eller mindre utgick ifrån, men att det bara var 21 av 138 som svarade att de hade en mycket eller ganska positiv uppfattning är enligt mig anmärkningsvärt.

När det kommer till resultatet av bakgrunden till respondenternas åsikter så blev jag lite besviken över resultatet. Min uppfattning är att många kommer in till

Arbetsförmedlingen med en negativ inställning för att de fått höra av sina kompisar hur rutten myndigheten är, och hade således hoppats på många fler svar på det alternativet. Men många vill säkert inte erkänna att det tycker likadant som någon annan så därför kanske man istället väljer att referera till sina egna erfarenheter.

Något som är iögonfallande här är att fem av de tjugo respondenterna som aldrig varit inskriven på Arbetsförmedlingen, uppger att deras uppfattning grundar sig på egna erfarenheter. Om man aldrig varit inskriven på Arbetsförmedlingen så kan man ju undra hur man kan ha fått erfarenheter av myndigheten. Enligt mig så finns det tre alternativ; antingen så är personerna arbetsgivare och har av den anledningen haft kontakt med myndigheten, eller så jobbar personerna hos en kompletterande aktör som i största grad har med myndigheten att göra men ändå inte befinner sig inuti den.

Eller så finns det ett tredje alternativ, nämligen att respondenterna själva jobbar på Arbetsförmedlingen, eller har närstående som gör det.

När det kommer till mediefrågorna i enkäten så finns det en hel del att fundera kring och analysera. Endast fem respondenter uppgav att de fått sin uppfattning efter

rapportering i media, samtliga var män och hade alla en ganska negativ uppfattning av Arbetsförmedlingen. Ovanstående bekräftar min tes att media kan skänka människor åsikter som de egentligen inte har någon grund för. Samtidigt så svarade 37 personer att de inte påverkas av media över huvud taget. Majoriteten trodde dock ändå att det skulle påverka en del om media enbart framförde negativa nyheter om

Arbetsförmedlingen.

(22)

Artiklarna bestod till 92 % av negativa händelser vilket också var väntat. Något som förvånade mig var att det enbart har publicerats fyra insändare om

Arbetsförmedlingen. Jag trodde att jag skulle finna många fler då människor generellt har en negativ inställning till myndigheten, och ofta är i behov att framföra deras åsikter.

7.4 ÖVRIGT RESULTAT

Enkätundersökningen inbringade mycket information som inte var användbara i den här studien. Dessa kommer att summeras nedan men är alltså inte en del av

undersökningen.

Av de 118 personerna som antingen är eller har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen så svarade 22 stycken att de var ganska eller mycket nöjda med servicen som de fått.

Samtidigt så svarade 70 personer, hela 57 %, att de var ganska eller mycket missnöjda med den servicen de fått.

Fråga nummer sju handlade om generaldirektörens avgång och huruvida respondenterna hade uppmärksammat detta i media. Det som var mest

anmärkningsvärt var att hela 20 % (28 st) uppgav att de hade följt rapporteringen om generaldirektören, samtidigt som 36 % (49 st) svarade att de inte ens visste om att det hade hänt. Följdfrågan på detta var om respondenterna ändrat uppfattning om

Arbetsförmedlingen efter generaldirektörens avgång. Här var det mest oväntade resultatet att åtta personer svarade att de blev mer positivt inställda gentemot

myndigheten efter att generaldirektören avgått, samtidigt som sju personer svarade att de blev mer negativt inställda.

Bakgrundsfrågornas svar skiljde sig mycket åt, speciellt när det gällde ålder och boplats. Ingen över 59 år svarade på enkäten och ingen var heller bosatt på Alderholmen eller Öster.

(23)

8. SAMMANFATTNING

- Vad har medierna fokuserat mest på i rapporteringen av Arbetsförmedlingen;

negativa händelser eller positiva resultat?

- Vad har Gävleborna överlag för syn på Arbetsförmedlingen; positiv eller negativ?

