• No results found

Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda personer som drabbats av stroke

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda personer som drabbats av stroke"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för vårdvetenskap

Sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda personer som drabbats av stroke

En beskrivande litteraturstudie

Johanna Björn & Malin Willerius

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad

Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad, 15 hp

Handledare: Martin Salzmann-Eriksson Examinator: Magnus Lindberg

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som i många fall leder till döden eller funktionsnedsättning för den som drabbats. Strokedrabbade upptar en stor del av vårdplatserna på svenska sjukhus. Livssituationen för de som drabbats blir ofta kraftigt förändrad med fysiska, psykiska och kognitiva nedsättningar och innebar ofta ett stort omvårdnadsbehov. Syfte: Studien syftade till att undersöka hur sjuksköterskor beskrev sina upplevelser och erfarenheter av att vårda personer som drabbats av stroke. Metod:

En beskrivande litteraturstudie som baserats på 14 vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor hade en central roll i omvårdnaden och som koordinator i det multidisciplinära teamet skulle sjuksköterskor vara patientens ombud. Vårdmiljön uppgavs vara en viktig del i patientens återhämtning. Tidsbrist och brist på kunskap var hinder som påverkade omvårdnaden av strokepatienter negativt. Betydelsen av en god vårdrelation till patient och närstående betonades som en central del i patientens återhämtning. Sjuksköterskor upplevde att deras arbete kunde innebära att de ställdes inför svåra etiska dilemman.

Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i omvårdnaden av strokepatienter. En anpassad vårdmiljö som utfördes i rätt kontext upplevdes vara betydelsefullt för att personcentrerad vård skulle kunna utföras. Sjuksköterskor beskrev att det kunde vara brist på resurser på deras arbetsplats och det kunde leda till att de ställdes inför värdekonflikter och etiska dilemman.

Nyckelord: Omvårdnad, sjuksköterskans roll, stroke.

(3)

Abstract

Background: Stroke is a common disease that in many cases leads to death or disability for the person affected. Stroke sufferers occupy a large part of the care places in Swedish hospitals. The life situation of those affected is often greatly changed with physical, mental and cognitive impairments and often entailed a great need for care. Aim: The study aimed to examine how nurses described their experiences of caring for people affected by stroke. Method: A descriptive literature study based on 14 scientific articles searched in the PubMed and CINAHL databases. Main results: The results showed that nurses had a central role in nursing and as a coordinator in the multidisciplinary team, nurses would be the patient's representatives. The care environment was stated to be an important part of the patient's recovery. Lack of time and lack of knowledge were obstacles that negatively affected the care of strokepatients. The importance of a good care relationship with patients and relatives was emphasized as a central part of the patient's recovery. Nurses felt that their work could mean that they were faced with difficult ethical dilemmas. Conclusions: Nurses felt that they had an important role in the care of strokepatients. An adapted care environment that was performed in the right context was perceived as important for person-centered care. Nurses described that there could be a lack of resources in their workplace and this could lead to being faced with value conflicts and ethical dilemmas.

Keywords: Nurses role, nursing, stroke.

(4)

Innehållsförteckning

1.Introduktion  ... 1

1.1 Förekomst ... 1

1.2 Stroke ... 1

1.3 Livet efter en stroke ... 1

1.4 Vårdmiljöns betydelse ... 2

1.5 Närståendes betydelse ... 2

1.6 Sjuksköterskans ansvarsområde... 3

1.7 Teoretisk referensram  ... 4

1.8 Problemformulering  ... 4

1.9 Syfte  ... 5

1.10 Frågeställning  ... 5

2. Metod  ... 5

2.1 Design  ... 5

2.2 Sökstrategi  ... 5

2.3 Urvalskriterier  ... 7

2.4 Urvalsprocessen och utfall av möjliga artiklar  ... 8

2.5 Dataanalys  ... 10

2.6 Forskningsetiska överväganden   ... 10

3. Resultat  ... 11

3.1 Sjuksköterskans omvårdnadshandlingar ... 11

3.1.1 Sjuksköterskans roll i omvårdnaden och i det multidisciplinära teamet ... 11

3.2 Sjuksköterskans upplevelser av sin arbetssituation ... 13

3.2.1 Sjuksköterskans arbetsmiljö  ... 13

3.2.2 Behov av utbildning för ökad och bibehållen kompetens ... 14

3.3 Sjuksköterskans erfarenheter av vårdrelationen  ... 14

3.3.1 Sjuksköterska-patientrelation  ... 14

(5)

3.3.2 Sjuksköterska-närståenderelation   ... 15

3.3.3 Upplevda etiska dilemman  ... 16

4. Diskussion  ... 16

4.1 Huvudresultat ... 16

4.2 Resultatdiskussion ... 17

4.2.1 Sjuksköterskans centrala roll i omvårdnaden ... 17

4.2.2 Sjuksköterskans upplevelser av vårdmiljön... 18

4.2.3 Sjuksköterskans behov av utbildning ... 18

4.3.4 Sjuksköterskan och vårdrelationen ... 19

4.3 Metoddiskussion ... 20

4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad ... 21

4.5 Förslag på fortsatt forskning ... 21

4.6 Slutsats... 22

5. Referenser  ... 23 Bilaga 1. Tabell 3.

Bilaga 2. Tabell 4.

Bilaga 3. Tabell 5.

Bilaga 4. Tabell 6.

(6)

1

1.Introduktion 

1.1 Förekomst

Stroke uppges vara den näst vanligaste dödsorsaken och den tredje största orsaken till att drabbas av funktionsnedsättning globalt (Johnson, Onuma, Owolabi & Sachdev 2016).

Stroke är en stor folksjukdom som upptar många vårdplatser på svenska sjukhus och krä- ver flest vårddagar inom den somatiska sjukvården. Medelålder för insjuknande är 75 år och 20 procent av de som insjuknar i stroke är under 65 år (STROKE-Riksförbundet). År 2018 drabbades ca 25 500 personer av stroke och var fjärde person som drabbades avled inom 28 dagar från insjuknandet. Statistik från Socialstyrelsen visar en minskning av an- tal strokedrabbade i Sverige under de senaste 15 åren (Socialstyrelsen 2019).

1.2 Stroke

Stroke innebär att det blir en hjärnskada orsakad av blödning eller hjärninfarkt till följd av förlust av blodtillförsel till hjärnan. Symtomen som uppstår kan komma plötsligt men kan även komma gradvis och beroende på var skadan uppstår kan det medföra nedsatt kroppsfunktion i olika grad. Allvarliga symtom på stroke är medvetandebortfall, blod- tryck som faller eller att personen hamnar i koma. En stroke kan påverka delar av eller hela hjärnan och funktioner i kroppen som styrs av hjärnan kan bli nedsatta vilket kan innebära nedsatt talförmåga, rörelsefunktion samt påverkad syn (Werge- land, Ryen & Odegaard-Olsen 2011). Faktorer som kan öka risken för att drabbas av stroke är högt blodtryck, diabetes, rökning, låg fysisk aktivitet, högt bodymass index (BMI), ålder samt hög konsumtion av alkohol (Feigin et al. 2016).  

1.3 Livet efter en stroke

Personer som har drabbats av stroke upplever ofta fysiska, kognitiva och psykiska för- sämringar. Många beskriver en enorm trötthet, så kallad fatique, som påverkar det dagliga livet. Försämringar kan uppstå i minnesfunktionen, koncentrationsförmågan och svårig- heter att tala. Det kan vara svårt för omgivningen att förstå att den som drabbats av stroke har besvär som inte syns utåt, omgivningen ser personen som återställd trots återstående kognitiva och psykiska besvär (Turner et al. 2019). Stroke kan innebära en förändrad syn på sin egen identitet och rehabiliteringen utgör en process som syftar till att anpassa, åter- uppbygga och återinföra livet till den nya identiteten. För att rehabiliteringen ska lyckas är det flera faktorer som spelar in, att få socialt stöd är en viktig faktor som kan innebära

(7)

2

att den drabbade kan återfå sin autonomi och sin självkänsla. Autonomi innebär att ta ansvar och fatta beslut som rör den egna hälsan. Att nå framgång i rehabiliteringen inger hopp hos den drabbade och det ger motivation att fortsätta återhämtningen till en funge- rande vardag (Lou, Carstensen, Rumpelthiin, Jørgensen & Nielsen 2016). Hopp har fått en allt mer framträdande roll när det kommer till att ha överlevt stroke, det kan vara en motiverande kraft som har en stor påverkan på följsamhet till rehabilitering och kan även ha inverkan på hur människan accepterar sin situation. Genom att känna hopp kan det hjälpa den strokedrabbade att få ett positivt synsätt på framtiden (Alaszewski & Wilkin- son 2015). Förlust av kroppsliga funktioner till följd av stroke kan påverka det sociala livet och patienter beskriver en känsla av att “förlora sig själv”. Det finns en koppling mellan depression och låg effekt av rehabilitering där det visat sig att patienters följsam- het varit nedsatt. Depression drabbar mer än 50 procent av personer som insjuknat i stroke (Harrison, Ryan, Gardiner & Jones 2016).

