Genus i Paradise Hotel: En innehållsanalys av deltagarna sett ur ett genus- och gestaltningsperspektiv

EXAMENSARBETE

Genus i Paradise Hotel

En innehållsanalys av deltagarna sett ur ett genus- och gestaltningsperspektiv

Johanna Fredriksson Lisa Krause

2014

Filosofie kandidatexamen

Medie- och kommunikationsvetenskap

Luleå tekniska universitet

Institutionen för konst, kommunikation och lärande

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Institutionen för konst, kommunikation och lärande Examensarbete MKV Kandidat, V0012F

Genus i Paradise Hotel

E

-

Johanna Fredriksson, Lisa Krause

johfrl-1@student.ltu.se, liskra-1@student.ltu.se 2014-06-02

1

S AMMANFATTNING

Titel: Genus i Paradise Hotel - En innehållsanalys av deltagarna sett ur ett genus- och gestaltningsperspektiv

Författare: Johanna Fredriksson och Lisa Krause

Avsikten med denna uppsats har varit att granska deltagarna i Paradise Hotel 2013/14 ur ett genus- och gestaltningsperspektiv, och undersöka vilka stereotyper som gör sig synliga i programmet. Undersökningen har skett i form av en innehållsanalys med teorierna; bilder och tilltal, genusteori, och gestaltningsteori som grund.

Det utvalda materialet utgörs av ett strategiskt urval, av åtta händelserika scener. I det första analyssteget granskades handlingen i scenerna, därefter gjordes en granskning av innehållet i scenerna utifrån tre olika teorier; bilder och tilltal, genusperspektivet och gestaltningsteorin.

Resultaten visar att genusordningen i Paradise Hotel bekräftar bilden av dagens ojämnställda samhälle. Alla scenerna reproducerar teorierna om ojämna könsförhållanden och stereotypskapandet.

Antal sidor: 64

Kurs: Examensarbete MKV Kandidat, V0012F Universitet: Luleå Tekniska Universitet

Termin: VT 14

Handledare: Staffan Sundin Examinator: Inger Lindstedt

Nyckelord: Genus, könsroller, stereotyper, Paradise Hotel, maskulinitet, femininitet, dokusåpa, gestaltning.

2

A ^BSTRACT

The purpose with this essay has been to examine the participants in Paradise Hotel 2013/14 through a gender- and representation perspective, and to examine which stereotypes are visible in the program. The examination is made with help from a content analysis with theories of; pictures and appeal, gender theory and representation theory as a basis.

The selected material is a strategic selection of eight scenes filled with happenings. The first step in the analysis was to examine what happens in the scene, after that the content of the scenes were examined based on three different theories; pictures and appeal, gender- perspective and representation theory.

The result shows that the gender-order in Paradise Hotel confirms the picture of today's uneven society. All scenes reproduce theories of unequal gender relations and the creation of stereotypes.

Keywords: Gender, gender roles, stereotypes, Paradise Hotel, masculinity, femininity, reality show, representation.

3

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning Abstract

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

2. Bakgrund ... 8

2.1 Dokusåpor ... 8

2.1.1 Paradie hotel ... 8

2.1.2 Formatbeskrivning ... 9

2.1.3 Castingprocessen ... 10

3. Syfte och frågeställningar ... 12

3.1 Syfte ... 12

3.2 Frågeställningar ... 12

4. Teori ... 13

4.1 Bilder och tilltal ... 13

4.1.1 Närhet och distans ... 13

4.1.2 Kroppsspråk ... 14

4.1.3 Seendepositioner ... 14

4.2 Genusteori ... 15

4.2.1 Maskulinitet ... 16

4.2.2 Femininitet ... 17

4.3 Hegemonisk maskulinitet ... 18

4.4 Stereotyper ... 20

4.5 Gestaltningsteori ... 21

5. Tidigare forskning ... 22

5.1 Könsroller ... 22

5.2 Mediernas makt ... 22

5.3 Anna Edin ... 23

6. Metod och material ... 25

6.1 Motivering för vald metod ... 25

6.2 Kvalitativ textanalys ... 25

4

6.2.1 Analysmodell ... 26

6.3 Material ... 27

6.4 Urval och avgränsningar ... 27

6.5 Tillvägagångssätt ... 28

6.6 Metodens svagheter ... 28

7. Analys ... 29

7.1 Presentation av deltagare ... 29

7.2 Scen 1 ... 32

7.2.1 Bilder och tilltal ... 33

7.2.2 Genus ... 33

7.2.3 Gestaltning ... 34

7.3 Scen 2 ... 35

7.3.1 Bilder och tilltal ... 35

7.3.2 Genus ... 36

7.3.3 Gestaltning ... 37

7.4 Scen 3 ... 37

7.4.1 Bilder och tilltal ... 38

7.4.2 Genus ... 38

7.4.3 Gestaltning ... 38

7.5 Scen 4 ... 39

7.5.1 Bilder och tilltal ... 40

7.5.2 Genus ... 40

7.5.3 Gestaltning ... 41

7.6 Scen 5 ... 42

7.6.1 Bilder och tilltal ... 42

7.6.2 Genus ... 43

7.6.3 Gestaltning ... 44

7.7 Scen 6 ... 44

7.7.1 Bilder och tilltal ... 45

7.7.2 Genus ... 45

7.7.3 Gestaltning ... 46

7.8 Scen 7 ... 47

7.8.1 Bilder och tilltal ... 47

5

7.8.2 Genus ... 47

7.8.3 Gestaltning ... 48

7.9 Scen 8 ... 49

7.9.1 Bilder och tilltal ... 49

7.9.2 Genus ... 49

7.9.3 Gestaltning ... 50

8. Analyssammanfattning ... 51

8.1 Bilder och tilltal ... 51

8.2 Genus och gestaltning ... 52

9. Diskussion ... 55

9.1 Vidare forskning ... 60

Litteraturförteckning ... 61

Litteratur ... 61

Elektroniska källor ... 62

Avsnitt Paradise Hotel ... 63

6

1. I ^NLEDNING

Dokusåpagenren blev påtagligt populär i Sverige år 1997 då SVT sände den första säsongen av Expedition: Robinson. Sedan dess har dokusåpan vuxit sig allt starkare och idag är det en av de populäraste genrerna genom tiderna. Big Brother, Idol, Paradise Hotel och Farmen är bara några av de dokusåpor som tagit Sverige med storm de senaste åren.

I takt med utvecklingen av genren har även mediebevakningen kring programmen varit påtaglig. Redan 1997, anklagades Expedition: Robinson för att vara mobbning- och fascist tv av tidningarna.

Anledningen till att denna genre har blivit så populära beror självklart mycket på all den mediebevakning som sker och har skett. En ytterligare anledning kan bero på själva formatet.

I dokusåpor kan publiken lätt känna igen sig, vilket gör att publiken känner sig delaktiga i det som händer.

Idag märker vi av mediernas bevakning i form av skandalrubriker i både kvällspress och skvallertidningar från de olika dokusåporna. Även karaktärerna tar mer plats i dagens dokusåpor och de senaste åren har dokusåpastjärnor blivit ett fenomen. Klimatet i dokusåpavärlden har blivit hårdare och råare, och karaktärerna och deras metoder slår alla tidigare rekord.

Den numera påtagliga råheten och utseendefixeringen dess program för med sig gjorde oss intresserade av att få veta mer. Stämmer bilden i pappersmedierna överens med vad som visas i tv-rutan? Är programinnehållet lika skandalöst som rubrikerna säger? Vilken bild av mannen och kvinnan visas egentligen upp? Vad får dessa typer av program för påverkan hos publiken?

En ytterligare fråga som fångat vårt intresse är jämställdhetsfrågan. Sverige har kommit långt i denna fråga men fortfarande finns en genusordning mellan könsrollerna som inte är helt jämställd. Hur ser det ut i tv-världen, hur jämställt är det egentligen mellan könen i en dokusåpa?

Vi har själva sett hur debatter och uppståndelsen kring dessa typer av program fokuserats på sex, fest och alkohol. Ingenstans kan man läsa om maktkampen mellan könsrollerna eller om framställningen av kvinnligt och manligt, som dessa typer av dokusåpor borde föra med sig.

