• No results found

Plats att växa: En förskola i Vasalund

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Plats att växa: En förskola i Vasalund"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

       

Rebecca Edin

Handledare/ Ori Merom & Olof Philipson Supervisor

Examinator/ Erik Wingquist Examiner

Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree Project in Architecture, First Level 15 credits

31 maj 2016  

”Plats att växa – Examensarbete”

”Room to grow – Degree Project”

 

(2)

Abstract Sammanfattning

On a 800 square meter plot in the area of Vasalund in Solna Municipality, a new preschool shall be built. The proposal is adjusted to traditional preschool pedagogy inspired by Reggio Emilia and is based on a desire to create a building tailored for its main users - the children. The project aims to to break down the building into smaller units and relate to the children’s scale, to create an environment where children can play, learn, grow and develop on their own terms, not depending on adults.

A place where the individual child is in focus and where room for wild play and social activities are intermingled with more intimate spaces for peace, quite and alone time.

A building that does not reveal everything at once, but that can be explored and discovered bit by bit - a world for children.

The project aims to examine whether a preschool, with all its practical problems concerning loading, undressing and such, can work in a volume which, unlike the classic cohesive preschool building is divided into a number of buildings. Three separate buildings, connected by non-heated glass buildings with underfloor heating and sliding doors to the courtyard creates orientatability and variety for kids both inside and out. The preschool departments have clear domiciles. Functions such as dining room and studio is placed in the central building and is easily accessible from all parts of the school. The central courtyard that is created between the buildings functions as a meeting place for the whole kindergarten as well as a buffer between the school and the city. In addition to the central yard, a number of courtyards are created around the buildings and depending on their placement, these yards have different characters, either large and open or small and intimate. This encourages the children’s imagination and create opportunities for many different kinds of play.

På en 800 kvadratmeter stor tomt i området Vasalund i Solna kommun ska en ny förskola byggas. Förslaget är anpassat efter traditionell förskolepedagogik med

inspiration från Reggio Emilia och har sin grund i en önskan om att skapa en byggnad anpassad för sin huvudsakliga brukare - barnen. En önskan om att bryta ner och

förhålla sig till barnens skala, att skapa en miljö där barnen kan leka lära, utvecklas och växa på sina egna villkor, oberoende av vuxna. En plats där det individuella

barnet står i fokus och där rum för vild lek och sociala aktiviteter samsas med mer intima utrymmen för lugn och egentid. En byggnad som inte avslöjar allt på en gång utan som kan utforskas och upptäckas bit för bit - en egen värld för barnen.

Projektet vill undersöka huruvida en förskola, med all sin praktiska problematik kring på- & avklädning, skogränser och förflyttning mellan funktioner, kan fungera i en volym som till skillnad från den klassiska sammanhållna paviljongbyggnaden är uppbruten och där verksamheten äger rum i flera olika byggnader. Tre separata byggnader, sammankopplade med icke-uppvärmda glasrum med golvvärme och skjutdörrar mot gården, skapar orienterbarhet och variation för barnen både interiört och exteriört.

Förskolans avdelningar får tydliga hemvister och gemensamma funktioner som matsal och ateljé är centrala och lättillgängliga från alla delar av skolan. Centralt blir även det gårdsrum som uppstår mellan byggnaderna och fungerar både som mötesplats för hela förskolan och som en buffert mellan förskolan och staden. Beroende på

byggnadernas placering skapas även en rad andra gårdsrum, såväl stora och öppna som små och intima. Detta uppmuntrar barnens fantasi och skapar förutsättningar för många olika typer av lek.

(3)
(4)

Platsen

Förskolan är situerad i Vasalund. Det är ett område i Solna kommun som med sitt läge mitt emellan knutpunkterna Solna Station och Solna centrum är en lugn oas med låg genomströmning av människor. Här råder stor variation i såväl topografi som bebyggelse. Här finns en grundskola, ytterligare en förskola och ett antal

lekplatser. Inom gångavstånd finns även det stora grönområdet Hagaparken Förskolans tomt är en hörntomt invid en sluttning. På angränsande tomter ligger villor

på 2-3 våningar med varierande uttryck och skolans uppbrutna struktur knyter an till denna omgivande bebyggelse. Entrén till tomten sker från Gustafsvägen i sydost

och en stödmur på som högst 50 cm skiljer största delen av tomten från gatan.

