I
D ISCLOSURE
– H UR REDOVISAS KUNDFORDRINGAR BLAND SVENSKA STORFÖRETAG ?
VT 2014:CE16
Magisteruppsats i företagsekonomi för civilekonomexamen Elias Alakir Antonio Boras
II
Förord
Vi vill inleda med att tacka vår handledare Hossein Pashang, universitetslektor inom Institutionen Handels- och IT-högskolan, som har bidragit med bra vägledning under studiens gång. Samtidigt vill vi rikta ett stort tack till de opponenter som har gett oss inspiration och bra feedback.
Borås, maj 2014
_________________________ ___________________________
Elias Alakir Antonio Boras
III
Svensk titel: Disclosure – Hur redovisas kundfordringar bland svenska storföretag?
Engelsk titel: Disclosure – How does the larger Swedish companies present their account receivables?
Utgivningsår: 2014
Författare: Elias Alakir och Antonio Boras Handledare: Hossein Pashang
IV Abstract
Accounting receivables is a very complex post. The post is relatively hard to evaluate correctly and it has a great effect on the company's financial situation and financial risk. IAS 1 p.3 has some unspecific requirements regarding how accounting receivables are displayed in the annual reports. This leads to an increase of differences in how accounting receivables are presented.
The purpose of this study is to give a better understanding of how accounting receivables are presented in the annual reports, and to interpret and analyze how disclosure of accounting methods in annual reports facilitates the understanding of the content in the annual reports.
For the purpose to be achieved, 24 companies were studied.
The study showed that even though all the companies which were researched are in the large cap on OMXS30 there are big differences in disclosure of information in their way of presenting financial information. Some of the companies had a more detailed description of their chosen accounting method, while some others only had a post of account receivables in their balance sheets. The analysis of accounting in practice has led to the conclusion that regulation of account receivables needs to be expanded. The introduction of a more detailed regulation could facilitate the comparability in the accounting and also increase the understanding of accounting methods, appreciations and categorization of accounting.
Keywords: Accounting receivables, collective method, individual method, legislation.
V Sammanfattning
Redovisningen av kundfordringar är komplex. Posten är förhållandevis svår att värdera och en felaktig värdering kan förvränga företagets finansiella ställningar. IAS 1 p.9 har ett fåtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar.
Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.
Syftet med studien är att ge en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i årsredovisningar underlättar förståelsen av innehållet i rapporteringar. För att syftet ska uppnås studerades 24 företag.
Studien visade att även fast alla undersökta företag är börsnoterade (på large cap OMXS30) så råder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillämpande redovisningsmetoder. En del av företagen hade en detaljerad beskrivning av vald värderingsmetod medan en del andra knappt hade någon information förutom en post, kundfordringar, i balansräkningen. Analysen av redovisning i praktiken har lett till slutsatsen att reglering av redovisning av kundfordringar behöver utvidgas. Införandet av mer detaljerad reglering kan underlätta jämförbarheten i redovisningen samt ökad förståelse av redovisnings metoder, uppskattningar, och kategoriseringar av redovisningen.
Nyckelord: kundfordringar, kollektiv metod, individuell metod, lagstiftning
VI
Förkortningslista
IAS International Accounting Standards
IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committee IFRS International Financial Reporting Standards ÅRL Årsredovisningslag [1995:1554]
BFL Bokföringslag [1999:1078]
VII
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... - 1 -
1.1 Bakgrund ... - 1 -
1.2 Problemdiskussion ... - 3 -
1.2.1 Redovisningsproblem av kundfordringar ... - 3 -
1.2.2 Disclosureproblem ... - 4 -
1.3 Forskningsfrågor ... - 6 -
1.4 Syfte ... - 6 -
1.5 Avgränsning ... - 6 -
2 Metod ... - 7 -
2.1 Introduktion ... - 7 -
2.1.1 Vad är ett dokument ... - 7 -
2.1.2 Observationer ... - 7 -
2.1.3 Innehållsanalys ... - 8 -
2.2 Tolkning ... - 8 -
2.2.1 Vad är tolkning ... - 8 -
2.2.2 Tolkning av data ... - 9 -
2.2.3 Datainsamling ... - 9 -
2.2.4 Urval av studieobjekt ... - 10 -
2.3 Studiens kvalitet ... - 10 -
2.3.1 Reliabilitet ... - 10 -
2.3.2 Trovärdighet och begränsning ... - 11 -
2.3.3 Källkritik ... - 11 -
2.3.4 Objektivitet ... - 11 -
3 Teori... - 12 -
3.1 Disclosure ... - 12 -
3.1.1 Legitimitetsteori ... - 13 -
3.1.2 Instutionell teori ... - 14 -
3.1.3 Intressentteorin ... - 15 -
3.1.4 Verkligt värde ... - 16 -
3.1.5 Frivilliga upplysningar ... - 16 -
3.1.6 Obligatoriska upplysningar ... - 17 -
3.2 Individuell metod ... - 19 -
3.3 Kollektiv metod ... - 19 -
3.4 Global method/ Aging method ... - 19 -
3.5 Åldersanalys ... - 20 -
3.6 Kundfordringar i relation till omsättning ... - 21 -
4 Empirisk undersökning ... - 23 -
4.1 Presentation av företagen ... - 23 -
4.1.1 Antal anställda ... - 23 -
4.1.2 Omsättning... - 24 -
4.1.3 Kundfordringar ... - 24 -
4.2 Disclosure av kundfordringar ... - 25 -
4.2.1 Kundfordringar i relation till omsättning ... - 25 -
4.2.2 Kundfordringar - Historiskt uppvisande ... - 26 -
4.2.3 Åldersanalys av kundfordringar ... - 26 -
5 Analys ... - 29 -
5.1 Teknisk analys ... - 29 -
5.1.1 Åldersanalys ... - 29 -
5.1.2 Historiskt uppvisande ... - 30 -
5.1.3 Kundfordringar i relation till omsättning ... - 30 -
5.1.4 Tre kriterier disclosure av kundfordringar ... - 31 -
5.2 (Makro-analys) ... - 32 -
VIII
5.2.1 Redovisningsskillnader ... - 32 -
5.2.2 Disclosure ... - 33 -
6 Slutsatser ... - 36 -
6.1 Huvudfrågan är att identifiera och belysa hur företag redovisar kundfordringar... - 36 -
6.2 Vilka kriterier tillämpas och finns det något samband bland företagen vid disclosure av kundfordringar? ... - 36 -
6.3 På vilket sätt informeras redovisning av kundfordringar genom noter? ... - 37 -
7 Avslutande diskussion ... - 38 -
7.1 Förslag till fortsatt forskning... - 38 -
8 Referenslista ... - 39 -
- 1 -
1 Introduktion
1.1 Bakgrund
När en försäljning av en vara eller tjänst har uppstått på kredit till en kund så klassificeras den försäljningen som en kundfordran. Kunden förväntas ha betalat sin skuld till företaget efter att angiven kredittid har gått ut. Om en betalning inte har skett vid kredittidens slut så ska företagen återspegla detta i sin redovisning (Årsredovisningslagen 1995:1554).
