Kommunåtgärder mot ökande vattennivå i Vänern och Göta älv, vid planering och byggnation

(1)

Fakulteten för Teknik- och Naturvetenskap

Jakob Blomqvist Rickard Lidström Fredrik Fougstedt

Kommunåtgärder mot ökande

vattennivå i Vänern och Göta älv, vid planering och byggnation.

Municipality measures against increased water level in Vänern and river Göta, at planning and construction work

Examensarbete 22,5 poäng Byggnadsingenjörprogrammet

Datum/Termin: 2008-05-27/vt Handledare: Malin Olin, Jan Torge

(2)

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt Vänern och längs Göta älv planerar inför den nya dimensionerande vattennivån på + 47,4 m (RH70) som klimat- och sårbarhetsutredningen presenterat i sin rapport.

Vänerns medelvattenstånd ligger i dag på + 44,3 m (RH70). Under en 100-årsperiod är det 1% risk att den dimensionerande nivån uppkommer. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen är det alltså möjligt att vattennivån kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt Vänern och längs Göta älv. NCC är intresserade av att få kännedom om de åtgärder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvämningar och skred till följd av högre

vattennivåer. De är även intresserade av hur åtgärder skall finansieras samt vilken byggvolym kommunerna planerar för inför framtiden.

Det som har skett inom kommunerna hittills är att det under våren 2008 startats ett

gemensamt samarbete där målet är att komma fram till en gemensam ståndpunkt gentemot staten i denna fråga. Först och främst måste en konsekvensbeskrivning tas fram för att kunna visa vilka följder en översvämning kan tänkas föra med sig för respektive kommun. Därpå skall ett bra geografisk material tas fram för att få fram höjderna på marken och därefter kunna simulera hur vattennivåerna kommer att drabba kommunerna. Utifrån detta kan en samhällsekonomisk kalkyl göras av vad skadorna förväntas bli.

Under våren 2008 beslutade även länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Vattenfall om en akut strategi för att reglera Vänerns högsta vattennivåer. Överenskommelsen innebär att Vattenfall veckovis tappar ur Vänern med hänsyn till högsta beräknade vattenstånd. Enligt beräkningar som Länsstyrelsen gjort i samråd med Vattenfall och SMHI har man kommit fram till en avtappningsstrategi där Vänerns högsta vattennivå kan minskas med upp till 40 cm.

Varje enskild kommun har även lokala åtgärdsplaner för att skydda sig mot översvämningar och skred. Det stora problemet anses i de flesta kommuner vara hur den befintliga

bebyggelsen skall skyddas medan all nyproduktion i de flesta fall inte uppförs lägre än vad den dimensionerande nivån säger.

Angående finansieringsfrågan råder det delade meningar. Vissa av kommunerna anser att fastighetsägaren själv får finansiera de åtgärder som måste vidtas medan vissa kommuner anser att kostnaderna kommer bli så höga att ett statligt stöd krävs.

(3)

Abstract

The purpose of this project is to give the construction company NCC a basis for how the municipalities around Vänern and along the river Göta plans in front of the new dimensioning water level at +47,4 m (RH70) as the climate - and vulnerability investigation presented in their report.

Vänern's average water level is today +44,3 m (RH70). During a 100-year period is it 1% risk that that the dimensioning water level arises. According to the climate - and vulnerability investigation is it therefore possible that the water level can ascend with approximately three m at an extreme case. This can mean a series of different consequences for the municipalities around Vänern and along the river Göta. NCC is interested in getting knowledge about the measures that the municipalities plan to take in order to protect newly and existing settlement against floods and landslides as a result of higher water levels. They are also interested in how the measures will be financed and what construction volume the municipalities plan to do in the future.

What the municipalities have done so far is that they during the spring 2008 has started a common cooperation where the objective is to come until a common position towards the government in this matter. The first thing to do is to make a consequence description to show what result a flood can make in each municipality. Subsequently, a reliable geographic material will be made in order to get the heights of the land and then simulate how the water levels will strike the municipalities. On the basis of this a socio-economic calculation can be done to see what damages that will be expected.

During the spring 2008 the county administration in Västra Götaland along with Vattenfall decided about an urgent strategy in order to regulate Vänern's highest water levels. The agreement means that Vattenfall weekly draws Vänern regarding the highest estimated water levels.

The county administration has in consultation with Vattenfall and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute drawn up a drawing strategy and according to calculations the highest water level of Vänern can be decreased up to 40 cm.

Each individual municipality also has local action plans in order to protect itself against floods and landslides. The big problem in most of the municipalities is how the existing settlement will be protected while all new production in most cases is not built lower than

(4)

Concerning the financial matter there are different views. Some of the municipalities consider that the real-estate owner alone has to finance the measures that must be taken while some of the municipalities consider that the costs will become so great that a government subsidy is required.

(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... i

Abstract... ii

Innehållsförteckning ...0

1. Inledning ...1

1.1 Inledning till projektet...1

1.2 Kort om NCC ...1

1.3 Syfte ...1

1.4 Mål ...2

1.5 Frågeställning ...2

1.6 Avgränsningar ...2

2. Genomförande...3

2.1 Metod ...3

2.1.1 Arbetets upplägg ...3

2.1.2 Förklaring av de olika höjdsystemen ...3

2.1.2.1 RH 00 ...3

2.2.1.2 RH 70 ...4

2.2.1.3 RH 2000...4

2.2.2 Begreppsförklaring...4

3 Bakgrund ...5

3.1 Risken för höga vattennivåer...5

3.2 Möjlighet till finansiering från Räddningsverket ...6

3.3 Gemensam policy mellan kommunerna...7

3.4 Möjliga förebyggande åtgärder mot översvämning...8

3.4.1 Permanenta Jordvallar ...8

3.4.2 Temporära vallar...9

3.4.3 Aquafence...10

3.4.4 Översvämningssäkert VA- och dagvattensystem ...11

3.4.5 Åtgärder mot erosion...12

3.4.6 Åtgärder mot skred...12

4 Resultat ...14

4.1 Vänersborgs kommun ...14

4.1.1 Läget i Vänersborg...14

4.1.2 Planerade åtgärder och finansiering...15

4.1.2 Planerad bebyggelse på utsatta områden...17

4.1.3 Planerad övrig bebyggelse...18

4.2 Melleruds kommun...19

4.2.1 Läget i Mellerud ...19

4.3 Åmåls kommun ...22

4.3.1 Läget i Åmål ...22

4.3.2Planerad bebyggelse på utsatta områden...25

(6)

4.5 Karlstad kommun ...27

4.5.1 Läget i Karlstad...27

4.5.2 Åtgärder och finansiering...28

4.5.2Planerad bebyggelse på utsatta områden...31

4.6 Hammarö kommun ...36

4.6.1 Läget i Hammarö kommun...36

4.7 Kristinehamns kommun ...40

4.7.1 Läget i Kristinehamn...40

4.8 Mariestads kommun...47

4.8.1 Läget i Mariestad ...47

4.9 Lidköpings kommun...52

4.9.1 Läget i Lidköping...52

4.10 Trollhättans kommun...58

4.10.1 Läget i Trollhättan...58

4.10.3 Planerand bebyggelse på utsatta områden...60

4.11 Lilla Edets kommun...63

4.11.1 Läget i Lilla Edet ...63

4.12 Göteborgs kommun ...69

4.12.1 Läget i Göteborg ...69

4.12.3 Planerad byggvolym ...71

5. Utvärdering ...72

5.1 Diskussion ...72

6. Slutsatser ...76

7. Tackord ...77

8. Referenslista...78

9. Bilagor ...81

Bilaga 1- Frågorna som har ställts till de tjänstemän på kommunerna som har intervjuats .82 Bilaga 2- Frågorna som har ställts vid intervjuerna med politikerna ...84

Bilaga 3- Frågorna som har ställts vid intervjun med Räddningsverket ...85

(7)

(8)

1. Inledning

1.1 Inledning till projektet

Detta examensarbete är utfört på Byggingenjörprogrammet vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap vid Karlstads Universitet. Arbetet har utförts under våren 2008 på uppdrag av NCC region väst. Anledningen till projektet är att NCC vill undersöka möjligheterna att hjälpa kommunerna runt Vänern och Göta älv med förebyggande åtgärder mot höga vattennivåer och finansiering av dessa. Arbetet har därför gått ut på att hjälpa NCC att sammanställa vilka åtgärder kommunerna runt Vänern och Göta älv har planerat och den tänkta finansieringen av dessa åtgärder. Även kommunernas tänkta byggvolymer har tagits med i sammanställningen vare sig de skall uppföras i riskområden eller inte. Vår handledare på NCC har under arbetets gång varit Jan Torge i Uddevalla och vår handledare och examinator vid Karlstads Universitet har varit Malin Olin.

