Institutionen för ABM
Biblioteks- och informationsvetenskap
Minsta möjliga ansträngning
Bibliotekariers attityder gentemot söktjänsten Google Scholar
Stina Sigurdsson
Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2007 Institutionen för ABM
Handledare: Sten Hedberg
Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 388 ISSN 1650-4267
Innehållsförteckning
1. Inledning... 3
1.1 Syfte och avgränsning... 3
1.2 Disposition ... 4
2. Om Google och Scholar... 6
2.1 Google ... 6
2.2 Google Scholar... 7
2.3 Tidigare forskning... 8
2.3.1 Péter Jacsó ... 8
2.3.2 Studenters erfarenhet av samsökningsverktyg... 9
2.3.3 Neuhaus med flera ... 10
2.3.4 Bilder och tillitsmodellen ... 10
2.3.5 Magisteruppsatser... 11
3. Teori- och metodval... 13
3.1 Teori ... 13
3.1.1 Principen om minsta möjliga ansträngning ... 13
3.1.2 Dervin och sense-making ... 15
3.2 Metod ... 16
4. Undersökning ... 18
4.1 ”Använder du Google Scholar” – undersökning av svenska bibliotekariers användning och attityder... 18
Fråga 1: Vilka söktjänster/databaser brukar du själv använda för att hitta information?... 19
Fråga 2: Vilka söktjänser/databaser brukar du rekommendera till låntagare? ... 20
Fråga 3 och 4: Känner du till Google Scholar och har du använt den? ... 21
Fråga 5: Har det bibliotek där du jobbat anslutit sig till Google Scholar (så att era låntagare kan få tillgång till resultaten de får på en Google Scholar-sökning genom era resurser)?... 21
Fråga 6: Använder du själv Google Scholar när du söker information?... 22
Fråga 7: Rekommenderar du Google Scholar i ditt arbete?... 23
Fråga 8: Vilka fördelar anser du att Google Scholar har?... 24
Fråga 9: Nackdelar? ... 25
Tankar om Google Scholars framtid och utveckling (fråga 10, 11) ... 26
4.2 Åsikter uttryckta i artiklar ... 27
4.2.1 Banks ... 27
4.2.2 Burright ... 28
4.2.3 Friend... 28
4.2.4 Gardner & Eng ... 29
4.2.5 Hamaker & Spry... 30
4.2.6 Vine ... 31
4.2.5 White ... 31
5. Analys och diskussion ... 34
5.1 Undersökningen i relation till syftet ... 34
5.2 Framtiden? ... 36
5.3 Minsta möjliga ansträngning... 36
6. Sammanfattning ... 38
7. Litteratur... 40
7.1 Otryckt material ... 40
7.2 Tryckt litteratur ... 40
Bilaga: Enkät angående Google Scholar... 43
1. Inledning
1.1 Syfte och avgränsning
Google som fenomen fascinerar mig. Ett företag som erbjuder nättjänster, är bättre än de flesta och dessutom gratis. Tjänsterna blir bara fler och fler och populariteten ökar och ökar. De är dessutom välfungerande och har en enkel och överskådlig design. De flesta tjänster finansieras av reklam, men den är så diskret att många inte ens märker den (men blir förmodligen påverkade ändå).
Google fortsätter att expandera men inte alltid utan debatt. Lanseringen i Kina är ett exempel som medförde stora rubriker och protester, när Google gick med på att censurera sitt innehåll efter krav från kinesiska staten. Men fortfarande anses Google höra till ”de goda” (till skillnad från exempelvis Microsoft som får mycket kritik från diverse idealistiska håll). Frågan är hur länge det håller: om Google kommer att fortsätta växa och ta över mer och mer, eller om inte bubblan till slut måste spricka.
Google Scholar är den del av Googles tjänster som jag funnit mest intres- sant ur biblioteksperspektiv. Google försöker här konkurrera med befintliga, och dyra, söktjänster och databaser och inbjuder till samarbete med bibliotek.
Samtidigt är det en ganska undangömd tjänst fortfarande, och Google tycks lägga mer krut på annat. Men jag är ändå intresserad av att se i vilken mån Google Scholar används bland bibliotekarier, och om det finns en tendens till att användningen blir större och större även där. Och om Google Scholar (och därigenom Google i stort) fortfarande anses vara ”the good guy”. Jag tänker mig att det inte är särskilt ”fint” att googla efter information som bibliotekarie vid ett forskningsbibliotek, men att det ändå görs i högsta grad. Jag menar att med Googles ständigt ökande popularitet finns det anledning att anta att Go- ogle Scholar kommer att vinna mer mark ju närmare en skarp version sök- tjänsten kommer.1 Användare i gemen är vana vid att använda vanliga Google
1 Google Scholar är fortfarande i sk betaversion, dvs under utveckling. ”Skarp version” kallas den färdiga produkten.
och känner sig därmed bekant med Google Scholars funktioner, och därför är det lätt till hands att använda Google Scholar när en sökning ska genomföras.
Det skulle vara intressant att undersöka vilka tänkbara effekter det kan med- föra, om Scholars täckning är så bristfällig som ibland påstås. Dock, eftersom en sådan undersökning skulle vara svår att genomföra då det finns lite infor- mation från Google själva, och då söktjänsten ännu efter två år är i betaversion och därmed kan väntas genomgå ständiga förbättringar och förändringar, får den undersökningen tillstå till ett senare tillfälle.
Syftet med min uppsats är istället att undersöka hur bibliotekarier, vid skilda bibliotek, ställer sig till användningen av Google Scholar. Jag vill under- söka i ungefär hur stor omfattning svenska bibliotek formellt har slutit sig till Google Scholar, och jag vill se vilka attityder och vilka förhoppningar eller farhågor och kunskaper enskilda bibliotekarier har om söktjänsten. Jag vill veta om Google Scholar är känt och använt och om bibliotekarier rekommenderar söktjänsten till låntagare eller ej, och i så fall varför eller varför inte. Här av- gränsar jag mig till forskningsbibliotek samt huvudsakligen bibliotekarier med ansvar för databaser och webbtjänster, detta för att på bästa sätt få en överblick av hur det ser ut på forskningsbiblioteken idag. Jag har inte använt mig av folkbiblioteken för att hitta informanter då min bedömning är att de har tillgång till för få informationsresurser för att deras låntagare ska få ut särskilt mycket av Google Scholar. Forskningsbibliotek har i allmänhet en betydligt större mängd e-resurser att erbjuda och därmed finns det också en större anledning för informationssökare vid dessa bibliotek att använda Google Scholar. Därför bedömer jag också att det vid forskningsbibliotek bör finnas fler bibliotekarier som är förtrogna med Google Scholar vilket är något av en förutsättning för att intervjuerna ska bli användbara.
En andra del i undersökningen är att se vilka attityder som har synts i press och media sedan Google Scholar lanserades för två år sedan, framför allt från bibliotekarier eller personer med biblioteksrelaterade intressen, för att få en vidare bild av attityderna.
1.2 Disposition
Jag kommer, efter denna inledning med syfte och avgränsning, att allmänt be- skriva Google och Google Scholar som fenomen. Därefter presenterar jag tidi- gare forskning som följs av teori- och metodval.
Avsnitt fyra är själva undersökningen där min primära undersökning, enkätresultaten, presenteras först. Därefter presenteras undersökningen av artiklar.
I avsnitt fem gör jag en analys av undersökningsresultaten och diskuterar denna. Uppsatsen avslutas sedan med en kortare sammanfattning samt litteraturlista.
2. Om Google och Scholar
2.1 Google
”Googles målsättning är att organisera världens information och göra den till- gänglig och användbar överallt.”2 Så enkelt, och så ambitiöst, formulerar Google sin målsättning på sin webbplats. Initiativet till Google togs av Larry Page och Sergey Brin i ett studentrum på Stanford University i mitten av 90- talet.3 Tio år senare har söktjänsten expanderat enormt. Google kan nu erbjuda en mängd verktyg för nätanvändaren. Förutom den vanliga söktjänsten och Google Scholar finns till exempel webmail, en karttjänst, ett program för bild- hantering (Picasa) och Google Docs & Spreadsheet som är ett sorts nätbaserad office-paket med ordbehandling och kalkylblad. Gemensamt för alla funktioner är att de är gratis.
