Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever stödet från sjuksköterskan i sin egenvård -
en litteraturstudie
Anab Egal Annie Fransson
Handledare: Johanna Karlsson
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona januari 2017
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Januari 2017
Hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever stödet från sjuksköterskan i sin egenvård
Anab Egal Annie Fransson
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom och diabetes mellitus typ 2 är den vanligaste formen av diabetes mellitus. Enkla åtgärder i levnadsvanor har visat sig vara effektiva för att förhindra eller fördröja uppkomsten av diabetes typ 2 där sjuksköterskan spelar en betydande roll för patientens förutsättningar att kunna hantera sin sjukdom.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplevde stödet från sjuksköterskan i sin egenvård.
Metod: En litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes.
Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen.
Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier: Information förbättrade patienters levnadsvanor, stöd från sjuksköterskor motiverar patienter att ta hand om sin egenvård, sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen, sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker, delaktighet leder till självbestämmande. Huvudkategorin
"sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen" fick underkategorin, att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom.
Slutsats: Slutsatsen som kunde dras utifrån föreliggande reslutat var att, stöd från sjuksköterskan är betydande i patienters egenvård. Information, delaktighet och
självbestämmande är tre återkommande begrepp som patienterna upplevde som avgörande för att de skulle känna att de hade kontroll över sin egenvård. Patienterna hade olika stort behov av stöd från sjuksköterskan beroende på sjukdomsförloppet, behovet av stöd ökade framförallt vid diagnostisering eller försämring i sjukdomstillståndet. Tillgänglighet och att sjuksköterskan gav sig tid till att lyssna, samt att besvara frågor, var en trygghet för
patienterna.
Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, patienters upplevelse, stöd, egenvård, sjuksköterskan
Innehållsförteckning
Inledning 1
Bakgrund 2
Diabetes mellitus typ 2 2
Preventivt arbete och behandling av diabetes mellitus typ 2 2 Sjuksköterskans roll vid patientens egenvård för diabetes mellitus typ 2 3 Patienters upplevelser av stödet från sjuksköterskor vid deras egenvård 4
Teoretisk referensram 5
Syfte 6
Metod 6
Design 6
Urval 6
Datainsamling 7 Kvalitetsgranskning 9 Dataanalys 9
Resultat 10
Information förbättrade patienternas levnadsvanor 11
Stöd från sjuksköterskan motiverar patienter att ta hand om sin egenvård 12 Sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen 12 Att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom 13 Sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker 13
Delaktighet leder till självbestämmande 14
Diskussion 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 17
Slutsats 21
Självständighet 22 Referenser 23
Bilaga 1 Databassökningar 26
Bilaga 2 Granskningsprotokoll 28
Bilaga 3 Exempel på kvalitetsgranskning 30
Bilaga 4 Exempel på innehållsanalys 32
Bilaga 5 Artikelöversikt 33
1
Inledning
Diabetes mellitus typ 2 ökar bland befolkningen runt om i världen (World Health Organization, [WHO], 2016). Socialstyrelsen (2015) skriver att diabetes mellitus typ 2 orsakar en hög kostnad för samhället, större efterfrågan på omsorg och sjukvård samt innebär ett lidande för patienten. WHO (2016) lyfter fram att det är en sjukdom som kräver mycket av patienten själv och om egenvården inte hanteras på rätt sätt kan allvarliga komplikationer uppstå. Nugent, Carson, Zammitt, Smith och Wallston (2015) menar att patienter också kan uppleva en känsla av hjälplöshet och att det kan vara svårt att få kontroll över sin blodglukos.
Janes, Titchener, Pere, Pere och Senior (2013) skriver att patienter kan vara rädda för att drabbas av för lågt blodglukos, vilket i medicinska termer benämns hypoglykemi. För högt blodglukos benämns hyperglykemi. En del patienter riskerar att medvetet inte ta sitt insulin eller att äta mer mat än vad kroppen behöver för att undvika att få hypoglykemi.
Socialstyrelsens (2015) riktlinjer beskriver att sjuksköterskor har en betydande roll för att ge det stöd som patienterna behöver i form av informations- och utbildningsgivande, vara tillgängliga och bistå med kontinuerliga kontroller. Enligt Boström, Isaksson, Lundman, Graneheim & Hörnsten (2014) har sjuksköterskor en betydande roll när det gäller att utbilda, stödja och göra det möjligt för patienter att sköta sin egenvård vid diabetes mellitus typ 2.
Egenvårdsutbildning är betydande för att göra det möjligt för patienter att fatta beslut gällande sin sjukdom, få en förbättrad sjukdomsinsikt samt för att lättare kunna identifiera och hantera symtom som uppkommer på grund av sjukdomen. För att patienten ska uppleva delaktighet i sin vård och för att effektivt kunna hantera sin sjukdom hävdar Bartol (2012) att patienter behöver besitta kunskap, motivation, självförtroende och teknisk färdighet.
För att bidra till att öka kunskapen om hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever stödet från sjuksköterskan i sin egenvård har den befintliga forskningen som finns inom ämnet sammanställts i en litteraturstudie. Sammanställningen skulle kunna ge sjuksköterskor en djupare förståelse för vad patienter behöver stöd med vilket kan leda till en bättre
omvårdnad för dessa patienter. Bättre omvårdnad kan i sin tur leda till att patienten får bättre kontroll i sin egenvård samt motiveras mot mer gynnsamma levnadsvanor.
2
Bakgrund
Idag lever 422 miljoner vuxna personer med diabetes mellitus idag, varav 90 procent av dessa har diabetes mellitus typ 2 (WHO, 2016). Den globala prevalensen av diabetes mellitus bland vuxna över 18 år har ökat från 4,7 procent till 8,5 procent mellan åren 1980 och 2014.
Diabetes mellitus typ 2 kan leda till komplikationer i många delar av kroppen och kan öka risken att dö i förtid. År 2012 var diabetes mellitus typ 2 den direkta orsaken till 1,5 miljoner antal dödsfall globalt (ibid.).
Diabetes mellitus typ 2
WHO (2016) förklarar att diabetes mellitus typ 2 är en kronisk metabol sjukdom som innebär att kroppen har en för dålig produktion av insulin och därmed inte längre klarar av att hantera en större mängd blodglukos. Insulin produceras i bukspottkörteln och bryter ner glukosen som vi får i oss via mat och dryck, alternativt finns en insulinresistens vilket även leder till en för hög mängd blodglukosnivå. WHO (1999) menar att de flesta personer som lever med sjukdomen runt om i världen är till stor del en konsekvens av övervikt och fysisk inaktivitet.
Symptom som kan uppkomma är överdriven utsöndring av urin, törst, konstant hunger, viktminskning, synförändringar och trötthet. Diabetes mellitus typ 2 kan diagnostiseras flera år efter det att den uppkommit då sjukdomssymtomen inte alltid är märkbara. När sjukdomen väl har konstaterats kan komplikationer redan har uppstått (ibid.).
Preventivt arbete och behandling av diabetes mellitus typ 2
Patienter behöver ha en god kunskap om diabetes mellitus typ 2 för att kunna sköta sin sjukdom på rätt sätt och därmed förhindra framtida komplikationer (Socialstyrelsen, 2015).
Komplikationer som kan uppstå är hjärt-kärlsjukdomar, då risken att drabbas av stroke och hjärtinfarkt fördubblas för patienter med diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan även orsaka förändringar i ögonbotten, nervskador som leder till allvarliga fotsår eller njurskador. Dessa följdsjukdomar resulterar i höga kostnader för samhället då antalet sjukskrivningar ökar.
Likaså blir behovet av omsorg och sjukvård större. Följdsjukdomar skapar även ett lidande för patienten. För att minska risken för dessa komplikationer spelar sjuksköterskan en stor roll och kan stödja patienter genom att kontrollera patientens långsiktiga blodglukos, blodtryck, blodfetter, vikt och levnadsvanor (ibid.).
