och skatter . .

styrelse

GuNNAR ENGELLAU (ordförande) Göteborg EBBE SVENssoN (vice ordloran de) Bromma ULF AF TROLLE Askim

PER CARLSSON Hovås ToRE BRow ALDH Stockholm SIGURD LruNGCRANTZ Göteborg PEHR G GYLLENHAMMAR Göteborg

styrelsesuppleanter LEIF MAGNUs Köpenhamn PER EKsTRÖM Göteborg BENGT DARNFORS Askim

Revisorer

LARS ELVSTAD auktoriserad revisor GösTA JACOBSSON auktoriserad revisor

Revisorssuppleanter

RAGNE BILLING auktoriserad revisor SVEN-RUNE RoHLIN auktoriserad revisor

Koncernrevisor LARs ELvsTAD

Koncernledning

PEHR G GYLLENHAMMAR verkställande direktör PER EKSTRÖM förste vice verkställande direktör BENGT DARNFORS andre vice verkställande direktör

AB Volvos förste vice verkställande direktör och styrelseledamot Svante Simonsson avled den 4 oktober 1971.

Svante Simonsson inträdde i direktionen för AB Volvo som teknisk chef år 1956. Han bar ansvaret för produktionen och för ut byggandet av Volvos produktionsanläggningar i Sverige och utomlands.

Omslagsbilden är tagen vid Volvo Umeverken som har utvecklats snabbt. I etapper har 19 mkr investerats i ut- byggnader av anlägg- ningen. Volvokoncernen ger idag sysselsättning åt närmare 1.000 personer i Norrland inom egna anläggningar och hos leverantörer.

-voL-vO 1971

ÅRSREDOVISNING FÖR 1971 - FYRTIOFEMTE VERKSAMHETSÅRET

Innehäll

Styrelse, revisorer, koncernledning 2 Verksamheten i sammandrag 3 Till aktieägarna

5 Förvaltningsberättelse 5 Koncernöversikt 8 Personvagnar 10 Lastvagnar 12 Bussar

13 Marin- och industrimotorer 14 AB Bolinder-Munktell 16 Volvo Flygmotor AB 18 Övriga dotterbolag

20 Personal, hälsovård och utbildning 21 Miljövårdande insatser

21 Anskaffning och transporter 22 Nya anläggningar

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles i Volvohallen vid Volvos huvudkontor i Göteborg, fredagen den 19 maj 1972 kl. 10.00.

Bussar avgår från Gustav Adolfs Torg kl.

09.15. Aktieägare, som önskar delta i förhand- lingarna, skall anmäla detta hos styrelsen senast tisdagen den 16 maj 1972.

23 Moderbolaget

26 Kapitalbehov och utdelningspolitik 27 Förslag till vinstfördelning

28 Revisionsberättelse 29 Koncernen 1967-1971 30 Koncernens balansräkning 31 Koncernens resultaträkning 32 Kommentarer koncernbokslut

34 Moderbolagets balansräkning 35 Moderbolagets resultaträkning 36 Kommentarer moderbolagets bokslut 40 Tabeller och diagram

44 Organisationsplan strukturplan

Upphöjd siffra i texten hänvisar till tabe/Jer pd sidorna 40-43.

Förslag tiD vinstutdelning

Till bolagsstämmans förfogande står dispo- nibla vinstmedel uppgående till 165,5 mkr.

styrelsen och verkställande direktören före- slår bolagsstämman att utdelning för år 1971 lämnas med kronor 4: - per aktie till de aktie- ägare, som den 24 maj 1972 är registrerade i bolagets aktiebok. Utdelningen, som mot- svarar 8

%

på bolagets aktiekapital och tar i anspråk 41,0 mkr, utbetalas genom Värde- papperscentralen VPC AB.

Verksamheten i sammandrag

(Belopp i mkr där ej annat anges)

Försäljningsvärde . . . . . Överskott före bokslutsdispositioner

och skatter . .

i% av försäljningsvärde Bokslutsdispositioner

Skatter. . . Nettovinst .

i kronor per aktie

Föreslagen utdelning, moderbolaget

i

kronor per aktie . . . Omräknad vinst i kronor per aktie**) Årets nyinvesteringar i anläggningar Antal anställda 31.12

Löner . . . .

KONCERNEN

1971 6.103;8

463,5 7,6 222,9 113,2 127,1 12:40

22:60 612,2 41.155 1.241,3

1970 5.323,6

459,1 8,6 215,9 112,4 130,7 12:70

22:40 460,4 38.866 1.080,6

MODERBOLAGET

1971 3.867,6

316,4 8,2 179,5 41,8 95,1 9:30

41,0 4:- 15:40

422,8 27.308 832,5

1970*) 3.481,4

339,4 9,7 179,3 59,5 100,6 9:80 41,0 4:- 16:55

335,6 25.817 721,3

*) 1970 års värden för moderbolaget omfattar även Olofström AB, som fusionerades med moderbolaget 1971.

**) Med omräknad vinst avses vinst f<:ire bokslutsdispositioner och skatter reducerad med en skattebeläggning av 50%. Vid beräkningen av vinst per aktie har hänsyn tagits till fondemissionen 1970.

•••) Utdelning per aktie enligt nedanstående diagram är beräknad på antal aktier efter 1970 års fondemission.

,

. . Omräknad koncernvinst i 1u par aktie

\ ,~.

~-?:fTlräknad. y1 nst ··'"l .. , ..

--~--.

l'~ ·,

~ ..- _;:

-·,.:

•

•

•

•

Till aktieägarna

År

1971 var ett

år

då inflationen var kraftig

i

världsekonomin, då oron kring valutornas ställning utlöste kriser och då många stater omgav sig med nya handelshinder. År 1971 kan sägas ha varit ett år då världshandeln tog ett steg tillbaka.

Hela bilindustrin påverkades av den allmänna

ekono~iska

osäkerheten.

På de flesta håll har man haft att möta kraftigt ökade löner och material-

kostnader och dessutom nya krav på produkterna ifråga om främst avgasrening och säkerhet.

Mot denna bakgrund får Volvokoncernens resultat

år

1971 ses som för- hållandevis tillfredsställande. Koncernens omsättning ökade med 15%

(21% f.å.) från 5.324 mkr till 6.104 mkr. Resultatet blev i stort sett oförändrat från föregående år, vilket innebär att koncernens lönsamhet försämrades.

Volvokoncernen har kunnat behålla sin ledande ställning på den nordiska marknaden - totalt sett. En allt större andel av koncernens produktion avsätts dock utanför Sverige.

Den stigande avsättningen utomlands gör att Volvo kommer att satsa allt- mer på den internationella marknaden och öka resurserna utanför Sverige.

Investeringarna måste av handelspolitiska skäl göras nära de större mark- naderna. Närhet till kunderna är dessutom en förutsättning för god service.

Detta betyder inte att Volvos satsning på Sverige upphör, tvärtom skall

en stark förankring på den internationella marknaden ses som den bästa basen för en god tillväxt hemma. De under året ingångna avtalen om tillverkning av personvagnsmotorer i Frankrike och om konstruktion och utveckling av lätta lastvagnar i internationellt samarbete får ses som led i denna utbyggnad av resurserna. De nya anläggningarna i Arvika, utbyggnaderna i Skövde, Färge- landafabriken och Kalmarfabriken visar på förstärkningen av koncernens svenska resurser.

Problemen med att få arbetskraft är emellertid på vissa platser betydande.

Detta gäller speciellt storstäderna och beror på både storstadsmiljön och företagsmiljön. Undersökningar har visat att våra anställda lämnar oss på grund av långa res:ider och en bostadsmiljö som de inte tycker om, men också på grund av att vissa arbetsuppgifter ses som enformiga och isolerande genom att grupparbete och gruppkontakt saknas

i

de stora verkstäderna. På Volvo gör vi nu kraftiga insatser för att

i

samråd med kommunerna åstadkomma bättre bostads- och reseförhållanden och inom vår egen organisation söker vi göra arbetsuppgifterna intressantare och mer tillfredsställande för de anställda.