Det som har gjort Google till en sådan populär sökmotor är framför allt deras sätt att sortera sökresultat, PageRank. Sökresultaten sorteras efter hur relevanta de är. Så här går det till, enligt Google själva:
PageRank-tekniken: PageRank utför en objektiv mätning av webbsidornas betydelse genom att lösa fler än 500 miljoner variabler och 2 miljarder termer. Istället för att räkna direktlänkar tolkar PageRank en länk från sida A till sida B som en röst för sida B från sida A. Sedan utvärderar PageRank en sidas betydelse efter antalet röster den fått.
PageRank värderar även betydelsen av den sida som röstar, eftersom röster från vissa sidor är värda mer, och på så sätt ger den länkade sidan mer värde. Viktiga sidor rankas högre och visas först i sökresultatet. Googles teknik använder nätets sammanlagda intelligens för att bestämma hur viktig en webbsida är. Det förekommer ingen mänsklig faktor eller manipulation av resultaten och tack vare detta anser användarna att Google är en objektiv informationskälla som inte påverkats av köpta rankningar.
Analys av hypertext-matchning: Googles sökmotor analyserar även sidans innehåll.
Googles teknik analyserar hela innehållet på en sida, inklusive teckensnitt, underavdelningar och var varje ord finns, istället för att bara skanna efter sidbaserad text, vilket av webbplatspublicister kan påverkas med metataggar. Google analyserar även
2Google.com –Företagsinformation, http://www.google.se/intl/sv_ALL/corporate/index.html, (4/12 2006).
3 Ibid.
innehållet på angränsande sidor så att det säkras att resultatet är det bästa möjliga för användarens sökning.4
Google sammanfattar sin filosofi i tio punkter:
1. Focus on the user and the else will follow.
2. It’s best to do one thing really, really well.
3. Fast is better than slow.
4. Democracy on the web works.
5. You don’t need to be at your desk to need an answer.
6. You can make money without doing evil.
7. There’s always more information out there.
8. The need for information crosses all borders.
9. You can be serious without a suit.
10. Great just isn’t good enough.5
2.2 Google Scholar
Google Scholar har funnits sedan november 2004 och är en söktjänst som vänder sig till akademiker, forskare och studenter som behöver hitta forskningsrelaterade artiklar. I skrivande stund är Google Scholar fortfarande i betaversion. Bland sökträffarna finns både abstracts, fulltexter och citeringar.
Vissa fulltexter är gratis medan andra kräver betalning eller ett användarkonto hos ett bibliotek som är anslutet till Google Scholar. Sökträffarna ordnas med PageRank, liksom i ”vanliga” Google-sökningar, något som skiljer ut Google Scholar från andra vetenskapliga söktjänster och databaser. Förespråkarna menar att de mest relevanta artiklarna hamnar högt upp i träfflistan, vilket gynnar effektiviteten hos den som söker.6 Kritiken har mest handlat om att det kan vara möjligt att manipulera webbsidor så att de hamnar högre upp i rankningen, något som är möjligt att göra i den vanliga Google-söktjänsten.7
I Google Scholar kan användare ställa in vilket bibliotek de tillhör (t.ex.
har jag som student tillgång till Uppsala universitetsbiblioteks resurser) och meningen är att den sökande i sin sökträff ska få en länk till sitt bibliotek där han eller hon kan få artikeln i fulltext. Söktjänsten är gratis och det är även
4 Ibid.
5Google Corporate Information – Our Philosophy:
http://www.google.se/intl/sv_ALL/corporate/tenthings.html (26/7 2007).
6 Martin Kesselman & Sarah Barbara Watstein: ”Google Scholar and libraries: point/counterpoint”
(2005), s. 381.
7 Lars Iselid: ”Anurag Acharya: ’Jag kan inte svara på frågor om Google’ (2005), s. 4.
gratis för biblioteken att bli länkade till. Länkningen görs vanligen via en så kallad länkserver, SFX.8
På Google är man förtegna om vilka databaser och tidskrifter som är indexerade. Enda sättet att ta reda på det är genom att själv undersöka saken genom trial and error. Att det inte går att veta vilka tidskrifter som täcks in är förstås en källa till irritation hos forskare och andra intresserade. Om detta är något som kommer att läggas till i ett senare skede är dock väldigt oklart. Lars Iselid från Umeå universitetsbibliotek intervjuade i Biblioteksbladet Anurag Acharya, en av personerna bakom Google Scholar. På en rak fråga om en lista över publikationer kommer att finnas tillgängliga i framtiden svarade han vagt:
”Det är en utmaning att få fram en tillfredsställande lista över detta”.9 Något som går att utröna är dock att Elseviers många tidskrifter och databaser inte är inkluderade i indexeringen, de har uppenbarligen inte släppt in Google i sina databaser.10
2.3 Tidigare forskning
Internet är ett sådant snabbt växande fält att forskningen blir minst sagt flyktig.
En bok om söktjänster och Internet som skrevs för fem år sedan kan i stort sett anses som oanvändbar idag. Därför kan en stor del av den Internetforskning som har gjorts lämnas därhän, då den inte är aktuell längre. Läsaren bör hålla i minnet att mycket av den forskning som är presenterad nedan möjligen skulle få andra resultat om den gjordes idag, särskilt de som gjordes på Google Scholar när söktjänsten var helt ny.
Så vitt jag vet har inget större forskningsprojekt genomförts med fokus på Google, men jag tvivlar inte på att det kommer. Google Scholar är med sin ungdom också en ganska outforskad söktjänst, akademiskt sett.
2.3.1 Péter Jacsó
Péter Jacsó, från University of Hawaii, har gjort en del jämförelser mellan Google Scholar och andra söktjänster, bland annat Web of Science, för att testa hur Google Scholar står sig gentemot konkurrenterna.11 I en artikel från en
8 ”SFX är ett länkningssystem som, via en meny som öppnas i ett pop-up-fönster, möjliggör länkning från en artikelreferens i en databas till artikeln i fulltext.” Högskolebiblioteket i Halmstad: SFX FAQ
<http://bibweb.hh.se/bibliotek/samsoek/sfx-faq.html> (4/2 2007).
9 Iselid, s. 5.
10 Ibid., s. 3.
11 Jacsó, Péter: ”Comparison and analysis of the citedness scores in Web of Science and Google Scholar”
(2005b).
konferens i Thailand jämför han citeringar från artiklar publicerade i Asian Pacific Journal of Allergy and Immunology.12 För Web of Science var citeringsträffarna 1355 för 675 indexerade tidskrifter. Google Scholars motsva- rande resultat var 595 citeringar för 680 indexerade tidskrifter. Resultatet är som synes nedslående för Google Scholar, Web of Science identifierar långt fler citeringar från ungefär samma mängd artiklar. Jacsó menar att Google Scholars enda förtjänst är att den är gratis, att den annars missar alltför många viktiga tidskrifter samt är allt för dålig på att ranka och indexera på ett tillfreds- ställande sätt.13
I en artikel i Online Information Review går Péter Jacsó igenom för- och nackdelar i Google Scholar som det såg ut i november 2004.14 Inte heller då var han särskilt imponerad av Google Scholar. Fördelar han ser är att Google indexerar utifrån fulltexter och inte bara utifrån bibliografiska data. Han konstaterar också att de som har bäst nytta av Google Scholar är de bibliotek som prenumererar på indexerade databaser, då det blir väldigt enkelt när sökaren kan komma till rätt källa direkt från Google Scholar.
