• No results found

"Jag vill göra detta igen många gånger på fritids"

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Jag vill göra detta igen många gånger på fritids""

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRARPROGRAMMET

"Jag vill göra detta igen många gånger på fritids"

Ett arbete för att öka användningen av digitala verktyg med hjälp av blogg

Victoria Sjögren & Erika Söderholm

(2)

Linnéuniversitetet

Institutionen för utbildningsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet

Titel: "Jag vill göra detta igen på fritids" - Ett utvecklingsinriktat arbete för att öka användningen av digitala verktyg med hjälp av en blogg

"I want to do this again on leisure" - A work to increase the use of digital

tools with help by a blog

Författare: Victoria Sjögren & Erika Söderholm Handledare: Marina Wernholm

ABSTRAKT

Syftet med det här utvecklingsinriktade arbetet var att öka användningen av digitala verktyg i verksamheterna, erbjuda samlärande och multimodal undervisning samt införa en blogg för att inspirera pedagoger och elever till praktiskt arbete med digitala verktyg i undervisning. Utifrån modell av aktionsforskning genomfördes ett utvecklingsinriktat arbete på två olika fritidshem. Fritidshem 1 vände sig till årskurs tre till sex och fritidshem 2 vände sig till förskoleklass och årskurs ett och två..

Nulägesanalysen visade på att ett arbete med digitala verktyg var bristande och verksamheterna hade få resurser till ett sådant arbete. Med hjälp av en blogg på respektive fritidshem, där eleverna var skribenter, har de fått möjlighet att aktivt använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Som resultat av aktionen vill eleverna fortsätta med arbetssättet och pedagogerna har blivit inspirerade till ett fortsatt arbete. Utifrån observation och samtal med elever samt pedagoger har eleverna fått möjlighet till samlärande och multimodal undervisning med hjälp av blogg.

NYCKELORD

Fritidshem, digitala verktyg, multimodalitet, samlärande, blogg

(3)

INNEHÅLL

1 INLEDNING...………...

5

2 PEDAGOGISK

GRUNDSYN……….………7

3 NULÄGESANALYS………8

3.1 Beskrivning av fritidshemmen………....8

3.1.1 Fritidshem 1……….8

3.1.2 Fritidshem 2……….9

3.2 Utvecklingsområde………..9

4 SYFTE………...11

5 TIDIGARE FORSKNING...12

5.1 Användning av digitala verktyg...12

5.2 Multimodalt lärande...13

5.3 Blogg...14

6 METOD...16

7 PLANERING……….18

7.1 Etiska principer………..18

7.1.1 Informationskravet……….18

7.1.2 Samtyckeskravet……….18

7.1.3 Konfidentalitetskravet……….18

7.1.4 Nyttjandekravet………...19

7.2 Planeringsprocess………...19

8 GENOMFÖRANDE………..21

9 OBSERVATION……….23

9.1 Ökad användning...23

9.1.1 Fritidshem 1...23

9.1.2 Fritidshem 2………...24

(4)

9.1.3 Pedagogernas åsikter på fritidshem 1 & 2……….24

9.2 Samlärande och multimodal undervisning……….24

9.2.1 Samlärande………..24

9.2.2 Multimodal undervisning………26

9.3 Inspiration till fortsatt arbete……….. 27 9.3.1 Fritidshem 1……….27

9.3.2 Fritidshem 2……….28

10 REFLEKTION...29

10.1 Resultatreflektion...29

10.1.1 Fritidshem 1……….29

10.1.2 Fritidshem 2……….29

10.1.3 Flow………..30

10.1.4 Vidare forskningsfrågor………...30

10.2 Metodreflektion………...31

10.3 Pedagogiska implikationer………..31

11 REFERENSLISTA...33 BILAGA

(5)

1 ​INLEDNING

I det här utvecklingsinriktade arbetet ska vi arbeta med digitala verktyg i två olika fritidshemsverksamheter. Arbetet genomförs med hjälp utav en blogg. Idag är ett arbete med blogg populärt och det blir allt mer populärt som en pedagogisk teknik för undervisning (Meinecke, Smith och Lehmann-Willenbrock 2013). Fritidshemmet ska enligt Skolverket (2016) erbjuda samtliga elever tillgång till att använda digitala verktyg. Enligt Fergueon, Faulkner, Whitelock och Sheehy (2015) innefattar digitala verktyg dels surfplattor, mobil, spelkonsoler, datorer, appar, spel och datorprogram.

Vår tolkning av digitala verktyg är att det dels är ett redskap men också ett digitalt program som kan användas vid exempelvis undervisning. Digitala verktyg innefattar då flera olika produkter. De digitala verktyg som vi ska använda oss i det här arbetet är datorer, internet, surfplatta och kamera. I en undersökning som genomförts av Statens medieråd (2015) framkom det att barns interaktion med digitala verktyg har ökat de senaste åren. Vidare framkom det att användandet av de digitala verktygen sjunker i åldrarna till skillnad från tidigare undersökta år. Undersökningen visade att användandet av digitala verktyg är aktuellt och att det växer samt att digitala verktyg tillhör många barns vardag. Det innebär att pedagoger måste förhålla sig till denna utveckling genom att erbjuda eleverna tillgång till arbete med digitala verktyg.

Undervisning på fritidshemmet ska ha sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter (Skolverket 2016). I en granskning som genomförts av Skolinspek-tionen (2010) framkom det att de flesta fritidshemsverksamheter oftast bygger på fri lek, utevistelse, rörelser och skapande aktiviteter. Ofta bygger dessa aktiviteter på och är beroende av pedagogernas privata intresse och kompetenser (a.a.). Ett arbete med digitala verktyg kan främja elevernas kunskaper om det används på ett pedagogiskt sätt. Det är av vikt att pedagogerna inskaffar sig kunskaper om dessa resurser. Enligt Skolinspektionen (2010) är det förvånande hur många fritidshem det finns där kunskaper om digitala verktyg saknas bland pedagogerna. Med tanke på att de digitala verktygen ska ses som ett hjälpmedel i undervisning för eleverna och dess utveckling bör arbetet ha en tydlig pedagogisk idé (a.a). En tydlig pedagogisk idé kan bidra till en effektivisering och läranderesultat av undervisningen. Digitala verktyg har på senare år fått ett större utrymme i styrdokumenten, både i reviderad läroplan men också i skollagen (Skolinspektionen 2011).

Verktyget blogg utgör förutsättningar för samtliga elever att kunna delta. Vi

(6)

studenter ska vara närvarande vid arbetet med bloggen vilket förhoppningsvis resulterar till att vi kan anpassa arbetet och utmana eleverna efter varje individs behov. Förhoppningen är att eleverna ska bli drivande inom arbetet och engagerade samt vilja lära sig mer. Calderon (2015) menar att när elever ges möjlighet till att utforska utifrån egna perspektiv och intressen samt har möjligheten att skapa mer själva, kan det resultera till ett djupare intresse och en större motivation för arbetet.

Arbetet med bloggen erbjuder eleverna förutsättningar till att bli delaktiga och låta deras perspektiv ligga i fokus. Bloggen är en ständig dokumentation av verksamheten och med hjälp utav verktyget ges vårdnadshavare möjlighet att kunna ta del av verksamheten samt elevernas lärande. Ett vidare arbete med bloggen kan syfta till att driva bloggen som ett kommunikationsforum mellan pedagoger och vårdnadshavare. Skolverket (2016) skriver att eleverna ska ges tillfälle för att kommunicera i varierande uttrycksformer. Med arbetet ville vi erbjuda eleverna ett varierat arbetssätt och ge dem möjlighet till varierade uttrycksformer. Det för att ge eleverna förutsättningar till ett multimodalt lärande. Multimodal undervisning innefattar olika former av genomförande, såsom tal, skrift och rörelser (Jewitt 2003).

Avsikten med att använda blogg är att allt arbete lagras vilket gör det lättare att kunna bedöma, se utveckling och kunna gå tillbaka till elevernas tidigare arbete. Att använda blogg i lärandesituation kan bidra till att eleverna är aktiva genom att bland annat ställa frågor, förklarar och motiverar åsikter samt reflekterar över egna kunskaper och förmågor. Vidare är vår avsikt med att använda blogg, en metod för att föra samtal om säker kommunikation med eleverna. Att samtala om förhållningssätt i att publicera texter på internet, möjliga risker och vad som är av viktigt att tänka på. Samtal om säker kommunikation belyser Skolverket (2016) som ett utav pedagogernas uppdrag i arbete med digitala medier.

(7)

2 ​PEDAGOGISK GRUNDSYN

Vår pedagogiska grundsyn tar avstamp i Deweys och Vygotskijs teorier. Vad det gäller Dewey (1998) ligger teoretikerns begrepp autentiskt lärande nära vårt arbete.