Volvos personella resurser kommer under de närmaste åren att bli av utom- r

ordentligt stor betydelse. Löneläget i Sverige är i förhållande till de flesta andra länder högt. Vår förmåga att rekrytera arbetskraft och att dämpa överrörlighet och hög frånvaro kommer att påverka vår framtida konkurrensförmåga.

3

Samarbetet inom företaget har fortlöpande vidgats och fördjupats. De an- ställda medverkar i projektgrupper för ändrad arbetsorganisation och för förbättring av arbetslokaler. Att skapa arbetsplatser som kan bereda de an- ställda tillfredsställelse i arbetet är en angelägenhet för hela samhället. På de punkter där ömsesidiga förebråelser mellan företagsamhet, organisationer och myndigheter kan ersättas av en konstruktiv diskussion bör det vara möjligt att nå tillfredsställande lösningar.

Genom det svenska samhällets avancerade ekonomiska och sociala struktur har vi tidigare än de flesta länder mött nya problem med arbetsorganisation och arbetsmiljö. Dessa problem ser Volvo därför inte som ett hot. Förtrogen- heten med denna typ av frågor kan innebära en förstärkning av konkurrens- förmågan.

Tillverkning och försäljning av personvagnar är den värdemässigt mest betydande delen av koncernens verksamhet. Inom detta område har vi kon- centrerat oss på ett begränsat produktsortiment. Detta är vårt sätt att nå till- räcklig volym och därmed rationaliseringsvinster trots vår internationellt sett ringa storlek. Denna inriktning ger oss minskad flexibilitet. Detta skall vi kompensera med att i ledningen av företaget utnyttja vår relativa litenhet till att snabbt tillvarata nya möjligheter på marknaden.

Volvo har målmedvetet byggt upp produktions- och marknadsförings- resurser inom EEC. Företaget har därmed minskat sin sårbarhet för block- bildning i handeln. Om handelshinder av icke-tariffår natur kan förhindras växa upp, ger ett varaktigt avtal om fri handel med EEC Volvo bättre möjlig- heter att utan begränsningar kunna utnyttja koncernens samlade resurser.

Om de protektionistiska tendenser, som förmärkts under 1971 , inte marke- rar inledningen till större tull- och handelshinder i världshandeln och om den svenska kostnadsökningen inte blir större än den i utlandet, kan koncernens omsättning 1972 väntas öka med 12-15 % i löpande priser. Volvo torde inte under 1972 helt kunna uppväga kostnadsstegringarna i produktionen genom ökad produktivitet respektive prishöjningar och därför kommer Volvo-

koncernens resultatökning troligen att bli något långsammare än omsättnings-

ökningen.

Upphöjd siffra i texten hänvisar till tabeller på sidorna 40-43.

Förvaltningsberättelse

Koncernen

Tillfredsställande fdrsäljningsutveclding Försäljningsutvecklingen på de flesta markna- der var under 1971 tillfredsställande mot bak- grund av den oroliga världskonjunkturen.

Totalmarknaden för personvagnar i Sverige fortsatte dock att sjunka. s Så var också fallet i Danmark. Volvo bibehöll emellertid totalt sett sin ställning som ledande personbilsmärke i Norden.

Expansionen i Europa utanför Norden var kraftig. I Europa är nu Storbritannien den största utomnordiska marknaden för både personvagnar och lastvagnar. De franska och tyska personvagnsmarknaderna utvecklade sig också lovande. Försäljningen i USA ökade trots de svårigheter som uppkom genom in- . föraodet av den speciella importavgiften. I

Kanada nåddes ett bättre resultat än någon gång tidigare. Aktiviteterna i Australien och Syrlostasien ökade.

Stigande krav på bilindustrin

Kraven på bilindustrin har stegrats under de senaste åren. För Volvo har dessa krav inte inneburit någon överraskning. Produktutveck- lingen inom Volvo inriktades tidigt på säker- het. Ä ven om de nya bestämmelser som avise- rats i speciellt USA är mycket långtgående bör det vara möjligt att tillgodose dem på ett till- fredsställande sätt. Det bör också vara möjligt att samtidigt som den övriga bilindustrin kunna tillgodose kraven på avgasrening. Kost- nadsfaktorerna är i detta sammanhang av stor

Kon~ föraliljning l utlandet mkr

- Norden - Ovnga Europa

• • Nordamerika

• • Ovr1ga marknader

.,...

_,...,..

1500

750

500

---

- - - - - 250

·---

1967 68 69 70 71

betydelse. Möjligheterna att finna ekonomiska lösningar skulle avsevärt fOrbättras om län- derna i Europa kunde enas om enhetliga nor- mer för ~äkerhet och för miljöskydd.

Nya samarbetsavtal

Med de franska företagen Peugeot och Renault träffades överenskommelse gällande utveck- ling, konstruktion och tillverkning av per- sonvagnsmotorer. Genom detta avtal mins- kas Volvos utvecklings- och investeringskost- nader. Det nya bolaget, Societe Franco-Sue- doise de Mateurs - P.R.V. är redan konsti- tuerat och etablerat. Med franska Saviem,

holländska DAF och tyska Klöckner-Hum- boldt-Deutz har avtal träffats om konstruk- tion och utveckling av lastvagnar i storlekarna 6-13 tons totalvikt. Detta avtal breddar Vol- vos framtida produktprogram. Båda avtalen har det gemensamt att Volvo går in på jäm- ställd basis med de övriga parterna och bibe- håller full självständighet.

Fortsatt utbyggnad i Belgien

Volvos personvagnsfabrik i Belgien byggs ut fOr tillverkning och målning av karosser med en planerad produktion av ca 70.000 vagnar om året jämfört med dagens ca 30.000.

För att bättre kunna försörj~. den kraftigt expanderande europamarknad~n-beslöts i bör- jan av 1972 at.t ett nytt centratiager för reserv- delar skulle uppföras i Gent. Investeringen

belöper sig till 70 mkr.

Olika produktgruppers försäljning mkr

• • Personvagnar

- Lastvagnar och bussar - lnd•Jstn.-skogs-

och lantbruksmaskmer

• • Ovnga produkter

- - - i 400(}

--

- 3000

.

_,...,..

