"V"OL""O Årsredovisning

"V"OL""O Årsredovisning 1975

VOLVO

Innehåll

l Verksamheten i sammandrag 3 Koncernchefen om 197 5 4 Förvaltningsberättelse

Koncernöversikt 7 Personvagnar 10 Lastvagnar

12 Bussar och Kollektiva transportsystem Marin- och industrimotorer

14 Entreprenad-, lantbruks- och skogsmaskiner 16 Flygmotorer, hydraulmaskiner m m

Fritidsprodukter 18 Moderbolaget 19 Dotterbolag

22 Förslag till vinstfördelning Revisionsberättelse 23 Volvokoncernen 1971-75 24 Bokslutsöversikt

26 Koncernen- balans- och resultaträkning 31 Dotterbolag i sammandrag

32 AB Volvo- balans- och resultaträkning 38 Redovisningsprinciper

40 Volvo Car BV 42 Tabeller

44 styrelse, revisorer och koncernledning

Omslagsbilden:

Volvo 343, som presenterades i februari 1976, har fått sin

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls i Göteborg på Rondo/Li- seberg måndagen den 17 maj 1976, kl 16.30. Aktieäga- re, som önskar delta i förhandlingarna, skall anmäla detta hos styrelsen senast torsdagen den 13 maj 1976, kl 17.00. Anmälan kan ske under adress AB Volvo, Juridiska avdelningen, 405 08 Göteborg, eller per telefon 031-59 00 00.

AB Volvo tillämpar lagen om förenklad aktiehante- ring. Aktieägare skall vara införd i den av Värdepappers- centralen VPC AB förda aktieboken senast den 7 maj 1976 för att ha rätt att delta i bolagsstämman. Den

aktieägare, som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier, måste tillfalligt inregistrera aktierna i eget namn fOr att ha rätt att delta i stämman.

Förslag till vinstutdelning

Till bolagsstämmans förfogande står disponibla vinst- medel uppgående till 374,0 mkr.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att för år 1975 ordinarie utdelning lämnas med kr 6:- per aktie samt att avstämningsdag skall vara den 19 maj 1976. Utdelningen, som motsva- rar 12% på bolagets aktiekapital (784,5 mkr) och tar i anspråk 94,1 mkr, beräknas komma att utbetalas genom Värdepapperscentralen VPC AB den 26 maj 1976.

Volvos aktier noteras på Stockholms Fondbörs samt på fondbörserna i London, Diisseldorf, Frankfurt am Main och Hamburg.

statistiska uppgifter om Volvo över en längre tidsperiod finns samlade i Volvo Financial and Operating Statistics.

SIFO har på Volvos uppdrag genomfört en undersökning bland Volvos aktieägare.

En sammanfattning av resultaten från under·

sökningen finns i broschyren Aktie- ägamas syn på Volvo.

Dessa trycksaker kan rekvireras från AB Volvo, Financial Relations,

Verksamheten i sammandrag

Belopp i miljoner kronor (mkr) dä.r ej annat anges

Koncernen Moderbolaget

1975

Fö~jningsvärde

13.692

Vinst före bokslutsdispositioner och skatter 501

i

procent av försäljningsvärde

3,7

Bokslutsdispositioner 441

Skatter

74

Nettovinst

8

Föreslagen utdelning, moderbolaget

i

kronor per aktie

Omräknad vinst i kronor per

~tie²> 15:-

Investeringar i anläggningar 1.034

Antal anställda 31 december

63.068

Löner och lönebikostnader

3.613

Il Exkl realisationsvinst hos Volvo BM av 40 mkr.

2> Omräknad vinst avser vinst före bokslutsdispositioner

och skatter reducerad med en skattebeläggning av 53 %.

Beräkningen är baserad på antalet aktier vid resp. års slut.

Vmst före bokslutsdispositioner och skatter, mkr

900

800 700 600

Av de senaste fem årens vinst före bok- sintsdispositioner och skatter, 3 368 mkr, har 57 procent eller l 921 mkr avsatts till obeskattade reserver i enlighet med gällande skattelagstiftning.

A v återstående vinst har drygt hälften 500

400 ... ,. ... ~-. -:--"~---1

----~~ ~.~~·~---1

300 200

73

1974 1975 1974

10.537 8.350 6.673

737 346 411

6,61) 4,1 6,2

544

242 291

86 9 5

105 95 115

94 78

6:- 6:-

25:10¹⁾

10:40 14:80

822 377 435

56.744

33.395 33.991

2.698

2.001 1.646

eller 741 mkr erlagts i skatt. Den efter avdrag för skatt redovisade nettovinsten 661 mkr har tillförts koncernens eget kapital varav 338 mkr har utdelats till aktieägarna och resterande 323 mkr be- hållits i rörelsen.

l

Konjunkturnedgången i väs~ärlden under 1975 medförde en successivt minskad efterfrågan även på las~agnar.

Samtidigt med denna avmauning ölylde behovet speciellt av tunga transporter bl a i Mellersta Ostem och i Nordafrika.

Volvos största enskilda order-1.200 tunga /~agnar-kom från Algeriet. Några av dessa vagnar av typ NJO syns här färdiga för leverans.

Koncernchefen om 1975

1975 var ett

år utan dramatik för världens transport-

industri. Bilförsäljningen i världen sjönk dock ytterligare i förhållande till1974 på många viktiga marknader. Inflationstakt och kapitalkostnader förblev betungande.

Volvo ökade sin marknadsandel i många länder och stärkte sin position. Volvo förblev vinstgivande i en bransch med många förlustföretag. Samtidigt måste jag konstatera att resultatet för 1975 var . otillräckligt och att lönsamhetsnivån måste höjas.

~

Volvos strategi för bättre riskspridning genom balans mellan olika produktgrupper och marknader visade sin styrka. Den sjunkande lönsamheten hos personvagnsrörelsen - som förblev vinstgivande - uppvägdes sålunda till del av hävdad lönsamhet för 1astvagnar och entreprenadmaskiner.

Koncernen har två förlustkällor bland sina produktgrupper, nämligen Jofa-Företagen och Volvo Car BV i Nederländerna. Jofa-Företagen genomgår en omfattande omorganisation.

Beträffande Volvo Car BV står jag fast vid min tidigare bedömning att dess resultat under cirka

tre

år efter Volvos övertagande skulle vara negativt.

Det holländska företagets utveckling har emellertid varit mer positiv än beräknat.

Sverige har i dag världens sannolikt högsta löner.

Volvos lönekostnac;ler i Sverige steg 1975 med mer än 500 mkr eller med 22 %. Att höja produktivite- ten och att dämpa kostnadsutvecklingen är nu en nödvändighet för att återvinna förlorad konkur- renskraft.

Frånvarosiffrorna är höga inom Volvo i Sverige.

Personalomsättningen sjönk för sjätte året i följd.

Investeringsprogrammet för 1975 översteg 1.000 miljoner kronor. Vinsten räckte inte till för både n) a anläggningar och en ökning av rörelsekapitalet med .lbibehållen god likviditet. Inflationen har krävt sitt

pris i ökat rörelsekapital. Den begränsade volym- tillväxten 1974 och 1975 i kombination med lägre vinstnivå har gjort det naturligt att. reducera investeringarna i förhållande till planerna.

Om kostnadsläget och inflationen inger bekym- mer vill jag dock konstatera att Volvos produktpro- gram är kvalitativt och tekniskt starkt. De senaste årens stora investeringarbar givit oss en modem och effektiv produktionsapparat och konkurrenskraftiga produkter.

Volvo 343, den hollandsproducerade nya

personbilen,·är en viktig produktnyhet. Den är i linje med Volvos krav på kvalitet och säkerhet. Den innebär inträde i ett nytt marknadssegment, och Volvos produktprogram breddas därmed och ger möjligheter till volymtillväxt och ökad marknadsan-

del. Utvecklingen av Volvo 343 visar den smidighet med vilken Volvo Car BV infogats i koncernen.

Volvokoncernen kvarstår som ett av de få i verklig mening oberoende bilföretagen- oberoende av statligt ägande och av dominerande kapitalintres- sen. Att bibehålla denna position är av största vikt.