Autentiskt lärande innebär att lärandet är verklighetsförankrat. Dewey (1998) menar att kunskap som är integrerad med hur det omgivande samhället ser ut är av vikt och att undervisningen ska hänga ihop med elevernas vardag. För att eleverna ska bli motiverade till ett lustfyllt lärande anser vi att det är av vikt att skolan försöker väcka nyfikenhet och motivation i det lärande som behövs för passa in i samhällets framtid.

Vi anser att de eventuella problem eleverna kan möta i samhället är av en sådan karaktär att de inte kan förstås utifrån enskilda teoretiska skolämnen. Lärandet bör därför ha sin utgångspunkt från ett autentiskt lärande i syfte för att eleven ska se och förstå sammanhang. Genom praktiskt genomförande tror vi att eleverna ges möjlighet till att utveckla en tilltro till sin egen förmåga.

Vidare ser vi samband mellan vårt arbete och Vygotskijs (1978) begrepp samlärande, som innebär ett lärande som sker på den sociala nivån. På den sociala nivån överförs strategier som kan användas i nya sammanhang. Vi anser att det är en fördel att låta eleverna interagera med varandra för att ges möjlighet till lärande. Fortsättningsvis skriver Vygotskilj (1978) att elevernas interaktion med jämnåriga eller närstående vuxna är en förutsättning för lärande. I samlärande kan eleverna skapa kunskaper tillsammans i ett sammanhang utifrån deras tidigare erfarenheter och kunskaper.

Vidare möter vi Vygotskij’s (1978) begrepp, den närmaste utvecklingszon som innebär att elever utmanas till nivån över deras egna kunskaper. Den närmaste utvecklingszonen är den zon mellan nivån eleven redan behärskar och den nivån som de är på väg mot. Vygotskij (1978) belyser vikten av samarbetet med mer kompetenta personer för att elever ska kunna nå den närmaste utvecklingszonen.

Genom samarbetet med en mer kompetent kan elever klara av mer än vad hen hade klarat av utan samarbetet. Vi studenter kommer stödja eleverna i arbete vilket utgör utmaning för eleverna till deras närmaste utvecklingszon. Förhoppningen är även att eleverna ska kunna utmana och stödja varandras närmaste utvecklingszon.

(8)

3 ​NULÄGESANALYS

Det utvecklingsinriktade arbetet kommer utövas på två olika fritidshem samtidigt.

Arbetet kommer ske utifrån samma mål, syfte och metod men två olika bloggar ska bedrivas på Fritidshem 1 och Fritidshem 2.

3.1 Beskrivning av fritidshemmen 3.1.1 Fritidshem 1

Fritidshem 1 befinner sig på en F-6 skola som ligger placerad på landsbygden. Det finns stora gröna skogspartier i anslutning till skolan som används till undervisning.

Skolgården är stor med öppna partier och ett relativt stort skogsparti med varierande material som eleverna använder i stor utsträckning. Skolgården är anpassad utifrån alla åldrar. Fritidshemmet har egna lokaler som ligger i anslutning till skolan.

Lokalerna är ganska begränsade i storleken men har ändå rum som är välplanerade.

På fritidshemmet finns det två avdelningar som är uppdelade efter elevernas åldrar.

Det finns stora avdelningen som vänder sig till elever i årskurs två till sex och sedan lilla avdelningen som vänder sig till förskoleklass och årskurs ett. Det utvecklingsinriktade arbetet kommer bedrivas på den stora avdelningen. På stora avdelningen jobbar det två pedagoger. Pedagogerna undervisar i egna ämnen under skoldagen och sedan arbetar de på fritidshemmet under morgon och eftermiddagar.

Nedan följer elevernas och pedagogernas erfarenheter och kunskaper av digitala verktyg samt blogg. Insamlad data baseras sig på samtal som genomförts med båda parter.

Samtliga elever som fått samtycke att medverka i aktionen är bekanta med digitala verktyg och majoriteten använder det minst en timme dagligen utanför fritidshemmet. De digitala verktygen som eleverna använder sig av utanför fritidshemmet är mobil, surfplatta och dator. Mestadels används verktygen till att spela olika spel, lyssna på musik och kolla på Youtube. Några få av eleverna har en egen Youtubekanal där de lagt upp egna videos. I fritidshemmet har eleverna fått ta del av digitala verktyg i mycket liten utsträckning. Vid dessa tillfällen har det mestadels varit dator som eleverna använt. Gällande blogg är verktyget oklart för många medan några få elever ungefär vet vad en blogg är och hur den används.

Dessa elever beskriver blogg som en plats där man berättar hur man bor. En annan beskrivning är att bloggare visar upp sitt liv och gör olika videos. Vidare beskriver eleverna blogg som en plats där man tar fotografier på sig själv för att visa upp sitt utseende. Det är ingen av eleverna som läser bloggar utan beskriver begreppet utifrån vad de fått höra av andra individer och på medier.

De två pedagoger som arbetar på avdelningen är inte särskilt bekanta med digitala verktyg i undervisning. En utav pedagogerna på fritidshemmet har sedan tidigare laddat hem pedagogiska appar på fritidshemmets gemensamma iPad, i syfte för eleverna att använda. Övriga pedagoger har använt digitala verktyg för att hjälpa eleverna att skriva och leta upp bilder eller fakta på internet. Pedagogerna upplever att de saknar viss kompetens för att använda digitala verktyg i undervisning. Vad det gäller blogg är pedagogerna väl medvetna om vad en blogg var men anser att dem inte har tillräcklig kunskap för att kunna bedriva en eller för att kunna använda det som en form av undervisning.

(9)

3.1.2 Fritidshem 2

Fritidshem 2 ligger på är en mångkulturell F-6 skola som ligger mitt i centrum. Det är mycket trafik och rörelser runt omkring skolan med tanke på dess läge. Det finns några få grönområden och lekparker i närheten av skolan som nyttjas dels utav fritidshemmet. Skolgården är relativt stor och är anpassad utifrån samtliga åldrar.

Alla elever verkar finna något material som ligger i deras intresse, det vill säga exempelvis cyklar, fotbolls- och bandyplan, klätterställningar, gungor och sandområde med tillbehör. Fritidshemmets lokaler ligger i anslutning till klassrum och skolans övriga lokaler såsom matsal, lekhall och bibliotek. På skolan finns det tre fritidshemsavdelningar. Två av dem vänder sig mot elever som går i förskoleklass upp till årskurs två. Den tredje avdelningen vänder sig mot de elever som går i årskurs tre upp till årskurs sex. Det utvecklingsinriktade arbetet kommer bedrivas på en utav de avdelningar som vänder sig mot elever som går i förskoleklass upp till årskurs två. På avdelningen arbetar det tre pedagoger där samtliga befinner sig i skolans verksamhet under dagen innan fritidshemmet. Nedan följer elevernas och pedagogernas erfarenheter och kunskaper av digitala verktyg samt blogg. Insamlad data baseras sig på samtal som genomförts med båda parter.

Samtliga elever som fått samtycke att medverka i aktionen använder sig av digitala verktyg i hemmet. IPad är det verktyg som brukas mest. På iPaden brukar eleverna spela spel, titta på film, ta kort och kolla på Youtube. Ungefär hälften av eleverna använder sig också av dator, dock inte i lika stor utsträckning som iPad. De äldre eleverna som går i årskurs två får ibland möjlighet till att använda iPad i skolan på lektionerna. Eleverna använder inte digitala verktyg på fritidshemmet. Vad det gäller blogg så vet inte de yngre eleverna som går i förskoleklass och årskurs ett på fritidshemmet vad blogg är. De äldre eleverna har tillsammans med sin klasslärare bedrivit en klassblogg och känner sig därav mer bekanta med blogg och väl medvetna om hur det fungerar. Eleverna beskriver blogg som en dagbok där man skriver vad man tycker och gör, delar med sig av sitt liv och avslutar texten med en bild under. Ingen av de medverkade eleverna läser blogg på fritiden.

Gällande pedagogernas erfarenheter av digitala verktyg i undervisning så använder sig inte pedagogerna av digitala verktyg på fritidshemmet. Vid enstaka tillfällen och vid efterfrågan har det hänt att pedagogerna visar ett mönster eller specifik bild på en telefon, dator eller iPad som eleverna vill rita av. Dessa digitala verktyg får för övrigt inte brukas av eleverna. Pedagogerna vill använda sig mer av digitala verktyg i sin undervisning på fritidshemmet men tillgången var låg. Erfarenheten av digitala verktyg i undervisning är att personal generellt sätt har för lite kunskaper och att det ofta inte finns en pedagogisk grundtanke i arbetet. Pedagogerna på avdelningen är mycket medvetna om vad en blogg är. Avdelningen har sedan tidigare bedrivit en fritidshemsblogg men som tyvärr inte uppdateras längre på grund av tidsbrist och bristande intresse från vårdnadshavare. Det var en pedagog på avdelningen som var ansvarig för bloggen. De övriga pedagogerna har inga erfarenheter av att bedriva en blogg.

