AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för folkhälso- och idrottsvetenskap
Hemmasittare i högstadiet
En kvalitativ studie om närvaro och insatser på kommunnivå kring problematisk frånvaro
Malin Sletten
2020
Examensarbete,Grundnivå (kandidatexamen). 15 hp Folkhälsovetenskap
Folkhälsostrateg för hållbar utveckling
Forskningsmetoder I folkhälsovetenskap II och examensarbete Handledare: Anna-Karin Enhol Näslund
Huvudhandledare: Anne-Sofie Hiswåls
Abstract
Sletten, M. (2020). A survey about school refusal in High school. A qualitative study on municipal-level initiatives on problematic absenteeism. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden.
Aim: Examine primary school teachers' experience and experience of how a high school (grades 7-9) works to promote attendance at the school.
Methods: The survey used a qualitative inductive approach, meaningful selection, semi-structured interviews and a qualitative content analysis.
Results: The results presents with three main categories Attention Attendance,
Municipal level initiatives and early intervention is important. The result shows that in the work to promote attendance at school, relationships between students and a reliable adult are an important component. Municipal-level initiatives may look different, but are based on creating the conditions for students with low attendance at school to be able to return to a functioning schooling. Early intervention for students with high absenteeism is important.
Conclusion: The attention-grabbing problem of problematic absence affects both the individual and the community unless measures are promptly initiated. For students who do not complete the education, it can lead to lower conditions in the labor market and poorer health. This study highlights the importance of early efforts to promote
attendance.
Keywords: Promote attendance, school refusal, Municipal level initiatives, early efforts.
Sammanfattning
Syfte: Studiens syfte var att undersöka grundskollärares upplevelse och erfarenheter av hur en högstadieskola (årskurs 7-9) arbetar för att främja närvaron på skolan.
Metod: Undersökningen utgick från en induktiv ansats med meningsfullt urval, semistrukturerade intervjuer och en klassisk innehållsanalys.
Resultat: Resultatet presenterar tre huvudkategorier Uppmärksamma närvaro, Insatser på kommunnivå samt Tidiga insatser är viktiga. I resultatet framkommer det att i arbetet med att främja närvaro på skolan är relationer mellan elever och en pålitlig vuxen en viktig komponent. Insatser på kommunnivå kan se olika ut men utgår ifrån att skapa förutsättningar så att elever med låg närvaro i skolan ska kunna återgå till en fungerande skolgång. Tidiga insatser för elever med hög frånvaro är viktigt.
Slutsats: Problematiken kring hemmasittare är ett folkhälsoproblem som påverkar både individen och samhället om inte åtgärder skyndsamt inleds. För elever som inte
fullföljer utbildningen kan det leda till lägre förutsättningar på arbetsmarknaden och sämre hälsa. Denna studie uppmärksammar vikten av att sätta in tidiga insatser i arbetet med att främja närvaro.
Förord
Intresset för undersökningens område har framkommit utifrån betydelsen av hur viktig utbildning är. Det uppmärksammade ämnet om problematisk frånvaro är stort och därmed uppstod intresset att undersöka hur kommunerna arbetar för att främja närvaro på skolorna.
Jag vill tacka de grundskollärare som har ställt upp och deltagit på intervjuerna och berikat mig med den viktiga informationen och era upplevelser som ni arbetar dagligen med.
Ett stort tack vill jag ge till min handledare Anna-Karin Enhol Näslund som har hjälpt och stöttat mig under hela arbetsprocessen med värdefulla och konkreta tips. Utan din hjälp hade den här undersökningen inte varit möjlig att genomföra.
Malin Sletten
Innehållsförteckning
Inledning ... 2
Bakgrund ... 2
Agenda 2030 ... 2
Nationella folkhälsomålen ... 3
Utbildningens betydelse för hälsan ... 3
Frånvaro i skolan och hemmasittare ... 4
Skolans styrdokument ... 5
Riskfaktorer för frånvaro ... 6
Framgångar för närvaro ... 6
Elevhälsa ... 7
Insatser på kommunnivå ... 8
Problemformulering ... 8
Syfte ... 9
Frågeställningar ... 9
Metod ... 9
Design ... 9
Urvalsmetod ... 9
Datainsamlingsmetod ... 10
Genomförande ... 10
Dataanalys ... 11
Forskningsetiska överväganden ... 11
Resultat ... 12
Uppmärksamma närvaron ... 12
Insatser på kommunnivå ... 15
Tidiga insatser är viktiga ... 18
Diskussion ... 19
Resultatdiskussion ... 19
Metoddiskussion ... 22
Slutsats ... 23
Referenser ... 24 Bilagor
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
Inledning
En av de viktigaste miljöerna för barn är skolan, och en grundskoleutbildning är en rättighet för alla barn (Warne, Svensson, Tirén, & Wall, 2020; Sachs, 2015). I arbetet för att skapa en jämlik hälsa som främjar goda lärmiljöer, trygga uppväxtvillkor och genom att identifiera och sätta in stödinsatser för de elever som har behov för att möjliggöra att utbildningen fullföljs (Folhälsomyndigheten, 2019). Vid regelbunden närvaro i skolan erhåller eleverna möjligheter till akademiska resultat för lyckade yrkesliv (Sahin, Arseven, & Kilic, 2016) Frånvaro i skolan övergår till en problematik när möjligheterna till att uppnå målen minskar (Strömbeck, Palmér, Sundberg Lax, Fäldt, Karlberg, & Bergström, 2019). Vid frånvaro i grundskolan påverkas
utbildningsresultaten som vid utebliven åtgärd fortsätter upp i gymnasiet som därefter kan leda till minskad tillgång till arbetsmarknaden i vuxenlivet vilket även kopplas ihop med en sämre hälsa (Gärtner Askeland, Haugland, Stormark, Boe, & Hysing, 2015).
Bakgrund
Uppgifter från Sveriges kommuner, skolverket och från landsting visar att obehörig frånvaro i skolan är ett problem (Ekstrand, 2015). Det är inte enbart i Sverige som det har utvecklats till ett problem utan det syns i hela världen och EU:s departement har argumenterat för att ett arbete bedrivs kring ungdomars skolfrånvaro så att problemet kan förebyggas (Ibid).
Problemet med frånvaro i skolan kan ses som ett folkhälsoproblem som behöver arbetas förebyggande med då utbildning har en koppling till upplevd hälsa (Warne, Svensson, Tirén, & Wall, 2020). Under läsåret 2018/2019 gick i Sverige 1 068 247 elever i årskurs 1-9 och i gymnasiet samma år gick 352 286 elever (SIRIS, 2019). Under samma
tidsperiod gick 51 830 elever som var obehöriga till gymnasieskolan ett
introduktionsprogram för att skapa möjlighet att läsa på ett nationellt program eller kunna leda till ett arbete (ibid).
Agenda 2030
Agenda 2030 antogs 2015 av FN:s medlemsländer och omfattar 17 Globala mål som innehåller 169 delmål mot en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling (Globalamålen, 2015).
Målområde fyra ”God utbildning för alla” innebär att säkerställa ett livslångt lärande för alla, genom en likvärdig och en inkluderande utbildning och av bra kvalité är en viktig
grund för hälsa, välstånd och jämställdhet (Globalamålen, 2015). De länder som har tillgång till utbildning av god kvalité kommer utvecklas bra och de länder som är
mindre utvecklade med sämre förutsättningar för utbildning kommer att utvecklas under tuffare omständigheter (Sachs, 2015, s. 487). Målområde fyra strävar efter en universell täckning av utbildning av god kvalité från förskolan vidare till gymnasieutbildning och vidare till kompetensutbildning som är mer avancerad (ibid). I det livslånga lärandet måste alla ges lika rättigheter till en god utbildning och behoven behöver mötas hela livet vare sig det finns en funktionsnedsättning eller könsbaserade skillnader som måste avskaffas (Regeringskansliet, 2015).