1.4 Vårdmiljöns betydelse

Vårdmiljön är en betydelsefull faktor som kan påverka patientens tillfrisknande. För per- soner som drabbats av stroke kan ofta kommunikationssvårigheter uppstå och därför krä- ver omvårdnaden av dessa personer att miljön anpassas utifrån individuella behov. Det kan finnas en risk för sämre utfall av rehabilitering när kommunikationen inte fungerar och det kan leda till ett sämre psykiskt mående hos den drabbade (O`Hallo- ran, Grohn, Path & Worrall 2012). Miljön som patienten vårdas i bör vara individanpas- sad och vara stimulerande ur ett psykosocialt perspektiv. Den bör även vara anpassad så att patienten känner sig välkommen och bekräftad, miljön är en viktig del av god omvård- nad. Vårdmiljön kan ge förutsättningar för människan att hitta de krafter som behövs för att återfå hälsa (Edvardsson & Wijk 2015).

1.5 Närståendes betydelse

Stöd från närstående kan underlätta rehabilitering och återhämtning efter en stroke och de bör inkluderas i teamet runt patienten för att uppnå bästa möjliga resultat. Närstå- ende upplever att sjuksköterskans reflektioner och lyhördhet är positivt för deras familje- relation, dessa reflektioner kan hjälpa närstående att förstå vad som hänt och skapa ny mening i tillvaron. Stödsamtal för närstående och patient som utfördes i hemmet upplev- des som en hjälp till att kunna hantera den uppkomna situationen. Närstående uppgav att de upplevde att det var positivt att det kom en sjuksköterska till dem för att ge information

(8)

3

och för att lyssna till frågor som de kunde ha. Sjuksköterskan gjorde det möjligt för alla att uttrycka sin åsikt och inkluderade samtliga familjemedlemmar i samtalet (Östlund, Bäckström, Saveman, Lindh & Sundin 2016). Den som lever tillsammans med en person som drabbats av stroke kan uppleva det svårt att vårda sin närstående i hemmet. Det in- nebär stora förändringar för det vardagliga livet och ansvaret för omvårdnaden av den strokedrabbade hamnar hos de närstående. Brist på kunskap om sjukdomen och att hem- miljön inte är anpassad för att vårda en sjuk person gör det svårt att utföra omvårdnad på ett adekvat sätt (Wagachchige, Muthucumarana, Samarasinghe & Elgán 2018). Riks- stroke (2018) skriver i en rapport att närstående till strokedrabbade har en betydelsefull roll i omvårdnaden. De har en viktig funktion i att stödja personen och de har den över- gripande tillsynen. Det framkommer även i rapporten att det finns ett behov av stöd till närstående och utbildning för att de ska kunna utföra de omvårdnadshandlingar som be- hövs (Riksstroke 2018). Närstående upplever ofta oro inför framtiden, den kan handla om den egna sviktande hälsan eller familjens ekonomi som kan påverkas negativt. Kommu- nikationen inom familjen blir ofta påverkad efter en stroke, det kan vara svårt att förstå varandra och detta kan leda till missförstånd och frustration. Styrkan till att kunna hantera den nya situationen kan hittas i det sociala nätverket och genom att tänka tillbaka på ge- mensamma minnen (Sundin, Pusa, Jonsson, Saveman & Östlund 2018).

1.6 Sjuksköterskans ansvarsområde

Att främja hälsa, återställa hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom är sjuksköters- kans ansvarsområden. Vårdrelationen bör bygga på att tillvarata mänskliga och kulturella rättigheter, rätten till autonomi och ett respektfullt bemötande (Svensk sjuksköterskeför- ening 2014). Personcentrerad vård bör implementeras i vårdrelationen mellan sjukskö- terska och patient, det innebär att det är patientens egen berättelse som ligger till grund för delaktigheten i besluten som rör den egna hälsan. Sjuksköterskans ansvar är att se personen bakom sjukdom eller ohälsa och låta dennes egna önskningar och behov vara styrande i omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening 2019). När en person drabbas av stroke medföljer ofta ett stort omvårdnadsbehov där sjuksköterskan är en del av tea- met kring patienten (Wergeland, Ryen & Odegaard-Olsen 2011). Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av strokepatienter där de ansvarar för omvårdnad, behandling och rehabilitering. Även att stötta de närstående till förståelse för den nya situationen är sjuk- sköterskans ansvar (Theofanidis & Gibbon 2016). Patienten bör få stöd att ta tillvara på sina egna resurser och att sätta mål som är möjliga att uppnå. Tillit i vårdrelationen mellan

(9)

4

sjuksköterska och patient är viktig i den stödjande funktionen som syftar till att hjälpa patienten att hantera sin situation. Efter att ha drabbats av stroke kan det innebära en förändrad syn på sig själv och då kan patienten behöva stöd att återfå sin självbild, stärka sin integritet samt återfå sin värdighet. Sjuksköterskan har en roll som talesperson mellan de olika professionerna i vårdkedjan och att hjälpa patienten till förståelse för den på- gående rehabiliteringen. Sjuksköterskan har även ansvar för den övergripande omvård- naden som innebär att tillgodose grundläggande behov som hjälper patienten att upprätt- hålla fysisk och psykisk hälsa (Wergeland, Ryen & Odegaard-Olsen 2011).

1.7 Teoretisk referensram 

Caritas som är en del av Katie Erikssons omvårdnadsteori innebär att tro och hopp för- medlas till den lidande patienten. Att lindra lidande samt bibehålla människans värdighet är bärande i omvårdnaden och för att få en meningsfull vårdrelation till den lidande män- niskan är det viktigt med förståelse och att denne ses som unik. Omvårdnadshandlingar ska bygga på delaktighet där människan ges möjlighet att uttrycka behov och önskemål och sjuksköterskan bör ha ett öppet förhållningssätt.  Enligt Erikssons teori har miljön en stor betydelse i omvårdnaden, att kunna känna trygghet eller vårdas på en plats där män- niskan känner sig hemma är en viktig aspekt (Lindström, Lindholm Nyström & Zet- terlund 2014). Sjuksköterskan som är ansvarig för omvårdnaden av personer som drab- bats av stroke kan använda sig av Katie Erikssons omvårdnadsteori som stöd i sitt arbete.

Omvårdnaden bör utföras i en miljö som är anpassad för patientens behov och sjukskö- terskan bör skapa en tillitsfull relation till den drabbade.

1.8 Problemformulering 

Sjukdomen innebär stora förändringar i livet och ofta ett stort omvårdnadsbehov. I Sve- rige drabbades år 2018 ca 25 500 personer av stroke och dessa patienter kräver ofta lång vårdtid. Det kan innebära att patienten får en förändrad självbild och förluster av kropps- liga funktioner. Det kan även påverka det psykiska måendet, depression är en vanlig följd efter att ha drabbats av stroke. För att rehabiliteringen ska ge bra resultat bör vårdmiljön vara anpassad utifrån personens individuella förutsättningar. Sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa, återställa hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom. För personer som drabbats av stroke kan det innebära att omvårdnaden utförs på ett individanpassat sätt och att sjuksköterskan inkluderar patienten i de beslut som tas. Sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser kan skapa en förståelse för hur bästa möjliga evidensbaserad omvårdnad

(10)

5

ska utföras för personer som drabbats av stroke. Genom att ta del av sjuksköterskans upp- levda erfarenheter kan brister och tillgångar påvisas i omvårdnaden. Erfarenheterna kan ligga till grund för förbättringar som kan behöva göras inom strokevården.

1.9 Syfte 

Beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda personer som drab- bats av stroke.  

1.10 Frågeställning 

 Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelse och erfarenheter av att utföra omvårdnad för personer som drabbats av stroke?

2. Metod 

2.1 Design 

Studien är utformad som en beskrivande litteraturstudie. 