3.2 Utvecklingsområde

Efter en tidigare genomförd VFU-period på dessa fritidshemsavdelningar är vår upplevelse att avdelningarna inte arbetar aktivt eller inte arbetar alls med digitala

(10)

verktyg tillsammans med eleverna i undervisning. Det finns en viss skillnad mellan fritidshem 1 och fritidshem 2 vilket grundar sig i resurserna. På fritidshem 1 finns det inga tillgängliga datorer till eleverna utan kan vid enstaka fall låna personalens datorer. På fritidshem 1 finns det en iPad för eleverna att använda vilket resulterar till att de inte får möjlighet att använda den i någon stor uträckning. Den är väldigt populär i elevgruppen och det bildas alltid en lång kö. Ett kösystem har anordnats av pedagogerna på avdelningen för att få någon form av struktur men tiden för användandet är tidsbegränsat. Användandet av iPad på fritidshem 1 utgår från elevernas intressen vilket innebär att eleverna oftast sitter vid Youtube och spelar olika spel på appar. På fritidshem 2 har inte eleverna tillgång till något digitalt verktyg. Det finns inte de resurser vilket resulterar till svårigheter med att genomföra den form utav undervisning. I vårt utvecklingsinriktade arbete krävs det endast att en dator finns tillgänglig, vilket utgör att resurserna finns på både fritidshem 1 och fritidshem 2. Det leder till att det planerade arbetet går att utföra trots de få resurser som finns. Responsen från personalen på fritidshem 1 och fritidshem 2 är mycket god gällande arbetet med att införa digitala verktyg och blogg i deras verksamhet.

Personalen är medvetna om att arbetet med digitala verktyg är lågt. Det kan bero på dels pedagogernas kunskaper och dels verksamhetens resurser.

(11)

4 ​SYFTE

Fritidshemmet ska erbjuda eleverna en meningsfull fritid och stimulera deras lärande samt utveckling (Skollag 2010:800). Syftet med det utvecklingsinriktade arbetet är att erbjuda undervisning där eleverna ges möjlighet till att använda digitala verktyg.

Intentionen är att arbeta multimodalt och ge eleverna möjlighet till samlärande, då de tillsammans bedriver en blogg. Genom att införa blogg i undervisning vill vi åstadkomma inspiration för pedagoger och elever till praktiskt arbete med digitala verktyg.

Vårt mål med utvecklingsarbetet är:

● Att öka användningen av digitala verktyg i undervisningen

● Att erbjuda samlärande och multimodal undervisning genom att eleverna tillsammans kommunicerar i text samt bild med hjälp av digitala verktyg

● Att införa blogg för att inspirera pedagoger och elever till praktiskt arbete med digitala verktyg i undervisning

(12)

5 ​TIDIGARE FORSKNING

Kapitlet berör tidigare forskning kring digitala verktyg. Även presenteras forskning om multimodalt lärande och hur lärandet genomförts i relation till digitala verktyg.

Avslutningsvis visar tidigare forskning kring blogg och vilka resultat det bidrar till i undervisning.

5.1 Användning av digitala verktyg

Lai, Khaddaget och Knezekt (2013) använde sig av mobil teknik som ett samlingsbegrepp för digitala verktyg och definierade det som trådlös teknik som inte begränsas till en viss plats. Fergueon, Faulkner, Whitelock och Sheehy (2015) menade på att digitala verktyg dels innefattar datorer, surfplattor, telefoner, spelkonsoler och MP3-spelare. Vidare ansågs också appar, spel och dataprogram som ett digitalt verktyg.

Enligt Ljung-Djärf (2004) lär sig elever i en social interaktion vid användandet av en dator. Det genom att dem turas om, blir ansvarstagande, lär sig att komma överens och hjälpa varandra. Likt studien som Folkesson (2009) genomfört visade resultat att barn är aktiva och diskuterar vid arbete med dator, vilket resulterar till ökat samspelet som i sin tur skapar en känsla av gemenskap samt stimulerar deras samarbetsprocess vid problemlösningar vid olika datorprogram. Ett arbete med digitala verktyg kan även öka motivationen hos elever, det är något som Folkesson (2009) kunde intyga. Med hjälp av en studie kunde forskaren uppmärksamma hur datorn ökade elevernas skrivglädje och motivation i årskurs ett till tre. Det finns olika sorters motivation. Jensen (2011) skriver om inre motivation som är likt den motivation som Folkesson (2009) uppmärksammat i sin studie. Jensen (2011) menar på att inre motivation kan främst uppstå i relation till elevernas fria tid. Den fria tiden utgör förutsättningar för ett lärande hos elever som utgår från vad de själva vill göra och från deras egna inre motivation. Den inre motivationen kan avta när elever lärt sig färdigheter och inte kan utveckla dessa. Det är därav av vikt att utmana eleverna.

Även elever i svårigheter uppskattade att arbeta med en dator. Att arbete med digitala verktyg uppskattas hos eleverna kunde även Hasheim, Petersen och Bunting (2013) uppmärksamma. Forskarna har mött och följt olika klasser där samtliga låg placerade på en grundskola mot de tidigare åren. I klasserna finns det redan ett arbete med digitala verktyg. Enligt forskarna var eleverna positivt inställda till ett arbete med att använda sig utav tekniken. Som effekt av att pedagogen använde sig utav digitala verktyg i sin undervisning blev eleverna lättare motiverade till arbete. Som resultat av att arbeta med de digitala verktygen fick eleverna arbeta multimodalt med film, bild eller ljud.

Användning av digitala medier stöttar och hjälper inte endast elever, det finns också begränsningar i användandet, vilket kan exempelvis vara pedagogernas syn, dess kunskaper och utbildning inom området. Johansson (2008) har belyst pedagogernas perspektiv, där pedagogerna själva anser att dem fått möjlighet till för lite utbildning inom datoranvändning i pedagogiskt syfte under deras egen lärarutbildning. Som resultat av det menade Johansson (2008) att pedagogerna får skaffa sig utbildning och kunskaper på eget ansvar. Det är av vikt att pedagoger kan hantera digitala verktyg för att kunna bedriva en undervisning som baseras på det. Enligt Poromaa (2013) hör tillgängligheten av digitala verktyg och pedagogernas vilja till att använda produkterna ihop. Trots att resurser finns till att bedriva den typ av undervisning är

(13)

det inte med säkerhet att undervisning har en pedagogisk tanke.

Undersökning som genomförts av Skolverket (2013) visade att användning av digitala verktyg ökat på Sveriges skolor. Förutsättningar för ett arbete med digitala verktyg såg olika ut på olika skolor. Undersökningen hade som uppdrag att följa upp it-användning och it-kompetens inom olika verksamheter. Dessa verksamheter var förskola, skola och vuxenutbildning. Undersökningen har skett vart tredje år för att uppmärksamma förändringar. Uppföljningens fokus låg i att mäta elevernas och lärarnas förutsättningar gällande it-användning samt vilken it-användning och it-kompetens som fanns i dessa olika verksamheter. Enligt Skolverket (2013) var det en hel del förändringar sedan den förra uppföljningen. Dessa förändringar som skett i grundskolan presenteras nedan:

● I grundskolan hade tre av fyra pedagoger fått en egen dator med syfte till arbete, till skillnad från den tidigare undersökningen 2008 där en av fyra lärare hade en egen dator.

● Tillgången till datorer har ökat. Antalet elever per datorn har ungefär halverat sedan tidigare undersökning.

● Markant ökning av antal elevdatorer. Det var även en stor skillnad på antalet bärbara datorer och surfplattor som finns i verksamheten.

● Flera pedagoger hade ett stort kompetensutvecklingsbehov inom användandet av it-produkter. De beskrev sitt behov av

kompetensutveckling som annorlunda i jämförelse med den tidigare undersökningen 2008.

Användandet har inte endast ökat på skolorna, en stor del utav unga i dagens samhälle interagerar med digitala medier. Kilpatrick, Saulsburry, Dostal, Wolbers och Graham (2014) har belyst hur elever i dagens samhälle kan beskrivas som digital natives, då dem föds in i ett digitalt samhälle. Statens medieråd (2015) har genom en undersökning visat på ett resultat att användandet av digitala medier bland unga individer har ökat sedan tidigare år. Undersökningen visade vidare på att användandet sjunker i åldrarna och majoriteten av deltagarna gjorde sin debutålder för internetanvändning redan vid tre års ålder. En slutsats utifrån Statens medieråds (2015) undersökning var att en del utav eleverna har varit i kontakt med digitala medier när de börjar i skolan och på fritidshemmet vid sex års ålder.

5.2 Multimodalt lärande

Begreppet multimodalitet kan inledningsvis sägas understryka det faktum att männi-skor i sin kommunikation med varandra, alltid kombinerar olika uttrycksmedel som exempelvis talat och skrivet språk, ljud, bilder och gester (Lejion

& Lindstrand, 2012). Jewitt (2003) menade att undervisning och lärande är multimodalt, då all undervisning och lärande i skolan innebär olika former av genomföranden, exempelvis i form av tal, skrift, blick, kroppshållning och rörelser.