3 Enkla förändringar i levnadsvanor har visat sig vara effektiva för att förhindra uppkomsten av diabetes mellitus typ 2 och för att sänka insulinhalten i kroppen efter insjuknande (WHO, 2016). Åtgärder i levnadsvanor kan vara att bibehålla en hälsosam kroppsvikt, vara fysiskt aktiv i minst 30 minuter per dag samt äta hälsosamt, vilket för patienter med diabetes mellitus typ 2 innebär att de bör undvika mat innehållande höga sockerhalter eller mättat fett.
Tobaksintag bör undvikas då detta ökar risken för diabetes mellitus typ 2 (ibid.).
Socialstyrelsens (2015) riktlinjer skriver att när förändrade kost- och motionsvanor inte ger tillräcklig effekt vid diabetes typ 2 används läkemedel för att reglera blodglukosnivån. Det finns ett flertal möjligheter att kontrollera och följa blodglukosnivån. De vanligast
förekommande metoderna är egenmätning av blodglukos med teststickor eller mätning av långtidssockret. Om inte önskad blodglukosnivå uppnås med enbart tablettbehandling bör hälso- och sjukvården erbjuda insulinbehandling som ersättning eller komplement till tabletterna. Patienten ska få minskade symtom och målet är att förebygga komplikationer som kärl- och nervskador (ibid.).
Sjuksköterskans roll vid patientens egenvård för diabetes mellitus typ 2
I Socialstyrelsens (2015) riktlinjer att patienter med diabetes mellitus typ 2 dagligen behöver fatta beslut gällande sin egenvård. Sjuksköterskor bör finnas där för att erbjuda patienter stöd och utbildning vid förändring av hälsoskadliga levnadsvanor. Detta kan underlätta för
patienterna att fatta egna beslut rörande sin egenvård och därmed öka förutsättningarna till en känsla av kontroll över sin vardag och bidra till en bättre hälsa och livskvalitet (ibid.).
Sjuksköterskor bör vårda patienter utefter en kunskapsbaserad, säker och effektiv vård och omsorg (Socialstyrelsen, 2015). Genom att sjuksköterskor bidrar med kunskap om sjukdomen och olika behandlingsalternativ ökar möjligheten till att sätta upp gemensamma mål med patienterna gällande deras egenvård och att målen uppnås. Sjuksköterskors förmåga att kommunicera och att få patienter att känna sig delaktiga i sin vård och behandling är en central del i omvårdnaden (ibid.). Patienters delaktighet innebär enligt Eldh (2006) att få information från sjuksköterskan och att själv få delge information. Delaktighet främjar patientens självsäkerhet samt möjlighet till att bibehålla en känsla av kontroll av sin sjukdom.
När en patient inte får vara delaktig i sin vård kan det resultera i att patienten upplever mindre grad av kontroll och att relationen till sjuksköterskan försämras. Det kan i sin tur leda till att känslan av eget ansvar försvinner. Boström et al. (2014) poängterar även vikten av en god relation mellan patient och sjuksköterska, där båda parter kan bli stärkta av varandra. Det
4 gynnar möjligheten till att patienterna upplever delaktighet samt stöd. För att vara delaktig som patient understryker Bartol (2012) att patienten behöver ha kunskap, motivation, självförtroende och praktiska färdigheter. Sjuksköterskor bör stödja patienten med att förstå sin diabetes och motivera dem till att äga sin sjukdom. Ofta tjänar sjuksköterskan som primär vårdgivare och sjuksköterskan kan både hjälpa patienten att utveckla en begriplig och säker behandlingsplan. Genom att utnyttja resurserna i vårdteamet kan sjuksköterskan också ge lämpliga hänvisningar till annan sjukvårdspersonal för att säkerställa effektiv och omfattande vård (ibid.).
Det finns flertalet lagar och förordningar som sjuksköterskan ska arbeta utefter inom hälso- och sjukvården. Patientlagen (SFS 2014:821) syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens rätt till självbestämmande. Även Bartol (2012) beskriver vikten av patientens rätt till självbestämmande och sjuksköterskans avgörande roll för att det ska ske. I Patientlagen (SFS 2014:821) fastställs vidare att sjuksköterskan ska vara tillgänglig efter patientens behov. Patienten ska bland annat få grundlig information om sitt hälsotillstånd och det förväntade vård- och behandlingsförloppet. Delaktighet innebär att hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (ibid.).
Patienters upplevelser av stödet från sjuksköterskor vid deras egenvård
När en patient får diagnosen diabetes mellitus typ 2 kan patienten uppleva blandade känslor och gå igenom en inre kris (Socialstyrelsen, 2015). Janes et al. (2013) menar att patienter ofta hade skuldkänslor för att de inte kunde kontrollera sin sjukdom. Även om patienterna visste vad som krävdes av dem, följdes inte de egenvårdsråd som sjuksköterskor givit dem.
Socialstyrelsen (2015) skriver att för att patienten ska återfå kontroll över sin situation bör sjuksköterskan finnas som stöd för patienten. Genom att sjuksköterskan ger individanpassad information om sjukdomen och olika behandlingsalternativ kan det underlätta för patienten att fatta egna beslut grundade på kunskap och medvetenhet om de risker som föreligger.
Sjuksköterskan värnar på så sätt om patientens rätt till självbestämmande (ibid.). Detta överenskommer även med Svensk sjuksköterskeförenings (2016) beskrivning av patientens rätt till att få bestämma själv i frågor gällande sin vård.
Den upplevda inre kris som Socialstyrelsen (2015) beskrev ovan går i linje med Nugent et al.
(2015) studie, vilken visade att patienterna upplevde att de förlorade kontrollen över sin
5 sjukdom, diabetes mellitus typ 2. Patienternas förmåga att själva klara av sin sjukdom kan upplevas som svår och de kan känna sig hjälplösa i sin situation att ha ansvar för sin egenvård. Patienterna i studien beskrev att det var svårt att få kontroll över sin blodglukos och vad de ska göra om de antingen får för höga eller låga värden i sin blodglukos. Akohoue, Patel, Adkerson och Rothman (2015) skriver att patienter med diabetes mellitus typ 2
uttryckte att de kände sig överväldigade av det som krävdes av dem för att ha kontroll över sin sjukdom. Janes et al. (2013) understryker att patienter uttryckte att de upplevde rädsla när de inte visste vad som skedde, vad som skulle hända näst eller när de förlorade kontrollen över sina liv. Det var mer påtagligt vid förändringar i sjukdomen, som vid diagnostiseringen, vid start av oral medicinering eller vid start av insulinbehandling. Förändring av
behandlingsmetod kan leda till att patienter känner sig ett steg närmare invaliditet (ibid.).
Teoretisk referensram
Enligt Dorothea Orem (2001) är egenvård en personlig vård som kräver att individer kan reglera sin egen funktion och utveckling dagligen. Orems teori redogör för egenvård och dess brister och varför individen behöver söka omvårdnad. Teorin utgår ifrån att vuxna personer har utvecklat styrkor och förmågor för att möta sina egna krav gällande fortlöpande vård som är bestämd av deras egen funktion och utveckling. Teorin om egenvårdsbrist är identifierad som en generell teori om vad omvårdnad är och vad omvårdnad bör vara.
Den centrala idén bakom teorin är enligt Orem (2001) att egenvård är en mänsklig reglerande funktion som individer måste, med överläggning, utföra för sig själva, det här för att behålla fysisk och psykisk funktion. Egenvård måste läras och utföras kontinuerligt och engagemang i egenvård är viktigt. Det är betydande att patienten själv kan utföra egenvården, med respekt för sitt liv samt sin utveckling, hälsa och välmående. Sjuksköterskan och patienten har inflytande på varandra, om det inte existerar en sjuksköterska, finns det ingen relation, ingen interaktion och ingen omvårdnad. Orem (2001) beskriver att sjuksköterskor fungerar
professionellt och ansvarsfullt med respekt för liv, hälsa och välmående mot personer som är deras patienter. Omvårdnad är den komplexa förmågan att utföra eller bidra till prestation av en persons vanliga och terapeutiska egenvård genom att kompensera eller hjälpa till att överkomma de fysiska eller psykiska funktioner eller funktionshinder som är orsaken till att patienten inte kan agera själv (ibid.).
6
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplever stödet från sjuksköterskan i sin egenvård.
