2021-12-15 1/56:

(1)

Plats och tid Gyllenhjelm, Kommunhuset, Strängnäs kl. 08:30- 13:40, med ajournering kl. 09:39-09:51, 10:55- 11:00, 11:47-11:51, 11:54-13:00.

Paragrafer §§ 290-304, 306-317.

Beslutande Se deltagarlista

Närvarande ersättare Se deltagarlista

Övriga deltagande Se deltagarlista

Utses att justera Catharina De Geer (KD) med Linda Hefvelin (SD) som ersättare.

Justeringens plats och tid Digital justering 2021-12-20.

Sekreterare Erica Thorsén

Underskrifter Ordförande Jacob Högfeldt (M)

Justerande

Catharina De Geer (KD)

BEVIS OM TILLGÄNNAGIVANDE AV JUSTERAT PROTOKOLL

Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla

Organ Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum 2021-12-15

Datum för tillkännagivande 2021-12-21

Datum för nedtagning av tillkännagivande

2022-01-12

Förvaringsplats för protokollet Kansliavdelningen

Tillkännagivet av Erica Thorsén

Utdragsbestyrkande

(2)

Innehållsförteckning

§ Ärende

290 Distansdeltagande

291 Information: Närvarande på distans 292 Fastställande av föredragningslista 293 Information: HR

294 Information: Arbetsmiljö Teknik- och servicekontoret

295 Information: Vägen till önskat läge 296 Information: Affärsplan SKFAB

297 Information: Kommunalråden informerar 298 Återgång av försäljning av del av Strängnäs 2:1

vid Västerport

KS/2021:621-253 299 Ändring av exploateringsavtal för del av Eldsund

6:16, Marin serviceanläggning

KS/2021:626-251 300 Kontaktpolitiker för medlemskap i

Klimatkommunerna

KS/2021:499-033 301 Ansökan om föreningsbidrag för 2022-2023 till

Frivilligcentralen i Strängnäs kommun

KS/2021:505-805 302 LÄS - Lärarfortbildning genom ämnesmässig

samverkan läsår 21- 22

KS/2021:181-600 303 Rese- och fordonspolicy för Strängnäs kommun,

med tillhörande riktlinjer

KS/2021:612-003 304 Förslag på nya taxor för badhus samt idrotts- och

motionsanläggningar i Strängnäs kommun

KS/2021:611-806 306 Framtagande av brandvattenplan KS/2021:627-170 307 Remiss, Sörmlands regionala

trafikförsörjningsprogram 2022-2035

KS/2021:591-032 308 Remiss, Länsplan för regional

transportinfrastruktur för Södermanlands län 2022-2033

KS/2021:534-032

309 Medborgarförslag om inkomstuppgift för avgifter inom socialtjänst och hemtjänst

KS/2021:84-037 310 Medborgarförslag om minskning av antalet

tillåtna eldningsveckor i Strängnäs kommun

KS/2021:397-037 311 E-förslag om vattentanken på Långberget KS/2021:179-037 312 Motion från Yvonne Knuutinen (V) om

"sommarcykelvägar" mellan kommundelarna

KS/2021:456-034 313 Motion från Catharina De Geer (KD) om

kartläggning av behovet av en ungdomsjour i Strängnäs kommun

KS/2021:228-034

314 Motion från Catharina De Geer (KD) och Pia Steensland (KD) om insatser för att förebygga

KS/2020:672-034

(3)

315 Rapportering av delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2021-12-15

KS/2021:1-002 316 Meddelandeärenden till kommunstyrelsen 2021-

12-15

KS/2021:616-101 317 Övrigt

(4)

Deltagarlista

Beslutande Notering

Jacob Högfeldt (M), ordförande Kenneth Larsson (M)

Mikael Lagergren (M)

Anders Härnbro (S), 1:e vice ordförande Ingrid Fäldt (S)

Maria Nerby (C), 2:e vice ordförande Linda Hefvelin (SD)

Catharina De Geer (KD) Tjänstgörande ersättare Ewa Thalén Finné (M)

Ersättare för Magnus Stuart (M) Torbjörn Johansson (S)

Ersättare för Leif Hård (S) Maud Richtoff (SD)

Ersättare för Björn Karlsson (SD) Lena Rundberg (C)

Ersättare för Jan Rudengren (L) Ingela Bengtsson (MP)

Ersättare för David Aronsson (V) Ersättare

Tomas Lönnqvist (M) Magnus Brandel (S) Deltagare på distans Magnus Stuart (M) Alice Landerholm (M)

Björn Karlsson (SD) §§ 290-295, 305-317

Jan Rudengren (L)

Niclas Samuelsson (STRP)

(5)

Övriga

1. Lars Ekström, kommundirektör 2. Erica Thorsén, kommunsekreterare

3. Jennie Enström, kanslichef §§ 292-317

4. Tomas Lindblad Wieslander, kommunjurist §§ 305-317 5. Anna Werner, kontorschef teknik- och servicekontoret §§ 290-294

6. Lena Thelin, HR-chef §§ 290-305

7. Katrina Lepschi Zettervall, mark- och exploateringschef §§ 298-299

8. Per Malmqvist, ekonomichef §§ 290-317

9. Karolina Blomqvist, controller § 295

10. Ulrika Kalfholm, finanschef §§ 294-297

11. Mårten Eskilsson, räddningstjänsten §§ 305-306 12. Lennart Nilsson, vik. kollektivtrafiksamordnare §§ 306-308 13. Daniel Artaeus, samhällsplanerare §§ 307-308 14. Thomas Wigren, rådgivare Söderberg & Partners § 294

15. Helene Råström, HR-specialist §§ 292-293

(6)

KS § 290

Distansdeltagande

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

1. ledamöterna Magnus Stuart (M), Jan Rudengren (L) och Björn Karlsson (SD) samt ersättarna Alice Landerholm (M) och Niclas Samuelsson (STRP) medges möjlighet att delta vid sammanträdet på distans utan att anses närvarande i kommunallagens mening, via Teams, med möjlighet att följa sammanträdet och att delta i överläggningar, men utan möjlighet att delta i beslut.

Beslutet antecknas som enhälligt.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.

Beskrivning av ärendet

Ledamot eller ersättare, som av smittskyddsskäl inte kan närvara vid

sammanträdet, har möjlighet att följa sammanträdet och delta i överläggningar, utan möjlighet att delta i beslut.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till -

(7)

KS § 291

Information: Närvarande på distans

Ordförande Jacob Högfeldt (M) informerar om att inga ledamöter är närvarande på distans.

(8)

KS § 292

Fastställande av föredragningslista

Kommunstyrelsen fastställer föredragningslistan med följande justeringar:

a) punkt nummer 7, Information: Agenda 2030, stryks,

b) punkt nummer 18, Förstudie – konkurrensutsättning av hemtjänst, diarienummer KS/2021:610-790, hanteras som nummer 17,

c) punkt nummer 17, Framtagande av brandvattenplan, diarienummer KS/2021:627-170, hanteras som nummer 18.

(9)

KS § 293

Information och diskussion: HR

HR-specialist Helene Råström presenterar arbetet Tillsammans för hälsan. HR- chef Lena Thelin presenterar sjukfrånvaron samt resultatet av årets

medarbetarenkät.

Frågor från förtroendevalda besvaras.

KS § 294

Information och diskussion: Arbetsmiljö Teknik- och servicekontoret

Teknik- och servicekontorets kontorschef Anna Werner inleder med att kort presentera kontorets verksamhetsområde, vidare presenteras det systematiska arbetsmiljöarbetet på teknik- och servicekontoret.

KS § 295

Information och diskussion: Vägen till önskat läge

Rådgivare Thomas Wigren från Söderberg & Partners presenterar en prognos utifrån möjlig investering.

Controller Karolina Blomqvist och ekonomichef Per Malmquist presenterar

nulägesbilden i processen gällande dialog kring investeringar utifrån försäljningen av fjärrvärmerörelsen.