2.2 Sökstrategi 

För att få fram relevanta vetenskapliga artiklar till denna litteraturstudie har det sökts i databaserna CINAHL och Medline via sökmotorn PubMed. Vid sökningar av vetenskap- liga artiklar gjordes det begränsningar som innebar att endast artiklar publicerade de sen- aste tio åren och publicerade på engelska skulle hamna i urvalet. Begränsningen publice- rad de senaste tio åren användes för att få aktuell forskning inom ämnet. Sökningarna utfördes ett sökord i taget för att få en transparens i söktabellen. Sedan kombinerades sökorden för att relevant data i ett hanterbart antal kunde bearbetas. Polit och Beck (2017) beskriver att en viktig del i sökning av relevant data är begränsningar som publiceringsår, språk och population (Polit & Beck 2017). Målet med sökningarna var att hitta aktuell forskning inom omvårdnad som kunde kopplas till litteraturstudiens syfte. För att få ett brett urval av vetenskapliga artiklar har sökningar utförts både i databa- serna PubMed och Cinahl. Enligt Polit och Beck (2017) kan det med fördel sökas i två databaser för att uppnå ett brett sökresultat (Polit & Beck 2017). 

(11)

6 PubMed 

I PubMed användes Medical Subject Headings (MeSH-termer) och fritext. Polit och Beck (2017) beskriver MeSH-termer som ett index över artiklar som finns i databasen (Polit &

Beck 2017). I PubMed användes sökorden stroke, nursing samt nurse som MeSH-termer och experience och stroke units användes som fritext. Sökorden kombineras med den booleska söktermen AND. Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016) skriver att artiklar kan sökas med indexord samt söktermer för att få fram så mycket relevant lit- teratur som möjligt (Willman et al. 2016). 

CINAHL 

I databasen CINAHL användes Word in subject heading (MW) i kombination med fritext för att specificera sökningen. Sökorden som användes var stroke som Word in subject he- ading (MW) och nurse OR nursing samt experience som fritext. Sökorden kombinerades med de booleska söktermerna AND och OR.

Tabell 1: Sökstrategi 

Databas  Begränsningar, sökdatum 

Sökord  Antal

träffar 

Möjliga artiklar PubMed 2020-08-25

Engelska, 10 år

 Stroke [MeSH]   78.848    

PubMed   2020-08-25 Engelska, 10 år

 Nursing [MeSH]   63.369    

PubMed   2020-08-25 Engelska, 10 år 

 Stroke [MeSH]

AND Nursing [MeSH] 

 266   18 

PubMed  2020-08-25 Engelska, 10 år 

Experience (Fri text)  395.903   

PubMed  2020-08-25 Engelska, 10 år

Stroke [MeSH] AND Nursing [MeSH] AND Experience (Fri text) 

35  3 

PubMed  2020-08-25 Engelska, 10 år

Stroke Units (Fri text)  3.109   

(12)

7 PubMed  2020-08-25

Engelska, 10 år

Stroke Units (Fri text) AND Nursing [MeSH] 

30  1 

PubMed  2020-08-25 Engelska, 10 år

Nurse [MeSH]  23.615   

PubMed  2020-08-25 Engelska, 10 år 

Nurse [MeSH] AND Stroke Units (Fri text) 

11  3 

CINAHL  2020-09-11 Engelska, 10 år 

Stroke [MW]  53.358   

CINAHL  2020-09-11 Engelska, 10 år

Nurse OR Nursing (Fri text)  396.879  

CINAHL  2020-09-11 Engelska, 10 år 

Experience (Fri text)  245.790   

CINAHL  2020-09-11 Engelska, 10 år

Stroke [MW] AND Nurse OR Nursing (Fri text) AND Experience (Fri text) 

265 2

            Totalt:

27  

2.3 Urvalskriterier 

Inklusionskriterier för litteraturstudien var artiklar av empirisk art. Vetenskapliga artiklar som var kvalitativa eller av mixad metod och som hade relevant koppling till syftet valdes ut. Dessa byggde på sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda personer som drabbats av stroke. Polit och Beck (2017) skriver att en litteraturstudie bör baseras på empiriska vetenskapliga artiklar. Dessa är primärkällor och innebär att de är skriven av forskarna som utfört studien. De skriver vidare att sekundära källor såsom litteratur- studier bör undvikas då dessa inte är skriven av originalforskaren (Polit & Beck 2017).

Exklusionskriterier var litteraturstudier och artiklar som bedömdes inte uppnå tillräckligt hög kvalitet eller som inte svarade till studiens syfte.

(13)

8

2.4 Urvalsprocessen och utfall av möjliga artiklar 

Kvalitativa och mixed method artiklar som beskrev och analyserade sjuksköterskors er- farenheter av omvårdnad för patienter som drabbats av stroke har valts ut. Det har gjorts fem sökningar som totalt gav 607 vetenskapliga artiklar som granskats på titelnivå av författarna. Av dessa exkluderades 417 artiklar för att de inte var relevanta till syftet. De kvarvarande 190 artiklarna lästes på abstractnivå och där exkluderades ytterligare 163 artiklar. De exkluderade artiklarna valdes bort då de utgick från patientens perspektiv, var beskriven ur en annan professions synvinkel än sjuksköterskans eller att de var sekun- därkällor. De återstående 27 artiklarna bedömdes av författarna i en mall som syftar till att påvisa om de är relevanta till studiens syfte (se bilaga 3). I relevansbedömningen ex- kluderades ytterligare åtta artiklar då de inte var relevanta till syftet eller att de bedömdes vara av otillräcklig kvalitet. De återstående 19 artiklarna kvalitetsgranskades av förfat- tarna tillsammans i kvalitetsgranskningsmall (se bilaga 4). Det som diskuterades av för- fattarna under granskningen var om artiklarna innehöll de olika delarna som fanns i granskningsmallen. Efter kvalitetsgranskningen bedömdes 14 artiklar vara relevanta för syftet och av hög kvalitet och kunde därmed inkluderas i litteraturstudien. Av de utvalda artiklarna hade tolv kvalitativ ansats och två hade mixad metod. Kvalitativ data bedömdes vara mest passande för syftet då narrativ data samlas in genom att urvalet får berätta sina upplevelser och erfarenheter. Artiklar med mixad metod valdes ut för att påvisa pre –och postutfall från aktuell studie som tillsammans med intervjuer har gett en bild av föränd- ring.

(14)

9 Figur 1: Flödesschema som visar urvalsprocessen 

Artiklar identifierade genom databassökning och granskade på

titelnivå (n= 607) (n=607)

Exkluderade artiklar (n= 417)

Artiklar som granskats på abstractnivå (n= 190)

(n = 30)

(n = 403 ) Exkluderade artiklar

(n = 163)

Artiklar som relevans -och kvalitetsbedömdes

(n= 27)

Artiklar som inkluderats i litteraturstudien

(n = 14)

(15)

10 2.5 Dataanalys 

Artiklar som var relevanta för syftet bearbetades och data organiserades upp i kategorier för att få en logisk struktur. Polit och Beck (2017) skriver att i arbetet med att utforma en litteraturstudie är det viktigt hur data organiseras. Strukturen som författarna väljer bör vara logisk utifrån hur litteraturstudien skrivs (Polit & Beck 2017). Evans (2002) beskri- ver hur en systematisk analys av data genomförs genom att läsa materialet. Första steget är att hitta relevant data som svarar på studiens syfte (Evans 2002). De inkluderade artik- larnas resultatdel har lästs enskilt av författarna för sedan diskutera de delar som bedöm- des vara relevanta för studiens syfte. Enligt Evans (2002) är kommande steg att hitta nyckelord genom att läsa och analysera materialet för att kunna identifiera teman som kan påvisa skillnader och likheter. Likheter i teman sammanställs därefter för att skapa en beskrivning av det som ska undersökas. Som ett sista steg bestäms vilka huvudteman och underteman som ska ingå i resultatet (Evans 2002). Författarna har bearbetat materialet för att finna nyckelord samt skillnader och likheter. Genom att färgkoda och dela in i teman växte en tydlig struktur fram och utifrån detta skapades tre huvudteman och sex underteman. Huvudteman består av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar, sjuksköters- kans upplevelser av sin arbetssituation samt sjuksköterskans erfarenheter av vårdrelat- ionen. I huvudtemat sjuksköterskans omvårdnadshandlingar ingår underteman sjukskö- terskans roll och sjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet. I huvudtemat sjuk- sköterskans upplevelser av sin arbetssituation ingår underteman sjuksköterskans arbets- miljö och behov av utbildning för ökad och bibehållen kompetens. I huvudtemat sjukskö- terskans erfarenheter av vårdrelationen ingår underteman sjuksköterska-patientrelation och sjuksköterska-närståenderelation samt upplevda etiska dilemman (se tabell 2). 