Metod
Design
Den metod som har använts är en strukturerad litteraturstudie, vilket enligt Forsberg och Wengström (2013) innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och sammanställa litteratur utifrån valt problemområde. Olsson och Sörensen (2011) understryker att det är den
befintliga forskningen som används som insamlingsdata för att svara på det fenomen som ska undersökas för att få djupare förståelse för kunskapsläget. Enligt Henricsson och Billhult (2012) baseras en litteraturstudie på kvalitativa eller kvantitativa artiklar, eller både och, beroende på vad syftet ska undersöka. För att få förståelse för det fenomen som avses studeras i den föreliggande litteraturstudien valdes vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kristensson (2014) skriver att en studie med kvalitativ ansats innebär att beskriva människors upplevelser, erfarenheter eller tankar och resultatet går inte att generalisera. I studien användes en induktiv ansats. Henricsson och Billhult (2012) menar att vid induktion genomförs artikelanalysen så förutsättningslöst som möjligt. Designen utgår från erfarenheter och inte från någon bestämd hypotes som förekommer i deduktiv ansats.
Urval
Inklusionskriterier som valdes var vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats med textspråk på engelska. De vetenskapliga artiklarna skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter från år 2006 fram till 2016 samt blivit vetenskapligt granskade, det vill säga peer-reviewed och vara journal articles. Olsson och Sörensen (2011) förklarar att peer reviewed innebär att andra forskare inom samma ämne har granskat artiklarna och bedömt att de har en god vetenskaplig standard. Länder som inkluderades var samtliga länder inom Europa. Artiklar valdes utifrån att patienterna hade fått diagnosen diabetes mellitus typ 2 och hur
omvårdnaden från allmänsjuksköterskor, diabetessjuksköterskor eller distriktssköterskor gav stöd till denna patientgrupp för att patienterna bättre skulle kunna hantera sin egenvård.
Patienterna med diabetes mellitus typ 2 var vuxna patienter från åldern18 år och uppåt. I föreliggande litteraturstudie ingår både män och kvinnor.
7
Datainsamling
De databaser som användes till informationssökningen var PubMed (Public Medline) och CINAHL (Cumulative Index for Nursing and Allied Health Literature). Willman, Stoltz och Bahtsevani (2012) skriver att både PubMed och CINAHL är två stora och kända databaser.
PubMed innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnad och innehåller fler vetenskapliga artiklar än i databasen Medline. Medline valdes därmed att inte tas med i sökningen. Willman et al. menar att CINAHL innehåller vetenskapliga artiklar inom omvårdnad, arbetsterapi och fysioterapi.
Datainsamlingen började med att det gjordes en osystematisk litteratursökning i PubMed och CINAHL, för att få en överblick över den forskning som fanns kring det valda ämnet i föreliggande litteraturstudie. Östlundh (2006) understryker att en inledande litteratursökning utgör grunden för sökarbetet, med syfte att ta reda på hur de olika sökmotorerna fungerar och vilka tekniker som ska användas för att få fram relevanta vetenskapliga artiklar i
sökmotorerna som besvarar litteraturstudiens syfte. Enligt Willman et al. (2011) räcker det inte alltid med att skriva in sökordet i sökrutan utan ordet måste hämtas genom databasens thesaur (ämnesordlista) för att sökningen ska bli korrekt utförd. Databasen Cinahl ”Cinahl headings” är Cinahls theausur. Motsvarigheten i PubMed kallas MeSH-termer, Medical Subject Headings och finns i ”MeSH-Database” Thesauren (ibid.). Detta har använts i sökningarna i föreliggande studie, samt nyckelord som återfinns i referensens titel eller abstract, om ett sådant fanns tillgängligt.
Sökord som visades vara relevanta att använda i den systematiska sökningen i databasen PubMed var Diabetes mellitus, Diabetes mellitus, type 2, Nurse-Patient relations, Social support, Patient perspective. I CINAHL användes sökorden "Diabetes Mellitus, Type 2",
"Patients experiences", "Patient perspective", "Self Care", "Self management", "Life Style Changes", "Support, Psychosocial", "Support", "Diabetes type 2", "Nursing", "Nurses",
"Nurse-Patient Relations", "Nurse Led" samt "Patient attitudes". De olika sökorden
kombinerades med booleska operatorer, som enligt Willman et al. (2011) är ord som används för att kombinera sökord på olika sätt. Rätt kombinerade sökord ringar in relevant litteratur, samtidigt som sökningen riktas till ett avgränsat område. Booleska sökoperatorer som har använts som kombinerar söktermerna är AND och OR (ibid.). AND användes för att kombinera de olika sökblocken och OR användes för att bredda sökningen.
8 Nästa steg i processen var att systematiskt söka den litteratur som skulle användas i
litteraturstudien. Samtliga steg i sökningen dokumenterades under arbetets gång (se bilaga 1).
Östlundh (2006) menar att den egentliga litteratursökningen tar lång tid och kräver noggrannhet. Sökningarna som görs i databaserna är målanpassade och precisa. Det är i denna fas vetenskapliga artiklar tas fram och vilken föreliggande litteraturstudies resultat baseras på. Systematisk informationssökning fungerar som ett redskap för att skapa struktur och för att hantera den mängd information som finns tillgänglig. Den systematiska
informationssökningen ska dokumenteras (ibid.). Den systematiska sökningen påbörjades med att söka enskilda sökord vilka var relaterade till de bärande begreppen i litteraturstudiens formulerade syfte. Varje sökord ska enligt Willman et al. (2011) sökas var för sig innan de kombineras. Antal träffar på varje sökord redovisas i bilaga 1. Det användes CINAHL Headings och Mesch-termer för att få en kontrollerad sökning samt fritextsökning för att öppna upp sökningen och därmed få fler artikelträffar.
Antal artiklar som hittades totalt i informationssökningen och som lästes på titelnivå i CINAHL var 324 stycken. Av dessa föll 50 artiklar bort på grund av fel perspektiv, då de antingen var utifrån sjuksköterskors eller anhörigas perspektiv. Vidare föll 43 artiklar bort på grund av att de hade använt sig av en metod som inte var kvalitativ. Ytterligare 119 artiklar föll bort då de var från länder som valdes att exkluderas på grund av kulturella och
socioekonomiska skillnader och relativt skilda sjukvårdssystem jämfört med Sverige. Det var 212 artiklar som föll bort på titelnivå. Antal abstract som valdes att läsas var 112 stycken. Av 112 lästa abstract svarade 15 artiklar på studiens syfte. Resterande 97 artiklar exkluderades, eftersom de inte stämde överens med studiens syfte och de uppsatta inklusions- och
exklusionskriterierna. Efter genomläsning i fulltext av de 15 vetenskapliga artiklarna, återstod tre artiklar, som svarade på studiens syfte och som valdes ut för kvalitetsgranskning.
I PubMed lästes 124 stycken artiklar på titelnivå, 33 artiklar föll bort på grund av fel
perspektiv, då de antingen var utifrån sjuksköterskors eller anhörigas perspektiv och 24 föll bort på grund av att de hade fel metod som inte var kvalitativ. Vidare var det tre artiklar som föll bort eftersom att de även hittades i databasen Cinahl och 18 artiklar var från länder som valdes att exkluderas på grund av kulturella och socioekonomiska skillnader och relativt skilda sjukvårdssystem jämfört med Sverige. Totalt var det 79 artiklar som exkluderades totalt på titelnivå. Antal abstract som valdes att läsas var 45 stycken. En artikel som hittades i
9 båda databaser där patientgruppen var nyanlända immigranter, valdes bort för att den hade fel fokus och resultatet hade spretat för mycket om denna inkluderats. Av 45 lästa abstract svarade elva artiklar på studiens syfte. Resterande 40 artiklar exkluderades, eftersom de inte stämde överens med studiens syfte eller de uppsatta inklusions- och exklusionskriterierna.