Den största nackdelen, enligt Jacsó är Googles hemlighetsmakeri angående vilka tidskrifter och databaser som Google Scholar har indexerat. En annan är att Google Scholar inte indexerar filer som är större än 100-129 kB, vilket gör att en betydande del utestängs från sökträffarna. Google talar heller inte om i vilken omfattning, och hur ofta, söktjänsten uppdateras, vilket Jacsó listar som en nackdel. Han finner också, genom en testsökning på dels en tidskrifts egen sida och dels i Google Scholar, att Google Scholar inte har indexerat alla år- gångar av den aktuella tidskriften (Nature) utan att en stor del inte dyker upp i sökträffarna. Det lönar sig bättre att söka på plats än att använda Google Scholar, vilket knappast var utvecklarnas intention. Slutsatsen är att alltför mycket information inte dyker upp på Google Scholar och att risken är att viktig forskning aldrig kommer den sökande tillhanda.15
2.3.2 Studenters erfarenhet av samsökningsverktyg
En svensk studie är den nyligen genomförda Students experience of Metalib and Google Scholar, där Google Scholar jämförs med Metalib/Samsök.16
12 Ibid.
13 Ibid.
14 Péter Jacsó: ”Google Scholar: the pros and the cons” (2005a) , s. 208.
15 Jacsó, (2005a), s. 214.
16 Glenn Haya, Wilhelm Widmark & Else Nygren: Students experience of Metalib and Google Scholar (2006).
Studien är gjord i ett samarbete mellan Uppsala universitet och Stockholms universitetsbibliotek och är gjord för BIBSAM.
Rapportförfattarna har studerat 32 C- och D-studenter när de sökt efter material till sin uppsats via Metalib och Google Scholar. Hälften av informanterna hade tidigare erfarenhet av söktjänsterna, hälften hade det inte.
Studiens resultat visar att informanterna inte var nöjda med någon av sök- verktygen, men att Google Scholar gav något bättre resultat än Metalib.
Författarna föreslår att detta till stor del har grund i att informanterna, i 20-års- åldern, har mångårig vana vid Google och är vana vid hur Google fungerar;
man behöver inte nödvändigtvis stava rätt, det går snabbt och inga booleska operatorer behövs.
Författarna anser egentligen att varken Metalib eller Google Scholar är till- räckliga som förstahandsalternativ för studenter. Dock föreslår de att bibliotek ska ha Google Scholar tillgängligt via SFX-server. Det är värt det då Google är ett så pass använt medium för studenter och då är det att föredra att biblioteket gör det så pass användbart som möjligt.
2.3.3 Neuhaus med flera
I tidskriften portal: Libraries and the Academy har Chris och Ellen Neuhaus, Alan Asher samt Clint Wrede, samtliga bibliotekarier vid University of
Northern Iowa, publicerat en studie där de har jämfört Google Scholar med 47 olika databaser.17
Studien visar att Google Scholars styrkor för närvarande ligger inom täckningen av naturvetenskapliga och medicinska databaser, Open Access samt enskilda utgivares databaser.18
Svagheterna ligger i täckningen av samhällsvetenskapliga och humanistiska domänerna samt en övervikt åt engelskspråkiga artiklar.19
2.3.4 Bilder och tillitsmodellen
Geoffrey Bilder har publicerat en teoretisk ansats som bygger på tillit. Han menar att publicering på Internet bygger på en annan form av tillit än vad man i akademiska kretsar är van vid, och det är något man måste ta till sig.20 Att publicera på Internet har inte samma effekter och fungerar inte på samma sätt
17 Chris Neuhaus m fl: ”The Depth and Breadth of Google Scholar: An Empirical Study” (2006), s. 128.
18 Ibid., s. 133.
19 Ibid.
20 Geoffrey Bilder: ”In Google We Trust?” (2006) .
som den traditionella publiceringen i tidskrifter. Bilder jämför steget till online publicering med skiftet från muntlig/handskriven tradition till tryckt publicering.
Bilder menar att de allra flesta webbfenomen går igen om en fas av under- minerad tillit. Denna tar följande form, med Bilders ord:
• System is started by self-selecting core group of high trust technologist (or specialist of some sort).
• System is touted as authority-less, non-hierarchical, etc. But this is not true (see 1).
• The general population starts using the system.
• The system nearly breaks under the strain of untrustworthy users.
• Regulatory controls are instituted to restore order. Sometimes they are automated, sometimes not.
• If the regulatory controls work, the system is again touted as authority-less, non- hierarchal, etc. But this is not true (see 5).21
Bilder påpekar, och min erfarenhet måste ge honom rätt, att anmärkningsvärt många företeelser på Internet har genomgått dessa steg, och ibland flera gånger.
Bilder menar att för att ett Internetfenomen, och han tar förutom Google upp exempelvis auktionssajten Ebay och shoppingsajten Amazon, ska vara framgångsrikt krävs att de har förmågan att verka pålitliga. Orsaken till att Google har blivit så framgångsrikt tillskriver Bilder till stor del deras Page Rank-teknik som fick dem att slå ut tidigare konkurrerande söktjänster som Altavista.
2.3.5 Magisteruppsatser
Linda Grandsjö och Victoria Hörnlund har skrivit en magisteruppsats vid Lunds universitet med titeln Folkbibliotekariers användning av sökverktyg på webben i referenstjänst (2003). De kommer fram till att Google är den största söktjänsten och att Artikelsök är den största databasen. Bakomliggande faktorer till hur folkbibliotekarier använder sökverktyg är deras yrkeserfarenhet, antalet timmar i yttre tjänst samt om de har genomgått kurser i sökning på internet.22 Undersökningen genomfördes som en enkät som
21 Ibid.
22 Linda Grandsjö & Victoria Hörnlund: Folkbibliotekariers användning av sökverktyg på webben i referenstjänst (2003), s. 55 f.
skickades ut till referensbibliotekarier vid 33 folkbibliotek i Skåne under hösten 2002.23
Vid institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap i Borås skrev Cecilia Andersson och Marie Pilbrant 2005 en magisteruppsats där de jämför Google Scholar och Scirus. Deras ansats är att utvärdera och jämföra söktjänsterna ur ett återvinningseffektivt perspektiv. De gör en mycket praktisk utvärdering genom att utgå från ett antal informationsbehov, utformande av sökfrågor och sedan relevansbedömningar av sökträffarna.24 Det resultat de kommer fram till är att ingen av sökmotorerna är fullkomlig, utan att de istället kompletterar varandra bra.25
23 Ibid., s. 10.
24 Cecilia Andersson & Marie Pilbrant: Google Scholar eller Scirus för vetenskapligt material på webben? (2005), s. 30.
25 Ibid., s. 43.
3. Teori- och metodval
3.1 Teori
3.1.1 Principen om minsta möjliga ansträngning
Georges Zipfs (1902-1950, lingvist och filolog) ”principle of least effort” har blivit en populär teori att använda sig av inom informationsvetenskapen, för- modligen på grund av att den helt enkelt överensstämmer bra med hur människor i gemen tillgodogör sig information.26 I och med att jag väljer att utgå ifrån Zipfs teori är min utgångspunkt att de som söker efter information använder det sätt och den väg som är dem mest bekant. Detta ligger förstås till Googles fördel: många är vana vid Googles gränssnitt och söktjänst, och då är det ett naturligt steg att använda Google Scholar också, utan att kanske egentligen veta om man kommer att få den bästa informationen på det sättet.
Thomas Mann har tagit Zipfs teori och anpassat den till biblioteksverksamhet i sin bok Library Research Models. Mann hävdar att människor i allmänhet tenderar att använda enkla söktjänster framför de som ger det bästa resultatet. Svaret är då inte att, som tendensen har varit, skylla på lata användare utan att göra söktjänsterna mer lättanvända.27 Mann skriver:
First, given a choice between a system of access of information that is perceived as easy to use and one that is perceived as difficult, most researchers will choose the easy path alone, regardless of the fact that it may offer lower-quality content. And second, even experienced researchers and senior scholars tend to follow the slope of a system that makes some channels easy and others difficult to use – or difficult even to perceive in the first place.28
26 Donald O Case: Looking for information. A Survey of Research on Information Seeking, Needs, and Behaviour (2002), s. 140.