Slutligen tackar ordföranden Jacob Högfeldt (M) ekonomichef Per Malmquist för sina insatser i kommunen och kommunstyrelsen önskar lycka till med framtida uppdrag.

(10)

KS § 296

Information och diskussion: Affärsplan SKFAB

Kommundirektör, tillika verkställande direktör för koncernen, Lars Ekström och ordförande Jacob Högfeldt (M) informerar om affärsplanen för Strängnäs kommunföretag AB.

KS § 297

Information och diskussion: Kommunalråden informerar

Ordförande Jacob Högfeldt (M) informerar om att kommunalråden tillsammans med företrädare från nämnderna ska träffa polisen i slutet av veckan för att diskutera trygghets- och narkotikafrågan. Kommunstyrelsen kommer att få samtalet återrapporterat på kommande sammanträde.

Vidare informerar ordföranden om att samtliga parter i samarbetet 4M avser att bli mer aktiva kring frågan gällande infrastruktur. Man är också eniga om att

Hjulstabron behöver ses över utifrån att genomfarten för lastfartyg idag inte genererar önskad effekt.

Frågor från kommunstyrelsen besvaras.

(11)

KS § 298 D.nr. KS/2021:621-253

Återgång av köp för del av Strängnäs 2:1 vid Västerport

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. godkänna förslag till återgång av köp avseende del av Strängnäs 2:1 under förutsättning att avtalet undertecknas av köparen Leine & Linde AB.

Beslutsgång

Leine & Linde AB har haft för avsikt att utöka sin verksamhet i Västerport i Strängnäs. Utbyggnadsplanerna var relativt omfattande och krävde både

planläggning och markförvärv. I linje med det har Leine & Linde AB dels bekostat detaljplaneläggning av del av Västerport, dels köpt mark i Västerport av

kommunen (KS/2019:469). Detaljplanen är ännu inte antagen.

Leine & Linde AB har nu fått nya direktiv från ägaren. Verksamheten ska fortgå men utvecklingen ska ske inom ramen för deras befintliga fastighet. Leine & Linde vill därför frånträda markköpen från kommunen. Båda köpen är villkorade av att de går åter om detaljplanen inte antas eller om exploateringsavtal rörande genomförande av detaljplanen inte ingås med kommunen. Förutsättningarna är alltså sådana att köpen, enligt avtalet, ska gå åter.

Leine & Linde AB har bekostat den planläggning som nu har pausats.

Den köpeskilling som har betalats av Leine & Linde AB till kommunen för markområdena ska återbetalas till Leine & Linde AB. Kommunen får i samband med det tillbaka den sålda marken.

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Återgång av köp vid Västerport, 2021-11-18 Avtal återgång av köp, 2021-11-18

(12)

Köpeavtal del av Strängnäs 2:1, 717 kvm, undertecknat av alla parter, 2019-12-05 Köpeavtal del av Strängnäs 2:1, 9658 kvm, undertecknat av alla parter, 2019-12-11 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

Mark- och exploateringsenheten

(13)

KS § 299 D.nr. KS/2021:626 -251

Ändring av exploateringsavtal för del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning

Beslut

1. godkänna ändring av exploateringsavtalet för del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning, så att delbetalning två av det övergripande

infrastrukturbidraget utfaller till betalning 2025-06-30.

Beslutsgång

Exploateringsavtalet för del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning godkändes av kommunfullmäktige 2020-04-27, KF § 120. Enligt avtalet ska bidraget för övergripande infrastruktur i Eldsund erläggas i två steg. Den första delen av bidraget om 9 406 695 kronor, exklusive index, som motsvarar hälften av den totala ersättningen betalades vid detaljplanens laga kraft. Den övriga hälften av bidraget ska enligt avtalet betalas senast 30 juni 2023.

Med anledning av att genomförandekostnaderna för utbyggnad av gatorna och annan infrastruktur i detaljplaneområdet blir väsentligt mycket dyrare än kalkylerat blir betalningstillfället en viktig parameter rent likviditetsmässigt för exploatören som därför önskar senarelägga betalningstidpunkten. Det främsta skälet till att kalkylen inte håller är att markens beskaffenhet i planområdet är väldigt mycket sämre än befarat. Stora delar av befintliga massor behöver schaktas ut och ersättas med lättfyllnad vilket medför en ökad kostnad på ca 10 000 kronor per längdmeter gata. Därtill blir kostnaden för dagvattendammen betydligt högre.

Bidraget till övergripande infrastruktur är delvis frikopplad från övriga gatukostnader inom detaljplanen. Exploatören erlägger till största delen de faktiska kostnaderna för utbyggnaden av infrastruktur inom detaljplaneområdet.

Mindre delar av den övergripande infrastrukturen är belägen inom detaljplanen, övriga kostnader ligger inom en tänkt framtida trafiklösning för lokalgata samt en ny trafikplats vid riksväg 55.

Då merparten av kommunens kostnader för den övergripande infrastrukturen i Eldsund inte kommer utfalla inom närtid ser samhällsbyggnadskontoret inget hinder att flytta fram delbetalning två till 2025-06-30 i stället.

(14)

Bidraget till övergripande infrastruktur utgör del av den totala kostnaden för den övergripande infrastrukturen i hela Eldsund. Kostnaderna för utförandet av merparten av anläggningarna bedöms inte ligga inom de närmsta två åren. Då summan också är indexreglerad blir en senarelagd inbetalning utan ekonomisk konsekvens för kommunen.

Uppföljning

Exploateringsavtalet kommer att följas upp och utvärderas av Mark- och exploateringsenheten.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Ändring av exploateringsavtal för del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning

Protokollsutdrag, KF § 120, 2020-04-27, Exploateringsavtal för del av Eldsund 6- 16, Marin serviceanläggning

Exploateringsavtal, del av Eldsund 6:16, Marin serviceanläggning, 2020-02-28 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

Mark- och exploateringsenheten

(15)

KS § 300 D.nr. KS/2021:499-033

Kontaktpolitiker för medlemskap i Klimatkommunerna

Beslut

1. utse Anders Härnbro (S) till kontaktpolitiker inför medlemskapet i klimatkommunerna.

Beslutsgång

I samband med att Kommunfullmäktige i Strängnäs antog klimat och energiplan för Strängnäs kommun(2021-04-26 § 47) beslutades även därmed att Strängnäs kommun avsåg att ansöka om medlemskap i föreningen Klimatkommunerna. En del i ansökningsförfarandet är att kommunen utser en kontaktpolitiker.

Klimatkommunerna är en förening vars syfte är att minska utsläppen av

växthusgaser i Sverige. Föreningens medlemmar består av fyrtio olika kommuner och regioner och arbetar genom erfarenhetsutbyte, påverkansarbete och spridning av goda exempel. Strängnäs kommun får som medlem tillgång till en plattform för utbyte av idéer och arbetsmetoder.

Kraven för medlemskap i Klimatkommunerna är att kommunen politiskt beslutar eller har beslutat om att arbeta för att:

- kontinuerligt inventera utsläpp av växthusgaser - sätta upp mål för att minska utsläppen

- ha en handlingsplan och genomföra åtgärder för att minska utsläppen - kontinuerligt informera om arbetet till Klimatkommunernas nätverk

Då klimat och energiplanen för Strängnäs kommun är beslutad och motsvarar punkterna ovan innehållsmässigt behövs inget nytt politiskt beslut.

I ansökningsförfarandet ingår ett utvärderingstest där det totala klimatarbetet i organisationen redovisas.

Föreningen Klimatkommunerna finansieras huvudsakligen av medlemsavgifter.

2021 är medlemsavgiften 4000 kr + 0,25 kr/invånare vilket innebär en kostnad på 13 322 kr för Strängnäs kommun. Detta hanteras inom ordinarie budget.