---

~~~---~2000

600 . . . ,, . . ···

---

... ,

..

^{·. · .. · •' ..}

;;..,...--

^{.. '}

·- - - - - ' of: 300

1967 6B 69

·.: ,. ^{70 71}

., ·'

5

Verksamhetens resultat

Koncernens vinst före dispositioner och skat- ter uppgick till 463 mkr mot 459 mkr 1970.

Vinstmarginalen - uttryckt som denna vinst ställd i relation till omsättningen - sjönk därmed från 8,6% till 7,6/o.

Stigande materialpriser och ökade lönekost- nader ledde till högre tillverkningskostnader, vilka endast delvis kunde uppvägas av höjda försäljningspriser.

Ränteutvecklingen i Sverige med diskonto- sänkningar om sammanlagt 2% gav en lägre avkastning på likvida medel än föregående år.

Förändringarna av valutakurserna under året medförde vidare förluster, vilka endast till viss del kunde mildras genom kurssäkringar.

Jämfört med de vid årets ingång gällande valutakurserna resulterade de faktiska avräk- ningskurserna i ett underskott hos moder- bolaget av storleksordningen 25 mkr.

Rörelseresultatet för bilproduktionen blev något lägre än under 1970. Uttryckt i procent av omsättningen sjönk detta överskott från 8,9% till 7,7 /o. För personvagnar minskade rörelseresultatet något bl a till följd av ovan- nämnda kursförluster hos moderbolaget. Per- sonvagnsaffären lämnade dock alltjämt det största bidraget till koncernvinsten. Rörelse- resultatet för kommersiella fordon steg i takt med försäljningsökningen för denna produkt- grupp, medan Volvo Pentas produkter upp- q.ådde en förbättrad lönsamhet.

Bolinder-Munktells resultat blev bättre än föregående år men var fortfarande otillräck-

Koncernens bruttoinvesteringar m k,·

. - lnvestenngar t mkr

-

: · - Antal anstalida 1 tusental

· -

&00 550 500 450

400 :::so

ligt som grund för den fortsatta utvecklingen av bolagets olika verksamhetsområden.

Volvo Flygmotors leveranser ökade avse- värt och företaget redovisade en fortsatt resul- tatförbättring.

Även flertalet av de utländska koncernbola- gen uppnådde högre resultat än föregående år.

Det sammanlagda överskottet hos koncernens utländska enheter motsvarade 30% (28 %) av koncernvinsten före dispositioner.

Koncernens obeskattade reserver tillfördes genom avsättningar till investeringsfonder och lagerreserver samt genom skattemässigt maxi- malt tillåtna avskrivningar 213 mkr. De obe- skattade reserverna uppgick vid årets slut till 1.776 mkr.

Lån och likviditet

AB Volvo och AB Bolinder-Munkten emit- terade under året var sitt 7,5% obligationslån på 75 mkr resp 35 mkr. Bägge lånen har en löptid av 20 år. Tillsammans med återlån från AP-fonden har koncernens långfristiga upp- låning i Sverige därmed ökats med netto cirka 125mkr.

De i föregående årsredovisning omnämnda förhandlingama om krediter på bl a den inter- nationella marknaden har slutförts. Avtal har träffats med ett antal banker och bankgrupper om femåriga revolverande beredskapskrediter i olika valutor på ett sammanlagt belopp av ca 100 milj US dollars. Dessa krediter kan dis- poneras från och med 1972 för finansiering av investeringar utanför Sverige och för export-

Koncernens rintabilitetsutveckling

Vtnst fore utglftsrantor, dispositioner och skatter stalid 1 relatton ttll summa ttllgångar enligt balansrakntng (årsgenomsnttt)

%

--- w

För att möta de säker- hets-och miljökrav som i framtiden ställs på produkterna, har Volvo satsat drygt 200 mkr i ett tekniskt centrum.

Här finns bl. a. ett klimat- laboratorium med en vindtunnel, där vind- styrkor upp ti/150 mfsek kan alstras.

finansiering. För finansiering av utbyggnaden i Gent, upptogs ett långfristigt lån på 700 milj Bfrs hos ett belgiskt bankkonsortium.

Koncernens likvida medel ökade med 378 mkr och uppgick vid årets slut till981 mkr.

Ny koncernorganisation

Parallellt med kapacitetsuppbyggnad och kapitalförstärkning infördes en ny koncern- organisation. Den nya organisationen trädde i kraft den l januari 1972. Principen om väl av-

gränsade resultatenheter har vidareutvecklats.

Huvudkontoret har omorganiserats och om- fattar idag ca 100 personer i koncernledning och koncernstaber. Tidigare centrala enheter har ombildats till s k konsult- och service- enheter som går huvudenheterna tillhanda med tjänster.

7

Personvagnar

Personvagnsförsäljningen dominerande

Tillverkningen och försäljningen av person- vagnar utgör värdemässigt den mest betydande delen av koncernens verksamhet. Försälj- ningen av personvagnar uppgick 1971 ti1160%

av koncernens totala faktureringsvärde. ⁶ Under verksamhetsåret introducerades en ny modell, 1800 ES, en sportbil med nyttout- rymme, främst avsedd för exportmarknaderna. Den nya modellen är en vidareutveckling av Volvo 1800 E. Elektronisk bränsleinsprutning infördes på den 6-cylindriga motorn för Volvo 164. Detta gav denna modell prestanda av mycket hög klass. På samtliga modeller gjordes under året förbättringar främst med inriktning på ytterligare ökad säkerhet.

Nya anläggningar med avancerade utrust- ningar avsedda bland annat för trafiksäkerhets- forskning och emissionsprov fårdigställdes un- der året. Volvo arbetar i likhet med andra fabriker på en prototyp till en säkerhetsbiL

Marknaderna

Den svenska bilmarknaden har under de se- naste åren visat stagnationstendenser. ⁵ Enligt preliminära uppgifter var nettoökningen av det svenska bilbeståndet under 1971 den lägsta sedan början av 50-talet.

Totalmarknaden för personvagnar i Sverige minskade med 2,6%- År 1971 inregistrerades.

51.071 Volvobilar jämfört med 53.567 under 1970. Detta innebar att Volvos marknadsandel minskade en halv procentenhet. Mot slutet av året inträdde dock en stark uppgång i antalet

Personvagnsförsäljningen utanför Sverige m k;

- NordE'n exkl Svenge - ' 12'J0

- ovnga Europa , ,

• • Nordamenka , ; 1000

• • Ovnga marknader ##

~

avslut. Orderstocken från de svenska återför- säljarna var vid ingången av 1972 mycket stor.

Volvo är sedan många år det mest köpta märket i Sverige.

I de nordiska grannländerna ökade total- marknaden i Norge medan den däremot min- skade både i Danmark och Finland. Volvo ökade sin marknadsandel i Norge men fick vidkännas minskad försäljning både i Danmark och Finland. Under 1971 blev 140-serien den mest köpta modellen av personvagnar såväl i Danmark som i Norge.

Inom EEC-området,⁵ där den totala ny- registreringen ökade med 4 %, utvecklade sig Volvos försäljning lovande i Tyskland och Frankrike. Försäljningsorganisationen för- stärktes avsevärt. På europamarknaden i övrigt visade speciellt Storbritannien och Österrike fortsatt god tillväxt. Volvoregistreringarna i Storbritannien ökade med 48%. I Österrike uppgick ökningen ti1142 %.

Försäljningen i Nordamerika utvecklade sig gynnsamt. Under andra halvåret försvårades leveranserna till USA genom hamnarbetar- strejker. Införandet av importavgiften i USA i augusti medförde också en uppbromsning av försäljningen av importerade bilar.

I USA registrerades 9,7 miljoner person- vagnar år 1971, en ökning med 16% i jäm- förelse med 1970. Importbilarna svarade för 15% av marknaden.

Totalt fakturerades ett större antal Volvo- vagnar på USA-marknaden än något tidigare år. Vissa organisationsförändringar genom- fördes under året för att kunna hantera de sti- gande volymerna. Utvecklingen på den kana- densiska marknaden var mycket god. Detta gäller både tillverkning och försäljning. Volvos registreringar ökade med 22%.