Volvo täcker huvuddelen av sitt kapitalbehov på den internationella marknaden.

Lån

har upptagits på goda villkor genom det förtroende företaget åtnjuter på grund av dokumenterad förmåga att skapa vinst även under svåra förhållanden. Det är därför viktigt att bibehålla denna förmåga.

Uppslutningen kring nyemissionen 1975 var gcxi och dokumenterade aktieägarnas förtroende för Volvo. Ett år senare meddelade Volvos styrelse i januari i

år sitt beslut att, under förutsättning av

bolagsstämmans godkännande, åter öka aktiekapi- talet. Det är för den fortsatta finansieringen av koncernens verksamhet angeläget att förstärka det egna kapitalet.

Tillväxten för personvagnar i industrivärlden kommer att vara dämpad. I den debatt som följde på oljekrisen gjordes från

många

håll gällande att personbilen inte skulle ha någon framtid. J ag delar inte den meningen. Dels återhämtas marknaden nu, dels har världens industriländer inte dokumenterat någon vilja att ändra trafikbalansen genom kraft- fulla åtgärder. Volvo arbetar dock för bättre kollektivtrafik. En förbättring av den allmänna transportapparaten kan dock endast marginellt förändra personvagnsmarknaden.

För Volvos övriga produktgrupper är tillväxtmöj- ligheterna goda.

Världskonjunkturen förstärks nu. Detta innebär att Volvos försäljningstakt kan höjas. Produktions- apparaten kommer att utnyttjas bättre. Samtidigt begränsar den hårda konkurrensen möjligheterna att öka bruttomarginalerna

.

Aktieägarnas förtroende fdrpliktar. Det är också ett stöd i det fortsatta arbetet på en sund utveckling under kommande år för Volvo till gagn för aktie- ägare, anställda, kunder och övriga intressenter.

~

'\ ...

^{O ·} CK"··=~

- -

Pehr G Gylleobammar

3

Förvaltningsberättelse

~1?' ~i~

Konce~översikt ^...

Försäljning

Volvokonce ens förs·· ning uppgick för 1975 till 13.692 mkr, en ö . i förhållande till 1974 med 3.155 mkr ene' 30 . Frånräknas försäljningen hos sedan börj v 1974 förvärvade företag blev ökninge I erige steg försäljningen med 18% till 993 och på marknader utanför Sverige me till9.699 mkr.

Personvagnsförsäljningen ökade till 7.525 mkr (5.569). I 1975

års

värde ingår produkter tillverkade vid Volvo Car BV i Nederländerna med 861 mkr.

Marknadsutvecklingen var oenhetlig men i Väst- europa som helhet steg den totala personvagnsför- säljningen med drygt 4 % medan den i Nordameri- ka minskade med 5 %. Volvo ökade sin försäljning på marknader som Sverige, Västtyskland, USA och Australien. Minskningar förekom i Beneluxområdet och Storbritannien.

För lastvagnar redovisas en ökning av försäljning- en med 30% till 2.990 mkr (2.307). Volvo bibehöll sin ledande ställning i Norden. I Europa var marknadsläget dämpat. Minskningarna där kom- penserades genom att Volvo vann insteg på nya betydelsefulla marknader framförallt i statshan- delsländema.

Försäljningen av bussar ökade

o~~

omsättningen steg med 52 % till 321 mkr (211). Okningen för marin- och industrimotorer blev 19

%

och försälj- ningsvärdet uppgick till601 mkr (507).

För produktgruppen entreprenad-, lantbruks- och skogsmaskiner uppgick försäljningen till 1.588 mkr (1.349), en ökning med 18 %. För entreprenadma- skiner dämpades efterfrågan successivt medan den ökade kraftigt for lantbruksmaskiner. Marknaden för skogsmaskiner var svag under hela året.

Produktgruppernas försäljning, mkr

Personvagnar Lastvagnar Bussar

Leveranserna av jetmotorer fortsatte under gällande produktionskontrakt

. Försäljningen för

produktgruppen flygmotorer, hydraulmaskiner och miljövårdsutrustningar steg till 372 mkr (330) eller med 13 %. Försäljningen av fritidsprodukteruppgick till 112 mkr (84).

Produktion och tillverkningskapacitet

Volvokoncernens tillverkning uppgick för 1975

till

följande antal enheter:

Antal Förändring

Personvagnar

enheter mot 1974%

Volvo 240, 260, 164 225.424 Volvo Car BV :s program 61.558

Lastvagnar

2~391

Terrängfordon 2.287

Bussar 3.133

Entreprenad-, lantbruks-

och skogsmaskiner 15.009

1> Ingår fOrst fr o m 1975 i koncernens redovisning.

2} Ingen tillverkning under 1974.

- 4 - 12

¹)

-t20

/ _ 2)

+42

+

5

Årets tillverkningsprogram på personvagnssidan var lägre än tillgänglig kapacitet och medförde betydande sysselsättningsfOrluster. Däremot var kapaciteten för tillverkning av .lastvagnar och bussar väl utnyttjad under större delen av året. Projekte- ringen av första delen av den nya lastvagnsfabriken

i

Göteborg påbörjades men uppförandet har senarelagts.

Utbyggnaden i Oostakker invid Gent i Belgien för montering av lätta lastvagnar avslutades under 1975. Den nya fabriken i Borås för montering av bussar är under uppförande.

Den forsta etappen i utflyttningen av Volvo BM:s tillverkning till Hällby utanfor Eskilstuna avslu-

1971 1972 1973 1974 1975

3640 4332 5132 5569 7525

ll27 1396 1854 2307 2990

61 112 134 211 321

Marin- och industrimotorer 256 335 424 507 . 601 Entreprenad-. lantbruks-

och skogsmaskiner 745 819 986 1349 1588

Flygmotorer,hydraulmask.etc 189 255 290 330 372

Fritidsprodukter 84 112

Övriga produkter (utveck-

lingsuppdrag, verktyg etc) 86 97 166 180 183

71 12 73 74 Summa

~

G

tades. Tillverkningen av traktorer och skogsmaski- ner i den nya fabriken började efter semester- perioden.

Samarbete

Med Poclain SA, Frankrike, avtalades om samarbe- te i marknadsföringen av entreprenad- och skogs- maskiner i ett flertalländer främst i Västeuropa.

Tillsammans med Berol Kemi AB, ett företag inom Statsföretagsgruppen, bildades Svensk Metanolutveckling AB. Volvos andel

är

40 procent.

Syftet

är

att under en treårsperiod klarlägga

möjligheterna att i stor skala använda metanol som motorbränsle.

'Administration

Vid ordinarie bolagsstämman

ⁱ

maj utsågs vice verkställande direktören Lars Malmros till ny suppleant i styrelsen.

Direktör Per Ekström, förste vice verkställande direktör i Volvo sedan 1971, avgick ur aktiv tjänst den 31 augusti 197 5.

Personal

Antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 63.068 personer (56.744). Av ökningen utgjorde antalet anställda hos Volvo Car BV 5.803 personer. Inom övriga enheter ökade antalet anställda med

sammanlagt ca 500 personer.

Till följd av vissa produktionsbegränsningar i personvagnstillverkningen blev det nödvändigt att pnder en del av året förkorta arbetstiden inom vissa tillverkningsenheter.

Fördelningen mellan olika enheter och orter framgår av tabell på sid 43. Nedanstående uppställ- ning visar en approximativ fördelning av personalen - 'få de olika produktgrupperna.

Koncernens försäljning, mkr

Sverige

1975 1974

Personvagnar 34. 300 29.900

Lastvagnar och bussar 13.900 13.000 Marin- och industrimotorer 2.900 2.500 Entreprenad-, lantbruks-

och skogsmaskiner 6.300 6.200

Flygmotorer, hydraul-

maskiner mm 2.800 2.600

f. ritidsprodukter 700 600

Ovriga produkter och

centrala funktioner 2.100 1.900 Koncernen totalt 63. 000 56.700

Koncernens lönekostnader, inklusive sociala avgifter, uppgick till 3.613 mkr (2.698).

