Fredrik Björling
Tillgänglighet på kommunala bolags webbplatser
En intervjustudie om hur kommunala bolag diskuterar och arbetar med tillgänglighet på sina webbplatser
Web accessibility on municipal companies
An interview study of how municipal companies discuss and work with accessibility on their websites
Informatik
C-uppsats
Termin: VT - 2020 Handledare: Peter Bellström Examinator: Remigijus Gustas
Abstract
Eftersom internet får allt fler användare och webbplatser så ökar också behovet av att göra webben mer tillgänglig. Syftet med denna studie är undersöka på uppdrag från Nobox hur kommunala bolag inom Värmland diskuterar och arbetar med tillgänglighet på sina webbplatser och hur kommunala bolag jobbar samt diskuterar kring de krav som ställs i Webbdirektivet.
Empirin som ligger till grund för studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som har kunskap inom området tillgänglighet på webben. Totalt utfördes fem intervjuer med personer ansvariga för webben på respektive bolag. Litteraturen tillsammans med studiens frågeställningar skapade intervjuguiden som användes som instrument för att erhålla resultat från intervjuerna. De resultat som samlades in delades upp i olika områden baserat på intervjuguiden. Dessa områden användes också i analysen för att tillslut kunna besvara studiens frågeställningar. Studien resulterade i en kartläggning av hur kommunala bolag inom Värmland diskuterar och arbetar med webbtillgänglighet.
Respondenterna diskuterar och uppfattar webbtillgänglighet på likande vis, att oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte ska alla kunna ta del utav information och ha samma förutsättningar i samhället och på webben. Dock, fyra av de fem respondenterna prioriterar inte arbetet med webbtillgängligt i nuläget. Däremot kan man se att samtliga av de kommunala bolagen har planer på att arbeta och satsa mer på tillgänglighet på webben framöver, till stor del på grund av det rådande webbdirektivet. Samtidigt finns det faktorer som påverkar de kommunala bolagen i arbetet med webbtillgänglighet som: kunskapsbrist, resursbrist, verktyg i form av CMS och samarbete med externa parter.
NYCKELORD: Webbtillgänglighet, Tillgänglighet, W3C, WCAG, Webbdirektivet
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 4
1.1 Problembakgrund... 4
1.2 Syfte och målgrupp ... 5
1.3 Problemformulering ... 5
1.4 Avgränsning ... 5
1.5 Uppsatsens disposition ... 5
1.6 Validitet och Reliabilitet ... 5
1.7 Etiska överväganden inkl. GDPR-hänsynstaganden ... 6
1.8 Källkritik ... 6
1.9 Begreppsförklaring ... 7
2 Litteraturgenomgång ... 8
2.1 Tillgänglighet ... 8
2.1.1 Funktionshinder och funktionsnedsättning ... 8
2.1.2 Webbtillgänglighet ... 9
2.2 Standarder och lagstiftning ... 10
2.2.1 W3C och WCAG ... 10
2.2.2 Webbdirektivet ... 11
2.2.3 Krav för att uppfylla webbdirektivet... 11
2.3 Tidigare forskning ... 12
2.3.1 En praktisk guide för att förbättra webtillgänglighet ... 12
2.3.2 Digitala klyftor: En studie om hur svenskar med funktionsnedsättning använder internet... 12
2.3.3 Att ta ett framgångsrikt åtagande till WCAG 2.0 ... 13
2.3.4 Webtillgänglighet på kommunala webbplatser ... 14
2.3.5 Stöd för redaktörer att publicera tillgängligt innehåll på webben ... 14
2.4 Tidigare studentarbeten ... 15
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 17
2.5.1 Webbtillgänglighet och Tillgänglighet ... 17
2.5.2 Webbdirektivet ... 18
3 Metod ... 19
3.1 Studiens genomförande ... 19
3.2 Val av metod ... 20
3.2.1 Intervjuer som metod ... 20
3.2.2 Semi-strukturerade intervjuer ... 20
3.2.3 Intervjuguide ... 21
3.2 Urval av respondenter ... 21
3.3 Datainsamling och dataanalys ... 22
4 Resultat ... 23
4.1 Presentation av respondenter ... 23
4.1.1 Respondent 1 – Kommunikatör Linnea ... 23
4.1.2 Respondent 2 – Kommunikatör Axel ... 23
4.1.3 Respondent 3 – Kommunikatör Karl ... 23
4.1.4 Respondent 4 – VD Christopher ... 23
4.1.5 Respondent 5 – Kundkoordinator Louise ... 23
4.2 Intervjudata presenterade under identifierade områden och delområden ... 24
4.2.1 Frågeområde 2: Bolagets diskussioner kring tillgänglighet och webbtillgänglighet ... 24
4.2.1.1 Hur uppfattar och resonerar bolaget kring webbtillgänglighet ... 24
4.2.1.2 Fördelar & nackdelar med tillgänglighet på webben ... 25
4.2.2 Frågeområde 3: Specifika frågor om webbtillgänglighet ... 26
4.2.2.1 Kunskap och medvetenhet om webbtillgänglighet ... 26
4.2.2.2 Bolagens arbete med tillgänglighet på webben ... 27
4.2.2.3 Prioritering utav webbtillgänglighet ... 28
4.2.2.4 Bedömning utav tillgänglighet på de kommunala bolagens webbplatser ... 29
4.2.3 Frågeområde 4: Webbdirektivet ... 29
4.2.3.1 Bolagens arbete med webbdirektivet ... 29
4.2.3.2 Information om webbdirektivet ... 30
4.2.3.3 Kännedom om vilka krav som webbdirektivet ställer ... 30
4.2.3.4 Utmaningar med att följa webbdirektivet ... 31
5 Analys ... 32
5.1 Webbtillgänglighet ... 32
5.1.1 Bolagens diskussioner kring tillgänglighet och webbtillgänglighet ... 32
5.1.2 Kunskap och medvetenhet ... 32
5.1.3 Bolagens arbete med tillgänglighet på webben ... 33
5.1.4 Prioritering utav webbtillgänglighet ... 34
5.2 Lagar och standarder ... 34
5.2.1 Bolagens arbete med webbdirektivet ... 34
5.2.2 Kännedom om vilka krav som webbdirektivet ställer ... 35
5.2.3 Utmaningar med att följa webbdirektivet ... 35
6 Slutdiskussion ... 37
6.1 P1 Hur arbetar och diskuterar kommunala bolag kring webbtillgänglighet? ... 37
6.2 P2 Hur jobbar och diskuterar kommunala bolag kring de nya kraven som ställs i webbdirektivet? . 37 6.3 Självkritik ... 38
7 Omnämnande ... 38
Källförteckning ... 39
Bilagor ... 42
Bilaga 1 – Intervjuguide ... 42
Bilaga 2 – Informationsbrev ... 45
Bilaga 3 – Samtyckesblankett... 46
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
Den här studien görs på uppdrag från Nobox för att undersöka hur kommunala bolag arbetar och diskuterar kring tillgänglighet på sina webbplatser och hur kommunala bolag jobbar samt diskuterar kring de nya kraven som ställs i Webbdirektivet. Nobox är en webbyrå i Karlstad där byråns kärna ligger i digitala lösningar. Många studier har tidigare gjorts kring tillgänglighet på webben, där man undersöker hur kommuner och företag jobbar med webbtillgänglighet. Den här studien har valt att undersöka just kommunala bolag, på grund utav att Nobox vill veta mer om hur de kommunala bolagen resonerar om tillgänglighet på webben och hur de jobbar mot det nya webbdirektivet.
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (2019) är kommunala bolag företag som bildas av kommunen för att kunna överlåta kommunala angelägenheter.
Kommunala bolag kan vara aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar, handelsbolag och ideella föreningar. Bolagen kan vara helägda eller delägda tillsammans med andra kommuner och regioner. Bolagen är egna juridiska personer, reglerade av olika lagstiftningar, främst av lagen för aktiebolag och lagen för stiftelser. Bolagen bestämmer om sig själva men kommunen eller regionen ska som ägare, genom olika instrument styra och kontrollera verksamheten.