1.2 Kort om NCC

NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. De utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler, offentliga byggnader, vägar och anläggningar. Omsättningen år 2006 var 56 Mdr SEK och antalet anställda var 22 000. År 2007 var omsättningen 58 Mdr SEK och antalet anställda 21 000.

Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Norden. NCC bygger bostäder i Baltikum i egen regi och i Tyskland främst småhus. Visionen är att vara det ledande företaget i utvecklingen av framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. År 1982 gick Nya Asfalt och Svenska Väg samman och bildar JCC. Sex år senare (1988) gick JCC och ABV ihop och bildade NCC som står för Nordic Construction Company.

Deras främsta konkurrenter i Norden är Skanska, PEAB, danska MT Højgaard, norska Veidekke samt finländska YIT och Lemminkäinen. Inom bostadsbyggande i Sverige är JM en stor konkurrent och inom anläggningsprojekt och vägbyggande är även statliga och kommunala produktionsenheter av betydande faktor (NCC).

1.3 Syfte

Syftet med arbetet är att ge NCC ett underlag för nybyggnation av bostäder, handel och industri i kommunerna runt Vänern och Göta älv. Även om det har planerats

(9)

några förebyggande åtgärder med hänsyn till att man har räknat fram en ny

dimensionerande nivå på Vänern. Om det har planerats några åtgärder skall detta även mynna ut i ett underlag om hur kommunerna har planerat finansieringen av dessa åtgärder, vilka typer av byggprojekt de har planerat för samt vilka byggvolymer det innefattar.

1.4 Mål

Målet med arbetet är att sammanställa de eventuella åtgärderna som kommunerna runt Vänern samt Göta älv har planerat för med tanke på en ny dimensionerande

vattennivå på Vänern inom ett tidsperspektiv från noll till tio år. Det är även att ta reda på hur man har tänkt sig att finansiera dessa åtgärder. I arbetets mål ingår även vilka byggvolymer, planerade områden och typer av projekt respektive kommun har planerat att bygga de närmaste 10 åren.

1.5 Frågeställning

• Har kommunerna runt Vänern och Göta älv planerat några förebyggande åtgärder med tanke på den dimensionerande nivån på Vänern och i så fall vilka?

• Vilka byggvolymer och vilka typer av projekt har man planerat för framöver?

• Vilka områden har man planerat att bebygga de närmaste 10 åren?

• Hur har man tänkt sig att finansiera de eventuella förebyggande åtgärderna?

1.6 Avgränsningar

Arbetet är avgränsat till att gälla kommuner och områden kring Vänern och Göta älv.

I Göteborg har störst fokus lagts på problemen som finns kring Göta älv och mindre på problemen som finns med tanke på havsnivån.

På grund av Göteborgs storlek har arbetet avgränsats till att enbart behandla byggvolymen och inte områden som är planerat att bebyggas.

Arbetet har också avgränsats från mindre betydande kommuner, så som Gullspång, Götene, Grästorp och Kungälv.

På grund av att Säffle kommun inte har haft tid att svara på våra frågor har vi också

(10)

2. Genomförande

2.1 Metod

2.1.1 Arbetets upplägg

Utifrån frågeställningarna formulerades frågor att ställa till kommunerna. I nästa steg intervjuades tjänstemän på de berörda kommunerna där samma frågor ställdes vid alla intervjuer. Sedan intervjuades kommunpolitiker i Karlstad, Lidköping och Trollhättan för att få en bättre inblick i hur man ser på finansieringen av eventuella åtgärder.

Rapporten är skriven kommun för kommun vilket gör att det finns separat bakgrund och resultat för varje kommun. En gemensam diskussion samt slutsats är skriven för hela arbetet.

2.1.2 Förklaring av de olika höjdsystemen

Vilket höjdsystem man använder varierar från kommun till kommun, de flesta kommuner använder sig av höjdsystemet RH 00 eller RH 70 medan kommuner som till exempel Mariestad och Göteborg använder sig av egna höjdsystem. För att förenkla läsandet av rapporten har kommunernas lokala höjder översatts till RH 70.

Dock följer här en förklaring av de vanligaste höjdsystemen.

2.1.2.1 RH 00

RH 00 baseras på den första precisionsavvägningen av Sverige som gjordes 1886- 1905. Mätningen genomfördes med hjälp av ungefär 2500 markerade fixpunkter på marken. Som nollnivå valde man medelvattenytan på havet i Stockholm år 1900 på en markerad punkt på Riddarholmen.

Ingen hänsyn har tagits till landhöjningen vid beräkningen av höjdsystemet. Sett ur ett nationellt perspektiv har RH 00 spelat ut sin roll men systemet används fortfarande på lokal och regional nivå och många kommuner använder sig fortfarande av det. Ett problem är att täckningen och kvaliteten på den första precisionsavvägningen var så dålig vilket har lett till att det finns en mängd lokala RH 00-nät med dålig koppling till varandra. I samband med introduktionen av GPS-mätning har dessa brister blivit ett allt större problem. Därför har många lokala användare lämnat RH 00 och istället börja använda RH 2000 (Lantmäteriet).

(11)

2.2.1.2 RH 70

RH 70 är ett höjdsystem som allt som oftast används när man ska beskriva höjder inom hela landet och var fram till 2005 det nationella höjdsystemet i Sverige.

Systemet baseras på den andra precisionsavvägningen av Sverige som genomfördes under åren 1951-1967. Mätningen bestod av 9700 markerade fixpunkter på marken och genom att jämföra mätningarna från den första och andra precisionsavvägningen kunde man för första gången beräkna landhöjningen inne i landet. Eftersom landet ständigt rör sig i höjdled på grund av landhöjningen måste alla höjdvärden relateras till en specifik tidpunkt- epok. Med hjälp av de uppmätta värdena på landhöjningen kunde man sedan räkna alla värden som om de hade utförts år 1970, vilket därmed är epoken för RH 70.

Mycket av det kartmaterial som idag framställs presenteras fortfarande i RH 70 men man jobbar på att successivt byta ut detta mot RH 2000 (Lantmäteriet ).

2.2.1.3 RH 2000

RH 2000 blev officiellt Sveriges nya nationella höjdsystem år 2005. På marken består detta av 50 000 markerade fixpunkter och har därför betydligt bättre noggrannhet än föregångarna RH 70 och RH 00.

Mätningar utfördes under perioden 1979-2003 i Sveriges tredje nationella

precisionsavvägning. Epoken för RH 2000 är år 2000 vilket betyder att alla värden beskriver läget år 2000. I och med att man har skapat RH 2000 har man skapat bra möjligheter för alla lokala användare att ansluta sina lokala höjdnät till ett system som håller mycket hög kvalité (Lantmäteriet).

2.2.2

Begreppsförklaring

Lägsta golvnivå – Den lägsta nivån färdigt golv får ligga på. Detta anges i detaljplanen.

Lägsta sockelnivå - Den lägsta nivån färdig sockel får ligga på. Anges ofta i detaljplanen.

(12)

SGI - Statens Geotekniska institut, är ett forskningsinstitut och en myndighet som har ett sektorsansvar inom geoteknik. Verksamheten man bedriver är forskning,

rådgivning och information inom markanvändning och byggande (SGI).

BTA – Bruttototalarea, area av våningsplan. Är begränsad av omslutande väggars utsida.

3 Bakgrund

3.1 Risken för höga vattennivåer

Under de senaste åren har många alarmerande rapporter och tidningsartiklar publicerats beträffande den globala uppvärmningen som styrt klimatet till negativa följder som bland annat ökade temperaturer, förändrade snö- och is förhållanden och stigande vattennivåer.