Nationella folkhälsomålen
De åtta målen i den svenska folkhälsopolitiken vägleder folkhälsoarbetet med fokus på jämlik hälsa (Folhälsomyndigheten, 2019). Målområde ett ”det tidiga livets villkor”
innebär att trygga barnens uppväxtvillkor för grundläggande hälsa. Målområde två
”Kunskaper, kompetenser och utbildning” innebär att vägen till att uppnå jämlik hälsa är väsentligt utifrån att människor genom utbildning utvecklar sina kunskaper och kompetenser. Hälsa och utbildningsnivå har ett starkt samband och utvecklingen inom utbildning ser olika ut beroende på vart i livet som människan befinner sig. Det centrala arbetet för god och jämlik hälsa utgår från utbildning som är likvärdig, en lärandemiljö som är god och som främjar trygga uppväxtvillkor samt genom att på ett tidigt stadie identifiera elever som är i behov av stödinsatser för att fullfölja utbildningen (ibid).
Utbildningens betydelse för hälsan
En viktig grund för att utveckla en god hälsa, välstånd och jämställdhet är en
inkluderande utbildning med god kvalité (Globalamålen, 2015). Individer som utbildar sig samlar in kunskap och arbetslivserfarenheter som bidrar till ökad produktivitet (Sachs, 2015, s. 252). Hälsa uppnås på liknande sätt, för barnen ger investeringar i hälsan en bra grund för hälsa i vuxenlivet (ibid). Utbildningen har betydelse för hälsostatus vilket visar sig i att de som har en högre utbildning upplever bättre hälsa jämfört med lågutbildade och skillnaderna har ökat (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Ängmo (2016) tar upp att skolan är en förberedande tid för ungdomar inför vuxenlivet där de ska forma sin egen identitet och bli delaktig i samhället. Från en intervjustudie om utbildning och hälsa hos äldre vuxna i USA visade Meeks & Murrell (2001) att en
högre utbildningsnivå påverkar det framgångsrika åldrandet genom bättre livstillfredställelse och en bättre hälsa.
Folkhälsomyndigheten rapporterar att sedan 1990-talets början har skillnaden mellan utbildningsnivå och för tidig död ökat och att de som har låg utbildning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete är en viktig faktor för hälsan, men över tid i arbetsmarknadens utveckling missgynnas de med lägre utbildning genom att kvalifikationskraven har ökat. Även konkurrensen bland arbeten som inte kräver en gymnasieutbildning blir högre och för de lågutbildade som hittar ett arbete innebär det ofta otrygga anställningsformer. Unga vuxna med låg utbildning kan vanligtvis kopplas till psykisk ohälsa (ibid).
Frånvaro i skolan och hemmasittare
Inom forskningen finns det flera olika definitioner av problematisk frånvaro och definieras som skolvägran och skolk, som är de vanligaste men definieras även som
”skolfobi” (Gren-Landell, Ekerfelt, Bradley, Andersson, & Andersson, 2015).
Skolvägran kan definieras utifrån en paraplyterm för skolk och skolvägran baserat på ångest (Heyne, Gren-Landell, Melvin, & Gentel-Genitty, 2018). Ogiltig frånvaro definieras enligt frånvaro som inte har meddelats eller bekräftats av vårdnadshavare som vid t.ex. besök hos läkare eller vid sjukdom (Skolverket, 2012). I Sverige definierar vi skolvägran som hemmasittare, vilket innebär att ungdomarna ofta är frånvarande från skolan på grund av ohälsa och inte utifrån bristen på motivation (Karlberg & Persson, 2017). Problematisk frånvaro definieras som elever som har missat 25 % av
undervisningen under de senaste två veckorna (Gren-Landell et al 2015). Eller
frånvarande 15 % under en 15 veckors period (Heyne, Gren-Landell, Melvin, & Gentel- Genitty, 2018). Utifrån de här definitionerna kommer den här studien att definiera problematisk frånvaro som hemmasittare och 25% frånvaro under de senaste två veckorna eller 15% frånvaro under en 15 veckors period.
Skolinspektionen har genomfört en kvalitativ granskning inom temat frånvaro i skolan med syfte att erhålla en kompletterande och en djupare förståelse för frånvaro (Ängmo, 2016). I granskningen med problematisk frånvaro har resultat framkommit som visar på att elever med frånvaro inte erhåller den hjälp som behövs för att avsluta en fullgjord utbildning. Skolorna visar brister i rapportering, uppföljning och i analysen av
frånvarorapporteringen vilket resulterar i att utvecklingen av frånvaron som syns redan i årskurs 4-5 som inte blir åtgärdad uppmärksammas senare i högstadiet då frånvaron
utvecklats till mycket mer omfattande (ibid). Vårdnadshavare har en viktig roll i att se till att eleverna kommer iväg till skolan, om vårdnadshavare visar brister i att följa skolplikten för eleverna kan skolan göra en orosanmälan (Ernestam, 2017). I skolan relateras ofta frånvaro till att ungdomar har psykiska besvär så som ångest och
depression (Heyne, Gren-Landell, Melvin, & Gentel-Genitty, 2018; Gren-Landell, et al, 2015). Innan åtgärder vidtas behövs de bakomliggande orsakerna till frånvaron utredas vilket i granskningen visar på att skolorna brister där och istället utgår ifrån antaganden (Ängmo, 2016). Åtgärder visar sig ha dålig effekt om åtgärderna har satts in utifrån antaganden om vad frånvaron beror på (ibid).
Elever som är hemmasittare har vårdnadshavarna kännedom om och det sker under perioder som är sammanhängande, till skillnad från de elever som skolkar då eleven döljer frånvaron för sina vårdnadshavare och som sker mer sporadiskt (Strömbeck, et al, 2019). Hemmasittare karaktäriseras genom att de ofta inte vill lämna tryggheten i hemmet för att gå till skolan, de påvisar inte antisociala tendenser utan det beror oftare på emotionella svårigheter (ibid).
Skolans styrdokument
Skollagen säger att alla har lika tillgång till utbildnings oavsett vart i landet som eleven bor och oberoende vilka sociala eller ekonomiska förhållanden som finns
(Utbildningsdepartementet, 2010). Skolplikten i Sverige omfattar en grundläggande utbildning i allmän skola som ska vara kostnadsfri och som börjar gälla på höstterminen det året barnet fyller sex år och varar tills det tionde året i skolan på vårterminen.
Vårdnadshavaren är den som ansvarar för att barnet fullföljer skolplikten. Om en elev inte uppfyllt måluppfyllelsen i den högsta årskursen när skolplikten tar slut förlängs skolplikten med ett år, skolplikten upphör och kan inte förlängas efter att eleven fyllt 18 år. Om skolplikten upphör innan utgång av den högsta årskursen har eleven rätt att slutföra den under två år till. Elever som har upprepad frånvaro eller en längre tids frånvaro ska rektorn utreda frånvaron tillsammans med eleven, vårdnadshavare och elevhälsan. Skollagens har som syfte att utbildning ska ligga som en grund för
kunskapsinhämtning för eleverna och att utveckling och lärande ska främja lusten för livslångt lärande. Utbildningen ska vara likvärdig för alla och det innebär att
undervisningen ska utgå från elevernas förutsättningar och behov och inte enbart från jämnfördelade resurser och undervisningsformer. Om elever har svårigheter att nå
måluppfyllelsen har skolan ett speciellt ansvar för, vilket gör att utformningen på undervisningen inte kan se lika ut för alla.
Grundskolan delas in i tre olika stadier, lågstadiet som omfattar årskurs 1-3,
mellanstadiet som omfattar årskurs 4-6 och högstadiet som omfattar årskurs 7-9 (ibid).
Riskfaktorer för frånvaro
Den främsta uppgiften i skolan är lärandet och när det finns brister i undervisningen och skolmiljön kan en upplevelse av misslyckande uppstå och bidra till frånvaro (Hallberg, 2010).
Faktorer som i huvudsak är kopplade till frånvaro i skolan kan delas in i hem och familj, individ och faktorer relaterade till skolan, ofta är det flera faktorer som interagerar med varandra (Gren-Landell, et al 2015; Ängmo, 2016). Faktorer som i hemmet kan kopplas ihop med frånvaro kan vara inställningen som vårdnadshavare har till skolan,
familljekonflikter, eleven har en oro över vårdnadshavares psykiska hälsa eller missbruk, relationer och regler i hemmet (Ängmo, 2016).