Karlstads kommun (2018) beskriver sina bolag enligt följande:
”Kommunens bolag ska vara till nytta för kommunens medborgare. Det handlar även om att bidra till utveckling av staden och att hjälpa till att förverkliga kommunala mål.
Även om bolagens viktigaste uppgift inte är att ge vinst så ska de ha en balanserad ekonomisk utveckling både på kort och lång sikt,” (Karlstad kommun 2018).
I takt med att användningen av webbplatser har ökat, så har också behovet av tillgänglighet på webben ökat. Internetstiftelsen (2018) skriver att vid år 2013 kunde man konstatera att en miljon svenskar inte var uppkopplade mot internet. Vid år 2018 var det hälften så många som inte var uppkopplade jämfört med år 2013. År 2019 har 98 procent av Sveriges befolkning tillgång till internet och 95 procent anger att de använder internet (Internetstiftelsen 2019). Internets framväxt ger snabbare tillgång till information och förbättrade kommunikationsmöjligheter, för de flesta. Med den ökande användningen utav internet och digitala tjänster så kan det också innebära problem för människor med någon typ av funktionsnedsättning.
Sveriges allmännytta (u.å.) anger att det beräknas att 20 procent av Sveriges befolkning har olika varianter av funktionsnedsättningar: medicinska, fysiska och psykiska. Utöver det så kan alla drabbas utav någon typ av funktionedsättning, t.ex. benbrott, tillfällig försämring av syn, med flera.
I takt med att allt fler använder internet ökar också kravet på att göra webben mer tillgänglig.
Det är viktigt att göra webben mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, så att de också kan komma åt information och funktioner som alla andra (Myndigheten för delaktighet 2020). Englund och Sundin skriver i boken Tillgängliga webbplatser i praktiken (2008, s.11) att både företag och myndigheter tjänar på att göra sina webbplatser tillgängliga. Det är avgörande för demokratin att så många människor som möjligt kan ta del av det innehåll som finns på webben, oavsett fysiska och kognitiva förutsättningar.
1.2 Syfte och målgrupp
På uppdrag av Nobox har den här studien fokuserat på hur kommunala bolag arbetar och diskuterar kring tillgänglighet på sina webbplatser. Nobox vill veta hur kommunala bolag arbetar och diskuterar generellt kring tillgänglighet på sina webbplatser och specifikt kring de nya kraven som ställs i Webbdirektivet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur kommunala bolag arbetar och diskuterar kring webbtillgänglighet och Webdirektivet.
Målgruppen är främst företaget Nobox, kommunala bolag men också alla som påverkas och använder sig utav webbtillgänglighet idag så som myndigheter, landsting samt privata aktörer som utför tjänster med offentlig finansiering.
1.3 Problemformulering
Myndigheter och offentliga aktörer måste nå ut till alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättningar. Det är en EU lag som trädde i kraft 2019. Frågan är om kommunala bolag, som är en offentlig aktör, verkligen gör det. De undersökningsfrågor som ligger till grund för studien är därför dessa:
P1 Hur arbetar och diskuterar kommunala bolag i Värmland kring webbtillgänglighet?
P2 Hur arbetar och diskuterar kommunala bolag i Värmland kring de kraven som ställs i Webbdirektivet?
1.4 Avgränsning
Uppsatsen fokuserar på hur några kommunala bolag arbetar och påverkas av webbtillgänglighet. De kommunala bolagen avgränsas enligt uppdragsgivarens önskemål till Värmlands län där fysiska intervjuer var planerat, men med hänsyn till Covid-19, så utfördes studien via distansintervjuer med hjälp av videokonferensverktyget Zoom. På grund utav de riktlinjer och rekommendationer Folkhälsomyndigheten (2020) gått ut med så blev det ett självklart val att utföra intervjuerna på distans, dels för att respektera samtliga respondenter men också för författarens egen hälsa.
1.5 Uppsatsens disposition
Uppsatsen är strukturerad med ett inledande kapitel (detta kapitel) där uppsatsens innehåll samt syftet och de problem denna studie söker svar på beskrivs. Kapitel 2-litteraturgenomgången redogör litteratur som är relevant till studien, där tidigare forskning och tidigare studentarbeten presenteras. Kapitel 3 - Metod redogör för hur författaren gått tillväga under studien, vilka metoder som har använts för att samla in data och vilken dataanalys som använts. Kapitel 4 – Resultat redovisar det resultat som samlats in från samtliga intervjuer. Kapitel 5 – Analys där resultaten från intervjuerna analyseras mot litteraturen som samlats in under litteraturkapitlet.
Kapitel 6 – Diskussioner och slutsatser där studiens frågeställningar besvaras.
1.6 Validitet och Reliabilitet
Reliabilitet avser om forskningsresultat är upprepningsbara. Är mätningen reliabel och pålitlig, om man gör om samma undersökning, kommer man då fram till samma resultat? Om man då
verkligen vill mäta Alvehus (2013, s.86). För att öka reliabiliteten erbjöds respondenterna en sammanställning av varje intervju för att ge dom möjligheten att korrigera eventuella fel eller misstolkningar i sina svar.
För att öka validiteten så utfördes en kort diskussion med respondenterna innan intervjun påbörjades, om studiens centrala begrepp vilket är webbtillgänglighet och webbdirektivet.
Detta utfördes för att säkerställa att respondenterna hade koll på vad som skulle frågas om och att respondenten förstod frågorna. Vid första kontakt med respektive respondent introducerades studiens syfte, kortfattat vad webbtillgänglighet är, vad webbdirektivet är och en kort summering om hur intervjun skulle komma att gå till och vad den skulle innehålla. Detta gjordes för att säkerställa att intervjun och intervjufrågorna är förståeliga och att data samlas in från intervjuerna som är relevanta för att kunna svara på undersökningsfrågorna. Detta tillvägagångssätt gjorde ett säkerställande möjligt att begrepp som används är förståeliga av respondenten och att båda parter vet vad som diskuteras.
1.7 Etiska överväganden inkl. GDPR-hänsynstaganden
Uppsatsen baseras på fem intervjuer. Med detta följer ett antal etiska överväganden som har behövts ta hänsyn till. Patel och Davidsson (2011, s. 62) skriver att forskare måste ta hänsyn till etiska perspektiv i undersökningen och att forskningsarbetet har som mål att ta fram kunskap som är trovärdig, men som också är viktig för oss individer och för samhällets utveckling.
Därför ställs det krav på forskningen. Det måste alltså finnas en balans mellan den allmänna nyttan med forskningen och skydd mot otillbörlig insyn t.ex. i individers livsförhållanden (Patel och Davidsson 2011, s.62).
Fyra övergripande etikregler har formulerats av Vetenskapsrådet (u.å.), som är en svensk myndighet som fördelar medel till forskning men som också har ett övergripande ansvar för frågor om etiska krav på forskning Patel och Davidsson (2011, s63). De etikregler som ska följas mynnas ut i fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet u.å. s.6–11):
1. Informationskravet som handlar om att forskaren ska informera syftet av forskningen till de som berörs.
2. Samtyckeskravet: deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
3. Konfidentialitetskravet handlar om personernas uppgifter ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem.
4. Nyttjandekravet: Uppgifter som samlas in från människor ska endast användas för forskningsändamål.
Dessa fyra etikregler kommer att följas under studien, innan intervjuarbetet kommer respondenterna få tillgång till ett informationsbrev där syftet med studien förklaras. Följt av ett samtyckesformulär där respondentens rättigheter förklaras, inklusive att deltagarna har möjlighet att bestämma över sin medverkan. I informationsbrevet förklaras syftet med studien och hur personernas uppgifter förvaras och används inom studien (se punkt 3 och 4 ovan).
1.8 Källkritik
Källorna som har använts i den här studien omfattar artiklar, studier och böcker. De artiklar och studier som använts har tagits fram från Karlstad Universitets biblioteksfunktion OneSearch, ResearchGate, Weave och Funka:s webbplats.