7 För att kunna få svar på alla dessa funderingar kommer vi i denna studie att undersöka en av de dokusåpor som fått störst uppmärksamhet i medierna under förra året. Dokusåpan vi valt att granska är Paradise Hotel Sverige 2013/14.

Vi kommer i fortsättningen av arbetet undersöka hur genus, könsroller och stereotyper framställs och gestaltas i Paradise Hotel ur ett genusteoretiskt perspektiv. Vi kommer att utföra en innehållsanalys som vi hoppas ska kunna ge oss svar på hur de manliga och kvinnliga deltagarna gestaltas, vilka synliga skillnader som finns mellan könsrollerna samt vilka synliga stereotyper som gör sig synliga hos deltagarna.

Vi hoppas även att med denna uppsats få reda på vad som ligger bakom all medieuppståndelse och om det är en rättvis bild av kvinnan och mannen som sänds ut till publiken. Vi vet sedan tidigare att mediernas makt har stor betydelse i dessa typer av sammanhang. Vi vet även att medierna bidrar till olika fördomar som finns i samhället, exempelvis skapandet av stereotyper, som bidrar till möjligheten att kunna placera ”vissa typer” av människor i fack.

8

2. B ^AKGRUND

I bakgrunden utgörs en genomgång av de begrepp som är relevanta och betydelsefulla för denna uppsatts. Även en grundlig presentation av det program vi valt att analysera och fokusera detta arbete på kommer att introduceras.

2.1 Dokusåpor

Dokusåpa är en typ av tv-genre som blivit populärt världen över. En dokusåpa innebär ofta att ett kamerateam följer de medverkande under en lång tid i många olika situationer.

Inspelningen sker dokumentärt, men innan programmen sänds genomgår allt material redigering. I redigeringen klipps delarna ihop och får en tydlig berättandeform. Ett annat skäl till redigeringen är att skapa en berättelse som innehåller spänning och relationer. Vanligt är även att programmen inriktar sig på de medverkandes relationer och känslor. De format som programmen grundas i ägs till stor del av diverse produktionsbolag (www.ne.se).

På 1990-talet kom det nya begreppet dokusåpa till Sverige. I denna uppsats kommer vi att behandla begreppet dokusåpa som en typ av ett reality-tv program. Den allra första dokusåpan

”The Real World” producerades av MTV 1992 i USA. Dokusåpan gick ut på att några ungdomar skulle bo i en lägenhet tillsammans och detta skulle då dokumenteras. 1995 spelades en svensk version av ”The Real World” in, men det var inte förrän SVT1 sände Expedition: Robinson 1997 som svenska folket fick upp ögonen för denna genre. Sedan dess har program som Big Brother, Baren och Idol haft stor framgång i svensk tv (www.ne.se).

Vanliga moment i en dokusåpa innehåller utröstningar och tävlingar. Nu för tiden är det dock vanligt att en dokusåpa endast följer människor/familjer i deras vardagsliv (www.ne.se). I programmen ses ofta en ”gränsutsuddning”, vilket betyder att gränsen mellan det privata och offentliga suddas ut. I programmen skapas en frizon och en enorm plattform där det mesta är tillåtet (Andersson, 2001).

2.1.1 Paradise Hotel

Nedan följer en presentation om Paradise Hotel, samt betydelsefull och informativ beskrivning av format och casting.

Paradise Hotel kom till Sverige från USA 2005, och visades för första gången i svensk tv av TV4 som tog programformatet till Sverige. Idag har MTG rättigheterna till programmet och den senaste säsongen visades i TV3 (www.dagensmedia.se).

9 Programmet innehåller inga direkta tävlingsmoment, utan deltagarna dejtar varandra och sedan ska de välja kvar varandra i så kallade par-ceremonier. Upplägget för programmet ser i den senaste säsongen likadant ut som 2005 då formatet först kom till Sverige (www.dagensmedia.se).

Produktionsbolaget Mastiff beskriver programmet på sin hemsida som:

Checka in på Paradise Hotell och följ intrigerna, pakterna, sexet och de snygga människorna i de snygga miljöerna. Det finns kameror överallt, så du kommer garanterat inte missa någonting. (www.mastiff.se, 2014)

Paradise Hotel Sverige säsong 5 sändes på TV3 mellan den 18 november 2013 och den 5 februari 2014. Publikantalet för programmet vart mycket sort, premiäravsnittet sågs av drygt 300 000 personer. Programmet riktar sig till en yngre målgrupp där intresset för TV3s play- tjänst är stort (www.dagensmedia.se). Förhandsvisning av programmen har skett på betaltjänsten www.viaplay.se, men har även gått att se i efterhand på webbplatsen www.tv3play.se.

2.1.2 Formatbeskrivning

Paradise Hotel spelas in under åtta veckor på ett hotell i Mexiko. Hotellet är riggat med kameror som filmar deltagarna dygnet runt. Programmet börjar med att fem singeltjejer och fem singelkillar checkar in på hotellet, utan tidigare relation till varandra. Väl på hotellet gäller det för deltagarna att finna en partner av motsatt kön. Partnerskapet innebär att deltagarna delar rum med sin partner vecka efter vecka. I slutet av varje vecka, sker en par- ceremoni och den deltagaren utan någon partner måste checka ut från hotellet. Under inspelningen kommer det varje vecka in en ny deltagare. Dessa deltagare har ofta olika syften, och väl på hotellet skapar de spänning. På hotellet kan allt hända, hela tiden ändras förutsättningarna för deltagarna och överraskningarna är många. Pakter bildas och det går verkligen ut på att spela spelet så man håller sig kvar till finalen. I finalen står två par, och de deltagare som redan åkt ut kommer tillbaka till hotellet och röstar på de par de vill ska vinna.

Paret som vinner röstningen och även Paradise Hotel får efter det göra ett trohetstest. I trohetstestet ställs det vinnande paret mot varandra, de kan tillsammans vinna 500 000 kr, eller hugga sin partner i ryggen och ta pengarna själv (ww.tv3.se).

10 Denna ovanstående formatbeskrivning av Paradise Hotel hör till originalformatet av programmet. När ett format som redan finns ska produceras på nytt är det många riktlinjer som måste följas för att inte bryta formatmönstret.

För att kunna producera ett program som Paradise Hotel krävs budget, planering och beställare. Vanligast är att tv-kanaler beställer producering av programformat från ett produktionsbolag och även går in med budget och tidskrav. I andra fall försöker produktionsbolag sälja in programidéer till kanalerna - där den största budgeten och beställarna finns.

Bakom varje program som produceras finns ett stort produktionsteam. Paradise Hotel Sverige bestod säsongen 2013/14 av en eller flera projektledare, producenter, inslagsproducenter, A- foto, B-foto, redigerare, ljudtekniker, produktionsassistenter, manusansvariga, redaktörer, castingansvariga, sminköser, rekvisita ansvariga osv.

Alla moment i Paradise Hotel 2013/14 är noga planerade och genomtänkta. Bakom innehållet i programmet ligger en noga förberedd och välarbetad projektplan. I projektplanen ingår allt från casting till manusskrivande, alltså alla små delar som tillsammans bidrar till helheten som visas i tv-rutan. Alla delar är noga genomarbetade och alla moment som händer i programmen sker av en mening (www.tv3.se).

2.1.3 Castingprocessen

Castingprocessen till Paradise Hotel går till i olika steg, den vanligaste sökningsprocessen som nedan kommer förklaras kommer i detta arbete kallas för den ”Traditionella sökningsprocessen”.

I de flesta fall skickas det först in en skriftlig ansökan till produktionen, som castingteamet på Paradise Hotel redaktionen går igenom och läser. Efter en genomgång av alla ansökningar bokas det i nästa steg in intervjuer med de personer som valts vidare i processen.

Efter den personliga intervjun som sker med delar från castingteamet, ska de personer som går vidare skicka in en presentationsvideo på dem själva. Anledningen till det, är att fler personer från produktionen ska få möjlighet att ”lära känna” de sökande. I filmen som skickas in ska en viss typ av frågor besvaras, och temat för filmen ska vara, Paradise. Exempel på frågor som ska besvaras i filmen är följande:

 Vem kommer du att vara i Paradise Hotel?

11

 Hur får du den du vill ha?

 Hur raggar du?