Faktorer kopplade till individen är att många ungdomar som är hemmasittare visar symtom på känslomässiga besvär som depression och ångest, som även kan utgöra en risk i vuxen ålder för psykologiska problem (Ingul, Havik, & Heyne, 2019). Faktorer kopplade till skolan delas in i tre kategorier där pedagogiska faktorer omfattar
undervisningen och kunskapsutvecklingen som vid brister i stödjande behov för eleven till en början bidrar till minskad måluppfyllelse och som vidare leder till frånvaro.
Organisatoriska faktorer omfattar personal, bristande frånvarorapportering, miljön i skolan och bristande möjlighet att utnyttja elevhälsan. Sociala faktorer omfattar den sociala skolmiljön med relationer mellan lärare och elever (ibid).
Relationer som är dåliga eller inte existerar är faktorer som bidrar till ökad frånvaro (Ängmo, 2016).
Frånvaron i sig är en risk som kan bidra till att leda till mer frånvaro (Ingul, Havik, &
Heyne, 2019).
Framgångar för närvaro
Varje dag som eleven är frånvarande från skolan påverkar det studierna negativt, vilket innebär att tidiga insatser för elever med frånvaro har betydelse (Ingul, Havik, & Heyne, 2019). Framgångar i arbetet med att förebygga problematisk frånvaro är tidig upptäckt,
kartläggning, utreda, sätta in åtgärder och samverkan (Strömbeck,et al, 2019). Miljön på skolan är viktig utifrån bland annat prestationer på skolresultat, minskad frånvaro och beteendeproblem (Caldarella, Shatzer, Grey, Richard Young, & Young, 2011). I en fokusgruppsintervjustudie med två svenska skolor visar Warne, Svensson, Tirén, &
Wall, (2020) att en inlärningsmiljö och anpassad undervisning utifrån varje elevs behov bidrar till att främja närvaron på skolan. I en inlärningsmiljö som är bra är
schemaläggningen viktig utifrån att lägga scheman så håltimmar undviks så mycket som möjligt (Skolverket, 2012). Elever och skolpedagoger kan tillsammans skapa ett
stimulerande skolklimat med trygghet, arbetsro och delaktighet och genom goda relationer som främjar närvaron och bidrar till en meningsfull skolgång (Karlberg &
Persson, 2017; Skolverket, 2012). I en interventionsstudie från Danmark med intervjuer och gruppdiskussioner visar Ingholt, et al, (2015) att sociala relationer är viktiga, att uppleva tillhörighet anses av elever vara viktigt för att stanna kvar i skolan, sociala relationer tillsammans med andra elever och med lärarna bidrar till att stanna kvar i skolan. Relationer som är betydelsefulla är speciellt viktigt för elever som har en komplex skolbakgrund (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Genom att eleven känner sig bekräftad och trygg i skolan bidrar det till att studieavbrotten minskar (ibid).
Elevhälsa
Elevhälsa ska finnas på skolorna och ska verka hälsofrämjande och förebyggande och omfatta insatser mot specialpedagogik med lärare som har relevant kompetens
(Utbildningsdepartementet, 2010). Till det medicinska, psykologiska och psykosociala ska det även finnas kurator, skolsköterska, skolläkare och psykolog
(Utbildningsdepartementet, 2010). Elevhälsan ska bidra med skapandet av lärmiljöer som ska främja hälsan, utvecklingen och lärandet hos eleverna (Halápi & Assadi, 2017).
En viktig grund i det förebyggande arbetet är en samverkan mellan elevhälsan och skolpersonalen för att bidra till elevernas möjlighet till lärande och utveckling (Halápi
& Assadi, 2017). Skolinspektionen uttalar sig om att många skolor i den dagliga verksamheten uppvisar brister i tillgången på alla kompetenser i elevhälsan (ibid).
Enligt skolinspektionen har skolorna svårt att leva upp till att vara hälsofrämjande och förebyggande utifrån att deras arbete överlag består i att åtgärda problem som redan är befintliga (Halápi & Assadi, 2017).
Insatser på kommunnivå
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKR) är skolnärvaro en central fråga
(Ernestam, 2017). Samarbete mellan skolan och vårdnadshavare har en central betydelse för att främja närvaron på skolan för att uppnå kunskapskraven (ibid). Många av
Sveriges kommuner utför i olika utsträckning insatser och utvecklingsprogram mot skolfrånvaro med syftet att främja närvaron för att elever ska fullfölja utbildningen (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019). Utvecklingsprogrammen vänder sig till kommuner som vill arbeta med att förbättra ungas möjligheter mot att fullfölja utbildningen genom förebyggande arbete. I arbetet med att främja närvaro behövs samverkan med flera olika professioner och det behöver även finnas ett urval av generella och individanpassade insatser (ibid). För att inte frånvaron ska bli långvarig och omfattande så behöver skolan reagera snabbt och med tidiga insatser (Ernestam, 2017). Med hjälp av tydliga rutiner och systematiska analyser av närvaro, välbefinnande och resultat hos eleverna kan mönster urskiljas i tid och därmed kan tidiga insatser sättas in (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019).
Problemformulering
Hemmasittare och problematisk frånvaro kan betraktas som ett folkhälsoproblem och är uppmärksammat inte bara i Sverige utan i hela världen (Ekstrand, 2015). I Sverige har eleverna skolplikt som löper från eleven börjar i förskolan vid sex års ålder fram till det tionde året i skolan (Utbildningsdepartementet, 2010). Genom granskningar har det framkommit att många skolor brister i frånvarorapporteringen, utredning av
bakomliggande orsaker till frånvaro och med åtgärder vid frånvaro (Ängmo, 2016).
Hemmasittare lider ofta av psykisk ohälsa som depression och ångest som även kan ge psykologiska besvär i vuxen ålder (Ingul, Havik, & Heyne, 2019). Risker med att vara hemmasittare kan i vuxen ålder bland annat leda till sämre hälsa och sämre
förutsättningar på arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Den här studien görs för att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med att främja närvaro.
Syfte
Syftet är att undersöka grundskollärares upplevelse och erfarenheter av hur en högstadieskola (årskurs 7-9) arbetar för att främja närvaron på skolan.
Frågeställningar
1. Hur beskriver grundskollärarna att skolan arbetar för att främja närvaro i skolan?
2. Hur upplever grundskollärarna arbetet med kommunens insatser för hemmasittare?
Metod
Design
En kvalitativ induktiv ansats valdes utifrån en önskan om att erhålla en djupare förståelse om kommunens insats kring hemmasittare och vilka faktorer som har betydelse för att främja närvaron (Patton, 1990). Studien är en beskrivande studie utifrån individens subjektiva tankar genom uppfattningar och upplevelser (Backman, 2008, s. 53).
Urvalsmetod
Till den här undersökningen valdes en specifik skola i en medelstor stad i Mellansverige som arbetar med insatser på kommunnivå. Informanterna valdes utifrån att de arbetar med de här insatserna på kommunnivå och därför ansågs kunna svara på syftet och frågeställningarna (Patton, 1990). Därmed användes ett meningsfullt urval i den här undersökningen, vilket ansågs lämpligt utifrån att informanterna skulle vara
informationsrika och kunna berätta om insatser som görs kring hemmasittare (ibid).
Inkluderingskriterierna i valet av informanter var grundskollärare som arbetar med insatser kring hemmasittare. Rektorn och kuratorer exkluderades i valet av informanter genom att de inte arbetar direkt med insatsen för hemmasittare. Respondenterna som deltog i undersökningen har arbetat som lärare i 17-20 år. Insatser på kommunnivå med inriktning mot hemmasittare har respondenterna arbetat med mellan fyra månader och fyra år.
Datainsamlingsmetod
Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra stycken grundskollärare.
Semistrukturerade intervjuer valdes för att erhålla djupare information utifrån studiens syfte och frågeställningar (Gillham, 2011). Genom att frågorna i en semistrukturerad intervju är öppna så finns utrymme att ställa följdfrågor och sonderingsfrågor för att få förtydligande eller mer utvecklade svar (ibid).