De artiklar och studier som har använts i studien berör webbtillgänglighet, lagar och förordningar kring webbtillgänglighet där webbdirektivet omfattas.
W3C:s webbplatser har använts för att hitta information kring webbtillgänglighet samt artiklar som hittats på OneSearch. Information om Webbdirektivet har hittats främst från myndigheters webbplatser som berör Webbdirektivet.
1.9 Begreppsförklaring
Funktionsnedsättning innebär en begränsning av en persons av fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga.
Tillgänglighet - Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning innebär att de på lika villkor som andra har tillträde till den fysiska miljön, transporter och anläggningar och tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänster.
W3C - är en internationell organisation grundad 1994 som jobbar för att utveckla Webstandarder.
WCAG - Web Content Accessibility Guidelines och kan översättas till svenska som Riktlinjer för tillgängligt innehåll på webben. Innebörden av riktlinjerna är att se till hur material publicerat på internet ska anpassas och göras tillgängligt för människor med funktionsnedsättningar.
Webbdirektivet - Från och med september 2018 gäller nya riktlinjer i utvecklingen av webbplatser, intranät och applikationer för och hos offentliga myndigheter. Webbdirektivet är ett direktiv med syftet ökad tillgänglighet för användare, inklusive personer med funktionsnedsättning.
Webbtillgänglighet - Webbillgänglighet betyder att människor med funktionsnedsättning kan använda webben. Det innebär alltså att människor med funktionsnedsättning kan uppfatta, förstå, navigera och bidra med information till webben.
2 Litteraturgenomgång
Detta kapitel redovisar forskning och litteratur som är relevant för arbetet.
Inledningsvis i kapitlet definieras begreppen tillgänglighet, funktionshinder och funktions- nedsättning och webbtillgänglighet. Därefter redogörs det för standardorganisationen World Wide Web Consortium (W3C), dess riktlinjer och vad W3C är för typ av organisation. Vidare förklaras vad webbdirektivet är och vilka krav som ställs inom direktivet. Kapitlet avslutas med en redogörelse för vad tidigare forskning resulterat i gällande tillgänglighet på webben.
Vidare sammanfattas vad tidigare studentarbeten har kommit fram till avseende tillgänglighet på kommuners webbplatser och hur de arbetar med webbdirektivet.
2.1 Tillgänglighet
Begreppet tillgänglighet är brett och används inom olika sammanhang. Det förekommer inom boende, att bostäder ska vara tillgänglighetsanpassade, kollektivtrafiken, skolor, butiker, men också att webben är tillgänglighetsanpassad vilket den här studien fokuserar på. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning innebär att de på samma villkor som andra ska ha tillträde till den fysiska miljön så som transporter och anläggningar. De ska också ha tillgång till information, kommunikation, varor, produkter och tjänster (Kunskapsguiden 2019).
Efter riksdagens godkännande beslutade regeringen 2008 att Sverige skulle följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ställer krav på att Sverige ska genomföra åtgärder för att säkerställa personer med funktionsnedsättning ska ha samma villkor som alla andra (Regeringen 2015).
2.1.1 Funktionshinder och funktionsnedsättning
Socialstyrelsen (2019) definierar funktionshinder som en begränsning som en funktions- nedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
Funktionshinder orsakas alltså av det glapp som kan finnas mellan individens förmåga och omgivningens krav (DIGG u.å, a).
Design för alla är ett begrepp som innebär ett effektivt sätt att förhindra att funktionshinder uppstår är att utgå från den breda variation som finns mellan olika människors förmågor och egenskaper snarare än att designa för en genomsnittlig användare.
”Det handlar inte bara om funktionsnedsättningar utan om hela den mångfald som präglar användarens behov, förmågor och egenskaper” (DIGG u.å, a).
I vissa fall kan särlösningar vara väsentliga, men så långt som möjligt bör de ordinarie lösningarna fungera för alla. Genom att använda sig utav design för alla så blir lösningen för användare och kunder mer inkluderande och det blir ofta billigare och bättre för alla (DIGG u.å, a).
Funktionshinder och funktionsnedsättning kan uppfattas av många som att det är samma sak, vilket inte är fallet. Funktionshinder är det som stoppar människor med funktionsnedsättningar att fungera tillsammans med en fungerade omgivning (DIGG u.å, a).
Funka (u.å, a) skriver att det är ungefär 10–20 procent av befolkningen i länder i västvärlden har någon form av funktionsnedsättning. Men det är inte bara personer med funktionsnedsättning som har nytta av ökad tillgänglighet. Tillgänglighet påverkas alla utav som t ex. när man har solen i ögonen, tåget skakar samtidigt som man försöker skriva något på
datorn, när man blir äldre då syn, när hörsel och motorik förändras, när man råkar ut för en olycka och har en gipsad arm eller går med kryckor då man inte kan använda sin bästa hand (Funka u.å, a). Tillgänglighet och användarbarhet har en tendens att bli osynlig, eftersom när det fungerar tänker man inte på det, utan man lägger bara märke till det som inte fungerar. Det finns regler och ett antal lagar kring tillgänglighet, men tillgänglighet frambringar även kvalitet och demokrati vilket genererar uppenbara anledningar till varför man ska jobba med det (Funka u.å, a).
2.1.2 Webbtillgänglighet
Webbillgänglighet betyder att människor med funktionsnedsättning kan använda webben. Det innebär alltså att människor med funktionsnedsättning kan uppfatta, förstå, navigera och bidra med information till webben. Webbtillgänglighet omfattar alla typer av funktionsnedsättningar som kan påverka individens förmåga att använda webben. Dessa är syn, hörsel, tal, fysiska, kognitiva och neurologiska funktionsnedsättningar. Webbtillgänglighet påverkar också människor utan funktionsnedsättningar, t ex äldre människor som tappar förmågor som syn, hörsel och minnesförmågan vid åldrande. Det kan också påverka människor med tillfälliga funktionsnedsättning som brutna armar eller trasiga glasögon (W3C 2019).
I boken Web Accessibility - A foundation for research (Yesilada 2019, s.7) menar författaren att webbtillgänglighet handlar om att uppnå två kompletterande mål: ”reverse engineering” dvs omvänd teknik och ”design rediscovery”. Det första målet innebär att man ska korrigera tidigare misstag, genom att göra webben tillgänglig för alla. Det andra målet handlar om att förstå och upptäcka de faktorer som påverkar tillgängligheten på webben genom mänsklig interaktion.
Yesilada (2019, s.7) menar alltså om man följer de två nämnda målen så kan man förstå och lösa de stora användarproblemen som personer med funktionsnedsättningar möter på webben.
Genom att förstå användare som har någon typ av funktionsnedsättning och hur de interagerar med webben så genererar det förståelse, kunskap om vilka begränsningar som finns inom teknologin och den fysiska miljön.
Argument för att inte implementera tillgänglighet på webben kan enligt Kalbag (2017, s.2) vara att ”tillgänglighet är tråkig” inom webbindustrin. Utvecklare och designers vill använda sig utav den senaste tekniken och verktyg och att använda sig utav de senaste trenderna där tillgänglighet inte är prioriterat. En annan anledning till varför man inte implementerar tillgänglighet på webben kan vara att man inte vet om man tjänar på det. Kalbag (2017, s.3) menar att det finns en allmän okunskap och missuppfattning i att personer med funktionsnedsättning inte använder internet.
Kalbag (2017, s3.) hävdar att utvecklare inte vet hur man skapar webbplatser som är tillgängliga för alla rent kodmässigt. Kalbag (2017, s.3) skriver själv att:
”Det är för svårt och för mycket att göra”. Utvecklarnas argument, skriver Kalbag (2017, s.3), är att de ofta har en deadline att passa och inte har tid till att implementera tillgänglighet på webben. (Kalbag 2017, s.3)
Kalbag (2017, s.3) menar att dessa argument inte håller, och att webbtillgänglighet på webben är en ”win-win-situation” för alla och att det lönar sig för företag att skapa webbplatser som är webbtillgängliga, då fler användare kan använda webbplatsen.
