Sex- och samlevnadsundervisning inom SeSam-projektet i Värmland
- Utifrån interprofessionellt och intersektoriellt perspektiv
Sexual education whithin the SeSam-project in Värmland - From interprofessional and intersectoral perspective
Christine Siljeblad
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Masterprogram för hälsovetenskap, Examensarbete I 15 hp
Handledare: Helene Hjalmarsson Examinator: Ulla-Britt Eriksson Höstterminen 2013
Sammanfattning
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan är ett hälsofrämjande arbete som syftar till att ge eleverna en god kunskapsgrund för att främja den sexuella hälsan. I Värmland såväl som i Sverige har klamydiainfektioner ökat dramatiskt, då antalet fall/år har fördubblats de senaste tjugo åren. Denna ökning liksom en ökning av tonårsaborter föranledde en inventering av sex- och samlevnadsundervisningen i Värmland. Inventeringen påvisade förbättringsområden och år 2010 startades därför SeSam-projektet i Värmland. Projektet innebar en satsning på att utveckla och förbättra sex- och samlevnadsundervisningen genom interprofessionell samverkan. Syftet med studien var att utifrån ett intersektoriellt och interprofessionellt perspektiv utvärdera arbetet inom sex- och samlevnadsundervisningen på de skolor som deltagit i SeSam-projektet i Värmland.
Studien hade en kvantitativ ansats där respondenterna fick besvara en webenkät under våren 2013. Enkätsvaren i denna studie erhölls från landstinget i Värmland, som också är initiativtagare till projektet. Det framgår av resultatet att endast ett fåtal SeSam-team finns kvar av de 54 som deltog i projektet från början. Trots detta visar resultatet att det finns ett visst interprofessionellt samarbete mellan lärare, skolsköterskor och barnmorskor. Det saknas dock tydligt nedskrivna mål för sex- och samlevnadsundervisningen och undervisningen kvalitetssäkras inte årligen. Resultaten uppvisar betydande behov av att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen på skolor i Värmland.
Nyckelord: sex- och samlevnadsundervisning, skola, sexuell hälsa/ohälsa, samverkan, hälsofrämjande arbete
Abstract
Sexual education in school is health-promoting work aiming at giving the pupils a solid base of knowledge and thereby promoting sexual health. In Värmland, as well as in Sweden, chlamydia infections have increased dramatically; the number of reported cases has doubled over the past twenty years. This increase, as well as an increase of teenage abortions led to an inventory of sexual education in Värmland. Since the inventory showed areas of improvement, the SeSam project in Värmland was initiated in 2010. The project implied improving sexual education through united interprofessional action. The aim of the study was to evaluate the work done within the field of participating schools of the SeSam project in Värmland, seen from an intersectoral and an interprofessional perspective.
The study had a quantitative approach in which the respondents were asked to fill out a web survey during the spring 2013. The survey responses were provided by the County Council in Värmland, which is also the promotor of the project. The results show that there are merely a few active SeSam teams left compared to the original 54. In spite of this, the results show that there is a certain amount of interprofessional collaboration between teachers, school nurses and midwives. However, there is a general lack of documented goals for sexual education.
Furthermore, the education quality is not annually secured. Thus, the results show an important need for developing sexual education at schools in Värmland.
Keywords: sexual education, school, sexual health/ill-health, collaboration, health promotion
Förord
Det har varit ett sant nöje att genom min magisteruppsats ha fått vara delaktig i arbetet med utvärderingen av SeSam-projektet i Värmland och det är några personer som har varit särskilt betydelsefulla för mig på olika sätt under arbetets gång. Jag vill tacka Anna-Carin Johansson på landstinget i Värmland som har delat med sig av enkätresultaten och fortlöpande försett mig med information kring projektet. Ett stort tack till Gerd Johansson på Herrgårdsgymnasiets bibliotek i Säffle, som har tagit hem all möjlig och omöjlig litteratur under arbetsprocessen. Jag vill också tacka min man Mikael Siljeblad som med stort tålamod har stöttat mig under studierna, framförallt med datasupport. Sist men inte minst vill jag varmt tacka min handledare Helene Hjalmarsson för stort engagemang samt konstruktiv kritik - alltid med en positiv klang.
2013-11-10
Christine Siljeblad
Förkortningar och Centrala begrepp
Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd
Hälsa En dimension som säger något om människans fysiska- och psykiska tillstånd. Hälsan kan vara både god och dålig Hälsopromotion Åtgärder för att främja hälsa
Hälsoprevention Åtgärder för att förebygga ohälsa Interorganisatorisk Mellan organisationer
Interprofessionell Mellan professionella Intersektoriell Mellan sektorer
Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgy 11 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011
Samverkan Gemensamt handlande för visst syfte Sex- och
Samlevnadsundervisning
Skolundervisning som tidigare främst hade fokus på biologiska aspekter av sexualiteten, men som numera försöker ge en
mångsidig samlevnadsinformation inkluderande etisk, psykologisk och social information
SeSam Sex och samlevnad
STI Sexually Transmitted Infections (Sexuellt överförbara sjukdomar) SRHR Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter:
Tillgång till kunskap om sexualitet och reproduktion samt om könssjukdomar. Tillgång till preventivmedel samt säker abort i de länder där det är lagligt. Frihet från sexuellt och annat könsrelaterat våld. Människors rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet.
WHO World Health Organisation
WAS World Association of Sexology
Innehållsförteckning
Introduktion ... 7
Bakgrund ... 8
Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 ... 8
Nationella strategier för sex- och samlevnadsundervisning ... 9
Politik för sexuell- och reproduktiv hälsa och rättigheter ... 9
Övergripande målområden för folkhälsa ... 10
Sex- och samlevnadsundervisning i skolan ... 12
Styrdokument i grundskola och gymnasieskola ... 14
Samverkan ... 16
Inventering av sex- och samlevnadsundervisning i Värmland ... 17
SeSam-projektet ... 19
Problemformulering ... 20
Syfte ... 21
Frågeställningar ... 21
Teoretisk ram ... 21
Metod ... 23
Design ... 23
Enkät ... 24
Urval och datainsamling ... 24
Bortfall ... 25
Dataanalys ... 25
Forskningsetiska aspekter ... 26
Resultat ... 26
SeSam-team ... 26
Samverkan ... 27
Mål och strategi ... 29
Åldersperspektiv ... 31
Fördelning mellan ämnen... 33
Innehåll, metodik och behov av fortbildning ... 35
Uppföljning och utvärdering ... 38
Övriga kommentarer ... 41
Diskussion ... 41
Resultatdiskussion ... 41
Samverkan och integration inom SeSam-projektet ... 42
Teamutveckling inom SeSam-teamen ... 43
Strategier för sex- och samlevnadsundervisningen ... 44
Innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen ... 44
Utvärdering av sex- och samlevnadsundervisningen ... 45
Metoddiskussion ... 46
Design ... 46
Enkät ... 47
Validitet och Reliabilitet ... 48
Urval och datainsamling ... 48
Bortfall – en del av resultatet ... 49
Slutsatser ... 50
Referenser ... 51
7
Introduktion
Skolans sex- och samlevnadsundervisning är ett hälsofrämjande arbete som ska ge eleverna en god kunskapsgrund inom detta område och därmed främja hälsa (Magnusson &
Häggström-Nordin, 2009). Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och innefattar den sexuella hälsan eftersom sexualitet är en integrerad del av personligheten hos alla människor.
Befolkningen innehar rätten till omfattande sexualundervisning och rätten till sexuell hälsovård (World Association of Sexology - WAS, 1999). Hälsofrämjande arbete inom folkhälsa syftar till att bevara samt främja hälsa hos befolkningen och beskrivs i Ottawa Charter som en process som skall göra det möjligt för människor att öka inflytandet över sin hälsa och att förbättra sin hälsa (WHO, 1986).