(16)

Uppföljning

Beslutsunderlag

Tjänstutlåtande, Kontaktpolitiker för medlemskap i Klimatkommunerna, 2021-10- 13

Protokollsutdrag, KF § 47, 2021-04-26, Klimat- och energiplan för Strängnäs kommun

Beslutet skickas till Hållbarhetsfunktionen Kansliavdelningen

Kontaktcenter för kännedom

(17)

KS § 301 D.nr. KS/2021:505-805

Ansökan om föreningsbidrag för 2022-2023 till

Frivilligcentralen i Strängnäs kommun

Beslut

1. bevilja föreningsbidrag till Frivilligcentralen i Strängnäs med 300 000 kronor per år under 2022 och 2023, under förutsättning att föreningen senast den 31 mars 2023 respektive 2024 skriftligen rapporterar till kommunstyrelsen hur bidraget föreningen fick året innan har nyttjats och kommunstyrelsen godkänt denna rapportering,

Yrkanden

Ingrid Fäldt (S), Lena Rundberg (C), Maria Nerby (C), Eva Thalén Finné (M), Catharina De Geer (KD) och Ingela Bengtsson (MP) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Protokollsanteckning

Jan Rudengren (L) begär att få följande anteckning till protokollet:

Med anledning av KSO Jacob Högfäldts (M) uttalande under punkten som rörde Frivilligcentralen, där han gjorde en noggrann genomgång för att visa kommunstyrelsen ekonomi begär jag att få lämna en protokollsanteckning.

Ordförande påstod att han gjorde genomgången med hänsyn till att

ledamöterna i KS behöver ökad kunskap med anledning av budgetdebatten i KF den 13/12. Det är svårt att uppfatta vad KSO säger än på annat sätt än att KS ledamöter behöver mer kunskap/omskolning vad gäller

kommunstyrelsens ekonomi bara för att man inte håller med majoriteten vad gäller dess rambudget är helt oförståeligt. Uttalandet tyder på bristande insikt i demokrati och hur en KSO skall uppträda. Det visar på makt och härskarteknik, vilket inte anstår en KSO.

Frivilligcentralen i Strängnäs bildades 2016 är enligt stadgarna en ideell förening med uppgift att utveckla och samordna det frivilliga sociala arbetet i Strängnäs kommun. Enligt ansökan om föreningsbidrag har föreningen i år 72 registrerade frivilligarbetare och en person anställd på halvtid för att driva verksamheten.

(18)

Frivilligcentralen har för åren 2020-2021 beviljats bidrag från Strängnäs kommun med 250 000 kronor per år (KS/2019:562). I samband med utbetalningen av bidraget ska Frivilligcentralen redovisa verksamhetsberättelse, resultat- och

balansräkning för det år utbetalningen avser, samt verksamhetsplan och budget för nästkommande verksamhetsår. I nuvarande ansökan om bidrag söker föreningen 300 000 kronor per år från kommunen, vilket är 50 000 kronor mer än föregående år, detta för att täcka kostnader för den insats som krävs i och med rekrytering av nya frivilligarbetare, då pandemin bidragit till ett visst förlorat engagemang.

Bidraget kommer dock i huvudsak fortsatt gå till att täcka kostnaden för den halvtidsanställda som driver verksamheten.

Övriga kostnader täcks genom medlemsavgifter och bidrag från andra finansiärer.

Enligt bidragspolicy för Strängnäs kommun ska verksamheter som tar emot bidrag från kommunen uppfylla minst ett av nedanstående kriterier:

- den ska vara livskvalitetshöjande - den ska stärka kommunens varumärke

- den ska vara resursbehövande (inte bara ekonomiska resurser) - den ska komplettera kommunens verksamhet

- den ska medföra samhällsnytta

Ordförande i Frivilligcentralen gör tillsammans med handläggaren av ansökan bedömningen att föreningen uppfyller samtliga kriterier. Föreningens verksamhet är generationsövergripande, vilket är en målsättning i kommunens bidragspolicy.

Kommunstyrelsen föreslås besluta att bevilja Frivilligcentralen ett bidrag om 300 000 kronor per år för 2022 och 2023, i linje med kommunens bidragspolicy som eftersträvar tvååriga bidragsperioder.

För att erhålla bidraget ska Frivilligcentralen:

1. arbeta i enlighet med Riktlinjer för frivilligverksamhet i Strängnäs kommun (KS/2017:475),

2. aktivt arbeta för att öka antalet frivilligarbetare inom organisationen, 3. utveckla samarbetet med föreningar i alla kommundelar,

4. senast den 31 mars respektive år skriftligt redovisa till kommunstyrelsen hur bidraget föreningen fick året innan har nyttjats genom att inlämna verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning. Redovisningen ska även innehålla verksamhetsplan och budget för innevarande år.

Utbetalning av bidraget för 2022 sker 2023 och bidraget för 2023 utbetalas 2024, efter att Frivilligcentralen redovisat hur bidraget använts, enligt punkt 4 ovan.

Finansiering belastar kommunstyrelsens budget med en totalsumma om 600 000 kronor.

(19)

Uppföljning

Kommunstyrelsen följer upp Frivilligcentralens verksamhet enligt ovan i samband med den årliga utbetalningen av bidraget.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Ansökan om föreningsbidrag för 2022-2023 till Frivilligcentralen i Strängnäs kommun, 2021-10-01

Ansökan, Ansökan om föreningsbidrag för Frivilligcentralen (FC) i Strängnäs kommun, 2021-09-13

Policy, Policy för bidrag i Strängnäs kommun, slutversion, 2014-03-25 Styrdokument, Riktlinjer för frivilligarbete i Strängnäs kommun, antagen, 2017-07-21

Beslutet skickas till

Frivilligcentralen, ordförande Margaretha Furustrand

(20)

KS § 302 D.nr. KS/202:181-600

LÄS – Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan läsår 21 - 22

Beslut

1. fortsatt finansiera de tre återstående utbildningsmodulerna i LÄS 21/22, som äger rum under våren 2022, med 125 000 kr.

Yrkanden

Kenneth Larsson (M), Catharina De Geer (KD), Maria Nerby (C), Linda Hefvelin (SD) och Lena Rundberg (C) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ambitionen med LÄS-projektet (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) är att främja samarbetet mellan de skolhuvudmän som finns i Strängnäs kommun och att, i kommunen, skapa en hållbar insats avseende lärarfortbildning.

21 pedagoger, med en lika fördelning mellan kommunala skolor och fristående skolor, antogs vid LÄS start i september 2021. Pedagogerna har genomfört tre av totalt sex moduler. Fortbildningen avslutas i april 2022.

Tack vare en minskad smittspridning och släppta restriktioner genomförs pågående LÄS som fysiska träffar, med undantag för den inledande modulen i september som genomfördes digitalt. Lättnaden i restriktioner har också gjort det möjligt att återuppta de öppna kvällsföreläsningarna, som erbjuds kommunens medborgare. Cirka 80 åhörare samlades i slutet av oktober i Djäknehallen för att lyssna till Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik. Ytterligare tre

kvällsföreläsningar kommer att erbjudas under hösten och kommande vår. Att föreläsningarna genomförs i Djäknehallen möjliggör fortsatt distans och

försiktighet för att undvika smittspridning. Kvällsföreläsningarna marknadsförs i första hand genom sociala medier och via affischering.

Satsningen på LÄS är ett steg i den påbörjade processen där slutmålet är att

(21)

ämnesmässigt och mellan skolor oavsett huvudman. Långsiktigt syftar projektet till att i Strängnäs bygga upp en kvalificerad lärarutbildning på högskolenivå med stöd av ledande universitets- och högskolemiljöer i regionen.

Den totala kostnaden för satsningen på lärarfortbildningen uppskattas uppgå till 250 000 kr under LÄS 21/22, som pågår under läsåret 2021–2022. Inräknat i denna kostnad är till exempel arvode för föreläsare, eventuella rese- och

boendekostnader samt litteratur. Den 28 maj 2021 beslutade KS om finansiering för de tre första modulerna, som genomförs under hösten 2021. Detta beslut gäller därför finansiering av resterande tre moduler, som genomförs under våren 2022 och som kommer att belasta kommunledningens budget för 2022 med 125 000 kr.