Inom den svenska delen av koncernen fortsatte personalomsättningen att minska medan frånvaron - liksom inom svensk industri i övrigt - ökade ytterligare för såväl tirnavlönade som månadsavlö- nade. I samarbete med representanter för alla personalgrupper undersökes orsakerna till och möjligheterna att bryta tendensen till ökad frånvaro.

De medel som i 1974 års bokslut avsattes till arbetsmiljöfonder har under året fördelats under medverkan av de anställdas representanter. A v dessa medel går 52 mkr under 1975-77 till förbätt- ringar av den inre arbetsmiljön och 16 mkr till anläggningar för rekreations- och fritidsändamål.

Med anledning av den aviserade lagstiftningen på arbetsrättens område i Sverige har planering påbörjats av den utbildning och de åtgärder i övrigt som lagstiftningen

kan

komma att ge anledning till.

Resultat och finansiering

Koncernens vinst före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 501 mkr (697 mkr exklusive realisationsvinst). Denna vinst utgör 3,7

%

av försäljningsvärdet (6,6) och en omräknad vinst i kronor per aktie av 15:- (25:10).

1971 1972 1973 1974 1975

1923 2209 2703 3385 3993

Norden utanför Sverige 947 1043 1258 1388 1625 Europa utanför Norden 1487

Nordarnerika 1271

Övriga marknader 476

Totalt 6104

Den svenska marknaden och Europa utanför Norden svarade under 1975 för vardera ca 30 % av koncernens totala försäljning. Ökningen för Övriga markna-

2054 2543 2594 3848

1406 1592 1851 2165

634 890 1319 2061

7346 8986 10537 13692

der mellan 1974 och 1975 visar bl a hur

~nder i Mellersta Östern och Fjärran Ostem ökat i betydelse.

5

I 1974 års värde ingick ej resultatet för Volvo Car BV. Frånräknas försäljning och resultat får Volvo Car BV utgör vinstmarginalen 4,5%.

Efter avdrag får bokslutsdispositioner och skatter redovisas koncernens nettovinst till 8 mkr (105).

Internt tillförda medel från 1975 års verksamhet uppgick efter avdrag får skatter och utdelning till 914 mkr (995}. De sammanlagda investeringarna i anläggningar samt i företag genom aktiefårvärv uppgick till 1.112

mkr

(955}.

Resultatförsämringen orsakades i övrigt främst av svårigheterna att genom prishöjningar och rationa- liseringar kompensera de kraftiga stegringarna av lönekostnader och materialpriser och av att kapaciteten i personvagnstillverkningen ej helt kunde utnyttjas. Räntekostnaderna steg betydligt bl a till följd av extern finansiering av det behov av ökat rörelsekapital som inflationen framtvingat.

Moderbolagets vinst före bokslutsdispositioner och skatter blev 346 mkr (411). Vinstmarginalen blev lägre än 1974 och uppgick till 4,1

%

(6,2).

Vid ordinarie bolagsstämman 1975 godkändes styrelsens beslut om ökning av moderbolagets aktiekapital med 130,8

mkr

till 784,5 mkr genom nyteckning av en aktie får vaije innehav av fem \ aktieftill en kurs av 70 kronor. Härigenom tillfördes

^.J

bolagets eget kapital 183,1 mkr.

Volvo BM AB, Volvo Flygmotor AB och Volvaror- gruppen redovisar ökad försäljning och goda resultat även om vinstmarginalerna blev lägre än föregående år. Resultaten för loja-Företagen AB och Försäk- rings AB Volvia blev otillfredsställande.

De utländska dotterbolagens överskott (exkl Vol- vo Car BV) blev något högre än 1974 och deras andel av koncernvinsten utgjorde 19 % (16). För dessa bolag blev den sammantagna vinsten före dispositioner och skatter 111 mkr

(l

09).

Som framgår av nedanstående diagram och tabell försämrades

rän~biliteten

får flertalet pro- duktgrupper. Fritidsprodukter visade förlust.· För personvagnar samt marin- och industrimotorer var lönsamheten svag, medan övriga produkt- grupper gav en förhållandevis tillfredsställande förräntning.

A v årets vinst tillfårdes koncernens obeskattade reserver 441 mkr genom avsättning till investerings- fonder och varulagerreserver samt genom extra

avskrivningar. De obeskattade reserverna uppgick vid årets slut till 3.563 mkr (3.115).

Följande obligationslån emitterades:

Belopp Löptid Räntefot Kurs

Skr 100 milj 15 år 9 114 96 100 US$ 25 milj 10 år 9 112 96 99 112 US$ 6 milj 10 år 9 3/4 96 100 Sfr 60 milj 15 år 8 96 99 112 Hfl 50 milj 10 år 8 3/4 96 100

Tillsammans med STP-lån, återlån från AP-fon- den och övriga långfristiga lån ökade koncernens långfristiga nettoupplåning med sammanlagt ca

1.060 mkr.

Koncernens lik 'Cia medel uppgick vid årets slut till 1.589 mkr e ))kning med 175 mkr.

styrelse :?: . :januari 1976, under fårutsättning av boja_ · . ·

m~ns

godkännande, beslutat om en nyerniSs· . Därigenom ökas AB Volvos aktiekapi- tal me 98,1 mkr och bolaget tillfOrs totalt 137,3

mkr

i eget kapital. Som framgår av särskilt prospekt erbjuds aktieägarna att teckna en aktie får varje innehav av åtta aktier till en kurs av 70 kronor. De nya aktierna blir utdelningsberättigade från och med för verksamhetsåret 1976 och styrelsen fårutser en oförändrad utdelning per aktie.

- ~~

1

^{'f'fl(. (}

Koncernens räntabilitet i procent

v

^r

.j..

Vinstmarginal och räntabilitet Andel av

~

i-:;~ra ~ t eget ~ ~ v'

^{Wi per}

produktgru~~ .nt- fönj~1svä;:;~%

16 / ~ Personvagnar 55

Personvagnar, exkl

_ _ ·_ Volvo Car BV:s produkter 49

12

rY.!frr.

Lastvagnar och bussar

~ 770 ,.. 1, l!

24

Totalt kapital

-=------=:..n....~'' Marin-och industrimotorer 4

8

11~~ /l-f.S

Entreprenad-, lantbruks-och

skogsmaskiner _;r-~~ 12

4

~&

Flygmotorer, hydraulmaskiner etc

371

3

=-

:2o

Fri tidsprodukter

!Il

^l

71 72 73 74 75

Vinstmarginal% Räntabilitet % 1974 1975 1974 1975

3 l 6 2

3

[j)

^{6 4}

Il 7 13 11

9

0

^{12 3}

12 ₉ 14 11

15 15 11 11

-3 -18 l -18

'\

Personvagnar @

Försäljningsvärdet för personvagnar blev

7.525 mkr (5.569). I

1975

års

värde ingår produktet till- verkade vid Volvo Car BV med 861 mkr.

Marknaden fdr personvagnar var svag i många länder under 1975. Detta påverkade även Volvos försäljning. Den minskade försäljningen i bl a

·

Storbritannien och Frankrike kompenserades av en ökad försäljning i Sverige och i bl a Väst- tyskland och USA.

Tillgänglig produktionskapacitet kunde ej

tillfredsställande utnyttjas.

Försäljning

Under slutet av 1974 och början av 1975 minskade personvagnsförsäljningen i flertalet länder. Därfår beslutades ii början av året att reducera tillverkning- en i fårhållande till 1974. Lagren av färdiga bilar kunde därigenom hållas på en rimlig nivå.

Volvo Car BV:s marknadsföring integrerades under året med Volvos organisation, såväl centralt som i importörs- och återfårsäljarled. Försäljnings- värden och marknadsandelar ror produktgruppen personvagnar omfattar alltså även Volvo Car BV fr o m 1975. Ytterligare uppgifter om detta bolag återfinns på sid 20, 31 och 40.

I

Sverige blev 1975 det största personvagnsåret

hittills.

Totalt registrerades 285.328 personbilar.

Antalet nyregistrerade Volvobilar uppgick till 65.214 (60.960), vilket motsvarar en marknadsandel av 22,9 % (23,5).

I Danmark var personbilsmarknaden svag under det fOrsta halvåret medan en klar uppgång noterades under hösten. Antalet inregistrerade Volvo person- bilar var 5.161 (4.687) och marknadsandelen blev 4,5% (6,0).