Kapacitet

Den tillgängliga produktionskapaciteten un- der 1971 utgjorde 215.000 pers~nvagnar. Den- na togs helt i anspråk. Produktionskapaci-

Under den senaste fem- årsperioden har expor- tens andel av AB Volvos försäljning ökat från ca 53 procent 1966 til/70 procent 1971.

(',

-·

()

9

Lastvagnar

Den totala efterfrågan på lastvagnar har under 1971 visat en viss avmattning på praktiskt taget samtliga marknader. Detta får ses mot bakgrund av att lastvagnar erfarenhetsmässigt är en relativt konjunkturkänslig produkt. Till följd av den minskade efterfrågan har många tillverkare tvingats reducera sina tillverknings- program.

Volvo kunde däremot - bortsett från en viss minskning i de lättaste klasserna - bi- behålla sin höga tillverkningstakt, vilket inne- bar att produktionskapaciteten utnyttjades i praktiskt taget full utsträckning.

Volvos nya tunga lastvagnsmodell F89 med dess olika varianter blev redan vid introduk- tionen 1970 en stor framgång. Trots extra- ordinära produktionsinsatser var leveranstider- na vid årsskiftet långa för denna vagn på fler- talet marknader. För 1972 planeras en avse- värd produktionsökning för denna vagntyp.

Marknaderna

Totalmarknaden i Sverige för lastvagnar över l O tons totalvikt minskade med Il ,5% till 5.767 enheter. Volvo ökade dock sin marknads- andel till över 50

%.

Försäljningen utanför Sverige ökade ytter- ligare i betydelse och Volvo avsatte 78% av 1971 års lastvagnsproduktion på exportmark- naderna.

Volvo förbättrade sin ställning som mark- nadsledare när det gäller tyngre lastvagnar i Norge, Danmark och Finland. Försäljningen utvecklades gynnsamt även på de flesta övriga

Lastvagnsforsaljningen utanför Sverige .nkr

-Norden ex\d. Svenge - Övnga Europa

350

• • Ov11ga marknader

exportmarknaderna. Speciellt goda resultat uppnåddes i Storbritannien, Frankrike och Schweiz.

Inriktning

satsningen på kvalitet, livslängd och drift- säkerhet har gett Volvos lastvagnar ett gott namn och i hög grad främjat försäljningen.

Möjligheterna att under 1972 avsätta ett till- verkningsprogram av ungefår samma storlek som 1971 bedöms därför som goda.

Som ett led i arbetet att åstadkomma ökad säkerhet har Volvo bildat en trafiksäkerhets- grupp. Denna har på platsen studerat ca 300 trafikolyckor· med lastvagnar inblandade. Er- farenheterna tas främst tillvara vid utveckling- en av framtida produkter men vissa ändringar av nuvarande produkter har även initierats av denna verksamhet.

På Eriksbergs varv transporterar en NB 88 färdigsvetsade fartygs-

sektioner med vikter upp till 350 ton.

Två tankvagnar FB 88 med en kapacitet på 160.000 liter, kan på 13 minuter tanka en jumbo-jet.

Bussar

Ökad försäljning

Efterfrågan på Volvos bussar var god under 1971. Faktureringen ökade med 30% i för- hållande till 1970 och exportandelen utgjorde 80%.⁹

Mot slutet av året märktes en viss dämpning av orderingången och orderstocken vid in- gången a v 1972 blev därför lägre än ett år tidigare.

Ledande bussmärke i Norden

Volvo befåste ytterligare sin ställning som ledande bussmärke i Norden. Antalet levere-

rade enheter på de europeiska marknaderna ökade och även de utomeuropeiska markna- derna visade överlag en positiv utveckling.

Bussmodellen B58 med mittmotor har ytter- ligare stärkt sin ställning hos både gamla och nya kunder. Den nya stadsbussen B59 med avancerade prestanda rönte ett stort inter- nationellt intresse. Leveranser av den senare modellen har påbörjats bl a till Köbenhavns Sporveje.

Den för 1972 tillgängliga produktionskapa- citeten beräknas bli utnyttjad.

Köbenhavns Sporvej1•

tecknade under året kontrakt på ytterligm 69 av Volvos nya sta, buss, Volvo B59.

l~-

Volvo Penta är en av världens största till- verkare av marin- (} torer med inboardf

t;_, outboard-drev. Exporten utgör över 80 procent av försäljningen.

Marin- och industrimotorer

Försäljningsökning

Ansvaret för produktutveckling och mark- nadsföring av marina och stationära motorer åvilar AB Volvo Penta. Företagets omsättning och resultat ingår i AB Volvos rörelse. Tillverk- ning och försäljning utvecklade sig under 1971 gynnsamt. ¹¹

Trots att försäljningen av fritidsbåtar på grund av den allmänna konjunkturnedgången minskade på flera betydelsefulla marknader kunde Volvo Penta öka sin försäljning a v ma- rinmotorer. På vissa marknader - Japan, Västtyskland, Frankrike - uppnåddes bety- dande ökningan.

Försäljningen från AB Volvo Penta under 1971 uppgick till 236 mkr vilket innebar en ökning från föregående år med 21

/o.

Export- värdet, 190 mkr, representerade 81% av om- sättningen.

Konjunkturnedgången på den svenska marknaden ledde till en minskad försäljning av marinmotorer. Denna minskning kompen- serades dock mer än väl av en ökning av industrimotorförsäljningen.

Den låga tillväxt inom fritidsbåtsindustrin som präglade utvecklingen på de danska och norska marknaderna 1970 var påtaglig också under 1971 och ledde till en något minskad för- säljning av lätta marinmotorer. Avsättningen av övriga motorer till samtliga grannländer

ökade däremot. Den största relativa upp- gången skedde i Finland.

Försäljningen på den europeiska marknaden utanför Norden utvecklades tillfredsställande.

Produktutveckling

Produktutvecklingen har under året bedri- vits med fortsatt intensitet och bl a resulterat i ett helt nytt Aquamaticdrev, typ 750, som i kombination med en nyligen utvecklad diesel- motor på 250 hk, TAMD 70, i första hand är avsett för större planande båtar.

För de under året introducerade lätta tvåcylindriga bensin- och dieselmotorerna MB 10A respektive MD 6A liksom för övriga segelbåtsmotorer har ett nytt kompakt back- slag utvecklats. Detta backslag medger väx- ling och varvtalsreglering med en enkel reglage- spak och med små reglagekrafter.

Intensifierad marknadsbearbetning

En intensifierad marknadsbearbetning med- förde en avsättningsökning i USA trots att produktionen av fritidsbåtar visade stagne- rande tendenser. Utvecklingen av markna- derna utanför Europa och Nordamerika var positiva även om en obetydlig tillbakagång kunde konstateras när det gäller Sydamerika.

Tillgänglig kapacitet beräknas bli utnyttjad under 1972.

13

AB Bolinder-Munktell

skogsmaskiner ökar snabbast

Bolinder-Munkten tillverkar och marknadsför entreprenadmaskiner, lantbruksmaskiner och skogsmaskiner. Entreprenadmaskinerna utgör något mer än hälften av den totala fakture- ringen och lantbruksmaskinerna något mer än en tredjedel. Försäljningen av entreprenad- maskiner ökade under 1971 med 13%, lant- bruksmaskiner med 4% och skogsmaskiner med 50%- När det gäller skogsmaskiner var efter(rågan större än tillverkningskapacite- ten.

En ny lastbärande 6-tons skogsmaskin, SM 462, introducerades i slutet av 1971. Under året utvecklades en provserie av en s k process- maskin som utför kvistning och kapning av hela träd. Liksom 1970 avsattes 1971 49% av Bo- linder-Munktells totala produktion på export- marknaderna.12 Den viktigaste marknaden utanför Sverige var de övriga nordiska län- derna där försäljningen uppgick till 19% av den totala faktureringen. Europa utom Norden svarade för 18% och övriga världen för 12%-

BM-företagens fakturerade leveranser öka- de under 1971 med 14% till 943 mkr (825 mkr). Moderbolagets fakturering ökade med 9% från 643 mkr till 698 mkr.

Lägre produktionsvolym