Uppföljning

Löpande under LÄS får deltagarna, tillsammans över skolgränserna, reflektera utifrån föreläsningarna och läst litteratur. Idéer och önskemål från deltagarna lyfts till Rektorsrådet, där samtliga rektorer finns representerade. Föreläsningarna som ges under LÄS ger inspiration till deltagarna kring hur de kan utveckla den egna undervisningen och det kollegiala lärandet på den egna skolan och mellan skolorna i kommunen.

Det sjätte och sista utbildningstillfället för LÄS 21/22 ges i april 2022. Därefter genomför deltagarna en utvärdering. Resultatet från utvärderingen är en viktig del i det fortsatta arbetet kring LÄS utveckling.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, LÄS 21/22, fortsatt samarbete gällande lärarfortbildning i Strängnäs kommun, 2021-11-18

Protokollsutdrag, KS § 138 2021-05-28 LÄS (Lärarfortbildning genom ämnesmässig samverkan) läsår 21/22

Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen

(22)

KS § 303 D.nr. KS/2021-612-003

Rese- och fordonspolicy för Strängnäs kommun, med

tillhörande riktlinjer

Beslut

1. ärendet återremitteras till teknik- och fritidsnämnden med motiveringen att underlaget behöver kompletteras med tydligare ekonomiska

konsekvenser.

Yrkanden

Maria Nerby (C) yrkar på återremiss med motiveringen att underlaget behöver kompletteras med tydligare ekonomiska konsekvenser.

Catharina De Geer (KD) yrkar bifall till Maria Nerbys (C) återremissyrkande.

Beslutsgång

Ordföranden frågar kommunstyrelsen om ärendet ska avgöras idag eller återremitteras och finner att ärendet ska återremitteras.

Strängnäs kommuns Rese- och fordonspolicy tar avstamp i kommunens Klimat- och energiplan. Där beskrivs att Strängnäs kommunkoncern på ett strategiskt och handlingskraftigt sätt ska ta sig an klimatutmaningen och att Sveriges nationella klimatmål uppnås. Insatserna som behövs berör alla typer av verksamheter och klimatfrågan behöver hanteras kraftfullt, långsiktigt och samordnat.

Den tidigare Rese- och fordonspolicyn var från 2013 och krävde en revidering.

Teknik- och fritidsnämnden föreslås nu anta den nya policyn med tillhörande riktlinjer. Syftet med Rese- och fordonspolicyn är att bidra till ett trafiksäkert, resurseffektivt och miljömedvetet resande.

Policyn pekar ut prioritering vid möten och resor i tjänst, inköp av fordon för att få en fossilfri fordonsflotta och ansvar för genomförande. Till policyn har även

riktlinjer tagits fram som en bilaga. Riktlinjer för tjänsteresor och fordon syftar till att tydliggöra och konkretisera kommunens Rese- och fordonspolicy och förtydliga vad som gäller för tjänsteresor, fordon och inköp av dessa.

En arbetsgrupp på teknik- och servicekontoret har tagit fram förslag till policy och riktlinjer. Policyn och riktlinjerna har sedan skickats till nyckelpersoner inom

(23)

Strängnäs kommun, kommunens bolag samt fackförbund för att få in synpunkter och förändringsförslag.

Ekonomiska konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser för kommunen som helhet kommer att variera beroende på hur många och vilken typ av fordon som respektive verksamhet kan ha. Överlag är elbilar dyrare vid inköp och även leasing men

drivmedelskostnaderna minskar markant. Målet är att minska

kommunkoncernens antal bilar och använda alternativa fordon istället såsom lådcyklar och andra mindre fordon, detta skulle minska de ekonomiska kostnaderna.

Genom att synliggöra resandet med olika färdmedel kan resandet styras mot kostnadseffektivare och miljövänligare alternativ samt att effektivare utnyttja våra egna tjänstefordon. Vid val av energieffektivare fordon kan fordonen kosta mer i inköp. Det rekommenderas att respektive verksamhet/enhet tar höjd för högre fordonskostnader framöver för att säkerställa en omställning till fossilfria transporter över hela kommunkoncernen.

Miljökonsekvenser – Den nya Rese- och fordonspolicyn förväntas bidra till att uppfylla del av kommunens Klimat- och energiplan. Målen är att alla nyinköpta bilar i kommunkoncernen från och med 2021 drivs med el, biogas eller är laddbara elhybrider, eventuella avsteg kräver särskild motivering och hållbarhetsbedömning. En 100 % fossilfri fordonsflotta till år 2025. Resurseffektivt nyttjande av kommunens fordon. Att Strängnäs kommun och dess bolag köper in/leasar trafiksäkra fordon som bidrar till minskad miljöpåverkan och ökad energieffektivitet.

Folkhälsa (social hållbarhet) – Genom att tydliggöra

prioritetsordningen vid möten och resor i tjänst samt tydliggöra det ansvar som medarbetare och chefer har kan policyn och riktlinjerna bidra till ett mer hållbart och hälsosamt resande. Hälsonyttan är stor om vi rör på oss mer mellan möten, genom att gå eller cykla istället för att köra bil kan medarbetare inom Strängnäs kommunkoncern få en bättre hälsa.

Jämställdhetskonsekvenser - Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter när det gäller livets alla områden som t.ex. makt, inflytande, ekonomi, utbildning, arbete, fritid. Det finns ingenting i programmet som kan förutspås leda till

försämrad jämställdhet för kommunens medborgare eller medarbetare på Strängnäs kommun.

(24)

Tillgänglighetskonsekvenser – Samtidigt som målet är att effektivare utnyttja våra egna tjänstefordon och ha så få fordon som möjligt så strävar vi efter god tillgänglighet till fordon med hög standard anpassade till verksamhetens behov. Behovsanalyser ska utgå ifrån kommunens Rese- och fordonspolicy. Beslut om val av fordon vid nyinköp sker efter analys där verksamhetens behov verifieras och dokumenteras och där hänsyn tas till miljöegenskaper, funktion och säkerhet.

Barnkonsekvenser – Den nya Rese- och fordonspolicyn med tillhörande riktlinjer bedöms inte ha en negativ påverkan för barn eller unga som grupp. Tvärt om så bidrar arbetet med att uppnå målen i Klimat- och energiplanen och Agenda 2030 till ett mer hållbart samhälle och att begränsa klimatförändringarna vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar framtid för kommande generationer.

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

Rese- och fordonspolicy för Strängnäs kommun, med tillhörande riktlinjer bidrar framförallt till Agenda 2030, Flerårsplan 2021 – 2023 samt kommunens Klimat- och energiplan.

Uppföljning

Rese- och fordonspolicyn med tillhörande riktlinjer är en förlängning av Klimat- och energiplanen, aktiviteter kopplade till samtliga styrdokument ska integreras i befintlig verksamhetsstyrning och följs upp inom ramen för kommunenens styrmodell.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, TFN § 101, 2021-10-26, Rese- och fordonspolicy för Strängnäs kommun, med tillhörande riktlinjer

Styrdokument, Rese- och fordonspolicy för Strängnäs kommun med tillhörande riktlinjer, 2021-10-11

Bilaga, Riktlinjer för tjänsteresor och fordon, 2021-10-11 Beslutet skickas till

Teknik- och fritidsnämnden

(25)

KS § 304 D.nr. KS/2021:611-806

Förslag på nya taxor för badhus samt idrotts- och

motionsanläggningar i Strängnäs kommun

Beslut

1. anta föreslagna taxor och regler för simhallar samt idrotts- och motionsanläggningar,

2. nya taxor gäller från 1 mars 2022.

Beslutsgång

Avgifterna för bad i simhallarna har inte justerats sedan 1 augusti 2017 och hyreskostnaden för idrotts- och motionsanläggningar sedan 1 maj 2016.

Hyreshöjningar i kommunens idrotts- och motionsanläggningar har historiskt sett justerats ungefär vart fjärde år. Avgifterna har skrivits upp med normal

inflationsökning för perioden.