2.6 Forskningsetiska överväganden  

Artiklar som valts ut till litteraturstudien har kvalitetsgranskats av författarna och har valts utifrån relevans för studiens syfte och att de är av god vetenskaplig kvalitet. Data har inte fabricerats eller plagierats och författarna har haft ett objektivt synsätt. Polit och Beck (2017) beskriver att etiska aspekter bör tas i beaktande när forskning utförs, detta innebär att data inte ska fabriceras, plagieras eller förvanskas. De skriver vidare att bedömningen ska vara objektiv och inte grunda sig på den enskildes egna åsikter (Polit & Beck 2017).

Översättning av artiklar från engelska till svenska har genomförts noggrant för att felakt- iga översättningar ska undvikas.  

(16)

11

3. Resultat 

Denna litteraturöversikt bygger på 14 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för re- sultatet. Genom analys av artiklarna identifierades huvudteman samt underteman. 

Tabell 2: Teman 

Huvudtema Undertema

➢ Sjuksköterskans omvårdnadshandlingar

➢ Sjuksköterskans roll och sjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet

➢ Sjuksköterskans upplevelser av sin arbetssituation

➢ Sjuksköterskans arbetsmiljö

➢ Behov av utbildning för ökad och bibehållen kompetens

➢ Sjuksköterskans erfarenheter av vårdrelationen

➢ Sjuksköterska-patientrelation

➢ Sjuksköterska-närståenderelation

➢ Upplevda etiska dilemman  

3.1 Sjuksköterskans omvårdnadshandlingar

I huvudtemat sjuksköterskans omvårdnadshandlingar ingår sjuksköterskans roll i om- vårdnaden och i det multidisciplinära teamet som undertema. Denna kategori lyfter fram hur sjuksköterskor upplevde omvårdnaden av personer som drabbats av stroke.  Sjukskö- terskor kände ofta ansvar för att omvårdnaden skulle utföras på ett respektfullt sätt samt att lindra lidandet för den som drabbats. I teamet runt patienten hade sjuksköterskan en viktig roll och ansåg sig vara patientens ombud.

3.1.1 Sjuksköterskans roll i omvårdnaden och i det multidisciplinära teamet Sjuksköterskor utför individanpassade omvårdnadshandlingar för att säkerställa att pati- entens behov tillgodoses såsom smärtskattning, munhälsa och nutritionsstatus. Sjukskö- terskor ansåg att de står närmast patienten eftersom de fanns där dygnet runt och att de bör vara den som har övergripande ansvar för patientens situation. För att vara insatt i patientens situation beskrev sjuksköterskor att de behövde veta lite om allt som hände

(17)

12

runt patienten. Vidare beskrev sjuksköterskor sig som en koordinator i det multidiscipli- nära teamet där de hade en viktig roll i att informera och dokumentera patientens rehabi- literingsprocess (Dreyer, Angel, Langhorn, Pedersen & Aadal 2016). Den grundläggande omvårdnaden som utfördes av sjuksköterskor ansågs ha en stor inverkan på återhämt- ningen och förebyggandet av komplikationer som kunde uppstå efter en stroke (Theo- fanidis & Gibbon 2016). Sjuksköterskan uppmuntrade patienten till att vara delaktig i de omvårdnadshandlingar som utförs (Clarke & Holt 2014) och de har även ansvar för att upprätta en omvårdnadsplan och se till att den följs. Kärnan i rehabiliteringen av patienten var god omvårdnad enligt sjuksköterskorna (Dreyer et al. 2016). På en strokeavdelning där strokepatienter vårdades akut uttryckte sjuksköterskor att arbetet med trombolysbe- handling kunde vara utmanande, men även att det gav erfarenhet och kunskap då de blev involverad i fler delar av vården för strokepatienter. Det är en riskfylld behandling och sjuksköterskorna upplevde att de hade stort ansvar och kände stress och oro över att vara en del av en behandling som kunde ge allvarliga komplikationer. Sjuksköterskor uttryckte dock att deras omvårdnad gjorde skillnad för patienten och gav patienten en bättre vård- upplevelse (Javier Catangui & John Roberts 2014).

Sjuksköterskor såg sig som de som koordinerar det multidisciplinära teamet runt patien- ten och ansåg att det var viktigt att de gjorde patientens röst hörd. En av deras uppgifter var att se till att patienten var redo för rehabilitering. Något som sjuksköterskorna tyckte kom naturligt för dem var att ha den övergripande kontrollen över patientens återhämt- ning och de ansåg att god omvårdnad var en förutsättning för att det multidisciplinära samarbetet skulle lyckas. En sjuksköterska sa att teamet runt patienten fanns där för att ge bästa möjliga rehabilitering och att alla professioner var viktiga, alla i teamet arbetade mot samma mål men hade olika sätt att uppnå det på (Dreyer et al. 2016). Att ha en god kommunikation med teamet som fanns för patienten var av yttersta vikt enligt sjukskö- terskorna på en strokeavdelning i London. De ansåg att det var viktigt att alla professioner i teamet rapporterade allt till varandra som berörde patienten och de upplevde sig vara mycket bra på att kommunicera förändringar i patientens omvårdnadsplan. Sjuksköters- korna uppgav också att de hade stort stöd av varandra inom sjuksköterskeprofessionen (Brooke &Walia 2013). På två olika strokeavdelningar i Grekland beskrev sjuksköterskor på den ena avdelningen att de upplevde en stor brist på personal som ansvarade för reha- biliteringen och detta fick till följd att patienters mobilisering fördröjdes. Detta bidrog

(18)

13

också till att patienter fick en längre vårdtid. På den andra avdelningen erfor sjuksköters- kor att rehabiliteringspersonalen utförde ett gott arbete trots att de var på avdelningen under en begränsad tid under dagen. De såg alla patienter och utförde det arbetet som skulle utföras (Theofanidis & Gibbon 2016).

3.2 Sjuksköterskans upplevelser av sin arbetssituation

I huvudkategorin sjuksköterskans upplevelser av sin arbetssituation ingår sjuksköters- kans arbetsmiljö och sjuksköterskans behov av utbildning för ökad och bibehållen kom- petens som underteman. Denna kategori lyfter fram hur sjuksköterskor upplevde sin ar- betsmiljö. Den lyfter även fram den kunskap som fanns eller som saknades för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad till personer som drabbats av stroke. Sjuksköterskor upp- levde att det fanns brister på arbetsplatsen och detta kunde leda till att god omvårdnad inte kunde utföras.

3.2.1 Sjuksköterskans arbetsmiljö 

På en strokeavdelning i Australien beskrevs det att en god vårdmiljö gjorde det möjligt för patienter att vara fysiskt och socialt mer aktiv och att patientens återhämtning gynna- des av en god vårdmiljö. Sjuksköterskor upplevde att patienterna var mer tillfreds då de inte tillbringade hela dagar i sängen. Vidare uppgav sjuksköterskorna att det kunde vara svårt att bibehålla den goda vårdmiljön vid hög beläggning på avdelningen (Rosbergen et al. 2017). På en akutmottagning i USA uppgavs det att problem i arbetsmiljön var vanliga, det var underbemannat och det var ofta hög arbetsbelastning på avdelningen. Det uppgavs även att patienter som drabbats av stroke krävde mycket omvårdnad som kunde vara svår att ge när tiden och resurserna inte räckte till. En sjuksköterska beskrev att strokepatienter var utmanande att utföra omvårdnad för då de ofta var frustrerade och inte förstod sin omvärld. Det beskrevs vidare att patientens närstående kunde på grund av den uppkomna situationen upplevas som krävande och de hade svårt att hantera att deras närstående drabbats av stroke. På grund av tidsbrist upplevde sjuksköterskan att de inte kunde ge det stöd och den information som de närstående behövde. Det ansågs vara viktigt att vara tålmodig och vänlig i sitt bemötande även i stressade situationer (Johnson, Cohn & Bakas 2011) och det uppgavs också att det var viktigt att ge god omvårdnad till patien- terna. Sjuksköterskor beskrev att de kände frustration över att de hade för lite resurser som kunde innebära en risk för vårdskada hos patienten. I det akuta skedet vid allvarlig stroke skulle det kunna leda till att patientens livsviktiga behandling fördröjdes (Struwe et al. 2014).