2.2 Standarder och lagstiftning
2.2.1 W3C och WCAG
W3C (2020, b) är en internationell organisation grundad 1994 som jobbar för att utveckla Webstandarder. W3C har initierat en satsning för att förbättra webbens tillgänglighet. Den satsningen kallas för Web Accessibility Initiative (WAI) och startades 1997. W3C:s (2020) mål är att utveckla riktlinjer, tekniska specifikationer och utbildningsresurser för att göra innehållet på webben tillgängligt för människor med funktionshinder. Dessa riktlinjer, eller guidelines, kallas för Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). Den första versionen 1.0 släpptes 1999 och hade 14 riktlinjer som delades upp i tre prioritets nivåer. Den aktuella versionen WCAG 2.0 släpptes 2008. För nuvarande används WCAG 2.2 som bygger vidare på WCAG 2.1, WCAG 2.0 som i sin tur är uppbyggd på WCAG 1.0 (W3C 2020, c).
WCAG-dokumenten förklarar hur man gör innehåll på webben mer tillgängligt till personer med funktionsnedsättningar. Där beskrivs att innehåll på webben generellt ska refereras till den informationen som finns på en webbplats eller en webbapplikation. Det kan vara information i form utav text, bilder och ljud. Även kod som definierar struktur och presentation finns med i dokumentet. Riktlinjerna i WCAG-dokumenten gör även innehållet på webben mer användbart för äldre människor då vissa förmågor förändras när man åldras (W3C 2020, c).
I WCAG 2.2 beskrivs fyra principer som webbtillgänglighet baseras på (W3C 2020, d):
1. Perceivable (Möjlig att uppfatta)
Möjligt att uppfatta innebär att innehållet och komponenterna i användargränssnittet, måste vara presenterat på ett sätt så att användaren kan uppfatta det. Till exempel så ska det finnas en beskrivande text för ljud, video, bilder, knappar, diagram, samt med flera grafiska element. Till denna princip hör också riktlinjer kring den grafiska aspekten, där val av lämpliga färger och färgkontraster, samt att sidan ska vara anpassad för alla skärmstorlekar (W3C 2020, d).
2. Operable (Hanterbar)
Användargränssnittet, navigation och komponenter ska vara hanterbara för användaren. Alla användare använder inte en mus för att interagera med webben, utan förlitar sig helt på användandet utav tangentbordet och röstigenkänning. Därför krävs det att tangentbordet ska gå att använda till all funktionalitet som t.ex. att användaren ska kunna använda tab-tangenten för att navigera sig på webbplatsen (W3C 2020, d).
3. Understandable (Begriplig)
Textinnehållet måsta vara läsbart och förståeligt. Olika språk ska identifieras, ovanliga ord ska definieras och texten ska vara förståelig för alla (W3C 2020, d).
4. Robust (Robust)
Innehåll måste vara robust nog så att det kan tolkas pålitligt och presenteras av i olika användarprogram eller hjälpmedel som t.ex. skärmläsare för synskadade (W3C 2020, d).
Under varje princip finns det en lista av riktlinjer och uppfyllandegrad som hjälper till att adressera principerna till människor med någon typ av funktionsnedsättning. Målet med var och en av riktlinjerna är att se till att göra innehållet så tillgänglighet som möjligt, för så många som möjligt (W3C 2020, e).
Testbara uppfyllandegrader finns under varje riktlinje som förklarar vad som måste uppnås för att anpassa utformningen till WCAG:s standarder (W3C 2020, e). Respektive uppfyllandegrad bedöms som sant eller falskt då specifikt innehåll på webben testas mot det.
Uppfyllandegraderna i WCAG 2.2 som är indelade efter olika nivåer: A, AA och AAA där A innebär grundläggande tillgänglighet och AAA innebär god tillgänglighet. För att uppnå en nivå krävs att samtliga framgångskriterier på den nivån är uppfyllda (W3C 2020, d)
Alla WCAG:s uppfyllandegrader är skrivna som testbara kriterier för att objektivt bestämma om innehållet uppfyller uppfyllandegraden. En del tester kan utföras med automatiska mjukvaruutvärderingsprogram, medan andra kräver manuellt utförda tester för en del av testet, eller under hela testet (W3C 2020, d).
2.2.2 Webbdirektivet
Från 1 januari 2019 gäller nya regler i Sverige för utvecklingen av webbplatser, intranät, extranät och applikationer för och hos offentliga myndigheter (Sveriges allmännytta u.å). I Europa trädde lagen i kraft den 23 september 2018. Sveriges allmännytta (u.å.) skriver:
”Webbdirektivet är ett EU-direktiv med syftet ökad tillgänglighet för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning” (Sveriges allmännytta u.å.).
Alltså är grundprincipen med direktivet att webbplatser och mobila applikationer ska utvecklas till att vara mer tillgängliga för alla typer av användare med personer med funktionsnedsättning i fokus (Sveriges allmännytta u.å.). Lagen omfattar myndigheter, landsting, kommuner och andra aktörer som klassas som offentligrättsliga organ, alltså aktörer som anses vara en upphandlande myndighet. Även vissa privata aktörer som utför tjänster med offentlig finansiering omfattas.
Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, är den myndighet som ansvarar för att lagen om tillgänglighet för digital offentlig service efterlevs (DIGG u.å, b).
Uppdraget som Myndigheten för digital förvaltning har, är:
”Vårt uppdrag är att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig.” (DIGG u.å, c)
2.2.3 Krav för att uppfylla webbdirektivet
Webbdirektivet ställer som krav att produkten måste uppnå minst nivå AA inom WCAG 2.2 (DIGG u.å, b). Dessa nivåer har förklarats mer ingående under kapitlet 2.3.1.
De krav som webbdirektivet ställer är enligt DIGG (u.å, b):
1. De aktörer som omfattas utav webbdirektivet ska utforma sina webbplatser, mobilapplikationer och dokument som sprids via dessa plattformar, samt innehåll som sprids via sociala medier så att de är möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta.
a) Webbplatser och mobilapplikationer ska uppnå åtminstone nivå AA av WCAG 2.1 plus några ytterligare krav som t.ex. att webbplatsen, intranätet eller applikationen ska tillgodose ett kommentarsfält.
b) Vilka undantag, eller tillägg som gäller i Sverige styrs av lag 2018:1937 om tillgänglighet till digital offentlig service.
2. Aktörerna ska erbjuda användare möjlighet att påtala brister i förhållande till ovanstående och begära att få det åtgärdat dels möjlighet att begära ut information som undantagits i punkt 1b.
3. De aktörer som omfattas utav webbdirektivet ska:
”Regelbundet publicera en tillgänglighetsredogörelse som redovisar hur man uppfyller punkt 1 och innehåller länk till kommentarsfunktionen som beskrivs i punkt 2 ovan, samt länk till den instans som har tillsynsansvar” (DIGG u.å, b).
2.3 Tidigare forskning
Liknande studier som denna har hittats via OneSearch som är en tjänst inom Karlstads universitetsbibliotek som innehåller artiklar, tidskrifter, böcker, avhandlingar, rapporter m.m.
Olika sökord angavs för att hitta relevanta studier som påminner om det ämne som studien handlar om. Sökord inom akademiska tidskrifter som användes var ”accessibility”,
”accessibility web”, ”accessibility government” och ”accessibility internet”. De texter som valdes ut baserade på likheten till min egen studie. Databasen ResearchGate, Weave och Funka:s webbplats för forskning och innovation användes också för att hitta tidigare studier där samma sökord användes.
2.3.1 En praktisk guide för att förbättra webtillgänglighet
Ng (2017) skriver i en artikel om hur man kan ge vägledning för att göra webbplatser och övrigt digitalt innehåll tillgängligt och att texten på webben är en utav de faktorer som påverkar webbtillgänglighet. Text som är presenterat i stora och långa paragrafer, borde istället använda mer utrymme mellan texten så att användaren inte tappar bort sig. Språket ska också vara tydligt och enkelt att förstå och förkortningar ska förklaras tydligt. Med enklare och tydlig text förbättrar det tillgängligheten för användare med lässvårigheter och för de som har svårt att koncentrera sig. Författaren skriver att det är viktigt att vi använder oss utav rubriker på webbplatser eftersom många läsverktyg och hjälpmedel gör det möjligt för användarna att läsa rubrikerna först som innehållsförteckning eller att hoppa över innehåll via rubriker (Ng 2017).