Avsikten var att taxorna skulle justeras redan under 2020 men p.g.a. pandemin så flyttades beslutet fram. Föreningar informerades då om framflyttningen.

Ny information om att hyreshöjning har aktualiserats igen skickas ut till föreningslivet i oktober.

Föreslagen ökning av taxorna är ca 10 % med en något lägre procentsats för barn och ungdomar än för vuxna.

Föreslagen höjning av taxorna för bad, gym och hyra av anläggningar beräknas ge intäkter mellan 350 000-500 000 kr på helårsbasis, om nuvarande nivå (innan pandemin) på bad- och gymgäster samt bokningar av idrotts- och

motionsanläggningar bibehålls.

Kommunen har som mål att barn och ungdomar ska lära sig simma och få en god vattenvana; därför föreslås att badavgiften för åldersgruppen 4-16 år förblir oförändrad. Höjningen av kostnaden för ungdomars träningstider i idrotts- och motionsanläggningar är relativt liten och bör av kostnadsskäl inte påverka

(26)

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.)

Följer Teknik- och fritidsnämndens mål om ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning.

Uppföljning

Fritidsenheten informerar föreningar och allmänhet om de nya taxorna,

uppdaterar taxorna i bokningsprogrammet FRI samt kassaapparater i badhusen.

De nya taxorna publiceras på kommunens hemsida.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, TFN § 96, 2021-10-26, Förslag till nya taxor i simhallar samt idrotts- och motionsanläggningar

Bilaga, Hyreskostnad av idrotts- och motionsanläggningar, 2021-10-04 Bilaga, Hyresregler för idrotts- och motionsanläggningar, 2021-10-04 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

Teknik- och servicekontoret

(27)

KS § 306 D.nr. KS/2021:627-170

Framtagande av brandvattenplan

Beslut

1. ge Räddningstjänsten i uppdrag att ta fram en brandvattenplan för Strängnäs kommun.

Beslutsgång

Branschorganisationen Svenskt Vatten har under det senaste året presenterat en ny vägledning med namnet P114, Distribution av dricksvatten. Där tydliggörs att respektive kommun har ansvar för både dricksvatten och brandvatten men att kommunerna kan organisera och finansiera detta på olika sätt. Begreppet brandvatten innebär att det finns ett system för vatten som kan användas då det behövs vid inträffade bränder. När vattnet väl används för släckning kallas det istället släckvatten. I vägledning P114 föreslås det att respektive kommun tar fram en brandvattenplan.

Sedan 2011 finns det ett avtal mellan räddningstjänsten och VA-huvudmannen SEVAB gällande kontroll och underhåll av det befintliga brandpostnätet i

Strängnäs kommun. Avtalet har dock inte fungerat som det var tänkt och det finns därför oklarheter i brandposternas funktionalitet vilket innebär risk för problem då det behöver tas ut vatten vid en släckningsinsats.

Det finns också oklarheter i hur brandvattenförsörjningen ordnas i nya exploateringsområden eller vid stora förändringar av bebyggelse i befintliga områden. Oklarheterna gäller både ansvarsförhållanden och ledningarnas kapacitet.

För att klargöra behovet av brandvattenförsörjning i kommunens olika områden, krav på kapacitet i brandpostsystemet, hur ansvaret för olika delar av

brandvattenförsörjningen ska se ut samt hur kontroll och underhåll av brandpostsystemet ska göras behövs en skriftlig brandvattenplan.

Brandvattenplanen tas fram av Räddningstjänsten i nära samarbete med

Projektenheten inom Stadsmiljö och service, VA- och återvinningsstrategen, Mark-

(28)

och exploateringsenheten, planenheten hos Samhällsbyggnadskontoret samt VA- huvudmannen SEVAB.

Framtagandet av brandvattenplanen kan göras inom befintlig budgetram.

Om det utifrån den framtagna planen behöver göras åtgärder eller anpassningar för att nå uppställda mål kan det innebära kostnader för olika aktörer. I vilken omfattning går dock inte att beskriva innan brandvattenplanen är färdig och beslutad.

Beslutet om framtagande av brandvattenplan medför inga övriga konsekvenser för kommunen.

Uppföljning

När brandvattenplanen är framtagen och beslutad behöver den följas upp minst en gång per år vid möten mellan Räddningstjänsten, VA- och återvinningsstrategen samt VA-huvudmannen SEVAB. Frågor som rör nya exploateringsområden ska hanteras av exploatören i samråd med räddningstjänsten.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, TFN § 102, 2021-10-26, Uppdrag att ta fram en plan för hur brandvattenförsörjningen ska upprätthållas

Räddningstjänsten, teknik- och servicekontoret

(29)

KS § 307 D.nr. KS/2021:591-032

Remiss, Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022-2035

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

1. anta bilagda yttrande som sitt eget som svar på; Remiss

Trafikförsörjningsprogram Sörmland, dnr RUN-HRU21-0215, daterat 2021- 11-19 och överlämna det till Region Sörmland.

Yrkanden

Anders Härnbro (S) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Region Sörmland ska enligt kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) ansvara för att det finns ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Detta program är det

övergripande styrdokumentet för kollektivtrafiken i länet. Här ska regelbundet fastställas mål för den regionala kollektivtrafiken samt redovisas behovet av kollektivtrafik, åtgärder för tillgänglighetsanpassning och skydd av miljö.

Detta program är huvudsakligen inriktat på att fastställa målen och presentera de strategier som används för att nå målen. Här ska också redovisas den

kollektivtrafik som finns i länet som bedöms kunna utföras på grundval av allmän trafikplikt såväl som på kommersiell grund.

Programmet har utvecklats inom Region Sörmland där tidigt samråd skett med länets kommuner, trafikföretag, resenärer och intresseorganisationer. Det inleds med avsnitt om mål, följt av strategier samt underlag och framtidsspaningar till grund för redovisade ställningstaganden.

Styrdokument för utformningen av programmet är:

-Överenskommelse om Kollektivtrafik i Södermanlands län -Nationella transportpolitiska mål

-Sörmlandsstrategin och dess Strukturbild -Länstransportplanen

-Regional cykelstrategi för Södermanlands län

(30)

Mål och strategier har fokus på den allmänna kollektivtrafikens utveckling i länet.

Den särskilda kollektivtrafiken ägnas ett särskilt avsnitt. En uttalad ambition är att den särskilda och allmänna kollektivtrafiken alltmer ska beskrivas och fungera som en helhet.

Förslag till yttrande har utarbetats inom kommunkansliet. För relevanta delar av programmet har samråd varit med utbildnings- och socialkontoren.

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet inriktas på mål för kollektivtrafikens utveckling med inriktning främst på stråk med bra potential för ökat resande.

Kollektivtrafikens marknadsandelar, redovisas som viktiga mått på utvecklingen av kollektivtrafiken.

Kollektivtrafiken ska bidra till att målen om klimatneutralitet år 2040 uppfylls.

Som ett led i detta övergår Strängnäs kommun nu till att driva kollektivtrafiken med fossilfri el.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Remiss, Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022- 2035, 2021-11-15

Yttrande över remiss, Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022-2035, förslag, 2021-11-19

Skrivelse, Missiv - Remiss av Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022-2035, 2021-10-27

Remiss, Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram 2022-2035 – Remissversion, 2021-10-27

Region Sörmland, hallbarregionalutveckling@regionsormland.se enligt remissmissiv.

(31)

KS § 308 D.nr. KS/2021:534-032

Remiss, Länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2022-2033

Beslut

1. anta bilagda yttrande som sitt eget som svar på; Remiss ny LTP Sörmland 2022–2033, DNR: HRU20-0180, daterat 2021-11-16 och överlämna det till Region Sörmland.

Yrkanden

Anders Härnbro (S) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Region Sörmland har regeringens uppdrag att ta fram en ny länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2022–2033. Regeringens direktiv och

trafikverkets uppräkning av budget har angett en planeringsram på 1 367 miljoner kronor för Sörmland. Region Sörmland har tagit fram ett förslag till länsplan och inbjuder länets kommuner samt berörda myndigheter och organisationer att lämna synpunkter inför framtagande av slutlig version.