En intervjuguide och ett missivbrev producerades med utgångspunkt från syfte och frågeställningar (bilaga 1 och 2) där intervjuguiden började med fyra allmänna öppningsfrågor som en inledning till intervjun och som ansågs relevanta för studien.
Därefter följde fyra generella frågor om närvaro med tillhörande följdfrågor och till sist fyra specifika frågor kring hemmasittare med tillhörande följdfrågor.
Frågorna till intervjuguiden växte fram i skrivandet av bakgrunden som ansågs vara av betydelse för syfte och frågeställningar studien.
Den ursprungliga tanken med data insamlingen var att utföra fysiska intervjuer, men under rådande omständigheter i samhället med covid-19 pandemin så ansågs det att telefonintervjuer vara lämpligare att genomföra.
Respondenterna fick ta del av missiv brevet och intervjuguiden innan
telefonintervjuerna i syfte att kunna förbereda sig inför intervjun och att ha som stöd under intervjun då denna inte blev ett fysiskt möte (Gillham, 2011).
En pilotintervju genomfördes genom en telefonintervju för att bekräfta intervjuguidens användbarhet (Gillham, 2011). Efter pilotintervjun lades det till två frågor som ansågs relevanta i delen med specifika frågor kring hemmasittare.
Genomförande
Den första kontakten till den valda skolan som arbetar med insatser kring hemmasittare togs med rektorn. Vidare kontakt togs med kuratorn på skolan för att få hjälp att komma i kontakt med den ansvariga för kommunens insatser kring hemmasittare. Efter kontakt med den ansvarige presenterades en kort beskrivning av syftet med undersökningen via telefonsamtal och mail och därefter organiserades fyra stycken intervjuer med lärare som motsvarade urvalet.
Telefonintervjuerna bokades in tillsammans med respondenterna på en lämplig tidpunkt och med beaktandet hur mycket tid som intervjuerna beräknades ta. Inledningsvis i telefonintervjun informerades respondenterna återigen att intervjun spelades in och de godkände det innan intervjun startade. Telefonintervjuerna spelades in med hjälp av en
ipad med en diktafon app som spelade in samtalet för att senare underlätta
transkriberingen (Gillham, 2011, s. 146). Telefonintervjuerna tog mellan 18 minuter och ca en timme att genomföra.
Dataanalys
Utifrån att upplevelser och erfarenheter undersöktes i studien så valdes en kvalitativ innehållsanalys för att dess egenskaper fokuserar på ämnet, sammanhanget och det manifesta och latenta innehållet (Graneheim & Lundman 2003).
Innehållsanalysen inleddes med att ljudmaterialet från intervjuerna transkriberades en i taget (Gillham, 2011, s. 183). Det transkriberade materialet lästes igenom flera gånger för att få en djupare förståelse för materialet (Graneheim & Lundman, 2003). När materialet lästs noggrant så plockades stycken och meningar ut som meningsbärande enheter som kopplade till syftet och frågeställningarna.
Ett kodningsschema skapades och användes för att föra in de meningsbärande enheterna som kopplade till syftet och frågeställningarna (se bilaga 3). Därefter kondenserades de meningsbärande enheterna, det vill säga att de meningsbärande enheterna kortades ner men utan att tappa mening eller betydelse.
Ur de kondenserade enheterna skapades koder för att materialet skulle bli mer hanterbart genom att ha en relation till innehållet från den kondenserade enheten.
Koderna analyserades för att hitta en gemensam relation. Utifrån det skapades sedan huvudkategorier och underkategorier (ibid).
Forskningsetiska överväganden
I Sverige finns en etiklag som i forskningen med människor reglerar etiska
frågeställningar (Ejlertsson, 2005). Denna studie har tillämpat Vetenskapsrådet, (2017) forskningsetiska principer. Informationskravet uppfylldes genom ett informationsbrev som skickades ut och som innebär att de medverkande personerna informerades om syftet med studien och att deltagandet var frivilligt och att de kunde välja att inte svara på en fråga eller avsluta intervjun utan att förklara varför. Vilket också uppfyllde
samtyckeskravet som innebär att de deltagande personerna måste ge sitt samtycke till att delta i undersökningen utifrån att de har rätt till självbestämmande.
Genom konfidentialitetskravet styrktes de medverkandes anonymitet vilket innebär att identifiering av enskilda individer inte kan göras av obehöriga och att personuppgifterna har förvaras så ingen obehörig kan ta del av materialet.
Nyttjandekravet uppfylls utifrån att det innebär att det material som framkommer i undersökningen inte kommer att användas till någonting annat än just denna studie (ibid).
Ett informationsbrev producerades och skickades via mail till ansvarig för kommunens insats som vidarebefordrade det till informanterna.
Resultat
I analysen av intervjuerna framkom tre stycken huvudkategorier som presenteras nedan, den första är Uppmärksamma närvaro med underkategorierna Främja närvaro,
Relationer, Psykisk hälsa och Tidigt upptäcka frånvaro.
Den andra huvudkategorin är Insatser på kommunnivå med underkategorierna Insatser för att främja närvaro och måluppfyllelse och svårigheter i arbetet med
kommuninsatser.
Den tredje huvudkategorin är Tidiga insatser är viktiga med underkategorierna Kommer in för sent och Samverkan är viktigt.
Styckena stöds med respondenternas citat och de urskiljs med siffrorna 1-4.
Uppmärksamma närvaron
Under den här kategorin redovisas grundskollärarnas upplevelser och erfarenheter kring elevers närvaro och vilka faktorer som kan bidra till varför eleverna blir hemma och vikten av att tidigt upptäcka frånvaro för att kunna främja närvaro.
Främja närvaro
Respondenterna berättar att lärarna i skolan har ansvar för att främja närvaro genom att skapa en gemenskap så att eleverna känner tillhörighet. Sociala kontakter anser
respondenterna är viktiga för att bygga tillit och bidra till att eleverna känner sig trygga i skolan, att de känner att de blir lyssnade på och sedda.
”En gemensam faktor att dom har liksom i ett ganska tidigt skede inte känt sig
förstådda å inte sätt sig sedda å inte liksom känt att det finns nån på skolan nån vuxen på skolan som förstår hur dom funkar å ser vad dom behöver” (Respondent 3)
”läraren har ju ett jätte stort ansvar för att få till så att alla elever i en grupp känner att dem hör hemma där liksom, att få den hjälp dem behöver”. (Respondent 2)
Respondenterna talar om vikten av att prata med elever, som de upplever inte görs i så stor utsträckning. Att vara nyfiken och lära känna elever för att kunna hjälpa eleven på bästa sätt.
”Man kanske borde göra i större utsträckning är ju också att vända sig till eleven och prata med eleven och de tycker jag inte att man gör så mycket.” (Respondent 3)
I arbetet med att främja närvaro på skolan behövs det kunskap om problematiken som kan uppstå för att kunna förebygga frånvaro. En del elever som blir hemmasittare har ofta någon slags funktionsnedsättning som antingen är utredd, eller som skulle behöva utredas då för att kunna hjälpa eleven på bästa sätt.
”Egentligen borde alla vara specialpedagoger, alla borde ha den kunskapen, den specialpedagogiska kunskapen de borde, jag tror att de skulle göra jätte mycket för att ja utveckla arbetet kring problematisk skolfrånvaro eller egentligen att främja närvaro då om man ska säga så istället.” (Respondent 3)
Relationer
Att elever har en relation till minst en vuxen på skolan anser respondenterna är väldigt viktigt för att främja närvaro. Pålitliga vuxna skapar relationer med eleverna så att de ska känna sig trygga, välkomna och sedda. Att eleverna vet att det finns någon på skolan som ställer upp och finns där är viktigt för att främja närvaron. Det är även viktigt som lärare att ha en bra relation till vårdnadshavarna.