(19)

14

3.2.2 Behov av utbildning för ökad och bibehållen kompetens

Det uppgavs att det var viktigt att erbjudas regelbundna utbildningstillfällen för de som hade till uppgift att vårda och tillgodose behov hos strokepatienter. Det beskrevs att som sjuksköterska behövdes mycket klinisk erfarenhet och det var ofta brist på den erfaren- heten, det innebar att sjuksköterskor inte var insatta i hur bästa möjliga omvårdnad skulle utföras för strokepatienter. En sjuksköterska beskrev att det aldrig har getts dem någon möjlighet att få utbildning i strokerelaterad omvårdnad (Park & Han 2010) och på en strokeavdelning i London upplevdes att tidsbrist var en faktor till att vidareutbildning uteblev (Clark & Holt 2014). I en studie på fyra strokeavdelningar i Danmark beskrevs vikten av regelbunden vidareutbildning, detta för att bibehålla och få mer kunskap i hur omvårdnaden av personen som drabbats av stroke skulle utföras. Sjuksköterskorna blev erbjudna utbildningstillfällen både individuellt och i grupp och en sjuksköterska uppgav att när kompetensen bland sjuksköterskorna var hög gav det god omvårdnad för patienten (Struwe el al. 2013). I en studie som utfördes på en strokeavdelning i Kanada beskrevs det att sjuksköterskor fick ett nytt sätt att kommunicera med patienten efter att ha genom- gått en utbildning i hur de kunde underlätta kommunikationen för och med strokepatien- ter. Genom att de använde bildkort i kommunikationen med patienten som led av afasi skapades det en ny förståelse i vårdrelationen (McGilton et al. 2010).

3.3 Sjuksköterskans erfarenheter av vårdrelationen 

I huvudkategorin sjuksköterskans erfarenheter av vårdrelationen ingår sjuksköterskans relation till patient och närstående samt vilka etiska dilemman som sjuksköterskor kunde ställas inför. Denna kategori lyfter fram hur sjuksköterskor upplevde betydelsen av en fungerande relation till patient och närstående, de närstående bidrog till att skapa en för- ståelse mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskor upplevde att de kunde möta patienter och närstående i utmanande situationer där etiska dilemman och värdekonflikter kunde uppstå.

3.3.1 Sjuksköterska-patientrelation 

Sjuksköterskor beskrev att de såg det som en viktig uppgift att lära känna personen bakom sjukdomen för att få kännedom om hur denne har levt innan insjuknandet. För att uppnå kontinuitet och för att skapa förtroende i vårdrelationen bör sjuksköterskor känna till pa- tientens vardagliga rutiner. De beskrev vidare vikten av att patienten blev sedd och hörd samt att återhämtningsprocessen bestod av ett samspel där både sjuksköterska och patient

(20)

15

var involverade, att inge hopp var en betydande del i återhämtningen. Det kunde innebära att få patienten att känna sig betydelsefull och att det fanns möjlighet att återgå till en fungerande vardag (Dreyer et al. 2016). På en strokeavdelning i Kanada upplevde sjuk- sköterskor en större medvetenhet för vikten av att de skulle implementera individanpas- sad omvårdnad. Det beskrevs som viktigt att de skulle hitta strategier för att kunna bemöta de olika situationer som de kunde ställas inför i mötet med patienten, att kommunikat- ionen fungerade var av stor betydelse för att förstå patienten. En sjuksköterska beskrev att hjälpmedel som bilder var till stor hjälp om patienten hade talsvårigheter (McGilton et al. 2010). Sjuksköterskor upplevde ett stort ansvar för patientens behandling och omvård- nad. De upplevde även att de var ansvariga för att hjälpa patienten att få tillbaka sin livs- kvalitet. För att patienten skulle få bästa möjliga rehabilitering upplevdes ett behov av att lära känna patienten på djupet och de ansåg att de alltid satte patientens mående främst (Struwe et al. 2013).

3.3.2 Sjuksköterska-närståenderelation  

Sjuksköterskor beskrev närstående som en stor del i rehabiliteringen av personen som drabbats av stroke. Det uppgavs vara viktigt att patient och närstående arbetade mot samma mål, de närstående kunde uppmuntra till träning, ge stöd och inge hopp. Sjukskö- terskorna var medvetna om vilken svår situation de närstående befann sig i och att de behövde stöd för att lära sig hantera den nya livssituationen (Dreyer et al. 2016). Upple- velser av att använda webbkamera som kommunikationsmedel mellan sjuksköterska och närstående undersöktes i en studie som utfördes inom primärvården i Norge. Det uppgavs att möjligheten att kunna se de närstående gav större förmåga att bedöma måendet. När- ståendes erfarenheter var av stor vikt för att skapa en djupare relation och bygga upp ett förtroende mellan sjuksköterska och närstående (Solli, Hvalvik, Bjork & Hel- leso 2015). En sjuksköterska som arbetade med strokepatienter upplevde att sitt holistiska sätt att utföra omvårdnad var till fördel för både patient och närstående. Det uppgavs att genom det holistiska arbetssättet fanns det större möjlighet att kommunicera och invol- vera familjen i rehabiliteringen av patienten (Riet, Dedkhard & Srithong 2011). Sjukskö- terskor beskrev att även närstående kunde vara i stort behov av omvårdnad. I den svåra uppkomna situationen som en stroke innebar kunde de lätt glömma bort sina egna behov såsom att äta och vila. Sjuksköterskan behövde ofta uppmuntra dem till att ta hand om sig själva (Rejnö, Danielson & Post 2012). Det upplevdes finnas svårigheter i att utbilda närstående då de ofta inte förstod vikten av fortsatt återhämtning för den strokedrabbade.

(21)

16

En sjuksköterska upplevde att de närstående inte var delaktiga i den vårdplan som upp- rättats för patienten, antingen av ointresse eller att de inte hade förmåga (Park & Han 2010).

3.3.3 Upplevda etiska dilemman 

Sjuksköterskor upplevde att de kunde ställas inför svåra situationer i sitt arbete. Patienten som drabbats av stroke kunde ha svårt att förmedla tankar och de behov som de hade, även deras rädsla och ångest kunde vara svår att uttrycka. I de fall där stroke ledde till döden eller stora hjärnskador kunde närstående uttrycka brist för förtroende för sjukskö- terskor när de upplevt att de inte fått information om vad som hänt. En sjuksköterska sa att det var viktigt att de närstående förstod hur situationen var och varför det inte var möjligt att rädda livet på just deras närstående. Det uppgavs att en känsla av otillräcklighet kunde infinna sig när de visste att en patient var i livets slutskede och hade inte tiden att sätta sig ner för att vara ett stöd för den döende patienten och dess närstående. Det upp- gavs också att när en patient som var döende inte hade någon närstående upplevde sjuk- sköterskorna det som en svår situation när de inte kunde ge den tid och omsorg som de hade önskat. Patienten utan närstående ansågs vara mer utsatt då de inte hade någon som kunde föra deras talan och ta beslut för dem. Sjuksköterskor upplevde att i dessa fall var det deras uppgift att fatta beslut som var till fördel för patienten (Rejnö, Danielson & Post 2012). Sjuksköterskor som arbetade på en strokeavdelning hade liknande syn på hur in- formation skulle delges till patienten gällande deras tillstånd. Något som värderades högt var att berätta sanningen för att skapa förtroende. En sjuksköterska berättade att det kom naturligt för henne att berätta sanningen om allt, det gjorde att situationen blev mer han- terbar och gjorde det lättare att vara en stödjande funktion. I studien framkom också att det upplevdes i vissa fall att sanningen kunde vara till extra börda för den drabbade och därför undanhölls vissa delar av sanningen i syfte att skydda patienten (Rejnö, Silfer- berg & Ternestedt 2017).

4. Diskussion 

4.1 Huvudresultat

Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda personer som drabbats av stroke. Det framkom att sjuksköterskor hade en betydande roll i omvårdnaden av strokepatienter och i det multidisciplinära teamet. Sjuksköterskor ansåg sig vara den närmast patienten som förde dennes talan och det ansågs vara viktigt att lära

(22)

17

känna personen bakom sjukdomen. Sjuksköterskor ansåg att omvårdnad för patienten var en stor del i rehabiliteringen, där även de närstående hade betydelse. Delaktighet i vården lyfts upp som en väsentlig del i återhämtningsprocessen. Det framkom att en god vård- miljö hade påverkan på patientens återhämtning, dock upplevdes brister i arbetsmiljö och brist på resurser. Sjuksköterskor upplevde att de ställdes inför etiska dilemman och värde- konflikter i sitt arbete.