Planen visar hur länets prioriteringar ser ut de kommande 12 åren för den regionala transportinfrastrukturen. Förslaget innehåller beskrivningar av mål, strategier, trender och utmaningar och en åtgärdsplan. Förslaget innehåller också beskrivning av genomförande och en sammanfattning av hållbarhetsbedömningen och miljökonsekvensbeskrivning som anger planens konsekvenser och

måluppfyllelse. Som komplement till plandokumentet finns en digitaliserad del av länsplanen. Slutligt förslag till länsplan ska överlämnas till regeringen senast 30 april 2022. Länsplanen fastställs under våren 2022 efter att regeringen beslutat om ramarna.

Målen med planen enligt planförfattaren är:

• Främja en ökad tillgänglighet i och till transportsystemet för alla medborgare med utgångspunkt i barnens behov

• Bidra till ökad trafiksäkerhet och bibehållen funktionalitet i transportsystemet

• Bidra till ökad andel hållbara transporter genom att stärka gång, cykel och kollektivtrafiken

(32)

• Stödja hållbar utveckling i länet genom att främja Sörmlands flerkärnighet, stärka utvecklingsstråken samt utveckla attraktiva bytespunkter för ökat samspel mellan noder och dess omland

• Stödja hållbar utveckling i länet genom att främja internationell, storregional och regional tillgänglighet och näringslivets behov av transporter

• Verka för en hållbar, långsiktig och effektiv samhällsplanering, i samverkan mellan stat, region och kommunerna, som utgår från fyrstegsprincipen och som beaktar digitaliseringen i genomförandet av planen.

Samhällsbyggnadskontoret har arbetat fram ett förslag till yttrande. Teknik- och servicekontoret, kollektivtrafikansvarig och hållbarhetsfunktionen har lämnat inspel till yttrandet. Samhällsbyggnadskontoret har även samverkat med

tjänstepersoner på Eskilstuna kommun samt Enköpings kommun, kring delar av yttrandet. Dessa synpunkter markeras i texten med: ”…tillsammans med…”.

Kommunen lämnade inspel till länstransportplanen i tidigt skede, se ärende

”KS/2020:633 - Förslag på objekt inför ny länsplan för regional transportinfrastruktur 2022-2037”.

Objekt i förslaget till länstransportplan som berör Strängnäs kommun är följande (med länstransportplanens formuleringar):

Namngivna objekt, vägåtgärder:

- Väg 55 Dunker –Björndammen (ny sträckning, genomförande åren 2022- 27)

- Väg 55 Ny infart Strängnäs stad E20: (genomförande åren 2028-33, med 90 procents medfinansiering av kommunen.

Trafiksäkerhet, trimningsåtgärder, näringslivssatsning regionala vägnätet:

Namngivna prioriterade åtgärder

- Väg 223 Marielund (Läggesta) – Mariefred (50 procents kommunal medfinansiering).

(Objektet är, tillsammans med några andra kommuners objekt eftersläpande från förra planomgången och är under genomförande.)

Kollektivtrafiksatsningar (0-50 procents medfinansiering av kommuner) - Redovisas som en gemensam ”pott” för länet.

Statligt bidrag, medfinansiering, kommunalt vägnät - Redovisas som en gemensam ”pott” för länet.

Prioriterade behov och brister för utredningar

Åtgärdsvalsstudier (ÅVS) och övriga planeringsunderlag

(33)

ÅVS trafiksäkerhet och tillgänglighet tätorter (cykel, kollektivtrafik, gång, etc.) 2022:

- ”Paket Strängnäs”/ Stallarholmen:

Mariefred/Läggesta och Strängnäs är två noder i Sörmlands utveckling där det är viktigt med tillgänglighet och framkomlighet. Kopplingen till/från Stallarholmen behöver belysas utifrån framkomlighet och trafiksäkerhet (väg 980, väg 978, väg 977 samt koppling mot väg 223). Stråken behöver belysas utifrån flera perspektiv där kollektivtrafik och oskyddade trafikanter är en viktig del. Det kopplar an till utvecklingen av orterna. Faktorer som väghållaransvar bör belysas särskilt kring väg 978.

- ÅVS Tillgänglighet Södertälje. Uppstartad 2021

- ÅVS Framkomlighet och restidsförbättringar kollektivtrafik - i Sörmland

- Attraktiva bytespunkter utmed vägnätet 2023 Kvarvarande prioriterade brister

- Studie av Strängnäs stad

Strängnäs växer och Strängnäs stad knyts närmare till väg 55. Ett gemensamt arbete behöver göras för att se hur stadsutvecklingen påverkar infrastrukturen, såsom väg 55 mellan St. Eskilskälla och Strängnäsbron men även det kommunala vägnätet och vilka åtgärder som behöver göras på kommunalt och statligt

vägnät för att möta morgondagens behov för framförallt gång, cykel och

kollektivtrafik. Kommunen bör initiera och driva arbetet men Region Sörmland och Trafikverket ska medverka.

- Stråket utmed väg 55

Stråket utmed väg 55 är det regionala stråk med störst flöden och mycket tung trafik. Flera åtgärder har genomförts och flera planeras enligt förslag till plan för åren 2022–2033. Långsiktigt är strategin att skapa ett mötesfritt stråk med målstandard 100 km/h. Flera delar behöver fortsatt planeras för långsiktigt såsom Björndammen-Biskopskvarn, Flen-Yxtatorpet samt delen St. Eskilskälla – Hjulstabron.

Hållbarhetsfunktionen har bidragit med synpunkter på hållbarhetsbedömningen, vilken är en bilaga till planen:

”Det kan konstateras att planförslaget bedöms vara något bättre ur ett

hållbarhetsperspektiv än nollalternativet. Men att det är små skillnader. Även när det gäller klimat. Det offentliga ska här satsa 1,4 miljarder över 12 år och då går endast 17 % (i nollalternativet 14 %) till förbättringsåtgärder för kollektivtrafik och cykel. Planförslaget innehåller liksom nollalternativet flera åtgärder som går i fel riktning avseende klimat och en stor andel medel är till rena vägobjekt. Till viss del motiveras detta med nödvändigheten av vägar för en attraktiv kollektivtrafik men då färdmedelsandelen för kollektivtrafik i Sörmland endast är 8 %

(Resvaneundersökning 2019) bör ökade satsningar på direkta förbättringar för

(34)

kollektivtrafiken vara mer effektiva än generella vägåtgärder som inte ger förbättrade restidskvoter gentemot bilen. En stor del av kollektivtrafiken är dessutom spårbunden och inte beroende av vägstandard. Det är svårt att se hur planen ligger i linje med gällande klimatmål. Särskilt det nationella målet om minskat transportarbete på väg (även kommunens mål om minskat bilåkande) och målet om ökad andel resor med kollektivtrafik (som även ligger som förslag i regionens kommande trafikförsörjningsprogram).

Lösningen formuleras bra i planförslagets kapitel 3.1 Trender i transportsystemet

”Utmaningen kring klimatfrågan kan mötas av ökade satsningar i

länstransportplanen på hållbara transporter samt mer effektivt utnyttja den infrastruktur och det transportsystem som finns. Detta kan ske genom till exempel att satsa mer på gång, cykel och kollektivtrafik samt prioritera de första två stegen i fyrstegsprincipen.”

Förslaget till yttrande tar grund i olika interna inspel samt samverkan mellan ovan nämnda kommuner, tidigare ställningstaganden av kommunen och grundläggande planering i översiktsplan, fördjupad översiktsplan för Strängnäs planprogram för Södra Strängnäs och riktlinjer för bostadsförsörjningen.