”Det är jätte viktigt för dom att ha minst en vuxen i skolan som är liksom så här 100 procentigt, den här personen litar jag på den här personen kan jag vända mig till, jag
”Sen får man ta kunskaperna å ämnena i andra hand utan jag tror att de viktigaste är att man skapar relationer för alla vill ju bli sedda och bekräftade.” (Respondent 2)
”Att ha en positiv relation med föräldrarna är ju viktigt” (Respondent 1)
Tidigt upptäcka frånvaro
Enligt respondenterna arbetar kommunen efter en närvaroplan med syfte att skolan ska upptäcka och kartlägga elevers närvaro och följa upp om frånvaron utvecklas till problematisk frånvaro. Respondenterna förklarar att det ändå finns problem med dessa närvaroplaner, att de inte är så tydliga. Varje skola får själva komma på system för att uppmärksamma närvaro och alla tänker olika kring frånvaron och när det behöver larmas. Vidare upplever respondenterna att det är viktigt att vara uppdaterad om vad forskningen säger. Det är också viktigt att skolorna arbetar aktivt i arbetslagen för att främja närvaron och ha en tät uppföljning med närvaron.
”Det blir väldigt tydligt att varje skola måste hitta ett system för att liksom ja uppmärksamma närvaron” (Respondent 1)
”…ja tänker att vi gör olika vi har olika tankar kring vad som är vad i ute på skolorna vad är frånvaro egentligen när ska vi börja larma å när ska vi, så att den kan bli tydligare” (Respondent 1)
För att tidigt upptäcka elevers frånvaro resonerar respondenterna att lärare bör ha koll på eleverna och vara uppmärksam på när någonting förändras och bryta mönster och att vara snabb och reagera när en elev börjar vara hemma. Respondenterna berättar om vikten av att de uppmärksammar och efterlyser om en elev blir hemma för att främja närvaron. Närvarorapporter ska lämnas in varje månad och skolan slår larm när en elev är borta runt 15-20 %.
”Tidig att man uppmärksammar tidigt och efterlyser och saknar elever de tänker ja bidrar till att man lättare kommer tillbaks” (Respondent 1)
”Liksom direkt att vi, vi är lite mer på om man säger så i positiv bemärkelse att de vet att vi väntar på dem å förväntar oss att de ska komma, tror jag också kan vara väldigt viktigt, att vi ser eleven, individen” (Respondent 4)
Psykisk hälsa
Respondenternas upplevelse av att elever blir hemma under en längre tid beror ofta på att eleverna inte har känt sig förstådda eller sedda. De har ofta utvecklat en oro, ångest eller ängslan eller att det finns andra svårigheter som gör det jobbigt. I många fall är det även någon slags funktionsnedsättning som gör att det blir svårt för eleven att gå i en vanlig klass i skolan. Några exempel som respondenterna tar upp så kan den psykisk ohälsa som många elever upplever liknas med en vuxens utmattningssymtom. När en vuxen människa lider av utmattningssymtom så är det ingen som tycker att det är konstigt att den inte klarar av att arbeta heltid, men när det kommer till eleverna så ska det gå bra ändå.
”Det verkar va som skolan skapar väldigt mycket ångest för många elever, man känner inte att man är en i gruppen” (Respondent 2)
”Man kan inte gå från 100 procent frånvaro till 100 procents närvaro de är liksom inte, det är inte rimligt. Det klarar man inte om man har gått in i väggen som vuxen heller å de vet vi de är ingen som tycker är det minsta konstigt men när vi pratar om elever så tänker vi ofta att det ska gå, det gör inte alltid det. Eller det gör väldigt sällan det skulle jag vilja säga snarare.” (Respondent 3)
Insatser på kommunnivå
Under den här kategorin redovisas kommunens insatser som kan se olika ut men utgår ifrån att skapa förutsättningar för att elever med låg närvaro i skolan ska kunna återgå till en fungerande skolgång.
Elever som varit frånvarande från skolan under en längre tid kan genom insatser få möjligheter att nå måluppfyllelse genom anpassad undervisning som utgår från elevens
”Det är insatser och tanken är liksom att dom här insatserna som görs dom är väldigt flexibla väldigt olika från elevärende till elevärende men alltså målet ska ju naturligtvis då vara att försöka hjälpa eleven tillbaks till en fungerande skolgång”(Respondent 3)
”På kommunens insats är inte så många elever å alla här har ju anpassade scheman”(Respondent 2)
Insatser för att främja närvaro och måluppfyllelse
När skolor uppmärksammar att frånvaron börjar bli hög så kan de ansöka om insatser från kommunen. Respondenterna förklarar att insatserna som görs i kommunen och som kan se olika ut handlar om att ge stöd till skolor, ge stöd till vårdnadshavare och ge stöd till elever.
En insats kan vara att eleven får träna att gå i skolan igen och stärka deras självkänsla med en hög lärartäthet som erbjuder enskild undervisning med legitimerade lärare.
”…då försöker vi få tillbaks eleven till en skol liknande miljö, alltså träna sig att gå i skolan igen” (Respondent 1)
Respondenterna berättar genom att främja närvaro och hjälpa elever att nå
måluppfyllelse kan en anpassad skolgång med anpassat schema i en anpassad miljö bidra till att elever lyckas. En del respondenter tycker att struktur och tydlighet är viktigt och nödvändigt.
”...det borde ju vara så att man med anpassningar ändå ska kunna gå i sin skola.”
(Respondent 1)
”…anpassningar av schemat kan ju också göra att man lyckas med elever att få en bra närvaro, att man hittar liksom vad är de svårigheterna för eleven i skolan så gör man om lite på den” (Respondent 4)
En anpassad skolgång med ett anpassat schema kan innebära att eleven går i skolan någon timme om dagen och läser färre ämnen eller ett ämne i taget för att bli klar och få ett betyg i det ämnet.
”Vi jobbar med ganska få ämnen i taget och oftast så har dom ju kanske när dom kommer till oss missat några, varit hemma kanske under ett år eller två å inte alls har nån egentligen skol vana.” (Respondent 4)
”Det är ju ganska mycket fokuserat att dom ska få en gymnasiebehörighet de e oftast målet, å då är de ju större chans att göra så att man jobbar med ett ämne i taget.”
(Respondent 4)
Svårigheter i arbetet med kommuninsatser
Det finns en del svårigheter som respondenterna upplever i sitt arbete. Gemensamt för alla respondenter är att de anser att deras arbete består av begränsad tid. Det kan vara svårt att få eleverna att komma till skolan trots att de har anpassade scheman. Det kan vara svårt att hinna förbereda eleverna som går i den anpassade skolgången till att sen övergå till gymnasiet. På gymnasiet finns inte insatser på samma sätt och det kan göra det svårt för eleverna.
”Svårigheten blir ju att ta sig ifrån oss och vidare till en vanlig skolmiljö” (Respondent 1)
Om arbetet med frånvaro och närvaro hade skett med tidigare insatser skulle många svårigheter som respondenterna upplever i arbetet ha kunnat förebyggas. Redan i utbildningen för lärare skulle de här problemen med problematisk frånvaro kunna ingå som en del för att förebygga många problem. Som lärare är ju viljan att hjälpa eleverna på bästa sätt
”Om man hade liksom sätt å upptäckt å arbetat med frånvaron och närvaron tidigare så de säger jag också som en stor svårighet att liksom och frustration i att de här skulle bli mera vardag på varje liksom skola nere på golvet eller hur man ska uttrycka sig att
än men det är ju också en del i vårt uppdrag att sprida arbetssätt och kunskap å erfarenhet” (Respondent 3)
Tidiga insatser är viktiga
Under den här kategorin redovisas att tidiga insatser är viktiga och att samverkan är viktig både generellt för skolorna för att främja närvaro och med arbetet som sker kring kommunens insatser.
För att hinna fånga upp elever som börjar få hög frånvaro är tidiga insatser jätte viktiga anser respondenterna. Alla respondenterna förklarade att deras arbete som är på
högstadiet skulle kunna bidra till att förebygga hög frånvaro om de fick komma in redan på lågstadiet. Om högre frånvaro börjar uppmärksammas tidigt på skolan kan insatser hjälpa skolan och eleven så att inte frånvaron fortsätter och eleven riskerar att bli hemma under en längre tid. Tidiga upptäckter och tidiga insatser ska vara likvärdiga på alla skolor men insatserna ska vara anpassade.