Länkar bör ha en förklarande text som tydligt förklarar syftet med länken, eftersom precis som länkar så kan läsverktygen läsa av alla länkar på en sida och ignorera all omringande text. Bilder behöver en alternativ text som förklarar vad bilden försöker förmedla. Den alternativa texten är en beskrivande text som används istället för bilden då sidan inte kan laddas eller läses upp för användaren då man använder en skärmläsare (Ng 2017).
Som slutsats i den här artikeln skriver författaren att många organisationer inte har fullständig kontroll av systemen som används för att bidra med information och tjänster till sina användare men att den här artikeln kan användas som stöd och som upplysning för att lära sig mer om tillgänglighet på webben. Författaren avslutar med att skriva att webbtillgänglighet inte bara är ett sätt att uppfylla eller undvika lagstiftning, utan att det är en grundprincip för användarupplevelsen av organisationens digitala plats (Ng 2017).
2.3.2 Digitala klyftor: En studie om hur svenskar med funktionsnedsättning använder internet Johansson et al. (2020, s1) skriver i studien Disability digital divide: the use of the internet, smartphones, computers and tablets among people with disabilities in Sweden att Sverige är en utav de mest digitaliserade länderna och att den svenska befolkningens användning utav internet är bland de mest studerade i världen, men att lite kunskap finns om hur svenskar med funktionsnedsättning använder internet. Syftet med studien är att förklara användning utav
upplevda svårigheter inom internet bland personer som har någon typ utav funktionsnedsättning. Att utforska digitala klyftor mellan funktionsnedsättningsgrupper i jämförelse med den allmänna befolkningen.
Undersökningen utfördes med enkäter där urvalet av respondenter valdes genom ”snowball sampling method”. Snowball sampling method eller Snöbolls provtagning på svenska fungerar som så att forskaren börjar med en liten grupp av kända individer. Därefter ber forskaren att deltagarna ska identifiera andra som kan delta i studien. Respondenterna hade kognitiva och uppfattningssvårigheter genom diagnos eller nedsättning. Respondenterna kunde välja att svara på enkäten online, på papper, eller begära en telefonintervju (Johansson et al. 2020, s3).
Totalt 771 personer deltog i undersökningen, samtliga tillhörde en definierad grupp med någon typ av funktionsnedsättning (Johansson et al. 2020, s4). Inom undersökningen ställdes frågan om användningen utav internet var svårt att använda rent generellt där 62% svarade att de inte tyckte att internet var svårt att använda. Följdfrågan som ställdes var om deltagarna tyckte att söka, navigera, förstå information, använda lösenord och förstå designen var svårt. Resultatet visade att personer med matematiksvårigheter, språk och intellektuella nedsättningar hade flest problem medan personer med ADD, hörselnedsättning, autism och bipolärism hade minst problem (Johansson et al. 2020, s6). Som slutsats i studien menar författarna att det finns skillnader inom digital inkludering mellan olika grupper av diagnos och nedsättningsgrad.
Författarna menar att funktionsnedsättning inom digitala klyftor föredragsvis undersöks genom olika grupper med funktionsnedsättning, istället för en homogen grupp (Johansson et al. 2020, s13).
Johansson et al. (2020, s13) menar att digitala klyftor blir mer synliga när personer med funktionsnedsättning delas upp i fler funktionsnedsättningsgrupper.
2.3.3 Att ta ett framgångsrikt åtagande till WCAG 2.0
Den här studien analyserade 100 olika europeiska webbplatser där slutsatsen drogs att det endast var ett fåtal av dessa webbplatser som uppfyllde den grundläggande WCAG 2.0 A-nivån (Keith et al 2012, s 2). Studien utfördes med hjälp utav automatiserade test och manuella inspektioner. Som metod hade man önskat utforma en mer manuell inspektion för att utvärdera tillgänglighet på de olika webbplatserna än vad som gjordes. Motiveringen till varför det valdes bort var på grund utav att det skulle ta för mycket tid. Testerna utgick från WCAG 2.0 olika kriterier och verktyget som användes var ett automatiserat verktyg (SortSite). Sortsite gör det möjligt att kolla efter länkar som inte fungerar, stavfel, webbläsares kompatibla problem och tillgänglighetsproblem där Sortsite kontrollerar webbplatser emot WCAG accessibility standards (PowerMapper 2020). 76 utav de 100 testade webbplatserna var statliga eller inom den offentliga sektorn. 74 inspekterades med det automatiserade verktyget, där två uteslöts på grund utav tekniska svårigheter. Det var endast två av webbplatserna som klarade den rekommenderade nivån AA och en webbplats blev godkänd inom A nivån. Endast 4% utav de statliga och offentliga sektorns webbplatser som testades uppfyllde kraven för A och AA nivån för WCAG 2.0.
Slutsatsen som författarna drar är att de webbplatser som fick bäst resultat i form utav webbtillgänglighet är de som visade någon typ av åtagande att möta tillgänglighetsstandarder på webben, samtidigt som där ett fåtal var felfria. Författarna i studien anser att det krävs tydligare processer för att identifiera och lösa de ständiga misslyckade kriterierna, framförallt vid den grundläggande nivån A (Keith et al 2012, s 4). Författarna i studien anser att det krävs en gemensam standard för medlemsländer i EU för tillgänglighetsanpassning på webben.
2.3.4 Webtillgänglighet på kommunala webbplatser
Studien Effect of human development level of countries on the web accessibility and quality in use of their municipality websites, fokuserar på att utforska relationen mellan Human Development Index (HDI) index för mänsklig utveckling på svenska, för länder och tillgänglighet på webben och kvalité i användning av deras kommunala webbplatser (Inal och Ismailova. 2019, s.1657). Index för mänsklig utveckling ”mäter olika länders genomsnittliga resultat inom tre grundläggande områden: 1, förväntad livslängd. 2. Utbildning och 3. Inkomst (BNP per invånare)” (Globalis. 2020). 146 länder anskaffades från 2016 Global Human Development Report of the United Nations för att analyseras. Därav 49 hade väldigt hög HDI, 42 hade hög HDI, 33 hade medium HDI och 22 låg HDI. Kommunernas webbplatser testades med hjälp utav olika automatiserade utvärderingsverktyg för att kunna analysera tillgängligheten och kvalitén på webbplatserna.
Som slutsats i studien menar författarna att tillgänglighet på webben inte bara är ett socialt ansvar, utan att det ska betraktas som medborgerliga rättigheter. Vidare menar författarna att oavsett länder med ett lågt eller högt HDI så borde alla länder erbjuda jämlika möjligheter till alla medborgare. Samtidigt menar författarna att nästan alla tidigare studier kring tillgänglighet visar att människor med någon typ av funktionsnedsättning blir diskriminerade. Därmed blir de förhindrade att utöva de mest grundläggande behoven, där tillgång till regeringens digitala tjänster ingår (Inal och Ismailova 2019, s.1665).
I studien för tillgängligheten på kommuners webbplatser i relation till landets HDI, så kunde man se att länder med högt HDI hade färre fel i form av tillgänglighet än andra. Man kunde även se att länder med högre HDI hade mer trafik och fler användare på sina webbplatser, gentemot länder med lågt HDI. Samtidigt kunde man se i länder med lågt HDI, att nästan hälften av besöken på deras webbplatser kom från andra länder med både högt och lågt HDI.
Inal och Ismailova. (2019, s.1665) menar att precis som tidigare studier inom tillgänglighet på webben så var det endast ett fåtal länders webbplatser som klarade att uppnå WCAG 2.0 uppfyllandegrader. Bland de 146 utvärderade webbplatserna så var det 26 som uppnådde A- nivå, 22 uppnådde AA-nivå och 21 uppnådde AAA-nivå.