Vidare menade forskaren på att all undervisning och lärande är multimodal, men att ett arbete med digitala verktyg betonar karaktären av den multimodala pedagogiken.

I en studie genomförd av Evans, Feenstra, Ryon & McNeill (2011) delades elever in i två små grupper där de skulle ägna sig åt problemlösning. Åldrarna på eleverna var 7-8 år och grupperna fick lösa Tangram, både fysiskt och vid dator. I grupperna

(14)

imiterade eleverna och anpassade sina handlingar så att samtliga förstod, eleverna fick därmed formulera och förfina sitt kognitiva tänkande vilket resulterade till ett lärande. Lärandet uppstod också genom imitation, anpassning i grupperna och eleverna fick skapa med hjälp av artefakter (a.a). Studien visade på hur ett multimodalt lärande kan ske, det då lärandet uppstod med hjälp av olika uttrycksmedel.

Åkerlund (2013) gjorde ett projekt med årskurs fyra och fem i fyra olika klasser. Det multimodala lärandet har använts eftersom eleverna har kunnat skapa berättelse där de själva är huvudpersoner. Klasserna har haft använt Skype för att ha kontakt med andra klasser i Tanzania och Sverige. Det startades även upp en blogg för att kunna berätta om detta projekt som eleverna genomförde. I Skype och bloggandet blev den sociala dimensionen extra tydlig eftersom eleverna fick kommunicera med nya mottagare och lärandet blev mer autentiskt. I detta projekt kom den sociala drivkraften fram när eleverna fick arbeta på detta sätt och en skola med flera datorer kan vara ett hjälpmedel till att anpassa undervisningen till elevers olika behov.

Empirin visade även att när eleverna använder sig av bild tillsammans med text skapas mer kombinerade och innehållsrika texter. Denna form utav multimodalt lärande har visat sig stärka möjligheterna till ett mer medvetet och aktivt lärande som eleverna minns mer.

5.3 Blogg

Downes (2004) har genomfört en studie där resultatet av bloggande bidrog till skrivglädje hos eleverna. Forskaren har redogjort användning av webbloggar i syfte att stödja elevernas lärande. Eleverna gick i årskurs fem och sex på en skola som befann sig i Kanada. Bloggarna användes som en virtuell förlängning av klassrummet och används vid tre kategorier. "Ett klassrum webbutrymme" där meddelanden framställs och arbete om gemensamt intresse postas, "personlig kommunikation zon" då eleverna ges möjlighet till att publicera resultat av deras arbeten och reflektioner och "privat personligt utrymme" där elevernas tankar och lärares vägledning publiceras. Skolans rektor menade enligt Downes (2004) att målet med arbetet var att erbjuda eleverna och pedagogerna stöd till att arbeta med reflekterande analys och framväxt av en lärande gemenskap. Eleverna gav positiv respons om arbetet och menade på att bloggandet gav dem möjlighet till att kunna kommunicera eleverna mellan och skapade mer motivation för eleverna till att skriva. Eleverna blev engagerade och drivande i sitt arbete för skrivande (Downes 2004). Likt resultatet i studien har Csikszentmihályis (1992) tidigare beskrivit ett tillstånd som bygger till stor del på en drivkraft, fokus och tilltro till egen förmåga.

Tillståndet kallas för flow. Flow beskrivs som en upplevelse av att förlora tid. En stark känsla av fokus kan uppstå och positiva känslor till den aktuella aktiviteten.

Tillståendet flow kan leda till att vilja nå dessa positiva känslor igen.

Mcgrail och Davis (2011) har med hjälp av en kvalitativ studie undersökt om användningen av en blogg skulle kunna bidra till elevernas utveckling av litteracitet och skrivande. De medverkande i studien var en grupp elever i årskurs fem. Studien pågick under ett skolår och innefattade 32 stycken blogglektioner. Vidare var syftet med bloggen i studien att den skulle användas för kommunikation. Innan studien genomfördes var det endast elevernas lärare som läste det som de skrivit, vilket inte utgjorde någon större motivation för eleverna att skriva. Med hjälp utav bloggen utvecklades elevernas skrivande då de vill dela med sig av sina intressen och idéer

(15)

till bloggens läsare. Som resultat av bloggskrivandet, kommunikationen och interaktionen utvecklade eleverna sin litteracitet och det skapade ett meningsfullt lärande för dem (Mcgrail och Davis 2011). Likt en studie som genomförts av Zawilinski (2012) så bidrog bloggandet till ett meningsfullt lärande för eleverna. En studie genomfördes där syftet var att undersöka användningen av att låta unga elever bedriva en blogg till att kommunicera och dela information. Deltagarna i studien var elever i årskurs ett och årskurs fem. Samtliga klasser befann sig i två separata stater i USA. Projektet pågick i fyra veckors tid. Som resultat efter de fyra aktiva veckorna med bloggandet utvecklade eleverna i årskurs ett strategier och förmågor i skriftlig kommunikation. Eleverna i årskurs fem utvecklade också förmågor i skriftlig kommunikation på nätet och strategier i den mest autentiska typ av blogguppgifter.

Resultaten från studien tyder på att använda blogg som läromedel kan erbjuda elever nya vägar av deltagande, även bland de yngsta eleverna. Studien visade att med hjälp av blogg delar eleverna gärna med sig av information till andra vilket de gör med medvetenhet, de undervisade och hjälpte gärna varandra i klassen samt utbytte kunskaper. Det resulterade till ökad delaktighet vilket skulle kunna leda till ökat självförtroende och en ökad känsla av att vilja lära sig mera. Sammanfattningsvis visade resultatet att både elever i årskurs ett och fem kunde effektivt kommunicera och förmedla information med hjälp av en blogg, vilket kunde leda till utveckling av en mängd olika färdigheter och strategier (a.a).

(16)

6 ​METOD

Vårt utvecklingsinriktade arbete är av karaktären aktionsforskning. Aktionsforskning är enligt Rönnerman (2012) ett arbete som kan prövas eller iscensättas som sätts i en process där kunskapen skapas genom systematiskt arbete och relationer till olika teorier. Aktionsforskningen utförs med människor, inte på människor (Heron och Reason 2007). Enligt Denscombe (2016) griper aktionsforskning sig an med praktiska problem på ett positivt sätt och med en omedelbar återkoppling från resultat till praktik. Denscombe (2016) belyser fyra karaktäristiska drag som identifierar aktionsforskning generellt sätt: praktisk inriktning, förändring, cyklisk process och deltagande. Praktisk inriktning innebär att syftet med aktionen är att ta sig an befintliga problem och frågor i en verksamhet. Förändring beskriver författaren som en integrerad del av forskningen, där syftet blir att arbeta med praktiska problem men också skapa en större kännedom om fenomen och företeelser.

Cyklisk process innebär att forskningen innehåller en återkopplingsmekanism där resultaten skapar möjlighet till förändringar som sedan realiseras och utvärderas för vidare undersökningar. Vidare skriver författaren om deltagande som ett drag där de centrala personerna i processen är aktiva deltagare, inte passiva. Brännberg (2011) menar på att avsikten med aktionsforskningen är förbättring av verksamhet, vilket som kan bedrivas av pedagogerna själva i deras vardagliga arbete istället för att efterfråga och vänta in handlingskraft utifrån.

I arbete med vårt utvecklingsinriktade arbete har McNiff och Whiteheads (2002) teori om aktionsforskningens process inspirerat oss. Enligt McNiff och Whitehead (2002) består processen av en spiral som utgår från fyra faser. Dessa fyra faser innefattar planering, genomförande, observation och reflektion. Som resultat av observation och reflektion väcks nya frågor för att utveckla vidare forsknings- processen. Vidare menar forskarna på att forskningen inte ses som färdigutvecklad, utan spiralen bidrar till att nya frågor och utvecklingsområden.

Figur 1. ​Aktionsforskningsspiralen (McNiff och Whitehead, 2002, s. 57)

För att få ett tydligt samband mellan spiralen och vår aktionsprocess har vi skapat en likadan spiral där de fyra faserna synliggörs. Aktionsprocessen startar med att vi planerar för ett område som vi vill utveckla. I planeringen utgår vi från tänkbara aspekter, analys av nuläget, styrdokument och forskning. Sedan ska aktionen genomföras, där vi använder olika verktyg som blir underlag i resultat och analys.

Därefter observera och reflekterar vi över det resultat som framkommer. Genom observation och reflektion väcks troligtvis nya frågor som kan vidareutveckla området och verksamheten. Sedan fortsätter spiralen i dessa faser och på så sätt

(17)

fortsätta att utveckla verksamheten och nå nya mål.