”Tyvärr får vi inte jobba med så många elever som är yngre för oftast så går det alldeles för lång tid innan man förstår att de här är ett problem också blir dom hemma.” (Respondent 3)
”Så tidiga upptäckter, tidiga insatser de tror ja. Men likvärdigt liksom jag tänker att man, att alla gör lika, va betyder de här liksom de ska va lika för alla tycker ja. Och då menar jag inte att alla insatser ska vara lika för dom ska givetvis vara anpassade.”
(Respondent 1)
Kommer in för sent i ärenden
Gemensamt för alla respondenter är en önskan om att få komma in mycket tidigare, deras gemensamma tankar är att de får komma in försent i många ärenden. Ofta så har en elev varit hemma under en lång tid och så tycker de inte att det ska behöva vara.
”…det finns en önskan om att få komma in mycket tidigare, när en elev börjar få för mycket frånvaro man kan få komma ut till skolorna och göra en ännu tidigare insats”
(Respondent 2)
Med tidiga insatser anser respondenterna att samtal tillsammans med vårdnadshavare och elever skulle kunna ske för att ta reda på vad frånvaron från skolan beror på och kanske redan då ordna så att anpassningar kan lösa det så att eleven lättare skulle kunna gå i sin skola.
”I samtal med föräldrar och elev diskuterar, vad de beror på å om det är nånting i skolan som man kan försöka ändra på att man kanske gör anpassningar som gör att eleven fungerar bättre i skolan. Med kanske kortar av dagar eller nått sånt om de är så man upplever att de skulle vara en lösning för att eleven lättare skulle kunna komma till skolan.” (Respondent 4)
Samverkan är viktig
Samverkan är en viktig del i arbetet med att främja närvaro enligt respondenterna.
Samverkan sker på olika nivåer, mellan skolor i kommunen, med elever och vårdnadshavare och med instanser som är kopplade till skolan och elevärenden. I
samverkan generellt med skolor så kan de hjälpa till med att observera eller kartlägga ett ärende. Respondenterna anser att de har en bra samverkan med olika instanser som är nödvändiga men skulle önska att samverkan kunde ske lite snabbare och närmare andra professioner då arbetet är mer än bara pedagogik. I arbetet är det både psykologi och socialt arbete.
”Jag tänker att de behövs samverkan som sagt var, samarbete mellan hem och skola för att få det bra” (Respondent 3)
”…de här om samverkan alltså hade vi haft lite närmre till andra professioner alltså att kunna samverka lite tidigare å snabbare.” (Respondent 1)
Diskussion
Resultatdiskussion
Studiens syfte var att undersöka grundskollärares upplevelser och erfarenheter av hur en
I resultatet framkommer det att i arbetet med att främja närvaro på skolan är relationer mellan elever och en pålitlig vuxen en viktig komponent. Det har ingen betydelse vilken den vuxna är på skolan utan det viktiga är att eleven har förtroende och litar på den individen. Respondenterna förklarar att känslan av trygghet och känna tillhörighet främjar närvaro på skolan, vilket även Ingholt, et al, (2015) redovisar i sin studie att sociala relationer är viktiga och upplevelsen av att känna tillhörighet. Elever som har blivit hemmasittare och har varit hemma under en lång tid lider ofta av oro och ångest vilket gör att de eleverna behöver trygga vuxna som de kan lita på, vilket Sveriges Kommuner och Landsting, (2018) beskriver som att betydelsefulla relationer är speciellt viktigt för elever som har en komplex skolbakgrund.
Gemensamt för alla respondenter var att de betonade vikten av tidiga insatser för elever med hög frånvaro. Det arbete som lärarna bedriver i högstadiet med elever som har varit hemma under en långtid skulle kunna förebyggas redan på lågstadiet. Att tidigt
upptäcka frånvaro och sätta in insatser lyfts även fram av Sveriges Kommuner och Landsting, (2018) som viktigt. För att tidigt upptäcka elevers frånvaro resonerar respondenterna att lärarna har ett viktigt ansvar med att upptäcka och uppmärksamma när det sker förändringar och att då reagera snabbt när elever börjar få hög frånvaro. Det kan relateras till att relationer är viktiga. Om vuxna och elever har utvecklat bra
relationer så kan frånvaron uppmärksammas tidigare innan den börjar öka.
Folkhälsomyndigheten, (2019) säger att det centrala arbetet för god och jämlik hälsa utgår från utbildning som är likvärdig, en lärandemiljö som är god, som främjar trygga uppväxtvillkor och genom att på ett tidigt stadie identifiera elever som är i behov av stödinsatser för att fullfölja utbildningen. I resultatet förklarar respondenterna att med kommunens insatser kan läromiljöerna anpassas utefter individens förutsättningar för att ge eleven möjlighet att fullfölja utbildningen. Men även att arbetet med att sätta in tidiga insatser förebygger att elever riskerar att inte nå fullgjord utbildning och Meeks &
Murrell (2001) studie visar att utbildningsnivån påverkar det framgångsrika åldrandet genom att en högre utbildningsnivå leder till bättre livstillfredställelse och en bättre hälsa.
Folkhälsomyndigheten (2019) säger att unga vuxna med låg utbildning vanligtvis kan kopplas till psykisk ohälsa. Resultatet i den här studien visar likt en studie av Ingul, Havik, & Heyne, (2019) att elever som är hemmasittare ofta upplever besvär med
depression, ångest och oro. I den här studien framkommer även att någon slags funktionsnedsättning hos eleven kan göra att det blir svårt att gå i en vanlig klass i skolan. Vilket antyder hur viktigt det är att följa skollagen som säger att utbildningen ska vara likvärdig för alla och att undervisningen ska utgå från elevens behov och förutsättningar, inte enbart från jämnfördelade resurser och undervisningsformer
(Utbildningsdepartementet, 2010). Om elever har svårigheter att nå måluppfyllelsen har skolan ett speciellt ansvar, vilket gör att utformningen på undervisningen inte kan se lika ut för alla (ibid).
Resultatet redovisar att insatser på kommunnivå kan se olika ut men utgår ifrån att skapa förutsättningar för elever med låg närvaro i skolan att kunna återgå till en fungerande skolgång. Elever som är hemmasittare kan till exempel genom en
kommunal insats få hjälp med anpassad undervisning. En anpassad undervisning i en anpassad miljö utifrån varje elevs behov ansåg även Warne, Svensson, Tirén, & Wall, (2020) bidrog till att främja närvaron enligt en fokusgruppsintervjustudie gjord på två svenska skolor.
I resultatet framkom att en del elever behöver enskild undervisning med tydlighet och struktur för att klara av skolan och kunna gå vidare till gymnasiet. På gymnasiet finns inte insatser för elever på samma sätt vilket kan utgöra en svårighet för eleven att klara av de högre kraven. Respondenterna upplever att när tiden blir begränsad då insatserna ofta sätts in för sent finns risker att eleverna inte hinner förbereda sig inför gymnasiet.
Vilket betonar vikten av att upptäcka och sätta in insatser tidigt för att kunna förebygga att eleven blir hemmasittare. Men även att samverkan mellan grundskolan och
gymnasiet skulle kunna utvecklas för att dessa elever ska få en möjlighet att klara av kraven på en högre nivå.
I undersökningen framkommer det att samverkan ses som en viktig och nödvändig del och sker på olika nivåer. Samverkan tillsammans med vårdnadshavare är viktigt för att bygga upp förståelse och förtroende. Samverkan med andra instanser möjliggör att eleven får den relevanta hjälpen för möjligheten att nå måluppfyllelse. En önskan från vissa respondenter finns om närmare samverkan med andra proffesioner för att
möjliggöra det bästa för eleven.
Strömbeck, et al, (2019) tar upp att framgångar i arbetet med att förebygga problematisk
även respondenterna har tagit upp som viktiga i arbetet med att främja närvaro och i arbetet med hemmasittare.