Att det finns risk för att vattennivån kommer att stiga är något som de berörda kommunerna runt Vänern och i Göta älv-dalen bör ta hänsyn till. Vänerns medelvattenstånd ligger i dag på + 44,3 m (RH70).

Klimat och sårbarhetsutredningen från hösten 2006 visar på ett nytt extremfall för högsta vattennivå i Vänern, +47,4 m (RH70). Även idag följer man den

dimensionerande nivån från sårbarhetsutredningen. Detta innebär att byggnader ej får uppföras lägre än denna nivå. Enligt utredningen kommer 2,7 miljoner m² bebyggelse att sättas under vatten om denna nivå uppnås och då är Karlstad och Lidköping de städer som kommer att drabbas värst. Järnvägar och vägar kommer att stängas av, sjöfart och fiske måste ställas in, avloppsreningsverk och avloppsnät kommer att bli påverkade. Även sjönära industrier kommer att få problem, antingen på grund av sitt vattennära läge eller att transportvägarna dit måste stängas av på grund av

översvämningar. Sammanlagt bedöms kostnaderna att uppgå till 22 miljarder kronor och då är ej omledning av vägtrafiken vid drabbade översvämningsområden

medräknad. Kommuner längs Göta älv och Göteborg kommer också att drabbas.

Markområdena längs Göta älv är skredkänsliga och Göteborgsregionens

vattenförsörjning som i stor utsträckning kommer från Göta älv kommer att drabbas.

(13)

Sårbarhetsutredningen presenterar ett par möjliga åtgärder för Vänern. En möjlig åtgärd är att sänka vattenståndet permanent. Dock medför detta en rad konsekvenser som exempelvis minskad elkraftsproduktion och stora konsekvenser för nyttjandet av sjön. En annan variant som presenteras för att skydda byggnader, vägar, industrier, järnvägar är omfattande invallningar. Detta är dock ett mångmiljardprojekt och mer ett intresse för varje enskild kommun. (SOU: 2006: 94). I klimat – och

sårbarhetsutredningen har man också gett ett förslag till att instifta ett statligt anslag som bör ligga kring 100-300 miljoner per år under den närmaste 10-årsperioden. I denna skulle kommunerna kunna söka pengar även för att genomföra större förebyggande projekt.(SOU: 2007: 60).

Under våren 2008 beslutade länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med vattenfall om en akut strategi för att reglera Vänerns högsta vattennivåer.

Överenskommelsen innebär att Vattenfall veckovis tappar ur Vänern med hänsyn till högsta beräknade vattenstånd. Enligt beräkningar som Länsstyrelsen gjort i samråd med Vattenfall och SMHI har man kommit fram till en avtappningsstrategi där

Vänerns vattennivå kan minskas med upptill 40 cm. Att sänka nivån med 40 cm gäller bara vid extrema förhållanden och för att åstadkomma det sänks nivån med i snitt 15 cm sett över en flerårsperiod (NWT 2008-04-14).

3.2 Möjlighet till finansiering från Räddningsverket

Räddningsverket är en statlig myndighet som arbetar för ett säkrare samhälle. Verket sprider kunskap med hjälp av föreskrifter, råd och stöd för att minska antalet olyckor och dess följdeffekter. Räddningsverket får varje år ett anslag från staten där

kommuner som utfört eller tänker utföra förebyggande åtgärder mot naturolyckor kan söka bidrag till dessa. Med naturolycka menas skred, ras eller översvämning. Bidraget ligger normalt sett på 25 miljoner kronor men från och med budgetår 2007 och tre år framåt har staten ökat anslaget till 40 miljoner kronor. Bidrag kan lämnas med upp till 80 % av de bidragsberättigade kostnaderna eller maximalt 80 % av de hotade

objektens värde. Ofta är det mer lönsamt att förebygga en naturolycka i bebyggda områden än att ta konsekvensen av att den inträffar.

Åtgärder som kan vara bidragsgrundande är exempelvis förstärkande och

(14)

Varje år får man in långt fler ansökningar än vad pengarna räcker till, år 2007 fick man in 30 ansökningar till ett värde av 243 miljoner kronor.

Vid prioriteringen av vilka åtgärder som ska tilldelas pengar prioriterar man liv före egendom. Detta innebär att åtgärder för att förebygga naturolyckor som skulle kunna hota människoliv går före åtgärder för skydda ekonomiska värden i form av egendom.

Eftersom översvämning sällan hotar människoliv läggs översvämningsåtgärder oftast längre ner i prioriteringen vid fördelning av anslaget. Det som ofta läggs högst i prioriteringen är åtgärder på områden med instabil mark som hotas av ras eller skred eftersom detta kan hota människoliv (Nordlander 2008).

Statistik statsbidrag naturolyckor

0 50 100 150 200 250 300

Milj kr

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Antal

Sökt belopp mkr Antal objekt Antal kommuner som sökt bidrag

Sökt belopp mkr 76 94 50 79 78 82 73 84 159 127 77 99 91 87 102 95 160 144 163 243

Antal objekt 23 32 28 42 46 40 39 47 43 44 30

Antal kommuner som sökt bidrag 19 28 18 16 17 16 16 18 22 18 20 16 25 30 24 27 27 23 28 21 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 19941995/

96 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

3.3 Gemensam policy mellan kommunerna

Under våren 2008 har Kristinehamns kommun tagit initiativet till ett samarbete mellan Vänerkommunerna med anledning av översvämningsfrågan. Detta för att arbeta fram en gemensam policy och för att ta fram en lämplig ståndpunkt gentemot staten i denna

Fig. 1 Diagram över totalt sökta belopp och antal kommuner som sökt årsvis (Publicerat med tillstånd av Räddningsverket)

(15)

fråga. De kommuner som har valt att vara med är Trollhättan samt alla Vänerkommuner utom Mellerud.

Samarbetet har i skrivande stund precis inletts och målen med arbetet är att ta fram en relevant konsekvensbeskrivning av vad som händer i kommunerna vid en

översvämning och komma överens mellan kommunerna om en lämplig

planeringsnivå. Det allra första steget i arbetet är att översätta alla kommuners lokala höjdsystem till RH 2000 för att man ska kunna kommunicera med samma höjdspråk och på så vis underlätta arbetet. Man har också tänkt att göra en gemensam

laserscanning av kusterna för att ta fram en bättre geografisk information om höjderna på marken. Med hjälp av detta kan man sedan göra simuleringar över olika

vattennivåer och på så vis få fram en samhällsekonomisk kalkyl av vad skadorna kan förväntas bli. Med detta underlag hoppas man sedan kunna påverka staten i

översvämningsfrågan (Engström 2008, Nilsson 2008).

3.4 Möjliga förebyggande åtgärder mot översvämning 3.4.1 Permanenta Jordvallar

Inom områden där det finns risk för en återkommande översvämning kan permanenta vallar vara ett lämpligt alternativ. Det man bör tänka på vid anläggande av en

permanent vall är att se till så att man har möjlighet att täta avlopps- och

dagvattenledningar för att förhindra att vattnet går in bakvägen (Räddningsverket).

Vid genomsläpplig jord kan det uppstå problem vid invallning eftersom jorden kan leda in vattnet bakvägen (Nordlander 2008). Flera kommuner har tänkt anlägga en gång- cykelväg ovanpå permanenta vallar för att få dem att smälta in naturligt i omgivningen.

(16)

3.4.2 Temporära vallar

Ett av de vanligaste sätten att utföra en temporär invallning är att stapla säckar med sand. Genom att kombinera säckar av olika storlek kan man uppnå önskad stabilitet, täthet om dämningsnivå. Sandsäcksvallar kan göras upp till ett par meter höga och en befintlig vall kan höjas ytterligare om behov uppkommer.

Ett annat sätt att göra en temporär invallning är genom att bygga en jordvall. Vid uppförande av vallen fyller man upp med lämplig jord och sedan erosionsskyddar man med hjälp av presenningar eller annat lämpligt material.

En annan typ av vall kan vara en pallbarriär som byggs upp av lastpallar som i sin tur lutas mot stöd av galvaniserad stålplåt. Sedan läggs en presenning eller liknande tätskikt ovanpå lastpallarna. När vattentrycket sedan ökar förankras stöden mot marken genom tryck och friktion. För att förhindra läckage mellan marken och Fig. 4 Permanent jordvall med ovanpåliggande gång- och cykelväg (Räddningsverket)

(17)

presenningen brukar man lägga en mindre mängd jord längs presenningskanten (Räddningsverket).