 Vem är du på festen?

 Hoppas du på att hitta kärleken i Paradise Hotel?

Filmen får inte vara mer än tre minuter lång, men personen får utforma filmen valfritt och den kan vara filmad antingen via mobil eller videofilmkamera (www.tv3.se).

I slutskedet av castingen får de sökande som gått vidare träffa producenten för Paradise Hotel samt de exekutiva producenterna hos TV3. Efter det mötet, får alla de utvalda personerna träffa en läkare och genomföra en hälsokontroll samt träffa en psykolog.

Uppfyller de personer som är kvar i castingprocessen produktionens och hälsokontrollens krav, får det ett samtal om att de ska med till Mexiko.

Castingteamet är enligt dem själva ute efter att hitta en bra blandning med folk, och utifrån det skaffa fram en dynamisk grupp med människor.

Idag är det dock inte bara den ”traditionella” ansökningsprocessen som sker när nya dokusåpastjärnor ska hittas. Både castingturnéer, hemliga tips och kändisar är nycklar som produktionerna gärna använder sig utav.

Inför den nya säsongen av Paradise Hotel Sverige som ska spelas in i höst består castingsökandet av både den ”traditionella” castingprocessen och castingturnéer.

Castingturnéerna innebär att delar av castingteamet tillsammans med deltagare från denna säsong av Paradise Hotel besöker olika svenska städer i jakten på nya deltagare. Vanligast är speciella castingevent på diverse nattklubbar och gallerior, där vem som helst kan komma och söka (www.tv3.se; www.malingramer.spotlife.se).

I många fall sker även en ”mindre allmän” casting, då castingteamet letar efter nya deltagare via sociala medier, på stan eller kollar upp tips. Hittar det någon intressant person de vill veta mer om, blir den personen inbjuden på intervju och får sedan följa samma castingprocess som de flesta andra sökande.

Castingteamet till Paradise Hotel 2013/14 utgjordes av sex personer, bestående av både killar och tjejer (www.tv3.se).

12

3. S YFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

3.1 Syfte

Syftet med denna studie är att studera hur deltagarna i Paradise Hotel 2013/14 gestaltas och framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv och att undersöka om det finns stereotypiska roller bland deltagarna och i så fall hur de gör sig synliga.

3.2 Frågeställningar

Huvudfråga: Hur gestaltas genus i Paradise Hotel?

- Hur gestaltas kvinnligt och manligt i Paradise Hotel?

- Vilka synliga skillnader finns det mellan könsrollerna?

- Vilka stereotyper gör sig synliga bland deltagarna?

13

4. T ^EORI

Nedan kommer de utvalda teorier att presenteras som ligger till grund för denna studie.

Upplägget av teorier presenteras i samma ordning som även kommer gå att återse i analysmodellen.

4.1 Bilder och tilltal

Kroppsretorik och seendepositioner är två retoriska komponenter som är avgörande i det vi ser. Exempel på dessa komponenter kan vara blickar, uttryck och kroppshållning – vilket är betydelsefullt i en bild. Nedan presenteras alla de betydelsefulla komponenter som bidrar till den bild tittaren ser.

En synk innebär en konstruerad intervju, begreppet kommer ofta användas i arbetet, där av väljer vi att förklara betydelsen av begreppet redan här.

4.1.1 Närhet och distans

Val och avstånd i bilder har sina olika betydelser. Det finns fyra olika bildperspektiv som hör till de vanligaste. Det första bildperspektivet är långdistans, vilket innebär att bilden visar hela personer och mycket bakgrundsmiljö. Det andra bildperspektivet är medeldistans som i bild visar personer och miljö i lika mycket plats. Det tredje perspektivet är närbilden som visar huvud och skuldror i fokus och det sista och fjärde perspektivet innebär extremnärhet där bilden visar en persons ansikte i detalj (A. Hirdman, 2001).

De olika bildperspektiven har olika betydelser. Dock är det bildens sammanhang som är avgörande. De olika perspektiven och dess avstånd visar olika grader av formalitet och tilltal.

Närbilder är mer intima och visar ett personligt tilltal samt innehåller mycket känslor och reaktioner. Medeldistansbilder bidrar till ett socialt tilltal och långa avstånd blir på detta sätt det mest formella tilltal – alltså opersonligt (A. Hirdman, 2001).

Det finns även olika kameravinklar som har olika betydelser. Ett lätt exempel att förklara detta på kan vara att en ovanifrån vinkel visar personen liten och en undervinkel visar personen stor.

Den förstnämnda etablerar ofta en relation där den som ser har symbolisk makt över den som visas, medan underifrån vinkeln tillskriver den som avbildas en högre grad av auktoritet. (A. Hirdman, 2001 s. 49)

14 4.1.2 Kroppsspråk

Hur en person blir avporträtterad beror inte bara på avståndsperspektivet och vinklar utan kroppsstrukturen, alltså hur personer ser ut. Känslor kan finnas i alla former och kan innebära sorg, lycka, oro, osv. dock tar de alla utryck i kroppsspråk. Kroppsspråk är det språk de olika känslotillstånden lättast förmedlas på.

Idag kan man se att delar av antikens retoriska formler och betydelser finns kvar i bilder ex:

”det sörjande böjda huvudet, det anklagande pekande och så vidare” (A. Hirdman, 2001 s.

49).

De ofta betydelselösa handrörelserna kan även de betraktas som diverse uttryck. Exempelvis handen vid hakan ger ett uttryck av allvar och eftertänksamhet. Starka och stora handrörelser ger uttryck för engagemang och kraft. Poser är ett annat uttryck som man ser lika mycket i familjebilder, som journalistiska bilder. Blickar och leenden är betydande i denna del (A.

Hirdman, 2001).

Ervning Goffman som är professor och författare tolkar leendet som ett rituellt tecken, leendet i sin tur visar på att inget oroväckande är i görningen, samt att leendet visar en inbjudan att engagera sig i ansiktet. De uttryck människor ger, påverkar bilden vi uppfattar.

Goffman har genom sin forskning och kunskap kommit fram till mycket intressanta betydelser i bilder. De kroppsliga uttrycken som ses som spontana uttryck, omedvetna och naturliga, är följt från ett fastställt schema som bestämmer när ett speciellt uttryck ska användas. Betydelserna av detta är genusbundna (A. Hirdman, 2001).

Vi lär oss inte bara hur och när vi ska uttrycka oss på ett visst sätt utan vi lär oss samtidigt att bekräfta våra idéer om det som är vårt jag, både för oss själva och andra. (A. Hirdman, 2001 s. 50)

Det genusschema som finns i uttrycken innehåller de föreställningar som finns om kvinnor och män, inom bildernas kroppsretorik (A. Hirdman, 2001).

4.1.3 Seendepositioner

Blickar och dess riktningar är enligt Anja Hirdman (2001) ett ”omtvistade retoriskt fält”. Här avgränsas seendets olika betydelser till de sociala koder som vårt seende är fullt med. Sättet att se på någon/något kan tolkas på otaliga sätt. De finns de sociala koder som har en betydande tolkning. Exempel: vi uppfattas som oartiga om vi inte tittar, vi ska alltså titta dock

15 är det viktigt hur vi tittar, vi får inte titta på fel sätt, inte titta för länge, och speciellt inte titta på fel ställen vilket kan menas att titta på vissa kroppsdelar och så vidare.

4.2 Genusteori

Idealen om vad som utmärker mannen respektive kvinnan grundas i religion. Religionen har ofta präglat sättet att se på mannen och kvinnan. Mannens ställning, som den som överordnats kvinnan kommer även den, ursprungligen från århundraden tillbaka. Ett exempel från den västerländska historien visar att kvinnor sågs som ”vanskapta män”, och att det inte förrän på 1700-talet kom till insikt med att mannen och kvinnan var två olika individer (Fagerström &

Nilsson, 2008).

Genusbegreppet är ett stort och omtalat begrepp. De sociala och kulturella egenskaper vi ofta kategoriserar kvinnligt/manligt med, är de typiska egenskaperna. Det finns en bild i samhället om de typiska uppfattningarna om kvinnors och mäns egenskaper. Den typiska kvinnan beskrivs som graciös och gillar smink, samtidigt som det är typiskt manligt att gilla sport (Fagerström & Nilsson, 2008). Begreppen maskulinitet och femininet, är vanliga begrepp inom genusforskning. De begreppen förstärker meningen om att genus är konstruerat - socialt och kulturellt (Fagerström & Nilsson, 2008 s. 7).