Figur 2. ​Vår spiral inspirerad av McNiff och Whitehead (2002, s.57)

I följande kapitel presenterar vi vårt arbete utifrån McNiff och Whiteheads (2002) fyra faser: planering, genomförande, observation och reflektion.

(18)

7 ​PLANERING

De etiska principer som är av vikt att förhålla sig till under aktionsforskning i relation till vårt utvecklingsinriktade arbete presenteras. Sedan berör kapitlet planeringsprocessen inför genomförandet. Kapitlet kopplas till den första fasen av Mcniff och Whiteheads (2002) aktionsspiral som innefattar "planering".

7.1 Etiska principer

Vetenskapsrådet (2011) har framställt olika krav som är av vikt att förhålla sig till i forskningssyfte. Nedan presenteras dessa fyra krav i relation till vårt utvecklings- inriktade arbete.

7.1.1 Informationskravet

Innan forskning påbörjas ska deltagarna få information om det projekt som ska genomföras. Undersökningen ska beskrivas utifrån syfte och hur den ska genomföras. I den information som deltagarna tar del av ska den ansvariges namn och institutionsanknytning finnas för att de deltagande ska kunna få kontakt med ansvarig forskare. För att kunna försvara sitt projekt är det av vikt att forskaren kan betona det värdefulla i undersökningen vilket även kan öka deltagandet i projektet.

Deltagarna ska få information om att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta sitt deltagande när som helst under processens gång (Vetenskapsrådet, 2011). I missivbrevet beskrev vi hur aktionen skulle genomföras och denna information fick både vårdnadshavare och barn ta del av. Vi beskrev ett tydligt syfte och sedan en beskrivning av hur vi skulle gå tillväga för att uppnå syftet. I informationen framkom det även vad elevernas huvuduppgift i projektet var.

7.1.2 Samtyckeskravet

I undersökningar där deltagarna är aktiva ska de alltid lämna ett samtycke och om deltagarna är omyndiga ska samtycke tillämpas även av vårdnadshavare. Deltagarna har rätt att avbrytas sin medverkan när som under hela processen utan att några negativa konsekvenser sker. Om deltagaren väljer att avsluta sin medverkan får inte forskaren övertala att deltagaren på något vis att fortsätta sitt deltagande ändå.

I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Forskaren ska ha en sådan planering att projektet ska kunna genomföras även om ett visst antal deltagare avbryter sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2011). Eftersom eleverna är under 15 år måste föräldrarna godkänna att deras barn får delta i aktionen. Vi skickade med en blankett där vårdnadshavaren fick kryssa i ett JA följt av namn och datum.

Blanketterna var till för att kunna se och skriva ned vilka av eleverna som fick delta i utvecklingsprojektet.

7.1.3 Konfidentalitetskravet

Samtliga deltagares personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att utomstående inte ska kunna hämta dessa uppgifter. Uppgifter som är etiskt känsliga ska också förvaras på ett sådant sätt för att ingen ska bli kränkt. Det är viktigt att inte använda namn, röstinspelningar, bilder, videor eller andra faktorer som kan identifiera deltagarna i projektet (Vetenskapsrådet, 2011). Bloggarna har varit låsta med användarnamn och lösenord för att utomstående ej skulle kunna ta del av bloggen.

Bilder har publicerats på aktiviteter som sker under veckorna men inte bilder där

(19)

eleverna syns. Namn och andra personuppgifter framkommer inte heller på bloggen.

7.1.4 Nyttjandekravet

Projektet får inte användas ut till offentligheten utan får endast användas som forskningssyfte och får inte heller användas för kommersiellt bruk. Det är av vikt att vid planering överväga risker som kan ske för att inte slutresultatet ska gå emot principerna. Forskningen får inte heller säljas eller utlånas till olika företag (Vetenskapsrådet, 2011). Vårt utvecklingsinriktade arbete används inte i kommersiella eller andra icke vetenskapliga bruk, utan endast i syfte för vårt examensarbete och för att utveckla arbetet med digitala verktyg på fritidshemmet.

7.2 Planeringsprocess

Efter genomförd observation och val av potentiellt utvecklingsområde startade vår planeringsprocess. Det första i planeringsprocessen var ett missivbrev till elevernas vårdnadshavare på respektive fritidshem. Missivbrevet innehöll syfte, mål, beskrivning av projektet och elevernas roll genom projektets gång. Vidare innehöll missivbrevet de etiska principer som vi studenter förhöll oss till, därefter ett eventuellt godkännande från vårdnadshavarna att deras barn fick delta i projektet.

Syftet med att skicka ut missivbrevet tidigt i processen var för att så många vårdnadshavare som möjligt skulle hinna samtycka innan aktionen skulle genomföras.

Det förberedande arbetet bestod en stor del av att hitta en bloggportal som uppfyllde våra krav. Våra krav var att bedriva en blogg med skyddande lösenord för att inte utomstående skulle kunna ta del av det som publicerades. Vidare var kraven att bloggen skulle vara enkel att arbeta med. Det vill säga enkla funktioner och lätt att kunna publicera inlägg i form av både text och bild. För att kunna se om vårdnadshavare och andra pedagoger på fritidshemmen tog del av bloggen var det avgörande om bloggportalen hade en statistikfunktion som visade antal besökare. Det för att se om bloggen fick ett positivt mottagande och om intresset fanns. Efter en funnen bloggportal med samtliga uppfyllda krav designades tre stycken bloggar, en för vardera fritidshem samt en för dokumentationssyfte.

Innan genomförandet av aktionen utförde vi samtal med pedagoger och elever, i syfte att samla in information om deras tidigare erfarenheter av arbete med digitala verktyg samt blogg. Samtalen utfördes i form av fokusgrupper där frågor ställs inför hela gruppen och utrymme för diskussion skapas. Denscombe (2016) skriver om fokusgrupper, vilket tilltalade oss med koppling till vårt projekt och syfte.

Fokusgrupper består av en ledare och flera deltagare som deltar i samtal. Det är ledaren som leder samtalet och fördelar ordet till deltagarna vid behov. Ledaren ska vidare vägleda samtalet så det förhåller sig till samtalets huvudämne och det är genom interaktionen i gruppens samtal som är av störst vikt. Vidare föreslår Denscombe (2016) att ledaren väljer ett ämne som deltagarna har någorlunda liknande kunskaper och erfarenheter av. Som resultat av dessa samtal skapade vi studenter oss en uppfattning av deras kunskaper och nulägesanalys vilket utgjorde att vi kunde anpassa utmaningarna därefter i genomförandet.

Inför genomförandet av projektet förberedde vi samtalsämnen i syfte att samtalen skulle vara varierande och utav kvalité då dessa skulle formuleras ner i text samt publiceras. Samtalsämnena var endast till för stöd och behövdes inte följas exakt.

Eleverna kunde komma med egna idéer och samtalen kunde få andra inslag än vad

(20)

som planerats. Slocknade samtalen kunde vi studenter använda oss utav det förutbestämda ämnet för att skapa nya diskussioner och tankar. Samtalsämnena var verklighetsförankrade för eleverna, det vill säga att de hade en tydlig koppling till deras vardag, erfarenheter och kunskaper. Det med syfte att samtalen skulle bli begripliga för dem och skapa förutsättningar för autentiskt lärande. Nedan följer de planerade samtalsämnena.

Vecka 1 Säker kommunikation/Syn på

verksamheten

Vecka 2 Hur ser dröm-fritids ut

Vecka 3 Tankar om påsklov

Vecka 4 Hur ska en bra kompis vara

Vecka 5 Åsikter om bloggande

Figur 3.​ Bilden visar översikt över planerade samtalsämnen

Under planeringens gång har vi dokumenterat vårt arbete. Det har vi gjort med hjälp av protokollföring. Protokollföringen har vi bedrivit vidare under hela det utvecklingsinriktade arbetets gång och det är vi studenter som fört den, där vi kontinuerligt har skrivit inlägg om arbetsprocessen. Protokollföringen består av en blogg. I bloggen har vi studenter fört anteckningar och publicerat bilder. Denscombe (2016) skriver att protokollföring är en god praxis oavsett forskningsmetod.

Protokollföring innehåller anteckningar om beslut och händelse som skett när data samlats in till projektet. Anteckningarna gör det enkelt att gå tillbaka till tidigare information som kan nyttjas längre fram i projektet. I bloggen har vi skrivit ned tankar och händelseförlopp under vårt utvecklingsinriktade arbete. Vi har sett bloggen som ett bra verktyg för att smidigt komma åt hela projektets händelseförlopp och även se olika beslut som tagits av oss samt utvecklingen som skett. Den gemensamma bloggen har resulterat till att vi kan se eventuella skillnader eller likheter vilket alla kan ta del av. Vår blogg har varit av stor betydelse när en analys av aktionsperioden har skrivas fram i det slutliga resultatet.

(21)

8 ​GENOMFÖRANDE

Detta kapitel kopplas till den andra fasen av Mcniff och Whiteheads (2002) aktionsspiral som innefattar "genomförande".