4.2 Resultatdiskussion

4.2.1 Sjuksköterskans centrala roll i omvårdnaden

Resultatet i litteraturstudien visade att sjuksköterskor hade en central roll i omvårdnaden och i det multidisciplinära teamet. Det framkom även i resultatet att för att få bra utfall av rehabiliteringen var sjuksköterskans kunskap och observationer av patienten en viktig del (Dreyer et al. 2016). Tidigare forskning visade att synen på sjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet har förändrats över tid. Från att ha haft en oklar roll i teamet fick sjuksköterskan en alltmer framträdande roll. Genom att ha ansvar för omvårdnaden för patienten hela dygnet fick sjuksköterskorna en samordnande roll som gjorde att det för- väntades att de skulle ha en inblick i de andra professionernas insatser för patienten (Aa- dal, Angel, Dreyer, Langhorn & Pedersen 2013). Resultatet visade att sjuksköterskor på en strokeavdelning i London ansåg att kommunikationen mellan de olika professionerna i det multidisciplinära teamet var viktig för att alla skulle få vetskap om och ha kunskap om patientens aktuella status (Brooke & Walia 2013). För att patientsäkerheten ska upp- rätthållas och att teamet runt patienten ska fungera bör alla respektera varandras profess- ionella roller och veta vilken kunskap som finns inom respektive profession. Att kommu- nikationen fungerade mellan de olika professionerna var av yttersta vikt för att alla i tea- met kunde känna trygghet och ett förtroende för varandra (Haddleton 2019). Tidigare forskning visade att i jämförelse mellan två team framkom det olika förhållningssätt till samarbete och kommunikation. I det ena teamet uppgavs det att de hade en stark vi-känsla och hade god kommunikation som gjorde att de kunde hitta gemensamma lösningar. I det andra teamet fanns det inte samma goda kommunikation eller samarbete och detta ledde till att sjuksköterskorna upplevde sig vara utanför teamet (Franz, Muser, Thielhorn, Wal- lesch & Behrens 2018). Sjuksköterskan har till uppgift att se personen bakom sjukdomen och ta hänsyn till patientens behov och önskemål för att denne ska bli delaktig i de beslut som fattas (Svensk sjuksköterskeförening 2019). Enligt Katie Erikssons omvårdnadsteori ska omvårdnadshandlingar bygga på delaktighet där människan ges möjlighet att uttrycka

(23)

18

egna behov och önskemål (Lindström, Lindholm Nyström & Zetterlund 2014). Resultatet visade att sjuksköterskans uppmuntran bidrog till att patienten blev mer delaktig i de om- vårdnadshandlingar som utfördes (Clarke & Holt 2014). Tidigare forskning visade dock att det kunde vara utmanande att få patienten att förstå målet med rehabilitering och att vara delaktiga, speciellt de äldre patienterna. De yngre patienterna som drabbats av stroke hade lättare att ta till sig information och förstå målet med rehabiliteringen (Christiansen

& Feiring 2017). I Patientlagen (2014:821) kan det läsas att en patients vård och behand- ling ska utformas utifrån egna önskemål och behov (Patientlagen 2014:821).

4.2.2 Sjuksköterskans upplevelser av vårdmiljön

Resultatet visade att det fanns brister i sjuksköterskors arbetsmiljö, underbemanning och hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna var vanligt. Det beskrevs att vården av stroke- patienter var utmanande då patienterna kunde vara frustrerade och oförmögna att förstå sin omvärld (Johnson, Cohn & Bakas 2011). I resultatet framkom det även att sjukskö- terskor på en strokeavdelning i Australien beskrev att en god vårdmiljö gynnade patien- tens återhämtning. Dock upplevdes det att den goda vårdmiljön inte alltid kunde upprätt- hållas på grund av alltför hög beläggning av patienter på avdelningen (Rosbergen et al.

2017). Tidigare forskning bekräftade att sjuksköterskor ofta upplevde hinder för att kunna utföra god omvårdnad när vårdmiljön inte var anpassad eller utrustad för den vård som skulle utföras. Miljön som patienten befann sig i kunde upplevas som högljudd och det kunde leda till att patienter som var förvirrade eller oroliga påverkades negativt (Eriksson, Gellerstedt, Hillerås & Craftman 2018). Vårdmiljön för personer som drabbats av stroke bör vara anpassad utifrån individuella behov och det kunde vara en betydelsefull faktor som påverkade patientens tillfrisknande (O`halloran et al. 2012). Erikssons omvård- nadsteori lyfter fram miljön som en viktig del i omvårdnaden. En aspekt att ta hänsyn till var att människan bör vårdas på en plats där denne kunde känna trygghet och kände sig hemma (Lindström, Lindholm Nyström & Zetterlund 2014).

4.2.3 Sjuksköterskans behov av utbildning

I resultatet framkom att sjuksköterskor som vårdade personer som drabbats av stroke upp- levde ett behov av fortsatt kompetensutveckling för att kunna utföra god omvårdnad. En sjuksköterska uppgav att för att kunna ge god omvårdnad till personer som drabbats av stroke krävs det att kompetensen bland sjuksköterskorna är hög (Struwe et al. 2013), me- dan en sjuksköterska som arbetade på en strokeavdelning i London uppgav att tidsbrist

(24)

19

ofta var en faktor till att vidareutbildning uteblev (Clark & Holt 2014). Tidigare forskning visade att det finns evidens för att omvårdnaden av personer som drabbats av stroke blev mer effektiv när sjuksköterskorna utbildats i strokevård (Jones, Miller, Gibson, Cook, Price & Watkins 2018). Sjuksköterskor uppgav i en studie att de upplevde att de kun- skaper som de fått genom sjuksköterskeutbildningen inte gett dem den kompetens och kunskap för att kunna vara del av rehabiliteringen av patienten. En majoritet av urvalet uppgav att det fanns behov av ytterligare utbildning (Edwards 2006).

4.3.4 Sjuksköterskan och vårdrelationen

I resultatet framkom att sjuksköterskor upplevde det som en viktig uppgift att inte bara se sjukdomen utan även personen bakom för att få en bild av hur personen levt innan denne drabbades av stroke. Hopp ansågs av sjuksköterskorna ha en viktig roll i patientens reha- bilitering, att få patienten att känna hopp kunde få patienten att se en möjlighet till en fungerande vardag (Dreyer et al. 2016). Erikssons omvårdnadsteori består till del av Ca- ritas som innebär att tro och hopp förmedlas till den lidande patienten. Något som var bärande i omvårdnaden som utfördes av sjuksköterskan var att lindra lidandet och bibe- hålla människans värdighet, att se en människa som unik och ha förståelse för denne var viktigt när en meningsfull vårdrelation skulle skapas (Lindström, Lindholm Nyström &

Zetterlund 2014). Tidigare forskning bekräftade att hopp som en motiverande kraft kunde göra att personen som drabbats av stroke kunde acceptera sin situation (Alaszewski &

Wilkinson 2015). Genom en väl fungerande rehabilitering kunde det inge hopp hos den drabbade och därigenom motiveras att fortsätta sin återhämtning (Lou et al. 2016). I re- sultatet framkom att på en strokeavdelning i Kanada erfor sjuksköterskor att det var vik- tigt att utföra individanpassad omvårdnad och att kunna hitta strategier för att möta de situationer som sjuksköterskor kunde ställas inför. En fungerande kommunikation var av stor betydelse för vårdrelationen med patienten (Struwe et al. 2013) och en sjuksköterska beskrev att användandet av bildkort som hjälpmedel var till stor hjälp om patienten hade talsvårigheter (McGilton et al. 2010). Tidigare forskning visade att kommunikationssvå- righeter var vanliga hos personer som drabbats av stroke och därför krävdes det att sjuk- sköterskan tillämpade individanpassad omvårdnad. Vid kommunikationssvårigheter kunde det finnas risk för sämre utfall av rehabilitering och detta kunde leda till ett sämre psykiskt mående hos den drabbade (O´halloran et al. 2012).

(25)

20

I resultatet framkom det att närstående hade en viktig roll patientens rehabilitering. Det framkom även att det fanns en medvetenhet hos sjuksköterskorna att de närstående var i behov av stöd och information (Dreyer et al. 2016). Tidigare forskning bekräftade att stöd från närstående kunde göra att återhämtningen efter att ha drabbats av stroke underlätta- des, det framkom även att det fanns ett behov hos de närstående att få utbildning och stöd (Östlund et al. 2016; Riksstroke 2018). Dock framkom det i resultatet att sjuksköterskor beskrev att det kunde vara svårt att inkludera de närstående i patientens rehabilitering.