Det finns idag otaliga studier, böcker och forskningsmaterial som alla involverar begreppet genus. Yvonne Hirdman, en svensk historiker och genusforskare har haft stort inflytande i svensk forskning med hennes teori om begreppet genuskontrakt. Genuskontraktet kan kort beskrivas som bakgrunden till män och kvinnors relationer, så kallade relationsmönster män och kvinnor emellan (Jarlbro, 2012).

Yvonne Hirdman skapade begreppet genuskontrakt på 1980-talet. Enligt Y. Hirdman strukturerar kontraktet arbetsfördelningen på fler nivåer mellan män och kvinnor i samhället.

Genuskontraktet bygger på två delar. I boken Genus – om det stabilas föränderliga former (2001) beskriver Y. Hirdman att genuskontraktet innebär att mannen är normen, en så kallad

”standardmänniska”, vilket gör att kvinnan blir avvikande. I och med detta skiljs män och kvinnor åt. Genuskontraktet synliggör att kvinnor och män, fortfarande upprättar det ojämnställda samhället, och att mannen vinner fördelar på det orättvisa samhället (Fagerström

& Nilsson, 2008).

16 Det går att urskilja att mannen tar hand om kvinnan, som i sin tur tar hand om barnet. I genuskontraktet kan mannens roll förklaras som beskyddande, och kvinnans roll blir att föda barn och uppfostra dem.

De blir som två motsatser till varandra – vilket man kan se i könens skilda positioner.

Kontraktet ringar helt enkelt in de strukturer som finns mellan könen – genuskontraktet ändras med tiden men är samtidigt svårförändrat eftersom att kontraktet visar de tvång könen tyngs under. Förändring av genuskontrakt kan ske först efter en förändring av omständigheter (Fagerström & Nilsson, 2008).

Ett annat begrepp inom genusteorin är begreppet genusslentrian. Genusslentrian menas med att medieproducenterna genom vana uttrycker sig på ett speciellt sätt. Det menas med att det inte behöver ligga någon större tanke bakom mediernas framställning av mannen och kvinnan utan att det sker per automatik.

Medierna präglas av en genusslentrian i framställningen av genus. Genusslentrian är vanemässig och skapas av både kvinnor och män genom att i medierna oreflekterat upprepar de föreställningar av manligt och kvinnligt som finns i samhället. (Jarlbro, 2012, s. 56)

I och med den pågående genusforskningen, utvecklas begreppet genus konstant, och mängder av nya begrepp uppkommer ständigt. Nedan följer en presentation av de genusbaserade begrepp som är av värde för denna uppsats.

4.2.1 Maskulinitet

Maskulinet står för att en person har tydliga manliga egenskaper, alltså sådana egenskaper som många andra människor anser är typiskt för män (www.ne.se). Marcus Herz och Thomas Johansson (2011) skriver om maskulinitet och manlighet inom forskningen och tar upp olika aspekter på vad som anses vara manligt. De skriver att maskulinitet fortfarande är kopplat till patriarkatet, vilket är en djupt rotad samhällsstruktur där männen är överordnad kvinnorna i samhället. Det innebär att framför allt äldre män har den ekonomiska och politiska makten, både i hushållet och i offentligheten (www.ne.se).

Män beskrivs ofta som mer känslokalla än kvinnor och de sägs även ha svårigheter med att prata om känslor och att de har svårt för att inleda långvariga, intima relationer. Det leder till att vi har en bild av att det inte är manligt att visa känslor och vara lika intima som kvinnor Det är dock inte bara den känslomässiga osårbarheten som anses vara manligt, en man ska

17 även vara fysiskt osårbar. I filmer får vi se manliga hjältar som slåss och skadas, trots det överlever de allt som oftast och ger en bild av att män ska vara osårbara och oövervinnerliga.

En maskulin kropp förknippas idag ofta med fysisk styrka och stora muskler, vilket har lett till ett ökat intresse för män att ta hand om sin kropp och att styrketräna. Det är dock inte bara muskler och en vältränad kropp som utseendemässigt kopplas ihop till manlighet. Även tatueringar anses höra ihop med ett maskulint utseende (Herz & Johansson, 2011).

Att vara fysisk stark och även risktagande, som anses vara vanligare bland män än kvinnor, kan leda till många negativa konsekvenser. Män är generellt sett våldsammare än vad kvinnor är och enligt Herz & Johansson (2011) kan det bero på att många män känner ett behov av att hävda sig och visa vem som har makten. De menar att våldet används för att visa sin maskulinitet och vem som erhåller makten, då det är något som de anser vara ett manligt beteende. I boken skriver de även att män dricker mer alkohol och använder mer narkotika än kvinnor, vilket i många fall även kan vara anledningen till våldsbrott.

Den klassiska bilden av mannens sexualitet är att de är dominanta, villiga och aktiva till skillnad från kvinnorna som anses ha en mer passiv sexualitet. Det är även mer socialt accepterat att män har haft många sexuella relationer än vad det är för kvinnor, detta på grund av att det ofta anses vara manligt att ha haft många sexuella relationer. Heterosexualitet och maskulinitet är hårt knutna till varandra och är en man inte är heterosexuell ses han ofta inte som lika manlig. Det finns en stor rädsla hos många män, att bli placerad som omanlig, honomsexuell eller feminin i fall de går emot någon av dessa egenskaper som rent generellt anses vara manligt (Herz & Johansson, 2011).

4.2.2 Femininitet

Feminint står för att någon har typiska kvinnliga egenskaper, med det menas sådana egenskaper som många andra människor anser är kvinnligt (www.ne.se). Judith Butler skriver i sin bok Genustrubbel (2007) att femininitet är något som existerar på grund av att det är motsatsen till maskulinitet. Mannen utgör det universellt mänskliga och femininitet är något som jämförs och mäts med detta. Butler (2007) menar att på samma sätt som att maskulinitet fortfarande (till viss del) följer patriarkatet, så gör även femininitetet det. Det innebär alltså att kvinnor ses som underordnade männen i samhället, både i hemmet och i det offentliga.

Nina Björk skriver om femininitet och hur en kvinna förväntas vara i sin debattbok Under det rosa täcket (1996). Hon tar upp teorier om genus, femininitet och maskulinitet samtidigt som

18 hon själv diskuterar om vad medierna ger för bild av vad kvinnlighet är. Hon menar att bara för att en person föds som kvinna, betyder det inte automatiskt att hon är kvinnlig.

Kvinnlighet och femininitet handlar mycket om att paketera sig som en kvinna. Kvinnor ”ska”

klä sig feminint, raka benen och under armarna, vara mån om sitt utseende, vara sexiga, smala, vackra och så vidare. Kvinnor lägger ner mycket tid på att ”förändra” den naturliga kvinnokroppen och det naturliga, kvinnliga utseendet i tron att bli mer feminina och kvinnliga (Björk, 1996).

Även Butler (2007) skriver i sin bok att, bara för att en person biologisk är en kvinna betyder det inte att personen ses som kvinnlig och feminin. Utan den biologiska kvinnan formas till den underordnade, feminina kvinnan på grund av kulturen i samhället. Björk (1996) skriver även att vara feminin och kvinnlig inte bara handlar om att sträva efter att se ut och uppfattas som kvinnlig på grund av sitt utseende. Utan kvinnor förväntas även att vara på ett visst sätt och ha vissa egenskaper som mannen inte har. Kvinnor förväntas vara mjuka, omtänksamma, förföriska, moderliga, sköna, pyssliga, vänliga, försåtende och så vidare.

Listan med egenskaper om hur en kvinna förväntas vara kan göras lång. Något som Björk (1996) även tar upp i sin bok är att kvinnliga egenskaper ofta får en negativ klang i jämförelse med manliga egenskaper. Kvinnorna är känsliga istället för att vara förnuftiga som männen, passiva i stället för handlingskraftiga, irrationella istället för rationella och så vidare.