När en kreditförsäljning uppstår så sker följande: varulagret minskas med kostnaderna för de sålda varorna, kundfordringarna ökar med försäljningspriset, och skillnaden blir vinsten, vilken adderas till balanserade vinstmedel (Kontus, 2013). Redovisning av kundfordringar kan dock inte beskrivas endast utifrån dess effekt på varulagret. Kundfordringar är en av de viktigaste posterna i redovisningen som i allt högre grad har använts som ett verktyg för att ge en mer förskönad bild av företags lönsamhet. Kundfordringar används inte bara för att öka lönsamheten utan även för att kommunicera en positiv bild av risk till omvärlden. Det kan även användas både i syfte att manipulera konton i redovisningen som påverkar resultaträkningen samt att omstrukturera balansräkningen för att exponera den finansiella ställningen som mindre riskfylld (Pashang, 2010).
Kundfordringar är ett viktigt management verktyg för att styra rapporteringar. En kundfordran får redovisas i balansräkningen om det är sannolikt att man kommer få in betalning i framtiden. När posten inte längre uppfyller kravet av en kundfordran - på grund av att den är betald, eller bedömdes vara en konstaterad kundförlust - så ska den tas bort från balansräkningen (IFRS 9 p.1).
Det finns olika uppfattningar om hur man ska klassificera en kundfordran. Klassificeringen av kundfordringar är inte problemfri. Paton (1922) menar att kundfordringar är en ”rätt till pengar” – inte pengar i sig- och att det inte är korrekt att kundfordringar klassificeras som likvida medel. Paton (1922) rekommenderar därför att kundfordringar ska klassificeras som immateriella tillgångar. IASB anser istället att kundfordringar är likvida medel och att det ska kategoriseras som finansiella instrument (IAS 39 p.47).
Det finns olika uppfattningar om vad som ska inkluderas inom begreppet kundfordringar.
Studie av redovisningspraxis visar en otydlig bild av begreppet kundfordringar. I begreppet kundfordringar ingår bland annat Note Recievable och Trade Recievable. Note Recievable definieras som omsättningstillgångar om betalningen sker inom ett år. Om en fordran ska betalas på längre tid ska den klassificeras som Trade Receivable. Det som skiljer Note Receivable från Trade Receviable är att i Note Receivable separeras och dokumenteras räntan för sig. När det rör sig om Trade Receivable så separeras inte räntan, utan den är i en klumpsumma med fordran. Det skapar en svårighet att upptäcka vad som är kundfordringar, och vad som är ränteintäkter. IASB tillför inga detaljerade hänvisningar på hur man ska klassificera kundfordringarna (Pashang, 2010).
Kundfordringar är normalt kortfristiga och klassificeras därför som omsättningstillgångar. En normal kredittid för en kundfordran är 30 dagar. Kredittiden kan dock sträcka sig till en längre period men om inget annat anges så brukar man räkna med en kredittid på 30 dagar som
- 2 -
standard. Kredittiden varierar ofta beroende på hur stort lånebeloppet är. Större lånebelopp brukar resultera i längre kredittid. Det kan vara svårare att betala tillbaka ett större lån på en kortare kredittid för mindre företag som oftast har begränsad kassalikviditet. Studier av redovisningspraxis visar att även en del gamla kundfordringar redovisas bland kortfristiga omsättningstillgångar (Lönnqvist, 2006).
Enligt Chambers and Lacey (1994) utvecklar företag kreditpolicys i samband med kundfordringar. En kreditpolicy består av fyra variabler: Kredittid, rabatter som ges vid tidig betalning, kredit standards och insamlingspolicy. De tre huvudsakliga frågorna i hanteringen av kundfordringar är till vem krediten ska förlängas, villkoren för krediten och tillvägagångssättet som används för att samla in pengarna (Chambers and Lacey, 1994). Det största beslutet gällande kreditpolicy i samband med kundfordringar är fastställandet av summan och villkoren för krediten till kunderna. Den totala summan av kundfordringar vid varje given tidpunkt beror på två faktorer: volymen på kreditförsäljningen och den genomsnittliga tiden mellan försäljning och insamlingen av likvida medel. Kreditvillkoren som erbjuds har en direkt inverkan på de tillhörande kostnaderna och intäkterna som genereras från kundfordringar. Om kreditvillkoren är snäva så kommer det bli mindre handel på kredit och färre kundförluster, men det blir samtidigt lägre försäljning och reducerade vinster. När ett företag överväger förändringar i sin kreditpolicy för att förbättra sina inkomster så måste lönsamheten stegvis jämföras med kostnaderna för rabatten och alternativkostnaden i samband med större investeringar genom kredithandel (Kontus, 2013).
Intäkter kan ses som en av de kritiska faktorerna för ett företags lönsamhet. Dock måste dessa intäkter konverteras till likvida medel eftersom likvida medel är en kärna i varje företag.
Innan intäkterna konverteras till likvida medel, eller ”verkliga pengar”, så behandlas de som kundfordringar. Varje kundfordring för risker med sig så som exempelvis sen betalning eller i värsta fall utebliven betalning. Dessa risker kan skapa kedjeeffekter i hela företagets ekonomi (Salek, 2005 )
Investeringar i kundfordringar utgör en betydande del av den kortsiktiga ekonomiska förvaltningen, speciellt för tillverkande företag. Företag säljer vanligtvis varor och tjänster både kontant och på kredit. Företagen föredrar hellre en försäljning kontant till skillnad från kredit, men den växande konkurrensen tvingar de flesta företag att erbjuda betalning på kredit.
Ökningen av kreditandel leder till upprättandet av kundfordringar (Pinches, 1984).
Enligt Paton (1922) bör redovisning kontinuerligt förändras för att kunna hålla jämna steg i utvecklingen gällande företags ekonomiska tillväxt och förändringar. En av de faktorer som ligger bakom dagens ekonomiska tillväxt är utvecklingen av företagens lednings policys för kreditförsäljning. En ökning av kreditförsäljning kan dock skapa utrymme för en fördelaktig påverkning av klassificeringen i balansräkningen. Ökningen av kreditförsäljning förstorar den materiella storleken av kundfordringar och ökar storleken på företagets inventarier. Förutom de nämnda förändringarna så påverkas även fördelningarna av värdet mellan kategorierna omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Exempelvis skapas en minskning av likvida medel genom en ökning av kundfordringar, samt ett behov av att öka inventarier i samband med den proportionella ökningen av försäljningen. (Pashang, 2010) betonar att en ökning av kundfordringar orsakar en kedja av effekter på en rad av tillgångar på balansräkningen samt de regler för beräkningar och värderingar.
En del företag använder sig av kreativ redovisning för att forma sin balansräkning och resultaträkning åt det håll som man känner är mest lämpligt för stunden. Kreativ redovisning
- 3 -
tenderar att hamna utanför lagens ramar och är därför skadlig inte bara för företagen själva utan även för utomstående intressenter. Strategisk och kreativ redovisning skapar en falsk bild om företagets nuvarande situation vilket skapar en hel del kedjeeffekter. Utomstående intressenter samt finansiärer är några som påverkas av felaktig redovisning av kundfordringar.
En av lösningarna mot den kreativa redovisningen kan vara att ge utomstående intressenter ett större ansvar i att ta reda på hur företagen väljer att redovisa sina siffror så att de alltid ger en sann och rättvisande bild om företagets nuvarande tillstånd (Naser, 1992).
1.2 Problemdiskussion
1.2.1 Redovisningsproblem av kundfordringar
Kundfordringar är svåra att redovisa enligt objektivitetsprinciper då de är osäkra till sin karaktär. Svårigheten ligger i att veta till vilket värde man ska ta upp kundfordringen till. Det finns alltid skillnader mellan bokfört värde och verkligt värde av kundfordringar. Ett problem är hur en sådan skillnad värdemässigt ska bedömas och redovisas. Ytterligare problem är att man är oviss om kunden kommer att betala fordran överhuvudtaget. Får man ingen betalning på grund av att kunden exempelvis har gått i konkurs så har man en konstaterad kundförlust.