Det beskrevs att de närstående inte var intresserade eller hade förmåga att vara delaktiga i den vårdplan som upprättats för patienten (Park & Han 2010).

Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de kunde ställas inför etiska dilemman i sitt arbete. Det upplevdes utmanande att möta en patient som uttryckte ångest och rädsla och som hade svårt att förmedla dessa känslor. Tidsbrist uppgavs vara ett hinder för att kunna vara ett stöd till patienten som låg för döden och dess närstående, sjuksköterskor uttryckte att de ofta kände en otillräcklighet (Rejnö, Danielson & Post 2012). Tidigare forskning visade att risken för att ställas inför etiska dilemman ökade när vårdmiljön inte var anpassad för den vård som skulle utföras. Hög belastning och tidsbrist uppgavs vara problem som kunde innebära att patienten inte fick god vård (Rannikko, Stolt, Suhonen

& Leino-Kilpi 2018). Resultatet visade att det kunde upplevas som ett etiskt dilemma om all information skulle delges patienten gällande dennes tillstånd. I vissa fall kunde det upplevas som att sanningen kunde orsaka mer oro och rädsla hos patienten medan i andra situationer delgavs all information trots att det kunde innebära en extra börda för patienten (Rejnö, Silferberg & Ternestedt 2017). Tidigare forskning bekräftade att det kunde vara etiskt svårt att avgöra om patienten skulle delges sanningen eller inte. Sjuksköterskorna uppgav att för att skydda patienten delgavs endast en del av informationen, det upplevdes att det fanns en osäkerhet om patienten kunde ta in det som skulle förmedlas (Rannikko et al. 2018).

4.3 Metoddiskussion

Studien är utförd som en deskriptiv litteraturstudie och bygger på tidigare forskning som sammanfattats till en summering för att kunna svara på studiens syfte (Polit & Beck 2017). Författarna anser att sökningar i två databaser, PubMed och CINAHL gav ett urval av vetenskapliga artiklar passande för föreliggande litteraturstudie. Författarna har valt att ha söktabellen transparent för att läsaren har möjlighet att följa sökningen detaljerat

(26)

21

vilket kan ses som en styrka. Författarna har inte gjort någon begränsning gällande vård- kontext eller land där studier har utförts. För att få olika erfarenheter på hur omvårdnaden för personer som drabbats av stroke skiljer sig globalt och i olika vårdkontext valde för- fattarna att dessa kunde inkluderas i litteraturstudien. I urvalsprocessen lästes artiklar först endast på abstractnivå och därmed kan artiklar som svarat på studiens syfte ha missats och det kan ses som en svaghet i litteraturstudien. Något som kan ses som en styrka är att författarna tillsammans har diskuterat och granskat de utvalda artiklarna för att god för- ståelse för innehållet skulle uppnås. Författarna har valt att inkludera mestadels artiklar av kvalitativ ansats då de ger en objektiv bild som kan ge en större förståelse av det som berättas. Artiklarna översattes från engelska till svenska för att författarna skulle få en förståelse för innehållet. Både översättningsprogram och ordbok användes i översätt- ningen. Det kan innebära en svaghet för studien att översättning genomfördes då det kan innebära risk för misstolkning av innehållet. Styrkan med att översätta kan vara att det gav en god förståelse för materialet. Författarna har diskuterat med varandra och har med noggrannhet översatt materialet för att undvika att misstolkningar skulle uppstå.

4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad

Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden av personer som drabbats av stroke och är den som är närmast patienten. Resultatet påvisade att det fanns ett behov av utbild- ning för att stärka kunskapen inom professionen. Det kan innebära för den enskilde per- sonen att dess lidande lindras och kan ge en bättre möjlighet till god återhämtning. Yr- kesverksamma sjuksköterskor möter dessa patienter och därför krävs det kunskap om strokevård oavsett inom vilket kontext som sjuksköterskor arbetar i. Föreliggande littera- turstudie visar att sjuksköterskor behöver mer resurser för att kunna bedriva individan- passad omvårdnad. Författarna anser att det kan behövas organisatoriska förändringar som skulle kunna innebära att personaltäthet ökar och att vård bedrivs i rätt kontext med de förutsättningar som behövs.

4.5 Förslag på fortsatt forskning

De brister i sjuksköterskans arbetsmiljö som framkom i litteraturstudiens resultat visar att det krävs ytterligare forskning för att sjuksköterskor ska få de bästa förutsättningarna för att kunna utföra god omvårdnad. Fortsatta studier skulle kunna vara en kvalitativ studie som samlar in narrativ data från sjuksköterskor där upplevelser och erfarenheter av ar- betssituationen skulle kunna bidra till en mer tydlig syn på det som kan förbättras. Detta

(27)

22

för att sjuksköterskors arbetsförhållanden och patientens vårdmiljö skulle kunna utveck- las.

4.6 Slutsats

Resultatet i föreliggande litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever brister i sin ar- betsmiljö och brist på kompetensutveckling. Det påvisar även att sjuksköterskor upplever sig ha ansvar för omvårdnaden av personer som drabbats av stroke och ser sig som per- sonens ombud. Att främja hälsa, återställa hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom är sjuksköterskans ansvarsområde och målet med omvårdnaden är att minska patientens lidande och vara ett stöd i rehabilitering och återhämtning för att patienten ska kunna återgå till en fungerande vardag. Sjuksköterskor upplever att de ställs inför värdekonflik- ter och etiska dilemman i sitt arbete med personer som drabbats av stroke och deras när- stående.

(28)

23

5. Referenser 

Artiklar som är märkta med * ingår i litteraturstudiens resultat.

Aadal, L., Angel, S., Dreyer, P., Langhorn, L. & Pedersen, B. (2013). Nursing Roles and Functions in the Inpatient Neurorehabilitation of Stroke Patients: A Literature Review’ Journal of Neuroscience Nursing, 45(3), pp. 158–170. doi:

10.1097/JNN.0b013e31828a3fda

Alaszewski, A. & Wilkinson, I. (2015). The paradox of hope for working age adults recovering from stroke. Health, 19(2), 172–

187. https://doi.org/10.1177/1363459314555242   

*Brooke, J. & Walia, S. (2013). ‘Nurses’ perspectives on stroke care in London’, British Journal of Cardiac Nursing, 8(8), pp. 394–400. doi: 10.12968/bjca.2013.8.8.394

Christiansen, B. & Feiring, M. (2017). Challenges in the nurse's role in rehabilitation contexts. Journal of Clinical Nursing, 26(19–20):3239–3247. doi: 10.1111/jocn

*Clarke, D.J. & Holt, J. (2014). Understanding nursing practice in stroke units: a Q- methodological study. Disability and Rehabilitation, 37(20):1870–80. doi:

10.3109/09638288.2014.986588

*Dreyer, P., Angel, S., Langhorn, L., Pedersen, B.B. & Aadal, L. (2016). Nursing Roles and Functions in the Acute and Subacute Rehabilitation of Patients With Stroke: Going All In for the Patient. The Journal of neuroscience nursing: journal of the American Association of Neuroscience Nurses, 48(2):108–115.

doi:10.1097/JNN.0000000000000191

Edvardsson, D. & Wijk, H. (2015). Omgivningens betydelse för hälsa och vård. Edberg, A-K & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur AB.

Edwards, G. (2006). The training and education of nurses working in stroke care.