Produktionsvolymen i verkstäderna var lägre än föregående år. Detta gällde främst Eskils- tuna och Halls berg. Gjuteriet i Eskilstuna nedlades under första halvåret. Det nya gjute- riet i Arvika påbörjade under året leveranser såväl inom Bolinder-Munkten som till Volvo.

. BM:a f&säljnlng 1MQ' produklgnapp m kr

·

^-~

t\ • -

Lantbruksmask1~e/. ^.

•. ~-~:.-Entreprenad och skogsmaskmer · - 440 .:',' ,:-_.. • • Ovrrg fi:llsaljnmg ,_' ~--. ; . • '< .-• · 400 ·

• ~, •• l , • • "

-: ... • • • • • ·.:_:::·. > ... • ~'---360

: :··v:··· .. : . " ', ·. "•'.

'"' -~~---3.20

· .

- - - - 2 8 0

Resultatutveckling

Resultatet förbättrades jämfört med före- gående år trots viss undersysselsättning i verk- städerna och inkörningskostnader för det nya gjuteriet i Arvika, men blev fortfarande otill- fredsställande och otillräckligt som grund för den fortsatta utvecklingen av bolagets olika verksamhetsområden. En nödvändig förbätt- ring av bolagets konkurrenskraft och lönsam- het kräver en anpassning av tillverknings- kostnaderna till en lägre nivå. Para11ellt där- med fordras betydande investeringar främst i produktutveckling och i marknadsföring på export.

Årets överskott medgav att möjligheterna till konsolidering av bolaget genom avsätt- ning till varulagerreserv kunde helt utnyttjas.

Bolagets välkonsoliderade ställning och goda likviditet utgör en solid grund för verksam- hetens fortsatta utveckling.

Ny organisation

Bolaget har hittills styrts genom en funktionell organisation. Denna har visat sig mindre läm- pad att motsvara de krav som bolagets om- fattande verksamhet och fortsatta utveckling ställer. Under 1971 igångsattes arbetet med en omorganisation Iör att skapa en decentrali- serad produktinriktad organisation. Beslut träffades i början av 1972 om genomförande av en organisation med separata enheter för entreprenadmaskiner, skogsmaskiner respek- tive lantbruksmaskiner, var och en med resur- ser för produktutveckling, konstruktion och marknadsföring. Omorganisationen omfattar

Bolinder-Munkte/l h, under det senaste år.

kraftigt utvidgat sitt produktprogram inon

entreprenadenheten.

Idag är Bolinder- Munkte/Is lastmaskil Europas mest köpta.

Ett tjugotal maskim.1

r.er

·e-

•on

Bolinder-Munktelllan-

~l ~ade under året en ny sKogsmaskin - SM 462.

Den nya produkten har genomgått en lång A'' utvecklingsperiod med

~.:. .. .. '!lktiska prov.

även bolagets produktionsenheter och förut- ses höja effektiviteten, vilket tillsammans med kostnadsminskande åtgärder bedöms ge suc- cessiv resultatl6rbättring.

Bolagets försäljnings- och produktionspro- gram för 1972 baseras på bedömningen att den svaga konjunkturutvecklingen under 1971 fort-

sätter under större delen av året. För entrepre- nad- och lantbruksmaskiner beräknas denna utveckling medföra oförändrade leveransvo- lymer. Det breddade skogsmaskinprogrammet väntas ge en omsättningsökning för denna produktgrupp.

15

Volvo Flygmotor AB

starkt ökad fakturering

Volvo Flygmotors fakturering steg från 137 mkr till 204 mkr. Företaget visade en fortsatt resultatförbättring. Den starka ökningen av omsättningen berodde främst på att ett stort antal flygmotordetaljer upparbetades under 1970. Härtill kommer att en stor initialinsats gjordes för utvecklingen av motorn till Viggens jaktversion.

Turbojetmotorer

Serieleveranserna av turbojetmotor RM 8 för attackversionen av flygplan 37 Viggen fort- satte planenligt under året. Det omfattande utvecklingsarbetet på motorn avslutades i och med att en av de första seriemotorerna genom- gick typprov.

Företaget erhöll delbeställningar avseende en omfattande vidareutveckling av motorn.

Flygmotor skall också utföra översyner av RM8-motorn under de närmaste åren. Verk- samheten med översyner av civila jetmotorer ökade.

Erhållna beställningar av turbojetmotor RM6 för flygplan 35 Draken till såväl det svenska som till det danska flygvapnet slut- levererades. Av inneliggande beställningar återstår leverans av ett antal motorer till det finländska försvaret. Översyner och modifie-

ringar av RM 6 fortsatte och kommer att fortgå under 1972.

Övriga motorer

Serieleveranserna av vätskeraketmotor VR35 följde uppgjorda program. Typarbetet avslu- tades med godkänt typprov.

Företaget bedrev på uppdrag av Försvarets Materielverk forsknings- och utvecklingsarbe- ten inom områdena turbojet-, ramm-och raket- motorer.

Civiltillverkning

Tillverkningen av styrinrättningar till AB Volvo fortsatte i ökad takt.

Produktion och försäljning av hydraul- maskiner följde i stort sett uppgjorda program.

Dotterbolag för marknadsföring bildades i Västtyskland och Frankrike.

Ett nytt tillverkningsobjekt, brännkammare för sulfatgasrening, igångsattes och beställ- ning erhölls på ett aggregat. Förhandlingar om ytterligare order pågår.

Försvarsanslagen

En eventuell nedskärning av försvarsansla- gen skulle komma att negativt påverka före- tagets sysselsättning. För att motverka detta genomförs betydande insatser för att bygga upp en civil produktioninom Volvo Flygmotor.

Även om utvecklingen skulle bli gynnsam kommer det emellertid att ta åtskilliga år innan företaget kan ha en civil produktion av till- fredsställande omfattning.

Utvecklingen av Vig_1 motorn - RM8 - l krävt drygt 4.000.001 arbetstimmar. Serie~

produktionen är nu ¹ gång.

Volvo Flygmotor har vecklat en serie hydr·(

maskiner, inom effei, området 0,5 till140 l som finner allt flera ' vändningsområden. J denna containerlyftar Dyna-Lift, arbetar }l av Flygmotors hydra~

maskiner som flödes- och kraftfördelande pumpar och motorer

ren-

lar

'l

17

Övriga dotterbolag

Sverige

Försäkrings AB Volvia förbättrade under 1971 ytterligare sin marknadsandel för vagnskade- försäkringen. Antalet vagnskadeförsäkringar ökade med drygt 14% och de totala premie- inkomsterna med 28%.

Under året genomfördes premiehöjningar den l maj med 7% och den l september med 20%-Höjningarna gjordes sed~ Försäkrings- inspektionen i förra fallet medgivit kompensa- tion för den vid årsskiftet 1970-71 höjda mervärdeskatten och i senare fallet upphävt prisstoppet. ÖVriga forsäkringsbolags höj- ningar var större.

· Vagnskadeförsäkringen redovisade ett god- tagbart resultat medan delkaskof6rsäkringen

- till övervägande del beroende på det kraftigt ökade antalet stöldskador - givit underskott.

Resultatet för 1971 medger oförändrad ut- delning samt förstärkning av försäkringsfond och reserver till maximala belopp.

AB Volvator svarar för Volvos engagemang i distributionsledet i Norden och medverkar vid utvecklaodet av återförsäljarnätet inom detta marknadsområde.

Under 1971 förvärvades samtliga aktier i ett återförsäljarföretagiSverige och ett i Danmark.

Vidare förvärvades resterande aktier i två tidi- gare delägda svenska återforsäljarföretag.

Volvatorgruppens omsättning uppgick 1971 till 452 mkr (370 mkr) varav 98 mkr är hänför- liga till under året förvärvade företag. Efter högsta skattemässigt tillåtna avskrivningar redovisar Volvatorgruppen före bokslutsdis- positioner och skatter en vinst på 3,4 mkr.

Investeringar i fastigheter och maskiner un- der året utgjorde 13,7 mkr.

Efter årets avsättningar till varulagerreser- ver är dessa reserveringsmöjligheter i stort sett ianspråktagna. Utdelning kommer ännu ej att lämnas.

övriga Norden

säljniogen av dumpers och Volvo Penta-pro- dukter bidrog.