Detta sätt att se på femininitet och kvinnlighet hänger ihop med tankarna om patriarkatet och även teorin om att kvinnorna är en ”olikhet” från mannen. Vilket innebär att femininitet och kvinnlighet är vad mannen generellt sett inte är, en kvinna är något som jämförs och är någonting annorlunda i jämförelse med mannen. Både kvinnlighet och manlighet är någonting som är kulturellt skapat i samhället och varierar i tid och rum (Butler, 2007).

4.3 Hegemonisk maskulinitet

Raewyn Connell är en maskulinitetsforskare som har utformat en teori som kallas för hegemonisk maskulinitet. Teorin är baserad på Antonio Gramscis begrepp hegemoni.

Hegemoni är ett begrepp som hänvisar till att en grupp inom en viss kultur, kan upprätthålla och hävda en central position i samhället. Det vill säga, att en dominerande grupps tankesätt och värderingar, godtas och tolkas av resten av samhället och på så vis formas till exempel normer och synsätt inom en viss kultur (Connell, 2008; Gottzén & Jonsson, 2012; Herz &

Johansson, 2011).

19 Herz & Johannson (2011) skriver att hegemonisk maskulinitet handlar om den härskande synen på de maskulina ideal som framförallt män, men även kvinnor förhåller sig till. De skriver dessutom att hegemonisk maskulinitet kan förklaras på följande sätt; ”ett kulturellt ideal som förändras beroende på tid och rum” (Herz & Johansson, 2011, s.127).

Connell (2008) menar att hegemonisk maskulinitet baseras på en strategi som är allmänt accepterad av samhället. Den kan utmanas av nya tankesätt i ett försök att konstruera en ny hegemoni och på så vis är hegemonisk maskulinitet något som kan förändras och utvecklas med tiden och ser ofta olika ut i olika kulturer.

Inom den hegemoniska maskuliniteten utvecklade Connell även tre andra typer av positioner.

De används för att skildra hur män positioneras i relationen till hegemonisk maskulinitet (Herz & Johansson, 2011).

Connell beskriver dessa positioner samt vad de innebär i sin bok Maskuliniteter (2008).

Underordnad maskulinitet är en av de tre positionerna och Connell (2008) menar att det i första hand handlar om relationen mellan heterosexuella och homosexuella män. De heterosexuella männen är dominerande över de underordnade homosexuella männen i samhället. Homosexuella män har länge levt i förtryck och avviker från de normer som finns inom den hegemoniska maskuliniteten, vilket har lett till att de har placerats i botten av mäns genushierarki. Det är dock inte bara homosexuella män som ses som en underordnad maskulinitet, även om den är den mest utmärkande. Även heterosexuella män och pojkar som på något sätt avviker från de bestämda normer och ideal inom den hegemoniska maskuliniteten ses som underordnade.

Den andra positionen som Connell (2008) formulerade är delaktighet. Det är få män som strängt följer och helt lever upp till den hegemoniska maskuliniteten som finns i samhället.

Däremot försöker de flesta män leva upp till och dra nytta av de normer och ideal som den hegemoniska maskuliniteten konstruerat. De är alltså delaktiga i den hegemoniska maskuliniteten, samtidigt som de kompromissar med kvinnor om tillexempel familjeliv, hemarbete och faderskap.

Marginaliserad maskulinitet är den tredje positionen som Connell (2008) utformade.

Marginaliseringen fokuserar främst på hur strukturer som klass och ras samspelar med genus.

Tillexempel kan en svart idrottsman var en förebild för den hegemoniska maskuliniteten, men trots det innebär det inte generellt att alla svarta män erhåller samma typ av maskulinitet.

20 Även en vit atlet kan vara förebild för den hegemoniska maskuliniteten, men det betyder inte heller att alla vita män lever upp till den maskuliniteten.

Connell (2008) menar att dessa termer, som hegemonisk maskulinitet och de tre positionerna;

...inte betecknar några fixerade karaktärstyper utan är konfigurationer av praktiken. De är skapade i särskilda situationer i en föränderlig relationsstruktur. (Connell, 2008, s.119)

4.4 Stereotyper

Boken Allt är möjligt (2004) är skriven av den ideella föreningen Allt är möjligt. Föreningen uppkom 1992 och har sedan dess bevakat och ifrågasatt mediernas skildringar av kvinnor och män (Jacobson & Broman Norrby, 2004).

Beskrivningar av begreppet stereotyp som används i denna uppsats kommer ursprungligen ifrån denna bok, vilket gör ovanstående presentation nödvändig.

Walter Lippman, en amerikansk journalist och författare myntade begreppet Stereotyp inom mediebranschen i början av 1900-talet. Lippman beskrev begreppet stereotyp som bilder i våra huvuden som vi använder för att förstå världen (Jacobson & Broman Norrby, 2004).

Under 1900-talet i Sverige framkom bilden av kvinnan och mannen i mediebruset som skilda stereotyper. Mannen framställdes som: stark, kompetent, utåtriktad, chef eller politiker, hjälte eller brottsling. Kvinnan beskrevs som smal, vacker, inåtvänd, mor och maka, sexobjekt eller offer (Jacobson & Broman Norrby, 2004, s.7). Mannen ansågs som stark och stor och kvinnan blev bärare av kön och sexualitet. Den historiska bilden av kvinnan och mannen samt vad de representerar är en tradition medierna följer än idag.

De människoskildringar vi ser i massmedierna är ofta stereotypa. Att kategorisera människor efter stereotypa uppfattningar är en maktdemonstration och ett sätt att diskriminera. (Jacobson & Broman Norrby, 2004, s. 23)

Dagordningen sätts av medierna, och på det sättet förstärker de alla värderingar som finns runt om i samhället. I detta sammanhang förklaras värderingar som något ”självklart” och som många människor är överens om, ett exempel till det kan vara att det är bättre att vara rik än fattig och att det är bättre att jobba och så vidare. ”Samtidigt kan man slå fast att när det gäller synen på kvinnor och män är mediesektorn konservativ, ungefär som kyrkan och militären”

(Jacobson & Broman Norrby, 2004, s. 17).

21 Stereotyper uppkommer i alla typ av mediesammanhang, där ibland tv och passar ofta in i massmediernas dramaturgi. Det finns en mängd olika stereotyper som alla vid olika tillfällen domineras på mediearenan. I boken Allt är möjligt (2004) presenteras 7 olika stereotyper;

skönhetsslaven, projektören, hushållsfunktionären, machomannen, kärleksgudinna,

kärleksguden och tönten. En stereotyp kan även ha religiös, etnisk eller nationell bakgrund (Jacobson & Broman Norrby, 2004).

Dock är det grundstereotypen, den starka och stora mannen och den svaga och smala kvinnan som fortfarande ligger till grund för alla de stereotyper som utvecklas med tiden. I grunden är dessa stereotyper detsamma, men i och med utvecklingen och tiden – passar stereotyperna in i nutid.

4.5 Gestaltningsteorin

Jesper Strömbäck (2009) skriver att gestaltningsteorin handlar om hur människornas uppfattning av verkligheten påverkas av den bild som medierna ger av verkligheten. Teorin handlar i stort sett om hur medierna väljer att gestalta verkligheten på ett specifikt sätt, samtidigt som de utesluter andra sätt att gestalta verkligheten. Detta leder till att människorna betraktar världen och omgivningen just på det sättet som medierna väljer att gestalta den.

När människor kommunicerar pågår en gestaltningsprocess, det handlar om att vi människor försöker skapa mening, gestalta, tolka och förstå oss på verkligheten utifrån våra egna erfarenheter. Något som är viktigt att förstå i det här sammanhanget är att medierna endast visar en del av verkligheten. Det som visas är det som producenterna valt ut att visa och på så sätt påverkar de hur en viss person, händelse eller nyhet gestaltas i medierna (Strömbäck, 2009). ”Medierna beskriver inte verkligheten som den är; medierna (re)konstruerar och gestaltar verkligheten” (Strömbäck, 2009, s.120).

Avsnitten av Paradise Hotel är redigerade och visar endast upp en liten del av

”verkligenheten” på hotellet. Mycket klipps bort och tittarna får bara se en viss del av allt material. Detta leder till att deltagarna gestaltas på det sätt som producenter och andra personer bakom programmet väljer att gestalta dem på. Det leder i sin tur att tittarna upplever att det som visas är ”verkligheten” av Paradise Hotel. Denna teori kommer därför att användas för att undersöka hur deltagarna i Paradise Hotel Sverige 2013/14 gestaltas.