Sex- och samlevnadsundervisning förekommer både inom hälsopromotion och inom sjukdomsprevention. Hälsopromotion lägger fokus på det friska genom ett salutogent perspektiv till skillnad från hälso- och sjukvården som främst arbetar med hälsoprevention och har fokus utifrån ett patologiskt perspektiv (Hillman, 2010; Axelsson & Bihari Axelsson, 2007). WHO (1986) poängterar att hälsofrämjande arbete ska ske på olika nivåer såväl internationellt, nationellt och regionalt. Hälsopromotion syftar till att främja hälsa och därmed minska behandlingsbehov av sjukdomar hos befolkningen (Laverack, 2004). Det finns ett kontinuerligt behov av hälsopedagogiska insatser inom skolans sex- och samlevnadsundervisning och vid enskilda elevkontakter med skolsköterskan (Socialstyrelsen, 2004). Kunskaper behövs om vanliga sexuellt överförda infektioner, STI, (Sexually Transmitted Infections) som klamydia samt om mindre vanliga sjukdomar som HIV (humant immunbristvirus). Behov av kondomkunskap för att förbygga STI och graviditeter finns också (Socialstyrelsen, 2009 a). STI främst orsakade av klamydia minskade hos ungdomar 15-19 år successivt under 1990-talets första hälft för att under 2000-talet övergå till en snabb ökning.
Graviditeter och aborter hos ungdomar i åldern 15-19 år har de senaste åren avstannat efter en ökning fram till i mitten av 2000-talet (Socialstyrelsen, 2009 b).
Innehåll i utbildning har betydelse för folkhälsan och det pågår en ständig utveckling inom olika områden (Green & Tones, 2010). Hälsofrämjande arbete inom ramen för sex- och samlevnad i den svenska skolan ingår i olika personalkategoriers uppdrag. Lärare arbetar efter läroplaner där sex- och samlevnad ingår i olika kurser inom både grundskolan och gymnasieskolan. Skolsköterskan samtalar om sex- och samlevnad samt livsstil i hälsosamtal tillsammans med eleven. Hälsosamtal hålls en gång per stadium med varje elev och utgår ofta
8 från frågeformulär samt från elevens behov. Skolans kurator har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande för jämlikhet och mot diskriminering i enlighet med både diskrimineringslagen och skollagen. Diskrimineringslagens ändamål är att motverka diskriminering på grund av bland annat kön, könsöverskridande identitet och sexuell läggning. Rektorn är ansvarig för sex- och samlevnadsundervisningen i sin helhet (Hillman, 2010; Skolverket, 2011; SFS, 2008; Skollagen, 2010:801). Sex- och samlevnadsundervisningen sker bäst i samarbete mellan lärare och skolsköterskor. Genom samarbete sätts innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen in i ett sammanhang och det blir en helhet för eleverna (Rooth, 2005). Samarbetet inom det hälsofrämjande arbetet i skolan kan vara interprofessionellt (mellan professionella), interorganisatoriskt (mellan organisationer) och intersektoriellt (mellan flera samhällssektorer) (Fosse, 2007). I Florida gjordes ett pilotprojekt år 2005-2006 med ett interprofessionellt och intersektoriellt utbyte av erfarenheter inom sex- och samlevnadsutbildning. Syftet var att starta ett samarbete mellan skola och sjukvård inom sex- och samlevnadsutbildning för att förebygga sexuella riskbeteenden hos unga. Projektet ledde till en ökad förståelse för varandras professionalitet och ökade kunskaper att tillföra sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Författarna drar slutsatsen att samarbete är nödvändigt för att unga ska få en så bra utbildning inom sex och samlevnad som möjligt (Howard-Barr et al, 2010).
Med hjälp av medvetna strategier, styrdokument (Skolverket, 2011; Skollagen, 2010:801) och en teoretisk kunskapsbas (Regeringen, 2002; Regeringen, 2006), skulle olika personalkategorier på skolorna kunna konkretisera de politiska målen i arbetet för en god sexuell hälsa (Regeringen, 2006). Denna konkretisering är inte en enkel överföring av politiska mål, utan innehåller implikationer för skolans institutioner och arbete i sin helhet samt för det hälsofrämjande arbetet i mötet med skolans elever. Kunskaper inom skolans hälsofrämjande arbete med sex- och samlevnadsundervisning behöver ökas i allmänhet och i synnerhet inom ramen för strategier, innehåll och utvärdering (Socialstyrelsen, 2004;
Socialstyrelsen, 2009 a; Engh Kraft, 2008; Landstinget i Värmland, 2013).
Bakgrund
Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999
En granskning av skolans sex- och samlevnadsundervisning genomfördes år 1999 på uppdrag av regeringen. Avsikten var att granska hur undervisning bedrevs i förhållande till de mål som
9 fanns inom området, om den integrerades inom olika ämnen och bedömning av eventuella skillnader i undervisningen mellan skolformerna (Skolverket, 1999).
Resultaten visade stor variation av sex- och samlevnadsundervisningen mellan skolor liksom inom varje enskild skola. Därmed hade eleverna olika möjligheter att skaffa sig kunskaper om och få insikt i sexualitet och samlevnad. Ämnenas syften och målen för undervisningen framgick av kursplanerna. Det var dock endast i ämnet biologi som det fanns direkta mål som var kopplade till sexualitet och dessa skulle ha uppnåtts i slutet av årskurs nio och för gymnasiet då kursen biologi avslutats. Samlevnadsfrågor gick att tolka in inom vissa andra ämnen. Utöver biologi var det skolans, lärarnas och elevernas prioriteringar av innehållet som var avgörande för hur stor del och vilket innehåll som tillägnas sex- och samlevnadsundervisning (Skolverket, 1999).
Nationella strategier för sex- och samlevnadsundervisning
Riksdagen har en politik för sexuell- och reproduktiv hälsa, som ligger till grund för arbetet inom sex- och samlevnadsundervisning såväl nationellt som internationellt. Denna politik avspeglas inom folkhälsoarbetet genom målområde 7: Skydd mot smittspridning och målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa samt genom Lgr 11 (läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) såväl Lgy 11 (läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011). Genom denna styrning ska alla elever ges möjligheter att tillägna sig kunskaper inom sex och samlevnad.
Politik för sexuell- och reproduktiv hälsa och rättigheter
Riksdagens politik inom SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) bygger på målsättningar som uttrycks i politiken för global utveckling, där grundstenen är människors lika värde och mänskliga rättigheters odelbarhet. SRHR-politiken i Sverige innefattar ett antal områden som jämställdhet, sexualundervisning, rätt till preventivmedel, säkra aborter, förebyggande arbete mot STI m.m. Ett väl utbyggt utbildningssystem är viktiga förutsättningar för en framgångsrik SRHS-politik (Regeringen, 2006).
Sexuell och reproduktiv ohälsa beror till stor del på okunskap och brist på information. Ökade kunskaper om reproduktion och sexualitet, sexuell läggning och könsidentitet ses i Sverige som en viktig förutsättning för att stärka människors SRHR och då kunskaper till ungdomar i synnerhet (Regeringen, 2006).
Nationella strategier belyser vikten av tillgång till korrekt ungdomsvänlig samt situationsanpassad information, där dialog om sexualitet och sexuell läggning förs på ett sätt
10 där ungdomar uppmuntras till aktivt engagemang. Sex- och samlevnadsundervisning är en integrerad del av utbildningssystemet, vilket regeringen arbetar aktivt för nationellt såväl som internationellt (Regeringen, 2006).
Sexualitet och reproduktiv hälsa bör enligt Statens Folkhälsoinstitut (2010) studeras och diskuteras på ett brett plan för att säkerställa allas rätt till lika möjligheter, förutsättningar och ett säkert sexliv. Alla ska också äga rätten att bestämma över sin egen kropp utan tvång, våld eller diskriminering. Diskussioner omkring kön, sexuell identitet, etnicitet, religion samt funktionsnedsättningar bör därmed enligt Statens folkhälsoinstitut vara naturliga inslag i skolans undervisning om sexualitet och samlevnad.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns nationella strategier för att verka för en sexuell och reproduktiv hälsa hos befolkningen. Dessa strategier ligger till grund för arbetet inom sex- och samlevnadsundervisning.