27 Thomas Mann, Library Research Models. A Guide to Classification, Cataloging, and Computers (1993) s. 91-101.
28 Ibid., s. 99 f.
Den tesen stämmer bra överens med en anekdot som Björn Iselid hänvisar till i sin artikel om Google Scholars skapare:
I en enkät som John Regazzi från Elsevier gjorde inför ett föredrag på NFAIS annual conference 2004 ställde han följande fråga till bibliotekarier och forskare: Vilka vetenskapliga och medicinska resurser använder du eller är du förtrogen med?
Bibliotekarierna svarade Science Direct, ISI Web of Science och PubMed. Forskarna svarade Google, Yahoo och PubMed.29
Ska man dra denna teori till sin spets är det ju egentligen bara att lägga ner alla mer komplext utformade databaser och söktjänster – då forskare och studenter ändå kommer att använda sig av Google och nöja sig med den information de hittar där eftersom de inte vill anstränga sig mer än nödvändigt (vilket teoretiskt sett skulle kunna få en förödande konsekvens för forskningsresultaten). Den Nya Zeeländska vetenskapsbibliotekarien Bruce White har dock en annan syn på saken, han har skrivit om minsta motståndets lag i förhållandet till Google Scholar:
It is important not to overstate the dangers inherent this wish for simplicity; we should bear in mind that users of scholarly information are not passive consumers – they bring to the search process a body of existing knowledge and a reasonable expectation of what they should and will find. These critical users will not be easily satisfied by anything less than comprehensive and high quality information. 30
Med andra ord: man ska inte underskatta forskarna (och inte studenterna heller för den delen). De har vanligen en god förkunskap och vet ungefär vad de för- väntar sig att hitta, och om de inte finner det via de enkla sökvägarna (d.v.s Google och liknande) vänder de sig till andra informationskanaler.
Vad jag menar, och vad jag kommer utgå ifrån i den här uppsatsen, är att människor i allmänhet dock utgår ifrån minsta motståndets lag - man börjar leta efter information på det enklaste, mest lättillgängliga sättet. Att då, som ut- vecklare, kunna kombinera ett enkelt gränssnitt och ett användarvänligt sök- verktyg med högkvalitativa resultat är, och ska vara, det ultimata och mest eftersträvansvärda. För det bästa är naturligtvis om den första plats en person letar på också är det bästa och det som ger bäst resultat.
29 Iselid, s. 3.
30 Bruce White: ”Examining the Claims of Google Scholar as a Serious Information Source” (2006), s.
10.
3.1.2 Dervin och sense-making
En intressant bi-teori är Brenda Dervins teori om sense-making som har ut- vecklats alltsedan 1970-talet.31 Dervin menar att människor skapar mening i sina liv genom att förnuftiggöra sina upplevelser och att det är viktigt att ta reda på hur detta görs.32 Utgångspunkten i sense-makingteorin är att människor och företeelser utvecklas steg för steg, och att omständigheterna hela tiden förändras.33 En situation där det finns ett informationsbehov har föregåtts av ett avbrott i individens förmåga att förnuftiggöra sin värld. Det har blivit ett stopp i systemet, ett avbrott, och personen står oförstående och måste hitta ett sätt att överbrygga detta (d.v.s. hitta information).34 Detta visualiseras i en modell: situation – gap/bridge – outcome. Situation är den kontext i vilken informationsbehovet uppstår; gap är avbrottet som beskrivs ovan – glappet innan informationsbehovet är tillfredsställt; bridge är hur personen väljer att överbrygga avbrottet; outcome är konsekvensen av hela sense- makingprocessen.35
I det här sammanhanget har alltså Google Scholar rollen av bridge. Sök- tjänsten är det medel individen använder för att tillfredsställa sitt informations- behov, och för att ta sig vidare. Därför är det också viktigt att söktjänsten är användarvänlig; att den uppfyller människors behov på bästa sätt så att resultatet blir tillfredsställande.
Anledningen till att jag valt att presentera just sense-makingteorin här är för att jag vill belysa hur viktig användarvänligheten är för söktjänster. Om det är så att Google Scholar är lättare att använda för informationssökarna, jämfört med mer traditionella vetenskapliga söktjänster som exempelvis Emerald, så vill jag hävda att det är tungt vägande till Googles fördel. Det kan betyda att
”bron” är lättare åtkomlig och det bör alltid vara eftersträvansvärt.
Dervins hävdande att omständigheter hela tiden förändras är också vägande i mitt val, eftersom Internet i sig själv är ett föränderligt medium. Av de klassiska teorierna om informationssökning (av Dervin, Wilson, Saracevic, Taylor m.fl.) är ingen anpassade med tanke på Internet och webbsöktjänster.
Det finns all anledning att tro att sökbeteendet har förändrats i och med Internets stora utbredning de sista tio åren. Människor blir alltmer vana vid att söka information, samtidigt som det inte betyder att kunskaper om analytiska
31 Brenda Dervin & Michael Nilan: ”Information needs and uses” (1986) s. 20.
32 Reijo Savolainen: ”Informationssökning och informationsbehov” (2003) s. 88.
33 Ibid., s. 89.
34 Dervin & Nilan s. 21.
35 TD Wilson: ”Models in information behaviour research” (1999) s. 253.
sökningar på något sätt har ökat. Tvärtom finns anledning att tro att det slumpmässiga surfandet (”browsandet”) efter information ökar, på bekostnad av noggrant utformade sökfrågor. Det har till exempel visats i några studier på barns webbsökningar. 36 ”Browsing” behöver heller inte nödvändigtvis vara en mindre effektiv metod för att hitta information. Det är dock ett ämne för vidare studier, och inte för det aktuella forskningsproblemet.
3.2 Metod
Syftet för undersökningen är som sagt att undersöka forskningsbiblioteks attityder gentemot Google Scholar. Metoden jag främst använder mig av är en form av övergripande enkäter som har e-postats till universitetsbiblioteken i Sverige. Eftersom ett visst bortfall alltid uppstår har enkäter skickats till fler än som varit helt nödvändigt för studien. Frågorna var till exempel vad biblioteken har för uppfattning om Google Scholar i nuläget (om det ens är bekant) och om det används på biblioteket och i så fall varför/varför inte. I de fall det användes frågades också efter fördelar/nackdelar.37
Jag har valt att göra intervjuerna Internetledes, via e-post, framför allt av effektivitetsskäl, men min bedömning är att effektiviteten inte påverkar kvaliteten negativt. Då mina informanter är spridda över större delen av Sverige hade det varit logistiskt svårt att utföra intervjuerna ansikte mot ansikte. En annan fördel med e-postbaserade intervjuer är att det inte finns samma risk för missförstånd/informationsbortfall som vid muntliga intervjuer.
Det krävs inget moment av transkribering, utan informanterna får möjlighet att i lugn och ro formulera sig och sedan finns informationen direkt och oredigerat i mitt förvar.38
E-post har den fördelen att det är relativt flexibelt och inte ses som så betungande av respondenterna. Det finns naturligtvis nackdelar med denna metod också. E-post kan lätt bli bortglömda eller förbisedda, men det ger också möjlighet att svara när tid finnes, vilket underlättar för informanterna.
Undersökningen utformades som en enkät, dock med öppna svar på frågorna. Närmast kan metoden liknas vid en halvstrukturerad intervju, men omfattningen på materialet blir mindre med e-post. 11 frågor skickades ut där
36 Se Bilal & Kirby samt Schachter, Chung & Dorr.
37 För fullständiga enkäten: se bilaga.
38 Malin Sveningsson, Mia Lövheim & Magnus Bergquist: Att fånga Nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning (2003), s. 92.
informanterna har ombetts att formulera sina egna svar. Vissa frågor var enkla ja- och nejfrågor medan andra uppmuntrade ett resonerande svar.