Redovisning av konstaterade kundförluster tillför en redovisnings risk och kan leda till manipulation i redovisningen (Eldon S. Hendriksen, 1992). Det måste tilläggas att det aktuella fokuset på ”fair-value”-redovisning har påverkat redovisningen av kundfordringar.
Kundförluster måste uppskattas och matchas till relevanta intäkter. Det vill säga att redovisning av konstaterade kundförluster separeras från fair-value redovisning baserat på uppskattningar (Eldon S. Hendriksen, 1992).
Pashang (2010) hävdar att både resultaträkningen och balansräkningen påverkas av redovisning av kundfordringar. Vidare hävdar han att det är resultaträkningen som påverkas mest om redoviningen inte följer de standarder eller föreskrifter som hänvisar till kriterierna för god redovisningssed. En ökning av kundfordringar skapar ett större problem för redovisning av kundfordringar. Problemet är att när kundfordringar ökar påverkas kundförlusterna oproportionellt. Ibland kan ökningar av kundfordringar relateras till företags tillväxt. Den bilden är inte rättvis och återspeglar inte företagets faktiska tillväxt. I dåliga tider expanderas kundfordringar genom ökad kreditförsäljning, å andra sidan ökar kundförluster i högre takt. Problemet är att vissa företag avstår från modifieringar relaterade till uppskattning av kundförluster när kreditförsäljningar ökar (Pashang, 2010).
Uppskattning och redovisning av kundförluster behandlas på olika sätt. Det finns olika nyanser i hur en manager väljer att planera behandlingen av kundfordringarna (Salek, 2005 ).
Kundfordringar måste redovisas utifrån den materialet och mängder av transaktioner som kontext i vilken dem praktiseras eller genomförs i. Generellt kan man observera tre behandlingar av kundfordringar:
Individuell behandling
Kollektiv behandling
Blandning (”Grey-zone”)
Alla tre typerna av behandlingar kan kopplas till olika standarder och principer i redovisning.
- 4 -
Inom den individuella behandlingen så behandlas två ramverk: ”legala metoden” och
”ekonomiska metoden”. Vid tillämpning av legal metod så är nedsättning av kundfordringen inte tillåten när myndigheterna har bestämt att kunden är insolvent (oförmögen att betala). Till följd av beslutet reduceras posten kundfordringar. Enligt den här metoden kan endast konstaterade kundförluster påverka nedskrivningen. Den ekonomiska metoden tillåter nedsättning av kundfordringarna på basis av riskevalueringen (Jack and Matthew, 1994). En liten del av kundfordringen tillåts att justeras varje år. Den slutliga justeringen och nedsättningen får göras när myndigheterna har bekräftat om att det rör sig om en konstaterad kundförlust (Pashang, 2010).
Den kollektiva behandlingen har balansräkningen som utgångspunkt och ibland använder man sig av de så kallade verktygen global method samt aging method vid behandling av kundfordringar. Global method är resultaträkningsorienterad som antigen visar procent på nettoförsäljningen eller ett inkomstsynsätt. Aging method är å andra sidan balansräkningsorienterad. Man fokuserar på sociala kategorier och tidsserier. Skillnaden mellan global method och aging method är bland annat att global method underlättar uppskattningen av kundförluster medan aging method istället underlättar uppskattning av nedsättningen för att kunna justera summan av kundfordringarna. (Pashang, 2010). Ett centralt problem i redovisningen är att kundfordringar ska relateras till val av metod och motivering av valet. Disclosure behövs i årsredovisningen för att företag ska kunna redogöra för val av metod samt specificering av hur metoden tillämpades. Eftersom IASB endast har krav på en matchningsprincip utan specifika regleringar så har det lett till en teknisk utveckling av praxis inom redovisningen (Pashang, 2010). Paton (1922) nämner även det kan uppstå olikheter och därmed problem när det gäller klassificeringen av kundfordringar. Han hävdar att kundfordringar ska klassificeras som immateriella tillgångar medan IASB istället anser att kundfordringar ska klassificeras som finansiella instrument (IAS 39 p.47).
Det finns olika uppfattningar om hur man ska klassificera en kundfordran. Klassificeringen av kundfordringar är inte problemfri. Paton (1922) menar att kundfordringar är en ”rätt till pengar” – inte pengar i sig- och att det inte är korrekt att kundfordringar klassificeras som likvida medel. Paton (1922) rekommenderar därför att kundfordringar ska klassificeras som immateriella tillgångar. IASB anser istället att kundfordringar är likvida medel och att det ska kategoriseras som finansiella instrument (IAS 39 p.47).
1.2.2 Disclosureproblem
Redovisning av kundfordringar kan relateras till två huvudproblem. Det ena problemet är av teknisk karaktär som presenterades i föregående avsnitt. Det andra problemet ska relateras till kravet för obligatoriska och frivilliga utlämningar av upplysningar. En del företag väljer att lämna ut en noggrann upplysning med sin årsredovisning medan andra företag tenderar att lämna ute information. Vare sig dem väljer att lämna ut mycket eller lite information så påverkas utomstående intressenter men också företaget själva av beslutet (Dunham, 1949).
Företagen som väljer att lämna extra upplysningar har en varierande kvalitet på sin information. Kvalitén av upplysningsinformation i redovisningen kan påverka företagets kapitalkostnader både på ett direkt sätt samt ett indirekt sätt. Den direkta effekten som uppstår vid mer upplysning är att företgen lättare kan få en omedelbar jämförelse i cashflow med andra liknande företag. En av de indirekta effekterna blir att företagets egen uppfattning om
- 5 -
hur deras likvida medel kommer att disponeras över den kommande framtiden blir mer noggrann och precis. Med en högre upplysning och mer öppen information kan företagen reducera sina egna kostnader samt ha en effektivare framtida planering (Lambert et al., 2007).
Väldigt lite känns till om vilken potentiell effekt och konsekvens en manipulation av redovisningen har på den praktiska delen av revision. Kedjeeffekten som skapas kan vara enorm. De som i första hand påverkas och luras av siffrorna blir intressenter och investerare som har ett behov av en rättvisande redovisning från företagen. Studier av kreativ redovisning har visat sig ha en direkt effekt på företagets balansräkning och resultaträkning. På grund av den manipulations risk samt kedjeeffekts förstörelse som är möjlig så är sanningsenliga tilläggsupplysningar av stor vikt för både företag och intressenter (Matis et al., 2012).
Chandra (2006) hävdar att det är risken som uppstår vid kortsiktiga avkastningar som speglar osäkerheten i framtiden, snarare än osäkerheten i företagets grunder. En skillnad mellan grundläggande information och exkludering av information uppstår när chefer har ett visst spelrum för att strategiskt kunna hantera sin information till utomstående. Om chefer väljer att exkludera viktig information kan det leda till att det minskar osäkerheten bland intressenter om en eventuell konkurs samtidigt som det kan öka osäkerheten om framtida kortsiktiga investeringar (Chandra, 2006).
Figur 1 Illustration av Matchningsprincipen
Figur 1 illustrerar Matchningsprincipen som kommer att ligga till grund för studien. Principen delas upp i tre delar. Kollektiv behandling, Individuell behandling och slutligen en ”Grey- zone” som är en blandning av de två föregående behandlingarna.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vår studie av vetenskapliga artiklar, rörande kundfordringar och informationsupplysning i redovisningar, leder till att följande interrelaterade problem lyftas fram.