22

5. TIDIGARE FORSKNING

Könsroller i medierna och mediernas makt är två begrepp som är relevanta i detta arbete. I denna del kommer begreppen förklaras kortfattat, så att begreppen kan förstås och användas i senare del av uppsatsen. Därefter följer en redogörelse angående Anna Edin forsknings studie: Verklig underhållning, dokusåpor, publik, kritik.

5.1 Könsroller

Begreppet könsroller behandlar det sociala könet. Det sociala könet handlar kort om hur kvinnan respektive mannen väntas vara eller bete sig.

Könsroller är ett laddat begrepp. På alla platser i världen skiljer sig kvinnligt och manligt åt, eller snarare hur människor ser på vad som är kvinnligt respektive manligt. Könsrollerna anses ofta vara de typiska exempel som finns av kvinnan och mannen. Mannen är stark och kvinnan svag.

Begreppet könsroller förklaras på följande sätt i Nationalencyklopedin:

Könsroller är inte medfödda utan skapade. TV, film, reklam, mode, föräldrar och vänner med mera hjälper till att forma våra bilder av vad som är manligt och kvinnligt. (www.ne.se 2014)

Idag är genus det begrepp som används i störst utsträckning, istället för begreppet könsroller.

5.2 Mediernas makt

Det finns otaliga teorier om mediernas påverkan på människan, dock går det att fastställa att medierna är en central del av vårt samhälle (Berglez & Olausson, 2009). Medierna har en betydande roll när det kommer till hur vi uppfattar vår omgivning. Medierna bidrar även till de stereotyper som finns idag och de fördomar som följer. Medierna fångar ofta det socialt konstruerade könet. Mannen blir den aktiva och kvinnan finns med som ett objekt (Jarlbro, 2012). ”Människans sociala och kulturella föreställningar om kön förstärks med de stereotyper som media skapar” (Jarlbro, 2012, s. 8).

I och med mediernas makt, låter vi oss insvepas i den värld medierna erbjuder oss. Medierna har det avgörande valet att sortera bland händelser, nyheter, information. Medierna bestämmer vad som är av intresse och inte. Medierna skapar ett sätt för mottagaren att se och förstå världen på. Det är i denna del, medierna producerar de föreställningar mottagaren får på

23 vad som är ”kvinnligt” respektive ”manligt”, vilket är intressant i denna studie. Även mottagarens tankar om kvinnan och mannen skapas utifrån medieinnehållet medierna erbjuder oss (Hirdman. A, 2001).

Begreppet medier kommer i denna uppsats innebära traditionella medier, sociala, tv och webb-medier.

5.3 Anna Edin

Reality-genren har sedan den kom till Sverige och fick sitt genombrott med Expedition:

Robinsson, utvecklats enormt och idag innehåller genren ett flertal olika alternativformar.

Exempel på olika typer av reality-program är Big Brother, Extreme make-over, Bachelor, Paradise Hotel. De faller alla under reality-genren men har olika syften. De är in kategoriserade i bland annat datingprogram, make-over program, talangjaktprogram (Edin, 2005).

Reality-formatet har både positiva och negativa kritiker. Förnedring och mobbnings-tv är bara två exempel på alla de tankar och synpunkter som finns mot dessa typer av program. Dock är dokusåpan – som det kallas i Sverige, det format som väcker mest känslor och som oftast får mest uppmärksamhet i medierna. ”Reality programmen engagerar” (Edin, 2005 s. 89).

Anna Edin (2005) har utfört en studie om reality-tv och den kvinnliga publikens åsikter och uppfattningar av olika reality-program och dess deltagare. Enligt Edin ”är deltagarna i reality- programmen sig själva samtidigt som de spelar sig själva” (Edin, 2005, s.67). Deltagarna är representationer av sig själva och får en roll som skapas i programmet. Något som är typiskt för rollspelet inom reality-tv är relationen och framställningen av kvinnor och män. De

”typiska” kvinnorna i reality-tv ska vara förföriska, vackra, sociala och moderliga samtidigt som männen ska vara modiga, duktiga, heterosexuella och fysiskt starka.

Dessa konventionella roller av kvinnligt och manligt möts av personligheter som utmanar denna traditionella syn på kvinnor och män och ses då som annorlunda. Tillexempel en kille som gråter och öppet visar känslor ses som omanlig och en tjej som slåss och härjar ses som bitchig och okvinnlig (Edin, 2005).

Edin (2005) menar att på detta sätt upprätthåller de flesta reality-program en traditionell genusordning, som formas av hegemonisk maskulinitet och den centrala aspekten i detta är iscensättningen av femininitet och maskulinitet.

24 Gemensamt för reality-tv är att det finns en stor efterfråga, många tittare samt att formaten är billiga att producera. Dokusåpor skapar ofta en slags identifikation hos tittaren, dock är tolkningen av vad som visas – olika hos olika människor (Edin, 2005).

25

6. M ETOD OCH MATERIAL

6.1 Motivering för vald metod

I denna undersökning kommer en innehållsanalys av scener ur Paradise Hotel 2013/14 att utföras. Innehållsanalysen genomförs i form av en kvalitativ textanalys där scenerna kommer att analyseras ur ett genus- och gestaltningsperspektiv.

En textanalys kan utföras på två olika sätt, antingen genom kvantitativa eller kvalitativa studier. Med hjälp av en kvantitativ studie undersöks till exempel hur ofta någonting förekommer i en viss medietext eller hur stort utrymme något specifikt får i det materialet som undersöks. Det innebär att data i studien, sammanställs, jämförs och analyseras till exempel med hjälp av siffror och tabeller. En kvalitativ undersökning består, till skillnad från en kvantitativ undersökning av mer djupgående analyser. En kvalitativ metod används för att studera en specifik medietexts innehåll genom att dela upp texten och studera textens delar och helhet, samt att ställa frågor till texten (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012). Den kvalitativa analysen har därför valts för denna studie, på grund av att denna undersöknings syfte är att granska deltagarna i Paradise Hotel ur ett genus- och gestaltningsperspektiv, samt undersöka vilka stereotyper som gör dig synliga i programmet.

6.2 Kvalitativ textanalys

En textanalys används för att analysera innehållet i olika typer av texter. I det här fallet kan en text vara allt ifrån, ljud och bild, till kläder och mode. Vi möter och integrerar med texter överallt i vår vardag, det kan till exempel vara en reklampelare på väg till jobbet, tidningen som läses till frukosten, musiken som spelas i hörlurarna eller en statusuppdatering på Facebook (Ledin & Moberg, 2010).

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, & Wängnerud (2012) skriver att en kvalitativ textanalys används för att undersöka en medietexts betydande innehåll. Detta görs genom en noggrann

”läsning” av det utvalda materialet både som helhet och även dess delar. Vissa delar i texten är mer intressanta att studera än andra, beroende på vad undersökningens syfte är. En del partier är tydliga samtidigt som vissa bitar kan ligga dolt under ytan och därför krävs det en noggrann läsning av materialet och dess delar för att hitta dessa komponenter. En annan central del i tillvägagångssättet i en textanalys är att ställa frågor till texten. Detta för att se om det finns svar i texten eller om forskaren själv kan besvara frågorna genom att ha läst texten.

26 De utvalda scenerna kommer att brytas ned och därefter granskas scenernas helhet och dess delar utifrån ett genus- och gestaltningsperspektiv. Detta görs för att undersöka hur deltagarna framställs och gestaltas utifrån de teorier som ligger till grund för undersökningen. En analysmodell har utformats för att på ett strukturerat sätt kunna analysera scenerna utifrån de aktuella teorierna.

6.2.1 Analysmodell

Första steget av analysen i denna studie kommer att behandla det självklara i den aktuella scenen. Vad är det som syns och vad är det som händer i scenen?

Bilder och tilltal

Andra steget i analysen, bilder och tilltal fokuserar på vilka bildvinklar samt vilket avstånd som valts på bilderna som visas i scenen.