Övergripande målområden för folkhälsa
Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa förutsättningar för en god hälsa i samhället, som är lika för hela befolkningen. Sveriges riksdag antog år 2003 den nationella folkhälsopolitiken i propositionen Mål för folkhälsa (2002/03:35), och år 2008 presenterades propositionen En förnyad folkhälsopolitik (2007/08:110). Statens folkhälsoinstitut har i uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken. Analyserna har resulterat i två rapporter som utgavs år 2005 och 2010. Syfte med den folkhälsopolitiska rapporteringen är att ge regeringen överblick över folkhälsans utveckling och resultat av genomförda åtgärder. De ska också rekommendera framtida satsningar som ska underlätta för regeringen att göra strategiska val och prioritera föreslagna åtgärder. Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande. Rapporten presenteras i ett flertal underlagsrapporter, där var och en ger en fördjupad bild av varje enskilt målområde för folkhälsa (Statens Folkhälsoinstitut, 2010).
De elva övergripande målområdena för folkhälsa är utgångspunkter för folkhälsoarbetet i Sverige. Målområdena fungerar som en central vägledning, då folkhälsa berörs och påverkas av många samhällsområden. De olika målområdena är:
1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
11 5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan berörs främst av målområde 7 som innefattar Skydd mot smittspridning och målområde 8 som innefattar Sexualitet och reproduktiv hälsa.
Målområde 7, Skydd mot smittspridning:
Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet för att nå det övergripande folkhälsomålet. Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste behålla en hög nivå och det är Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet som ansvarar. De primärpreventiva åtgärderna för att förhindra spridning av STI, består främst av information.
Informationsspridning är viktigt inslag inom ungdomspolitiken (Regeringen, 2002).
Målområde 8, Sexualitet och reproduktiv hälsa:
En grundläggande faktor för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande, är möjligheten till trygg och säker sexualitet. Sex- och samlevnadsundervisning är ett område som samhället måste värna om, då samhällets syn på sexualitet speglar människors uppfattningar. Samhällets syn bestämmer till exempel om människors olika sexuella läggning kan komma att utsättas för fördomar och diskriminering (Regeringen, 2002).
Jämställdhetsfrågor bör ingå i sex- och samlevnadsundervisning för att främja en trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa. Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella samt informella strukturer och människor med funktionshinder eller annan etnisk bakgrund utsätts i högre grad än andra, för faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa (Regeringen, 2002).
Genom sex- och samlevnadsundervisning inhämtas sakkunskaper inom området för sexualkunskap, men att förebygga hälsorisker förknippat med till sexuellt beteende handlar också om att stärka individers identitet och självkänsla (Regeringen, 2002).
12 Det är främst målområde 7 och 8 som innefattas i sex- och samlevnadsundervisningen i skolan, men ett flertal andra målområden berörs också. Den sexuella hälsan kan påverkas av barns uppväxtvillkor, då dessa är av betydelse för utvecklande av sociala och emotionella kompetenser, vilket ses som skyddsfaktorer mot ohälsa (a.a.). Intag av alkohol eller droger kan likaså påverka den sexuella hälsan, då berusning kan leda till oönskat eller oskyddat sex (Hillman, 2010). Liksom skolan verkar hälso- och sjukvården för att främja hälsa inom sex- och samlevnadsområdet (Regeringen 2002). Härmed kan konstateras att målområdena 3, 6 och 11 också kan tas i beaktande vid planering av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan.
Sex- och samlevnadsundervisning i skolan
Sex- och samlevnadsundervisning är sedan 1955 ett obligatoriskt ämne i den svenska skolan (RØthing & Svendsen, 2011). Det framkommer dock i en avhandling av Bäckman (2003), att offentlig sex- och samlevnadsundervisning inte kan ses som något självklart, då många människor ser sexuallivet som något privat. Detta kan ses som motsats till att människors sexuella önskningar och praktiker ofta granskas inom media. Läroplanerna ger ett friutrymme med vida skrivningar, som kan ses som både möjligheter och hinder. Möjligheterna består i att rektor och lärare lokalt kan utveckla undervisningen efter elevernas behov och önskemål.
Hinder kan vara att sex och samlevnad ingår i ett flertal kurser. Om lärare inte samverkar och diskuterar innehållet i undervisningen med varandra kan kunskaper gå förlorade (Nilsson, 2005).
Sex- och samlevnadsundervisning i skolan består av tre delar. Den ena delen innefattar att i det dagliga arbetet diskutera frågor som spontant dyker upp i olika situationer. Den andra delen är specifika lektioner som till exempel temadagar, där eleverna får diskutera frågor om till exempel sexualitet, kärlek och jämställdhet. Den tredje delen är den sex- och samlevnadsundervisning som preciseras i läroplanen och berör ett flertal olika ämnen (Magnusson et al, 2009). För att hälsopromotion ska bli framgångsrik i skolan, ska den inte ske vid enstaka tillfällen utan integreras under hela utbildningen i olika ämnen. Delaktighet och elevinflytande är framgångsfaktorer att ta hänsyn till vid hälsofrämjande arbete i skolan (Simovska, 2012). För att få kunskaper om vad eleverna själva önskar för innehåll i skolans sex- och samlevnadsundervisning måste frågan ställas till eleverna själva. I en studie utförd i Boston, USA, har elever fått ställa frågor de önskar svar på inom ämnet sex och samlevnad.
Elever i årskurs 6 ställde frågor inom ett brett spektrum alltifrån där frågor ställs indirekt till mer avancerade frågor om avancerade sexuella situationer. Äldre elever på stora skolor med
13 många elever från lägre socialklasser ställde mer direkta frågor om sexuella aktiviteter och verkade också ha mer kunskaper om sex (Charmaraman et al, 2011).
Då sex- och samlevnadsundervisningen hade funnits som en obligatorisk del i undervisningen i 50 år, utfördes en studie av Nilsson (2005). Studien omfattade tio grundskolor och tio gymnasieskolor som varit mål för den nationella kvalitetsgranskningen 1999. Flera av gymnasieskolorna hade efter granskningen försökt att hitta olika strategier för samtal inom ämnet sex och samlevnad. Lösningen blev i några fall obligatoriska lokala kurser som Samlevnadskurs eller Livskunskap och det fanns möjlighet att förlägga timplanen över alla tre årskurser. Rektorerna var nöjda med undervisningen och menade att positiva effekter som bättre klimat i skolan samt bättre relationer mellan lärare/elever och eleverna emellan, hade uppnåtts. Några skolor hade inte prioriterat sex- och samlevnadsundervisningen och där fanns det ingen diskussion bland personalen vad de ville åstadkomma med undervisningen. Det fanns på dessa skolor ingen samverkan varken inom eller mellan arbetslagen (a.a.).
En utmaning inom området för sex- och samlevnadsundervisning inför framtiden är enligt Magnusson et al (2009) att vända utvecklingen med en ökning av klamydiainfektioner och oönskade graviditeter. Som framgår av diagram 1 har det i Sverige skett en ökning av klamydia under den senaste 15-årsperioden från ca 15 000 fall år 1993 till närmare 38 000 fall år 2012 (Landstinget Värmland, 2013).
Diagram 1. Antal fall av klamydia i Sverige mellan 1993-2012 (Landstinget Värmland, 2013).
14 Nationellt visar studier att cirka 3 miljoner amerikanska ungdomar varje år får en diagnos av någon STI och 9 % av flickor i åldrarna 15-19 år blir gravida (Parker, 2001). En studie i New Orleans mellan åren 1996-2005 visar att 7 % av pojkarna och 13 % av flickorna på High School någon gång drabbas av klamydia. Resultaten var signifikant associerade till ålder, afroamerikanskt ursprung och gonorréinfektion (Nsuami et al, 2013).