1: Redovisningsproblem – tillämpning av uppskattningar och fair-value 2: Problem vid val av metod – individuell och kollektiv metoder
3: Disclosureproblem – obligatoriska och frivilliga upplysningar
- 6 -
Studien fokuserar huvudsakligen på behandlingen av kundfordringar utifrån den kollektiva och individuella metoden. Begreppet disclosure i samband med redovisning har en stor betydelse i vår analys och våra framställningar. Vi anser att det läggs alldeles för mycket fokus på årsredovisningar men inte lika mycket på hur de ska framställas och hur siffrorna ska redovisas. Företagen kan ha olika rutiner i sina publikationer och vi har därför valt att läsa vidare om det. Vår studie kan väcka intresse för lagförändringar inom finansiella publikationer. Ämnet vi behandlar kan vara intressant både ur ett forskningsperspektiv och ett professionsperspektiv. Studien kan vara användbar för exempelvis revisorer och intressenter som bedömer företags kreditsrisker och granskar kundfordringarna hos företagen.
1.3 Forskningsfrågor
1: Huvudfrågan är att identifiera och belysa hur företag redovisar kundfordringar.
2: Vilka kriterier tillämpas vid disclosure av kundfordringar
3: På vilket sätt informeras redovisning av kundfordringar genom noter?
1.4 Syfte
Huvudsyftet med studien är att få en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas. Ett delsyfte är att identifiera kollektiv hantering av kundfordringar från individuell hantering. Ett annat delsyfte är att reflektera, tolka och presentera disclosure av kundfordringar i
årsredovisningar.
1.5 Avgränsning
Studien avgränsar sig inom området kundfordringar till redovisningen av de tre metoderna Individuell, Kollektiv och Grå-zon. Ämnet fokuserar på behandlingar av kundfordringarna samt årsredovisningarnas upplysnings bidragande i de finansiella rapporterna. Vid studerandet används 24 företag från OMX börsen som underlag för bedömning och analys.
Det empiriska underlaget till undersökningen har varit företags årsredovisningar.
Årsredovisningarna har hämtats från internet på respektive företags hemsida. Endast de årsredovisningar som är publicerade år 2013 har använts.
- 7 -
2 Metod
Metodkapitlet presenterar studiens val av metod samt motiveringar till metodvalen. Kapitlet inleds med en metodintroduktion följt av en presentation av proceduren och tillvägagångssättet. Slutligen redogörs tillförlitligheten och kvaliteten av studien.
2.1 Introduktion
I förra kapitlet utvecklades tre syften. Krav på matchning ledde till teknisk utveckling inom redovisning av kundfordringar. Den tekniska utvecklingen är väldigt varierande och svårskådlig. Forskningsfrågorna fokuserar på just den komplexiteten.
2.1.1 Vad är ett dokument
Ett dokument kan kortfattat definieras som en bekräftelse om en händelse eller process.
Sådana bekräftelser kan produceras av individer eller grupper och kan ta flera olika former.
Det uppstår skillnader exempelvis mellan de dokument som skapats av enskilda individer och familjer i dess vardag och bekräftelserna som producerats av internationella och nationella myndigheter och företag (Hodder, 1998).
Säkerställande av dokument är en viktig fråga som innebär att förstå den information som förmedlas och de underliggande värderingar och antaganden av författaren. Det är därför viktigt att förstå både texten och dess bredare handling (Cohen et al., 2011).
(Cohen, 1999) har föreslagit att dokument bör förstås i relation till textproduktionens semiotik, alltså vilka tecken och signaler som förmedlas. Han föreslår även att dokument bör uppfattas i relation till hur meningar görs i text, hur läsarna tar mening från text, status för författarens avsikt kontra läsarens tolkning och så vidare (Cohen, 1999)
2.1.2 Observationer
All data grundar sig i slutändan på observationer. Att observera är en huvudsaklig aktivitet för empiriska vetenskaper. För att uppnå den vetenskapliga kunskapen gör forskaren några observationer av ett visst fenomen. Forskaren drar sedan slutsatser utifrån observationerna och dokumenterar hela förloppet (Lundequist, 1995).
Deltagande observationer förknippas oftast med kvalitativ forskning där observatören är instrumentet. Metoden går ut på att forskaren engagerar sig i en social miljö för att försöka få en bild av hur individerna i den specifika miljön beter sig. Deltagande observationer kan skilja sig avsevärt åt när det handlar om i vilken utsträckning som observatörerna själva är delaktiga i de sociala miljöer som ska studeras. En forskare som agerar i hemlighet gentemot individerna i miljön kallas även en fullständigt deltagande observatör. Avsikten är att inte avslöja sitt syfte att utföra en observation i omgivningen (Bryman and Bell, 2011).
- 8 -
Icke-deltagande observationer handlar om situationer där observatören lägger märke till det som sker i miljön, men utan att delta eller engagera sig i interaktionen på fältet. En icke- deltagande observation kan exempelvis utföras genom video-inspelat underlag eller i ett laboratorium med speglar där individerna är omedveten om observatörens närvaro.
Observatören strävar efter att påverka individerna så lite som möjligt (Bryman and Bell, 2011).
I den här studien baseras texten på indirekta observationer av material som redan är fastlagda.
Det handlar alltså om hur läsaren förhåller sig till texten och att tolka den. (Heine, 1994) menar att sådana observationer är svaga men mer användbara när syftet är att tolka befintlig text. Texterna som tolkas är utformade i dokument och metoden hör till dokument- studiemetoden och textanalys. I en textanalys utgår man ifrån textens olika delar genom att undersöka hur informationen ges och i vilken form (Heine, 1994).
2.1.3 Innehållsanalys
En innehållsanalys är ett empiriskt tillvägagångssätt som kan användas när information ska hämtas ut och tolkas från en given text. Siffrorna som presenteras i årsredovisningen och som tolkas är det uppenbara och lämnar lite utrymme för tolkning. Noterna i helhet lämnar däremot mer utrymme för egen tolkning då de presenteras på olika sätt (Alvesson and Karreman, 2000).
Innehållsanalysen kan utformas utifrån olika grader. En text kan tolkas antingen direkt med en mindre påverkan, eller genom att forskaren gör en egen tolkning av informationen. Det är oundvikligt att undgå en påverkan vid tolkning av text, men det skiljer i graden av tolkning (Alvesson and Karreman, 2000). Vi har valt att använda en innehållsanalys för att lättare kunna granska årsredovisningar. Fördelen med en innehållsanalys är att det lämnas mindre utrymme för tolkning gällande siffror samt resultat. Nackdelen kan dock vara att bakgrundssyftet till siffrorna inte alltid klargörs.
2.2 Tolkning
Det här avsnittet i kapitlet behandlar två områden. Avsnittets inleds med en presentation av hur data samlas in. Därefter följer en beskrivning av hur samlad data har analyserats.
2.2.1 Vad är tolkning
Att tolka något kan göras på olika sätt och beroende på personen som tolkar saken i fråga så förändras resultatet av tolkningen. Ett sätt att förklara tolkningen inom vetenskapen är genom hermeneutiken. Tolkningsmetoderna och tankesätten är urgamla och kan dateras ända tillbaka till de gamla grekerna. Hermeneutiken handlar i grund och botten om att lära sig att tolka någonting. Sammanföringen av en persons egen världsbild och föreställningsramar kontra saken eller personen som undersöks (Föllesdal, 2008).