3.4.3 Aquafence

Aquafence är ett halvpermanent översvämningsskydd som består av en permanent del och en mobil del. Den permanenta delen består av ett betongfundament som har ett membran som tätar mot vattengenomträngning i grunden.

Den mobila delen består av plank försedda med tätningar mot varandra. Dessa plank hålls på plats med hjälp av dragstag som sedan tar upp krafterna från vattnet. Denna konstruktion stabiliseras sedan av tyngden från vattnet. Detta översvämningsskydd kan användas för vattennivåer på upp till en meter.

Skyddet går betydligt snabbare att montera på de förberedda fundamenten än traditionella sandsäckar (Aquafence). Enligt Håkan Holm på Karlstads kommun är skyddet dyrare att anlägga än permanenta jordvallar men de kräver mindre underhåll och kan sättas upp tillfälligt vilket är en stor fördel där det är svårt att sätta upp jordvallar.

Fig. 7 Principskiss över en sandsäcksvall (Räddningsverket)

Fig. 5 Principskiss över en temporär jordvall (Räddningsverket)

Fig. 6 Principskiss över en pallbarriär (Räddningsverket)

(18)

3.4.4 Översvämningssäkert VA- och dagvattensystem

Vid översvämningssituationer i bebyggda områden är det vanligt att VA-systemen blir översvämmade. Detta gör att de ofta slås ut under översvämningssituationer. Det medför också att vatten kan tryckas upp bakvägen genom golvbrunnar och toalettstolar och på så vis översvämma fastigheter.

Vid utförande av ett översvämningssäkert VA- och dagvattensystem måste man ha flera aspekter i åtanke. I de befintliga näten finns det ofta problem på grund av läckage och att man i äldre system inte har separerat dagvatten och avloppsvatten.

Detta gör att det vid en översvämning går in vatten bakvägen via dagvattensystemet eller via otätheter. För att bygga ett översvämningssäkert system måste man se till att bygga avloppssystemet helt tätt och med ett separat dagvattenssystem.

En annan möjlighet är att installera backventiler i fastigheter där VA-systemet kan bli översvämmat, dock kommer fortfarande systemet att slås ut men man slipper

översvämningar i berörda fastigheter.

Man måste också se till att elförsörjningen till VA-systemet säkerställs även under en översvämning. Därför måste man tänka på att lägga transformatorstationer inom invallade eller höglänta områden så att de inte slås ut vid höga vattennivåer.

Även eventuella pumpstationer måste läggas så att de ligger översvämningssäkert (Nordlander 2008).

Fig. 8 Grafik över hur Aquafence fungerar (Aquafence)

(19)

Vid en översvämning kan också vattnet gå bakvägen in i dagvattensystemet och översvämma låglänta eller invallade områden. För att undvika detta måste man utforma systemet så att man kan proppa igen utloppen vid höga vattennivåer och sedan istället pumpa ut dagvattnet (Engström 2008).

3.4.5 Åtgärder mot erosion

Erosion är en naturlig process i naturen som formar jordytan genom en utjämnande kraft som strävar efter att jämna ut markytan. Det som sker i naturen är transporter och nedbrytning av jord och berg orsakat av vind, vatten, is, gravitationsrörelser eller levande organismer. Erosion är en faktor som bidrar till skred och ras. För att

motverka erosion i känsliga områden kan marken i slänterna schaktas, även plantering av träd som binder jorden kan motverka erosion. Man kan även använda sig av kulvertering genom att leda vattnet genom en kulvert för att eliminera erosionsrisken.

En annan lösning som är bra vid förstärkning av lös jord är kalkcementpelare (Nationalencyklopedin). Vid ett område där yttre och inre erosion finns kan det vara lämpligt att diskutera ett erosionskydd med filterfunktion vid slänten och en eventuell förlängning av ett grundvattenavskärande dräneringsdike. Jordmaterialet sand är starkt erosionsbenäget. För att motverka sandtransporter vid exempelvis en strand kan en hövd användas. Konstruktionen fungerar som en pir där den anläggs vinkelrätt mot stranden. Avsikten är att fånga upp den sand som transporteras (Räddningsverket).

3.4.6 Åtgärder mot skred

Jordskred uppkommer när hållfastheten i marken inte längre är i jämvikt utan marken börjar snabbt röra på sig. Skreden är vanligast förkommande i jordarter som silt och lera.

Orsaken till att skred uppkommer är ofta hög belastning på marken som uppkommer av människan, som exempelvis bostadsbyggande. Andra orsaker kan vara höga portryck eller erosion. Vanligt är även att bläddring förekommer. Bläddring sker vid kraftig nederbörd där övre jordlagret blir dränkt i vatten och därför tyngre vilket leder till att det övre lagret glider bort från den torra jorden. Detta är vanligast

förekommande i västra Sverige där det finns kvicklera. Det som skiljer kvicklera mot vanlig lera är att kvicklerans saltkristaller har urlakats och därav skapas sämre

(20)

avschaktning och begränsningar av olika markbelastningar. Markarbeten och schakter får inte utföras så att motverkande jordvolymer som har en stabiliserande effekt försvinner. Vid nybyggnation kan man påla med kalkcementpelare för att stabilisera marken. För att motverka och förutspå framtida tragedier bör det göras en

skredriskanalys. Statens geotekniska institut (SGI) är det som utför analysen och som görs i tre steg. Först ska riskerna identifieras utifrån vilken sannolikhet det är att risken ska inträffa. Sedan skall riskerna bedömas utifrån vilka konsekvenser de får.

Sista åtgärden är att eliminera eller förebygga så att riskerna minskas i sannolikhet och konsekvens. Under analysen används tre skredriskklasser, godtagbar, osäker och ej godtagbar. Vid klassen ”osäker” finns det behov av särskild utredning av

stabiliteten när markens användning förändras. Innan några markarbeten utförs skall ett kontrollprogram upprättas. Där behandlas bland annat rörelser och portryck som kontinuerligt mäts (Räddningsverket).

(21)

4 Resultat

4.1 Vänersborgs kommun

4.1.1 Läget i Vänersborg

Vänersborgs tätort ligger strax intill Vänerns utlopp i Göta älv. Själva stadskärnan ligger runt nivån +48,0 m (RH70) vilket gör att den ligger säkert i förhållande till den dimensionerande vattennivån. Det som kan drabbas är bostadsområden som ligger låglänt

De områden som ligger mest utsatta är Nordkroken öster om Vänersborg på Vargön där marken ligger runt +46,0 m (RH70) och området längs Hamngatan där man fick valla in vid de höga vattenflödena 2001 (Larsson 2008). Även reningsverket och vattenverken riskerar att helt slås ut vid den dimensionerande nivån samt driften av fjärrvärmeverket riskerar att påverkas. Också offentliga lokaler som Tingsrätten, Länsstyrelsen och Vägverket riskerar att översvämmas (SOU2006:94). Vid översvämningen 2001 hade man också problem med vägar som rasade längs den västra kusten. Längs Göta älv finns också en överhängande rasrisk vilket gör att man inte har bebyggt vissa områden.

Vänersborgs kommun använder sig av höjdsystemet RH00 (Larsson 2008).

(22)

4.1.2 Planerade åtgärder och finansiering

På Vänersborgs kommun har man inte planerat några övergripande åtgärder för att skydda de befintliga byggnaderna mot översvämning. På många ställen är det omöjligt att bygga permanenta vallar utan att behöva riva hus och vägar. Därför har man tänkt att förbereda så mycket det går och bygga temporära vallar om det skulle inträffa höga vattenflöden.

I samband med exploateringen av Vassbotten (se figur 10) har man diskuterat om att skydda befintliga byggnader med invallning samt fylla upp för de nya byggnaderna till nivån +47,4 m (RH70). Även på Holmängen (se figur 10) har man tänkt att fylla upp till en säker nivå vid exploateringen av området.

Fig. 9 Situationen i Vänersborg om den dimensionerande nivån uppnås (Publicerat med tillstånd av Vänersborgs kommun)

(23)

Man har diskuterat att exploatören tillsammans med kommunen tar ansvar för att finansiera nödvändiga förebyggande åtgärder för ny bebyggelse, detta är ej helt bestämt hur det blir än.