För att förbättra den sexuella och reproduktiva hälsan bland ungdomar, krävs enligt Magnusson et al (2009) samverkan av berörda myndigheter och organisationer. Dessa utgörs av till exempel regeringen, folkhälsoinstitutet, föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar, RFSU (riksförbund för sexuell upplysning) och skolan (Magnusson et al, 2009).
Styrdokument i grundskola och gymnasieskola
Utbildningen inom skolväsendet syftar enligt skollagen (2010:800) till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper samt värden. Undervisningen regleras genom skollagen och läroplaner för grundskolan samt gymnasieskolan. Genom specifika kunskapsmål i olika kurser och innehållet i olika litteratur, säkras sex- och samlevnadsundervisning till eleverna (Skolverket, 2011). I Lgy 2011 (Skolverket, 2011), finns ämnen med centralt innehåll som kan kopplas till sex- och samlevnadsundervisning (se Tabell 1).
Tabell 1. Kursplaner i Lgy 11 med kunskapsmål kopplat till sex- och samlevnad (Skolverket, 2011).
Engelska Med anknytning till elevernas utbildning diskuteras känslor, relationer och etiska frågor.
Historia Människors roller i olika sammanhang diskuteras utifrån kön och sexualitet, ur ett historiskt perspektiv.
Idrott och Hälsa Livsstilens betydelse för kroppslig förmåga och hälsa diskuteras.
Naturkunskap
Livsstilens konsekvenser för den egna hälsan samt för folkhälsan diskuteras. Kunskaper inhämtas om människokroppens uppbyggnad och funktion samt diskussioner kring normer om människans sexualitet, lust, relationer och sexuell hälsa.
Samhällskunskap
Innehållet behandlar kunskaper om gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt att människor grupperas utifrån kategorier och kan skapa både gemenskap och utanförskap.
I Lgr 2011 (Skolverket, 2011), ses liksom i Lgy 2011 ett flertal kurser med centralt innehåll som ryms inom sex- och samlevnadsundervisning (se Tabell 2).
15 Tabell 2. Kursplaner i Lgr 11 med kunskapsmål kopplat till sex- och samlevnad (Skolverket, 2011).
Bild
Bildanalys där bilder som behandlar frågor om identitet, genus, sexualitet kan tolkas och kritiskt granskas.
Massmediebilders budskap och påverkan, hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
Biologi
Innehållet behandlar reproduktion, sexualitet, preventiva metoder och förebyggande av sexuellt överförbara sjukdomar på individnivå, global nivå och i ett historiskt perspektiv. Frågor om relationer och kärlek diskuteras.
Hem- och konsumentkunskap
Undervisningen ska bidra till kunskaper och reflektioner över jämställdhet och arbetsdelning i hemmet ur ett genusperspektiv.
Historia
Innehållet behandlar demokratisering i Sverige, kampen för allmän rösträttför kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på genus och sexualitet.
Idrott och hälsa
Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att delta i skolans fysiska aktiviteter samt bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och positiv självbild. Reflektioner om hur individens val av idrotter påverkas av faktorer som genus.
Modersmål Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor används.
Religionskunskap
Undervisningen ska bidra till utvecklande av kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som kön, genus, sexualitet, jämställdhet, kärlek samt relationer.
Samhällskunskap
Innehållet behandlar barns identiteter och grupp-
tillhörigheter, familjen och olika samlevnadsformer. Hur framställs sexualitet, genusmönster och jämställdhet i olika medier samt populärkultur? Hur kan identitet och livsstil påverkas av kön och sexuell läggning?
Svenska Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
Utbildningen vid gymnasieskolan ska organiseras så att den anpassas efter elevers önskemål så långt det är möjligt. Lärarna är ålagda att anpassa undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter skiftande behov och förutsättningar. Gymnasiegemensamma ämnen som visas i tabell 1, kommer alla elever till del. Eleverna på grundskolan har enligt Skolverket
16 (2011) rätt till likvärdig utbildning oavsett var i landet de bor. De ska bland annat inhämta kunskaper och förståelse för livsstilens betydelse för den egna hälsan (a.a.).
Skolan kan inte ensamt förmedla de kunskaper som eleverna behöver och därför ska skolan ta tillvara på kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället. Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och även med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och det professionella ansvar som åligger lärarprofessionen, ska främja en kvalitativ utveckling. Verksamheterna i skolan måste utvecklas så att kunskapsmål uppnås och detta kan möjliggöras genom att verksamheten prövar resultat och metoder, utvecklar samt utvärderar sin verksamhet (a.a.).
Genom att skolan samverkar med andra aktörer inom sex- och samlevnad, utvecklas och utökas kunskaperna inom ämnesområdet. Utöver dessa ämneskunskaper förmedlas också kunskaper om vikten av att samverka med andra aktörer. Samverkan kan öka kompetensen inom olika områden, där sex- och samlevnadsområdet kan ses som ett exempel.
Samverkan
Samverkan som teoretiskt begrepp är mångtydigt och komplext. Det förekommer olika definitioner på begreppet samverka och det finns andra begrepp som är snarlika som till exempel samarbeta och samordna (Green, 2012; Axelsson & Axelsson Bihari, 2007).
Eftersom begreppsförklaringar för ordet samverka inte är entydiga, ges individer fritt att förknippa det med olika förhållanden eller situationer (Cederblom, 2012). Enligt Janlert (2000), innebär samverkan ett gemensamt handlande för ett visst syfte.
Samverkan kan vara interorganisatorisk och därmed ske mellan olika organisationer. Denna samverkan är ofta också interprofessionell, då olika professionella och olika yrkesgrupper arbetar tillsammans (Reeves et al, 2010). Dessutom kan samverkan vara intersektoriell som innebär att flera samhällssektorer deltar i samverkan och kan ha olika huvudmannaskap som landsting och kommun (Axelsson & Axelsson Bihari, 2007). Det finns en förväntan från samhället att landstinget och kommuner ska samverka och ett sätt att skapa förutsättningar för detta kan vara att upprätta samverkansavtal. I ett samverkansavtal definieras och regleras innebörden av samverkan (Cederblom, 2012).
Intersektoriell samverkan är den mest komplexa formen av samverkan eftersom den innefattar såväl interorganisatorisk som interprofessionell samverkan. Komplexiteten utgörs av strukturella skillnader som skillnader i regelverk, lagar, budget och organisationer, men komplexiteten utgörs också av kulturella skillnader som finns mellan organisationerna.
17 Kulturella skillnader kan vara olika utbildningsbakgrund, attityder, värderingar och språkbruk, vilket var och en kan försvåra kommunikationen inom samverkan (Axelsson &
Axelsson Bihari, 2007).
Samverkan i gränsöverskridande interprofessionella team innebär att en grupp professionella med olika yrkesbakgrund arbetar tillsammans över formella organisatoriska gränser. Dessa team kan vara tillfälliga eller permanenta och de professionella består av ständiga medlemmar. De mest framgångsrika formerna av samverkan har varit då interprofessionella team har etablerats och varit stabila över tid. I dessa fall har medlemmarna lärt känna varandra, skapat tillit och utvecklat gemensamma intressen, värderingar och mål. Det är av betydelse att ha en medvetenhet om att samverkan kräver stora investeringar i tid och energi.
(a.a.). För att ett interprofessionellt team ska fungera tillfredsställande, ställs krav på att de professionella sätter sina egna intressen åt sidan och fokuserar på målet för samverkan. Vid interorganisatorisk samverkan kan det därmed bli nödvändigt att organisationerna får ge avkall på delar av sina områden till förmån för andras. Samarbetet innebär då att de professionella släpper in andra inom sitt revir, som då leder till ett mer altruistiskt samarbete (Axelsson & Axelsson Bihari, 2009). Inom skolans arbete med sex- och samlevnadsundervisning skulle ett interprofessionellt team kunna utgöras av såväl lärare, skolsköterskor, kuratorer och barnmorskor. Detta skulle innebära en intersektoriell samverkan mellan kommuner och landsting.