En blogg har bedrivits med hjälp utav eleverna på respektive fritidshem. När inlägg publicerats har ett fåtal elever fått sitta tillsammans med oss studenter i fokusgrupper.

Fokusgrupper tilltalade oss för att vi skulle kunna styra samtalen med eleverna, för att samtalen skulle förhålla sig till etiska principer såsom integritet, jämställdhet och autonomi. Vidare också för att samtalen skulle vara relevanta och verklighetsförankrade. Metoden använde vi för att få möjlighet till att studera elevernas föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar. En stor fördel med fokussamtal i aktionen var att eleverna gavs möjlighet till lärande tillsammans då de kunde byta exempelvis åsikter, idéer och erfarenheter med varandra, lärandet sker på så sätt i ett socialt sammanhang. Vidare var syftet med att sitta i en mindre grupp att ge eleverna möjlighet till att diskutera om det valda samtalsämnet och att kunna uppnå en högre kvalité i blogginläggen. I genomförandet var den data som producerades av kvalitativ metod, då eleverna samtalade med varandra och med oss för att kunna producera blogginlägg. Denscombe (2016) skriver om kvalitativ data.

Författaren identifierar kvalitativ data med talade och skrivna ord samt visuella bilder, antingen observerade eller kreativt producerade. Samtalen genomfördes under tiden som inläggen på bloggen skrevs. Vi studenter styrde samtalen vilket vi såg till fördel då samtalen och texternas innehåll påverkades, blev relevanta och vi gavs möjlighet till att skydda elevernas integritet. Samtalen innehöll dels hur och vad man ska tänka på när man skriver texter som ska publiceras på internet, i syfte för säkerhetsaspekter. Skolverket (2016) belyser även att eleverna ska få möjlighet till att lära sig om säker och ansvarsfull kommunikation i digitala sammanhang. Det var av vikt att tänka på att samtalen inte blev alltför känsliga och personliga för eleverna så att samtliga elever kunde känna en trygghet vid samtal och publicering.

Varje elev gavs möjlighet att skriva det dem själva vill med koppling till det som diskuterats under samtalen. Eleverna fick möjlighet till stöd när de skrev och publicerade inlägg på bloggen då vi studenter närvarande under hela processen Eftersom eleverna på fritidshemmen var i olika åldrar och hade skilda erfarenheter samt kunskaper fick vi studenter hjälpa dem olika mycket. Efter att eleverna konstruerat ord, meningar och texter gavs dem möjlighet till att ta ett valfritt foto med koppling till det som skrivits. Foton tog eleverna med hjälp av iPad. Avsikten var att eleverna ska se sambandet mellan text och foto, sätta in det i ett sammanhang samt kommunicera i form utav bild. Vidare var avsikten elevernas hantering av det digitala arbetet, det vill säga att föra in bilden från iPaden till datorn, för att sedan få bilden in i sitt inlägg.

Vi studenter träffade varandra två eftermiddagar i veckan, måndagar och fredagar. På måndagarna diskuterade vi och planerade för vad som komma skall under veckan och hur vi skulle gå tillväga i samtalen. Vidare kunde vi lyfta frågor med varandra om något kändes svårt eller oklart. På fredagarna utvärderade vi den passerade veckan, såg på vad som gått bra och mindre bra, med syfte att under aktionsperioden utveckla våra kompetenser samt kunna åtgärda eller förbättra eventuella problem som kunde uppstå. I slutet på varje genomförd vecka sammanfattade vi våra datainsamlingar och dokumenterade dessa för att sedan kunna reflektera i relation till resultatet. Under aktionen har vår protokollföring inte haft lika stort utrymme, vi har

(22)

fokuserat på en annan typ av dokumentationsform under denna period. Under genomförandet av aktionen har vi dokumenterat i varsin loggbok där vi fört egna anteckningar. Loggboken har varit till för oss själva och enbart brukats under aktionsperioden. För oss blev loggboken en fristad för att uttrycka våra tankar fritt. I loggboken har vi skrivit ned iakttagelser, elevernas uttryck, respons, upplevelser, citat och våra egna reflektioner, utan att förhålla oss till en språklig korrekthet. Vi har använt loggbok i syfte att enskilt kunna se utveckling, framgång och respons under aktionsperioden. I loggboken gavs det möjlighet för oss att reflektera över olika händelser eller beslut som enskilt observerats under aktionsperioden. Det som skrivs ned i loggböckerna har varit ett bra verktyg att använda som hjälp under protokollföring och resultatet. Anteckningarna som skrivits ned i loggböckerna har även varit värdefulla att använda och reflektera kring under analys av resultat.

Loggboken har vidare varit ett stöd vid arbetet med varje veckas planeringar och utvärderingar, då det gett oss en överblick på hur de olika samtalen har formats i relation till det valda samtalsämnet. Likt loggbok skriver Denscombe (2016) om dagbok som en kvalitativ dokumentationsmetod. Dagbok och loggbok har samma syfte och brukas på samma sätt. Vidare skriver författaren att dagböcker är ett viktigt verktyg i forskningssammanhang, då händelser som är av vikt registreras.

Dokumentationsformer består av tre huvudkategorier: faktiskt data, betydelsefulla händelser och personlig tolkning. Faktisk data syftar till att skriva saker som inträffat, tagna beslut och involverade individer. Betydelsefulla händelser identifierar saker som uppfattas som viktiga i sammanhanget och beskrivning av prioriteringar under forskningstiden. Personlig tolkning innefattar den personliga reflektionen och tolkning av det som sker och sägs. Känslor och uppfattningar uttrycks också inom denna kategori (Denscombe 2016).

(23)

9 ​OBSERVATION

Kapitlet berör resultat från aktionen i relation till teoretiska begrepp, tidigare forskning och det utvecklingsinriktade arbetets syfte. Resultaten bygger på insamlad data i loggböckerna som består av observationer, samtal och citat. Detta kapitel kopplas till den fjärde fasen av Mcniff och Whiteheads (2002) aktionsspiral som innefattar "observation".

Genom vårt utvecklingsinriktade arbete ville vi sträva efter att införa arbete med digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmen. Ett arbete som ger eleverna möjlighet till samlärande och multimodalitet i undervisningen genom att kommunicera i text och bild, med hjälp av digitala verktyg. Förhoppningen var att arbetet skulle inspirera pedagoger och eleverna vidare. Vi har på vardera fritidshem bedrivit en blogg tillsammans med eleverna. Blogginläggen har eleverna själva skrivit, som grundat sig i samtal som ägt rum i fokusgrupper. Samtalet genomfördes under tiden som inlägg på bloggen skrev fram. Varje elev gavs möjlighet till att skriva det dem själva vill med koppling till samtalen. Vi studenter fanns som stöd under hela processen. Efter att eleverna skrivit fram text gavs dem möjlighet till att ta ett valfritt foto med koppling till sina texter. Foton togs med hjälp av iPad.

9.1 Ökad användning

Med hjälp av observation och samtal med elever samt pedagoger har ett resultat visat att användandet av digitala verktyg har ökat på båda fritidshemmen. Eleverna på respektive fritidshem hade erfarenheter av digitala verktyg sedan tidigare. Att barn använder sig av digitala verktyg i tidig ålder visar tidigare undersökningar på (Statens medieråd, 2015). Utifrån de förutsättningar som var befintliga på fritids-hemmen har blogg varit ett arbetssätt för att kunna uppnå vårt mål med att öka arbetet med digitala verktyg i verksamheterna. Trots att det resulterat i en ökad användning på båda fritidshemmen skiljer sig mottagandet åt. Genom studie har det uppmärksammats att en dator kan öka elevers skrivglädje och motivation (Folkesson, 2009). Det kan utifrån observation kännas igen på alla elever på fritidshem 2 men endast enstaka elever på fritidshem 1.

9.1.1 Fritidshem 1

Till en början var engagemanget på fritidshemmet stort. Eleverna var väldigt drivna till att blogga och intresserade av allt som arbetet erbjöd. Intresset avtog med tiden och intresset var svårt att upprätthålla under hela aktionen då eleverna fann nya intressen på fritidshemmet. På fritidshem 1 hade eleverna blandade åsikter om användandet av digitala verktyg på fritidshemmet. De flesta av eleverna har tyckt att det har varit kul medan det är några som tyckte att det kändes jobbigt att sitta vid datorn för att skriva. Eleverna ansåg sig vara trötta när de avverkat en hel dag i skolan vilket resulterade bristande fokus till att skriva. Det var även många av eleverna som tyckte att bloggen bidragit med möjlighet till mer tid till att kunna sitta mer vid datorn, dock inte enbart för att blogga. Eleverna berättade även att det var bra att de fått använda Ipaden vid fotografi till bloggen eftersom den sällan används.