Personvagnsförsäljningen, mkr

Sverige

I Nor,ge ökade totalmarknaden med 14 %. Volvos marknadsandel sjönk från 9,3 till 8,8

%

och totalt inregistrerades 9.032 (8.413} Volvo personbilar.

I

Finland registrerades 4.249 Volvo personbilar (3.360) och marknadsandelen ökade till 3,6

% på en

större totalmarknad. U n der andra halvåret införde den finska regeringen höjd bilbeskattning. Denna höjning och den rådande importlicensieringen medförde en försäljningsminskning mot slutet av året.

Även utanfår Norden visade personbilsmarkna- den i Västeuropa tecken på återhämtning i flera länder.

I

Västtyskland ökade totalmarknaden med 24 %. Där såldes 25.200 Volvo personbilar, en ökning med 20 %. I Nederländerna och Belgien sjönk Volvos marknadsandel något på en ökande totalmarknad. Den totala Volvoförsäljningen av personbilar i dessa länder var 34.700 vagnar. I Storbritannien och Frankrike gick totalmarknaden tillbaka. Volvo kunde bibehålla sin marknadsandel i båda länderna. Sammanlagt registrerades 23.400 Volvo personbilar i Storbritannien och 9.900 vagnar i Frankrike. I Schweiz ökade Volvo sin andel på en fortsatt vikande marknad.

i

USA registrerades totalt 8,3 milj personbilar, en

minskning med 5% mot 1974. Under de fårsta nio månaderna av året tog de importerade märkena en ökad andel av marknaden. Efter introduktionen av de nya inhemska årsmodellerna under hösten gick försäljningen i de amerikanska märkenas favör.

Antalet nyregistreringar av Volvobilar i USA ökade dock under året med 10 % till 58.420 vagnar (53.065). I Kanada minskade den totala personbils- marknaden med 8,5 % . Volvos försäljning minska- de med 42% till6.545 bilar (11.261).

·

1971 1972 1973 1974 1975

952 1105 1442 1701 2003

7000 Norden utanför Sverige 411 496 559 529 685

6000 Europa utanför Norden 912 1195 1339 1126 2219

Nordamerika 1198 1301 1460 1744 2008

5000 övriga marknader 167 235 332 469 610

Summa 3640 4332 5132 5569 7525

Efter förvärvet av Volvo Car BV svarar Europa utanför Norden nu för ca 30 procent av värdet av den totala person- vagnsförsäljningen.

7

En svag konjunktur medförde minskad total- marknad i Australien. Trots detta såldes 7.335 Volvobilar (6.381), vilket således innebar en ökad marknadsandel.

Produktprogram

Volvo introducerade under hösten tre nya modeller -herrgårdsvagnen Volvo 265DL samt Volvo 66 Kombi och Sedan. På Volvo 66-mpdellema har bl a säkerheten, växelväljaren samt värmesystemet förbättrats jämfört med DAF 66.

I februari 1976presenterades Volvo 343 -en ny bil i mellanklassen. Volvo 343 är en tredörrars kombibil med en motoreffekt av 51,4 kW (70 hk DIN) och automatisk transmission. Marknadsföringen av den nya bilen börjar i Europa under våren och sommaren 1976. Volvo breddar därmed produktprogrammet och går in i ett nytt marknadssegment.

Produktion

I början av 1975 genomfördes produktionsbegrän- sande åtgärder. Detta nödvändiggjorde anställ- ningsstopp i Sverige och begränsning av arbetstiden

i

Nederländerna och Belgien.

Vid Volvo Tarslandaverken fårdigställdes en ny materialcentrat, som möjliggör en mer rationell hantering av inkommande gods och packningssat-

ser till sammansättningsfabriker utanfOr Sverige.

En ny sammansättningsfabrik i Indonesien, ägd av Volvos importör, togs i bruk. Produktionen beräknas uppgå till ca 2.500 enheter vid slutet av 70-talet. Monteringen av Volvobilar i Thailand bötjade i februari 1976.

Produktionen i den nya monteringsfabriken i Virginia, USA, kommer att starta under första halvåret 1977.

Tillverkningen fördelade sig på följande sätt:

Göteborg Kalmar

Sammanlagt Sverige Gent, Belgien Halifax, Kanada Bom, Nederländerna Övriga

Sammanlagt utanför Sverige Totalt

Antal Förändring vagnar mot 1974 96

138.308

- 12

19.337 + 114 157.645

45.909

13.540

61.558 8.330 129.337 286.982

5

+ 34 7

-

12

¹⁾ -

12

7 6

n Ingår först 1975 i koncernens redovisning.

Fortsatt satsning på säkerhet

Volvos trafiksäkerhetsgrupp analyserar kontinuer- ligt trafikolyckor, omfattningen av skador på åkande och kostnader fOr skador. Tekniska och medicinska experter studerar i en speciell undersökningsgrupp fortlöpande enskilda olyckor.

.

För att vinna ökad kunskap om påfrestningarna på människan vid en krock har Volvo tillsammans med Wayne State University i USA sedan några år bedrivit djupgående forskning. De publicerade

resultaten väckte betydande internationellt intresse. f) ·

De Volvomedarbetare som deltagit i fe>rskningsar- betet tilldelades det s kIsbrandtpriset för 1974 års främsta vetenskapliga rapport inom bilsäkerhetsom-

rådet

Totalmarknadenför personbilar i Sverige nådde 1975 en ny rekordnivå. Sammanlagt nyregistrerades 65.214 Volvo personbilar på den svenska marknaden.

'il _1!,

d i

j i l

1ll

I ii

rji

1::

,f: :j :

· :1

'l

·Il

I l

l ,

l, 1:

.il

!J Il

·r·

i l

l !

!ii' :r

'1:.

!J

1: 1:

l

i ' ':i

.t

l

.l

!J 'l'

III

lit

if)

! l

J i d

"

!!

!l ii

,l

1/

Lastvagnar

Tillverkningskapaciteten utnyttjades väl under 1975 och sammanlagt tillverkades 25.39llastvagnar (21.080) och 2.287 terränggående fordon.

Försäljning

Volvos försäljning av lastvagnar ökade värdemäs- sigt med 30 % till 2.990 mkr (2.307) och i antal levererade vagnar med 19 %. Tunga lastvagnar över l

O

tons totalvikt dominerar. A v det totala försäljningsvärdet svarade försäljningen utanfår Sverige med 79 % (78).

I

Sverige behöll Volvo sin ledande ställning i klassen över l

O

tons totalvikt med en marknadsan- del av 51 % (52}. Ä ven i övriga nordiska länder behöll Volvo sin ledande ställning· som största lastvagns- Iriärke i denna klass. Marknadsandelen i Norden inkl Sverige blev· 39 % får vagnar över l O tons totalvikt och 43% får vagnar över 16 ton.

I

Västeuropa utanfår Norden bibehöll och i flera fall ökade Volvo sina andelar på en i stort sett vikande marknad.

Volvo ökade marknadsföringsinsatserna i COMECON-länderna. Ett tioårigt samarbetsavtal träffades med de bulgariska myndigheterna och kontrakt tecknades med ett statligt importföretag i Bulgarien om leverans av 960 tunga lastvagnar.

Marknaderna utanför Europa utvecklades konjunkturmässigt mycket olika. Volvo noterade fårbättrade försäljningsresultat överlag på markna- derna i Mellersta Östern och Nordafrika. Frän Algeriet erhölls en order på 1.200 tunga vagnar.

Volvos service- och reservdelsnät har blivit en växande tillgäng får bl a Volvoägare i TIR-trafik.

Den geografiskt alltmer spridda försäljningen krä- ver en snabb utbyggnad av servicenätet. Volvo har idag lastvagnsservice i 76 länder. I Europa finns ca 650 serviceställen får Volvos lastvagnar.

Lastvagnsförsäljningen, mkr

Sverige

Produktprogram

Volvo lanserade i början av året en helt ny serie lätta frambyggda lastvagnar speciellt avsedda får

distributionstransporter i tätorter. De nya lastvagns- modellerna introducerades i N orden och i övriga Västeuropa. Sammanlagt levererades ca 1.400 vagnar frän fabrik. Volvos lastvagnar täcker nu ett totalviktsområde frän 6 till 26 ton.