Att kunna tolka och förstå en text om exempelvis brottsmål eller juridik kräver att man sätter in sig i en jurists föreställningsvärld för att lättare kunna tolka hur personen har uttryckt sig och vad som försöks hävas fram. Att försöka förstå ett visst tolkningsmönster är också
- 9 -
problematiken i hermeneutiken då man som person kan ha svårighet att föreställa sig någon okänd situation. Tolkning av årsredovisningar är konkretare och mer tafatt än tolkning av exempelvis historiska texter. Infallsvinkeln av en investerare har använts som utgångspunkt i studien för att underlätta tolkning och för att förklara hur årsredovisningarnas finansiella redovisning och disclosure kan tolkas (Föllesdal, 2008).
2.2.2 Tolkning av data
Begrepp Balansräkning Resultaträkning Noter/disclosure
Kollektiv x x
Individuell x
"Grey-zone" x x x
Figur 2 Tolkning av data
Illustrationen ovan visar tolkningen av data. Årsredovisningar med kollektiv metod är balansräkningsorienterade och presenterar ytterligare information i noterna. Företag som använder sig av den individuella metoden i sina årsredovisningar är resultaträkningsorienterade och presenterar mindre information i noterna. En blandning av dessa metoder kallas ”Grey-zone” som innehar både kollektiv och individuell redovisningsmetod.
Tolkning har två betydelser för studien.
Tolkning av den tekniska dimensionen av kundfordringar
Hur tolkning av den tekniska aspekten av kundfordringar kan relateras till en vidare referensram, etisk redovisning och principer.
Tolkningen av den tekniska dimensionen av kundfordringar handlar om hur vi tolkar vad som uppfattas som en bra disclosure i en årsredovisning genom exempelvis så kallade Åldersanalyser. Genom att granska årsredovisningar har vi tolkat lagar, praxis och standarder inom redovisning.
2.2.3 Datainsamling
Den primära källan som använts för att samla in väsentlig information är vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna i fråga ligger till grund för uppsatsen och dess problematik kring ämnet. Söktjänsten Summon har använts som ett verktyg till att finna de berörda vetenskapliga artiklarna. Summon är en söktjänst som kan användas fritt av studenter som studerar på Högskolan i Borås. För att en artikel skulle ses som relevant till uppsatsen var den tvungen att vara en vetenskaplig artikel. Den var även tvingad att vara publicerad i diverse vetenskapliga tidsskrifter. Artiklar från såväl nutida forskning som äldre forskning har använts då de äldre artiklarna ligger till grund för dagens forskning och har stor relevans än idag. Sökandet har inte begränsats med endast svensk forskning eller svenskt publicerade
- 10 -
artiklar, utan det har även tagits in internationella artiklar och aspekter. Sökandet har handlat om kundfordringar samt olika lagar och regleringar gällande dessa, både på internationell-, och nationell nivå. Vi har valt att knuta studiens relevans till svensk standard för publikt noterade bolag.
Som tidigare nämnt så har även en del regleringar och lagar tagits upp. Olika lagsamlingar har använts både från Sveriges rikes lag men även från internationella standarder som exempelvis IAS. De lagar som tas upp är relevanta till ämnet och uteblivna lagar har bortsetts eftersom de inte ansetts tillföra något väsentligt inom ämnet.
Litteratur har även använts i studien och det har varit både äldre litteratur ansedda som
"klassiker" men även färskare litteratur som exempelvis uppdaterade läroböcker. Litteraturen har valts ut med hjälp av referenser från tidigare lästa vetenskapliga artiklar samt från tidigare utbildning.
2.2.4 Urval av studieobjekt
För att granska större företag har en undersökning gjorts på 24 av de företagen som finns på large cap i Stockholmsbörsen. Studien utgår från OMX Stockholm 30 som innehåller de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. En avgränsning har gjorts där fyra banker och ett investmentbolag samt Atlas Copco B har exkluderats då de verkar i en bransch som avsevärt urskiljer sig och ger en betydande avvikelse i jämförelse med resterande 24 företag.
Ett beslut om att granska större företag grundar sig i att inkludera företag som redovisar kundfordringar enligt den kollektiva metoden för att sedan undersöka vilka eventuella skillnader mellan branscherna som kan uppstå. Företag med stor kundbas som handlar för små belopp använder sig fördelaktigen av den kollektiva metoden för att ge en rättvisande bild.
Det motiveras av att orimliga arbetsbelastningar uppstår vid individuell värdering av kundfordringarna för företag med stor kundbas.
Inledningsvis läste vi tidigare forskning inom området kundfordringar för att sedan identifiera problem som kan uppstå. Vi upptäckte att disclosure problemet var vanligt förekommande och valde att se hur det ser ut inom den svenska marknaden. Vi läste de 24 utvalda företagens årsredovisningar och jämförde sedan dessa.
2.3 Studiens kvalitet
Nedan presenteras några faktorer som påverkar studiens kvalitet och hur vi själva gått till väga samt resonerat kring dessa faktorer.
2.3.1 Reliabilitet
Det grundläggande konceptet för en analys är att studien i fråga ska kunna göras om, alltså vara reproducerbar. Med hjälp av samma förutsättningar och metoder som vi har utgått ifrån så ska man själv kunna använda sig av dessa metoder. Resultatet som då genereras borde vara samma som hos den grundläggande analysen. För att få fram en bra reliabilitet i en text eller analys ska upprepade försök till reproduktion kunna ge samma resultat som i ursprungsanalysen.
- 11 -
Faktapresentationen av årsredovisningarna har hög reliabilitet eftersom man får upp exakt samma resultat om man söker efter samma information. Faktagenererade siffror och text har väldigt hög reliabilitet då ingen personlig tolkning kommer in i bilden, utan då är det endast ren fakta. Sökningarna i årsredovisningarna har gjorts manuellt vilket minskar risken för att få fram eventuella tekniska fel.
2.3.2 Trovärdighet och begränsning
För att uppnå hög trovärdighet utgår studien både ifrån moderna nutida artiklar men också äldre och mer betrodda artiklar som berör ämnet. Genom en blandning av äldre trofast forskning och en till synes färsk forskning så belyser man ämnet genom olika perspektiv och synvinklar från båda håll. Artiklarna har varit grunden för undersökningen av ämnet med hjälp av relevanta teorier. Årsredovisningarna som har använts är hämtade från samma år för att skapa en mer rättvisande bild.
2.3.3 Källkritik
De vetenskapliga artiklar som har använts i studien anses vara tillförlitliga och trovärdiga då de har publicerats och accepterats av kända vetenskapliga tidsskrifter. Varje artikel som publiceras måste genomgå vissa kriterier om de ska bli accepterade och anses vara vetenskapliga. Det som har använts i studien är siffror tagna ur årsredovisningen och den anses tillförlitlig då man som publikt aktiebolag måste följa olika lagar och praxis.
Litteraturen har begränsats till tillförlitliga äldre böcker som ses som trovärdiga och till några kurslitteraturer inom ekonomi och metodik. Dessa är noga utvalda för att skapa en större trovärdighet och bättre grund för studien. Lagar som har tillämpats och nämnts i studien är tillförlitliga då de tillhör Sveriges rikes lag samt internationella lagsystem exempelvis IAS som är accepterat världen över och anses vara trovärdigt.