Efter genomläsning i fulltext av de elva vetenskapliga artiklarna, återstod fem artiklar, som svarade på studiens syfte samt stämde överens med inklusionskriterierna och valdes därmed ut för kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen genomfördes med användning av Willman et al. (2011) protokoll för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ metod (se bilaga 2). Kvalitetsgranskningen genomfördes tillsammans. För att klassificera studierna valdes det att tilldela varje svar poäng utefter Willman et al. (2011) poängsystem. Frågorna besvarades med svarsalternativen ”Ja”,
”Nej” och ”Vet ej”. För svar ja gavs ett poäng per fråga. Motsvarande utdelades 0 poäng per fråga för svar nej eller vet ej. Bedömningen gav en poängsumma som sedan räknades om till procent av den totala möjliga poängsumman och visar på en hög, medel eller låg kvalitet.
Hög kvalitet motsvarar procentsats från 80 procent till 100 procent; medel kvalitet 70-79 procent och låg kvalitet 60-69 procent. Artiklar som hamnar under 60 procent anses inte ha tillräckligt vetenskapligt värde och är därmed irrelevanta. Kvalitetsgranskningen bestod av 14 frågor, utöver dessa skulle beskrivningen av studien göras, tillexempel metodval, samt skulle vilka huvudfynd som upptäcktes skrivas ned. I protokollet ställdes frågan om etiskt
resonemang förekommer. Om artiklarna saknade ett etiskt resonemang valdes att inte inkludera dessa i litteraturstudien. Detta för att säkra att föreliggande litteraturstudie höll ett gott etiskt resonemang (ibid.). Endast artiklar med hög kvalitet användes i föreliggandes studies resultat. Antal artiklar som valdes ut för kvalitetsgranskning var åtta stycken (se bilaga 5). En artikel föll bort på grund utav att den hamnade under 79 procent, enligt Willman et al. (2011) kvalitetsgranskningsprotokoll.
Dataanalys
Innehållsanalysen av de sju vetenskapliga artiklarna genomfördes utefter Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av kvalitativ innehållsanalys. En analys innebär uppdelning i beståndsdelar. Tillförlitligheten i den kvalitativa resultatdelen kontrolleras genom att använda begreppen trovärdighet, beroende och överförbarhet.
10 Samtliga artiklar lästes inledningsvis igenom flera gånger till dess att en djupare förståelse för innehållet i de vetenskapliga artiklarna uppnåtts. I föreliggande litteraturstudie användes manifest innehållsanalys med latenta inslag, vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär att innehållsanalysen är textnära och egna tolkningar undviks. Därför valdes meningsbärande enheter ut som svarade på syftet enskilt och markerades med
överstrykningspenna. Omgivande text togs med i syfte att behålla sammanhanget. Enligt Graneheim och Lundman (2004) utgör de meningsbärande enheterna grunden för
analysarbetet och ska vara hanterbara. De meningsbärande enheterna bör inte vara för stora, då det kan vara svårt att få fram kärnan men inte heller för korta då innehållet riskerar att bli fragmenterat (ibid.). De meningsbärande enheterna valdes ut enskilt jämfördes och
diskuterades gemensamt om de enheter som skildes åt för att nå konsensus om vilka som skulle inkluderas respektive exkluderas i föreliggande litteraturstudie. Resterande del av innehållsanalysen genomfördes tillsammans. För bättre förståelse översattes de
meningsbärande enheterna från engelska till svenska. De meningsbärande enheterna
kondenserades, vilket Graneheim och Lundman (2004) menar syftar till att texten ska bli mer lätthanterlig samt att få fram kärnan i enheten. De kondenserade enheterna kodades sedan, vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär en kortfattad beskrivning av det kondenserade innehållet. Koderna kan liknas vid en etikett som fungerar som ett hjälpmedel för att kunna reflektera över innehållet på ett nytt sätt. Koderna sorterades efter liknande innehåll och kunde sedan grupperas in i kategorier och underkategorier. Graneheim och Lundman (2004) beskriver kategorier som en grupp bestående av flera koder som har
liknande innehåll. Innehållet under varje kategori ska vara unik och liknande information får inte återkomma under två olika kategorier. En kategori inkluderar ofta underkategorier.
Processen för bildande av kategorier kan ske på två sätt, antingen skapar underkategorier en huvudkategori eller delas en huvudkategori in i underkategorier (ibid.). Exempel på
analysarbetets tillvägagångssätt redovisas i bilaga 4.
Resultat
Analysen utmynnade i fem huvudkategorier, Information förbättrade patienternas levnadsvanor, stöd från sjuksköterskor motiverar patienter att ta hand om sin egenvård, sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen, sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker, delaktighet leder till självbestämmande. I
11 huvudkategorin "sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen" fick en
underkategori, att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom.
Information förbättrade patienternas levnadsvanor
När patienterna förstod den information som de hade fått av sjuksköterskan upplevde de att förmågan att hantera sin egenvård förbättrades (Edwall, Hellström, Öhrn & Danielson, 2008).
Patienterna upplevde att de fick självförtroende genom att de fick kunskap om hur de kan anpassa sin insulinbehandling till deras specifika livsstil eller arbetssituation. Patienterna med insulinbehandling upplevde att genom att få information om sjukdomen och olika
behandlingar var speciellt viktigt. Patienterna lärde sig på så vis att balansera sin insulindos utefter sina individuella levnadsvanor så som diet och fysiska aktivitet (Stenner, Courtenay &
Carey, 2010). “When I visit my nurse, we talk about diabetes a lot. She always gives me some advice, like ‘exercise regularly’” (Moser, van der Bruggen, Spreeuwenberg & Widdershoven, 2007, s. 213). Patienterna upplevde att genom att få god information lärde de sig hur de ska hantera sin diet, vilket uppskattades från patienterna. Tidigare var det svårt att hantera på grund utav att kunskapen inte fanns där (Stenner et al., 2010; Woodcock & Gillam, 2013).
“I didn’t realise you could occasionally have something sweet. We went through things …if I have eaten a sensible meal; I can actually have something small afterwards… the body is able to handle it. This is the kind of thing I had absolutely no idea about” (Edwall et al., 2008, s. 776).
Patienter upplevde att sjuksköterskans information om komplikationer som kan uppstå, om inte egenvården sköts på rätt sätt, var viktig för att förändra sina levnadsvanor (Moser, van der Bruggen, Widdershoven & Spreeuwenberg, 2008; Moser, Houtepen, van der Bruggen, Spreeuwenberg & Widdershoven, 2009). Patienterna upplevde att sjuksköterskans förklaring om tillexempel hypo- och hyperglykemi, samt givande av litteratur kring det här ledde till mer försiktighet och patienterna observerade och lyssnade mer varsamt på sina kroppar (Moser et al., 2008). Patienterna upplevde att information gav vägledning om goda eller dåliga levnadsvanor, vilket gav patienter en känsla av att lyckas med att vara nyttig (Edwall et al., 2008).
12
Stöd från sjuksköterskan motiverar patienter att ta hand om sin egenvård
Patienterna upplevde att sjuksköterskan visade ett intresse för deras hälsa och uppmuntrade patienterna att bli mer delaktiga i att förbättra sin egenvård. Patienterna kände sig mer benägna att sträva efter att nå gemensamt uppsatta mål (Stenner et al., 2010). Patienterna upplevde att stöd från sjuksköterskor gav självsäkerhet och nytt hopp för att fortsätta framåt, vilket bidrog till att patienter slutade att skuldbelägga sig själva (Edwall et al., 2008).
”Half a year ago, I started doing sports. She is so enthusiastic about it. I am really trying keep it up. Her way of talking is so encouraging. I talk to her like: I feel like this or I started doing that. And my nurse replies with something like: ‘That’s perfect. You should just keep on doing that. Way to go!’ This kind of support really keeps me going.” (Moser et al., 2007, s.
213).
En patient uttryckte att efter att har träffat sjuksköterskan så kände hon att hon måste anstränga sig lite mer för att ta hand om sin egenvård. En annan patient uttryckte att när sjuksköterskan märkte att patienten inte klarade av att sköta sin egenvård på egen hand, gav sjuksköterskan effektfulla tillrättavisningar (Moser, van der Bruggen & Widdershoven, 2006). Patienterna uttryckte att genom att bli bekräftade av sjuksköterskan kunde det
användas som en energikälla i vardagen som resulterade i bättre levnadsvanor (Edwall et al., 2008).