I det tyngre produktprogrammet var såväl de frambyggda som de normalbyggda vagnarna fortsatt framgångsrika. F88:an är Volvos mest sålda (i:

¹

lastvagn. Sedan presentationen 1965 har 50.000 exemplar sålts och F88 finns idag på de flesta Iastvagnsmarknader.

Produktion ~

Tillverkningen av lastvagnar ökade under 197 5 med 20% till 25.391 enheter varav 15.086 fordon monterades i Göteborg och resterande utanfår Sverige.

Volvo satsar på att genom investeringar bygga upp ökad egen kapacitet får lastvagnskomponenter.

U t byggnad sker på nio orter i Sverige.

I Volvo Skövdeverkens nya fabrik får dieselmoto-

rer har. produktionskapaciteten fårdubblats sedan 1973. Volvo Bergslagsverkens utbyggnad av bakaxelfabriken i Lindesberg togs i bruk liksom den utvidgade fabriken får tillverkning av växellådor i Köping.

I Oostakker, Belgien, startades serieproduktion av

det nya, lätta lastvagnsprogrammet under senare delen av året. Den nya fabriken har en årskapacitet

~.

av ca 9.000 vagnar.

~

Förutom i Sverige och Belgien monteras Volvos lastvagnar i åtta andra länder. Australien, Iran och Peru svarar får de största andelarna.

fl

1971 1972 1973 1974 1975

344 369 439 518 615

Norden utanför Sverige 260 267 349 434 442

Europa utanför Norden 348 Övriga marknader 175

Summa 1127

Övriga marknader stod för den största ökningen mellan 1974 och 1975 -för- säljningen mer än fördubblades från 442 mkr till947 mkr. Det återspeglar bl a den ökade försäljningen till de olje- rika staterna.

543 217 1396

743 913 986

323 442 947.

1854 2307 \ 2990.\'

~

God arbetsmiljö eftersträvas vid alla Volvos anläggningar.

Nya produktionsmetoder tas också ständigt i bruk. H är sker dragning av jjäderkrampor till bakaxeln för den lätta lastvagnenF613. Bilden är från den nya monteringsfabriken i Oostakker nära Gent i Belgien, där tillverkningen böTjade under 1975.

Bussar och Kollektiva transportsystem

Tillverkningen av busschassier ökade till 3.133 enheter (2.209), och försäljningsvärdet steg med 52% till 321

mkr

(211). Den fOr 1974 besvärande materialsituationen fOrbättrades 197 5.

Försäljning

Försäljningen till den svenska marknaden ökade till 55 mkr (43). Marknadsandelen för bussar med en kapacitet av mer än 25 personer blev 48 %(52).

Ä ven i övriga nordiska länder ökade f6rsäljningsvär- det medan marknadsandelen minskade något.

Försäljningen i övriga Europa ökade i fOrhållande till 1974, mest markant i Storbritannien och i Portugal. Viktigaste utomeuropeiska marknader var Peru, Australien och Marocko. Volvos bussar introducerades under året på Filippinerna.

Produktprogram

Modell B58 i ledbussutfOrande uppmärksammades internationellt. Det största antalet chassin som

Marin- och industrimotorer

Försäljning

Marknaden var svag under större delen av året med vikande försäljning i flera länder och hård priskon- kurrens. De för 1975 uppställda volymmålen uppnåddes ej. Försäljningsvärdet ökade till totalt 601 mkr (507). Tillverkningskapaciteten kunde inte fullt utnyttjas.

Försäljningen av Aquamatic ökade dock åter såväl i värde som i volym. Värdet av sålda utom- bordsmotorer, övriga marina motorer och industri- motorer var högre än 1974.

Försäljningen på den svenska marknaden var väl hävdad. I Danmark uppnåddes inte fullt 1974 års värde, medan f6rsäljningen i Norge och Finland steg.

Det svaga ekonomiska klimatet i flertalet län- der i övriga Europa ledde till vikande försäljning på vissa marknader.

Efter den försäljningsminskning i

USA

som inträffade 1974 steg efterfrågan på Volvos marina

levereras från Volvo är av denna typ. Leveranserna av stadsbussen B59 ökade väsentligt. Modellerna B57 och BB57, som speciellt anpassats för svåra körförhållanden, levererades under året till Fin- land, Norge och Sverige samt till utomeuropeiska länder. De senare länderna var mottagare av det största antalet chassier av denna typ.

Under året började bussfabriken i Borås byggas.

Produktionsstart beräknas ske i slutet av 1977.

Kolleköva transportsystem ~~·

Volvos metod att med hjälp av dator analysera och planera linjetrafik introducerades i.tJera svenska städer. Analyser genomfördes för Ostersund och

Borås och analyser av linjetrafiken

i Göteborgsregio- ~~

nen och örebro pågår. Metoden lanserades även

~

internationellt under året. System för anropsstyrd

busstrafik med automatiserad fårdplanering, Telebuss, genomförs i Borås.

produkter väsentligt under 197 5. Konkurrensläget försämrades dock.

Försäljningen på övriga marknader utvecklades totalt sett positivt. Försäljningen utanför Sverige blev 76% (76) av det totala försäljningsvärdet.

Tillverkning

Marknadsläget medf6rde att tillverkningen framfOr- allt av lätta motorer måste minskas under senare delen av året.

Detta kompenserades av ökad tillverkning av tunga motorer. Omställningarna kunde genomfOras relativt störningsfritt. Produktionskapaciteten kunde dock inte fullt utnyttjas under året.

Nya produkter

En ny Aquamaticmotor, AQ 140, började tillverkas.

Den bygger på Volvos välkända B21-motor. En ny dieselmotor, TAMD60, med en cylindervolym

på

5,5 liter introduceras

i

början av 1976.

I Lissabon ämnar myndigheternaförnya bussbeståndet.

Man överväger bl a att ersätta det befintliga spårvägssyste- met med bussystem och siktar på att förfoga över 800 nya bussar år 1981. 200 Volvobussar av modell B59- den speciella stadsbussen-började levereras under 1975 till Lissabons trajikbolag, Companhia C arr is de F erro de Lisboa.

Volvo Penta har ett brett marinmotorprogram. Det sträcker sig från utombordsmotorer på 3 hk till marindieselmotorer på 356 hk. Därmed är Volvo Penta en av världens största båtmotortillverkare. Aquamatic-som syns på båtarna vid brygga i Bohuslän- är ett världsnamnför inombordsmotorer med utombordsdrev.

,.

! '

i '

! . 'l t

; l

;

:

l ;

{

l l

l !

l i

Entreprenad-, lantbruks- och skogsmaskiner

Den allmänna konjunkturnedgången påverkade efterfrågan på entreprenad- och skogsmaskiner. För lantbruksmaskiner var däremot marknadsläget gott under hela året. Försäljningsvärdet blev 1.588 mkr (1.349) - en ökning med 18 %.

Försäljningsvärdet for entreprenadmaskiner ökade medan antalet sålda maskiner var i stort sett oförändrat. Försäljningen av lantbruksmaskiner ökade. Antalet sålda skogsmaskiner minskade.

Entreprenadmaskiner

Efterfrågan var god på de flesta marknader i början av året men minskade successivt framförallt i länder utanför Europa. Trots avmattningen blev utfakture- ringen något större under andra halvåret än under fdrsta. Försäljningsvärdet ökade n:ted 20

%

till 955 mkr (798). De största ökningarna uppnåddes i Sverige och i Mellersta Östern. Antalet sålda maskiner var ungefår oförändrat. Trenden mot ökad andel för de tyngre maskinerna fortsatte.

Lantbruksmaskiner

Efterfrågan på lantbrukstraktorer var fortsatt god och ökade ytterligare på de nordiska marknaderna.

I Sverige steg totala antalet inregistrerade nya lantbrukstraktorer med närmare 50 %. På grund av bristande leveranskapacitet under större delen av året sjönk Volvo BM:s marknadsandel i Sverige till 28

%

(34). Försäljningen totalt av lantbruksmaski- ner ökade med 23

%

till 481 mkr (390). Den under 1974 introducerade nya mellanstora jordbrukstrak- torn började levereras under andra halvåret.