Undersökningen e-postades i januari 2007. I det första utskicket låg under- sökningen med som en bilaga, och svaren var ytterst få. Efter ett par veckor gjorde jag ett till utskick då jag lade enkäten i själva mejlet. Då blev också responsen betydligt bättre.
Som komplettering till enkäten studerar jag också diverse artiklar om Google Scholar, framför allt de som har anknytning till hur biblioteken ska ställa sig till söktjänsten. Det har varit en diskussion om detta, och det har framkommit både kritik och lovord. Jag vill ha en komplettering till enkäterna för att kunna ha ett större material att arbeta med, och också för att kunna ut- röna attityder hos bibliotekarier som kanske lagt mer möda och tid på sina argument för eller emot än vad som kan tänkas komma fram i en enkät.
4. Undersökning
Som tidigare beskrivits indelas undersökningsdelen av uppsatsen i två delar; en del behandlar resultaten av min undersökning av bibliotekariers attityder vid svenska högskole- och universitetsbibliotek, en andra del behandlar attityder hos bibliotekarier runt om i världen som jag kunnat utröna ur diverse tidskrifts- artiklar.
4.1 ”Använder du Google Scholar” – undersökning av svenska bibliotekariers användning och attityder
I mitten av januari skickade jag ut e-post till 31 utvalda bibliotekarier på svenska forskningsbibliotek med en förfrågan om de ville medverka i en undersökning om attityder till Google Scholar. Undersökningen gick främst ut till bibliotekarier med uttalat ansvar för e-resurser, i de fall jag inte kunnat utröna någon sådan person skickades e-posten till en bibliotekschef. Jag under- strök också i brevet att mottagaren fick skicka undersökningen vidare till en kollega om han/hon inte ansåg sig vara rätt person att svara på undersökningen.
Efter två veckor skickade jag ut en påminnelse och en vecka senare hade jag fått 12 svar på undersökningen. Eftersom svaren låg väl spridda bland universitetsbiblioteken ansåg jag att det var ett tillfredsställande, om än lågt, svarsantal.
De i undersökningen medverkande bibliotekarierna arbetar vid följande bibliotek:
Göteborgs universitetsbibliotek (Gub) 1 Karlstads universitetsbibliotek (Kau) 1 Linköpings universitetsbibliotek (Liub)
2 Lärarhögskolans bibliotek (Lhs) 1 Mittuniversitetets bibliotek (Miun) 1 Stockholms universitetsbibliotek 1
(Sub)
Södertörns högskolas bibliotek (Sh) 1 Uppsala universitetsbibliotek (Uub) 2 Växjö universitetsbibliotek (Vxu) 2
Alla informanter har inte svarat på alla frågor varför antal svar nedan inte alltid stämmer med antal informanter.
Fråga 1: Vilka söktjänster/databaser brukar du själv använda för att hitta information?
39Gub: ”Relevanta bibliotekskataloger och artikeldatabaser inom ämnet.”
Kau: ”Jag använder huvudsakligen ämnesdatabaser men även Google Scholar och vanliga Google, helt beroende på vilka behov som föreligger.”
Liub1: ”Indexerade databaser för vetenskaplig information. Google för övrigt.”
Liub2: ”I mitt arbete de som jag rekommenderar till låntagare. För snabb koll på nätet oftast Google men även Yahoo, Gigablast och andra sökmotorer.”
Lhs: ”CSA, EBSCO, Proquest, Web of Science; Google Scholar, Libris m fl.”
Miun: ”Yahoo, Live.com, Google och ämnesdatabaser.”
Sub: ”Det beror alldeles på frågans art förstås. Konsulterar alltid de databaser som ligger på bibliotekets webbplats och som är ordnade efter ämne. Sedan kompletterar jag också med allmänna databaser och ofta med Google Scholar, gärna avancerad sökning.”
Sh: ”Det beror helt på frågeställningen! Jag använder en hel del olika sök- tjänster/databaser i arbetet. NE, Google, Libris, Miks (vår lokala katalog) m.m.”
Uub1: ”Ne eller annat uppslagsverk (exvis Oxford reference online), filosofi - REP-online, Libris. Artikelsök, internationella motsvarigheter till dessa senare. Kommunernas hemsidor o.s.v. Även Google/Yahoo o.a vid mera allmänt hållna frågor eller vid letning efter internationella adresser till för- lag och så. Kort sagt - det som passar.”
39 Informanternas svar är exakt återgivna med undantag för felstavningar och dylikt, som är rättade.
Vxu1: ”I mitt jobb använder jag väldigt många databaser. Det går inte att räkna upp alla. När jag gör en enkel sökning på webben blir det oftast Google.”
Vxu2: ” ELIN (samsökning av databaser), Google, Google Scholar, Libris, NE, EB, enstaka övriga betaldatabaser…”
Sammanfattning
Många av informanterna svarade rätt allmänt att det beror på vad de söker. De flesta (8 stycken) nämnde dock Google, och 4 stycken nämnde Google Scholar.
Andra söktjänster som togs upp av mer än en informant var ne.se, Yahoo och Libris webbsök.
Fråga 2: Vilka söktjänser/databaser brukar du rekommendera till låntagare?
Gub: ”Referensdatabaser eller fulltextdatabaser inom ämnesområdet.”
Kau: ”Jag arbetar huvudsakligen med studenter inom hälsa och vård och då rekommenderar jag Medline och Cinahl. Det beror på frågeställningen, vill de bara veta lite om något ämne börjar vi ofta i Google Scholar.”
Liub1: ”Se fråga 1.” (Indexerade databaser för vetenskaplig information.
Google för övrigt.)
Liub2: ”EI-village, Scopus, CSA Illumina.”
Lhs: ”Ovanstående + Google Scholar” (CSA, EBSCO, Proquest, Web of Science, Libris.)
Miun: ”Ingen speciell det beror helt på informationsbehovet”
SUB: ”Ja, det blir ju också med utgångspunkt från bibliotekets förteckning över databaser och då också beroende på ämnen.”
SH: ”Libris. Artikelsök. Mediearkivet. Presstext. NE. Miks. Sen utifrån ämnet en hel del ämnesdatabaser (se utbudet på vår hemsida http://www.sh.se/bibliotek ).”
Uub1: ”Den eller de som passar till frågan, elektroniskt eller tryckt. Det spelar inger roll bara låntagaren hittar bra svar eller ledning för vidare berabetning. ”
Vxu1: ” Scirus, All the web, Google/Google Scholar, Ask.com,, Megablast.
oaister”
Vxu2: ” Samma… ” (som fråga 1)
Sammanfattning
Svaren skiljde sig inte särskilt från svaren på fråga ett. Slutsatsen att bibliotekarier använder ungefär de söktjänster de rekommenderar kan dras. Det är naturligtvis helt beroende på vad låntagaren har för behov.
Fråga 3 och 4: Känner du till Google Scholar och har du använt den?
Samtliga svarande svarade jakande på båda frågorna. De känner till Google Scholar, och de har använt sig av söktjänsten, om så bara för en jämförelse ibland.
Fråga 5: Har det bibliotek där du jobbat anslutit sig till Google Scholar (så att era låntagare kan få tillgång till resultaten de får på en Google Scholar-sökning genom era resurser)?
Om ja: varför?
Kau: ”Ja. Därför att det är en bra söktjänst för studenter.”
Liub1: ” Ja. Det är en bra tilläggstjänst där man kan hitta en del annat som inte som är svårt att hitta på annat håll. Dessutom finns där pre prints och gratisversioner av en del artiklar.”
Liub2: ”För att låntagarna via vår SFX-länkning skall komma åt de e-resurser som det länkas till.”
Lhs: ”Som ett led i metalib/samsöksprojektet. För att öka tillgängligheten till våra resurser.”
Miun: ”För att underlätta för låntagarna.”
Sub: ”Studenter och låntagare använder Google i väldigt hög grad. Nu finns ju även Google Scholar som är kvalitetskontrollerad så det är värdefullt att kunna använda sig av den här sökmotorn också.”