För förebyggande åtgärder beträffande den befintliga bebyggelsen skulle man vilja se att staten tar ansvar och går in och finansierar dessa (Larsson 2008).

(24)

Fig. 10 Karta över planerade områden

1. Vassbotten 2. Holmängen 3. Skaven 4. Korseberg

4.1.2 Planerad bebyggelse på utsatta områden

4.1.2.1 Vassbotten

Vassbotten är en ö som ligger vid västra infarten till Vänersborgs tätort. Här har tidigare varit industriområde och kommunen håller tillsammans med NCC på att ta fram planer för området. Exakt hur området kommer att utformas är ännu inte offentliggjort men avsikten är att området ska användas för bostäder och handel.

Eftersom området ligger låglänt har man tänkt fylla upp marken så att byggnaderna hamnar på nivån +47,4 m (RH70). Det finns också en del befintliga byggnader på området som man avser att ha kvar, dessa tänkte man skydda mot höga vattenflöden med hjälp av en vall mot vattnet. Planen är en vision och saknar därför en gällande genomförandetid (Detaljplaner från Vänersborgs kommun).

© Lantmäteriverket Gävle 2008. Medgivande I2008/1110

(25)

4.1.2.2 Holmängen

För området Holmängen har man upprättat ett planprogram för hur området är tänkt att användas. Området ligger vid den östra infarten till Vänersborgs centrum och ligger i anslutning till Vänerns utlopp i Göta älv. På området mellan den östra vägen och Älvsborgsbanan har man planerat att använda marken till verksamheter och området mellan östra vägen och stranden är tänkt att användas till bostäder. Här vill man försöka eftersträva en blandning mellan villor, hyres- och bostadsrätter i två till sex våningar.

7Vissa delar av marken inom området ligger lågt, ända ner mot +45,2 m (RH70). På grund av översvämningsrisken har tänkt sig att fylla upp så att man kan lägga färdigt golv på nivån +47,4 m (RH70). Eftersom området är så pass stort blir det svårt att valla in. Genomförandetiden är fem år från det datum då planen vunnit laga kraft (Detaljplaner från Vänersborgs kommun).

4.1.3 Planerad övrig bebyggelse

4.1.3.1 Skaven

Skaven är ett område som ligger strax intill Vassbotten, som är en avkrok av Vänern.

Här har man planerat att använda marken till att bygga bostäder i form av lägenheter och småhus. Man hoppas att man kommer att kunna bebygga området inom sju till åtta år framåt. Planen är en vision och saknar därför en gällande genomförandetid (Detaljplaner från Vänersborgs kommun).

4.1.3.2 Korseberg

Runt år 2010/2011 kommer området Korseberg att ta form. Tomten på Korseberg ägs för närvarande av Riksbyggen. Området ligger i nära anslutning till kommunikationer och kommunal service. Rivning av gamla sjukhusbyggnaden är klar och planering av området är på gång. Området är planlagt för 250 bostäder. Planeringen av detta område kommer att ske i början på 2009 och en byggnation beräknas starta 2011 (Detaljplaner från Vänersborgs kommun).

(26)

4.2 Melleruds kommun

4.2.1 Läget i Mellerud

Melleruds tätort ligger högt i förhållande till Vänern och kommer inte att drabbas av översvämning vid höga vattennivåer. Däremot kommer delar av områdena

Köpmannebro, Sunnanå, E45 vid Kärrkil och Vita Sandars Camping svämmas över vid högre nivåer. Köpmannebro är relativ kuperat vilket gör att enbart ett fåtal hus drabbas vid högre vattennivåer (Boquist 2008, Hörnstein 2008). Även Reningsverket kommer att drabbas och vid nivåer över +46,0 m (RH70) kommer reningsverket att slås ut. Vattenverket i Vita Sandar kommer också att drabbas men kan med hjälp av en skyddsmur klara av en dimensionerande nivå (SOU 2006:94). Under

översvämningarna 2000-2001 drabbades Melleruds kommun lindrigt. De största problemen för kommunen var i Upperudsälven /Dalslands kanal och då framför allt i Håverud och Köpmannebro. Kommunen drog lärdom av översvämningarna och anpassar nu planeringen utifrån upplevelserna 2000-2001 (Boquist 2008, Hörnstein 2008).

4.2.2 Planerade åtgärder och finansiering

På Melleruds kommun har man inte tänkt sig några övergripande åtgärder, vid en översvämning får man använda sig av tillfälliga invallningar för att skydda de byggnader som ligger låglänt.

Man anser att den bästa åtgärden för att skydda bebyggelsen mot översvämningar är att öka avtappningskapaciteten för Vänern. En annan möjlig åtgärd kan vara att sänka den genomsnittliga vattennivån genom ändrad regleringsstrategi, även åtgärder uppströms i tillflödesområdet är ett alternativ. Främst tror Melleruds kommun att en samverkan och samordning mellan aktörerna inom vattenområdet är bästa lösningen.

För nybyggnation idag får byggherren själv fylla upp marken och bygga på en lägsta golvnivå på +47,4m (RH70) (Boquist 2008, Hörnstein 2008).

(27)

1. Sunnanå hamn 2. Kullen

4.2.2 Planerad bebyggelse på utsatta områden

4.2.2.1 Sunnanå hamn

Ett område som ska exploateras är Sunnanå som ligger nere vid Vänerns strand. Här kommer förmodligen en privat exploatör att uppföra ett 60-tal bostäder. Kommunen arbetar för tillfället med en ny detaljplan för området (Detaljplaner från Melleruds kommun).

(28)

4.2.3 Planerad övrig bebyggelse

4.2.3.1 Kullen

En detaljplan har upprättats för området Kullen 1:1 som är beläget ca två km öster om tätorten och avser byggrätter i form av lägenheter. Området ligger vid Melleruds golfbana och planeras för ca 40 lägenheter. Området planeras även för

korttidsuthyrning av lägenheter. Detta för att kunna erbjuda weekendresor för golfspel. Samtliga fastigheter inom planområdet ägs av privata fastighetsägare varav en av dem är golfklubben. Området ligger högt i förhållande till Vänern och kommer inte att drabbas vid högre nivåer (Detaljplaner från Melleruds kommun).

(29)

4.3 Åmåls kommun

4.3.1 Läget i Åmål

Åmåls tätort ligger strax intill Vänern vilket gör att den kommer att drabbas hårt vid en översvämning. Redan när nivån når +46,0 m (RH70) blir kajer och lagerlokaler nära vattnet översvämmade(SOU 2006:94). De byggnader som ligger i hamnen har en lägsta golvnivå på +45,5 m (RH70) (Hägg 2008, Eriksson 2008). Även

avloppsreningsverket får redan vid nivån +46,0 m (RH70) problem med elförsörjningen (SOU 2006:94).

Skulle den dimensionerande nivån på +47,4 m (RH 70) uppnås skulle detta medföra att Åmåls torg och en stor del av de mer centrala delarna skulle läggas under vatten och även många källare utanför det drabbade området skulle komma att bli

översvämmade. Vid denna nivå kommer även avloppsreningverket,

huvudpumpstationen och råvattenpumpstationen slås ut vilket skulle medföra att vattenförsörjningen samt avloppsystemet slutar fungera för i princip hela tätorten. Ett antal transformatorstationer kommer också att översvämmas vilket gör att en stor del av stadens elförsörjning kommer att slås ut.

Vid detaljplanering av centrum tillämpar man idag på Åmåls kommun en lägsta golvnivå vid ny bostadsbebyggelse på 46,5-46,6 m (RH70). Man kommer inom kort att höja den nivån till 47,4 m (RH70) eftersom Länstyrelsen i Västra Götaland kräver det. Åmåls kommun använder sig av höjdsystemet RH00 (Hägg 2008, Eriksson 2008).

(30)

4.3.2 Planerade åtgärder och finansiering

En förebyggande åtgärd som Åmåls kommun redan har vidtagit är att bygga

avloppssystemet i de mest utsatta delarna av tätorten översvämningssäkert för att det inte ska slås ut vid en översvämning. För övrigt har man inte planerat några åtgärder för att skydda de befintliga byggnaderna (Hägg 2008, Eriksson 2008).