Efterfrågan översteg leveranskapaciteten. Prisstop- pet på lantbruksmaskiner

i

Sverige fortsatte hela 1975. Detta medverkade till att kostnadsökningarna

inte kunde kompenseras. ·

Skogsmaskiner

Den höga aktiviteten inom skogsindustrin som kännetecknade 1974 avlöstes i början av 1975 av en snabb nedgång för att nå en mycket låg nivå under andra halvåret. Efterfrågan på skogsmaskiner minskade därför betydligt på världens samtliga skogsmarknader med hög mekanisering. Försälj"

ningsvärdet sjönk med 5 % till 152 m kr (161). En ny skotare började tillverkas under andra halvåret.

Produktion

Tillverkningen ökade inom samtliga avsnitt utom för skogsmaskiner. Tillverkningsprogrammet anpassades successivt till den ändrade utvecklingen av efterfrågan. Med undantag för traktorer kunde samtliga maskiner produceras i tillräckligt antal.

Den nya monteringsfabriken för traktorer och skogsmaskiner i Hällby med en yta av 60.000 m' togs i bruk. Fabriken skapar förutsättningar fö r ökad effektivitet och flexibilitet och erbjuder god

arbetsmiljö. I denna investeringsetapp ingick även en ny reservdelsanläggning på cirka 25.000 m'.

I Braås överfördes monteringen av dumperfordon till en ny anläggning på ca 10.000 m'. Härigenom ökade kapaciteten avsevärt.

Uppförandet av en ny verkstad fö r tillverkning av hytter till entreprenad-, lantbruks- och skogsmaski- ner påbörjades i Hallsberg.

Samarbete med Poclain SA

Vid halvårsskiftet träffades avtal med världens största grävmaskintillverkare Poclain SA, Frankri- ke, om samarbete beträffande marknadsföringen av entreprenad- och skogsmaskiner i första hand i Sverige, Frankrike, Österrike och Västtyskland.

Samarbetet har senare utvidgats till Norge, Neder- länderna, Irland och Australien.

Försäljningen av entreprenad-, lantbruks- och skogsmaskiner, mkr 1971 1972 1973 1974 1975

1500

1000

Entreprenadmaskiner 389

Lantbruksmaskiner 279

Skogsmaskine r ₇₇

Summa 745

Av det totala försäljningsvärdet utgör skogsmaskiner tio procent, lantbruks- maskiner trettio procent och entrepre- nadmaskiner sextio procent. Entrepre- nadmaskiner är den sammanfattande

431 ⁵⁸⁵ 798 955

311 311 390 481

77 90 161 152

819 986 1349 1588

benämningen för maskiner som används vid anläggning av vägar, flyg- falt och andra stora byggnationer och som används för tunga transporter som t ex i gruvdrift_

'fl)

4l '

Efter semestern började arbetet

i

Volvo BM:s nya monteringsfabrik i Häl/by. På bilden syns sammanfogningen mellanjram- och bakkroppen av en skogsmaskin. Den kan utan svårighet utförasför hand av två man trots att de båda delarna tillsammans väger över åtta ton. Monteringen sker nämligen på luftkuddeslädar som "svävar" på ett tunt luftskikt över det planslipade betonggolvet.

Flygmotorer, hydraulmaskiner, miljövårdsutrustningar

Totala försäljningsvärdet uppgick till 372 mkr (330), en ökning med 13 %.

Flygmotorer

Tekniska avdelningens huvudsakliga uppgift var utvecklingen av jetmotor RM8B till jaktversionen av flygplan 37 Viggen. Arbetet bedöms pågå till halvårsskiftet 1977. Därefter finns ingen verksam- het av motsvarande omfattning kontrakterad.

Den pågående försvarsutredningens slutbetän- kande kommer att visa vilket utrymme som finns för ett nytt svenskt flygmotorprojekt Riksdagen kommer att besluta i denna för Volvo Flygmotors framtid viktiga fråga under våren 1977.

Serieproduktionen av jetmotor RM8A till attackversionen av flygplan 37 Viggen fortgick planenligt. Inneliggande och planerade beställningar av RM8-motorer ger sysselsättning i verkstäderna fram till mitten av 80-talet men på en lägre nivå än som motsvaras av uppbyggd kapacitet.

Serieproduktionen av vätskeraketmotor VR35 för robot RBOSA för Viggen fortsatte. De första

Fritidsprodukter

Marknaden för fritidsprodukter i Sverige - som är den helt dominerande av Jofa-Företagens markna- der - kännetecknades av en besvärande lågprisim- port av ett stort antal olika sportartiklar. Denna lågprisimport drabbade framförallt försäljningen av tält.

En mycket svag vintersäsong såväl i början som i slutet av året medförde ett stort försälj- ningsbortfall för produkter för skid- och issport.

Kostnadsökningarna i Sverige medförde att konkurrensläget för de svensktillverkade produkter- na försämrades ytterligare.

serieleveranserna av brännkammare till den europeiska rymdraketen Ariane ägde rum i slutet av året.

Hydraulmaskiner

Försäljningen av hydraulmaskiner steg ca 50 % och uppgick under 1975 ti1128 mkr. De första serieleve- ranserna av den variabla maskinen V20 ägde rum.

Under året konstruerades nio storlekar av hjulmotorer med Volvo Flygmotors hydraulik. Ett 100-tal prototyper fanns vid årets slut hos kunder för utprovning. Under 1976 kommer sortimentet att utökas. En ny hydraulverkstad uppfördes och togs i bruk i början av 1976.

Miljövård

Försäljningen omfattade

i

huvudsak brännkamma- re fOr termisk och katalytisk fOrbränning av industriavgaser. Några anläggningar som levere- rades under året var förstagångsleveranser. Dessa medförde oförutsedda problem och orsakade extrakostnader.

Försäljningen av fritidsprodukter uppgick under 1975 till 112 mkr (84). Ökningen var mindre än

beräknat. Verksamheten vid Jofa-Företagen gav ett { .'·

helt otillfredsställande resultat.

Under 1975 fortsatte arbetet med att foga samman de olika familjefOretag av vilka produkt- gruppen ursprungligen utgjordes och att öka

exporten. Detta arbete tog längre tid och blev ~

kostsammare än beräknat.

En strukturrationalisering och effektivisering av

verksamheten ingår

i

handlingsprogrammet för

bättre lönsamhet.

Volvo Flygmotors nya hydrau/verkstad är nufiirdig. Där sker precisionstillverkning av hydrau/produkter som utgör en växande del av omsättningen. På bilden kontrolleras en cylindertrumma till en hydraulpump. Toleransområdet är i detta fall 14 tusendels millimeter.

Tillverkning av moderna fritidsbåtar typ Tumlaren vid loja-Företagen i Ryd. Mannen i förgrunden monterar detaljer på däckets innersida. I nästa moment kommer däcket att monteras på skrovet i bakgrunden. Var och en av de tVå delarna är tidigare tillverkade genom formsprutning.

Moderbolaget

AB Volvos försäljning uppgick till 8.350 mkr, en ökning från 1974 med 1.677 mkr eller 25 %.

Antalet monterade lastbilar och bussar ökade med 6

%

till 16.421 enheter, medan antalet monterade personbilar minskade med 5% till 157.545 enheter. Moderbolaget levererade dess- utom packningssatser och material till utländska monteringsfabriker, bl a Volvo Europa NV, Belgien, motsvarande sammanlagt 12.281 lastbilar och bussar (7.822) och 67.879 personbilar (68.698).

Exportförsäljningen ökade med 1.225 mkr eller 26

%

till 5.951 mkr och den svenska försäljningen med 452 mkr eller 23

%

till 2.399 mkr. Exporten svarade därmed får 71 % (71) av bolagets försälj- ningsintäkter. Leveranserna till utländska dotter- bolag uppgick till 3.880 mkr, vilket utgjorde 65 % (67) av försäljningen på export.

Antalet anställda uppgick vid årets utgång till 33.395, vilket var 596 fårre än vid föregående årsskifte. Löner och lönebikostnader steg med 22

%

till 2.001 mkr.