För att interprofessionella team ska kunna utvecklas framgångsrikt, ställs stora krav på ledarskap. Teamledaren kan utses av de samverkande organisationerna eller av medlemmarna i teamet. Dennes uppgifter följer de olika faserna av teamutvecklingsprocesserna som innefattar faserna forming, storming, norming och performing (se Figur 3). I den första fasen är ledarens uppgift att underlätta kontakten och kommunikationen mellan teammedlemmarna.
I den andra fasen är ledarens uppgift att hantera konflikter som uppstår inom teamet och det kan göras genom att hjälpa medlemmarna att hitta gemensamma värderingar och mål. I den tredje fasen har ledaren som en viktig uppgift att bygga upp och stödja ett förtroendefullt sammarbete mellan teammedlemmarna. I den fjärde och sista fasen kan ledaren inrikta sig på att underlätta arbetet i teamen för att de ska kunna uppnå sina mål (a.a.).
Inventering av sex- och samlevnadsundervisning i Värmland
År 2008 fick Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att utföra en inventering om hur undervisningen i sex- och samlevnad
18 bedrevs. Uppdraget föranleddes av att STI och tonårsaborter har ökat över tid. Det framkom i likhet med internationella resultat, att Värmland uppvisat en ökning av antalet rapporterade klamydiafall (se Diagram 2). Mellan åren 1993 -2012 har klamydiafallen i Värmland ökat från 483st till 1079st, vilket innebär mer än en fördubbling (Landstinget i Värmland, 2013).
Inventeringen gjordes genom ett samarbete mellan enheten Folkhälsa och Samhällsmedicin inom landstinget samt Karlstads kommun. Inventeringen av sex- och samlevnadsundervisningen i Karlstads kommun påvisade att förbättringsområden fanns (Engh Kraft, 2008).
Inventeringen av sex- och samlevnadsundervisningen i Karlstads Kommun genomfördes under våren 2008 och en enkät utarbetades utifrån Skolverkets nationella kvalitetsgranskning från år 1999. Inventeringen utfördes i två delar där rektorer fick besvara en enkät och elever intervjuades i fokusgrupper. Rektorer valdes som målgrupp för enkäten, då de har ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen (Engh Kraft, 2008).
Diagram 2. Statistik för anmälda fall av klamydia i Värmland mellan åren 1993-2012 (Landstinget i Värmland, 2013).
De förbättringsområden som framkom av inventeringen var att sex- och samlevnadsundervisningen behöver utgå från ett mer samlat grepp med tydliga mål, varierade
19 metoder samt en ”röd tråd”. Resultatet av utvärderingen med rektorerna visade också att skolor ofta inte har nedskrivna mål för sex- och samlevnadsundervisningen, men att lärare känner till skolans ansvar för sex- och samlevnadsundervisning till skillnad mot eleverna. De flesta svarade att sex- och samlevnadsundervisningen återkommer regelbundet under elevernas hela skolgång. Resultatet visade också att rektorerna inte samordnar undervisningen, utan planeringen för sex- och samlevnadsundervisningen sköttes av arbetslagen. Det framkom att innehållet i undervisningen integrerades i olika ämnen och var fokuserad på kroppen, pubertetsutveckling, abort, preventivmedel, STI samt värdegrundsfrågor. Eleverna fick inte vara med att påverka undervisningen i någon större utsträckning, men undervisningen utgick från elevernas behov och frågor. Kuratorer och skolsköterskor medverkade i sex- och samlevnadsundervisningen i stor utsträckning, men barnmorskor medverkade endast i mindre än hälften av skolorna. Elever och lärare utvärderade sex- och samlevnadsundervisningen endast på ett fåtal skolor (Engh Kraft, 2008.).
SeSam-projektet
På grund av inventeringens utfall, där det påvisades att det fanns förbättringsområden inom sex- och samlevnadsundervisningen, erbjöds alla kommuner i Värmland under våren 2010 att delta i ett projekt som kom att kallas SeSam-projektet (Sex och Samlevnad). Arbetet med att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen inom SeSam-projektet på skolorna initierades av STI-samordnaren (samordnare för hälsofrämjande arbete inom området för sexuellt överförbara infektioner) i Värmland. I de 13 av 16 kommuner som valde att delta i projektet bildades team bestående av en skolsköterska (som också fick rollen som teamledare), en barnmorska och några lärare. I några team deltog också en kurator. Detta innebar att teamen kan jämföras med vad som kallas multidisciplinära eller interprofessionella team. Det bildades totalt 54 stycken team fördelat på 49st skolor. Några teamledare ansvarade för mer än ett team. När teamen bildats erbjöds personalen i teamen att delta i en inspirationsdag.
Utvärderingen av inspirationsdagen var övervägande positiv, då bland annat kvaliteten på föreläsningarna särskilt lyftes fram. Under projektets andra år erbjöds en utbildningsdag kring normmedvetet förhållningssätt, då bland annat jämställdhet och HBT-frågor behandlades. Det gavs under utbildningsdagen möjligheter till diskussioner och reflektioner omkring normer i förhållande till sex- och samlevnadsundervisning. Utbildningsdagen genomfördes under tre dagar för totalt 72 personer. Teamdeltagarna erbjöds också en grundutbildning i MI (motiverande samtal) (Holm Ivarsson, 2009). Det fanns vid några tillfällen möjlighet att delta
20 i en träningsgrupp med praktiska övningar samt uppföljning av arbetet med MI-metoden. Två dagars utbildning i kondomkunskap erbjöds också. Nationella medel om 730 000 kronor beviljades för arbetet med att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen i Värmland inom ramen för SeSam-projektet.
Frödingskolan i Karlstad valde att, efter inventeringen i Karlstads kommun, göra en separat inventering på skolan. Resultatet av denna inventering visade samma resultat som inventeringen i Karlstads kommun. Frödingskolan i Karlstad ansökte därefter om medel av skolverket och beviljades detta för en jämställdhetssatsning under rubriken Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Medlen skulle användas till två områden: nio personal på skolan skulle gå en universitetskurs om 7,5 hp inom ämnet sex och samlevnad och en handlingsplan för sex- och samlevnadsundervisningen på skolan skulle arbetas fram. Sedan 2011 finns en plan för sex- och samlevnadsundervisning på Frödingskolan.
Problemformulering
Sexuellt överförbara sjukdomar, tonårsgraviditeter samt tonårsaborter ökar dramatiskt i Värmland såväl som i hela Sverige och det kan ses som ett folkhälsoproblem. För att främja den sexuella hälsan hos ungdomar behövs därför bland annat en väl fungerande sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Resultaten av den Nationella kvalitetsgranskningen som gjordes 1999, visade att det fanns en stor variation av sex- och samlevnadsundervisning mellan olika skolor i Sverige. Då en inventering av sex- och samlevnadsundervisningen på skolor i Värmland liksom den nationella kvalitetsgranskningen påvisade förbättringsområden inom sex- och samlevnadsundervisningen, startades år 2010 ett projekt kallat SeSam- projektet. Då SeSam-projektet pågått en tid var LIV (Landstinget I Värmland) intresserade av hur arbetet inom projektet fortgått. För att få kunskaper om det interprofessionella samarbetet samt om hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs inom SeSam-projektet, måste frågor ställas till de professionella som deltagit i projektet. En enkät besvarades av deltagarna i projektet och tillhandahölls av denna studies författare för att möjliggöra en analys av resultatet. Studiens resultat är av intresse för LIV såväl utifrån ett folkhälsoperspektiv.