2.3.4 Objektivitet
Våra egna erfarenheter och utbildning ligger till stor grund för hur Årsredovisningarna och texten har analyserats. Det är i viss mån omöjligt att undvika en hundra procentig ren objektivitet i ett sådant sammanhang, vilket heller inte är målet. En replikering av studien hade säkerligen gett liknande resultat då det mest var analysering av fakta som gjordes. Därför tolkar man texter olika från person till person. Värt att notera är att det som presenteras i studien är våraegna tolkningar av informationen och analyserna som gjorts.
- 12 -
3 Teori
Teoridelen är indelad i två avsnitt. Det första avsnittet består av kundfordringars klassificering, definiering och olika värderingsmetoder. Det andra avsnittet består av teorier som förklarar disclosure av årsredovisningar.
3.1 Disclosure
I den bredaste bemärkelsen betyder disclosure helt enkelt utlämnandet av information.
Revisorer tenderar att använda ordet i en något mer restriktiv mening. De menar att disclosure betyder offentliggörande av finansiell information om ett företag inom en finansiell rapport, vanligtvis i årsredovisningen. Termen används ibland ännu längre begränsad till att kallas:
den information som inte ingår i de finansiella rapporterna i sig (Eldon S. Hendriksen, 1992) Forskare har föreslagit att ett ytterligare disclosure ska göras utöver de vanliga balansräkningarna och resultaträkningarna. Exempel på ytterligare disclosure information är prognoser om framtida resultat, uttalanden av redovisningsprinciper och finansiell analys i varje avsnitt. Redovisning av lämpliga upplysningar uppstår främst beroenda på den sociala välfärden och praxis som introduceras av disclosure. I avsaknaden av en etisk teori som medger mätning av social välfärd så är redovisningskontrollanter tvungna att förlita sig på kriterier som relevans och tillförlitlighet (Eldon S. Hendriksen, 1992).
Ett av de viktigaste målen för den finansiella rapporteringen är att tillhandahålla information för beslutsfattande. Detta kräver en ordentlig och utförlig redovisning av finansiella data och annan relevant information. För att få ut så bra information som möjligt behöver tre stora frågor besvaras:
1. Till vilka riktas informationen som lämnas?
2. Vad är syftet med informationen?
3. Hur mycket information ska lämnas ut?
Frågan om hur och när informationen ska lämnas ut är naturligtvis också viktig eftersom metoden och tidpunkten för offentliggörandet avgör användbarheten av informationen. Frågan om metoden är dock mindre viktig jämfört med frågan om tidpunkten och valet av finansiell information (Eldon S. Hendriksen, 1992). Företag som är i stark tillväxtfas tenderar att ge ut mindre konservativ och mer lätthanterlig information om deras finansiella status för att visa på styrka i tillväxten (Latridis, 2011).
Aktieägare är den primära intressentgruppen till vilken ekonomisk information görs. Däremot, framför allt i Europa, är andra intressenter såsom anställda tillsynes lika viktiga mottagare av den finansiella informationen. Finansiella rapporter är bara en del av ett större disclosure- system. Upplysningar om ett företag som kommer från källor utanför ett företag är också en del av det totala disclosure-systemet (Eldon S. Hendriksen, 1992).
- 13 -
Upplysningar förutom i de finansiella rapporterna tjänar en mycket viktig roll i dagens globala marknad. Det återstår en hel del oenighet om hur vissa poster ska mätas. Goodwill är ett exempel på en post som kan skilja sig ganska mycket från ett land till ett annat vid behandling och mätning. Under sådana omständigheter gör disclosure av omständigheterna att en läsare avgör sin egen tillfredsställelse för en lämplig behandling. När de poster som redovisas i grunden av de finansiella rapporterna är det fortfarande viktigt att avslöja de redovisningsprinciper som följs i mätningen. IASC 1 p.10 förklarar:
“Financial statements must be clear and understandable. They are based on accounting policies which vary from enterprise to enterprise, both within a single country and among countries. Disclosure of the significant accounting policies on which the financial
statements are based is therefore necessary so that they may be properly understood”.
(International Accounting Standard Committee, “Disclosure of Accounting Policies)
Disclosure av information kan förklaras genom tre olika teorier:
Legitimitetsteori
Instutionell teori
Intressentteori
Teorierna ligger till grund för att identifiera hur företag tillämpar värderingsmetoder kontra hur de använder sig av dem, samt hur intressenter tolkar värderingarna. Även Verkligt värde presenteras för att identifiera värdering utifrån verkligt värde (Eldon S. Hendriksen, 1992). Vi har valt att använda oss utav dessa tre teorier för att bemöta institutioners lagar och regelverk och deras syn på Disclosure av kundfordringar i kombination med samhällets sociala normer i legitimitetsteorin. Det här samspelar med intressenternas krav på att få ut så mycket information som möjligt från företagen.
3.1.1 Legitimitetsteori
Legitimacy theory är baserad på idén att om ett företag ska fungera och vara framgångsrikt så måste man avläsa de sociala koder som samhället utgett om vad som är acceptabelt beteende och inte. Det finns då en risk att företag använder denna kunskap till sin fördel för att manipulera utomstående intressenter. Manipuleringen kan vara att man exempelvis vill visa en mer förskönad bild av företaget än hur situationen egentligen är. Intressenterna måste lita på att företagen ger ut legitim och korrekt information i årsredovisningarna för att informationen ens ska ha något nyttigt syfte (Eldon S. Hendriksen, 1992).
En teori som löper i omfång är att företag som har den finaste miljöredovisningen egentligen är den största miljöboven, att den finansiella rapporteringen och informationen används som en täckmantel. Genom att skapa illusioner hos de utomstående intressenterna så kan man dölja upp ens egna misstag som företag. Det är givetvis svårt att bevisa sådana teorier eftersom det kan vara abstrakt information i redovisningarna som inte alls behöver spegla några nyligen gjorda misstag.(Georgiou and Jack, 2011). Till kontrast mot detta så kan man även använda specifika redovisningsprinciper för att spegla en bättre bild av företaget, men det har ändå i själva verket ingen direkt större påverkan på hur företaget sköts i helhet. Det går nästan att
- 14 -
säga att företagen är uppdelade i olika organ. Ett organ arbetar för en bättre utomstående bild av hur företaget ses i allmänhet och ett annat organ arbetar för den inre organisationen samt effektiviteten i företaget (Carpenter and Feroz, 1992).
Man har historiskt inte hittills endast använt en mall som ska spegla företagens principer och informationsutgivning. Strukturen har fluktuerat mellan åren man har inte landat i en bas typ av finansiell rapportering. Det finns en friktion mellan företagens olika uppfattning om hur mycket informationen som ges ut kommer att vara till nytta och hur den kommer att bemötas av allmänheten. Finansiell rapportering har följts av en praxis mer än en institutionell standard. Även om det finns direktiv som pekar på hur man ska eller borde göra så har det i samhället accepterats att det finns olika varianter och principer som följs (Georgiou and Jack, 2011). Olika varianter och principer som används kan också spegla i vilken eraföretaget befinner sig i för tillfället. Publikationerna samt upplysningarna i Årsredovisnigarna kan se olika ut beroende på om företaget är relativt nystartat eller om det har några år på nacken (Smith, 1979).
Över det senaste decenniet så har Legitimitetsteori använts brett av redovisare och personer som arbetar med miljöredovisning och den sociala delen av redovisningen. Legitimitet i organisationen kan ses som väldigt viktigt för organisationer och deras framtida överlevnad.