I anläggningar investerades sammanlagt 377 mkr (435). Av investeringarna i produktionsan- läggningar, som totalt uppgick till ca 100 mkr, kan nämnas kapacitetsökande investeringar för lastvagnar vid Volvo Skövdeverken och Volvo Berslagsverken.

Vid årets slut uppgick värdet av beslutade men ännu ej verkställda investeringar till 582 mkr.

I början av 1975 ökade bolaget sin andel av aktiekapitalet

i

DAF Car BV, Nederländerna - numera Volvo Car BV- från 46 % till 75

%

genom förvärv av aktier för ca 68 mkr. Aktiekapi- talet ökades samtidigt från 165,7 mHfl till 220,7 mHfl, varvid AB Volvo deltog med 75% eller med ca 66 mkr.

Den bokförda anskaffningskostnaden för aktieinnehavet i Volvo Car BV uppgår till 264 mkr och det bokförda värdet efter den nedskriv- ning som gjordes i 1974 års bokslut till 199 mkr, vilket med drygt 50 mkr understeg mate-

matiskt värde vid utgången av 1975.

Bolaget övertog resterande 25

%

av aktierna i Ailsa Trucks Ltd, Storbritannien, för ca 2 mkr.

Dessutom utökades aktieinnehavet i SSK Darman Diesel med ca 4 mkr och i Zamyad Co Ltd med ca 2 mkr, båda i Iran.

Utöver ovan nämnda kapitalökning i Volvo Car BV deltog moderbolaget i dotterbolagens finansie- ring genom ökningar av deras aktiekapital med sammanlagt ca 112 mkr, varav i Volvo BM AB, 35 mkr, och i utländska dotterbolag med ca 77 mkr.

Volvo Car BV:s försäljningsbolag i Västtysk- land, Frankrike och Italien fusionerades med AB Volvos försäljningsbolag i dessa länder. I samband därmed höjdes aktiekapitalet i Volvo France SA med ca 9 mkr.

I samband med överlåtelse av aktierna

i

Jofa AB till Jofa-Företagen AB ökades detta bolags aktiekapital till 10 mkr. Samtidigt överfördes 12 mkr ur moderbolagets allmänna aktiereserv.

Moderbolagets resultat före bokslutsdispositio- ner och skatter uppgick 1975 till 346 mkr (411).

Bolagets

vins~marginal

- relationen mellan vins- ten före dispositioner och skatter och försälj- ningsvärdet- sjönk därmed från 6,2 % 1974 till 4,1 %.

Bolagets resultat belastades under året av fortsatta kraftiga kostnadsstegringar. Löneutveck- lingen samt lagstadgade och avtalsenliga avgifter medförde betydligt höjda lönekostnader. Dess- utom höjdes prisnivån för köpt material avsevärt i början av året medan prisutvecklingen under res- terande del av året var lugnare.

Produktionen belastades även med extra kost- nader med anledning av de ändringar

i

tillverk- ningsprogrammen som företogs under året.

Produktivitetsökningen var oförändrat låg.

Kostnaderna för produktutveckling var ca 65

mkr lägre än under I 974.

Dotterbolag

Volvo BM AB

Försäljningsvärdet ökade med 243 mkr eller 20 % till

1.465 mkr. Vinsten före bokslutsdispositioner

och skatter uppgick till 139 mkr (151 mkr exkl

realisationsvinst om 40 mkr). Vinsten i relation

till försäljningsvärdet sjönk därmed från 12,4

% 1974 till 9,5

%.

Försämringen av vinstmarginalen orsakades av inkörningskostnader i den nya monteringsanlägg- ningen, högre produktutvecklingskostnader och ett försämrat räntenetto. Rådande prisstopp på lantbruksmaskiner i Sverige medförde ett intäkts- bortfall av minst" 20 mkr.

Investeringarria uppgick till 225 mkr (125).

Därav avsåg 142 mkr de nya anläggningarna i Hällby. Gjuteriet i Arvika avyttrades till moderbo- laget till bokfört värde.

Från moderbolaget och dotterbolaget Lihnell Vagn AB erhöll Volvo BM AB koncernbidrag på sammanlagt 36 mkr att användas för konsolide- ring. Efter bokslutsdispositioner, omfattande bl a största möjliga avsättning till allmän varulagerre- serv, samt skatter redovisas en nettovinst av 13,7 mkr (25

,7). Utdelning kommer att lämnas med

12,2 mkr (12,0).

Volvo Flygmotor AB

Bolagets försäljning ökade värdemässigt med 67 mkr eller 19 % till 432

mkr. Vinsten före bok-

slutsdispositioner och skatter blev 58 mkr (55) och sjönk därmed från 15,0% 1974 till 13,3

%

i relation till försäljningsvärdet. Den dominerande

-

delen av såväl försäljningsvärde som vinst kan

CF

hänfåras till flygmotortillverkningen.

Investeringarna under året uppgick till 45 mkr (30), varav 15 mkr avsåg den nya hydraulverksta- den.

-r·..

Efter bokslutsdispositioner och skatter redovisas

~-

en nettovinst av 9,4 mkr (10,4). Utdelning kom- mer att lämnas med 4,3 mkr (5,8).

AB Volvator

Bolaget svarar får Volvos engagemang i ett antal

återfårsäljarfåretag i Norden och medverkar vid utvecklingen

av återfårsäljarnätet inom detta marknadsområde.

Volvalorgruppens försäljning ökade med 12

% till

1.505 mkr mot 1.343 mkr 1974. Vinsten före dispositioner och skatter uppgick till 56 mkr (62).

Efter bokslutsdispositioner och skatter redovisas en nettovinst av 10,5 mkr

(7-,D).

Utdelning kom-

mer att lämnas med 4;5 mkr (4,5).

Investeringar i anläggningar och utrustningar

inom

Volvalorgruppens verksamhetsområde

uppgick till 29 mkr (24). Volvo Lastbilar i Stock- holm AB tog i bruk sin nya huvudanläggning under våren. AB Bil & Trucks utbyggnad av Sisjö-anläggningen i Göteborg fortsatte planenligt.

I Karlskrona, Ludvika och Årjäng fårdigställdes nya personbilshallar.

Samtliga aktier i Volvex A/S, Narvik, av- yttrades under året.

Försäkringsaktiebolaget Volvia

Bolaget ökade under 1975 sin f6rsäljning av vagnskadeförsäkringar med 15

% och av delkasko-

fårsäkringar med 20% jämfört med 1974. Premie- intäkterna, d v s premieinkomster med avdrag får avsättning till premiereserv, uppgick till 27 mkr.

Stigande skadefrekvens i kombination med högre kostnader per skada medförde en betydande resultatförsämring och en fårlust på årets verk- samhet av 2 mkr.

Efter en minskning av säkerhetstilläggen redovisas en nettovinst av 0,4 mkr (5,0). Utdel- ning kommer att lämnas med 240 tkr (240).

Jota-Företagen AB

Jofa-Företagens försäljning ökade med 30 mkr eller 36% till 114 mkr. I 1975 års värde ingår 16 mkr som avser produkter från Koflach Sportgeräte GmbH, Österrike, som förvärvades vid årsskiftet

1974175.

-

Försäljningsvärdet blev lägre än beräknat. Detta i fårening med kraftigt ökade lönekostnader, ökad konkurrens från lågprisimport och omstrukture- ringskostnader fårorsakade en fårlust

av

17 mkr.

Efter erhållet koncernbidrag från moderbolaget med 7,5 mkr och- efter bl a upplösning av varula- gerreserver redovisar Jofa-Företagsgruppen en nettofårlust av 2,0 mkr.

Dotterbolag utanför Sverige

De utländska dotterbolagen - exklusive det under 1975 fårvärvade Volvo Car BV

- ökade sin

sammanlagda försäljning med 25

%. Den sam- manlagda vinsten före dispositioner och skatter steg från 109 mkr till 111 mkr.

Volvo Norge A/S redovisar ökat försäljningsvärde

och oförändrad vinst. Volvo Danmark A/S ökade försäljningen, speciellt mot slutet av året och förbättrade sitt resultat avsevärt. Även Oy

Volvo- Auto Ab i Finland redovisar ökat försäljningsvärde.