Eleverna själva ansåg att det skett en förändring gällande användningen av digitala verktyg. De anser att dem fått möjlighet till att välja digitala verktyg som en aktivitet på fritidshemmet vilket de visade uppskattning för.

Elev: - ​I vanliga fall är det bara lärarna som får använda datorn och att den

(24)

är förbjuden för oss men nu har vi ju fått sitta mycket med den.

9.1.2 Fritidshem 2

På fritidshem 2 var arbetet mer svårstartat. Eleverna var osäkra i positionen och vågade inte till en början testa på. Efter att ha testat blogga och blivit mer bekväma med arbetssättet, blev deras intresse allt större. Eleverna på fritidshem 2 fann ett stort intresse i arbetet ju mer tiden gick. Likt eleverna på fritidshem 1 ansåg eleverna på fritidshem 2 att en förändring skett. Till skillnad från förr fanns det som ett ännu alternativ av aktivitet på eftermiddagarna, en aktivitet som skiljer sig från de andra.

Eleverna anser att det har varit kul att få använda sig av digitala verktyg på fritidshemmet.

Elev: -​Roligt att få göra annat på fritids.

Att blogga var spännande enligt eleverna då det var nytt för många. Roligast med arbetet enligt eleverna på fritidshem 2 var att få använda sig av iPad för att ta bilder.

Elev: -Vi har inte fått göra sånt här innan på fritids med iPad och dator.

Tycker om att vi får göra de nu.

9.1.3 Pedagogernas åsikter på fritidshem 1 & 2

Även pedagogerna på respektive fritidshem ansåg att aktionen har bidragit till en ökad användning av digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmen.

Pedagogerna tyckte även att den blogg gav ökade förutsättningar till arbete med digitala verktyg eftersom de fick hjälp med uppstart av en blogg. Eftersom digitala verktyg inte har används alls eller i större utsträckning tidigare i undervisningen så har aktionen gjort en förändring under de aktiva veckorna. Pedagogerna ansåg att bloggen var ett bra verktyg för att öka användningen i arbete med digitala verktyg eftersom det inte kräver några större resurser än de redan befintliga.

9.2 Samlärande och multimodal undervisning

Gällande samlärande och multimodal undervisning skiljer sig resultaten på fritidshemmen inte markant åt. Fritidshemmen går därmed i nedanstående text under gemensam rubrik.

9.2.1 Samlärande

Utifrån observation under aktion har samlärande mellan eleverna på båda fritidshemmen identifierats. Samlärande uppstod då i fokusgrupper där eleverna kommunicerat med oss studenter och med varandra. Som resultat av diskussionerna har eleverna utbytt erfarenheter, tankar och kunskaper. Dessa utbytta aspekter har även bidragit till att eleverna fått möjlighet till ett autentiskt lärande. Vid upprepade tillfällen har eleverna gjort koppling till sina egna erfarenheter och jämfört erfarenheterna med varandra, vilket har skapat förutsättningar för det autentiska lärandet. Resultatet visar ett samband mellan det autentiska lärandet och samlärande.

Eleverna har själva fått möjlighet att utforska och testa sig fram till kunskap. Syftet var att utmana eleverna i deras närmaste utvecklingszon. Ofta höll vi studenter oss i bakgrunden för att eleverna skulle kunna utmanas och inte bara fråga för att finna svaret. Även vid de tillfällen har eleverna haft en stor betydelse för varandra då de tillsammans utforskat och testat sig fram till resultatet.

I fokusgrupperna har eleverna aktivt arbetat tillsammans för att producera blogginlägg. Det är vid många tillfällen som eleverna instruerat varandra i hur man

(25)

kan skriva, funktioner på dator och iPad. Eleverna har också inspirerat varandra i deras texter genom att utbyta idéer. Folkesson (2009) skriver att som resultat av att barn är aktiva och diskuterar, ökar det samspelet som i sin tur skapar en känsla av gemenskap samt stimulerar deras samarbetsprocess vid problemlösningar vid olika datorprogram.

Elev fritidshem 1: - ​Man måste tänka på att det ska passa in till det man skriver. Jag brukar tänka att det är lättast att sätta namn på rubriken sist och skriva en rubrik som det texten mest handlar om. ​Elev fritidshem 1: -TACK, jag sitter ju alltid här länge och funderar ut vilken rubrik jag ska välja, för det är så krångligt att komma på något bra som passar in till texten​.

Vid ett tillfälle då eleverna satt och skrev ett blogginlägg var den ena eleven osäker på hur ett kolontecken skrivs fram på tangentbordet. Den andra eleven visste hur man gjorde och visar honom.

Elev fritidshem 1: - ​Men det var ju det vi gjorde nu. kolla här, du håller in den där “uppåt knappen” (skift) och sedan trycker du på denna tangenten där det är två prickar över varandra, testa själv.​Elev fritidshem 1: -Aha det var ju enkelt. Jag brukar trycka på den ibland men trodde det bara var när man skulle ha stor bokstav.

Eleverna var noga med att det ska sättas punkt efter varje skriven mening. Ibland kunde det hända att någon glömde eller inte visste hur man gick tillväga. Med hjälp av varandra kunde eleverna vägledas.

Elev fritidshem 2: - ​Men, nu glömde du sätta punkt efter det ordet. ​Elev:

-Juste, men hur gjorde man det nu igen? Jag glömmer alltid bort. Kan du visa?

Tre elever diskuterar hur en bra kompis ska vara. Eleverna börjar berätta om vad man ska göra om man råkat säga något dumt till någon. Eleverna tar upp exempel utifrån deras egna erfarenheter. De diskuterar att det är viktigt att verkligen menar det man säger och inte säga förlåt “lite snabbt”.

Elev fritidshem 2: - ​Det är bra att lägga en hand på axeln när man säger förlåt till någon, det brukar jag göra.

Tre elever berättar att man ska dela med sig till varandra om man vill skaffa nya vänner. I samtalet framgår det tydligt att eleverna kopplar till sina egna erfarenheter och att ett autentiskt lärande träder i kraft.

Elev fritidshem 2: - ​Jag frågade om en ville få vindruvor av mig. ​Elev fritidshem 2: - ​Ja och man kan även dela med sig om man har en leksak för det gjorde jag med mitt gosedjur.

Många av eleverna var inte riktigt medvetna om riskerna på internet. Däremot hade de mycket tankar och erfarenheter kring lösenord för att skydda sig mot utomstående.

Elev fritidshem 1: - ​Alltså man ska ha ett svårt lösenord, exempelvis med siffror och ord. ​Elev fritidshem 1: -Men det ska inte vara för svårt för en gång glömde jag bort mitt lösenord och mamma hade råkat slänga den lappen där det stod. Därför borde man gömma lappen på ett ställe man brukar vara på.​Elev fritidshem 1: -​Ja och en annan sak är att man inte ska trycka på en knapp som jag gjort en gång.. för då kunde man inte skriva i

(26)

lösenordet. ​Elev fritidshem 1: -​AHA du menar caps eller vad heter knappen?

9.2.2 Multimodal undervisning

Vid tillfällen då eleverna arbetat i fokusgrupp har det funnits förutsättning för ett multimodalt lärande. Eleverna har kommunicerat i flera olika former vilket utgör dessa förutsättningar. Formerna eleverna har fått kommunicera i är text, bild, tal, vilket skett genom de befintliga digitala verktygen. Multimodalitet kan identifieras med att människor, i sin kommunikation kombinerar olika uttrycksmedel som exempelvis talat och skrivet språk samt bilder (Lejion & Lindstrand, 2012).

Pedagogerna på respektive avdelning instämde att eleverna fick möjlighet till ett multimodalt lärande. Vidare har pedagogerna uttryckt att bloggen har varit ett bra verktyg för att dessa former ska framträda i undervisningen och på ett sätt som utgör förutsättningar för ett multimodalt lärande.

Pedagog fritidshem 2 ​: -Tror absolut att det bidragit till multimodalt lärande.

Eleverna har fått använda sig av bild, text och tal i sin kommunikation.

För en del utav eleverna synliggjordes inte alla uttrycksformer och lärandet som uppstod hos dem. Det har därav varit av vikt för oss att synliggöra lärandet för eleverna i aktionen. Vi har efter genomförd aktion samtalat med eleverna i fokusgrupp om vad de lärt sig och tränat på. Eleverna har själva uttryckt att de har fått träna på och lära sig många färdigheter samtidigt i genomförandet. Eleverna beskrev att de lärt sig många saker samtidigt när de samtalade och bloggade tillsammans med sina kamrater. Vidare förklarade eleverna att bloggen har resulterat till att de lärt sig att överföra bilder till dator samtidigt som de blivit bättre på att stava. Utvärderingen som fokuserade på elevernas färdigheter och kunskaper har synliggjort för oss om vi uppnått vårt mål med aktionen att ge eleverna möjlighet till multimodal undervisning genom att kommunicera i text samt bild med hjälp av digitala verktyg.