Sjuksköterskans tillgänglighet leder till trygghet i vardagen
Patienterna upplevde att genom sjuksköterskans stöd och tillgänglighet, utvecklade
patienterna en vilja att ta ansvar för sin egenvård utan att sätta deras hälsa i fara (Edwall et al., 2008). Patienterna upplevde att sjuksköterskan var en viktig tillgång när problem uppstod och frågor behövde ställas för att känna sig trygga i att hantera sjukdomen i vardagen (Edwall et al., 2008). Patienter upplevde att deras egenvård förbättrades om de lätt kunde nå
sjuksköterskan. Om det uppstod problem kunde de lösas tillsammans vilket gav en känsla av trygghet (Edwall et al., 2008; Stenner et al., 2010). Patienterna upplevde att när de kände en känslomässig inre stress var det viktigt att kunna samtala med sjuksköterskan för att åter känna sig trygg i att hantera sin egenvård (Moser et al., 2009). “I can talk to her about anything and I can turn around to her and say I don’t think this or that works.” (Stenner et al., 2010, s. 43).
13 Flera patienter upplevde att det var positivt att sjuksköterskan fanns tillgänglig på telefon om de behövde råd, eller kände sig osäkra på något (Stenner et al., 2010; Edwall et al., 2008).
Tillgången till sjuksköterskans hjälp ledde till att patienterna kände sig trygga i att hantera sin egenvård (Edwall et al., 2008). ”Some time ago, I had a hypo during the night. I did not know how to interpret this. It makes me feel insecure. I called my nurse.”(Moser et al., 2008, s. 5).
En del patienter föredrog att träffa sjuksköterskan ansikte mot ansikte då de upplevde att det gav en större möjlighet till att kommunicera klart och det kändes tryggare. Det var inte alltid längden på konsultationen som bestämde kvalitén på kommunikationen utan även vid ett kortare möte kan sjuksköterskan förmedla rådgivning (Stenner et al., 2010).
“If you have problems…do I dare to do this or that…because this or that will happen…she may say that I can come down and we can talk about it instead…and it’s easier when we meet…” (Edwall et al., 2008, s. 777).
Att sjuksköterskan lägger ner tid leder till bättre förståelse för sin sjukdom
Patienterna upplevde att om de kunde sitta och prata med sjuksköterskan om större problem och även mindre problem ledde det till bättre förståelse för sjukdomen. Patienterna upplevde att sjuksköterskan inte stressade, utan alltid gav sig tid till att lyssna på patienterna. Det ledde till att patienterna fick svar på sina frågor (Moser et al., 2007). Genom att sjuksköterskan hade mer tid för diskussion och patienten hade möjlighet till att ställa frågor och bli given förklaringar som de kunde förstå, uttryckte patienterna att de kunde utveckla en bättre förståelse av deras sjukdomstillstånd och hur patienterna skulle hantera den (Stenner et al., 2010). Den breda och ostressade konsultationsstilen hjälpte patienterna att känna att de fritt kunde uttrycka sig själva. Sjuksköterskan fick en bättre insikt i patientens egenvårdhantering och kunde ge individuella råd hur de ska hantera sin egenvård bättre samt skapa en djupare förståelse för sjukdomen (Stenner et al., 2010; Moser et al., 2009).
Sjuksköterskans roll är betydande när förändringar i egenvården sker
Patienter uttryckte att när de befann sig i en situation de inte kände igen, så som vid ändringar i behandlingsplanen, fick slut på egenvårdstrategier eller om sjukdomen förvärrades ökade sjuksköterskans roll tillfälligt. Patienterna kände att det var en trygghet att sjuksköterskan fanns till som stöd i en föränderlig situation (Moser et al., 2008). Flera patienter uttryckte upprördhet om medicinen inte fungerande. Patienterna upplevde att stöd var viktigt i det här
14 skedet då information och kunskap om ny medicinering gavs (Moser et al., 2009). Patienterna upplevde att det kom som en chock att behöva börja med insulininjektioner. I dessa
situationer upplevde de att sjuksköterskans stöd lugnade dem (Moser et al., 2008).
Uppföljningsträffarna med sjuksköterskan gav användbar kunskap om sjukdomen och hälsa relaterat till vardagen, vilket byggde upp en grund av för att förstå vad som sker i sin egen kropp och vad som krävs för att ta hand om den (Edwall et al., 2008). Om det behövdes ändras något i behandlingsplanen förklarade sjuksköterskan det här tydligt, vilket patienterna upplevde som at de återfick kontrollen över sin situation. I vissa fall då det behövdes
genomföras ändringar omgående i behandlingsplanen kunde sjuksköterskan ta över
beslutsfattandet kring patientens egenvård. Patienterna upplevde detta som en lättnad (Moser et al., 2009; Moser et al., 2008).
”I did not want to inject more insulin but the nurse explained
to me what was going to happen if we changed my treatment plan again and why the combination of insulin and oral medication did not work out.” (Moser et al., 2009, s. 210).
Delaktighet leder till självbestämmande
Patienterna upplevde att genom att sjuksköterskan utbildar patienter om hur de bör hantera sin egenvård underlättade det att vara delaktiga i att fatta egna beslut om sin egenvård (Moser et al., 2009). En patient uttryckte att sjuksköterskan lät henne vara delaktig i diskussioner kring alternativ medicinering. Det ledde det till att patienten självständigt kunde fatta beslut om vad som passade hennes levnadsstil (Moser et al., 2009). Även en annan patient upplevde att hon självständigt kunde fatta beslut för att hon fick förslag över behandlingsalternativ istället för att bli tillsagd om hur hon skulle göra (Stenner et al., 2010). Det här går i linje med vad en tredje patient uttryckte, då han upplevde genom att få olika alternativ av
sjuksköterskan ledde till frihet att välja och bestämma själv (Moser et al., 2006). Patienter förklarade att genom att vara involverad i sin vård och att få rådgivning av sjuksköterskan hjälpte det patienterna att fatta egna beslut (Stenner et al., 2010). ”‘She’ (the nurse) ‘told me to come in for follow-ups every 6 months. But I want to go every 3 months. Then I am sure that things are okay.” (Moser et al., 2006, s. 423).
15
Diskussion
Flanagan (1954) skriver att studiens sista del, det vill säga diskussionsdelen, kanske är den svåraste att hantera och ställer störst krav på forskaren. Studiens begränsningar bör läggas fram.
Metoddiskussion
En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes eftersom syftet var att beskriva upplevelser.
Willman et al. (2011) menar att en kvalitativ ansats är avsedd för att beskriva bland annat upplevelser. En empirisk studie hade kunnat göras men en litteratursammanställning kan bidra till en djupare förståelse och vid sökningar av vetenskaplig litteratur återfanns
tillräckligt med material för ett genomförande av en litteraturstudie. För att få genomföra ett empiriskt examensarbete fick enbart sjukvårdspersonalen intervjuas, vilket var ytterligare en anledning till att det gjordes en litteraturstudie.
Föreliggande litteraturstudie baseras på sju vetenskapliga artiklar. Sökning av dessa
vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Det kan vara en svaghet att endast två databaser användes i litteratursökningen, dock skriver Willman et al. (2012) att både PubMed och CINAHL är två stora och kända databaser. Innan sökningarna i
databaserna utfördes, bokades det in ett möte med en bibliotekarie på Blekinge
Tekniska Högskola. Det här för att öka kunskapen om hur CINAHL och PubMeds funktioner och metoder fungerade, vilket gav en positiv inverkan på artikelsökningen. Enligt Forsberg och Wengström (2008) förstår en bibliotekarie databasernas struktur likväl indexeringar. Att boka ett möte blir till en fördel för att studien ska bli effektiv. Om ett möte med en
bibliotekarie inte hade bokats in hade inte samma kunskap om hur databaserna fungerar mottagits och sökningsprocessen hade inte varit lika effektiv.