Metoddiskussion
I den här studien har en kvalitativ ansats använts då syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter. Semistrukturerade intervjuer ansågs vara den mest lämpliga metoden för att undersöka upplevelser och erfarenheter, eftersom det enligt Graneheim &
Lundman, (2003) innebär att forskaren vill gå på djupet och finna djupgående och riklig information. Vidare gav semistrukturerade intervjuer utrymme att ställa fler följdfrågor om det behövdes. Enligt Gillham, (2011) anses en strukturerad intervju vara lämpligast att använda vid en telefonintervju då de är lättare att utföra och följa över telefon. Som oerfaren intervjuare ansågs det inte vara ett hinder att använda den tänkta
semistrukturerade intervjumetoden.
Urvalet till undersökningen var en specifik målgrupp och utfördes därmed genom ett meningsfullt urval (Patton, 1990). Urvalsgruppen bedömdes ha erfarenhet inom området och att de var informationsrika respondenter som var lämpliga att svara på studiens syfte och frågeställningar. Ett brett urval bidrar till en mångfald av perspektiv, men nackdelen med den specifika målgruppen i den här undersökningen var att det fanns få informanter att intervjua som arbetar inom området (Graneheim & Lundman, 2003).
Med fler respondenter skulle trovärdigheten i studien ökat (ibid).
På grund av den pågående covid-19 pandemin i världen vid tillfället för studien ansågs det lämpligare att utföra telefonintervjuer istället för intervjuer som var planerade med fysiska träffar. Nackdelen med telefonintervjuer är att kommunikationen som sker via kroppsspråk går förlorad (Gillham, 2011). Graneheim & Lundman, (2003) beskriver att observationer i intervjuer med respondentens hållning och gester kan innehålla en underliggande betydelse som går förlorad vid telefonintervjuer. Efter pilotintervjun som testade intervjuguidens användbarhet lades det till två frågor i syfte att få bredare information. Intervjuguiden som togs fram utifrån syftet och frågeställningen skickades ut till respondenterna i förväg efter en önskan från informanterna att de ville förbereda sig innan. Alla respondenter fick samma förutsättningar inför telefonintervjun och samma frågor ställdes till alla under intervjutiden, vilket Graneheim & Lundman,
(2003) beskriver ökar pålitligheten i en studie. Under telefonintervjun hade
respondenterna intervjuguiden att titta på, vilket kan ha underlättat för respondenterna att kunna följa frågorna (Gillham, 2011). Svårigheten vid telefonintervjuerna var att hålla igång samtalen. Vid fysiska träffar är det lättare att uppmuntra och motivera deltagaren att berätta mer genom kroppsspråket (ibid).
Upplevelsen efter intervjuerna var att respondenterna gav ärliga svar och riklig
information som svarade på syfte och frågeställning. I analysarbetet upptäcktes att fler följdfrågor hade kunnat ställas för att få en bredare information.
Att analysera studier tar tid och är en process (Gillham, 2011). Vid transkribering av råmaterialet utfördes borttagning av eh ,ehm, mm och upprepningar. Upplevelsen av att analysera det insamlade materialet ansågs tiden vara till en nackdel. Den mindre
kunskapen hos forskaren att hantera datamaterialet gjorde att analysen tog längre tid än väntat. Då analysarbetet tog långtid kan viktiga delar ha missats eller inte analyserats tillräckligt. I bilaga 3 finns ett exempel på kodningsschemat som visar läsaren hur processen med analysen har gått till för att styrka trovärdigheten. Relevanta citat har används för att stärka resultatet för att förbättra pålitligheten i resultatet (Graneheim &
Lundman, 2003).
Slutsats
Problematiken kring hemmasittare är ett folkhälsoproblem som påverkar både individen och samhället om inte åtgärder skyndsamt inleds. För elever som inte fullföljer
utbildningen kan det leda till lägre förutsättningar på arbetsmarknaden och sämre hälsa.
Denna studie uppmärksammar vikten av att sätta in tidiga insatser i arbetet med att främja närvaro.
Förslag till fortsatta studier kan inom ämnet utföras med kvantitativ ansats för att göra en större och mer generell undersökning huruvida skolor i olika kommuner arbetar med att främja närvaro på skolorna.
Referenser
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Caldarella, P., Shatzer, R. H., Grey, K. M., Richard Young, K., & Young, E. L. (2011).
The effects of school-wide positive behavior support on middle school climate and student outcomes. RMLE Online , 35:4,1-14,.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken- en handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitterarur.
Ekstrand, B. (2015). What it takes to keep children in school: a research review.
Routledge , 459-482.
Ernestam, Å. (2017). Saknad!Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU2016:94). Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Ängmo, H. (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i sveriges grundskolor. Göteborg:
Skolinspektionen.
Folhälsomyndigheten. (den 04 11 2019). Hämtat från folkhalsomyndigheten.se:
folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta- malomraderna-inom-folkhalsopolitiken/ den 18 03 2020
Folkhälsomyndigheten. (2019). Utbildningsnivå och hälsa- hur hänger de ihop?
Östersund: Folkhälsomyndigheten.
Fornander, M. J., & Kearney, C. A. (den 18 10 2019). Family enviroment variables as predictorsof school absenteeism severity at multiple levels- Ensemble and classification and regression tree analysis. Front. psychol , s. 10:2381.
Gärtner Askeland, K., Haugland, S., Stormark, K., Boe, T., & Hysing, M. (2015).
Adolescent school absenteeism and service use in a population-based study. BMC Public Health , 15:626.
Gillham, B. (2011). Forskningsintervjun- tekniker och genomförande. Lund:
Studentlitteratur.
Globalamålen. (2015). Globalamålen. Hämtat från globalamalen.se:
globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-god-utbildning-alla/ den 04 03 2020 Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse education today , 105-112.
Gren-Landell, M., Ekerfelt, C., Bradley, M., Andersson, M., & Andersson, G. (2015).
Teachers´views on risk factors for problematic shool absenteeism in Sweden primary shool students. Educational psychology in practice , 412-423.
Halápi, M., & Assadi, A. (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017. Stockholm:
Skolverket.
Hallberg, J. (2010). Främja hälsa- en nyckel till hållbar utveckling. Dalarna:
Landstinget Dalarna.
Heyne, D., Gren-Landell, M., Melvin, G., & Gentel-Genitty, C. (2018). Differentation between school attendance problems:Why and how? Cognitive and behavioral practice , 1-27.
Ingholt, L., Bang Sorensen, B., Andersen, S., Zinckernagel, L., Friis-Holmberg, T., Asmussen Frank, V., o.a. (2015). How can we strengthen students´social relations in order to reduce school dropout? An intervention development study within four Danish vocationel schools. BMC Public Health , 15:502.
Ingul, J. M., Havik, T., & Heyne, D. (2019). Emerging school refusal: A school-based framework for identifying erly signs and risk factors. Cognitive and behavioral practice , 46-62.
Karlberg, M., & Persson, S. (2017). problematisk skolfrånvaro en forskningsöversikt.
Elevhälsa (4).
Meeks, S., & Murrell, S. A. (2001). Contribution of education to health and life satisfaction in older adults mediated by negative affect. Journal of aging and health , 92-119.
Patton, M. (1990). Qualitative evaluation and research methods. Beverly Hills: Sage.
Regeringskansliet. (den 02 12 2015). Regeringskansliet. Hämtat från regeringen.se:
regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/god-utbildning-for- alla/ den 05 03 2020
Sachs, J. D. (2015). The age of sustainable development. New York: Colombia University Press.
Sahin, S., Arseven, Z., & Kilic, A. (2016). Causes of students absenteeism and school dropouts. International Journal of Instruction , 195-210.
Skolverket. (2012). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvara i skolan. Stockholm: Skolverket.
Strömbeck, J., Palmér, R., Sundberg Lax, I., Fäldt, J., Karlberg, M., & Bergström, M.
(2019). Utfall av ett KBT-baserat behandlingsprogram för hemmasittare. Magelungen.