- Delar Gävleborna medias bild? Och tror de själva att de blir påverkade av media?

Detta var frågorna som undersökningen utgick ifrån, nedan följer en sammanfattning av vad som framkommit.

Det media främst har fokuserat på i rapporteringen av Arbetsförmedlingen är negativa händelser och på så vis nästan helt osynliggjort myndighetens goda resultat. De har istället fokuserat på chefsavgångar, upprepade fusk, långtidsarbetslöshet och tekniska problem. Dagordningsteorin tillsammans med det faktum att vi minns negativa saker bättre, gör således att medierna inte bara kan utan faktiskt skapar negativa tankar som vi mottagare sedan tror är våra egna erfarenheter och åsikter.

I undersökningen ingick totalt 155 artiklar varav endast 12 stycken var av positiv karaktär. Aftonbladet var den tidning som inbringade flest artiklar och var således den som hängt ut myndigheten mest.

Människor bosatta i Gävle kommun har överlag en mycket dålig inställning till Arbetsförmedlingen som till största delen grundar sig på egna erfarenheter. I och med det så delar de medias bild av en instabil och sårbar myndighet. Om media bidragit till det låga förtroendet är dock omöjligt att påvisa. Undersökningen visade att 57 % tror helt eller till viss del att media skulle kunna påverka deras uppfattning, medan 27 % uppgav att de inte blir påverkade över media överhuvudtaget.

(24)

9. FRAMTIDA FORSKNING

För att fortsätta forskningen om Arbetsförmedlingens förtroende så skulle en mer kvalitativ undersökning med djupintervjuer vara att rekommendera. Detta för att kunna gå till botten av varför människor tycker som de gör. I den här

enkätundersökningen så svarade många att de grundade sin uppfattning på egna erfarenheter. Genom intervjuer skulle man kunna få svar på vad de har för

erfarenheter och vad de anser att Arbetsförmedlingen, eller de själva, skulle kunna göra för att förbättra förtroendet.

Vidare så vore det även intressant att höra mediernas åsikter om deras egen framställning. Det är väl kanske allmänt känt att skandaler säljer, men hur ser de själva på att de kan försvåra myndighetens arbete genom att enbart lyfta fram negativa nyheter? För att fortsätta forskningen med medierna i fokus skulle man alltså kunna redovisa allmänhetens tankar och åsikter om Arbetsförmedlingen, och fråga

mediernas avsändare varför de väljer att ger oss ännu en potentiell anledning till att vara skeptiska.

(25)

10. KÄLLFÖRTECKNING 10.1 TRYCKTA KÄLLOR

Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010

Järvå, Håkan & Dahlgren, Peter M., Påverkan och manipulation, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013

McCombs, Maxwell, Makten över dagordningen: om medierna, politiken och opinionsbildningen, 1. uppl., SNS förlag, Stockholm, 2006

N. Medford et al., ”Emotional memory: separating content and context”, Psychiatry Research: Neuroimaging (138), 2005

Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004

10.2 DIGITALA KÄLLOR

Samtliga källor är senast hämtade 150603.

http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss.html

http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss/Historia.html Dougal, Sonya, Rotello M., Caren, ”Remembering” emotional words is based on response bias, not recolletion, Psychonomic Bulletin & Review, 14 (3), 2007

(http://www.psych.umass.edu/uploads/sites/48/Files/Dougal%20and%20Rotello%202007.pdf)

https://www.google.se/intl/sv/forms/about/

Hamann, Stephan, Cognitive and neural mechanisms of emotional memory. Trends in Cognitive Sciences, 5, 2001, s. 394-400

http://opinion.se/sakfragor/fortroende-sjunker-for-arbetsformedlingen-men-okar-for-polisen http://medieakademien.se/wp-content/uploads/2014/03/Fbarometer2015.pdf

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-ar-fortroendet-for-svenska- myndigheter_3581928.svd?sidan=1

http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=amygdala

(26)

11. BILAGOR

11.1 KODSCHEMA

01. ID ______________________________________

Texterna ID-märktes för att lättare veta vilken text som behandlas. ID:t bestod av namnet på kategorin som texten tillhör samt ett unikt nummer.