Beslutet medför inga övriga konsekvenser för kommunen.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, Remiss, Länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2022-2033, 2021-11-16

Yttrande, Förslag till yttrande över remiss, Länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2022-2033, 2021-11-16 Remiss, Remissmissiv LTP Södermanlands län 2022-2033, 2021-09-29

Skrivelse, Samråd för förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län 2022-2033, 2021-09-30

Protokollsutdrag, KS § 345 2020-12-16 Förslag på objekt inför ny länsplan för regional transportinfrastruktur 2022-2037, Södermanlands län samt förslag till objekt för nationell transportinfrastrukturplan

Region Sörmland, hallbarregionalutveckling@regionsormland.se enligt remissmissiv.

(35)

KS § 309 KS/2021:84-037

Medborgarförslag om inkomstuppgift för avgifter inom socialtjänst och hemsjukvård

Beslut

1. medborgarförslaget avslås då beslut om avgift enligt Socialtjänstlagen ska fattas årligen och ska grunda sig på aktuella uppgifter (som delvis kan hämtas automatiskt) och uppgifter som lämnas av enskild.

Yrkanden

Maria Nerby (C) yrkar på följande ändring:

1. medborgarförslaget avslås då beslut om avgift enligt Socialtjänstlagen ska fattas årligen och grunda sig på aktuella uppgifter (som delvis kan hämtas automatiskt) och uppgifter som lämnas av enskild.

Anders Härnbro (S) och Mikael Lagergren (M) yrkar bifall till Maria Nerbys (C) ändringsyrkande.

Beslutsgång

Ordföranden ställer avslag mot bifall till Maria Nerbys (C) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsens bifaller ändringen.

Maria Kjell har den 26 januari 2021 inkommit med ett medborgarförslag som handlar om hanteringen av den årliga omprövningen av avgifter inom socialtjänst och hemsjukvård. Förslagsställaren menar att det är fel att automatiskt besluta om maxtaxa om invånaren inför det nya året inte inkommer med uppgifter om sina inkomster och kostnader.

Maria Kjell föreslår att föregående års uppgifter fortsätter att gälla även det nya året med motivering att det finns en skyldighet att anmäla förändrade uppgifter och meddelas inget så kvarstår samma uppgift. Maria Kjell föreslår att

handläggaren istället årligen skickar ut vilka uppgifter som finns registrerade och påminna om skyldigheten att meddela om något förändrats.

Vidare poängterar Maria Kjell att det är många som råkar ut för att betala den högsta taxan och att policyn ”att man bara kan ändra beslutet 2 månader tillbaka även om förra årets inlämnade uppgifter stämmer” gör att de svagaste i kommunen får det svårare ekonomiskt än vad de har.

(36)

Socialtjänstlagen

Riksdagen reglerar genom lagstiftning vad kommunerna får ta ut i avgift för vård, omsorg och socialt stöd genom socialtjänstlagen (SoL) kapitel 8. Kommunen får enligt den, enligt grunder som kommunen bestämmer, ta ut skäliga avgifter som inte överstiger kommunens självkostnader för bland annat hemtjänst,

dagverksamhet, bostad i sådant särskilt boende som avses i 5 kap 5 § SoL (boende för äldre) andra och tredje styckena eller 7 § tredje stycket SoL (boende för

personer med funktionsnedsättning).

Vid beräkning av avgift används prisbasbelopp enligt 2 kap 6 och 7 §§

socialförsäkringsbalken.

Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. Vad som ska beräknas som inkomst framkommer vidare i socialtjänstlagens 8 kap. I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas

sammanlagda inkomster.

Den enskildes avgifter får för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avser kommunal hälso- och sjukvård per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 prisbasbelopp, för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 prisbasbelopp.

Avgifterna enligt 8 kap 5 § SoL får inte uppgå till ett så stort belopp att den

enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation.

Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett

minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet.

Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av

1. 1,3546 prisbasbelopp för ensamstående, eller

2. 1,1446 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor.

Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

Kommunen skall ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet.

En ändring av avgiften skall gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. En ändring av avgiften skall dock gälla från

(37)

och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden.

Kommunens Riktlinjer för vård och omsorg Kommunfullmäktige antog den 27 februari 2017 (dnr KS/2017:67-100) riktlinjer för vård och omsorg som beskriver på vilka grunder kommunen tar ut egenavgifter av enskilda. De avgifter som ska räknas samman och jämföras mot den enskildes

avgiftsutrymme är bland annat:

hemtjänst, ledsagning, trygghetslarm, korttidsvistelse och särskilt boende. Avgifter som ligger utanför högkostnadsskyddet är matkostnader, för mat erläggs en

fastställd summa oavsett inkomst.

Inkomster som är avgiftsgrundande är: pensioner, inkomst av tjänst/kapital/näringsverksamhet, uthyrning av bostad,

bostadstillägg/bostadsbidrag, föräldrapenning, del av vårdbidrag, a-kassa, sjukpenning/sjukersättning och reavinster.

Vid beräkning av avgift räknas alla inkomster samman och sedan görs avdrag för skatt, kyrkoavgift, begravningskostnad, boendekostnad och minimibelopp.

Avgiftsunderlaget ska i möjligaste mån grundas på aktuella inkomst- och bostadskostnadsuppgifter på uppgifter som lämnas av den enskilde.

Inkomstförfrågan skickas ut till den enskilde när ärendet på börjas.

Inkomstuppgifterna ska avse de kommande 12 månaderna och avse uppgifter före skatt. Kommunens handläggare hämtar automatiskt uppgifter om pension och ersättning från Försäkringskassan. Avgiftsbeslut skickas ut vid nytt ärende samt vid årlig omräkning i början av året. I samband med detta finns möjlighet att överklaga beslutet. Ändras förhållanden under året ska den enskilde inkomma med de nya uppgifterna. Den enskilde kan välja att inte inkomma med inkomst- eller förmögenhetsuppgifter och/eller att kommunen inte ska hämta uppgifter från Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. I dessa fall fattas beslut om maxtaxa.

Förslagsställaren har framfört att kommunen inte ska besluta om maxtaxa i de fall den enskilde inte inkommer med aktuella inkomstuppgifter.

Avgiftssystemet i Strängnäs kommun bygger på uppgifter som hämtas från den enskilde och automatiskt från Pensionsmyndigheten/Försäkringskassan. Det är dock alltid den enskilde som ska bekräfta att uppgifterna stämmer och är fullständiga om denne inte väljer att inte lämna uppgifter/nekar till att socialnämnden får inhämta uppgifter automatiskt. Enligt lagen ska

inkomstuppgifterna avse den kommande 12-månadersperionden och enligt Riktlinjerna ska avgiftsunderlaget i möjligaste mån grundas på aktuella inkomst- och bostadskostnadsuppgifter.

Beslut om avgift fattas därför varje år. Beslutet ska grunda sig på aktuella uppgifter (som delvis kan hämtas automatiskt) och uppgifter som lämnas av enskild. Det nya beslutet kan inte grunda sig på tidigare års uppgifter. Detta eftersom

inkomstuppgifter avser flera olika typer av inkomster, inte bara det som hämtas automatiskt från Pensionsmyndigheten och/eller Försäkringskassan.

Socialnämnden måste därför årligen få in uppgifter från enskild för att kunna fatta

(38)

enskilde valt att inte lämna uppgifter och följer då riktlinjen om beslut om maxtaxa.

Utöver den årliga omprövning har den enskilde en skyldighet att inkomma med uppgifter som kan förändra avgiften.

Med anledning av ovanstående föreslår socialnämnden kommunfullmäktige avslå medborgarförslaget.

Barnkonsekvenser

Beslutet medför inga konsekvenser för barn eller övriga konsekvenser.

Uppföljning

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, SN § 156 2021-10-27, Medborgarförslag om inkomstuppgift för avgifter inom socialtjänst och hemsjukvård

Medborgarförslag om inkomstuppgift för avgifter inom socialtjänst och hemsjukvård, 2021-01-28

Bilaga, Underlag, 2021-01-29

Protokollsutdrag, KF § 36, 2021-04-26, Nyinkomna medborgarförslag och e- förslag

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Förslagsställaren

(39)

KS § 310 D.nr. KS/2021:397-037

Medborgarförslag om minskning av antalet tillåtna

eldningsveckor i Strängnäs kommun

Beslut

1. avslå medborgarförslaget om minskning av antalet tillåtna eldningsveckor i Strängnäs kommun.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunstyrelsens beslut.