(5)

50 m50 m

SITUATIONSPLAN 1:500

(6)

Byggnaden

Förskolan är uppdelad i tre separata volymer - en enplansbyggnad och två tvåvåningsbyggnader. Detta för att bryta ner skalan samt skapa tydlighet och orienterbarhet för barnen. I två av byggnaderna ligger förskolans tre avdelningar, en

småbarnsavdelning (1-2 år) och två storbarnsavdelningar (3-6 år). I den tredje byggnaden finns de gemensamma utrymmena matsal och ateljé. Denna byggnad

ligger mellan de två andra och är skolans centrala punkt där barn från alla avdelningar kan mötas och interagera.

För att barnen enkelt ska kunna röra sig mellan de olika byggnaderna är de sammankopplade av mindre byggnader av en annan karaktär än de tre

huvudbyggnaderna. Dessa byggnader har stora glasväggar och skjutdörrar som kan öppnas upp för att skapa ett mer flytande möte med gården. Gårdens

markbeläggning fortsätter in i dessa och för att ytterliggare differentiera dem från huvudbyggnaderna är de inte heller uppvärmda. Detta gör att barnen känner av när de rör sig mellan olika sammanhang i byggnaden, något som ökar tydligheten och ger

barnen ökad trygghet. För att underlätta för verksamheten är golven dock uppvärmda så att barnen inte behöver klä på sig vid varje genomgångstillfälle.

Skolans tre avdelningar har tydliga hemvister. Småbarnsavdelningen har en egen byggnad och en egen ingång medan de två storbarnsavdelningarna har nära kontakt och delar ingång. Varje avdelning har en serie olika rum. De två huvudsakliga rummen

ligger i anslutning till varandra. De har tydlig kontakt tack vare fönster i innerväggarna men går att stänga mellan för att skapa mindre barngrupper och minska ljudnivån.

Förutom dessa rum har varje avdelning ett vilrum, en miniateljé samt en läshörna/mindre rum för lugnare aktiviteter.

Någon som ytterligare utmärker förskolan är fönstren. Dessa sticker ut från fasaden och skapar nischer som barnen kan klättra in i både innifrån och från gården. Förutom att

verka som lekrum fungerar nischerna som rum i rummen i vilka barnen kan krypa in och få en stund för sig själva.

(7)

AVDELNING GEMENSAMMA UTRYMMEN

PERSONAL

KÖK ÖVRIGA UTRYMMEN

KOMMUNIKATION

BOTTENPLAN PLAN 1

AVDELNING GEMENSAMMA UTRYMMEN

PERSONAL

KÖK ÖVRIGA UTRYMMEN

KOMMUNIKATION

BOTTENPLAN PLAN 1

DIAGRAM RUMSSAMBAND

(8)

Utemiljön

Utemiljön är en viktig del av förskolans utformning. Byggnadens uppbrutna struktur skapar en varierad gård med olika typer av rum med förutsättningar för olika typer av

aktiviteter. Mellan de tre husen bildas en samlande gårdsrum, ett torg, som fungerar som skolans hjärta. Det blir en naturlig mötesplats och en buffertzon mellan förskolan

och staden. Matsalen kan öppnas upp mot torget med skjutpartier och här finns en grill, ett antal olika sittplatser samt hårdlaga ytor att rita, cykla eller hoppas hage på.

Förutom detta samlande torg finnns det möjlighet för barnen att springa fritt och snabbt på de stora öppna ytorna ut mot gatan och på taket, medan de mindre rummen runt

enplansbyggnaden lämpar sig bättre för något lugnare aktiviteter.

(9)

SAMLANDE VILT & ÖPPET

INTIMT

GÅRDSRUM

SAMLANDE VILT & ÖPPET

INTIMT

GÅRDSRUM

DIAGRAM UTERUM

(10)

ydekaglngv igöearb bhufaea yejsfg oalgnv naie uglaagng

ueoaöv vurgiaagnv uealvbv ueyab

hlhr heiao ydeduaoa yrape heowhf ugslasnv wualf voeröwns iang jvdsklns jsieögs huafllenv uia

jvdsklns jsieögs huafllenv uia ueoaöv vurgiaagnv uealvbv ueyab

hlhr heiao ydeduaoa yrape heowhf ueoaöv vurgiaagnv uealvbv ueyab hlhr heiao ydeduaoa yrape heowhf

ugslasnv wualf voeröwns iang

ydekaglngv igöearb bhufaea ydekaglngv igöearb bhufaea

yejsfg oalgnv naie uglaagng hlhr heiao ydeduaoa yrape heowhf ydekaglngv igöearb bhufaea +0.165

k

f

ts

ts ts

B A

B A

5 m

5 m

BOTTENPLAN 1:50

(11)