Volvo Bil A/S, Köpenhamn, nådde ungefår samma omsättning, ca 170 mkr, och resultat som 1970. Personvagnsförsäljningen minskade med 9

%,

vilket dock till största delen kunde uppvägas av en ökad försäljning av last- vagnar.

Bolinder-Munktells dotterbolag i Danmark, Volvo Traktor A/S, ökade sin omsättning med 24% till 43 mkr, främst tack vare större försäljning av dumpers och lastmaskiner.

Ökade skattebelastningar för personvagnar medförde i Finland en minskad totalmarknad och en lägre personvagnsförsäljning för Oy Volvo-Auto Ab. Bolaget nådde dock goda resultat i sin försäljning av kommersiella for- don och en något större omsättning, ca 240 mkr, än 1970. Resultatet av verksamheten blev emellertid lägre delvis beroende på deval- veringsförluster. En ny lastvagnsanläggning i Gruvsta, ca 10 km från Helsingfors' centrum, färdigställdes. Bolagets aktiekapital höjdes un- der året med 5,5 milj. FM och procentuellt oförändrad utdelning kommer att föreslås.

Bolinder-Munktells dotterbolag i Finland, Oy Bolinder Ab, uppgick genom fusion i Oy Volvo-Auto Ab.

Övriga Europa

Volvos monteringsfabrik i Belgien, Volvo Europa N V, ökade sina leveranser med över 20% till 425 mkr. Resultatet förbättrades och utdelningen på det under 1970 till 600 milj.

Bfrs ökade aktiekapitalet föreslås procentuellt bli densamma som för det lägre kapitalet 1970.

Produktionskapaciteten för personvagnar är under fortsatt utbyggnad, Ett reservdelslager fOr EEC-området är under projektering med en lageryta på 40.000 m^2•

Det tyska försäljningsbolaget, vars firma ändrades till Volvo Deutschland GmbH, regi-

Pågående utvidgning av bolagets fåltorganisa- tion förorsakade vissa merkostnader under 1971. Resultatet blev ungefår oförändrat från 1970 och en utdelning av samma storleks- ordning som föregående år kommer att lämnas.

Hos Volvo-Bolinders S.A. i Frankrike på- går, liksom i Tyskland, en utbyggnad av bola- gets försäljningsorganisation. I Les Mureaux investeras i en importanläggning som skall betjäna koncernens samtliga produktgrupper.

I Sarcelles, nordost om Paris, projekteras en lastvagnsanläggning. En ny utställningslokal öppnas 1972 i Sverigehuset på Champ-Elysees i Paris. Omsättningen för 1971 uppgick till ca 220 mkr - en ökning från 1970 med över 25

/o.

Resultatet är ännu ej tillfredsställande och medger ej utdelning.

Försäljningsbolaget i Schweiz, Automobiles Volvo S.A. i Lyss, med lastvagnsförsäljning även i Luzern och Lausanne, ökade sin om- sättning med 40

/o

till 148 mkr. Bolaget redo- visade ett förbättrat resultat. En oförändrad ut- delning föreslås. Under året har en verkstad för entreprenadmaskiner och en reservdelsbygg- nad fårdigställts.

BM-Volvo Maschinenhandels Gr.:bH i Österrike nådde under sitt andra verksamhets- år en omsättning av ca 17 mkr. Bolaget ökade sina försäljningsinsatser även i Jugoslavien.

Volvonia S.A. i Geneve, som medverkar vid finansieringen av handeln med Volvo-produk- ter i Schweiz och på kringliggande marknader, ökade sin utlåning med närmare 100

/o.

Ett förbättrat resultat uppnåddes och en oför- ändrad utdelning kommer att lämnas.

Ett nytt bolag, Volvofina S.A., Gent, har bildats för finansiering av koncernens försälj- ning i Belgien och på närliggande marknader.

Bolaget redovisade ett tillfredsställande över- skott.

Nordamerika

Försäljningen i USA genom Volvo, Inc och dess dotterbolag försvårades av hamnstrejker och en temporär importavgift. Den konsolide- rade omsättningen ökade med 17

/o

till drygt 950 mkr. Resultatet blev något lägre än 1970 och en något sänkt utdelning föreslås. En ut-

byggnad av lager och kontor har fullbordats i Torrance, Kalifornien, och ett nytt huvud- kontor är under byggnad i Rockleigh, New Jersey. Ytterligare ett distributionsbolag för sydöstra USA har bildats i Columbia, Mary- land, med verksamhet från årsskiftet 1971/72.

Volvo (Canada) Ltd. ökade sin försäljning med över 25

/o

till 180 mkr. Överskottet för- bättrades och en ökad utdelning föreslås.

Huvudkontoret i Don Milis har sålts och ett nytt kontor med lager är under byggnad, även detta nära Toronto, Ontario. Antalet i Halifax- fabriken monterade personvagnar uppgick till 8.280.

Övriga länder

I Latinamerika ökades aktiviteterna främst i Peru, där försäljningen steg med över 40

/o .

Resultatet förbättrades väsentligt. Sedan en viss del av vinsten avsatts till investeringsfond föreslås en lägre utdelning än 1970. En succes- sivt ökad andel peruanskt kapital kommer att tillföras tillverkningsbolaget Volvo del Peru S.A.

Verksamheten i Argentina bedrevs i fortsatt blygsam omfattning, främst genom försäljning av reservdelai och Volvo Penta-produkter.

Devalveringar av landets valuta medförde för- luster för dotterbolaget och finansieringssvå- righeter nödvändiggjorde en höjning av aktie- kapitalet.

Monteringsbolaget i Malaysia, Swedish Mo- tor Assemblies SDN BHD, ökade sin produk- tion såväl av personvagnar som lastvagnar.

Leveranserna fördubblades i det närmaste och utdelning kommer att lämnas.

Volvo Australia Pty. Ltd., i vilket bolag Volvo äger 60%, förvärvade under året en anläggning i Brisbane för montering av last- vagnar. Ett avtal har träffats med Volkswagen gällande montering av Volvo personbilar i Australien. Importanläggningen med reserv- delslager i Liverpool nära Sydney har fårdig- ställts. Aktiekapitalet har höjts med 0,5 milj A $, och under 1971, 18 månader från start, har Volvo Australia Pty. Ltd. kunnat redovisa ett mindre överskott. Under 1971 uppnåddes en omsättning, som översteg 100 mkr.

19

Personal, hälsovård och utbildning

Antalet anställda inom koncernen ökade under året med 2.300 och totalantalet anställda upp- gick vid årets slut till ca 41.100.¹⁵ Trots rådande arbetslöshet förelåg rekryteringssvårigheter på skilda håll inom koncernen.

Två representanter för de anställda har un- der året som adjungerade deltagit i Volvos styrelsesammanträden. En koncernnämnd med representanter från skilda koncernenheter har inrättats. Nämnden hade under andra halvåret två sammanträden.

Vidgat samarbete inom företagen

Formerna för samarbete inom företagen vid- gades och fördjupades. Antalet ledamöter i skilda nämnder, arbetsutskott, kommitteer och undernämnder inom Volvo, Bolinder- Munkten och Volvo Flygmotor uppgick till drygt 1.500. En omfattande utbildning som avser verksamheten i företagsnämnderna har ägt rum. Enbart i Göteborg har 350 personer deltagit i denna utbildning.

Ett mycket omfattande personaladministra- tivt projekt påbörjades under året. I styrkom- mitten för projektet medverkar koncernled- ning, företagschefer och personalorganisatio- nerna.

Uppförandet av Personalens hus i Göte- borg, Sörredsgården, fortgick planenligt. An- läggningen beräknas vara fårdig att tas i bruk första halvåret 1972. Inom koncernen deltar ett mycket stort antal personer i någon form av organiserad fritidsverksamhet.

Frånvaroprocenten är genomsnittligt fort-

farande hög. Den varierar mellan olika orter och olika typer av arbete. Genom k9nferenser med skilda berörda parter har man under året sökt komma fram till åtgärder som siktar till att minska frånvaron.

Mer förebyggande hälsovård

Inom koncernen arbetar 15 fast anställda läkare och ett 25-tal sköterskor. Hälsovårds- avdelningarna samarbetar nära med arbetar- skyddsavdelningarna. Läkarna medverkar vid utformandet av åtgärder för att förbättra arbe- tarskydd, arbetstrygghet och rehabilitering.