Genus

Tredje steget av analysen studerar deltagarna ur ett genusteoretiskt perspektiv som baseras på de teorier och begrepp som ligger till grund för uppsatsen:

 Maskulint och feminint

 Hegemonisk maskulinitet

 Stereotyper

 Könsroller

 Kroppsspråk

 Seendepositioner

Gestaltning

I gestaltningsdelen analyseras det hur deltagarna gestaltas och framställs i scenen. Vilken bild av deltagarna sänds ut till publiken?

27 6.3 Material

Nedan följer en presentation av vårt utvalda material, samt en presentation om hur vi tänkt kring urval. Vi kommer även ge en grundlig förklaring och motivering till vårt val av dokusåpa.

Redan när Paradise Hotel kom till Sverige 2005 blev det uppmärksammat i medierna och den senaste säsongen är inte ett undantag. I och med sociala mediers utveckling och mediernas utveckling på internet, som webb-tv, har Paradise Hotel Sverige 2013/14 fått väldigt stort utrymme både på webben, i kvällspressen och skvallerpressen.

Förutom de tre avsnitt som sändes varje vecka under en tio veckors period, sändes även ett program på tv3play som hette Studio Paradise. En gång i veckan fick vi i programmet Studio Paradise en sammanfattning av vad som hänt under den senaste veckan i Paradise Hotel och vi fick även möta deltagare som blivit utröstade från programmet.

I samband med både Paradise Hotel och Studio Paradise skapades även en så kallad

”hashtag”, #paradisehotelse. Hashtagen användes för att tittarna kunde diskutera, uppmärksamma och föra fram sina åsikter om programmen i sociala medier, som Twitter och Instagram. Förutom uppmärksamheten som programmet fick i de sociala medierna, skrevs det även många rubriker i kvällspress och skvallertidningar. Kärleksrelationer, svek och intriger bland deltagarna uppmärksammades.

På grund av all medieuppståndelse som följde med serien, valde vi Paradise Hotel Sverige 2013/14 som material för vår undersökning. Vi tycker även att programmet känns väldigt aktuellt och på grund av den inriktning vi valt i vår undersökning, kändes programmet som ett relevant val av dokusåpa-serie.

6.4 Urval och Avgränsningar

Urvalet av materialet har gjorts genom ett slumpmässigt urval av program från säsongen 2013/14. Urvalet har skett genom ett neutralt plock av säsongens 30 avsnitt.

Vi började med att plocka ut 14 avsnitt helt ovetande om vad de innehöll. På så sätt kunde vi bäst undvika att medvetet välja ut delar vi sedan tidigare var bekanta med.

För att vårt analysinnehåll ska bli så brett som möjligt har vi försökt hitta scener som behandlar ett speciellt ämne per scen, för att hitta dessa scener gick vi igenom utvalda avsnitt

28 och hittade åtta händelserika scener bland avsnitten 1- 14. Scenerna är strategiskt utvalda, då vi kände att det var viktigt att få ett brett och innehållsrikt underlag till vår kommande analys.

Sammanlagt kommer åtta scener att analyseras. Scenerna är mellan 01.00 till 2.30 minuter långa.

6.5 Tillvägagångssätt

Till grund för vår analys ligger en analysmodell som är uppbyggt utifrån arbetets teorier och metod (se: 5.2.1 Analysmodell).

Vi har valt att analysera vårt utvalda material i två steg. I det första steget analyseras vad som händer i scenen samt vilka personer/deltagare som är aktiva. Därefter kommer innehållet i scenerna analyseras utifrån tre teorier som är aktuella för undersökningen. De teorier som ligger till grund för hur scenerna granskas är, bilder och tilltal, genusperspektivet samt hur innehållet i scenen gestaltas.

6.6 Metodens svagheter

Ledin & Moberg (2010) skriver att en textanalys handlar om att granska och analysera en text förutsättningslöst. Det ska handla om att prova sig fram för att finna de svar som söks. Trots detta krävs det en analysmodell för att avgränsa analysen och undersöka det som är relevant utifrån undersökningens syfte och teorier. Detta kan leda till att en del resultat kan bli olika beroende på vilka frågor som valts att ställas till texten.

En annan del i en textanalys handlar om att tolka textens innehåll, vilket det ofta finns en viss problematik med. Trots att de som analyserar en medietext har som mål att var opartiska och objektiva går det inte att undgå att de undermedvetet kan påverkas av till exempel tidigare erfarenheter, etnisk bakgrund eller social bakgrund.

29

7. ANALYS

7.1 Presentation av deltagare

Nedan följer en presentation av de aktuella deltagarna. Presentationen av deltagarna görs i syfte att förbättra förståelsen i analyserna, då deltagarna kommer att namnges.

Anja Lesse, 21 år, från Norrköping.

Anna-Katarina ”AK”

Rydberg, 23 år, från Härnösand.

Emelie Rydberg, 23, från Hässleholm.

Evelina Schönherr, 20, från Örebro.

30 Magdalena Reise, 19, från

Timmernabben.

Niklas Örn, 29, från Stockholm.

Jesper ”Jeppe” Johansson, 23, från Malmö.

Jesper Fröidh, 35, från Ängelholm.

Samir Badran, 23, från Linköping.

Björn Norrby, 25, från Oskarshamn.

31 Thobias Johansson, 23, från

Stockholm.

Emilie Dahlst, 26, från Stockholm.

Anja Almeida, 23, från Stockholm.

Lenita Drottmark, 23, från Stockholm.

Paulina ”Paow” Danielsson, 20, från Stockholm.

Mia Helen, 24, från Stockholm.

32 Jesper ”Joppe” Sundebäck,

23, från Kungsbacka.

Sebastian "Casanovan"

Johansson, 28, från Gävle.

Dorotha ”Miss D” Bartlewska, 21, från Stockholm.

7.2 Scen 1, Avsnitt 1- Presentation av deltagare.

Scenen utspelar sig utomhus, alla bilder är tagna i djungeln, vid stranden och på hotellet.

Alla tio deltagare visas i korta sekvenser iförda badbyxor och bikinis. Alla deltagare berättar vad de förväntar sig av de andra deltagarna och av hotellet.

Händelseförloppet i scenen kan kort beskrivas med dessa bilder i följd: Scenen börjar med Niklas som reser sig ur vattnet, följt av Björn som står och smörjer in sig i olja, Evelina som står vid en surfingbräda, Jesper. J som kommer gående genom djungeln, Anna-Katarina som slår iväg en vattenballong, Samir som står och poserar med öppen skjorta på en brygga, Magdalena som dyker upp ur vattenbrynet, Jesper. F som kommer gåendes emot kameran, Emelie som ligger ner på stranden, Aina som sitter och poserar på en stol. Samtidigt som bilderna rullas hörs vissa deltagare prata om Paradise Hotel och förväntningarna de har.

I den första synken, berättar Aina om hur hennes drömkille ska se ut. Klippet med Aina

33 blandas med klippbilder på de deltagare som passar in på utseendebeskrivning av hennes drömkille.

I den andra synken beskriver Björn hur den perfekta tjejkroppen ska vara. Synken blandas med bilder på två kvinnliga deltagare som står och poserar i bikini på stranden med vattnet i bakgrunden.

I den tredje synken beskriver Samir den dröm tjej han ska leta efter på hotellet.

Alla deltagare syns i olika konstruerade bilder scenen igenom. Alla deltagare, killar som tjejer är lättklädda.

7.2.1 Bilder och tilltal

I en bild går det att tyda betydelse i allt från kroppsretorik till val av vinklar och avstånd. Alla dess komponenter bidrar till bilden tittaren ser. Betydelser som uttryck, kroppshållning och blickar skapar det betydelsefulla i en bild. Retoriska komponenter som är avgörande i det vi ser.

Hela scenen är uppbyggd med bilder, synkar och musik. Bilder på deltagarna blandas med ljudsynkar och ljudsynk med bild.

Denna scen är fylld med medeldistans, närhet och extrema närhetsbilder. Val och avstånd i bilderna har olika betydelser. Medeldistans visar personen och miljö lika mycket, närbilden visar personens huvud och skuldror och den extrema närheten fokuserar på personens ansikte i detalj.

I denna presentationsscen är det betydligt mer närbilder, vilket av bildens betydelse kan tolkas som intima bilder, bilder med känslor och reaktioner. Bilderna fokuserar på deltagarnas ansikten, kroppar och rörelser.