2.3.5 Stöd för redaktörer att publicera tillgängligt innehåll på webben
Funka forskar just nu på hur man kan ge stöd till redaktörer för att publicera tillgängligt innehåll på webben. Frågeställningen i forskningen är hur webbredaktörer med begränsad erfarenhet av tillgänglighet ska kunna efterleva lagens krav på tillgänglighet (Funka 2020, c). Många redaktörer behöver utbildning men vad forskningen försöker uppnå är att arbetet med webbtillgänglighet för redaktörerna ska automatiseras. Funka leder projektet We4Authors som just jobbar med att bygga in automatisk tillgänglighet i webbpubliceringssystem. Tillsammans har de skapat projektet FEAT (Features for accessibility through tamplates) där syftet är att utforma mallar som gör att webbredaktörer inte behöver vara specialister på tillgänglighet (Funka 2020, c). När tillgänglighetssystem redan är inbyggd i publiceringssystemens mallar är chansen större att webbplatserna funkar för alla. Majoriteten av de som publicerar innehåll på webben har det inte som sin huvudsakliga arbetsuppgift. Krav på tillgänglighet för redaktörerna kan bli en extra börda och något som inte prioriteras, fokuseras på, eller hinns med. Vad Funka här vill uppnå är att utveckla mallar som automatiskt skapar tillgängligt innehåll. Funka hoppas att dessa kan vara till hjälp för redaktörer att göra rätt från början och med det öka tillgängligheten på ett effektivt sätt. Projektet kommer att ta fram mallar med inbyggda funktioner för automatiserad tillgänglighet och stöd till redaktörerna i form av tips och råd. Det kan handla om att belysa och varna om att en bild t.ex. inte har en alternativ textbeskrivning.
Med detta verktyg menar Funka att förutsättningarna kommer att öka för att följa lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (Funka 2020, c).
Funka organiserade tre olika workshops i Bryssel 2019 för att inleda en dialog med olika intressenter, hur framtida programvaror för att publicera webbmaterial kan tillhandahålla bättre stöd för webbtillgänglighet. Funka analyserade även resultat genom prototyping och olika tester av tillgänglighetsfunktioner i olika författarverktyg. Resultaten från dessa resulterade i tre olika riktlinjer och en sammanfattning av resultaten utifrån de workshops som gjordes (Funka 2020, d). Sammanfattningen av resultaten är:
Chefer förstår inte behovet utav resurser
Beställare inkluderar inte kvalitetsåtgärder när det kommer till tillgänglighetskrav
De som är ansvariga för webben vet inte hur man testar ur ett tillgänglighetsperspektiv
Webbförfattare vet inte hur man publicerar tillgängligt
Beställare har svårt att validera vilket företag som är pålitligt när det kommer till tillgänglighet
Den generella marknaden kan inte förse den expertisen ägaren till webbplatsen letar efter
Brist på interaktion med utvecklare och slutanvändare med funktionsnedsättning
2.4 Tidigare studentarbeten
Det har skrivits många uppsatser kring tillgänglighet tidigare, men där syfte och frågesättningar har berörts på olika sätt. Liknande uppsatser hittades på Diva – Digitala Vetenskapliga Arkivet som är en söktjänst och ett ”öppet arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser”.
Olika sökord angavs för att hitta relevanta uppsatser som påminner om den här studien.
Sökorden som användes var: ”Webbtillgänglighet”, ”Webbutveckling tillgänglighet”,
”informatik tillgänglighet” och ”tillgänglighet webb.
Weilander (2019) genomförde en fallstudie där författaren berörde tillgänglighet och skrev om hur företag uppfyller direktivet om webbtillgänglighet. Målet med studien var att se över hur företag som omfattas av direktivet arbetar med tillgänglighet samt hur direktivet kommer att förändra hur de arbetar i framtiden.
Författaren ville också veta generellt hur de anställda på företagen ser på tillgänglighet och om det finns en medvetenhet kring direktivet hos de personer som arbetar med webbutveckling.
Författaren genomförde först en litteraturstudie inom ämnet för att få en förståelse, som sedan lades som grund till intervjuer med anställda på företag som arbetar med webbutveckling och tillgänglighet på webb. Därefter utfördes analyser utav två webbplatser för att identifiera hur direktivet kommer att påverka framtida arbeten. I analysen användes ett flertal analyseringsverktyg för att checka av om webbplatserna uppnådde att följa de olika direktiven (Weilander 2019, s15).
Som slutsats har Weilander gått tillbaka till syftet med studien vilket var att skapa en förståelse för webbtillgänglighetsdirektivet och att kontrollera om företag uppnår så många krav som möjligt som direktivet omfattar. Författaren nämner att direktivet är formulerat på ett svårbegripligt sätt och att riktlinjerna som ska följas är diffusa och kräver en egen tolkning av deras innebörd. Här menar författaren att det är därför medvetenheten kring direktivet brister.
anställda, men att det råder kunskapsbrist om webbtillgänglighetsdirektivet Weilander 2019, s.30).
I en annan studie undersöker Albertsson tillgänglighet på kommuners webbplatser. Syftet med den studien var att kartlägga hur kommuner arbetar med att tillgängliggöra sina webbplatser för personer med funktionsnedsättning. Studien undersökte också vad kommunerna bör göra för att göra webbplatserna mer tillgängliga, samt vad svårigheterna med det är (Albertsson 2015).
Författaren använde både intervju och en enkätundersökning som metod.
Studien hade tre undersökningsfrågor som skulle besvaras av författaren som redovisas här nedan tillsammans med respektive slutsats:
1. Hur bör kommuner arbeta för att göra deras webbplats tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? I Slutsatsen besvaras detta med att kommuner borde arbeta kontinuerligt med tillgänglighet, eftersom forskning och teknik kring detta ständigt utvecklas. Samt att det ska prioriteras och att involvera användare redan i utvecklingen av webbplatsen för att få användares behov med från början.
2. Vilka svårigheter finns det i en satsning på tillgänglighet? I slutsatsen besvaras detta av författaren med att det finns fyra olika områden som påverkar tillgänglighetsarbetet hos kommunerna. Dessa områden är kunskapsbrist, resursbrist, organisationsegenskaper och brist på tydliga krav.
3. Hur arbetar svenska kommuner med att tillgängliggöra deras webbplats idag? Detta besvarades i slutsatsen med att det i nuläget planeras eller har gjorts en satsning av kommunerna att tillgängliggöra sina webbplatser. Kommunerna följer e-delegationens webbriktlinjer och WCAG 2.0, men samtidigt visar studien att kommunerna inte har tillräckligt med resurser för att nå full tillgänglighet. Författaren fortsätter med att kommunerna sällan får åsikter om tillgänglighet på webbplatsen från användare och att runt hälften av kommunerna kontrollerar tillgängligheten på webbplatserna kontinuerligt.
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Inför litteraturstudien gjordes sökningar i universitetets databaser där olika sökord angavs för att hitta relevanta studier som påminner om det ämne som studien handlar om. Sökord inom akademiska tidskrifter som användes var ”accessibility”, ”accessibility web”, ”accessibility government” och ”accessibility internet”. De texter som valdes ut baserades på likheter till min egen studie. Databasen ResearchGate, Weave och Funka:s webbplats för forskning och innovation användes också för att hitta tidigare studier där samma sökord användes.
Fler relaterade studier hade kunnat tagits fram om snävare avgränsningar inom sökningen på OneSearch hade tillämpats. Författaren fick väldigt många artiklar på de sökord som angavs, så författaren fick bläddra igenom en mängd artiklar innan han hittade relevanta artiklar som påminde om den här studien. Andra mer specifika sökord hade kunnat användas samt att utöka kriterier inom sökningen T.ex. peer-reviewed och årtal.
Litteraturkapitlet belyser de centrala begreppen som är tillgänglighet, webbtillgänglighet och webbdirektivet. Litteraturen beskriver dessa begrepp, hur det har forskats om och studerats i olika sammanhang.