De under våren införda importrestriktionerna

påverkade dock såväl försäljning som framfårallt

resultat negativt, varfår bolaget redovisar en något

19

r:

Il l

/

··:

. :!_

l

^j

~ '

Under 1975 uppgick antalet nyregistrerade Volvo BM traktorer i Sverige till 3.200 -en ökningfrån ca 2. 600 under 1974. Hytterna, som tillverkas i Hallsberg, har successivt förbättrats med avseende på bullerskydd och allmän

komfort.

På bilden syns modell T500 som introducerades under 1975 ochfått ett mycket gott mottagande.

l

. T'

' '

lägre vinst än föregående år. Den sammanlagda utdelningen från de nordiska dotterbolagen kommer att bli högre än för 1974.

Försäljningen hos Volvo Car BV och

dess

kvar- varande dotterbolag uppgick till 589 milj Hfl. An- talet tillverkade personvagnar utgjorde 61.558 mot 69.980 år 1974. Antalet anställda minskade med 247 till 5.803. Investeringarna uppgick till 94 milj Hfl. Till fåljd av det pressade marknadsläget och lågt kapacitetsutnyttjande redovisas en förlust av

50,0

milj Hfl (förlust 88,5 milj Hfl).

Volvo Penta Nederland BV

redovisar ett i stort sett oförändrat fårsäljningsvärde och en lägre vinst än 1974. En lägre utdelning kommer att lämnas.

Produktionen hos Volvo Europa NV i Belgien uppgick till 45.909 personbilar (49.624) och 4.695 lastbilar (2.868). Försäljningen ökade

med 32 %

till 13.727 milj BF. Antalet anställda ökade med

279 till 3.243. Investeringarna uppgick till 592 milj

BF (521). Bolaget redovisar en vinst fcire

bokslutsdispositioner och skatter av 411 milj BF (348) vilket motsvarar 3,0 % av försäljningsvärdet.

En oförändrad utdelning kommer att lämnas.

Volvo Deutschland GmbH ökade sin försäljning markant. Resultatet fårbättrades avsevärt och en

ökad utdelning kommer att lämnas. Efter fusio- neringar under året är verksamheten avseende förs!1ljningen av person- och lastbilar i Västtysk- land samlad i detta bolag. Det under året bildade

Volvo Penta Deutschland GmbH redovisar ett

mindre överskott. Volvo France SA redovisar en mindre fårlust trots försäljningsökning.

· ~"'

Hos A utomobiles Volvo SA i Schweiz minskade

försäljningen och bolaget redovisar en mindre förlust. Volvo Ita/ia SpA ökade sin fcirsäljning och visar ett avsevärt förbättrat resultat. Utdelning kommer att lämnas. Volvo Penta Italia Sr/ ökade försäljningsvärdet och resultatet fcirbättrades. Ailsa

Trucks Ltd, Storbritannien, nådde ett högre fårsälj-

ningsvärde. Resultatet, som påverkades negativt av ett pressat marknadsläge och en lägre pund- kurs, fcirsämrades avsevärt. Bolaget visar förlust.

BolindersCa Ltd, Storbritannien, som marknadsfår

marin- och industrimotorer, uppvisar ett mindre överskott.

Volvo of America Corporation ökade sin fårsälj- ning med

36

% . Personvagnsrörelsen lämnade i likhet med fciregående år ett överskott medan

fårsäljningen av marinmotorer gav ett mindre underskott. Resultatet belastades vidare av mark- nadsfåringskostnader får övriga nyintroducerade produktgrupper och av räntekostnader och om- kostnader hänfårliga till den monteringsfabrik får personvagnar som är under uppfårande. Totalt redovisar bolaget ett mindre underskott och någon utdelning kommer inte att lämnas. Försälj- ningen hos Volvo Canada Ltd minskade på den inhemska marknaden och en betydande del av i Halifax producerade personvagnar levererades till USA. Bolaget redovisar ett mindre underskott , vilket innebär en resultatfårsämring sedan 1974.

Ingen utdelning kommer att lämnas.

Produktionen och försäljningen av lastbilar och bussar hos dotterbolagen i Peru höjdes avsevärt trots vissa svårigheter i fråga om materialfårsörj- ningen. På grund av i landet rådande priskontroll- system kunde kostnadsö

kningarna, delv

is fårorsa- kade av valutakursfårändringar, ej kompenseras av motsvarande höjningar av försäljningspriserna.

Resultatet i det peruanska

tillv~rkningsbolaget

blev därfår otillf redsställande. Overenskommelse med myndigheterna om erforderliga prishöjningar har ännu ej träffats. Volvo Sudamericana SAC!, Argentina, uppnådde i stort sett ofcirändrad försäljningsvolym och en ökad vinst. Bolaget kommer att lämna oförändrad utdelning.

Volvo Australia Pty Ltd

ökade försäljningen med ca 50 % men redovisar trots detta ett försämrat resultat. Till resultatförsämringen bidrog bl a ändrade valutakurser. Swedish Motor Assemblies

Sdn Bhd, Malaysia, redovisar ett i stort sett

oförändrat fårsälj ningsvärde och en resultatför- sämring som innebär fö

rlust på verksamheten .

Finansieringsbolagen Volvofina SA

i

Bryssel,

Volvonia SA

i Geneve och Volvo Fi

nance Far East Ltd i Hongkong redovisar utlåningsökning jämfört

med föregående år och förbättrade resultat.

Utdelningarna blir hög

re än föregående år.

21

.l l

: , , l

Förslag till vinstfördelning

Efter avsättning till skuldregleringsfond med 22.477,4 tkr och utdelning till aktieägarna med 78.450,6 tkr, godkända av 1975 års bolagsstämma,

Kvarstod balanserade vinstmedel Tillkommer årets nettovinst Till bolagsstämmans förfogande

t kr 279.000,0 95.012,0 374.012,0 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att ovanstående belopp disponeras

enligt fdljande:

Till skuldregleringsfond

Till aktieägarna ordinarie utdelning med kr 6: - per aktie Balanserade vinstmedel vid årets utgång

26.171,3 94.140,7 253.700,0

Summa 374.012,0

Ställningen vid utgången av år 1975 och resultatet av bolagets verksamhet under året framgår av bifogad balansräkning och resultaträkning med kommentarer.

Balansräkningen visar ställningen under förutsättning av att bolagsstämman godkänner styrelsens och verkställande direktörens förslag till vinstfördelning.

Göteborg i mars 1976

Per Carlsson Pehr G Gyllenhammar

Gert Gunnarsson

Gunnar Engellau Ulf af Trolle Per Ekström Lennart Johansson

Tore Browaldh Gunnar Eriksson

Ulf Laurin

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer i Aktiebolaget Volvo får vi härmed avge fdljande revisionsberättelse för år 1975.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning samt i övrigt vidtagit de granskningsåt- gärder vi anser erforderliga.

Aktiebolagslagens föreskrifter angående redovis- ning av aktier och koncernförhållanden har följts.

En anpassning har skett av bokförda värden av aktier i dotterbolag och i utomstående bolag genom uppskrivning och nedskrivning med lika stora belopp på sätt framgår av not 5 till moder- bolagets bokslut. Vi har intet att erinra mot denna åtgärd.

Under revisionen har icke framkommit anledning till anmärkning beträffande redovisningshandling- arna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eller förvaltningen i övrigt.

Enligt vår uppfattning ger redovisningshand- lingarna på sidorna 26-39 en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning

den 31 december 1975 och resultat för 1975.

Räkenskaperna för några av dotterbolagen har

styrelsens och verkställande direktörens förslag till vinstdisposition strider icke mot aktiebolagsla- gens bestämmelser angående fondavsättning eller mot god affårssed.

Vi tillstyrker,

att den i årsredovisningen intagna, av oss påteck- nade balansräkningen per den 31 december 1975 fastställes,

att styrelsens ledamöter och verkställande direktö- ren beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovis- ningen omfattar samt

att föreslagen vinstdisposition godkännes.

Göteborg den 6 april 1976 Lars Elvstad

Auktoriserad revisor

Gösta Jacobsson

Auktoriserad revisor