SH: ”Det är väl bra att vårt material är sökbart på så många sätt som möjligt.”
Om nej, varför inte?
Vxu1: ”Nej. Det finns på önskelistan, vi har diskuterat det vi har inget att invända mot att göra det.”
Vxu2: ”Nej, vi kör bara Google Scholar genom proxyservern så att studenter och forskare kan komma åt våra fulltexter var de än sitter. Vi har ELIN som samsökningstjänst för våra databaser (produkt utvecklad av Lunds universitet). I Google Scholar får man än så länge en stökigare träfflista och vet dessutom inte riktigt vad man söker i. Den stora databasen Science Direct från Elsevier verkar t.ex. inte indexeras i sin helhet av Google Scholar, vilket gör att sökningarna i Google Scholar inte blir heltäckande för Växjös del. När vi får ordning på vår länkserver (SFX) kommer vi att koppla denna till Google Scholar.”
Sammanfattning
Sex bibliotek svarar ja, medan två stycken inte ännu har anslutit sig (Växjö universitetsbibliotek och Göteborgs dito). Resterande har lämnat frågan blank.
Orsakerna till att inte ansluta sig är p.g.a av osäkerhet av ansvarsfrågan samt framför allt pga av brister i serverhantering och dylikt men även osäkerhet i Google Scholars kvalitet.
Fråga 6: Använder du själv Google Scholar när du söker information?
Om ja: varför?
Gub: ”Ja, snabbheten att lokalisera (inte bara egna) resurser.”
Liub2: ”Ibland, ett snabbt sätt att få ett svar – även om det är ett svar med många reservationer.”
Lhs: ”Som ett komplement till de licensierade resurserna. Ofta för att göra breda sökningar på udda, avgränsade ämnen. Framförallt när de licensierade databaserna inte räcker till.”
Sub: ”Både Google och Google Scholar. Får ofta relevanta träffar faktiskt.”
Vxu2: ”Det fungerar bra som komplement till övriga söktjänster.”
Om nej: varför inte?
Liub1: ”Sällan. Andra databaser är bättre.”
SH: ”Jag tycker Google är bättre, annars söker jag hellre i Libris eller andra databaser direkt.”
Vxu1: ”Sällan. Använder oftare Scirus eller Oaister.”
En av informanterna från Uppsala universitetsbibliotek har inte svarat på denna fråga men anger i ”Övriga kommentarer” varför han inte använder Google Scholar: ”Använder inte Google Scholar, vi har bra databaser som täcker våra ämnen och det finns även andra -gratis- prylar att tillgå inom ämnena.”
Sammanfattning
Fem svarar ja på frågan, fem nej. Som orsak till att använda Scholar anges framför allt sökmotorns snabbhet och enkelhet, samt att Google Scholar är ett bra komplement till andra resurser.
De som inte använder Google Scholar anger som orsak till det framför allt att de anser att andra databaser är bättre och det finns en tendens till att se Google Scholar som en omväg till informationen – man söker hellre direkt i Libris exempelvis. Har man mer kunskaper tenderar man att söka sig direkt till källan.
Fråga 7: Rekommenderar du Google Scholar i ditt arbete?
Om ja: varför?
Gub: ”Snabb, enkelt - finns länkat bland sökresurser och ingår i SFX-menyn.”
Liub2: ”Ibland och att användas med försiktighet.”
Lhs: ”Se ovan” (fråga 6: ”Som ett komplement till de licensierade resurserna.
Ofta för att göra breda sökningar på udda, avgränsade ämnen. Framförallt när de licensierade databaserna inte räcker till.”)
Sub: ”Jag rekommenderar ofta Google Scholar som ett viktigt komplement.
Tycker som sagt att sökspindeln är ett bra komplement och där finns ju en länk till SUB.”
SH: ”Ibland. Som en alternativ sökväg.”
Vxu1: ”Som ett alternativ till Scirus.”
Vxu2: ”Ja, med ovanstående reservationer. Som sagt, det utgör ändå ett komplement till övriga databaser, men befinner ju sig ännu så länge på betanivå och är ingen fullödig produkt.”
Om nej: varför inte?
Liub1: ”Sällan”
Miun: ”Rekommenderar hellre Windows Live Academic.”
SH: ”Ibland får man konstiga sökresultat.”
Uub1: ”Nej. Som sagt, det finns andra vägar.”
Sammanfattning
Sju svarar att de rekommenderar Google Scholar, framför allt som ett alternativ till andra sökvägar. Alla betonar särskilt att det är ett komplement och att det ska användas med försiktighet.
De fyra som har svarat att de inte rekommenderar Google Scholar säger att de hellre rekommenderar andra sökvägar, som Windows live academic som för övrigt kan räknas som direkt konkurrent till Google Scholar, och att de helt enkelt tycker att det finns bättre alternativ.
Fråga 8: Vilka fördelar anser du att Google Scholar har?
Gub: ”Se ovan.” (Snabbhet, enkelhet.) Liub1: ”Se ovan” (Snabbhet.)
Liub2: ”En fri söktjänst, enkel att använda.”
Lhs: ”Se ovan. Samt – användarna är vana att söka i Googlegränssnittet.”
(Fråga 6: ”Som ett komplement till de licensierade resurserna. Ofta för att göra breda sökningar på udda, avgränsade ämnen. Framförallt när de licensierade databaserna inte räcker till.”)
Miun: ”Enda fördelen är ett gränssnitt som är välbekant”
Sub: ”Den är ju enkel att söka i och studenterna är vana att söka i Google. Jag brukar rekommendera avancerad sökning där man kan avgränsa till exempel i tid eller ämne.”
SH: ”En möjlighet att samsöka flera resurser.”
Vxu1: ”Hitta något snabbt.”
Vxu2: ”När Google Scholar blir heltäckande (om den blir det) och dessutom får ordning på sina träfflistor och får en bättre koppling till tryckt material
och Google Books, så är den layoutmässigt den enklaste att söka i. En stor fördel är att man söker i ett index, vilket gör att man får liten svarstid.”
Sammanfattning
Det övervägande svaret här är att Google Scholar är enkelt att använda och ger snabba svar, samt att den som söker känner igen sig från vanliga Google- söktjänsten. Informanten från Mittuniversitetet, som annars är negativ till Google Scholar, uttrycker det krasst: ”Enda fördelen är ett gränssnitt som är välbekant”.
Informanterna är också medvetna om att Google Scholar är under utveckling. Växjöbibliotekariens svar är ett tydligt och bra exempel på detta.
Fråga 9: Nackdelar?
Gub: ”Svårt att beskriva omfånget kronologiskt eller ämnesmässigt – vad ingår? Senfärdig indexering av t ex PUBMED.”
Liub1: ”Svårsökt. Oindexerad. Innehåller kopior av artiklar som inte alltid är identiska med de publicerade.”
Liub2: ”Enkelheten kan vara bedräglig. Ovisshet om vad index byggs av, dvs.
vilka källor Google scholar använder, ovisshet om hur ofta den uppdateras, begränsningar i sökmöjligheter.”
Lhs: ”Lite vildvuxet. Viss osäkerhet om källorna.”
Miun: ”Träfflistorna innehåller mycket mindre info än Windows Live Academic”
Sub: ”Man kan få alldeles för många träffar. Nu kommer ju de mest relevanta oftast först, men det kan vara förvirrande.”
SH: ”Ibland något förvirrande resultat.”
Vxu1: ”Många irrelevanta länkar.”
Vxu2: ”Dålig transparens, dvs man vet inte vad man söker i. Stökiga träfflistor (gäller särskilt tryckt material). Ofullständig (se ovan).”
Sammanfattning
Att man tenderar att få förvirrande resultat, irrelevanta länkar och att man inte vet vilka källor man söker i är det samlade intrycket hos informanterna samt att man tenderar att få för många sökträffar.