7.2.2 Genus

Kroppsspråket är generellt det språk som känslotillstånd lättast förmedlas på. De uttryck människor ger påverkar uppfattningen av bilden. Betydelselösa rörelser kan även de betraktas som diverse uttryck. Poser och rituella tecken som leendet har betydelse. Scenen innehåller mycket poserande, vilket är ett sätt att uttrycka sig. Det inlärda sättet att uttrycka sig på reproduceras om och om igen. Poseringen av kroppen, både för de manliga och kvinnliga deltagarna är medvetna uttryck som är genusbundna. De kvinnliga deltagarna poserar sexuellt, och visar upp sig på det sättet som de förväntas göra. Både mannen och kvinnan har otaliga

34 förväntningar på att vara på ett visst sätt, både utseendemässigt och beteendemässigt.

Kvinnorna i denna scen poserar sexigt i bikinis stående och liggandes. De feminina grunderna för hur en kvinna ska se ut och uppfattas gör sig synliga och tolkas som den typiska kvinnliga stereotypen, sexobjektet. Kvinnans roll som är kulturellt skapad, innebär att om du som kvinna lever upp till hur en kvinna förväntas vara inom den kulturen som är aktuell – känner du sig som kvinna väldigt naturlig. Dagens kultur bestämmer vad som definieras som kvinnligt.

Männen i denna scen poserar även de, lättklätt i endast badbyxor. Den typiska bilen av en man är genomsyrad i hela scenen. Den stereotypa mannen med stora muskler och tatueringar.

Alla killar i scenen har antingen stora muskler eller tatueringar. Den stereotypa ”badboyen”

gör sig synlig.

Det första citatet sägs av deltagaren Aina som beskriver hennes drömkille utseendemässigt, med ”mörkt hår, långt hår och tatuerad”. Det andra citatet kommer från deltagaren Björn, som handlar om hur en tjej ska se ut, ”hon ska ha höfter, rumpa och hela den formen”. Det tredje citatet från deltagaren Samir handlar om hur hans drömtjej i Paradise Hotel ska se ut, ”hon ska vara blond, kort och med stor rumpa”.

Alla dessa tre citat från deltagarna präglas av kroppsideal och utseende. Både kvinnans bild av mannen och mannens bild av kvinnan passar in i de olika koder som finns för det feminina och maskulina.

I scenen tolkas både kvinnan och mannen som bärare av det sexuella, dock är fortfarande bilden på en kvinna i lättklädda kläder mer sexuellt laddad och utmanande än en man med muskler och badbyxor.

De kvinnliga deltagarna uppfattas och tolkas som de förväntas vara, smala, snygga, sexiga samtidigt som männen ger en bild av den manlighet som förknippas med den stereotypiska mannen, stor och stark. Mediernas bild av könen gör sig tydlig i hur en kvinna gentemot en man ska se ut.

7.2.3 Gestaltning

I denna scen gestaltas en presentation av deltagarna som är med i Paradise Hotel. Växelvis visas bilder på alla tio deltagare, endast iklädda bikinis och badbyxor – i enstaka bilder visas deltagare i en öppen skjorta eller tröja. Sättet vi som mottagare uppfattar deltagarna beror på bilden vi får se. De kvinnliga deltagarna gestaltas i små badkläder, långt utsläppt hår,

35 sminkade, blöta av vatten, poserande på en strand eller i vattnet. De gestaltas som det typiska sexobjekt som är skapat av medierna. Männen gestaltas som den stereotypa mannen med tatueringar och muskler. Deltagarna passar väl in i de fördomar som finns om det socialt konstruerade könet.

7.3 Scen 2, Avsnitt 2 – Snurraflaskan-leken.

Klippet utspelar sig inne på hotellet, det är kväll och mörkt ute. Det är fest på hotellet och tjejerna och killarna sitter samlade på golvet och dricker. Alla killar sitter med bar överkropp och tjejerna är klädda i topp och kjol samt klackskor.

Jesper. J startar igång en lek och säger åt en av de kvinnliga deltagarna att ställa sig på bordet och dansa sexigt framför de andra deltagarna.

I bakgrunden vrålar tjejerna ja till Jespers förslag på lek. Därefter ställer sig Lenita på bordet och hasar sig upp och ned. Alla vrålar och klappar händer.

Leken fortsätter och alla dricker. Två kvinnliga deltagare har blivit tillsagda att hångla, vilket de gör. Niklas: ”Festen är helt grym, brudarna är spårade, de är party!”.

Leken fortsätter med att en kvinnlig deltagare måste ge en manlig deltagare en lap-dance.

Samtidigt hörs de övriga deltagarna applådera och skrika.

En manlig deltagare säger åt en kvinnlig deltagare att ta av sig kläder, vilket hon gör genast och frågar om det är de enda han vill.

Scenen fortsätter sedan med olika synkar mellan de tre deltagarna Jesper. J, ”Paow” och Samir. I synkarna pratar de om hur stora chanserna är att få ligga, och vem som kanske får ligga med vem.

7.3.1 Bilder och tilltal

Bildperspektivet i denna scen är i största del långdistans och medeldistans. Långdistansen visar hela gruppen till och från under lek-momentet, medeldistansbilden visar upp reaktionsbilder och även de utmaningar vissa av deltagarna måste göra. Betydelserna för dessa bildperspektiv blir i likhet till varandra betydelsefullt. Långdistansbilden som visar gruppen och någon enstaka utmaning får sitt opersonliga tilltal då medeldistansbilderna fokuserar på bland annat när två av de kvinnliga deltagarna hånglar och när en av de manliga deltagarna får en lap-dance av en annan kvinnlig deltagare. Medeldistansbilden blir i kontrast till långdistansen nästan en närbild som verkligen känns intim med tanke på vad den visar.

36 7.3.2 Genus

Kroppsspråket och poser gör sig som bekant betydande i många bilder. I denna scen syns uttryck i dans och även kroppslig närhet och intimitet mellan deltagarna.

Jesper. J, den deltagare som tar tag i leken citeras: ”Nu kör vi snurraflaskan, och lättar på stämningen lite grann. Det är jag som snurrar så det är jag som bestämmer. Upp på bordet där och kör någon lite halv sexig låt, halv sexig dans då”.

Den attityd och uttryck han har, kan kopplas till stereotypen om den dominerande och bestämda mannen. Han går in i ledarrollen över både de kvinnliga och manliga deltagarna.

Den dominanta och aktiva mannen tar plats och kvinnan lyder hans utmaning och ställer sig på bordet och dansar.

De tre övriga händelserna som inträffar då två tjejer hånglar, en tjej gör en lap-dance och en tjej klär av sig – utstrålar den svaga sexuella kvinna. Alla ovanstående händelser sker genom att andra säger åt dem att göra de, kvinnan går in i könsrollen som den svaga, som lyder och är underordnad mannen.

Dessa tre nedanstående citat finns med i slutet av denna scen. Alla citat kommer från synkar, och handlar om sex.

Jesper. J: ”Samir, om han inte dricker för mycket och ballar ut kommer han kanske säkert få ligga med Paow”. Återigen anammas Jesper av den dominerande mansrollen, han tar på sig ledarrollen och tror sig veta mycket.

I en synk efter säger den kvinnliga deltagaren ”Paow”; ”Kanske, kanske, kanske går jag med på lite pilla, inte mer än så, inte nu faktiskt, för jag vill inte vara en slampa och släppa till det första jag gör liksom, men jag vet inte vad som händer man ska aldrig säga aldrig”.

Sista synken med Samir; ”Jag vet inte vad som händer, vi får se om jag vill ligga med henne med några bärs och lite sprit alltså, (djup suck) ...inte bra”.

Ur ett genusperspektiv beskriver ”Paow”, att hon inte vill vara en slampa som ligger med någon första dagen. Om detta ska kopplas till stereotypskapandet och femininitet, finns otaliga mönster hur en kvinna ska vara och inte vara.

Samir axlar i sin tur rollen som överordnad kvinnan, då han talar om att han får se om han vill ligga med henne eller inte. Detta går att koppla till den klassiska bilden av mannens sexualitet, att de är dominanta, villiga och aktiva till skillnad från kvinnan som anses ha en mer passiv sexualitet.