Legitmitets teorin härstammar från den politiskt ekonomiska teorin och accepterar därför ett bredare socialt engagemang. Organisationen påverkar samhället och de sociala normerna runt omkring samtidigt som de själva blir påverkade och influerade av sociala kulturer och det specifika omkringliggande samhället de opererar inom. Organisationernas adaption till samhället och de sociala normerna är vital för att de ska kunna behålla sin legitimitet. En central del för att hjälpa adaptionen är företagens "disclosure". Där väljer företagen själva hur mycket information som ges ut och hur mycket som är nödvändigt för att kunna ses som legitima och kunna passa in bättre. Sammanfattningsvis är Legitimitetteori socialt anpassad och skräddarsydd av företagen samt användarna till hur årsredovisning och finansiell information skall gynna dem på bästa möjliga sätt i första hand (Hoque, 2006).
3.1.2 Instutionell teori
Den institutionella teorin fokuserar på de djupare och mer motståndskraftiga delar av den samhälleliga strukturen. Ett sätt att se på institutioner är att de är mekanismer som underlättar effektiva utbyten och samspelet mellan ekonomiska aktörer (Olson, 1965). Teorin går in på de processer genom vilka strukturer, regler, normer och rutiner etablerar sig som auktoritativa riktlinjer för socialt beteende (Scott, 2004). Det finns två delar av den institutionella teorin:
Gamla institutionalismen och Nya institutionalismen (Powell and DiMaggio, 1991) menar att ett växande perspektiv i organisationsteorin, som de kallar den “Nya institutionalisen”, avvisar de rationella modellerna av klassisk ekonomi. Den söker istället kulturella och kognitiva förklaringar på sociala och organisatoriska fenomen till skillnad från den “Gamla institutionalismen” (Scott, 2004).
Nya institutionalismen är en teori som fokuserar på att utveckla en sociologisk syn på institutioner. Teorin fördjupar sig på hur instutitioner samverkar och påverkar samhället. Det är ett sätt att se på instutitioner utanför den traditionella synen på ekonomin genom att förklara varför och hur instutitioner uppstår på ett visst sätt i ett givet sammanhang (Powell and DiMaggio, 1983). Medan ny-insitutionalismen har lyckats bli den dominerande teorin när det kommer till att studera makro-organisatoriska fenomen så finns det en risk att teorin har
- 15 -
sträckts långt över dess grundläggande syfte, nämligen att förstå hur organisatoriska strukturer och processer ger mening och kontinuitet bortom de tekniska målen (Suddeby, 2010).
Inom den institutionella teorin nämns organisationernas omgivning och det uppstår då en skillnad mellan den tekniska och den institutionella omgivningen. I den tekniska omgivningen handlar det om förhållanden som avgör hur organisationer hanterar eventuella komplikationer som kan uppstå. Det kan exempelvis handla om hur mycket beroende en organisation är av vissa råvaror eller hur stor efterfrågan är på organisationens produkter. Den institutionella omgivningen handlar istället om de värderingar och normer om hur organisationer ska drivas, som samhället har skapat (Jacobsen and Thorsvik, 2002).
Vinstdrivande organisationer förmodas vara verksamma mer åt det tekniska hållet. Det förekommer hypoteser om att konkurrensutsatta företags enda syfte är att uppnå lönsamhet medan företag som inte är vinstdrivande existerar i en miljö där man påverkas av institutionella förhållanden och föredrar normer och värderingar (Jacobsen and Thorsvik, 2002).
3.1.3
IntressentteorinEn intressent är en person som är ekonomiskt intresserad i ett företag (Kaler, 2004). Kaler (2004) föreslår en ”bidragande princip” som ett krav för att vara en intressent av något slag.
Det finns två olika slags intressenter som kan delas upp i primära intressenter och sekundära intressenter. Den primära gruppen av intressenter är framför allt investerare i verksamheten.
De kan även vara samarbetspartners och leverantörer som har ett stort intresse i att det går bra för företaget. Clarkson (1995) hävdar att relationen mellan de primära intressenterna och företaget måste vara ömsesidig. För att företaget ska bli framgångsrikt är det viktigt att man tillgodoser de primära intressenternas önskemål då de är grundstaben som företaget inte skulle klarar sig utan. Sekundära intressenter är exempelvis myndigheter som kan ha intresse i företaget. De är inte delaktiga i företagets affärer men påverkas ändå av företagets handlingar.
Kommuner och stater kan exempelvis vara intresserade av att företaget följer bestämmelser på hur juridiska personer ska redovisa sina räkenskaper (Clarkson, 1995).
En vanlig jämförelse av intressenterna är att de primära intressenterna är viktiga och har en kraftig påverkan på företagets verksamhet, medan de sekundära intressenterna är mindre kraftfulla och blir snarare något slags offer för företagets verksamhet (Kaler, 2002). Företag är beroende av intressenterna eftersom de gör det möjligt för företaget att fortsätta sin verksamhet under en längre tid. Intressenterna får företaget att anpassa sig efter konjunkturer och utvecklingar på marknaden. Det blir en slags ”win-win” situation då intressenternas intresse ligger i att företaget ska gå bra och exempelvis aktieägarna i sin tur får högre avkastning i ett mer lönsamt företag (Phillips, 2003).
Intressentteorin går bland annat ut på att lösa företags problem med hjälp av samarbete mellan viktiga parter. Om konflikter skulle uppstå mellan företaget och dess intressenter skulle det med stor sannolikhet skada företaget allvarligt. Ett smidigt och bra samarbete är av avgörande intresse för båda parter (Tullberg, 2011). Mainardes hävdar att teorin utvecklas ur ett inledningsvis strategiskt perspektiv och antas vara ett medel för förvaltning av många marknadsbaserade organisationer (Mainardes et al.).
- 16 - 3.1.4 Verkligt värde
Verkligt värde inom redovisning används som underlag för marknadsvärdet på en tillgång eller skuld som inte kan fastställas genom ett marknadspris. Det beror oftast på att det inte finns någon etablerad marknad för tillgången. Enligt IFRS 13 p.1 är Verkligt värde det belopp som tillgången skulle köpas eller säljas för i en nutida transaktion.
“Fair value: The price that would be received to sell an asset or paid to transfer a liability in an orderly transaction between market participants at the measurement date (IFRS 13 p.1 p.157).”
Verkligt värde används för tillgångar vars bokförda värde baseras på värdeförändringar på marknaden. Det är alltså ett mått på en tillgång som kan förändras över tiden och används inte för tillgångar som redovisas till anskaffningsvärdet (Wagner & Gardner, 2010).
För att förtydliga hur det verkliga värdet av en tillgång eller skuld framställs har IFRS 13:72 format en “fair value hierarchy” som delar in Verkligt värde i tre olika nivåer:
Nivå 1 är noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder som företaget kan komma åt vid mättidpunkten. Ett noterat marknadspris på en aktiv marknad ger det mest tillförlitliga uttrycket för ett verkligt värde och används utan justering för att mäta verkligt värde när det finns tillgängligt (Wagner & Gardner, 2010).
Nivå 2 utgår ifrån data som är observerbara från liknande tillgångar som jämförs med tillgången och värderas därefter. Datan i den andra nivån kan även bestå av noterade priser på marknader med en begränsad aktivitet (Wagner & Gardner, 2010).
Nivå 3 har icke-observerbar eller jämförbar data för tillgången eller skulden.
Tillgångarna befinner sig i en marknad där det knappt råder någon aktivitet. För att få ett värde på tillgången används då den bästa tillgängliga informationen som finns inom ämnet, så som företagets egna uppgifter med beaktande av all information från marknadens antaganden som rimligen är tillgänglig (Wagner & Gardner, 2010).