British Journal of Nursing, 15(21):1180–4. doi: 10.12968/bjon.2006.15.21.22377

(29)

24

Eriksson, J., Gellerstedt, L., Hillerås, P. & Craftman, Å.G. (2018). Registered nurses' perceptions of safe care in overcrowded emergency departments. Journal of Clinical Nursing, 27(5–6) :e1061-e1067. doi: 10.1111/jocn.14143

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. The Australian journal of advanced nursing : a quarterly publication of the Royal Australian Nursing Federation, 20(2), 22–26. PMID:

12537149

Feigin, V. L. et al. (2016). ‘Global burden of stroke and risk factors in 188 countries, during 1990-2013: a systematic analysis for the global burden of disease Study 2013’, Lancet Neurology, 15(9), pp. 913–924. doi: 10.1016/S1474-4422(16)30073-4 

Franz, S., Muser, J., Thielhorn, U., Wallesch, CW. & Behrens, J. (2018). Inter- professional communication and interaction in the neurological rehabilitation team: a literature review. Disability and Rehabilitation, 42(11):1607–1615. doi:

10.1080/09638288.2018.1528634

Haddleton, E. (2019). Vårdhandboken. https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och- ansvar/samverkan-och-kommunikation/teamarbete-och-

kommunikation/oversikt/ [2020-09-23] 

Harrison, M., Ryan, T., Gardiner, C & Jones, A. (2017). Psychological and emotional needs, assessment, and support post-stroke: a multi-perspective qualitative study, Topics in Stroke Rehabilitation, 24(2), 119-125, DOI: 10.1080/10749357.2016.1196908

*Javier Catangui, E. & John Roberts, C. (2014). The lived experiences of nurses in one hyper-acute stroke unit. British Journal of Nursing, 23(3):143-148.

doi:10.12968/bjon.2014.23.3.143

Jones, S.P., Miller, C., Gibson, J.M.E., Cook, J., Price, C. & Watkins, C.L. (2018). The impact of education and training interventions for nurses and other health care staff involved in the delivery of stroke care: An integrative review. Nurse education today, 61:249–257. doi: 10.1016/j.nedt.2017.11.024

(30)

25

*Johnson, M., Cohn, J. & Bakas, T. (2011). Emergency department nurses' perceived barriers and facilitators to caring for stroke patients. Journal of Neuroscience Nursing, 43(5):238–245. doi:10.1097/JNN.0b013e318228e1cb

Johnson, W., Onuma, O., Owolabi, M. & Sachdev, S. (2016). Stroke: a global response is needed. Bull World Health Organ, 94(9):634-634A. doi:10.2471/BLT.16.181636

Lindström, U.Å., Lindholm Nyström, L. & Zetterlund, J.E. (2014). Theory

of cariative caring. Alligood. M., (Red) Nursing Theorists and their work. 8: uppl.

ss.171–185. 

Lou, S., Carstensen, K., Jørgensen, C. R. & Nielsen, C. P. (2017). Stroke patients' and informal carers' experiences with life after stroke: an overview of qualitative systematic reviews. Disability and Rehabilitation, 39(3), 301–313 

*McGilton, K., Sorin-Peters, R., Sidani, S., Rochon, E., Boscart, V. & Fox, M. (2011).

Focus on communication: increasing the opportunity for successful staff-patient interactions. International Journal of Older People Nursing, 6(1):13–24.

doi:10.1111/j.1748-3743.2010.00210.x

O`Halloran, R., Grohn, B., Path, S.P. & Worrall, L. (2012). Environmental Factors That Influence Communication for Patients with a communication disability

in acute hospital stroke units: A qualitative metasynthesis. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 93. DOI:10.1016/j.apmr.2011.06.039 

*Park, Y. & Han, H. (2010). ‘Nurses’ Perceptions and Experiences at Daycare for Elderly With Stroke’, Journal of Nursing Scholarship, 42(3), pp. 262–269. doi:

10.1111/j.1547-5069.2010.01359.x

Polit, D-F. & Beck, C-T. (2017). Nursing research- Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadephia: Lippincott Williams & Wilkins. 

(31)

26

Rannikko, S., Stolt, M., Suhonen, R. & Leino-Kilpi, H. (2019). Ethical issues in the care of patients with stroke: A scoping review. Journal of Clinical Nursing, 28(1–2):20- 31. doi: 10.1111/jocn.14661

*Rejnö, Å., Danielson, E. & Von Post, I. (2013). The unexpected force of acute stroke leading to patients' sudden death as described by nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(1):123–130. doi:10.1111/j.1471-6712.2012.01011.x

*Rejnö, Å., Silfverberg, G. & Ternestedt, B.M. (2017). Reasoning about truth-telling in end-of-life care of patients with acute stroke. Nursing Ethics, 24(1):100–110.

doi:10.1177/0969733016664974

Riksstroke (2018). http://www.riksstroke.org/wp-

content/uploads/2018/02/Riksstroke_n%C3%A4rst%C3%A5enderapport- 2017_slutversion-1.pdf [2020-09-23] 

*Rosbergen, I.C.M., Brauer, S.G., Fitzhenry, S., Grimley, R.S. & Hayward, K.S.

(2017). Qualitative investigation of the perceptions and experiences of nursing and allied health professionals involved in the implementation of an enriched environment in an Australian acute stroke unit. BMJ Open, 7(12): e018226. doi: 10.1136/bmjopen- 2017-018226

SFS (2014:821) Patientlag. Socialdepartementet: Stockholm.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 [2020-09-17] 

Socialstyrelsen (2019). Statistik om stroke 2018.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/statistik/2019-12-6485.pdf [2020-09-15] 

*Solli, H., Hvalvik, S., Bjørk, I.T. & Hellesø, R. (2015). Characteristics of the

relationship that develops from nurse-caregiver communication during telecare. Journal of Clinical Nursing, 24(13–14):1995–2004. doi:10.1111/jocn.12786

(32)

27

*Struwe, J.H., Baernholdt, M., Noerholm, V. & Lind, J. (2013). How is nursing care for stroke patients organised? Nurses' views on best practices. Journal of Nursing

Managment, 21(1):141–151. doi:10.1111/jonm.12016

Sundin, K., Pusa, S., Jonsson, C., Saveman, B. I. & Östlund, U. (2018). Envisioning the future as expressed within family health conversations by families of persons suffering from stroke. Scandinavian journal of caring sciences, 32(2), 707–714.

https://doi.org/10.1111/scs.12501

Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2020-09-17]  

Svensk sjuksköterskeförening

(2019). https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062310d6/15839377159 86/personcentrerad%20v%C3%A5rd%202019.pdf [2020-09-17] 

*Theofanidis, D. & Gibbon, B. (2016). Exploring the experiences of nurses and doctors involved in stroke care: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 25(13–

14):1999-2007. doi:10.1111/jocn.13230

Theofanidis, D. & Gibbon, B. (2016). Nursing interventions in stroke care delivery: An evidence-based clinical review. Journal of vascular nursing : official publication of the Society for Peripheral Vascular Nursing, 34(4), 144–151.

https://doi.org/10.1016/j.jvn.2016.07.001

Turner, G.M., McMullan, C., Atkins, L., Foy, R., Mant, J. & Calvert, M. (2019). TIA and minor stroke: a qualitative study of long-term impact and experiences of follow-up care. BMC Family Practice, 20(176), doi.org/10.1186/s12875-019-1057-x 

(33)

28

*Van der Riet, P., Dedkhard, S. & Srithong, K. (2012). Complementary therapies in rehabilitation: nurses' narratives. Part 1. Journal of Clinical Nursing, 21(5–6):657–667.

doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03852.x

  Wagachchige Muthucumarana, M., Samarasinghe, K. & Elgán, C. (2018). Caring for stroke survivors: experiences of family caregivers in Sri Lanka - a qualitative study.

Topics in stroke rehabilitation, 25(6), 397–402.

https://doi.org/10.1080/10749357.2018.1481353  

Wergeland, A., Ryen, S. & Odegard-Olsen, T-G. (2011). Omvårdnad vid stroke. Almås, H., Stubberud, D-G. & Gronseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB.

ss.259–281. 

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB ss. 17–180.

 Östlund, U., Bäckström, B., Saveman, B-I., Lindh, V. & Sundin, K. 2016.

‘A family systems nursing approach for families following a stroke’, Journal of Family Nursing, 22(2), pp. 148–171. doi: 10.1177/1074840716642790

References

Related documents

När man vårdar patienter inom palliativ vård är en god kommunikation viktig att upprätthålla så att patienten kan få möjlighet att ge uttryck för sitt lidande.. I dagens

Hade de tidigare erfarenheterna istället varit negativa där deltagarna trott på ett negativt utfall skulle detta kunnat leda till potentiellt lägre self-efficacy (Bandura, 1991;

samband med utvecklingen av det svenska språket, oavsett vilket modersmål eleven har. Det är av stor betydelse att fortsätta utveckla elevens modersmål eftersom det utvecklar

Resultatet visade att de anhöriga var en viktig del i vårdandet kring en person med demens eftersom de har deras livshistoria och kunde därmed vara den som blev deras röst för att

Förhållningssätt innebär ett synsätt, på vilket sätt sjuksköterskan väljer att betrakta sin omgivning och kan beskrivas som en yttre förutsättning som krävs

Två av informanterna uppgav att de har god kontakt och ett väl fungerande samarbete med diabetessjuksköterskan för återkoppling och diskussion då personer inskrivna i

This section of the thesis contains a literature study of work, researches and studies that are related to non-contact substitute to ICT and circuit tests in general divided into

(2001) ansåg patienterna att det var viktigt att kunna prata öppet och förtroligt om döden med personal, som inte var rädda för dessa frågor och hade styrka att stanna kvar hos