En av inklusionskriterierna var att artiklarna som valdes för att redovisa resultatet inte skulle vara äldre än från år 2006. Detta för att litteraturstudien skulle innehålla ny forskning och därmed kunna ge ett så aktuellt och tillförlitligt resultat som möjligt. Artiklarna som analyserades kom från länder i Europa. De här länderna valdes på grund av att
sjukvårdssystem är väldigt lika varandra samt att kultur inte skiljer sig i större skala. I studien valdes det, förutom att inkludera allmänsjuksköterskor, även att inkludera
diabetessjuksköterskor och distriktssjuksköterskor. Detta valdes för att sjuksköterskor med
16 specialistutbildning mot diabetes eller distriktsvård ofta arbetar med patienter med diabetes mellitus typ 2 och därmed kunde mer innehållsrik information tas fram för att besvara syftet.
I samtliga artiklar som analyserades var deltagarna 18 år och uppåt, det här för att inte få ett spretigt resultat, där upplevelser hos barn och ungdomar kan skilja sig från vuxna. Eftersom att åldersspannet var brett kan det bidra till att resultatet inte är överförbart på specifika åldersgrupper.
Sökorden som användes ansågs vara relevanta för studiens syfte eftersom att många
vetenskapliga artiklar innehöll information om patienters upplevelse av sjuksköterskans stöd i deras egenvård. En svaghet kan vara användandet av MeSH-termer eftersom att diabetes typ 2 som sjukdomsbegrepp definierades i MeSH-termer med termen ”Diabetes Mellitus, type 2”. Många artiklar använde ”Type 2 diabetes” i texten vilket kunde leda till att antalet relevanta artikelträffar minskade. Enligt Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering (2013) ska den booleska operatorn NOT användas med försiktighet. Det ansågs inte vara relevant att använda den booleska operatorn NOT eftersom att det inte fanns ett specifikt sökord som det kunde kombineras med.
Eftersom att kvalitetsgranskningsmallen var enkel att förstå och hade ett bra
poängsättningssystem som var förutbestämt gjorde det lättare att bedöma kvalitén på artiklarna. Kvalitetsgranskningen gjordes tillsammans. Wallengren och Henricson (2012) menar att det är en fördel att göra den tillsammans för att få en förståelse för hur en kvalitetsgranskning görs.
En negativ faktor kan vara att artiklarna tidigare har bearbetats av forskare där det inte finns tillgång till materialet. Polit och Beck (2010) skriver att eftersom läsare av studier inte har tillgång till informationen som behövs för att fastställa om forskarna hade gott omdöme och kritisk inställning när kodningen skedde i det berättande materialet som skapade teman och det integrerade materialet till en helhet är det svårt att för även den erfarna forskaren att göra en kvalitativ analys (ibid.). För att kompensera för det här har kvalitetsgranskningen i artiklarna granskats för att försäkra kvaliteten i föreliggande studie.
Wallgren och Henricson (2012) skriver att diskussioner mellan forskarna kan öka studiens reliabilitet för att bland annat få in olika synvinklar. Samtliga artiklar hade lästs och granskats både individuellt och gemensamt flertalet gånger samt diskuterats.
17 Metadologiska ansatsen i studien valdes att göras induktivt, vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) innebär en förutsättningslös analys av texter som bland annat kan vara baserade på människors berättelser om sina upplevelser. I föreliggande studie undersöks, hur patienter upplever stödet från sjuksköterskor i deras egenvård, därmed ansågs induktiv metod vara bäst lämpad.
Vid innehållsanalysen valdes de meningsbärande enheterna ut enskilt för att sedan jämföras.
Fördelen med att göra på det här sättet var att de meningsbärande enheterna granskades två gånger för att se till att alla meningsbärande enheter av värde kom med i studien. En nackdel av utförandet kan ha varit att en omedveten påverkan genom åsikt. Fynd kan därför ha missats. De meningsbärande enheterna översattes från engelska till svenska, därför kan en viss tolkning ha förekommit. För att minimera risken för det här användes lexikon vid behov för korrekt översättning.
Resultatdiskussion
I föreliggande studies resultat framkom det att patienter upplevde att information från sjuksköterskor ledde till bättre kunskap om hur de skulle sköta sin egenvård. Det går i linje med Socialstyrelsens (2015) riktlinjer som säger att sjuksköterskor ska bidra med kunskap om diabetes mellitus typ 2 och vilka behandlingsalternativ som är lämliga för patienten, för att öka möjligheten till goda levnadsvanor. Föreliggande studies resultat visade även att sjuksköterskan gav även information om hur patienternas vardagliga levnadsvanor bör skötas och vilka komplikationer som kan uppstå om patienterna inte bibehåller goda eller förändrar dåliga levnadsvanor. Enligt Hasseler, von der Heide och Indefrey (2011) försämras patienters välmående om komplikationer uppstår till följd av diabetes mellitus typ 2 eller om de
upplever osäkerhet kring hur de ska hantera sjukdomen (ibid.). Patienter som inte accepterade att de hade diabetes mellitus typ 2, hade lägre benägenhet att prioritera behandlingar och förändringar i sina levnadsvanor i sitt vardagliga liv, vilket på sikt ökar risken för att
komplikationer uppstår. Information om risk för komplikationer ledde till att patienterna blev mer försiktiga med deras livsstil och de fick bättre förutsättningar att sköta sin egenvård.
Enligt Hasseler et al. (2011) bör sjuksköterskor arbeta hälsoförebyggande och preventivt, samt sträva efter att motivera och stödja patienter i sin egenvård. Stöd i patienternas egenvård kan resultera i fördjupad förståelse för sjukdomen och därmed förbättras förmågan att
förändra sina levnadsvanor. Vidare menar Hasseler et al. (2011) att patienter upplever inre
18 tillfredsställelse och bättre hälsa i samband med fysisk aktivitet och rörelse. Patienter kan uppleva att det är svårt att anpassa sig till en ny diet och behöver stöd från sjuksköterskan i detta fall.
Resultatet i den föreliggande studien visade att patienter upplevt att det hade varit svårt att ha goda levnadsvanor då kunskapen inte var tillräcklig. Orem (2001) menar att omvårdnad utförd av sjuksköterskan är viktig för att hjälpa patienter med att överkomma fysiska eller psykiska hinder i sin egenvård (ibid.). Patienter upplevde att sjuksköterskans roll att informera om goda levnadsvanor och komplikationer som kan uppstå gynnade deras
levnadsvanor i det vardagliga livet. Enligt patientlagen (SFS 2014:821) ska sjuksköterskan ge patienter grundlig information om sitt hälsotillstånd och det förväntade vård- och
behandlingsförloppet, vilket patienterna upplevde att de fick.
I resultatet i den föreliggande studien framkom det att stöd från sjuksköterskan ledde till att patienternas motivation till att bibehålla eller förbättra sina levnadsvanor ökade. Antingen genom att patienterna fick det bekräftat att deras levnadsvanor var goda och blev
uppmuntrade eller genom att sjuksköterskan gav tillrättavisningar om patienten inte skötte sin egenvård på ett hälsofrämjande sätt. Oftedal, Karlsen och Bru (2010) skriver att patienter ansåg att det var betydande att ha goda levnadsvanor. Patienterna värdesatte ett långt och hälsosamt liv utan att komplikationer av sjukdomen uppstod. Patienterna uppgav att de visste vad goda levnadsvanor innebar men många upplevde att det var svårt att följa en god diet och att bibehålla regelbunden fysisk aktivitet. De patienter som lyckades med att äta hälsosamt, hålla sin vikt och att motionera regelbundet var mer välmående (ibid.). Unwin och Unwin (2013) understryker att en god diet har en positiv effekt på kroppens blodglukos och patientens välmående. I samband med att patienter går ner i vikt minskar det långsiktiga blodglukosvärdet. Somliga patienter kan få kontroll över sin blodglukos med endast goda levnadsvanor, och kan förhindra eller sluta med mediciner (ibid.). Det överensstämmer med vad WHO (2016) skriver om att små förändringar i patientens levnadsvanor kan leda till bättre hälsa.
Jallinoja, Absetzi, Kuronen, Nissinen, Uutela och Patja (2007) menar att patienterna själva ofta är de som hindrar en lyckad behandling, då de inte följer sjuksköterskans råd om goda levnadsvanor. Patienterna är de som själva har ansvar för att egenvården genomförs.