Sveriges Kommuner och Landsting. (den 15 11 2018). Bemötande- en framgångsfaktor i Plug In. Hämtat från skr.se:
skr.se/skolakulturochfritid/forskolagrundochgymnasieskola/uppdragfullfoljdutbildning/
pluginminskarstudieavbrottenpagymnasiet/framgångsfaktoreriplugin/bemotande.24723.
html den 11 05 2020
Sveriges Kommuner och Regioner. (den 19 12 2019). Uppdrag fullföljd utbildning.
Hämtat från skr.se:
skr.se/skolakulturochfritid/forskolagrundochgymnasieskolaa/uppdragfullfoljdutbildning .26377.html den 18 05 2020
Utbildningsdepartementet. (den 23 06 2010). Sveriges Rikstad. Hämtat från www.riksdagen.se: www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 den 28 01 2020
Warne, M., Svensson, Å., Tirén, L., & Wall, E. (2020). On time: A qualitative study of Swedish Students´,Parents´and Teachers´Views on school Attendance, with Focus on Tardiness. Environmental Research and Public Health , 17:1430.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gy_eleve r&p_ar=2019&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod=
&p_flik=G&p_sub=1
https://globalportalen.org/amnen/agenda-
2030?gclid=CjwKCAiAp5nyBRABEiwApTwjXm7bzKj42hk6rOWXtE1-WdLiGe6E- bVpyeW84mje-2aAj2n_zTMPJxoC7P4QAvD_BwE
Bilagor
Bilaga 1
Informationsbrev Hej!
Jag heter Malin Sletten och är student på Högskolan i Gävle där jag läser sista terminen på programmet Folkhälsostrateg för hållbar utveckling och är mitt i processen att skriva mitt examensarbete. Syftet med examensarbetet är att undersöka grundskollärares uppfattning och erfarenheter hur högstadiet (årskurs 7-9) arbetar för att främja närvaron för att nå måluppfyllelsen och hur arbetet mot hemmasittare bidrar till måluppfyllelsen.
Utifrån forskning så påvisas det att ungdomar som inte klarar skolan innebär ett
folkhälsoproblem, utifrån en lägre utbildningsnivå och minskade möjligheter till arbete
kan det påverka hälsan negativt. Tidiga insatser förespråkas för att främja hälsans utveckling och identifiera faktorer som är bidragande till frånvaro och till att förebygga att elever blir hemmasittare.
I examensarbetet ska jag göra en kvalitativ undersökning med 4 intervjuer och därmed frågar jag efter ditt godkännande att delta i intervjun. Jag beräknar att intervjun tar ungefär en 60 minuter att genomföra.
Det insamlade materialet från intervjuerna kommer att behandlas utifrån forskningsetiska överväganden.
Deltagandet är frivilligt och du kan själv välja att inte svara på en fråga eller när som helst avbryta intervjun utan någon förklaring. Dina svar kommer sammanställas med de andra intervjupersonernas svar och användas enbart i denna studie. Det insamlade materialet kommer att hanteras konfidentiellt, de vill säga att deltagarna är anonyma, inga namn kommer att återges någonstans i arbetet och att materialet förvaras i säkerhet.
Materialet kommer endast att användas till den här undersökningen. Efter att arbetet avslutats kommer materialet att raderas. Det insamlade materialet kommer att sammanställas till ett resultat i examensarbetet. När examensarbetet godkänts av
examinator kommer det att publiceras i Diva som är en gemensam portal för forsknings publikationer och examensarbeten.
Vid frågor eller funderingar kan ni kontakta mig eller min handledare.
Stort tack för din medverkan!
Med vänlig hälsning
Malin Sletten Anna-Karin Enhol Näslund
sletten.malin@gmail.com annend@hig.se
Bilaga 2 Intervjuguide
Jag heter Malin Sletten och läser sista terminen på programmet Folkhälsostrateg för hållbar utveckling på Högskolan i Gävle. I mitt examensarbete har jag valt att skriva om
Syftet med studien är att undersöka grundskollärares uppfattning och erfarenheter hur högstadiet (årskurs 7-9) arbetar för att främja närvaron på skolan och hur kommunens insats mot hemmasittare bidrar till måluppfyllelsen.
Jag beräknar att intervjun kommer ta ca en timme att genomföra. Är det okej att jag spelar in intervjun?
Bakgrundsfrågor
1. Vilken utbildning har du?
2. Hur länge har du arbetat som lärare?
3. Hur länge har du arbetat med inriktning mot hemmasittare (problematisk frånvaro) på skolan?
Generella frågor om arbetet med närvaro
1. Kan du berätta hur skolan arbetar generellt med att främja elevers närvaro?
2. Kan du beskriva hur skolan utreder frånvaro hos elever?
3 Kan du beskriva din uppfattning om varför elever är frånvarande från skolan?
4 Vilka faktorer uppfattar du kan bidra till ökad närvaro?
Specifika frågor gällande hemmasittare
5 Kan du beskriva den insats och arbetet på skolan som bedrivs kring hemmasittare (problematisk frånvaro)?
- Följdfråga: Är det något specifikt ni arbetar med som du upplever ökar hemmasittarnas närvaro?
- Följdfråga: Är det något specifikt ni arbetar med som du upplever ökar hemmasittarnas måluppfyllelse?
- Följdfråga: Upplever du att de finns några svårigheter i arbetet ni gör kring hemmasittarna?
- Följdfråga: Upplever du att problemen med hemmasittare har ökat eller minskat?
6 Kan du beskriva vilken samverkan som sker kring hemmasittare?
- Följdfråga: Vilka olika kompetenser samverkar?
- Följdfråga: Hur ser samverkan ut mellan vårdnadshavare och skolan?
7 Kan du berätta om vilka riktlinjer och styrdokument som arbetet med hemmasittarna utgår ifrån?
8 Kan du beskriva på vilket sätt arbetet kring hemmasittare skulle kunna utvecklas för att öka närvaron?
Avslutande frågor
Är det någonting som du vill tillägga som vi inte har tagit upp?
Om jag kommer på någonting i efterhand går det bra att jag kontaktar dig?
Bilaga 3
Tabell.1 Exempel på kodningsschemat Respon
dent Meningsbärande
enhet Kondenserad
enhet Koder Underkategori Huvudkategori 2 läraren har ju ett
jätte stort ansvar för att få till så att alla elever i en grupp känner att dom hör hemma där liksom, att få den hjälp dom behöver.
läraren har stort ansvar få alla elever i en grupp känner att dom hör hemma
Lärarans var
Främja närvaro
Uppmärksamma närvaro
3 det är jätte viktigt för dom att ha minst en vuxen i skolan som är liksom så här 100 procentigt den här personen litar jag på den här personen kan jag vända mig till jag vet att jag kan säga vad jag behöver å vad jag tänker å så
Viktigt med minst en vuxen i skolan som är 100 procentig, litar på
Litar på vuxen
Relationer Uppmärksamma närvaro
4 anpassningar av schemat kan ju också göra att man lyckas med elever att få en bra närvaro, att man hittar liksom vad är de svårigheterna för eleven i skolan så gör man om lite på
anpassningar av schemat lyckas med elever, att få en bra närvaro.
hittar vad är svårigheterna för eleven i skolan
Anpassat för närvaro
Insatser för att främja närvaro och
måluppfyllels e
Insatser på kommunnivå
1 svårigheten blir ju att ta sig ifrån oss och vidare till en vanlig skolmiljö
svårigheten blir vidare till en vanlig skolmiljö
Ta sig vidare
Svårigheter i arbetet med kommuninsats er
Insatser på kommunnivå för
måluppfyllelse 1 de blir lite sent, vi
önskar ju att man skulle kunna få komma tillbaks alltså man ska inte behöva va hemma ett år
blir lite sent, man ska inte behöva va hemma ett år
Lite sent Kommer in för sent
Tidiga insatser är viktiga
2 de finns en önskan om att få komma in mycket tidigare, när en elev börjar få för mycket frånvaro man kan få komma ut till skolorna och göra en ännu tidigare insats
få komma ut till skolorna och göra en ännu tidigare insats
Ut till skolorna tidigare
Kommer in för sent
Tidiga insatser