Man genomför bl a tekniska mätningar i mil- jön och medicinsk efterkontrolL

Utbildning

Under 1971 har särskild vikt lagts vid analys av de behov och mål som bör vara avgörande för investeringarna i utbildning. Bland områ- den som tilldragit sig starkare uppmärksamhet än tidigare kan nämnas utbildning för en ökad internationalisering. Denna sker dels genom utbildning av invandrare, dels genom utbild- ning av svenskar som skall arbeta inom något av koncernens nya utländska projekt, t ex i Frankrike.

Som exempel kan nämnas att i Göteborg ca 2000 invandrare med minst ett och ett halvt års anställningstid, av Volvo erbjöds utbild- ning i svenska under 1971. Av dessa påbörjade 800 personer sin utbildning. Vidare fick ca 500 anställda befattningsinriktad undervisning

i engelska, tyska, franska och spanska. Volvo Dalslandsver;

fabrik i Färge/anda vigdes den 25 oktob, Utbyggnaden av pr.J duktianskapacitet eJ l

monteringsfabrikern Sverige och utomkm har medfört att ti/11, ningen av bilinredrm detaljer vid Dals/an, verken ökat.

:ens m-

'!T.

vid a i ds -rk-

~gs­

is-

·n d s

· -

Vid Volvo Umeverken tillverkas säkerhets- hytterna till Volvos lastbilar. Produktionen omfattar ~ckså bränsle- och tryckluftstankar till

Volvos tungafordon.

Miljövårdande insatser

Ett omfattande arbete har lagts ned på att förebygga i första hand luft- och vattenförore- ningar i enlighet med miljöskyddslagen. Existe- rande förhållanden vid befintliga anläggningar har kartlagts. Åtgärder för minskning av före- kommande emissioner är under planering.

Denna verksamhet har sedan miljöskydds- lagens tillkomst skett i samarbete med statens Naturvårdsverk samt regionala och lokala myndigheter.

Fabriker

Speciell uppmärksamhet har ägnats hante- ringen av oljeemulsioner. Provningsverksam- het är redan igång vid ett flertal anläggningar.

Proven väntas resultera i standardmetoder för oskadliggörande av förbrukade emulsioner.

Som ett exempel på aktiv miljövärd kan nämnas det reningsverk som Volvo Umeverk.t:n uppfårt. Anläggningskostnaden uppgick till 2,5 mkr och årskostnaden är 250 tkr.

Fordon

Betydande insatser har gjorts på produktsidan i fråga om avgasrening och buller. Detta arbete fortgår.

Anskaffning och transporter

Trots vissa störningar har materialförsörj- ningen i stort sett fungerat tillfredsställande.

Genom att material anskaffas från flera län- der och ofta från mer än en leverantör har pro- duktionen kunnat fortgå utan större avbräck trots strejker bl a i Finland, Västtyskland, USA och England. Prisökningen på köpt ma- terial blev inte lika stor som fåregående år, men var ändå betydande. Anledningen till denna prisökning, trots konjunkturavmatt- ningen, är till stor del att finna i de kraftiga löneökningar som blivit godkända i flertalet av de stora leverantörsländerna. Valutakurs- ändringarna under 1971 verkade också i för- dyrande riktning.

Materialtransporterna till koncernen och ut- leveranserna av fårdiga produkter från kon- cernen rationaliseras fortlöpande.

Som ett led i detta rationaliseringsarbete har exempelvis uppförts en speciell anläggning i Immingham i England. Anläggningen är på 9.000 m^2• Genom Immingham samordnas rna- teriattransporterna från England till Sverige.

För transporter till USA :s västkust har i samarbete med ett större rederi två special- fartyg tagits i bruk av Volvo. Vardera fartyget kan transportera 2.200 personbilar.

21

Nya anläggningar

Koncernens investeringar i Sverige och utom- lands är av betydande omfattning. De uppgick till612 mkr mot 460 mkr året dessförinnanY

Anläggningar fårdigställda under 1971

Under året fårdigställdes ett antal nya an- läggningar i Sverige: Volvo Tekniska Centrum;

Volvo Tourist Delivery Centre; fjärde kon- torsblocket vid huvudkontoret; ny bangård;

provbana och uppställningsplaner på det för- värvade området väster om Torslandafabriken;

ny utrustningsverkstad för personvagnar; till- byggnad av pressverket; anläggning för elek- tradoppning av karosser och automatisk ka- rossbuffert. Verkstaden i Pärgelanda tillbygg- des. Flobyfabrikeri byggdes ut liksom även materialcentralen vid Skövdeverken. Umever- ken försågs med ett nytt avloppsreningsverk.

Ä ven utanför Sverige fårdigställdes en rad anläggningar: serviceanläggning för lastbilar i Helsingfors; centrallager för reservdelar i Dietzenbach/Tyskland och i Lyss/Schweiz, importanläggning i Sydney och serviceanlägg- ning för lastvagnar i Perth/Australien samt en tillbyggnad av importanläggningen i Torrance/

Kalifornien.

Anläggningar under uppförande

Bland pågående arbeten i Sverige kan i Göte- borgsområdet nämnas: uppförande av Data- byggnad; Personalens hus, Särredsgården;

verktygsverkstad för pressverket; ramverkstad för lastvagnar. Utanför Göteborgsområdet pågår arbeten med provbaneanläggning i Hällered norr om Borås; pressverk i Olof- ström; tillbyggnad av Flenfabriken samt ut- byggnad av »Marina» på Lidingö.

Bland de anläggningar som är under upp- förande utomlands kan följande nämnas: till- byggnad av monteringsfabrik för person- vagnar i Gent; tillbyggnad av monterings- anläggning i Lima, Peru; nytt huvudkontor för Volvo, Inc, Rockleigh; importanläggning i Toronto samt ett antal distributionsanlägg- ningar i Tyskland och Frankrike.

Ca JO kmfrån Hel~

fors centrum färdig·

ställdes under året ⁱ n y lastvagnsanlägg11

mg-

'fl

~ng.

Moderbolaget

AB Volvos fakturerade försäljning 1971 upp- gick till3.868 mkr- en ökning från 1970 med 386 mkr eller 11 %*).9

Försäljningen till den svenska marknaden blev lägre än under 1970 för såväl person- vagnar som kommersiella fordon, medan av- sättningen av Volvo Penta-produkter ökade något. Sammanlagt minskade leveranserna i Sverige med 64 mkr eller 5%-

Försäljningsminskningen i Sverige kunde emellertid liksom föregående år väl kompen- seras av en ökad export. Försäljningen till ut- landsmarknaderna steg för samtliga produkt- grupper och nådde ett totalvärde av 2. 703 mkr, en ökning från 1970 med 450 mkr eller 20%- De största ökningarna uppnåddes i försälj- ningen till USA och Storbritannien.

Exportens andel av moderbolagets totala fakturering uppgick till 70% (65 %).

. Antalet tillverkade fordon steg till 231.400 (222.400), härav var 214.400 personvagnar (205.000) och 16.900 kommersiella fordon (17 .400). I angivna antal ingår packnings- satser avsedda för utländska monteringsfabri- ker med 43.600 enheter (40.700).

Antalet anställda ökade under året vid moderbolagets samtliga fabriksenhete:J," med undantag för Olofströmsverkeri, där det min- skade något på gru11d av rationaliseringar och överflyttning av vissa tillverkningar till andra fabriker. Vid årets utgång uppgick antalet anställda til127 .308, vilket var 1.491 fler än ett år tidigare.¹⁵

*)Under 1971 uppgick dotterbolaget Olofström AB genom fusion i moderbolaget. De jämförelser som görs i förvalt- ningsberättelse, resultat- och balansräkningar jämte till- hörande kommentarer utgår från konsoliderade värden 1970 för moderbolaget och Olofström AB.

Investeringarna i anläggningar, huvudsak- ligen avseende nya eller utbyggda produktions- anläggningar samt resurser för teknisk utveck- ling och utprovning, uppgick till 423 mkr (336 mkr). Investeringarna blev därmed större än något tidigare år.