Sjuksköterskans roll är att utbilda och motivera patienterna för att de ska få bättre
19 förutsättningar för att följa en god diet, regelbunden fysisk aktivitet och undvika tobaksbruk.
Jallinoja et al. (2007) hävdar även att sjuksköterskans förmåga att motivera patienter hade en positiv effekt. Flera sjuksköterskor hade lyckats att hjälpa patienter med mer hälsosamma levnadsvanor, där motivation var en stor del i processen. Enligt Orems (2001) egenvårdsteori är den centrala idén att egenvården utförs av patienten själv, men med överläggning med och inflytande från sjuksköterskan. Egenvård utförs till syfte att patienten ska behålla fysisk och psykisk funktion. Jallinoja et al. (2007) menar att det har visat sig att stöd i form av
motivation från sjuksköterskan har hjälpt patienter att nå sina mål (ibid.). Patienterna kände en större vilja att förändra sina levnadsvanor när sjuksköterskan motiverade dem, antingen genom att bekräfta och uppmuntra det som var bra eller genom tillrättavisning på det som inte fungerade.
I föreliggande studies resultat visade det sig att patienterna upplevde att sjuksköterskans tillgänglighet var betydande för att de skulle känna sig trygga i sin vardag med diabetes mellitus typ 2. En del av patienterna ansåg att det var en fördel att sjuksköterskan kunde nås via telefon, om de kände sig osäkra över en sjukdomsrelaterad situation och behövde
rådgivning från sjuksköterskan. En del patienter föredrog dock att träffa sjuksköterskan ansikte mot ansikte, om de behövde få svar på en fråga. Patientlagen (SFS 2014:821) fastställer att sjuksköterskan ska vara tillgänglig efter patientens behov. Boström, Isaksson, Lundman, Lehuluante och Hörnsten (2013) skriver att en del av att arbeta personcentrerat är att vara tillgänglig efter patientens behov. Patienten är den som ställer frågor och som styr samtalet. Detta leder till en bättre relation mellan patienten och sjuksköterskan, då
sjuksköterskan blir mer involverad i patientens vardagliga liv (ibid.). Orem (2001)
understryker att sjuksköterskan ska vara professionell och agera ansvarsfullt med respekt för liv, hälsa och välmående mot patienter som behöver stöd i sin egenvård.
Patienterna upplevde att tillgänglighet till sjuksköterskan var viktigt för att de skulle känna sig trygga med att hantera sjukdomen i vardagen. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska sjuksköterskan vara tillgänglig efter patientens behov. Det innebär att sjuksköterskan ska kunna möta patienternas önskemål om att kontakta sjuksköterskan via telefon eller i ett personligt möte om de har frågor gällande sin diabetes mellitus typ 2. Boström et al. (2013) understryker att det bör vara patienten som styr sin vård och sjuksköterskan som ska anpassa sig utefter patientens individuella önskemål, för att främja trygghet i livet med sjukdomen.
20 Orem (2001) menar att sjuksköterskans bemötande ska utgå från en strävan att förebygga eller främja patientens hälsa.
I resultatet i föreliggande studie visade det sig att patienterna värdesatte att sjuksköterskan tog sig tid till dem. Sjuksköterskan tog sig tid till att besvara frågor, lyssna till vad patienten ville berätta och öppnade upp möjligheten till att föra diskussioner. Det ledde till att
patienterna fick en djupare förståelse för sjukdomen och hur de borde hantera sin egenvård.
Orem (2001) tar upp betydelsen av sjuksköterskans roll för att skapa möjligheten till en god interaktion mellan sjuksköterskan och patienten. Persson och Friberg (2009) skriver att patienterna ville ha möjlighet att kunna ställa frågor och att få utförliga svar (ibid.).
Patienterna önskade även att det skulle finnas tid till att prata om det vardagliga livet. Det fick patienterna att känna sig som unika individer och jämlika med sjuksköterskan.
Det visade sig i föreliggande studies reslutat att patienternas behov av sjuksköterskan ökade om de befann sig i en okänd situation, relaterad till
sjukdomen. Sjuksköterskan var betydande vid dessa tillfällen genom att informera patienterna om vad som skedde i deras kropp och vilka åtgärder som behövdes vidtas. Det stöd som sjuksköterskan gav upplevdes som lugnande för patienterna och de kände att de återfick kontrollen över sin diabetes mellitus typ 2. I situationer då det skedde en drastisk förändring som upplevdes svårhanterlig för patienten, tog sjuksköterskan över beslutsfattandet kring patientens egenvård. Enligt Phillips (2006) upplevde patienter det som en chock när de diagnostiserades med diabetes mellitus typ 2 och de flesta patienter upplevde rädsla när de skulle starta
insulinbehandling. Start av insulinbehandling var ett beslut som sjuksköterskan hade fattat åt patienterna, vilket de upplevde som en lättnad. Patienterna kände att när det kom till att hantera sin egenvård svängde det mellan känslor av att ha kontroll över sin situation ena stunden och att förlora kontrollen i nästa.
Sjuksköterskorna var viktiga att kommunicera med när sjukdomen var svårhanterlig och information som gavs var betryggande (ibid.). Orems (2001) egenvårdsteori lyfter fram sjuksköterskans roll i omvårdnaden när patienter inte själva kan ta hand om sin egenvård på grund av fysiska eller psykiska hinder. Sjuksköterskan ska i denna situation hjälpa patienter att återfå kontroll över sin egenvård och under tiden fatta beslut om de åtgärder som behövs göras (ibid.).
21 Phillips (2006) skriver att vid förändring i patientens liv, orsakat av sjukdomen ökar behovet av sjuksköterskans stöd eftersom att det ofta är en skrämmande situation för patienten.
Patienten upplever att de inte längre har kontroll över sin egenvård. Sjuksköterskan kan stödja patienten genom att ta beslut gällande egenvården, informera om vad som sker i kroppen och vilka behandlingsalternativ som finns. Orem (2001) lyfter fram att
sjuksköterskan ska hjälpa patienten att återfå kontroll över sin egenvård och stödja patienten med att hantera sjukdomen under tiden.
I föreliggande studies resultat framkom det att genom att sjuksköterskan fick patienter delaktiga i diskussioner och informerade om behandlingsalternativ kunde patienterna fatta sina egna beslut rörande egenvården. Patienterna kände sig mer självständiga och hade större kontroll över sin egenvård. Orem (2001) beskriver att egenvård en personlig vård vilken kräver att individer kan hantera sin egen funktion och utveckling dagligen. Boström (2013) menar att det därmed är lämpligt att patienten fattar beslut kring sin egenvård själv, med stöd av sjuksköterskan. Patientlagen (SFS 2014:821) syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens rätt till självbestämmande. Boström et al. (2013) skriver att sjuksköterskor bör vara passiva och fungera som medmänniskor eller vägledare istället för att agera som diabetes experter som fattar beslut över patientens huvud.
Sjuksköterskan kan på så sätt hjälpa patienten med att fatta beslut om sin egenvård som främjar sitt välmående. Socialstyrelsen (2015) menar att utbildning underlättar patientens förmåga att fatta beslut gällande sin egenvård, vilket leder till kontroll i sin vardag. Genom sjuksköterskan får patienten delaktig i sin vård, förbättras hälsan och självsäkerheten.
Patientlagen (SFS 2014:821) fastställer att delaktighet ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
Slutsats
Slutsatsen som kunde dras utefter föreliggande studies resultat var betydelsen av information som gavs av sjuksköterskan hade en positiv effekt på patientens förmåga att hantera sin egenvård. Informationen ledde till djupare förståelse för sjukdomen och vilken effekt goda levnadsvanor hade för patientens hälsa. Sjuksköterskan förmåga att informera patienten om sjukdomen, behandlingsalternativ och komplikationer som kan uppstå, visade sig ha en påverkan på patientens val av levnadsvanor. Goda levnadsvanor resulterade i bättre fysisk hälsa och psykiskt välmående. Det kunde upplevas som svårt att följa de råd som
22 sjuksköterskan gav gällande patientens levnadsvanor. Det visade sig att stöd i form av
motivation från sjuksköterskan hjälpte patienterna att nå sina mål. Patienterna kände en större vilja att förändra sina levnadsvanor när sjuksköterskan motiverade dem, antingen genom bekräftelse på det som var bra eller tillrättavisade det som inte fungerade.