2021-06-28 inkom ett medborgarförslag från Barbara Kjellström, KS/2021:397–

037, som handlar om att man vill begränsa antalet eldningsveckor för träd- gårdsavfall. Förslaget gäller att minska antalet eldningsveckor till en vecka på våren och en vecka på hösten. I medborgarförslaget hänvisar man till Stockholm stad, som har en eldningsvecka på våren och en eldningsvecka på hösten för trädgårdsavfall.

I nuvarande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön framgår att eldning av löv, kvistar och annat torrt trädgårdsavfall inom områden med detaljplan, endast är tillåten under vecka 13-15 och vecka 41-43.

Strängnäs kommuns nuvarande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön trädde i kraft 2021-01-01.

I arbetet som gjordes år 2020 med att ta fram nya lokala förskrifter har miljöenheten utgått från Sveriges kommuner och regioners mall för lokala förskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Även närliggande

kommuner har undersökts, för att få en bild av hur det ser ut med antalet tillåtna eldningsveckor inom detaljplanelagt område. I arbetet har också samråd skett med räddningstjänsten.

Vidare har miljöenheten tagit hänsyn till inkommande klagomål gällande eldning av trädgårdsavfall, inkommande dispensförfrågningar, risk för olägenhet mm.

Miljöenheten gör bedömningen att antalet tillåtna eldningsveckor ska vara oförändrat utifrån att en översyn nyligen gjorts, där ovanstående parametrar är beaktade.

(40)

Beslutet medför inga övriga konsekvenser för kommunen.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, MSN § 157, 2021-10-28, Medborgarförslag om minskning av antalet tillåtna eldningsveckor i Strängnäs kommun

Medborgarförslag om minskning av antalet tillåtna eldningsveckor i Strängnäs kommun, 2021-06-23

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för kännedom

(41)

KS § 311 D.nr. KS/2021:179-037

E-förslag om vattentanken på Långberget

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsen besluta att 1. avslå e-förslaget.

Beslutsgång

Kommunfullmäktige beslutade 2021-04-21 § 36 att överlämna e-förslag om vattentanken vid Kungstornet till teknik-och fritidsnämnden för beredning.

Vattentanken återupptäcktes i samband med bygget av Kungstornet som

utsiktsplatsen och tornet är byggt på. Tanken byggdes mellan 1898 till 1908 och försörjde Strängnäs med vatten fram till år 1956. Tanken är byggd i betong 14 x 12 m med 0,6 m tjocka väggar och är 4,5 m i takhöjd.

Förslagsställaren föreslår att följande ska utföras:

1. Byggnation av en landgång från Magnus Lunds väg till tankens västra sida där det monteras en ståldörr.

2. Tankens botten målas i en ljusblå färg och fylls med 3 dm vatten, samt

byggnation av en landgång till ett panoramafönster på tankens norra sida med utsikt över staden. Detta fönster ska också fungera som utrymningsväg.

3. Undervattensbelysning med LED-ljus.

4. Landgången byggs vidare i tanken med ca: 6 x 5 m. utrymme.

5. Punktvis LED-belysning på väggarna med olika tavlor och föremål som härrör från Strängnäs kommun.

6. Dämpad klassisk musik som är lämplig.

Förslagsställaren fortsätter med att föreslå att vattentanken ska hållas tillgänglig genom fasta öppettider med fritt inträde. Det hela ska finansieras av sponsorer enligt förslagsställaren.

(42)

Yttrande av Teknik- och servicekontoret

Teknik- och servicekontoret instämmer inte med förslagsställarens idé om att vattentanken är lämplig som en lokal med bland annat panoramafönster och allmänt tillträde.

Kommunen har inte några ekonomiska möjligheter att bidra till detta projekt.

Kostnaderna för att utföra iordningsställande åtgärder skulle kosta mer än vad projektet skulle generera tillbaka. Bland annat skulle det behövas

- en utredning för att se över lokalens säkerhet och potentiell utformning för besökare.

- en renovering för att få i ordning lokalen och göra den säker och tillgänglig för alla, men det innefattar även bland annat:

- installation av ventilationssystem för att hålla fuktnivåer och temperatur på en bra nivå som passar besökare och konstverk.

Skulle förslaget genomföras tillkommer dessutom löpande kostnader i form av bland annat övervakningssystem, ordningsvakt, larm, städpersonal som kommunen skulle behöva bekosta.

Skulle tanken renoveras och allmänheten ges fritt tillträde är risken stor att platsens geografiska läge inbjuder till att bli en samlingspunkt för personer som inte vill ha en genomströmning av andra invånare i närheten.

Yttrande av Näringslivskontoret

Näringslivskontoret ser lågt, eller inget, potentiellt intresse från sponsorers sida att finansiera denna typ av omfattande projekt. Då skulle kommunen behöva stå för samtliga kostnader eller åtminstone för de kostnader som inte får någon täckning.

Näringslivskontoret ser inte heller att det finns kommersiell vinning i att genomföra förslaget.

Yttrande av Kulturkontoret

När det gäller konstutställning och föremål som är tänkta att förevisas enligt förslaget behöver detta säkerställas så det görs på ett säkert sätt som inte förstör konstverken. Detta på grund av miljön i tanken med fukt och eventuellt andra påverkansfaktorer som kan påverka konstföremål negativt.

(43)

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, TFN § 106, 2021-10-26, E-förslag om vattentanken på Långberget

E-förslag om vattentanken på Långberget, 2021-02-25

Bilaga till e-förslag om vattentanken på Långberget, 2021-02-25

(44)

KS § 312 D.nr. KS/2021:456-034

Motion från Yvonne Knuutinen (V) om "sommarcykelvägar"

mellan kommundelarna

Beslut

1. motionen inte föranleder någon åtgärd med motiveringen att intentionerna med att länka samman kommundelarna redan är beskrivna i den handling som omnämns och att målsättningen med krav på utformning inte bör ändras.

Yrkanden

Ingela Bengtsson (MP) yrkar bifall till motionen.

Eva Thalén Finné (M) yrkar bifall till liggande förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställer bifall till motionen mot bifall till liggande förslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget.

Yvonne Knuutinen (V) inkom till fullmäktiges sammanträde 2021-08-30 med motion om att utföra ”sommarcykelvägar” mellan kommundelar.

Motionen beskriver syftet att minska kostnader för de sammanbindande länkarna mellan kommundelar som beskrivits i gällande Cykelplan antagen 2017.

”Sommarcykelvägar” är enklare former av vägar som till stora delar anpassas mot befintliga förutsättningar och utformas med enklare beläggningar om så krävs.

Anläggningarna blir därefter billigare vilket reducerar investeringsbehov men kräver fortsatt marktillgång.

Motionären yrkar på att tillägg görs till Cykelplanen.

Cykelplanen antagen 2017, är av strategisk karaktär och ger förslag på åtgärder som krävs för att säkerställa de målsättningar som beskrivs i handlingen. En av målsättningarna är att knyta samman kommundelarna med gång- och cykelvägar.

Genomförandeplaner och prioriteringar av insatser beslutas av utförande nämnd.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anser att den strategiska inriktning (med i huvudsak fullvärdig gång- och cykelbana) som beskrivs i cykelplanen fortsatt skall gälla. Eventuella avsteg med lägre standarder som påverkar exempelvis

tillgängligheten får beslutas i samband med genomförande.

(45)

Uppföljning

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, MSN § 159, 2021-10-28, Motion om "sommar-cykelvägar"

mellan kommundelarna, beredning

Motion från Yvonne Knuutinen om ”sommarcykelvägar” mellan kommundelarna, 2021-08-28

Protokollsutdrag, KF § 163, 2021-08-30 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige Motionären