+0.30

+2.745

+3.240

+0.30

5 m

5 m

PLAN 1 1:100

(12)

undercentral tvätt fläktrum

förråd

städ

5 m

5 m

PLAN -1 1:100

(13)

5 m

5 m

SEKTION A-A 1:50

(14)

5 m

5 m

FASAD MOT SYDOST 1:50

(15)
(16)
(17)

Materialitet & Teknik

Förskolan är konstruerad med bärande ytterväggar i korslimmat massivträ.

Den uppbrutna strukturen ger små spännvidder och bärande ytterväggar möjliggör stor frihet och flexibilitet i den interiöra strukturen, något som är viktigt för verksamheten.

Interiört är massivträt exponerat både i väggar och tak och även de icke bärande innerväggarna är gjorda i samma material. Golven är av corklinoleum, ett giftfritt

material som är mjukt och skönt för barnen att leka på.

Exteriört har byggnaden en fasad med stående panel av obehandlat cederträ.

I panelen finns håltagningar som förutom att skapa liv och rytmik även fungerar som hem åt fåglar och insekter. Detta bidrar dels till att stärka den biologiska mångfalden på platsen menfasaden är först och främst tänkr som ett pedagogiskt verktyg som ger

barnen möjlighet att växa upp i nära kontakt med naturen.

(18)

1:20 1:20 1:50

+0.143 +3.330

23 Luftspalt 21*150 Stående träpanel 45*45 Bärläkt 0.4 Vindpapp 175 Cellulosafiberisoleing 175*45 Stående regel 83 Bärande skikt av

korslimmat massivträ

45 Innergolv av Corklimoleum 0.4 Fuktspärr

30 Betongbruk med vattenburen golvvärme 200 Platsgjuten platta på mark i betong 3*100 Isolerande polystyren Dränerande skikt av makadam 2 Geotextilduk

Infälld hängränna

90 Fönsterkarm Droppnäsa

100*45 Syll 10 Skyddande putsskiva

Dräneringsrör 3*4 Isolerande 3-glas

Tätningslist 10 Drevning 90 Tätningslist Plåt 12 Gummimatta - toppskikt av EPDM-granulat

28 Gummimatta - stötdämpande bottenlager 10 Asfaltsmatta

25-215 Asfaltsmatta 10 Asfaltsmatta 175 Cellulosafiberisolering 150*1200 Korslimmade massivträskivor Skåra för elektricitet och dylikt 10 Täckande träskiva

TEKNISKT SNITT B-B 1:20 2 m

(19)

MODELL 1:50

(20)

PROCESS / SKISSER

References

Related documents

Intresset för den mångkulturella förskolan kommer av egna erfarenheter i arbete med barn från andra kulturer och har hos mig skapat en undran över, hur pedagoger på andra förskolor

Här pekar Kristian Käll på ett nytänkande sätt att tänka kring social blandning, att inte endast bygga bostäder med olika priser som riktar sig till olika inkomstsegment, utan

Siw: att man synliggör mångfalden som finns i samhället för barnen, så dom blir medveten om det, så skulle jag nog tolka det, och att man kan synliggöra det på lite olika sätt,

Annelie och Eeva.. Annelie har arbetat sedan 1986 i Bergsjön. Hon har även genomgått grundkurs i peda- gogik 20p och deltagit i olika språkprojekt. Eeva har arbetat som

En annan pedagog menar att varken pedagogerna eller barnen fick vara med så mycket då det valdes ut möbler till läshörnan, men att pedagogerna sedan själva valde

Slutsatsen i studien är att det krävs digital kompetens av förskollärare för att kunna integrera IKT och lärplattan i förskolan, vilket är IKT-utvecklarnas uppdrag att

De flesta studier som handlar om små barn har en utvecklingspsykologisk utgångspunkt med en individcentrerad syn (för en kritik se Hultqvist 1990, Evaldsson 1995, Gars 2002,

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt var de säger att de har lärt sig detta. Min