Fig. 12 Situationen i Åmål om den dimensionerande nivån uppnås (Publicerat med tillstånd av Åmåls kommun)

(31)

1. Måkeberg 2. Höganäsudden

(32)

4.3.2Planerad bebyggelse på utsatta områden

4.3.2.1 Måkeberg

Vid Norra Hamnplanen på Måkebergsområdet har man planerat att bygga bostadshus med 2-3 våningar med totalt ett 70-tal lägenheter. Området ligger vid Vänerns strand strax intill Åmåls hamn. Marknivån ligger på runt 45,7 m (RH70) vilket gör området extra känsligt för översvämning. Ingen detaljplan är ännu antagen för området utan man har bara skissat på förslag för hur området skulle kunna gestaltas. Man anser att översvämningsrisken måste utredas ytterligare innan någon plan kan fastställas. Enligt Lars-Rune Hägg på Åmåls kommun har man funderat på att lägga förråd och dylikt på bottenvåningen istället för att fylla upp marken till en säker nivå. Planen är en vision och saknar därför en genomförandetid (Detaljplaner från Åmåls kommun).

4.3.3 Planerad övrig bebyggelse

4.3.3.1 Höganäsudden

På Höganäsudden sydost om Åmåls centrum har man antagit en detaljplan för att bygga cirka 170 bostäder i form av villor, parhus och radhus med utsikt över Vänern.

Området håller på att bebyggas av Skanska i samarbete med Åmåls kommun. Enligt Åmåls kommun ligger området säkert för översvämning (Detaljplaner från Åmåls kommun).

(33)

4.4 Grums kommun

4.4.1 Läget i Grums

Enligt Lars Johansson på Grums kommun finns det inte några stora bostadsområden som ligger riskzonen för höga vattennivåer. Det finns enstaka bostadshus och några fritidshus som skulle bli drabbade. Om den dimensionerande nivån uppnås kommer avloppet att bräddas och samtliga pumpstationer till reningsverket kommer att bli drabbade (SOU 2006:94). Vid höga nivåer kommer förmodligen E18/E45 och järnvägen påverkas. Fortfarande är det oklart vilken nivå man ska ta hänsyn till vid planering av ny bebyggelse (Johansson 2008).

4.4.2 Planerade åtgärder och finansiering

Grums kommuns reflektion över en höjd vattennivå är att vattenfall skall reglera Vänern i förebyggande syfte och att åtgärder måste vidtas i Göta älv för att förhindra skador när Vänerns yta i extremfall når upp till dammkrönet (Johansson 2008).

(34)

4.5 Karlstad kommun

4.5.1 Läget i Karlstad

Vid en eventuell översvämning på Vänern är Karlstad en av de städer som kommer att drabbas hårdast. Staden ligger mitt i Klarälvsdeltat vilket gör att man även har ett riskmoment gällande höga flöden i älven.

Stora delar av centrala staden ligger lågt vilket medför att om den dimensionerande nivån på Vänern skulle uppnås kommer större delen av centrala Karlstad att stå under vatten. Det innefattar även delar av centralsjukhuset, reningsverket samt

länsalarmeringscentralen (SOU 2006: 94).

De områden i Karlstad som anses ligga i riskzonen för översvämningar är Örsholmen, Oljehamnen samt tillfartsvägarna till fjärrvärmeverket.

Eftersom de flesta bebyggda områden ligger lågt är det också svårt att anpassa

golvnivån på ny bebyggelse till den dimensionerande vattennivån. Skulle man behöva fylla upp så mycket blir det på många ställen svårt att anpassa den nya bebyggelsen till den befintliga. Det skulle även medföra att tillgängligheten till de nybyggda områdena blir sämre. Man anser också, att eftersom stora delar av Karlstad centrum, stora delar av avloppsnätet samt de flesta avloppsreningsverk skulle bli

översvämmade vid den dimensionerande nivån, kan den inte ligga till grund för detaljplanering av enskilda områden. Därför ligger den lägsta golvnivån vid ny bebyggelse ofta under den dimensionerande vattennivån. Karlstad kommun använder sig av höjdsystemet RH00 (Engström 2008, Berg 2008).

(35)

4.5.2 Åtgärder och finansiering

På Karlstad kommun har man inte kommit fram till några övergripande åtgärder för att skydda den befintliga bebyggelsen. Det anses däremot orimligt att valla in hela staden. Enligt Håkan Holm på Karlstad kommun vill man ta en diskussion med staten om ansvarsfrågan och man hoppas att det kommer att bli en fond för att söka pengar till förebyggande åtgärder.

En första del för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder på rätt sätt och på rätt ställen är att göra en höjdkartering för att få ner höjdskalan från

halvmetersnoggrannhet till decimeternoggrannhet. Denna kartering finansieras av

Fig. 14 Situationen i Karlstad om nivån +48,0 m på Vänern uppnås, kartan skiljer sig inte nämnvärt från +47,4 m (Publicerat med tillstånd av Karlstad kommun)

(36)

Vid södra änden på det nyplanerade området vid Sommaro (se figur 10) kommer en lång vall att anläggas för att förhindra att vatten ska tränga in när det råder extrema förhållanden på Vänerns vattennivå. Vallen kommer även att uppföras så att den smälter in naturligt i områdets omgivning och ha en krönhöjd på 47,4 m (RH70).

Denna vall kommer kommunen att finansiera men kostnaden kommer sedan att tas igen i form av planavgiften som exploatören betalar.

Någon invallning mot älvsidan på Sommaro planeras inte, men gång- och cykelbanan som löper längs älven kommer att utformas så att det lätt kan göras en temporär invallning vid risk för översvämning.

För att förhindra höga vattennivåer i älven har man satsat på muddring av älvfårorna för att få ett så fritt flöde som möjligt. Enligt Håkan Holm på Karlstad kommun säljer man sedan muddringsmassorna som består av finkornig sand vilket gör att det inte blir så dyrt för kommunen att muddra älven.

Man håller idag på att fundera över olika invallningsalternativ för att skydda bebyggelsen på Örsholmen vid en eventuell översvämning. Ett invallningsalternativ man funderar på är det halvtemporära översvämningsskyddet Aquafence.

Man anser dock att det blir mindre konsekvenser samhällsekonomiskt sett om man konstant håller Vänern på en lägre nivå för att på så vis skaffa sig en buffert mot höga flöden (Engström 2008, Berg 2008, Holm 2008).

(37)

1. Sommaro 2. Tyggårdsviken 3. Zakrisdalsudden 4. Ställverket 5. Varvet 6. Välsviken

7. Bergvik och Eriksberg 8. Säterivägen

9. Gustavsberg

10. Alster (Toppstavägen) 11. Yttre hamn

(38)

4.5.2Planerad bebyggelse på utsatta områden

4.5.2.1 Sommaro

För södra Sommaro i närheten av det gamla flygfältet finns en detaljplan upprättad som avser en vidareutveckling av det redan befintliga bostadsområdet. Enligt planbeskrivningen kommer ca 45 tomter på mellan 500 – 1000 m² att bebyggas med radhus och fristående villor på upp till två våningar. I anslutning till

Jakobsbergsskogen finns även större tomter som gör det möjligt att uppföra flerbostadshus på upp till tre till fyra våningar. För att få en fin avslutning på planområdet och för att hålla ett avstånd till kommande exploatering på gamla flygfältet kommer även en park att anläggas i den södra änden.

Delar av områdets marknivå ligger idag på under +45,3 m (RH70), vilket anses som lågt med tanke på översvämningsriskerna. Älvgatan som löper parallellt med Klarälven byggdes en gång i tiden medvetet högre +46,8 m (RH70) , för att skydda det gamla flygfältet från översvämningar. För att det nya planområdet inte ska

svämma över kommer markområdet att fyllas upp till ca +47,1 m (RH70). Denna nivå kommer även gälla som lägsta golvnivå vid byggnationen.

Vid södra änden på området mot det gamla flygfältet kommer en lång vall att anläggas för att förhindra att vatten ska tränga in när det råder extrema förhållanden för Vänerns vattennivå. Vallen kommer även att uppföras så att den smälter in naturligt i områdets omgivning och ha en krönhöjd på +47,4 m (RH70).