Patienterna upplevde att tillgänglighet till sjuksköterskan var viktigt för att de skulle känna sig trygga med att hantera sjukdomen i vardagen. Sjuksköterskan ska arbeta och anpassa sig utefter patientens individuella behov och önskemål. Det ledde till en större upplevd trygghet i patientens liv med sjukdomen. Patienten upplevde det positivt att de kunde nå sjuksköterskan när de hade frågor, antingen via telefon eller i ett personligt möte. Det skapade trygghet och inre lugn hos patienterna. Vid förändring i patientens liv, orsakat av sjukdomen, visade det sig att sjuksköterskans roll ökade ytterligare. Behovet av stöd av sjuksköterskan ökade eftersom att det okända är skrämmande och patienten upplevde att de inte längre har kontroll över sin situation eller sin egenvård. Sjuksköterskan kan stödja patienten genom att tillfälligt fatta beslut gällande patientens egenvård, informera om vad som skett i kroppen och vilka behandlingsalternativ som var aktuella. Patienterna upplevde att sjuksköterskan hjälpte dem med att återfå kontroll över sin egenvård och med att hantera sjukdomen under den tillfälligt svåra tiden. Genom att sjuksköterskan främjande utbildning och bjöd in till delaktighet i diskussioner, kunde patienterna självständigt fatta beslut kring sin egenvård. Det ledde till att patienterna kände att de en större frihet och fick mer kontroll över sjukdomen och sin
egenvård.
Självständighet
Anab Egal och Annie Fransson har gemensamt skrivit det här arbetet. Anab och Annie har gemensamt ansvarat för bakgrund, vilket delades upp i olika avsnitt. Anab och Annie har ansvarat för att söka efter artiklar. Anab och Annie satt enskilt och sökte fram artiklar till resultatet. Därefter valdes sju artiklar ut gemensamt som har lästs igenom och
kvalitetsgranskats av både Anab och Annie. Både Anab och Annie tog ut meningsenheter enskilt. Därefter jämförde Anab och Annie meningsenheterna och utförde sedan
innehållsanalysen tillsammans. Anab och Annie sammanställde resultatet. Anab ansvarade för och sökte information till metoddiskussionen medan Annie ansvarade för
resultatdiskussion och slutsats. Resultatdiskussionen och metoddiskussionen bearbetades sedan av båda. Både Anab och Annie har varit ansvariga för bilagor.
23
Referenser
Akohoue, S.A., Patel, K., Adkerson, L.L., & Rothman, R.L. (2015). Patients', caregivers', and providers' perceived strategies for diabetes care. American Journal of Health Behavior, 39(3), 433-440.
Ball, L., Davmor, R., Leveritt, M., Desbrow, B., Ehrlich, C., & Chaboyer, W. (2016). The nutrition care needs of patients newly diagnosed with type 2 diabetes: informing dietetic practice. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 29(4), 487-494.
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Association of Nurse Practitioners, 24(1), 270-276.
Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Graneheim, U.H., & Hörnsten, Å. (2014).
Interaction between diabetes specialist nurses and patients during group sessions about self- management in type 2 diabetes. Department of Nursing, 94(2), 187-192.
Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2013). Patient- centred care in type 2 diabetes – an altered professional role for diabetes specialist nurses.
Nordic College of Caring Science, 28, 675–682.
Eldh, A.C. (2006). Patient participation: What it is and what it is not. (Doctoral Dissertation).
Örebro: Örebro universitet.
Flanagan, J.C. (1954). The critical incident technique. Psychological Bulletin, 51(4), 327- 358.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2006). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 71-85). Lund: Studentlitteratur.
Hasseler, M.K., von der Heide, M., & Indefrey, S. (2011). Resources for and barriers to effective diabetes care management—experiences and perspectives of people with type 2 diabetes. J Public Health, 19, 65–71.
Jallinoja, P., Absetzi, P., Kuronen, R., Nissinen, M., Uutela, A., & Patja, K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25, 244-249.
Janes, R., Titchener, J., Pere, J., Pere, R., & Senior, J. (2013). Understanding barriers to glycaemic control from the patient's perspective. Journal of primary health care, 5(2).
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Natur & Kultur.
24 Macdonald, L., Stubbe, M., Tester, R., Vernall, S., Dowell, T., Dew, K., … Kenealy, T.
(2013). Nurse-patient communication in primary care diabetes management: an exploratory study. BMC Nursing, 12(1), 20-29.
Nugent, L.G., Carson, M., Zammitt, N.N., Smith, G.D., & Wallston, K.A. (2015). Health value & perceived control over health: behavioural constructs to support Type 2 diabetes self- management in clinical practice. Journal of Clinical Nursing, 24(15-16), 2201–2210.
Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010). Life values and self-regulation behaviours among adults with type 2 diabetes. Blackwell Publishing Ltd, Journal of Clinical Nursing, 19, 2548–
2556.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen, kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Orem, D. (2001). Nursing: Concepts of Practice (6 uppl.). S:t Louis: Mosby.
Persson, M., & Friberg, F. (2009). The dramatic encounter: experiences of taking part in a health conversation. Journal of Clinical Nursing, 18, 520–528.
Phillips, A., (2006). Experiences of patients with type 2 diabetes starting insulin therapy. Nursing Standard, 21(23), 35-41.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Essentials of Nursing Research – Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
SFS 1982:763. Hälso-och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm. Socialdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för diabetesvård - Stöd för styrning och ledning.
Hämtad 2016-11-14, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19689/2015-2-3.pdf Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Åtta.45 Tryckeri.
Unwin, D., & Unwin, J. (2013). Low carbohydrate diet to achieve weight loss and improve HbA1c in type 2 diabetes and pre-diabetes: experience from one general practice. Practical diabetes, 31(2), 76-79.
World Health Organization (1999). Definition, diagnosis and Classification of Diabetes Mellitus and its Complications. Hämtad 2016-11-08, från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/66040/1/WHO_NCD_NCS_99.2.pdf?ua=1 World Health Organization (2016). Diabetes. Hämtad 2016-11-08, från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
25 Östlundh, L. (2006) Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 45-70). Lund: Studentlitteratur.
26
Bilaga 1 Databassökningar
Sökningar i Cinahl
Nr Sökordskombinationer Antal
träffar Sökdatum Antal lästa
abstrakt Antal valda artiklar 1 Diabetes Mellitus, Type 2
(CH) 11,573 2016-11-08 - -
2 Patients experiences (Fritext) 5,294 2016-11-08 - -
3 Patient perspective (Fritext) 1,663 2016-11-08 - -
4 S2 OR S3 6,645 2016-11-08 - -
5 Self Care (CH) 5,260 2016-11-08 - -
6 Self management (Fritext) 2,525 2016-11-08 - -
7 Life Style Changes (CH) 1,014 2016-11-08 - -
8 S5 OR S6 OR S7 7,097 2016-11-08 - -
9 S1 AND S4 AND S8 46 2016-11-08 22 -
10 Support, Psychosocial (CH) 11,941 2016-11-08 - -
11 S9 AND S10 11 2016-11-08 5 -
12 Support (Fritext) 45,460 2016-11-08 - -
13 S11 AND S12 24 2016-11-08 12 -
14 Diabetes type 2 (Fritext) 12,756 2016-11-08 - -
15 S1 OR S12 12,756 2016-11-10 - -
16 S4 AND S8 AND S10 AND
S13 25 2016-11-10 12 -
17 Nursing (NO) 25,348 2016-11-15 - -
18 Nurses (CH) 1,914 2016-11-15 - -
19 Nurse-Patient Relations (CH) 1,450 2016-11-15 - -
20 S17 OR S18 OR S19 26,653 2016-11-15 - -
21 S16 AND S20 8 2016-11-15 4 -
22 Nurse Led (Fritext) 439 2016-11-17 - -
23 S1 AND S22 25 2016-11-17 7 2
24 Patient attitudes (CH) 9,894 2016-11-17 - -
25 S1 AND S24 185 2016-11-17 50 1