Tankar om Google Scholars framtid och utveckling (fråga 10, 11)
De två sista frågorna i undersökningen var övergripande sådana där informanten uppmanades att själv spekulera i hur Google Scholar kommer att uvecklas; om söktjänsten kommer att expandera eller försvinna, dominera eller existera parallellt och vilka konsekvenser detta skulle kunna få i stort.Ett intressant resonemang kommer från Växjö universitet (Vxu1):
[…]beror på hur andra tjänster kommer att användas och om Google väljer att köpa upp sina konkurrenter. Jag räknar inte med att tjänsten ska finnas på särskilt lång sikt. Det är att lura sig själv. Bättre att använda den när den finns och förstå att det är kommersiella krafter bakom som gör att tjänsten kan försvinna eller förändras över en natt.
Informanten har här en ganska luttrad och realistisk syn på Google Scholar. Att
”ta det för vad det är” och inte bli för beroende av en söktjänst som inte är öppen om sina framtida intentioner kan tyckas vara klokt. Detta har för övrigt också uttryckts av Terry Reese, utvecklare av flera tjänster och program som används på bibliotek, i stil med EBSCO:
[…] this is another example of the library community looking to shift responsibility for some of its services to an outside vendor, and in this case, a vendor that provides no assurances that the service will be maintained.40
Kort sagt: det är farligt att lita för mycket till en tjänst som man inte kan lita på att den kommer att finnas kvar för alltid. Några sådana tendenser kan inte utrönas ur undersökningen dock. Bibliotekarierna verkar vara tillräckligt luttrade för att inte onyanserat hänga på Googles segertåg.
Den andra informanten från Växjö universitet (Vxu2) fortsätter resonemanget:
Det är alltid faror med monopolliknande dominans där pengar och makt finns inblandade.
Sättet som Google Scholar indexerar på, sättet som de rankar träffarna på och sättet som de kopplar citeringslänkarna/relationslänkarna på kan få alltför stort genomslag och antingen leda till att forskare eller forskningsintitutioner genomskådar systemet och ut- nyttjar det för egen vinning, eller att systemet manipuleras av utomstående antingen ut- ifrån eller inifrån Google Scholar. Ett scenario skulle också kunna vara att Google Scholar först i egenskap av gratistjänst utmanövrerar liknande kommersiella produkter på marknaden, för att sedan successivt övergå till att bli en betaltjänst.
40 Bonnie Parks: ”An interview with Terry Reese” (2005), s. 307.
Att Google dock genom konkurrens kan hjälpa till att öka kvaliteten på redan existerande söktjänster uttalas också (här från Uppsala universitet):
Än så länge måste den [Google Scholar] uppfattas som ett komplement och inte som ett förstahands val, där vi rekommenderar databaser som vi köper och som är bättre strukturerade, och där man också vet urvalsprinciperna.
Men det hindrar inte att en sådan gratisresurs som Google Scholar på sikt kan bli ett alltmer seriöst alternativ till våra ofta väldigt dyra databaser. Dessa känner väl också att det bränns och får skärpa sig. Särskilt Web of Knowledge har ryckt upp sig på senare tid, men då kanske i första hand pga konkurrens från den ganska nystartade databasen Scopus.
4.2 Åsikter uttryckta i artiklar
Det har förekommit en hel del artiklar i tidskrifter och press angående Google Scholar och dess vara eller inte vara. Här tar jag upp några exempel på bibliotekariers åsikter om Google Scholar, uttryckta i tidskrifter.
Det är viktigt att ha i bakhuvudet när man läser dessa artiklar att många skrevs strax efter att Google Scholar lanserats. Överhuvudtaget är det viktigt att minnas att söktjänsten förmodligen uppdateras och förbättras kontinuerligt och därför kan sökresultat bli föråldrade.
Referaten av artiklarna är av olika omfattning, vilket är avsiktligt. I vissa av artiklarna finns det en poäng i att jag går igenom innehållet mer omfattande, i andra har jag gjort bedömningen att ett kortare referat av artikelförfattarens åsikter är tillräckligt.
4.2.1 Banks
Marcus A Banks vid Frederic L. Ehrman Medical Library vid New Yorks uni- versitet var tidigt ute med en artikel i Biomedical Digital Libraries som disku- terade Google Scholar och Google Print.41 Google Print är ett omdiskuterat digitaliseringsprojekt som Google startade tillsammans med universitetsbibliotek i Harvard, Oxford, Michigan, Stanford och New York 2004. De två projekten, Scholar och Print, lanserades ungefär samtidigt men där Google Scholar fick uppmärksamhet i en begränsad forskaranknuten krets fick Google Print stor uppmärksamhet över hela världen. Ur upphovsrättslig synpunkt är det förstås en känslig fråga att digitalisera skyddade verk.
Vad gäller Google Scholar, som är det som ligger i uppsatsens intresse, menar Banks att bibliotekarier måste övervaka Google Scholars utveckling och
41 Marcus A Banks: ”The excitement of Google Scholar, the worry of Google Print” (2005).
informera användare om dess begränsningar. Han menar också att när användare börjar använda Google Scholar och ser vilka begränsningar som finns i tillgänglighet (när söktjänsten används utan att vara knuten till något bibliotek, min anm.) kanske öppenheten gentemot open source ökar av bara farten.
4.2.2 Burright
Marian Burright, ”Life Sciences Librarian”, vid University of Maryland, utvärderade i början av 2006 Google Scholar i Issues in Science and Technology Librarianship. Burright tycks ha en framför allt negativ inställning, hon tycker inte att Google Scholar når upp till andra fria sökmotorer, som PubMed. Hon skriver:
It’s lack of authority control for basic data elements such as author names and publication titles greatly limits its ability to sustain a serious scientific and technical research audience as an exclusive source of literature. Its speedy search engine and voliminous output are tradeoffs that a researcher must consider weighing against accuracy and thoroughness in a literature search. As a free Internet search engine, Google Scholar falls short of another free search engine such as PubMed.42
Med andra ord: Google Scholar må vara snabbt och ge många resultat, men de sämre sökresultaten är inte värda besväret.
4.2.3 Friend
Journal of Electronic Publishing publicerade vintern 2006 en artikel av Frederick J. Friend. Friend är knuten till universitetsbiblioteket vid University of Michigan och i artikeln ger han sin syn på Google Scholar och hur han tycker att framtidens Google Scholar bör fungera.43
Han påpekar först att bibliotekarier måste ta till sig att Google inte bara används av ungdomar som inte ”kan” bättre, utan även forskare använder till stor del Google för att söka information. Och de använder Google av samma anledningar som alla andra: det är snabbt, enkelt och ger många och breda sökträffar.
Friend menar att en av Google Scholars stora fördelar är att söktjänsten kombinerar Googles styrkor (enkelhet, relevanta sökträffar etc.) med en ansats till att vara specialiserad.
42 Marian Burright: ”Google Scholar – Science and Technology” (2006).
43 Frederick J Friend: ”Google Scholar: Possibly Good for Users of Academic Information” (2006).
Friend förutspår att Google och Google Scholar kommer fortsätta att vinna mark, och att både företeelser som Google och Open Source har förutsättningarna för att skaka informationssamhället i dess grundvalar. Google borde titta närmare på Open Source-rörelsen och även se till att de lyssnar på den akademiska världen och vad denna vill ha av en söktjänst.
4.2.4 Gardner & Eng
Bibliotekarierna Susan Gardner och Susanna Eng har gjort en jämförelse, publicerad i Library Hi Tech News 2005, mellan Google Scholar och PsycINFO, ERIC och SSCI för att testa Google Scholars täckning och träffsäkerhet. Artikelförfattarna har bakgrunder inom samhällsvetenskapen och ville testa hur Google Scholar stod sig mot de mer traditionella databaserna. De använde termen ”homeschooling” som sökord i de tre databaserna och Google Scholar. Undersökningen ägde rum 2/6 2005.44 Sökningarna visar att man får klart flest träffar i Google Scholar, men då det är mindre kvalitetskontroll på träffarna kan man ifrågasätta hur relevanta dessa är.45 Träffarna i Google Scholar har också en sämre aktualitet än de andra databaserna.