21
Syfte
Syftet med studien är att utifrån ett intersektoriellt och interprofessionellt perspektiv utvärdera arbetet inom sex- och samlevnadsundervisningen på de skolor som deltagit i SeSam-projektet i Värmland.
Frågeställningar
Finns det fungerande interprofessionella SeSam-team på de skolor som ingått i SeSam- projektet?
Finns en intersektoriell samverkan inom sex- och samlevnadsundervisning på de skolor som ingått i SeSam-projektet?
Finns det strategier för planering, utförande och utvärdering av arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen på de skolor som deltagit i SeSam-projektet i Värmland?
Teoretisk ram
SeSam-projektet är ett projekt med intersektoriell samverkan genom interprofessionella team inom sex- och samlevnadsundervisningen på skolor i Värmland. Som teoretisk ram har därför teorier om integrering valts samt en teori om grupputveckling.
Integration är ett begrepp som används då olika aktörer förs samman till en större helhet. Det finns fyra olika integreringsformer: kontraktsstyrning, samordning, samarbete och samverkan (se Figur 1). Integration kan åstadkommas på olika vis och kan beskrivas utifrån såväl vertikal- (hierarkisk) som horisontell organisation (Axelsson & Axelsson Bihari, 2007).
Horisontell integrering
- +
Vertikal integrering + Samordning Samverkan
- Kontraktsstyrning Samarbete
Figur 1. Olika integreringsformer (Axelsson & Axelsson Bihari, 2007 s 14).
Enligt Axelssons och Axelsson Biharis (2007) modell (Figur 1) så är kontraktsstyrning en integrationsform där det nästan inte finns någon integration och har låg grad av både
22 horisontell och vertikal integrering. Samordning styrs i en hierarkisk organisation som innebär att arbetet har en hög grad av vertikal integrering och en låg grad av horisontell integrering.
Integration med hjälp av ett nätverk mellan olika aktörer, tillhör integrationsformen samarbete och har hög grad av horisontell integrering och låg grad av vertikal integrering. Samverkan är den mest komplexa integrationsformen och har hög grad av både vertikal och horisontell integrering. Komplexiteten utgörs av en byråkratisk styrning som anger ramar för arbetet som kombineras med ett frivilligt nätverkssamarbete (a.a.).
En annan teori kring integrering handlar om situationsanpassning. Den utarbetades av Lawrence och Lorsch år 1967. De menar att effektiviteten hos de olika integrationsformerna beror på graden av differentiering (se Figur 2) mellan organisationer, professioner och verksamheter.
Figur 2. Effektiva former av integration för olika grader av differentiering (Axelsson &
Axelsson Bihari, 2007 s 16).
Differentieringen kan vara av olika art som till exempel strukturell eller funktionell differentiering av olika arbetsuppgifter. Det skulle också kunna innebära skillnader i kultur, attityder och beteenden. Enligt denna teori om situationsanpassning hanteras låg grad av differentiering genom vertikal integrering och hög grad av differentiering med horisontell integrering. Som framgår av Figur 2 är samordning en effektiv integration vid en låg grad av differentiering och samarbete en effektiv integrationsform vid en hög grad av differentiering.
Samverkan är en kombination av samordning och samarbete. Differentieringen är medium vid samverkan och där krävs både vertikal och horisontell integrering (Axelsson & Axelsson Bihari, 2007).
23 Samverkan såväl som samarbete involverar olika former av grupputveckling och en modell för grupputveckling utarbetades 1965 av Tuckman. Modellen beskriver utvecklingen av gränsöverskridande interprofessionella team genom fyra utvecklingsfaser (se Figur 3).
Forming Storming
Norming
Performing
Figur 3. Olika faser inom teamutveckling.
I den första fasen forming börjar teamets medlemmar att orientera sig och testa varandra. I den andra fasen storming kan det uppstå konflikter och oenigheter till följd av olikheter hos de professionella avseende den strukturella och kulturella bakgrunden. Om och när konflikterna har lösts kommer teamets till den tredje fasen norming. I den tredje fasen börjar medlemmarna känna förtroende för varandra och utveckla en gemensam teamkultur där de kan formulera gemensamma mål för samarbetet. Om de första faserna är framgångsrika kan teamet nå den fjärde och sista fasen performing. I den fjärde fasen har teamets medlemmar utvecklat funktionella roller och kan koncentrera sig på att prestera och uppnå sina mål (Axelsson & Axelsson Bihari, 2007). För att kunna kartlägga sex- och samlevnadsundervisningen inom SeSam-projektet behövs kunskaper om både innehållet i sex- och samlevnadsundervisningen såväl som kunskaper om samverkan.
Dessa olika teorier ligger till grund för studiens avgränsning och inriktning. Vidare kommer resultatet att diskuteras utifrån teorierna för att få förståelse för hur integration och grupputveckling har påverkat den interprofessionella samverkan inom SeSam-projektet.
Metodvalets betydelse för studien utifrån teorierna kommer också att diskuteras.
Metod
Design
Kvantitativ metod med enkäter (Bryman, 2012) valdes för att utifrån de professionellas perspektiv kartlägga hur arbetet med sex- och samlevnad bedrivs i de 13st kommuner som ingår i SeSam-projektet i Värmland. En fråga var av öppen karaktär och kan bedömas ha mer av kvalitativa egenskaper.
De obearbetade enkätsvaren erhölls från landstinget i Värmland, därmed var metod och design till studien vald på förhand. En tvärsnittsdesign, som i denna studie, ger en bild av en
24 population under en kortare tid eller vid en viss tidpunkt (Olsson et al, 2007). I denna studie tillhandahölls 30st enkätsvar vilket skapade variation av resultatet. Vid tvärsnittsstudier är variation av intresse och därför studeras fler än ett fall (Bryman, 2012).
Några respondenter besvarade den öppna frågan i enkäten och en analys av svaren genomfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys söker bakomliggande teman i materialet som analyseras (Bryman, 2012) och i denna studie framkom 4st olika teman.
Enkät
Enkätfrågornas innehåll utgick från mål som finns i olika kurser inom grundskolan och gymnasieskolan, aktuella styrdokument samt utifrån de olika verksamheternas intresse. I en enkät ska frågor som behandlar samma område komma i anslutning till varandra, gärna under rubriker (Trost, 2001), och de 41st enkätfrågorna i studien är inordnade under temarubrikerna Mål och strategi, Åldersperspektiv, Fördelning mellan ämnen, Innehåll och metodik, Samverkan och Uppföljning och Utvärdering. På varje fråga fanns 5st svarsalternativ och svarsalternativen var desamma genomgående i enkäten: (1) Stämmer mycket bra, (2) Stämmer ganska bra, (3) Stämmer delvis, (4) Stämmer inte alls och (5) Vet inte.
Bakgrundsfrågor avser frågor om utbildning, kön, ålder, yrke m.m. (Trost, 2001). De bakgrundsfaktorer som enkäten innehöll var profession och kommuntillhörighet. Alla deltagare i studien var av samma kön.
Enkäten avslutades med en öppen fråga för att ge respondenterna en möjlighet att delge övriga kommentarer. Enligt Trost (2001), ska öppna frågor undvikas i enkäter då det är svårt att handskas med svaren. En öppen kravlös fråga kan ändå med fördel avsluta enkäten då respondenterna har möjlighet att förmedla ytterligare information i form av värdefulla synpunkter (a.a.), vilket bedömdes skulle vara av värde i den här studien.
Urval och datainsamling
Utvärderingen av sex- och samlevnadsundervisningen i Värmland utfördes i denna studie med de professionella som varit delaktiga i SeSam-projektet och därmed också ingått i ett SeSam- team. Varje SeSam-team bestod av en skolsköterska (tillika teamledare), lärare (olika till antalet) samt en barnmorska. På några skolor har också skolkurator deltagit. I SeSam- projektet fanns det från början 54st team fördelat på 49 skolor, i de 13 deltagande kommunerna. Deltagarna i SeSam-projektet utgjordes därmed av ca 50 skolsköterskor
25 respektive barnmorskor, ett fåtal skolkuratorer och ca 100 lärare vilket gav ett totalantal om ca 200st.