Syftet med den här studien är att undersöka hur kommunala bolag arbetar och diskuterar kring tillgänglighet på deras webbplatser och hur kommunala bolag jobbar samt diskuterar kring de nya kraven som ställs i Webbdirektivet. Med utgångspunkt från syftet har flera tidigare studier valts ut som relaterar till den här studien. Kapitlet 2.3 tar upp tidigare forskning där det redovisas hur man kan arbeta med tillgänglighet på webben och vilka verktyg redaktörer kan använda sig utav för att underlätta arbetet med webbtillgänglighet. I kapitlet redovisas även hur slutanvändarna använder sig utav internet idag.
2.5.1 Webbtillgänglighet och Tillgänglighet
Ng:s studie (2017) kan vara till som vägledning till att göra webbplatser tillgängliga för dom som är ansvariga för webben idag. I studien presenteras det rent specifikt vad man kan göra för att publicera tillgänglighet innehåll på webben i form utav text, rubriker, länkar bilder osv. Ng (2017) menar i studien att många organisationer inte har fullständigt kontroll av sina system som används för att bidra med information och tjänster till användarna. Dessa organisationer som Ng (2017) beskriver kan potentiellt vara kommunala bolag, därmed kan Ng´s forskning användes som stöd och generera kunskap till dessa kommunala bolag.
En annan studie som är inne på samma spår som Ng (2017) är Funka (2020, c) där det har undersökts om hur man kan ge stöd till redaktörer för att publicera tillgängligt innehåll på webben. I likhet med Ng (2017) menar Funka (2020, c) att redaktörer inte har de verktyg och stöd som behövs för att arbeta med webbtillgänglighet. Funka (2020, c) hävdar att redaktörer inte har den kunskap och inte har det här arbetet som sin huvudsyssla och att arbetet inte hinns med. Som lösning på detta har Funka (2020, c) forskat kring och skapar i skrivande stund ett verktyg som automatiserar arbetet med webbtillgänglighet för redaktörer. Detta verktyg som Funka (2020, c) utvecklar kan eventuellt vara ett alternativ till kommunala bolag för att underlätta och förbättra arbetet med webbtillgänglighet.
Johansson et al. (2020) syftade i sin studie till att förklara användningen utav upplevda
svarade att internet inte är svårt att använda rent generellt. När det gäller att söka, navigera förstå information, använda lösenord och klara av designen så var det deltagande med mattematisksvårigheter, språk-relaterande diagnoser och intellektuella nedsättningar som upplevde flest problem. Kommunala bolag och framförallt de som är ansvariga för webben kan dra lärdom från den här studien för att bredda sin kunskap om hur slutanvändare använder internet och vilka problem de upplever med användandet utav internet idag. Genom att veta hur användare med någon form utav funktionedsättning använder internet och vilka svårigheter som upplevs kan de kommunala bolagen lättare nå ut med information till alla användare.
2.5.2 Webbdirektivet
Keith et al (2012, s 2) analyserade 100 olika europeiska webbplatser där det endast var ett fåtal av dessa som uppfyllde den grundläggande WCAG 2.0 A-nivån. Vad författarna kom fram till var att det krävs en gemensam standard för medlemsländer i EU för tillgänglighetsanpassning på webben. Den gemensamma standarden för medlemsländer i EU för tillgänglighetsanpassning på webben är idag för Sverige webbdirektivet som baseras på EU- direktivet (2016/2102) om tillgängligt avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. I Sverige genomförs direktivet genom att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service började gälla den 1 januari 2019 (DIGG u.å, b).
2.6 Litteraturgenomgångens relation till studien
Detta kapitel har presenterat den litteratur som har använts för studien. Nästkommande kapitel, kapitel 3, inleds med en bild: Visuell beskrivning av litteratur- och metodgenomgång, Figur 1.
Denna figur visar litteraturens relation till undersökningsfrågorna samt hur dessa kommer att behandlas i analyskapitlet (se kapitel 4).
3 Metod
Metodkapitlet beskriver och motiverar tillvägagångsättet som har använts, samt hur datainsamling och utvärdering har gått till. Sist i kapitlet presenteras och motiveras val av de kommunala bolag som har intervjuats.
3.1 Studiens genomförande
Figur 1 är uppbyggd på litteraturen från litteraturkapitlet och visar hur litteraturen (blå och gula objekt) är kopplad till studiens resultat (gröna objekt) och analys (orange objekt). I litteraturkapitlet har relevant litteratur tagits fram för att ligga till grund för att besvara studiens frågeställningar samt legat till grund för intervjuguidens uppbyggnad. Litteraturen belyser huvudområdena Webbtillgänglighet och Lagar och standarder. Dessa två huvudområden har sedan brutits ned i delområdena Verktyg, Webbdirektivet, WCAG och W3C standards (se gula objekt). De två senare diskuteras både i relation till Webbtillgänglighet och till Lagar och standarder. Delområdet Verktyg diskuteras enbart i relation till huvudområdet Webbtillgänglighet och delområdet Webbdirektivet diskuteras endast i samband med huvudområdet Lagar och standarder (se Figur 1, blå och gula objekt). Den insamlade litteraturen tillsammans med studiens syfte och frågeställningar skapade därmed intervjuguiden som är instrumentet för att erhålla resultat ifrån samtliga intervjuer. Intervjuerna illustreras i de två gröna objekten i Figur 1 ”Kommunala bolags diskussioner och arbete med Webbtillgänglighet” och ”Kommunala bolags diskussioner och arbete med Webbdirektivet”.
Resultaten från intervjuerna delades upp i samma delområden baserade på de frågor som ställdes i intervjuguiden. I analyskapitlet jämfördes innehållet i den insamlade litteraturens delområden med de resultat som erhållits ifrån intervjuerna. Utifrån formuleringen i frågeställningarna ”Hur arbetar och diskuterar” analyserades svaren även utifrån perspektiven
”hur arbetet genomförs” och ”vad som diskuteras” (orange objekt).
Analyskapitlet delade därför upp i huvud- samt delområden. Inom dessa områden jämfördes litteratur som har ett samband med resultat inom samma område.
3.2 Val av metod
Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunala bolag arbetar och diskuterar kring tillgänglighet på deras webbplatser och hur kommunala bolag arbetar samt diskuterar kring de nya kraven som ställs i Webbdirektivet. För att ta reda på detta behövs kunskap inom området.
Denna kunskap hämtats från litteratur, tidigare forskning men framförallt genom att tala med personer med kunskap om ämnet. Därmed används kvalitativa intervjuer som metod i den här undersökningen för att få en fördjupad bild i hur kommunala bolag ser på tillgänglighetsarbetet på webben.
3.2.1 Intervjuer som metod
Johan Alvehus skriver i boken ”Skriva uppsats med kvalitativ metod” (2013, s. 80), att intervjuer är en nödvändig metod för att försöka ta reda på hur människor tänker, känner och handlar i olika situationer. Det är därför mycket vanligt att intervjuer används i kvalitativ forskning. Intervjuer är bra på det sättet att forskaren kan interagera med deltagarna under intervjun och då ställa frågor om känslor, motiv och hur personer resonerar kring händelseförlopp. Patel och Davidson (2011 s119-120) beskriver syftet med kvalitativa undersökningar som ”att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som ofta erhålls när vi använder kvantitativa metoder.”
Den kvalitativa bearbetningen omfattar fem intervjuer som utförts med kommunala bolag i Värmlands län i Sverige. Motiveringen till att intervjuer som metod använts grundas i frågeställningarna och syftet med uppsatsen.
Nackdelar med kvalitativa studier som intervjuer är att de kan bedömas objektivt och att tolkningar av svaren har en risk att bli subjektiva. Mats Alvesson och Dan Kärreman skriver i boken ”Kreativ metod – skapa och lösa mysterier” (2012, s125) att intervjun måste ses i sitt lokala, situationsspecifika sammanhang.
För att undvika att svaren bedöms subjektivt har en semi-strukturerad intervjumetod, se mer om det i avsnitt 3.2.2, valts ut för att ha möjligheten att ställa följdfrågor till respondenten om intervjuaren upptäcker att svaren inte tillfredsställs till hundra procent.