Den första nivån är från aktuella marknadspriser som är identiska och liknande den tillgången som det rör sig om. Den andra nivån handlar om marknadspriser som är näst intill liknande men inte identiska som i första nivån. Om de föregående två nivåerna inte finns tillgängliga så utgår man från utvärderingsmetoder när man ska bestämma fair value (Wagner & Gardner, 2010). Det pågår ständigt förändringar mot att påverka den finansiella informationen till att visa ett så verkligt värde som möjligt. Informationen som publiceras ska inte bara vara så verklig som möjligt utan också användbar av intressenterna (Wyk and Steenkamp, 2014).
3.1.5 Frivilliga upplysningar
Ett företags årsredovisning ska ge en rättvisande bild av företagets ställning enligt lag (IAS 1.15). Den ska innehålla obligatoriska upplysningar och kan även innehålla frivilliga upplysningar. Till skillnad från de obligatoriska upplysningarna så är de frivilliga
- 17 -
upplysningarna inte reglerade i lag, de är en valmöjlighet. Företag har fria tyglar att redovisa information som de själva anser vara väsentliga under frivilliga upplysningar (Adams, 2002).
Företag försöker publicera så bra upplysningar som möjligt för att uppnå bättre klarhet gentemot intressenterna. Det förekommer en ökad press av intressenterna för att få tydligare och fler upplysningar. En klarare bild av årsredovisningen kan öka tryggheten och kan bidra till bättre utveckling (Adams, 2002).
Att ha tillsatta frivilliga upplysningar kan även vara en kostnadsfråga. Det är kostsamt att producera en årsredovisning och företaget bör därför ifrågasätta hur mycket mervärde som de frivilliga upplysningar ger. En årsredovisning har platsbegränsningar och det är därför av stor vikt att de frivilliga upplysningar har ett väsentligt värde. Det måste vara kvalitativ information som gör att det blir mer lönsamt att inkludera den (Coy et al., 2002). Enligt Snavely (1967) kan företagen välja var de vill lägga sin fokus när de lämnar ut den finansiella informationen. Beroende på vilken del fokusen läggs på så kan man få varierande resultat i hur informationen uppfattas av allmänheten.
Väljer ett företag att redovisa mindre antal frivilliga upplysningar, exempelvis på grund av kostnadsrelaterade anledningar, kan det ge en bristfällig bild av verksamheten. Externa intressenter kan då få en felaktig bild av företagets ställning. Om ett företag å andra sidan väljer att redovisa ett större antal frivilliga upplysningar kan intressenter få en mycket klarare och bättre bild, vilket kan vara värt de extra kostnader som förekommer vid fler upplysningar.
En fara vid allt för mycket frivilliga upplysningar kan bli att konkurrenter i branschen gagnas av att företaget avslöjar värdefull information som intressenter önskar tillhandahålla. Företag som lämnar en högre grad frivilliga upplysningar ökar fler intressenters uppmärksamhet då det är lättare att göra en korrekt analys utifrån en mer utförlig årsredovisning (Deegan and Unerman, 2011). Det finns även skillnader i kvaliteten beroende på var i årsredovisningen som företaget väljer att redovisa de frivilliga upplysningarna. Informationen som visas i räkenskaperna anses mer pålitlig för intressenter jämfört med att lämna ut informationen i så kallade noter (Deegan and Unerman, 2011).
Under frivilliga upplysningar lämnar företag ut information om året som gått. Här redovisas bland annat den verkställande direktörens egna kommentarer kring föregående år uttryckt i siffror samt verksamhetens framtidsutsikter(Haskel, 2000) nämner även företagets mål, affärsidé och strategier som exempel på ämnen som kan dyka upp under frivilliga upplysningar. Upplysningarna som tas med kan skifta genom åren beroende på hur trenderna ser ut för tillfället under publikationen. Gemensamt som tas med är den bild man vill att de utomstående ska få av företaget (Frase, 1958)
3.1.6 Obligatoriska upplysningar
De obligatoriska upplysningarna är den information som lagen kräver ska bli utlämnad till allmänheten i rapporteringen bland företag. För att företagen ska kunna nå ut till aktieägarna på ett bra sätt krävs det att en årsredovisning ska innehålla vissa moment. För aktiebolag, vilka är fokus i arbetet, så ska man enligt Bokföringslagen upprätta en årsredovisning och offentliggöra den i slutet av företagets räkenskapsår (Bokföringslagen,1999:1078). De senaste finanskriserna har visat på hur viktigt det är att korrekt samt utförlig finansiell information presenteras för intressenter. Informationen påverkar både hur företagen värderas samt hur
- 18 -
utvecklingen kan se ut framöver. Företagen får dock själva välja hur mycket detaljerad information som ska ges ut utöver de obligatoriska upplysningarna som ska finnas med (Sadka, 2011).
Delar som ska finnas med i en årsredovisning enligt årsredovisningslagen är följande:
Resultaträkning och Balansräkning
Förvaltningsberättelse
Noter
Större företag ska även ge ut en finansieringsanalys. Inte nog med att de ovan nämnda moment skall finnas med så ska årsredovisningen också upprättas enligt vissa principer.
Upprättningen ska ske enligt god redovisningssed och den ska vara utformad på ett överskådligt sätt. Delarna i årsredovisningen ska ge en rättvis bild om hur företagets ställning är i nuläget vid balansdagen. Om företagen inte uppnår en rättvisande bild så ska tilläggsupplysningar ges för att underlätta (Årsredovisningslag, 1995:1554)
Enligt IASB´s föreställningsram för finansiella rapporter så ska en rapport, för att vara användbar för utomstående intressenter, innehålla fyra relevanta egenskaper. Egenskaperna som nämns är relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet (IASB föreställningsram för upprättande av finansiella rapporter).
Relevans innebär att informationen som lämnas ut ska vara relevant för företaget och kunna användas som bedömningsunderlag av utomstående intressenter. Tillförlitlighet visar företaget genom att försöka ha så lite felaktigheter som möjligt i rapporterna utan att vilseleda eller utesluta utomstående. Man ska kunna lita på att informationen som ges är en korrekt bild av företaget vare sig det handlar om tillgångar skulder eller planerade framtida investeringar (Reid 2002). Rapporterna ska vara neutrala och får inte ha som dolt syfte att försöka påverka läsarens beslut och bedömningar av företaget. För att uppnå detta ska man redovisa genom god redovisningssed och hålla sig till lagens principer. Genom jämförbarhet så ska man som utomstående läsare kunna skapa sig en uppfattning om företaget över en längre tidsperiod.
Exempelvis ska man kunna upptäcka trender samt följa ekonomiska ställningar och resultat.
Det är väsentligt för företaget att redovisa enligt liknande principer under en lång tidsperiod för att skapa sammanhängande årsredovisningar. För att detta ska uppnås lättare så ska man redovisa i rapporterna om vilka principer man har använt och hur de har tillämpats i verksamheten. Förändringar i principer eller redovisningar ska meddelas i rapporterna så att utomstående intressenter är väl medvetna om det. Begripligheten innebär att man underlättar förståelsen av diverse siffror eller principer som omfattar rapporten för användarna.
Information som kan anses vara svårförståelig ska däremot också inkluderas om den anses kunna påverka beslut och omdömen hos användarna (IASB föreställningsram för upprättande av finansiella rapporter). Med all ökad digitalisering i dagens samhälle så kan utlämnande av finansiell information också att komma och förändras. Det återstår att se vilka effekter som den mer lätttillgängliga informationen ger i längden (Willcocks, 2004).