Någon invallning mot älven planeras inte, men gång- och cykelbanan som löper längs älven kommer att utformas så att det smidigt kan göras en temporär invallning vid risk för översvämning. Genomförandetiden är på fem år från och med att planen vinner laga kraft (Detaljplaner från Karlstad kommun).

4.5.2.2 Tyggårdsviken

Efter en lång tids industriell markanvändning som delvis avvecklats, finns det nu en plan för att utveckla Tyggårdsviken. Delar av olika verksamheter kommer dock fortfarande att finnas kvar, men mer för kulturhistoriskt syfte. Det som har planerats är bostäder med verksamhetsinslag. Området i sin helhet har möjlighet till 600-800 lägenheter. Detta varieras då lägenheternas storlek ännu inte bestämts. Ett

tjugovåningshus längst ute på udden är planerat och enligt detaljplanen ges det möjlighet att uppföra huset till en höjd på 51 m. Bostäderna kommer att byggas med

(39)

gavlarna ställda mot pråmkanalen. Planområdet har en huvudsaklig höjdnivå på 45,80 m (RH70) där nivåerna inte varierar mycket.

Karlstads lägsta punkt på +45,2 m (RH70) finns idag uppmätt i området. Då

markområdet redan har befintliga byggnader finns därför ingen möjlighet att höja upp markytan. Husen som har planerats kommer därför att inredas med garage, affär eller förråd på första våningen eller byggas på pelare med tanke på översvämningsriskerna.

Eventuell utfyllnad får bekostas av exploatören och att geotekniska undersökningar beträffande risk för skred och ras skall genomföras innan utfyllnad påbörjas. Detta ligger inom tidsramen från noll till fem år (Detaljplaner från Karlstad kommun).

4.5.2.3 Zakrisdalsudden (Västkust)

I början av 2008 antog stadsbyggnadsnämnden en ny detaljplan för Zakrisdalsudden.

Området är beläget vid Vänerns strand i de västra delarna av Karlstad, strax söder om Bergvik. Man har främst tänkt använda området till att bygga bostäder medan en byggrätt vid områdets torg kommer att kunna användas till någon form av

verksamhet. Inom planområdet ger man utrymme till ungefär 100 bostäder som består av fristående villor, parhus, radhus samt flerfamiljshus. Dessa kommer att uppföras i 2-5 våningar.

Enligt Kerstin Berg på Karlstad kommun ligger större delen av det planerade området så högt så att ingen överhängande risk för översvämning finns. Den lägsta golvnivån på området är satt till +46,8 m (RH 70) och de områden som ligger under denna nivå kommer att fyllas upp för att klara denna nivå. Eftersom den lägsta golvnivån ligger en bit under den dimensionerande nivån kommer vissa byggnader att bli

översvämmade om denna vattennivå uppnås. Genomförandetiden är på fem år från och med att planen vinner laga kraft (Detaljplaner från Karlstad kommun).

4.5.2.4 Kv. Ställverket

Kvarteret Ställverket ligger på Orrholmen strax söder om Karlstad centrum. Här ska man anta en detaljplan som gör det möjligt att bygga flerbostadshus i 4-6 våningar med en totaltyta på 15000 m² BTA vilket innefattar ungefär 125-150 lägenheter. Man har valt att främst använda marken till byggnation av bostäder. Mot Orrholmsgatan till

(40)

Planen ger också en möjlighet att bygga ett 20-tal flytande bostäder på pontoner i Mariebergsviken. Syftet med detta är att skapa en flytande gruppbebyggelse. Marken inom Ställverket ligger på nivån +46,5 (RH70). Den lägsta golvnivån för bostäder i planen är satt till +47,0 (RH70). Man föreslår i planbeskrivningen att man istället för att fylla upp marken till denna nivå kan förlägga entrér i markplan och istället låta lägenheter ligga en halv trappa upp. Ett annat förslag är att bygga garage under bebyggelsen vilket medför att golvnivån på bostäderna kommer att hamna längre upp över markplan. Om inget av dessa alternativ skulle vara lämpliga finns även

möjligheten att använda de nedersta våningarna till tvättstuga eller förråd etc.

Genomförandetiden är på fem år från och med planen vinner laga kraft (Detaljplaner från Karlstad kommun).

4.5.2.5 Varvet

Varvet avser mark som ligger vid Våghuskanalen intill Värmlandskajen. Tidigare har marken varit upplåten till industriändamål och har använts till varvsverksamhet.

En detaljplan för att använda området till bostäder har antagits och man avser att bygga runt 400 lägenheter. Lägsta golvnivån för området har satts till +46,8 m (RH70) vilket gör att området ligger känsligt med tanke på höga vattenflöden (Detaljplaner från Karlstad kommun).

4.5.2.6 Yttre hamn

Enligt Kerstin Berg på Karlstad kommun kommer Vänerhamn som arrenderar marken på Yttre hamn att delvis dra tillbaka sin verksamhet vilket medför att marken kommer att återgå i kommunens ägo. Man har ännu inte bestämt vad man ska använda området till, inom området finns mycket markföroreningar samt dåliga kajer som måste

åtgärdas vilket gör det till ett besvärligt område. Det finns även en svårighet med att använda området till bostäder eftersom den kvarvarande hamnverksamheten alstrar en hel del buller. Ett attraktivt markområde som ligger lågt beläget och därför är ett riskområde för översvämning. Planen är en vision och har därför ingen

genomförandetid (Detaljplaner från Karlstad kommun).

(41)

4.5.3 Planerad övrig bebyggelse

4.5.3.1 Välsviken

Området ligger i den östra delen av Karlstad och sträcker sig från Kroppkärrssjön i väster till Alstersdalen i öster samt från Vänerns strand i söder till E-18 i norr. I de norra delarna mot E-18 finns ett handelsområde planerat som gör plats för

småindustri, kontor och handel. Kommunen har även upprättat en detaljplan i

närheten av Universitetsmotet som avser volymhandel, bland annat finns planer för en större livsmedelsbutik samt möbel- och byggvaruhandel. Det har även funnits

diskussion kring att ersätta det redan befintliga sjukhuset med ett nytt modernt sjukhus. I det fallet skulle Välsviken vara det optimala området att uppföra ett nytt sjukhus på. Göran Engström på Karlstad Kommun förespråkar att detta är den säkraste platsen i dagsläget att uppföra ett sjukhus på eftersom den ligger högt och en eventuell översvämning inte skulle drabba sjukhusets infrastruktur. Att uppföra ett nytt sjukhus vid Välsviken är i dagsläget inte aktuellt eftersom det pågår investeringar för 100-tals miljoner vid det befintliga sjukhuset.

Kommunen som idag äger all mark vid Välsviken har upprättat en idéskiss för området som bland annat innehåller ett bebyggelsestråk längs Sommargatan och sträcker sig ner mot Vänerns strand. Allt som allt kan Välsviken rymma ett tusental lägenheter, ett nytt sjukhus samt område för industri och handel. Då planen är en vision har ingen genomförandetid satts (Karlstad kommun).

4.5.3.2 Bergvik och Eriksberg

I samband med att E18 byggs om till motorväg vill man på Karlstad kommun flytta vägen vid Bergvik norrut så att den istället löper igenom Eriksberg. På så vis frigörs mer mark vid Bergviks köpcentrum som kan användas till att bygga ytterligare handelsområden. Enligt Kerstin Berg på Karlstad kommun har det efter IKEA:s etablering uppstått ett stort intresse för handelsföretag att etablera sig på Bergvik.

Därför behöver mer mark frigöras för att kunna få plats på området.

Eriksberg är för tillfället ett utredningsområde för en ny sträckning av E18 med en tillhörande trafikplats. I samband med detta har man även tänkt använda området för

(42)

4.5.3.3 Säterivägen

Arealen för planområdet uppgår till ca 7 ha skogsmark. Området är beläget i stadsdelen Våxnäs och avses främst för industribebyggelse. Enligt planen som är utformad handlar det främst om småindustrier i form av kontor och handel. Med småindustri menas all slags produktion, lagring och annan hantering av varor medan i begreppet handel ingår all slags köp och försäljning av varor, dock ej livsmedel.

Utöver detta ingår även service av typen bank, resebyrå, restaurang.

Planområdet lägsta punkt ligger på 47,80 m (RH70) och därför är risken att området drabbas av översvämningar vid extrema vattennivåer i Vänern mycket liten.