Fördelar med intervjuer är att det är ett sätt att få reda på hur en annan person tänker kring och känner inför ett speciellt ämne, en viss händelse eller fenomen. Att intervjua en person är ett sätt att komma åt personens åsikter, känslor, erfarenheter och tankar (Alvehus 2013, s81).
Alvehus (2013, s81) menar att intervjuer har en tendens till att romantiseras men faktum är att intervjuer är en av de främsta och vanligaste metoderna för att komma åt personernas subjektiva upplevelser och åsikter.
3.2.2 Semi-strukturerade intervjuer
För att undersöka hur kommunala bolag arbetar och diskuterar kring tillgänglighet på webben genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med anställda på dessa kommunala bolag som arbetar med tillgänglighet på webben. De anställda som arbetar med tillgänglighet på kommunala bolag är främst kommunikatörer, men även andra roller inom bolagen arbetar med tillgänglighet. Målet var att intervjua de som är ansvariga för tillgänglighet på webben på respektive kommunala bolag, för att få en djupare förståelse av de enskilda bolagen och att kunna besvara studiens frågeställningar.
Semi-strukturerade intervjuer valdes för att kunna åstadkomma en god dialog med de utvalda respondenterna. Respondenten har mer möjlighet att påverka innehållet under intervjun och att
intervjuaren kan följa upp frågor med följdfrågor aktivt under intervjun (Alvehus. 2013, s83).
Detta eftersträvades i denna studie för att få ut så mycket data som möjligt ur respondenten.
Kvalitativa intervjuer har så gott som alltid en låg grad av strukturering, dvs frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord enligt Patel och Davidsson (2011, s.81).
Alternativet till en semi-strukturerad intervju är en strukturerad intervju, vilket påminner mer om en enkät i den bemärkelsen att intervjun är uppbyggd med förutbestämda frågor och ibland även förutbestämda svarsalternativ. Detta upplevdes inte som något bra alternativ då det inte finns något utrymme för spontana följdfrågor.
Intervjuerna utformas efter en intervjuguide som baseras på insamlad litteratur och de frågeställningar som ställs i studien, de aspekter som webbtillgänglighetsdirektivet ställer och generella frågor om webbtillgänglighet.
3.2.3 Intervjuguide
Intervjuguiden (se bilaga 1) innehåller de frågor som ställdes under intervjuerna. Intervjuguiden är uppdelad i olika delar 1, 2, 3 osv. Där första delen i hierarkin, del 1 innehåller generella frågor om respondentens bakgrund, yrke och utbildning. Detta görs för att försöka åstadkomma en introduktion av samtalet med hjälp av att börja samtala generellt innan man går in på ämnet i fråga. Patel och Davidson (2011, s. 83) menar att detta är viktigt så att respondenten inte blir hämmad. Det kan innebära att intervjuaren använder sig utav, språk, gester och kroppsspråk som respondenten kan relatera till. Alvehus (2013, s. 84) skriver att under semi strukturerade intervjuer handlar det mer om att kunna ställa följdfrågor och uppmuntra respondenten att fortsätta prata och inte alltid nödvändigtvis att ha ett färdigt frågebatteri.
Del 1 går in på allmänna och öppna frågor
Del 2 Respondenternas uppfattningar om tillgänglighet överlag och webbtillgänglighet Del 3 Mer specifika frågor om webbtillgänglighet
Del 4 Frågor om webbdirektivet
3.2 Urval av respondenter
Urvalet av respondenter kommer från kommunala bolag inom Värmlands län. Intervjuerna utfördes med anställda som har en roll som administrerar och ser över tillgängligheten på webbplatserna. Dessa roller är oftast kommunikationsansvariga men även andra roller administrerar webbplatserna. Som kommunikationsansvarig ska man vara införstådd med allmänna riktlinjer, policyer och media-strategi för verksamheten. I arbetet som kommunikatör har man kontakter med politiker, kunder och medborgare. Arbetsroller som följer är att jobba med rörlig bild, grafisk produktion och redaktion (Halmstads kommun 2019).
Identifieringen av kommunala bolaget gjordes med hjälp av en Google-sökning på kommunala bolag i Värmland. Sökningen tog mig direkt till de olika kommunernas webbplatser där det listades samtliga kommunala bolag. Kontakten till dessa utvalda bolag gjordes via telefon där författaren presenterade mig själv som student från Karlstads universitet, därefter beskrevs syftet med studien, hur intervjun skulle gå till och slutligen tillfrågades respondenterna om deltagande i studien. Tid för intervju bokades vid första kontakten med respondenterna. Dessa
3.3 Datainsamling och dataanalys
Datainsamling utfördes med hjälp utav ljudinspelningar samt anteckningar under intervjun.
Ljudinspelningarna utfördes med hjälp av inspelningsfunktionen i programmet Zoom.
Ljudinspelningarna från intervjuerna transkriberades direkt efter intervjuerna genom att ordagrant anteckna vad respektive respondent sagt under intervjun. Vid ett par genomläsningar av den transkriberade texten rensades irrelevant data bort. Irrelevant data i det här sammanhanget ansågs vara kommentarer som saknade direkt koppling till studiens syfte och frågeställning. Data transkriberades ner och alla respondenters svar delades upp i de olika frågor som ställdes utifrån intervjuguiden. Dessa frågor från intervjuguiden i sin tur skapade de områden som presenteras i resultat- och analyskapitlen.
Intervjuerna pågick under 40 till 50 minuter vilket var målet innan intervjuerna för att öka möjligheten till god empiri.
Intervjuerna följde forskningsetiska principer, som tas upp i inledningskapitlet 1.7 ”Etiska överväganden inkl. GDPR-hänsynstaganden.
4 Resultat
4.1 Presentation av respondenter
I den här studien har sammanlagt fem personer intervjuats, vid fem olika tillfällen. Alla respondenterna har ansvaret och jobbar med tillgänglighet på webben i de olika kommunala bolagen.
Nedan följer en kort presentation av de intervjuade personerna där deras egna beskrivningar har använts mer eller mindre ordagrant, om än lite förkortat jämfört med hur de presenterade sig i intervjuerna. Av integritetsskäl har respondenterna fått vara anonyma och därför används istället fiktiva namn.
4.1.1 Respondent 1 – Kommunikatör Linnea
Respondent Linnea arbetar på ett kommunalt bolag som kommunikatör och hon arbetar med allt som handlar om kommunikation. Vilket innebär att ta hand om webben, ta fram trycksaker och kampanjer bland annat. Linnea har en treårig utbildning inom media- och kommunikationsvetenskap på universitet.
4.1.2 Respondent 2 – Kommunikatör Axel
Respondent Axel jobbar på ett kommunalt bolag som kommunikatör. Han jobbar mycket med både extern och intern kommunikation och jobbar mycket med webben på bolaget. Axel är utbildad kommunikatör och har en filosofie kandidat inom media och kommunikationsvetenskap.
4.1.3 Respondent 3 – Kommunikatör Karl
Respondent Karl har läst media och kommunikationsvetenskap med en kandidatexamen på 180 högskolepoäng. Karl jobbar idag som kommunikatör på ett kommunalt bolag och har i och med det en väldigt bred roll. Rollen innefattar att ta hand om webbplatser, skapa film, ta fram trycksaker, jobba med grafiska grejer, marknadsföring, affärsutveckling med mera.
4.1.4 Respondent 4 – VD Christopher
Respondent Christopher jobbar som VD på ett kommunalt bolag och har hand om marknad, webb, försäljning, projektledning, teknik och övergripande bolagsledning. Christopher är i grund och botten utbildad energi- och miljöingenjör.
4.1.5 Respondent 5 – Kundkoordinator Louise
Respondent Louise jobbar som kundkoordinator på ett kommunalt bolag. Som kundkoordinator jobbar man lite med allt, men sköter främst informationen som nås ut via olika informationsflöden vare sig det är via webben sociala medier, eller via brev. Louise har ingen utbildning inom sitt arbete men har jobbat med bostäder större delen av sitt liv.