I utvärderingen berättade eleven att varje samtalsämne i fokusgruppen har utgjort många olika kunskaper. Eleven beskrev även betydelsen av förhållandet mellan stavning och tangenterna.

Elev fritidshem 1: - ​Vi har fått lära oss många saker när vi pratat om varje ämne och även rättstavning på datorn. Vi ser att det är felstavat när det blir rödmarkerat​.

Många av eleverna berättade att de har fått mer vana vid att skriva på tangentbordet och att det gick mycket snabbare att hitta varje bokstav allteftersom under aktion.

Samtidigt som att träna på att använda tangentbordet på korrekt sätt har eleverna även lärt sig att sätta in foto från Ipad till datorn och att få ett sammanhang mellan texten och bilden.

Elev fritidshem 1: - ​Jag har lärt mig att skriva snabbt på datorn och hur man lägger in bild från Ipad till dator för att det ska passa in i texten.

I en annan diskussion om vad eleverna tycker om den genomförda aktionen framkom det att eleven ansåg det var av vikt och uppskattade att få träna på flera färdigheter samtidigt. Enligt eleven var det de bästa med aktionen.

Elev fritidshem 2 ​: -Tycker om och det har varit bra när man fått skriva och

(27)

prata samtidigt.

Enligt en annan elev har det bästa med aktionen varit att ta kort i samband med det som eleven tidigare har skrivit om. Citatet synliggjorde att eleven uppskattade att få kommunicera och uttrycka sig multimodalt.

Elev fritidshem 2: - ​Tycker det har varit roligt att ta kort på de som man skrivit om.

9.3 Inspiration till fortsatt arbete

På både fritidshem 1 och fritidshem 2 var majoriteten av eleverna positivt inställda till att fortsätta arbeta med digitala verktyg på fritidshemmet. Eleverna ansåg att det var roligt att använda sig av både iPad och dator, som de tidigare var bekanta med.

Likt en studie som genomförts av Hasheim, Petersen och Bunting (2013) var eleverna positivt inställda till ett arbete där de ges möjlighet till att använda sig av digitala verktyg. Det som ett resultat av att bli motiverade och få möjlighet att arbeta multimodalt.

9.3.1 Fritidshem 1

De flesta av eleverna på fritidshem 1 ville fortsätta med bloggen. Några enstaka ville inte och anledningen till det var att eleverna tyckte att det kändes jobbigt att sitta vid datorn för att skriva efter en skoldag. Några andra elever ville att bloggen skulle användas både av pedagoger och elever. En del av eleverna tyckte att det enbart skulle vara eleverna som skriver i bloggen och att de skulle bestämma ämne själva.

Elever: -​Bloggen har varit rolig för att man har kunnat skriva sin egen text där men det hade varit ännu roligare att få bestämma ämnet helt fritt.

På fritidshem 1 var det många av eleverna som ville starta upp en egen vlogg på fritidshemmet där de kunde lägga upp olika videos istället för att skriva. Enligt de elever som ville start en vlogg var det mer motiverande och enligt eleverna det fanns det mycket olika saker att filma. Pedagogerna var tveksamma till att skapa en vlogg och att de tyckte att eleverna samt de själva skulle bli mer vana vid att använda bloggen först.

Elev​:- I en blogg blir det lite tråkigt om det är för mycket text. Det är roligare att kolla på filmer i en vlogg. Man kan vara olika skådespelare och göra en helt egen film av det. Vi kan även filma oss själva där vi berättar om vad vi gör varje dag på fritids.

I slutet av genomförd aktion på fritidshem 1 skapades en ny blogg till pedagogerna och förhoppningen var att bloggen skulle fortsätta öka deras användning i digitala verktyg. Med tanke på bristen på tillgångar i digitala verktyg hoppades lärarna att bloggen skulle vara en bra förutsättning till att detta skulle kunna uppfyllas. Genom bloggen som användes under aktionen fick pedagogerna grundläggande kunskap i hur bloggportalen fungerar vilket gav pedagogerna förutsättningar och inspiration till fortsatt arbete med deras nya blogg. Pedagogerna ville fortsätta använda bloggen som informationskälla till vårdnadshavare och även för att få vårdnadshavare mer intresserade av verksamheten. Pedagogerna på fritidshem 1 belyste att det fanns en del föräldrar som de sällan fick fysiskt möte med och då kunde bloggen vara ett bra verktyg föra att även nå dessa vårdnadshavare. Pedagogerna såg även bloggen som ett verktyg att ha i undervisningen och även för att kunna få eleverna mer delaktiga i

(28)

verksamheten. Den nya bloggen skulle användas både av elever och pedagogerna.

Pedagog: -​Vi tänker att eleverna kommer få fortsätta använda bloggen men mer självständigt eftersom vi inte alltid har tid till att sitta ned enbart med två till tre elever. Därför kan eleverna få ett ämne att skriva om som de redan har mycket tankar om. På detta vis kan vi eleverna få mer delaktighet i verksamheten.

9.3.2 Fritidshem 2

Likt fritidshem 1 var eleverna på fritidshem 2 positiva till bloggandet på fritids-hemmet och ville fortsätta med arbetssättet. Framförallt ville eleverna fortsätta att använda sig av digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmet. Eleverna blev besvikna när aktionen var över och dem inte skulle få fortsätta använda sig av bloggen eller digitala verktyg i verksamheten. Aktionen väckte ett intresse hos dem och visade på att det finns möjlighet att använda sig av digitala verktyg även på fritidshemmet. Eleverna är infödda i ett samhälle där digitala verktyg används dagligen. De har en vana att bruka den form av verktyg. Elever i dagens samhälle kan beskrivas utifrån begreppet digital natives som betecknar att dem är födda i ett digitalt samhälle (Kilpatrick, Saulsburry, Dostal, Wolbers och Graham 2014).

Elev: -Neeej ska du sluta nu? Då får vi ju inte göra detta mer. Jag vill ju göra detta igen många gånger på fritids.

Under ett samtal efter genomförd aktion på fritidshem 2 fick en pedagog förfrågan om de blivit inspirerade till att fortsatt arbete med blogg och digitala verktyg i undervisningen. Pedagogen ansåg sig vara inspirerad då hen inte besitter så mycket erfarenhet gällande området. Att det fanns få resurser och få kunskaper är sedan tidigare känt. Att bedriva en blogg tillsammans med eleverna för att öka användandet av digitala verktyg kräver, som bevisat, inte en mängd resurser eller kunskaper.

Pedagog: -​Absolut har det inspirerat oss. Vi vill arbeta med IKT i undervisningen på fritidshemmet men anser att förutsättningarna inte är så goda. Av ert arbete blir man mer intresserad av att påbörja ett eget arbete.

Det visar också på att det inte behöver vara så komplicerat så länge tekniken fungerar.

Pedagogerna på fritidshem 2 var inne och besökte bloggen vid somliga tillfällen. Att se vad eleverna åstadkom inspirerade pedagogerna till ett vidare arbete och de gillade idéer allt mer. Av att läsa bloggen väckte ett intresse hos pedagogerna.

Pedagog:​ -Vad roligt, detta är kanske något som ska fortsätta med sen.

Fritidshem 2 ska enligt beslut från ledningen på skolan börja med en fritidshems-blogg. Det är därav inte omöjligt att bloggen lever vidare men drivs av pedagogerna. Syftet är då att synliggöra verksamheten och använda bloggen som en informationskälla. Efter genomförd aktion fick pedagogerna idéer om hur man kan arbeta vidare med en blogg på fritidshemmet. Det behöver nödvändigtvis inte endast vara pedagogerna som bedriver den utan kan ha inslag från eleverna också.

References

Outline

Related documents

Keywords: FDI, the Baltic countries, CEE, Sweden, Economic Freedom, R&D, Trade Balance, Wage level, Neighbor

För den dimensionerande timmen år 2045 med 22,5 procent andel tung trafik, resulterar det mötesfria alternativet i reshastigheter för personbilar motsvarande 94 kilometer i timmen

Syftet är också att under- söka hur lärarna arbetar med elevernas lärande, med hjälp av digitala verktyg, i sin undervis- ning med elever i läs- och skrivsvårigheter. Hur länge

Fritidslärarna påvisade även en inställning om att det finns möjlighet för alla elever att finna ett lämpligt sätt att arbeta med digitala verktyg både i förhållande till

enklare kunna rikta rätt information till rätt person. Man kunde också ha valt att intervjua andra webbdesigners på andra ställen i Sverige som dagligen är med och tar fram

The review includes the basic PageRank model and its iterative matrix equation, Markov chain and its matrix and properties, initial adjustments and their implications to the

Regeringen bör därför ta initiativ till en internationell koalition med syftet att granska länder och ledare som bistått Islamiska staten för att det internationella samfundet

För detta har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) huvudansvaret, men även Rekryteringsmyndigheten (TRM) som bedriver ett intensivt krigs- och krisplacerings- arbete