Artikelförfattarna föreslår att det beror på att Google tar hänsyn till antal citeringar, och äldre artiklar har en större tendens att vara citerade fler gånger.
Hälften av träffarna var från 1995 och tidigare. Google Scholar har där också ett stort tillkortakommande i att det inte går att sortera träffarna efter datum.46
När det kommer till träffarnas relevans är däremot Google Scholar över- lägset de andra databaserna.47 Faktum är att PsycINFO och Web of Science får avsevärt sämre resultat i relevans.48 Artikelförfattarna kritiserar dock det faktum att träffarna i Google Scholar inte nödvändigtvis är relaterade till en specifik disciplin (som samhällsvetenskap) och efterlyser en möjlighet att sortera efter ämne.49
Många träffar tenderar att återkomma flera gånger i Google Scholars träff- lista, i olika format. Gardner & Eng konstaterar att det kan krävas någon med goda kunskaper i informationssökning för att lista ut vilken som är den ur- sprungliga källan.50
44 Susan Gardner & Susanna Eng: ”Gaga over Google? Scholar in the Social Sciences” (2005), s. 42.
45 Ibid., s. 43.
46 Ibid.
47 Ibid., s. 43 f.
48 Ibid., s. 43, table 1.
49 Ibid., s. 44.
50 Ibid.
Gardner & Eng kommer till slutsatsen att Google Scholar vid artikelns till- blivande inte kunde tävla med de stora samhällsvetenskapliga databaserna.
Men då det är anledning att tro att Google Scholar ändå kommer bli populärt är det upp till bibliotekarier att veta dess styrkor och svagheter.51 De anser att det är viktigt att referensbibliotekarier sätter sig in i Google Scholar, eftersom tendenser pekar på att studenter gärna använder söktjänsten eftersom de känner igen dess gränssnitt.52 Vidare betonar de styrkan i att Google Scholar är gratis att använda både för användare och bibliotek: ”If Google Scholar lives up to its promise, institutions of higher learning may no longer need to subscribe to and pay for the fee-based databases that are so pervasive today”.53
Google Scholar bör dock, enligt författarna, snarare vara ett komplement än ett alternativ till de traditionella informationskällorna.54
4.2.5 Hamaker & Spry
Chuck Hamaker och Brad Spry vid Atkins library, University of North Carolina Charlotte, betonar i mars 2005 att vad de än skriver om Google Scholar är sannolikheten stor att det snabbt blir inaktuellt. Deras artikel i tid- skriften Serials bygger på hur Google Scholar såg ut i december 2004.55
Chuck och Hamaker efterlyser framför allt sådant som Google inte lämnar ut information om:
Google Scholar is scholarly to a point, but what it does not include is important. If we understand correctly what it does index, it is time to get on with the much larger job of identifying more trusted scholarly sources. [---] They might consider this a proprieraty, but we really need to know – what is the list of completely indexed trusted sources?56
Författarna understryker dock att även om det finns brister i Google Scholars täckningsområde, gör citeringsindexeringen att man får träff på många artiklar som inte är indexerade av Google (exempelvis artiklar publicerade via Pub- Med) och på så sätt kan man åtminstone identifiera deras existens.57
51 Ibid.
52 Ibid., s. 42.
53 Ibid.
54 Ibid., s. 44.
55 Chuck Hamaker & Brad Spry: ”Key Issue – Google Scholar” (2005), s. 70.
56 Ibid.
57 Ibid., s. 72.
4.2.6 Vine
Rita Vine, bibliotekarie med specialintresse för informationssökning på Internet, utvärderade i januari 2006 Google Scholar för Journal of the Medical Associations räkning. Rita Vine kommenterar det faktum att mycket inte är känt om hur Scholar fungerar, samt också att söktjänsten verkar vara starkast inom naturvetenskap, särskilt medicin.58 Hon påpekar att det fortfarande är ett användbart och bra sökverktyg, men begränsat, det är inte bra nog. Men ofta behövs bara tillräckligt bra och det menar hon att Google har förstått:59
Much like the Google search engine, Google Scholar is designed to find something good enough for the task at hand. So often, that task is not comprehensive or exhaustive research that requires a turbo-charged database but is a senior high school assignment, a college paper, or other thing that just needs to get done as painlessly as possible. Google understands that most searchers are not interested in searching or learning complex search skills. They are interested in finding something and finishing the task. While high-quality, comprehensive, and sophisticated medical search resources have no substitute when the task calls for them, they are not always necessary.60
Som positiva saker nämner Vine att Google Scholar är snabbt och enkelt och att det har en ämnesbredd som är användbar. Men det finns också mycket att ogilla skriver hon: den totala bristen på insyn, samt att Google inte har brytt sig om bibliotekariers oro och frågor om Google Scholar.61
Vine menar slutligen att Google Scholar har sin plats vid medicinska bibliotek, men att bibliotekarier har en uppgift i att upplysa att enkelt inte är ett subsitut för bra.62
4.2.5 White
Bruce White är bibliotekarie vid Massey University Library på Nya Zeeland. I den Nya Zeeländska tidskriften The New Zealand Library & Information Management Journal gjorde han hösten 2006 en omfattande genomgång av Google Scholars fördelar och nackdelar, och även av diverse undersökningar av Scholars funktion och täckning. Han har också gått igenom debatten om Google Scholar som har varit sedan lanseringen 2004 och sammanfattar de negativa synpunkterna som följer:
58 Rita Vine: ”Google Scholar” (2006).
59 Ibid.
60 Ibid.
61 Ibid.
62 Ibid.
• att Google Scholars täckning är ofullständig
• att träffarna är ostrukturerade och inkonsekventa
• bristen på formell indexering
• många inkorrekta träffar, som härrör från de algoritmer Google använder på en stor och varierad massa av information
• relativt bristfälliga sökalternativ
• dess oförmåga att sortera sökresultat efter datum63
Men han har också kommentarer om Google Scholars styrkor:
• Med Google Scholar söker man ofta i fulltextartiklar istället för i abstracts, som är fallet på flera andra håll. Detta ger ett bättre sökresultat.
• det går att precisera sökdefinitionerna på ett bättre sätt i Google Scholar och därigenom hitta annars gömda dokument.
• täcker ett brett spektrum av framför allt stora akademiska tidskriftartiklar
• artiklar med hög relevans hamnar högt i träfflistan.64
Vissa av dessa punkter är sådant som har diskuterats tidigare, exempelvis hur mycket information Google Scholar egentligen täcker. Bruce White jämför sökresultat i Google Scholar med JSTOR, Medline, ISI Web of Knowledge och flera andra välkända söktjänster och anser täckningen i Google Scholar vara tillfredsställande.65
Det faktum att Google har låtit sina robotar gå in i fulltextdatabaser anser White vara särskilt positivt: ”The ability to locate terms and references within whole documents from thousands of journals places Google Scholar in a class of its own and the evidence suggests that conventional sources are not able to match its performance.66
63 Bruce White: ”Examining the Claims of Google Scholar as a Serious Information Source” (2006), s.
11.
64 Ibid., s. 21.
65 Ibid., s. 13-21.
66 Ibid., s. 21.
För att bibliotekarier ska rekommendera Google Scholar tycker White att det är vissa spörsmål som måste utredas först: vilka områden som Google Scholar täcker och vilka de inte täcker lika bra; vilka områden som hellre behöver en annan källa för att den sökande ska hitta bra svar; ger sökmotorn tillgång till tillräckligt mycket kvalitetsmaterial för att det ska vara värt att inkludera den på bibliotekets webbplats?67 Som sammanfattning av hans hela intryck av Google Scholar skriver White:
Google Scholar is not an adequate replacement for the existing bibliographic information structures and given the manner in which it is constructed it is doubtful that it ever could be. On the other hand it is a valuable supplement and provides both a reality check and a new approach to information searching that is reminiscent of the impact made by citation indexing in the 1960s.68
67 Ibid., s. 13.
68 Ibid., s. 23.