Teamledarna mottog enkäten via mail som distribuerades av den ansvarige för SeSam- projektet (tillika STI-samordnare och folkhälsostrateg på landstinget i Värmland).
Teamledarna fick som uppdrag att fylla i enkäten tillsammans med de övriga professionella i respektive team. Det första mailet med påföljande påminnelse, resulterade i 12st svar.
På grund av den låga svarsfrekvensen träffade författaren av denna studie tillsammans med STI-samordnaren, ett större antal teamledare på ett möte. Diskussioner tillsammans utmynnade i att enkäten skickades ut på nytt, där team-ledarna fick i uppdrag att vidarebefordrade enkäten till alla team-medlemmar. En påminnelse skickades ut efter två veckor. Detta resulterade i en slutlig svarsfrekvens om 30st svar. Bland svaren fanns skolsköterskor, lärare, barnmorskor och skolkuratorer representerade.
Bortfall
Det första utskicket av enkäten skickades endast till team-ledarna i studien. Av de ca 50st enkäter som då skickades ut erhölls 9st svar och efter en påminnelse inkom ytterligare 2st svar. Då svarsfrekvensen var låg togs ett beslut om att skicka enkäten till alla deltagare i SeSam-teamen, vilket innebar ca 200st. Detta resulterade efter en påminnelse en svarsfrekvens om 30st svar.
I studien erhölls svar från 17st teamledare, av de ca 50st som deltog från SeSam-projektets start. Detta gav en svarsfrekvens på ca 30 % och således ett bortfall om ca 70 % från team- ledarna. Det totala bortfallet i studien är än högre, då svarsfrekvensen endast uppnår ca 15 % av alla som deltagit i SeSam-projektet. I en enkätundersökning ska bortfall tas i beaktande och en svarsfrekvens på 50-75% anses vanlig (Trost, 2001).
Dataanalys
Respondenterna svarade på en webenkät i Webropol och resultatet transfererades till Excell och SPSS. För att uppnå syftet med den aktuella studien har deskriptiva analyser genomförts.
De slutna frågornas svar har efter analys i Excell och SPSS redovisats i löpande text, med förtydliganden i form av frekvenstabeller och diagram. De öppna svaren på den avslutande frågan har analyserats manuellt med inspiration från innehållsanalys (Bryman, 2012) och redovisas med text och citat.
26
Forskningsetiska aspekter
Respondenterna i studien fick information om studiens bakgrund, metod och syfte via mail i enlighet med informationskravet (Vetenskapsrådet, 2013). De fick också information om att deltagandet i studien var frivillig och om rättigheten att när som helst kunna avbryta sin medverkan. Då studien utgjordes av en enkätundersökning som besvarades via mail, var det inte nödvändigt att inhämta särskilt samtycke av deltagarna. Respondenterna gav sitt samtycke genom att besvara webenkäten. I det erhållna resultatet från Landstinget i Värmland, framgick inga personliga uppgifter som kan härledas till deltagaren.
Personuppgifter i en studie ska behandlas med sekretess och förvaras otillgängliga för obehöriga enligt konfidentialitetskravet (a.a.). I enlighet med konfidentialitetskravet redovisas inte i resultatet vilka kommuner som valt att inte delta i SeSam-projektet och inte heller vilken kommun som deltagit i projektet men valt att inte besvara enkäten. Denna studies material erhölls av Landstinget i Värmland, med föresatsen att delge Landstinget resultatet. Materialet i en studie får endast användas i studien den avser enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2013). Etiska överväganden enligt ovan, innebär bland annat att omsorg om deltagarna i studien alltid går före vetenskapens och samhällets intresse. (a.a.).
Resultat
Samtliga 16 värmländska kommuner var erbjudna att delta i SeSam-projektet. Tre kommuner valde att inte ingå och en kommun deltog i projektet men besvarade inte enkäten. Totalt var de enkäter som analyserades därmed representativa från 12 kommuner. Studiens resultat innefattade 30 svar, där respondenterna representerades av 17st skolsköterskor, 8st lärare, 2st barnmorskor samt 3st kuratorer
Studiens resultat redovisas i löpande text och i tabeller (Bryman, 2012), under rubrikerna:
SeSam-team, Samverkan, Mål och strategi, Åldersperspektiv, Fördelning mellan ämnen, Innehåll metodik och behov av fortbildning, Uppföljning och utvärdering samt Övriga kommentarer. Resultaten redovisas övervägande i faktiskt antal på grund av det låga svarsdeltagandet. Då Landstinget i Värmland är uppdragsgivare till studien redovisas de flesta frågorna i enkäten. Det obearbetade enkätresultatet kan ses i sin helhet i bilaga 1.
SeSam-team
En fråga där respondenterna fick svara på om det fanns ett fungerande SeSam-team på skolan eller inte ställdes för att få svar på hur många av de från början 54st team som fortfarande var aktiva.
27 Svaren illustrerar att det nästan var 1/3 av respondenterna i studien som uppgav att det fanns ett fungerande SeSam-team på skolan och 2/3 av respondenterna ansåg därmed att det inte fanns ett fungerande SeSam-team på skolan (se Diagram 3). Det var på denna fråga ett bortfall om 2 svar. Det var av skolsköterskorna 3st som svarade att det fanns ett fungerande SeSam-team och 12st som uppgav att det inte fanns något SeSam-team. Av lärarna var det 4st som uppgav att det fanns och lika många som uppgav att det inte fanns ett fungerande SeSam- team. Det var en barnmorska som uppgav att det fanns fungerande team och en som uppgav att det inte fanns. De 3 av skolkuratorerna som besvarade frågan svarade att det inte fanns något fungerande SeSam-team. Det framgick inte av studien hur många aktiva SeSam-team det fanns, då respondenter som svarat att det fanns fungerande SeSam-team kan tillhöra samma team.
Blå: Nej Röd: Ja
Diagram 3. Antal professionella som har eller inte har ett fungerande SeSam-team på skolan Samverkan
SeSam-projektet är ett samverkansprojekt och frågor har ställts om andra professionella utöver lärare har deltagit i sex- och samlevnadsundervisningen. Resultatet visade att det enligt fler än 2/3 av respondenterna fanns en samverkan med såväl skolsköterskor som barnmorskor.
Skolkuratorer var inte delaktiga i sex- och samlevnadsundervisningen i samma utsträckning som skolsköterskor och barnmorskor, men de deltog i undervisningen på några skolor.
0 2 4 6 8 10 12 14
Barnmorska Lärare Skolkurator Skolsköterska
28 Både män och kvinnor deltar i sex- och samlevnadsundervisningen
På frågan om både män och kvinnor deltar i sex- och samlevnadsundervisningen svarade 1/3 att det stämmer ”mycket bra” och 5st respondenter tyckte att det stämmer ”ganska bra”. Det var 8st av respondenterna som tyckte att det delvis stämmer och 5st tyckte inte att det stämmer alls. Lärarnas svar fördelade sig lika över svarsalternativen och ingen svarade ”vet inte” på frågan. Av skolsköterskorna svarade 50 % stämmer ”mycket bra”.
Skolsköterskan är delaktig och medverkar i sex- och samlevnadsundervisnigen
Det var 1/3 av respondenterna som tyckte att det stämmer ”mycket bra”/”ganska bra” att skolsköterskan varit delaktig i sex- och samlevnadsundervisningen och 13st tycker att det delvis stämde (se Diagram 4). Av skolsköterskorna var det 6st som svarade ”mycket bra”/”ganska bra” på frågan och 8st som svarade ”delvis”. Det var 3st skolsköterskor som inte var delaktiga i sex- och samlevnadsundervisningen.
Diagram 4. Skolsköterskans delaktighet i sex- och samlevnadsundervisningen.