02. PUBLICERINGSDATUM __________________

Variabeln valdes för att kunna länka ihop olika publikationer mellan olika perioder.

03. TEXTGENRE [ ] NYHET [ ] DEBATT/KRÖNIKA [ ] INSÄNDARE [ ] NOTIS Textens genre var relevant för att kunna skilja på fakta och personliga åsikter.

04. RUBRIK __________________________________

Rubriken användes som en extra kontroll tillsammans med ID:t för att kunna skilja på texterna.

0.5 KATEGORI [ ] EKONOMI [ ] PERSONER [ ] NEGATIV [ ] POSITIV För att kunna utföra analysen så delades texterna in i kategorier. ”Ekonomi” handlar om pengar, ”Personer” har offentliga personer i fokus, och ”Negativ” och ”Positiv” är just negativa eller positiva.

0.5.1 UNDERKATEGORI [ ] SYSTEMFEL [ ] AF [ ] ARBETSSÖKANDE [ ] ARBETSMARKNADEN

Underkategorin användes för att säkerställa texternas innehåll och inriktning.

(27)

11.2 ENKÄT

Bor du i Gävle kommun?

- Ja - Nej

Har du någon gång varit inskriven på Arbetsförmedlingen?

- Ja - Nej

- Jag är inskriven nu

Hur nöjd är du med den hjälp och service som du fick på Arbetsförmedlingen?

Om du aldrig varit inskriven på Arbetsförmedlingen så hoppar du över den här frågan.

- Mycket nöjd - Ganska nöjd

- Varken nöjd eller missnöjd - Ganska missnöjd

- Mycket missnöjd

Vad är din generella uppfattning av Arbetsförmedlingen?

Frågan gäller hela Arbetsförmedlingen som myndighet.

- Mycket positiv - Ganska positiv

- Varken positiv eller negativ - Ganska negativ

- Mycket negativ

Varför tycker du så om Arbetsförmedlingen? Vad grundar du den uppfattningen på?

- Mina egna erfarenheter - Saker jag hört att andra upplevt - Rapportering i media

- Övrigt: __________________________

Under de senaste 6 månaderna, har du någon gång lagt märke till Arbetsförmedlingen i media?

Med media avses, tidningar, radio, tv, webb.

- Ja - Nej - Minns ej

Sommaren 2013 fick Arbetsförmedlingens dåvarande generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist avgå. Lade du märke till det i media?

Om du vill läsa om vad som hände kan du besöka: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17353758.ab - Ja, jag följde rapporteringen

- Nja, jag såg det på nyheterna/läste om det i tidningen - Nej, jag fick höra det av andra

- Nej, jag visste inte ens att det hade hänt - Jag minns inte

(28)

Efter att generaldirektören tvingats avgå, ändrade du då uppfattning om Arbetsförmedlingen?

- Ja, jag blev mer positivt inställd - Ja, jag blev mer negativt inställd

- Nej, jag tyckte likadant som jag gjorde innan - Jag minns inte om jag ändrade uppfattning

Om media bara framförde negativa saker om Arbetsförmedlingen, tror du att det skulle påverka din uppfattning?

- Ja, absolut skulle det påverka - Till viss del skulle det nog påverka - Nej, jag påverkas inte av media - Jag vet inte om det skulle påverka

Vad är ditt juridiska kön?

- Man - Kvinna

Hur gammal är du?

- Under 18 år - 19 – 26 år - 27 – 35 - 36 – 43 år - 44 – 50 år - 51 – 59 år - 60 – 65 år - 66 år eller äldre

Vart bor du?