Genomförandetiden är på fem år från och med planen vinner laga kraft (Detaljplaner från Karlstad kommun).

4.5.3.4 Gustavsberg

Området är beläget i de västra delarna av Karlstad. Planområdet avser en utveckling på det redan befintliga området och är planerat för ca 26 st villor och ett antal flerfamiljs hus (Detaljplaner från Karlstad kommun).

4.5.3.5 Alster (Busterud, Toppstavägen)

Kommunen har tagit fram en detaljplan för en del av området Alster. Detaljplanen avser bebyggelse längs Toppstavägen för 5 st villatomter, 1 tomt för enplanshus och 6 st tomter för sutteränghus. Planområdet ligger högt och löper därför ingen större risk för översvämning. Genomförandetiden är på fem år från och med planen vinner laga kraft (Detaljplaner från Karlstad kommun).

(43)

4.6 Hammarö kommun

4.6.1 Läget i Hammarö kommun

Hammarö kommun är en halvö som ligger vid Vänerns norra strand. Stiger Vänerns vattennivå till +46,2 m (RH70) kommer de låglänta deltaområdena mellan Karlstads kommun och Hammarö kommun att svämmas över vilket leder till att Hammarö blir en ö. Under översvämningarna 2000/2001 var Vänerns vattennivå bara enstaka cm från att översvämma vägen mellan Karlstad och Hammarö. Då löstes problemet med temporära invallningar längs vägen.

Stora delar av den befintliga bebyggelsen ligger tillräckligt högt och klarar sig vid en dimensionerande nivå (Christiansen 2008, Persson 2008). Dock kommer, enligt klimat och sårbarhetsutredningen, 97 000 m² bostadsyta att svämmas över vid den

dimensionerande nivå på +47,4 m (RH70). (SOU 2006:94). Den ytan avses främst av sjönära tomter och fritidshus vid låglänta områden.

Det största problemet som kommer att drabba bebyggelsen är att vatten kommer att tränga in bakvägen och tryckas upp i avlopp och dagvattenledningar. Detta sker redan vid en nivå på +46.7m (RH70) (Christiansen 2008, Persson 2008). Vid en nivå på +45,3 m (RH70) kommer orenat avloppsvatten från Skoghalls tätort att läcka ut till Vänern.(SOU 2006:94).

(44)

4.6.2 Planerade åtgärder och finansiering

Hammarö kommun har inte planerat några generella åtgärder för att skydda den befintliga bebyggelsen mot översvämningar eftersom större delen av bebyggelsen redan ligger tillräckligt högt.

Vid nybyggnation rekommenderas att inte bygga under +46,7 m (RH70) och det finns ingen planerad bebyggelse på speciellt utsatta markområden (Christiansen 2008, Persson 2008).

Fig. 16 Situationen i Hammarö om nivån +48,0 m uppnås (Publicerat med tillstånd av Hammarö kommun)

(45)

1. Östra Bärstad.

(46)

4.6.4 Planerad övrig bebyggelse

4.6.4.1 Östra Bärstad

Området Östra Bärstad ligger i den nordöstra delen av Hammarö och våren 2008 antogs en detaljplan för området. Man har tänkt bygga bostäder i form av villor, radhus och kedjehus. Här har HSB tänkt bebygga marken och detaljplanen avser den första etappen av området där man har tänkt bygga ungefär 72 bostäder. I den andra och tredje etappen har man tänkt bygga ca 50 respektive 60 bostäder.

Marken ligger som lägst över +50,0 m (RH70) vilket gör att området inte ligger känsligt för översvämning.

(47)

4.7 Kristinehamns kommun

4.7.1 Läget i Kristinehamn

Kristinehamns centrum ligger vid Vänern vilket gör att bebyggelsen kommer att drabbas av översvämningar vid högre vattennivåer. Vid en nivå på +46,7 m (RH70) har all infrastruktur i staden kollapsat. Den centrala stadskärnan har svämmats över och avlopps- och reningsverk har blivit utslaget. De områden i stadskärnan som blir värst drabbat är de som ligger i anslutning till vattendragen som löper genom

stadskärnan. Inom kommunarealen finns även väldigt låglänt åkermark som vid högre vattennivåer kommer att stå under vatten (Nilsson 2008).

(48)

4.7.2 Planerade åtgärder och finansiering

De åtgärder som Kristinehamns kommun vidtar för att skydda sig mot

översvämningar är att vid nybyggnation lägga sig på en nivå på färdigt golv som känns trygg. För nybyggnation ligger i dag den nivån på +46,7 m (RH70).

Anledningen till att kommunen har +46,7 m, och inte +47,4 m (RH70) som nivå vid nybyggnation är att den befintliga bebyggelsen ligger lågt. Byggtakten i kommunen har även en långsam utveckling vilket gör att den nybyggnation som planeras och utförs bara utgör en liten del av kommunens hela bebyggelse som måste skyddas. För byggnation i den centrala stadskärnan ligger lägsta golvnivån vid nybyggnation oftast lägre. Det beror på att kommunen vill ha en estetiskt tilltalande stad och därför anpassas golvnivån vid nybyggnation efter den befintliga bebyggelsen. Någon planerad invallning av områden eller stadskärna finns inte. Kommunen menar att en mur längs kajkanterna enbart skyddar mot höga vattennivåer och tar inte hänsyn till det vatten som kommer att tränga in bakvägen genom dagvattensystemet och avlopp.

För att klara av den problematiken krävs avancerad pumpteknik.

Angående finansieringen ser kommunen ett statligt ansvar. Man hoppas kunna påverka staten genom den samhällsekonomiska kalkyl som kommunerna tillsammans håller på att arbeta fram (Nilsson 2008).

(49)

1. Sannakajen 2. Karlsholm 3. Vålösundet 4. Hinkebo 5. Presterud 6. Kroksvik

(50)

4.7.3 Planerad bebyggelse på utsatta områden

4.7.3.1 Sannakajen

Planområdet är beläget strax väster om Kristinehamns centrum och utgör ca 17 hektar.

Syftet och tanken med planen är att skapa en ny stadsdel i ett centralt, sjönära läge.

Enligt planförslaget planeras det för 350 lägenheter i flerbostadshus i två till fyra våningar. Det har även planerats för ny idrottshall i anslutning till planområdet tillsammans med ett nytt badhus. Idag finns ett tjugotal bostäder som är i väldigt dåligt skick. Vid uppförande av det nya området kommer dessa befintliga byggnader att rivas. Markområdet ägs till största delen av Kristinehamns kommun men några fastigheter ägs privat. Marknivåerna i planområdet ligger mellan +46,7 m och +48,7 m (RH70). Längs Varnan sträcker sig en cykelväg som ger möjlighet att vid risk för översvämning bygga vallar samt möjlighet att pumpa ut vattnet. Genomförandetiden är fem år från det datum då planen vunnit laga kraft (Detaljplaner från Kristinehamns kommun).

4.7.3.2 Karlsholm

Planområdet är beläget cirka en kilometer från Kristinehamns centrum. Syftet med planen är att möjliggöra etablering av handel, industri och bostäder inom planområdet.

Kommunen äger större delen av planområdet och resten ägs av ett arkitektbolag. De befintliga bebyggelserna består idag av ett gammalt växthus och en industribyggnad.

Det finns alltså ingen bostadsbebyggelse idag i planområdet. Kringliggande bostäder är främst villor och har mellan en till två våningar och är uppförda med fasad i trä eller puts. I sydväst planeras för en ny handelsetablering som kommer att begränsas till max två våningar och en maximal höjd på sex meter. Enligt detaljplanen har det beslutats att den sammanlagda byggnadsarean inte får överstiga 4000 m². För den befintliga industrin föreslås handel och industri med skyddsavstånd på maximalt 50 m. Vid det gamla växthuset i öster skall det byggas bostäder med en byggnadshöjd på två våningar och en area på 200 m²

Stora delar av området är utfyllt med lerjordar vilket innebär att området är

skredkänsligt. Området ligger runt +50,0 m (RH70) vilket gör att det inte är känsligt för översvämning. Genomförandetiden är fem år från det datum då planen vunnit laga kraft. (Detaljplaner från Kristinehamns kommun)