Samverkan sker med ungdomsmottagningen
På frågan om samverkan sker med ungdomsmottagningen var det 18st, det vill säga mer än hälften, som har svarat att det stämmer ”mycket bra”/”ganska bra”, medan det var 6st som tyckte att det delvis stämde (se Diagram 5). Det var 5st som inte tyckte att det stämmer alls och 1st som besvarade frågan med ”vet inte”. De båda barnmorskorna i studien svarade
”mycket bra” på frågan.
Mycket Bra (6) Ganska Bra (4) Delvis (13) Inte Alls (5) Vet Inte (2)
29
Diagram 5. Ungdomsmottagningens delaktighet i sex- och samlevnadsundervisningen.
Kurator är delaktig och medverkar i sex- och samlevnadsundervisningen
Resultatet visade att det var 13st, det vill säga nästan hälften, av respondenterna som inte tyckte att en kurator var delaktig i sex- och samlevnadsundervisningen och 7st svarade att det delvis stämmer. Det var 2 respektive 4st som ansåg att det stämde ”mycket bra” eller ”ganska bra” att en skolkurator var delaktig i sex- och samlevnadsundervisningen. Av skolkuratorerna var det 1st som tyckte att det stämmer ”mycket bra” respektive ”ganska bra” och det var 1 skolkurator som inte tyckte att det stämde alls.
Mål och strategi
I studien har frågor ställts om skolorna har definierat de områden som ska ingå i sex- och samlevnadsundervisningen och om mål för undervisningen har dokumenterats. Dessa mål skulle kunna utmynna i en plan för sex- och samlevnadsundervisningen, vilket det också frågades om. Fler än 50 % av skolorna har inte definierat de områden som ska ingå i sex- och samlevnadsundervisningen och ingen av respondenterna ansåg att alla elever känner till målen för undervisningen. Det var endast en skola som hade en särskild plan för sex- och samlevnadsundervisningen.
Skolan har definierat de områden som ska ingå i sex- och samlevnadsundervisningen
Resultatet visade att det var 6st respondenter som tyckte att det stämmer ”mycket bra”/”ganska bra” att skolan har definierat de områden som ska ingå i sex- och
Mycket Bra (13) Ganska Bra (5) Delvis (6) Inte Alls (5) Vet Inte (1)
30 samlevnadsundervisningen (se Tabell 3). Det var något fler än 50 % av respondenterna som inte visste eller inte tyckte att det fanns definierade områden inom skolans sex- och samlevnadsundervisning.
Tabell 3. Skolan har definierade områden som ska ingå i sex- och samlevnadsundervisningen.
Mycket Bra
Ganska
Bra Delvis Inte Alls Vet Inte Total
Barnmorska 0 0 0 0 2 2
Lärare 1 2 0 3 2 8
Skolkurator 1 0 0 0 2 3
Skolsköterska 1 1 7 2 6 17
Total 3 3 7 5 12 30
Skolan har tydligt nedskrivna mål för sex- och samlevnadsundervisningen som gäller varje skolår
På frågan om skolan har tydligt nedskrivna mål för sex- och samlevnadsundervisningen har 1/3 av skolsköterskorna såväl 1/3 av det totala antalet respondenter svarat att de inte vet om skolan har tydligt nedskrivna mål för sex- och samlevnadsundervisningen (se Tabell 4). Det var också en tredje del som svarade ”inte alls” på den frågan och den tredjedelen representerades av 7st skolsköterskor 2st skolkuratorer samt 2st lärare. Det var 1 skolsköterska som ansåg att skolan har tydligt nedskrivna mål för sex- och samlevnadsundervisningen.
Tabell 4. Skolan har tydligt nedskrivna mål för sex- och samlevnadsundervisningen som gäller varje skolår.
Mycket Bra
Ganska
Bra Delvis Inte Alls Vet Inte Total
Barnmorska 0 0 0 0 2 2
Lärare 0 2 1 2 3 8
Skolkurator 0 0 1 2 0 3
Skolsköterska 1 0 3 7 6 17
Total 1 2 5 11 11 30
Skolan har en särskild plan för sex- och samlevnadsundervisningen
Det fanns en särskild plan för sex- och samlevnadsundervisningen på en skola enligt en lärare inom SeSam-projektet, men på 5st skolor fanns det ingen sådan plan. På 13st skolor, det vill
31 säga på nästan hälften av skolorna, fanns det någon form av plan för hur sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas. Det var nästan 1/3 av respondenterna som inte visste om det fanns en särskild plan för sex- och samlevnadsundervisningen.
Alla lärare känner till skolans ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen
Det var 2st av respondenterna (en lärare och en skolsköterska) som ansåg att alla lärare kände till skolans ansvar inom ämnet och 13st som tyckte att det stämmer ”ganska bra” eller att det
”delvis” stämmer. Det var 4st som ansåg att det inte stämmer alls (varav 2st lärare) och 11st som inte visste om alla lärare har kunskaper om det ansvar som åligger skolan inom sex- och samlevnadsundervisning. Det var ingen lärare som svarade ”vet inte” på frågan.
Alla elever känner till målen för sex- och samlevnadsundervisningen
Av resultatet framgick att ingen av respondenterna ansåg att alla elever känner till målen för sex- och samlevnadsundervisningen. Det var 8st som svarade att det stämmer ”ganska bra”/
”delvis”, att alla elever har kunskaper om målen. Det var 8st som svarade stämmer ”inte alls”
på frågan och nästan 50 % visste inte om alla elever känner till målen för sex- och samlevnadsundervisningen. Av lärarna var det 3st som svarade ”ganska bra” respektive
”delvis” på frågan.
Åldersperspektiv
Sex- och samlevnadsundervisningen ingår i olika kurser under elevernas samantagna skoltid.
Resultatet visade att det var 16st, det vill säga drygt hälften av respondenterna, som ansåg att sex- och samlevnadsundervisningen främst sker under årskurs 8. Det framgick också av resultatet att 1/3 ansåg att undervisningen också sker i årskurs 5, men det var endast 3st respondenter som ansåg att sex- och samlevnadsundervisningen genomförs i andra årskurser.
Ingen av respondenterna visste om sex- och samlevnadsundervisning tas upp inom förskoleverksamhet.
Sex- och samlevnadsundervisningen genomförs mest i skolår 8
Ca hälften av respondenterna ansåg att det var främst i åk 8 som eleverna har sex- och samlevnadsundervisning (se Diagram 6). Tre av respondenterna menade att det stämmer till viss del och två tyckte inte att det stämmer alls. Nästan 1/3 svarade ”vet inte” på frågan.
32
Diagram 6. Sex- och samlevnadsundervisningen genomförs mest i skolår 8.
Sex- och samlevnadsundervisningen genomförs mest i skolår 4 (5) och år 8
På frågan om sex- och samlevnadsundervisningen är koncentrerad till åk 4och åk 8 svarade 5st av respondenterna att de stämmer ”mycket bra”/”ganska bra” och 6st tyckte att det stämmer delvis. Hälften av respondenterna svarade ”vet inte” på frågan. Av lärarna var det en som svarade delvis på frågan och 7st som svarade ”vet inte”. Av skolsköterskorna svarade 2st att det stämmer mycket bra, 6st tyckte att det delvis stämmer och 5st visste inte om det stämmer.
Sex- och samlevnadsundervisningen återkommer regelbundet under elevens hela skolgång Det var 5st respondenter som tyckte att sex- och samlevnadsundervisningen återkommer regelbundet under elevernas skoltid, medan 1/3 ansåg att den bara till viss del återkommer (se Diagram 7). Något fler än 1/3 visste inte om undervisningen är ett återkommande inslag genom elevernas skolgång.
0 1 2 3 4 5 6
Mycket Bra Ganska Bra Delvis Inte Alls Vet Inte
Barnmorska Lärare Skolkurator Skolsköterska