Alderholmen Andersberg Bomhus Björke/Trödje Brynäs Forsbacka Furuvik Hamrånge Hedesunda Hemlingby/Järvsta Hille/Forsby Hagström 2 Nordost/Nynäs Strömsbro/Stigslund Sätra

Söder/Hemsta Sörby Valbo

Villastaden/Fridhem Åbyggeby

Öster

(29)

11.3 ENKÄTRESULTAT

138 st 94%

9 st 6%

Bor du i Gävle kommun?

Ja

Nej 104 st

75%

20 st 15%

14 st 10%

Har du någon gång varit inskriven på Arbetsförmedlingen?

Ja Nej

Jag är inskriven nu

8 st 7%

14 st 11%

31 st 25%

45 st 37%

25 st 20%

Hur nöjd är du med den hjälp och service som du Mick på Arbetsförmedlingen?

Mycket nöjd

Ganska nöjd

Varken nöjd eller missnöjd

Ganska missnöjd

Mycket missnöjd

8 st 6%

13 st 10%

21 15%

50 36%

46 33%

Vad är din generella uppfattning av Arbetsförmedlingen?

Mycket positiv

Ganska positiv

Varken positiv eller negativ

Ganska negativ

Mycket negativ

(30)

102 st 74%

26 st 19%

5 st

3% 5 st

4%

Varför tycker du så om Arbetsförmedlingen?

Vad grundar du den uppfattningen på?

Mina egna erfarenheter

Saker jag hört att andra har upplevt

Rapportering i media

Övrigt

81 st 59%

26 st 19%

31 st 22%

Under de senaste 6 månaderna, har du någon gång lagt märke till Arbetsförmedlingen i media?

Ja Nej Minns ej

28 st 20%

40 st 29%

4 st 3%

49 st 36%

17 st 12%

Sommaren 2013 Mick Arbetsförmedlingens dåvarande generaldirektör Angeles Bermudez-‐Svankvist avgå. Lade du märke

till det i media?

Ja, jag följde rapporteringen Nja, jag såg det på nyheterna/

läste om det i tidningen Nej, jag Mick höra det av andra Nej, jag visste inte ens att det hade hänt

Jag minns inte

(31)

8 st 6% 7 st

5%

83 st 60%

40 st 29%

Efter att generaldirektören tvingats avgå, ändrade du uppfattning om Arbetsförmedlingen?

Ja, jag blev mer positivt inställd

Ja, jag blev mer negativt inställd

Nej, jag tyckte likadant som jag gjorde innan

Jag minns inte om jag ändrade uppfattning

33 24%

46 33%

37 27%

22 16%

Om media bara framförde negativa saker om Arbetsförmedlingen, tror du att det skulle påverka din uppfattning?

Ja, absolut skulle det påverka

Till viss del skulle det nog påverka

Nej, jag påverkas inte av media

Jag vet inte om det skulle påverka

(32)

66 st 48%

71 st 52%

Vad är ditt juridiska kön?

Man Kvinna

1 st 1%

72 st 52%

34 st 24%

15 st 11%

12 st 9%

4 st 3%

Hur gammal är du? Under 18 år 19 -‐ 26 år 27 -‐ 35 år 36 -‐ 43 år 44 -‐ 50 år 51 -‐ 59 år 60 -‐ 65 år 66 år eller äldre

6 st 4%

16 st 12%

10 st 7%

16 st 12%

3 st 2%

4 st 3%

3 st 2%

6 st 4%

1 st 1%

8 st 6%

2 st 1%

11 st 8%

10 st 7%

4 st 3%

12 st 9%

5 st 4%

13 st 9%

4 st 3%

Vart i Gävle bor du?

Alderholmen Andersberg Bomhus Björke/Trödje Brynäs Forsbacka Furuvik Hamrånge Hedesunda Hemlingby/Järvsta Hille/Forsby Hagaström Nordost/Nynäs Strömsbro/Stigslund Sätra

Söder/Hemsta Sörby

Valbo

Villastaden/Fridhem Åbyggeby

Öster