Distributionsnätet förstärktes framför allt utomlands genom dotterbolagens utbyggnad av import-, service- och reservdelsanlägg- ningar. Moderbolaget deltog i dotterbolagens kapitalförsörjning genom aktieteckningar på sammanlagt 18 mkr. Ett nytt dotterbolag, Volvofina S.A. Gent, Belgien, bildades med uppgift att finansiera handeln med Volvo- produkter i Belgien och på närliggande mark- nader.

~nder året förvärvades samtliga aktier i Hallbergs Industri AB, ett företag som under lång tid verkat som leverantör till Volvo av klädslar och klädseldetaljer. Företagets till- verkning överflyttades under 1971 till fabri- kerna i Fårgelanda och Bengtsfors och i sam- band därmed lämnades erbjudanden om an- ställningar inom Volvo till företagets personal.

Bolaget erhöll under året Kungl Maj :ts till- stånd att utnyttja investeringsfonden fOr en ny monteringsfabrik för personvagnar i Kalmar, en tillbyggnad av Bengtsforsfabriken, och ett antal verkstads- och serviceanläggningar.

Likvida medel uppgick vid årets slut till 557 mkr (449 mkr). Bolagets långfristiga upp- låning ökade under året med 69 mkr.

AB Volvo, vinst före dlspositi- och

•laltter l procent av omsättningen

- Arsval'den · _{' ,'"'} '·· . ~ - Rullande·5-års medelvamen

.-':···.' ·" ~~-·-, .... :•

1962 63 64 65 66 67 68 69 70 71

•' ,.

23

Verksamhetens r·e'imltat framgår av nedanstående koncentrerade analys med jämförelsevärden Bolinder-Munkte/1.\

för 1970. gjuteri i Arvika dä1

1971 1970

mkr mkr

Försäljning • • , • • • • , • 3.867,6 100,0 3.481,4 100,0 Avgår:

Material (inkl. frakter, verktyg, garantikostnader) Löner och obligatoriska lönebikostnader:

2.253,2 58,2 2.040,0 58,6

tirnavlönade månadsav lönade Avskrivningar enligt plan Övriga kostnader

Aterstår .

Tillkommer:

Utdelning aktier, ränteöverskott Överskott före dispositioner och skatter som genom föreslagna dispositioner fördelas:

till skatter . till utdelning .

I rörelsen behållet överskott

Utöver högre material- och lönekostnader be- lastades årets resultat med produktutvecklings- kostnader av samma storleksordning som under föregående år. Föreliggande planer ror utveckling av bolagets produkter kommer att

579,8 374,1 111,1 309,3 240,1

76,2 316,4

41,8 41,0 233,5

15,0 9,7 2,9 8,0 6,2

2,0 8,2

1,1 1,1 6,0

502,7 312,4 90,0 275,5 260,8

78,6 339,4

59,5 41,0 238,8

14,4 9,0 2,6 7,9 7,5

2,2 9,7

1,7 1,2 6,9

även för de närmaste åren medföra höga kostnader. Som närmare framgår av följande bokslutskommentarer (sid 38) påverkades årets resultat även av valutakursförluster. En sänkt räntenivå medförde vidare ett lägre räntenetto.

mkr investerats är ,, de större lokaliserin projekten som genol förts i landet. Vo/v,l koncernen sysselsä•, . idag ca 1.400 perso, Arvika-området.

nya 60 1t av g s- n-

Kapitalbehov och utdelningspolitik

Goda rörelseresultat i förening med den kon- solideringspolitik som bedrivits under flera år har successivt förstärkt koncernens finansiella resurser. Under den senaste femårsperioden har sålunda koncernens obeskattade reserver tillforts ca 920 mkr och av redovisade netto- vinster har ca 450 mkr eller 70% kvarhållits i rörelsen. Koncernens investeringar i anlägg- ningar, vilka för den senaste femårsperioden uppgått till 1.654 mkr, har kunnat finansieras med från rörelsen tillfårda medel.

Volvos nuvarande kapacitetsuppbyggnads- program siktar till en produktion av ca 300.000 personvagnar i mitten av 1970-talet. Även fOr lastvagnar, bussar och andra produktgrupper planeras kapacitetsökningar. Detta program kommer att kräva betydande investeringar i produktionsanläggningar, vartill kommer en fortsatt utbyggnad av service- och marknads- föringsorganisationen. De totala investeringar- na under den närmaste femårsperioden har sålunda för moderbolaget och de utländska dotterbolagen sammantagna beräknats kom- ma att uppgå till ca 2.500 mkr (i 1972 års pris- nivå). Huvuddelen av investeringarna kom- mer att ske i Sverige. En växande rörelse kom- mer vidare att ställa större anspråk på rörelse- kapital.

För att upprätthålla en god finansiell be- redskap har koncernen under 1971 ökat sin långfristiga upplåning. En redo~örelse härför har lämnats på sidan 6 i denna årsberättelse.

På förslag av Volvos styrelse har, som särskilt meddelats aktieägarna, vid extra bolagsstäm- ma den 4 februari 1972 beslutats att genom nyemission öka AB V ()lvos aktiekapital från 513 mkr till 598,5 mkr. Emissionen, som sker till en kurs av 80 kr för varje ny aktie, tillfOr bolaget 136,8 mkr.

Med dessa åtgärder har den finansiella grunden för koncernens utveckling stärkts ytterligare. En hög självfinansieringsgrad kom- mer emellertid även framdeles att vara av största betydelse när det gäller att tillgodose behovet av kapital för investeringar. En god lönsamhet och fortsatta möjligheter att behålla en betydande del av verksamhetens överskott i rörelsen är därför väsentliga förutsättningar för koncernens fortsatta expansion. Det är styrelsens uppfattning att utdelningen till ak- tieägarna bör liksom hittills avvägas mot bak·

grund av lönsamhet och konsolideringsbehov.

Förslag till vinstfördelning

Efter avsättningar till reservfond med 9.600 tkr och till skuldregleringsfond med 2.900 tkr samt utdelning till aktieägarna med 41.040 tkr, godkända av 1971 års bolagsstämma,

kvarstod balanserade vinstmedel ... . Tillkommer årets nettovinst ... . Till bolagsstämmans förfogande

t kr 70.418 95.062 165.480

Styrelsen och verkställande direktören föreslår a t t ovanstående belopp disponeras enligt följande:

Till reservfond ... .

Till aktieägarna utdelning med kr 4: - per aktie ... , . . . . ..•... Balanserade vinstmedel vid årets utgång ... . Summa ... .

10.000 41.040 114.440 165.480

Den bifogade balansräkningen visar ställ- ningen under förutsättning att bolagsstämman godkänner styrelsens och verkställande direk- törens förslag till vinstfördelning.

Resultatet av bolagets verksamhet under 1971 och dess ställning vid samma års utgång framgår av bifogad resultaträkning samt ba- lansräkning med kommentarer.

Göteborg i mars 1972

Ebbe Svensson Ulf af Trolle G Engellau Per Carlsson Tore Browaldh

Sigurd Ljungcrantz Pehr G Gyllenhammar Per Ekström

27

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer i Aktiebolaget Volvo får vi härmed avgiva följande revisionsberät- telse för år 1971.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra hand- lingar, som lämnar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning samt i övrigt vidtagit de granskningsåtgärder vi anser erforderliga.

Aktiebolagslagens föreskrifter angående re- dovisning av aktier och koncernförhållanden har följts.

Under revisionen har icke framkommit an- ledning till anmärkning beträffande redovis- ningshandlingarna, bokföringen, inventeringen

av tillgångarna eller förvaltningen i övrigt.

styrelsens och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition strider icke mot aktie bo lagslagens bestämmelser angående fondavsättning eller mot god affårssed.

Vi tillstyrker,

att den i årsredovisningen intagna, av oss på- tecknade balansräkningen per den 31 de- cember 1971 fastställes,

att styrelsens ledamöter och verkställande di- rektören beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar samt

att föreslagen vinstdisposition godkännes.

Göteborg den23mars 1972

LARS ELVSTAD GÖSTA JACOBSSON

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor