2003:019 HIP
EXAMENSARBETE
Inmatningsrutiner för interna metadata i GISMeta
Erik Edberg
Examensarbete 10 p
Inmatningsrutiner för interna metadata i GISMeta
Erik Edberg
Förord
Denna rapport redovisar examensarbetet som är det sista momentet i GIS-ingenjörs utbildningen i Kiruna 120 poäng, som tillhör Luleå Tekniska Universitet. Examensarbetet omfattar 10 poäng.
Arbetet har bedrivits på Länsstyrelsen i Västmanland i Västerås, på Information och Teknik funktionen.
Jag vill tacka:
· Min handledare Mickael Schröder för råd, tips och inspiration.
· Riitta Haukilahti för tips och vägledning om datalagring och kvalitetskrav.
· Övriga i GIS-gruppen Henrik Hedberg och Conny Wennerström för deltagande i diskussioner och möten med diskussioner om problem och lösningar.
Jag vill också tacka:
· Anna Olofsson för att jag fick deltaga på aktiviteter som gjorde mig till ”en i gänget” samt för rådgivning och diskussion om rapportskrivning och problemställningar i allmänhet.
Tack också för materialet till ”Om Länsstyrelsen i Västmanland”.
· Kent Hedman, Mårten Gavelin, och Margareta Gustafson (relaterade) för support och hjälp med datorproblem.
· Johan Reuterhäll och Connie Persson på Länsstyrelsen i Skåne för vägledning och support i GISMeta.
· Ulla Lidhagen och alla andra runt fikabordet.
Västerås, juni 2002 Erik Edberg
Sammanfattning
Metadata är en viktig del i arbetet med geografiska data. Med bra metadata kan användaren på ett enklare och effektivare sätt hitta de data som är intressant för just honom eller henne.
Länsstyrelsen i Västmanland har stora mängder geografiska data och beslutsdokument som rör geografiska områden. Dessa geografiska data och dokument lagras på servrar och är
tillgängliga för handläggarna (användarna). GIS-gruppen har tidigare lagrat metadata för dessa geografiska data i en databas uppbyggd i Microsoft Access men en nyutvecklad metadatabas, GISMeta, ska börja användas. GISMeta är dock en större databas och uppbyggd på ett annat sätt vilket gör att överföringsarbetet måste planeras noga, samt att ett metodiskt och effektivt arbetssätt skapas för framtiden.
En namnstandard togs fram för de olika objekten som ska lagras i GISMeta. Hänsyn togs till PilotGIS struktur för grupper och ämnesområden samt de standarder som tidigare används, samt standarder på andra Länsstyrelser. En lista på namn med jämförelser gjordes i MS Excel för att få ett diskussions material. Diskussioner fördes med GIS-gruppen för att fatta beslut om vidare arbete med namnstandarden.
Excel-filen byggdes på med information om i vilken ordning inmatningen måste ske samt en miniminivå. Miniminivån innebär de minsta mängd data som ett dataset bör ha. Kraven på miniminivån kommer från GISMeta, tilläggsapplikationer för GISMeta samt GIS-gruppens egna kvalitetskrav.
En lathund för andvändarna skrevs för att användas som stöd vid inmatning. Detta för att användarna själva ska kunna mata in metadata i framtiden. Korta fakta om namnstandard och rutiner för inmatning ingår i lathunden, samt exempel på inmatade data.
Abstract
Metadata is an important part in working with geographical data. With good quality metadata the users can simply and efficiently recover specific data of interest for him or her. County Administration of Västmanland has large amounts of geographical data and documents of geographical interests in the region. These geographical data and documents are stored on servers and the users have access to them. Metadata have previously been stored and maintained in an Microsoft Access database, but a new metadatabase, GISMeta, is to be the successor. GISMeta is a larger and more complex database and the proccess of transfering data from the old database to the new one must be planned carefully. An effective and methodical routine must be developed for future maintainance work.
A name standard was developed for all the important objects in GISMeta. PilotGIS structure and previously used standards were considered, both standards used in County Administration of Västmanland and other county administratives. A list of names for comparison was made in Microsoft Excel for discussion purpose. Discussions were held with the GIS-group on which name standard should be used.
More information was added to the Excel-file, information about working precedures and in which order to execute them. Information about the minimum amout of data that can be added and still filling all the demands were added. The demands are that of quality from the users and the administrators, that of the applications using GISMeta and the amount of data GISMeta demands to function.
A manual for the users on how to add data was created as a support for the work of
administration. The manual is to be used as a help for the users when adding metadata in the future. The maunal is written with short facts about the name standard and the work routine, it also contains examples of how correct data should look like.
Innehållsförteckning
FÖRORD...2
SAMMANFATTNING ...3
ABSTRACT ...4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...5
1. INLEDNING...6
1.1 BAKGRUND...6
1.2 SYFTE...6
1.3 PROJEKTMÅL ...6
1.4 EFFEKTMÅL...6
1.5 AVGRÄNSNINGAR ...6
2. OM LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLAND ...7
3. VAD ÄR METADATA ? ...9
3.1 GISMETA ?...10
3.2 VIKTIGA BEGREP I GISMETA ...10
3.3 ADMINISTRATIONSVERKTYGET MAGI...11
3.4 DE OLIKA DELARNA AV KÄRNAN...12
4. METOD OCH GENOMFÖRANDE ...14
4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR...14
4.2 SIMULERING...15
4.2.1 Namnsättning ...16
4.2.2 Miniminivå...17
4.2.3 Källdata.mdb...17
4.2.4 Lathund ...17
4.3 INMATNING ...18
5. VISIONER ...19
6. SLUTSATS OCH DISKUSSION...20
7.1 ALTERNATIVA LÖSNINGAR ...20
7.2 PROBLEM ...20
7. REFERENSER ...21
8. BILAGOR ...22
1 Inledning 1.1 Bakgrund
Länsstyrelserna i Sverige har ett nytt gemensamt metadatasystem för GIS-data, kallat GISMeta. GISMeta är utvecklat av Länsstyrelsen i Skåne. Det är viktigt att alla data finns beskrivna och inlagda i systemet då detta underlättar arbetet för handläggare ute på enheterna i länsstyrelsen samt administrering av alla länsstyrelsens data hos GIS-administratören. För att ett utbyte av data skall vara lätt att genomföra krävs att Länsstyrelserna använder ett
gemensamt system för sina metadata och att arbetet går mot en standardisering. Till GISMeta knyts GIS-programvaror som kan nyttja databasen som en källa för information om hur datat ska användas och visas. Ett nyutvecklat tittskåp, KartOGIS, utvecklat i ArcIMS ska kopplas till GISMeta i framtiden och ersätta befintligt tittskåpsystem OGIS, denna koppling kräver att data som skall presenteras i KartOGIS är korrekt inmatade i GISMeta.
1.2 Syfte
Syftet med projektet är att effektivisera och strukturera arbetet med metadata. Tanken är att skapa en diskussion för att lyfta fram problemen med inmatning i GISMeta, samt att effektivisera och underlätta användning och spridning av kartdata.
1.3 Projektmål
Länsstyrelsen i Västmanland har behov av att deras metadata läggs in i GISMeta och att redan inlagda data kontrolleras. Med en fullständig databas med metadata underlättas arbetet med GIS-data.
Uppgiften har varit:
· att ta fram en namnstandard för objekten i GISMeta
· att skapa ett regelverk för hur arbetet i GISMeta skall fortsätta i framtiden
· att skapa en lathund att följa vid inmatnings arbete
· att kontrollera att befintligt data är korrekt
· att undersöka miniminivå för GISMeta systemets funktionalitet vad gäller handläggares och GIS-gruppens behov.
· att koordinera internt med andra projekt och avdelningar.
· att koordinera med andra Länsstyrelser och GMF gruppen (GISMeta förvaltningsgrupp)
1.4 Effektmål
En lathund för inmatning ska skapas så att användarna själva i framtiden kan mata in metadata om de data de själva är ansvariga för. Då varje person matar in sina egna data minskas
administrations och förvaltnings arbetet med metadatabasen, risken för korrupta data minskar också då den som matar in informationen är den med mest kunskap om det specifika datat.
1.5 Avgränsningar
Projektet har begränsats till att omfatta de interna data som lagrats enligt Pilot-GIS defacto standard. Detta omfattar cirka 100 stycken dataset. Det interna datat ingår i regionalt underlagsmaterial (RUM).
2. Om Länsstyrelsen i Västmanland
Presentation av Länsstyrelsens enheter.
Lantbruks- och fiskeenheten
Förmedlar och kontrollerar de EU-stöd som betalas ut till lantbrukare och fiskare i
Västmanlands län. Stödjer landsbygden och lantbruket genom information, utbildning och rådgivning. Fiskeansvariga på enheten ser till att sjöar och vattendrag som är försurade kalkas.
Andra insatser är att bilda fiskevårdsområden och genomföra växt- och djurinventeringar.
Miljöenheten
Är uppdelad i tre delar; naturvård, miljöskydd och miljöanalys.
Några av arbetsuppgifterna är att skydda och förvalta värdefull natur, samla in och analysera fakta om luft, vatten, mark, växt- och djurliv. De behandlar tillstånd till och granskar
miljöfarlig verksamhet och täkter samt hanterar frågor om jakt och viltvård. Aktiviteter genomförs för att uppnå regeringens miljömål och medarbetarna ger rådgivning inom sina expertområden.
Kulturmiljöenheten
Arbetar för att värdefulla byggnader, landskap och fornminnen ska bevaras, brukas och vara en viktig del i samhällsutvecklingen. Informationsspridning och rådgivning är en förutsättning för att skapa förståelse och kunskap för detta. En annan viktig uppgift är att skydda kulturarvet vid exempelvis vägarbeten, byggnationer samt vid skogs- och lantbruk. Enheten lämnar olika former av ekonomiskt stöd för bevarande och utveckling av kulturmiljöer.
Samhällsbyggnadsenheten
Verkar för en hållbar samhällsplanering. Boende, kommunikationer, social omvårdnad, civilt försvar och räddningstjänst är verksamheter inom Samhällsbyggnadsenhetens område.
Enheten arbetar med tillsyn av verksamheter som bedriver social omvårdnad, utvecklar länets transportsystem, samordnar civila försvarsberedelser och samverkar med kommunerna vid planering, byggande och bostadsförsörjning.
Näringslivsenheten
Enheten bidrar till fler arbetstillfället och ökad tillväxt i näringslivet genom att gå in med såväl medel ur den svenska stadsbudgeten som med EU-medel. Det sker i from av stöd till företag för investeringar och bidrag till olika former av projekt. Enheten följer och analyserar faktorer som påverkar länets utveckling såsom befolkning, utbildningsnivå, ålderstrukturer, pendling, sysselsättning, arbetslöshet jämställdhet. Att driva och delta i utvecklingsprojekt är också en viktig del av verksamheten.
Förvaltningsenheten
Beviljande eller återkallande av körkort, kontrollera och följa upp tillstånd för yrkesmässig trafik och bevakningsföretag, utföra tillsyn av övervakningskameror samt sammanräkning av de allmänna valen är några av alla de uppgifter som förvaltningsenheten hanterar.
Ekonomi-, service- och veterinärenheten
Länsveterinären arbetar för att lagstiftningen för djurskydd, smittskydd, livsmedelsfrågor och veterinärverksamhet ska följas i länet. Det innebär tillsyn av verksamheter, rådgivning, besök och beslut. De medarbetare som arbetar med veterinära frågor ingår i Ekonomi-, service- och veterinärenheten. Enhetens andra del arbetar med att stödja organisationen i frågor som telefoni, vaktmästeri, verksamhetsplanering och ekonomi.
Informations- och Teknikfunktionen
Enheten är uppdelad i tre delar: IT, GIS och Information. Funktionens uppgift är att stödja organisationens andra enheter att utveckla IT-stöd, uppbyggnad och användning av digitalt underlagsmaterial samt informations- och marknadsföringsarbete. [1]
3. Vad är metadata?
Metadata är ”data om data”, alltså data som beskriver andra data. Metadata kan användas inom många områden och ändamål. Man kan söka efter information med beskrivande metadata, ange kvalitet på det beskrivna datat och styra applikationer. Man kan dela upp metadata i beskrivande respektive styrande. Beskrivande metadata anger egenskaper för data så som kvalitet, användningsområde och ansvar. Styrande metadata är information som kan användas av programvaror och applikationer för att datat skall öppnas på ett önskat sätt eller med en önskat utseende. Hur detaljerat metadatat är varierar, det kan beskriva filers innehåll eller på en mer detaljerad nivå beskriva varje objekt i en fil.
Den vanligaste användningen av metadata är att beskriva följande grundläggande information:
· Kvalitet – olika kvalitetsparametrar så som noggrannhet och aktualitet.
· Placering – var det beskrivna datat lagras exempelvis en pärm eller en katalog på ett nätverk.
· Ansvar – ansvarig person och vilken form av ansvar.
· Geografisk utbredning – vilket geografiskt område datat beskriver, koordinatsystem och så vidare.
· Applikationsstyrning – parametrar för styrning av programvaror, kan exempelvis vara SQL frågor, eller program anrop.
På grund av den allt större mängden data som utbyts mellan olika myndigheter, organisationer och företag ökar kraven på standardisering och strukturering av data och kvalitetsinformation.
Kvalitetsinformation (metadata) lagras i en så kallad metadatabas. I takt med att
informationsflödet ökar blir användningen av metadata allt mer nödvändig. Fördelarna med en strukturerad och standardiserad lagring av metadata är:
· Förbättrad sökbarhet
· Effektivare och bättre förvaltning
· Förenklad administration av data
· Möjlighet till applikationsstyrning, vilket ger förenklad administration av olika applikationer. [2]
3.1 GISMeta
GISMeta är ett metadatasystem för lagring av främst lägesbundna data och information.
GISMeta består av en metadatabas uppbyggd på SQL-server eller Informix och ett
administrationsverktyg MAGI uppbyggt i MS Access. GISMeta är huvudsakligen utvecklat av länsstyrelsen i Skåne under 1999/2000. Vid utvecklingen av databasens datamodell har även länsstyrelserna i Kronobergs och Norrbottens län deltagit. Länsstyrelsen i Skåne har på uppdrag av jordbruksverket utvecklat tilläggsmodulerna KA2000 (Kontrollapplikationen) samt ATG (Åtgärdsplaneapplikationen). Dessa applikationer utnyttjar även ett antal andra tilläggskomponenter bland annat komponenterna för styrning av ArcView, digitalisering så kallad Diggilo och komponenten för administration OGIS2.
GISMeta är installerat på de flesta länsstyrelser. Användningen varierar mellan länen.
Länsstyrelsen i Skåne har svarat för förvaltning, distribution och användarstöd. Om GISMeta används och utvecklas av länsstyrelserna i samverkan, kan stora effektiviseringar inom GIS området uppfyllas.[2]
3.2 Viktiga begrepp i GISMeta
Figur 1: De grundläggande delarna i GISMetas kärna.
De grundläggande delarna i GISMeta är (se Figur 1):
Locations – Lagringsplats, exempelvis en plats på en nätverksserver, en pärm eller ett arkiv.
Dataset – Data beskrivning, exempelvis en ArcView shape-fil, ett dokument eller en papperskarta.
Personer – Ansvarig person, inte nödvändigtvis en fysisk person, kan vara en juridisk person.
Presentationer – Styr hur datasetet skall presenteras till exempel färgsättning och format.
Presentationsgrupper – En samling presentationer som ofta används tillsammans, till exempel en presentationsgrupp som samlar bakgrunds data kan innehålla presentationerna:
vägar, järnvägar, vattendrag, vegetation. [3]
Att blandningen av engelska och svenska termer förekommer beror på att GISMeta har dessa benämningar på de olika objekten.
3.3 Administrationsverktyget MAGI
MAGI är ett administrationsverktyg i MS Access som länkar till GISMeta. MAGI används idag för att administrera kärnan i GISMeta. MAGI bygger på ett antal formulär där man sköter inmatningen till GISMeta.
När MAGI öppnas visas huvudfönstret med knappar till alla tillgängliga formulär (Figur 2).
MAGI kan endast användas för att administrera en liten del av GISMeta, dataset, lagringsplatser (locations), personer samt information knutna till dessa. [2]
Figur 2: Startformuläret i MAGI med knappar till de olika GISMeta-formulären som kan administreras i MAGI.
3.4 De olika delarna av Kärnan
Figur 3: Dataset fönstret i GISMeta. Gula fält är valbara, vita är obligatoriska och blå är valfria. Under varje flik finns ytterligare informationspunkter som kan matas in.
Inmatningsformulären (Figur 3) innehåller alla detaljer som skall matas in för respektive del.
Fältet är markerade med olika färger beroende på vilket behov det är av att mata in dem.
Gula fält – val av en inmatad post.
Vita fält – måste fyllas i för att GISMeta ska acceptera inmatningen.
Blått fält – ej obligatoriska fält för GISMeta, men vissa applikationsanpassningar kräver att data finns inmatat i dessa fält för att applikationen ska fungera.
Dataset
I dataset formuläret (fig. 3) matas information om objektet in. Här väljs också information som redan är inmatad i andra formulär så som vilket location datasetet tillhör och vem som är den ansvariga personen.
Location
Information om location path (sökväg), location type (exempelvis nätverksdrive, pärm, arkiv), ansvarig person.
Person
Men idag används enbart namnet.
Presentation
Parametrar för hur ett dataset ska presenteras. Ger möjlighet att koppla AVL-filer till presentationer. Presentationsmodulen används av applikationer. Applikationen hämtar information om exempelvis skalområde för visning, avl-fil med färg inställningar, denna information används för att styra hur datat presenteras.
Presentationsgrupp
Är en samling av flera presentationer. En presentationsgrupp innehåller ett antal presentationer som ofta eller alltid används tillsammans. [2]
4. Metod och genomförande
Arbetet har genomförts i tre steg.
Första steget var att läsa in sig på de dokument som behandlar GISMeta och Länsstyrelsens data.
Andra steget gick ut på att göra en simulering för att skapa en namnstandard och instruktion för hur inmatningsarbetet skall genomföras. Detta genomfördes i en exempelfil i MS Excel.
Tredje steget var inmatning där datat matas in i GISMeta och kompletteringar av namn och inmatningsinstruktioner utfördes.
4.1 Förutsättningar
En grundförutsättning för att kunna genomföra arbetet var att sätta sig in i Länsstyrelsens arbete och vissa specifika projekt.
· Grundläggande fakta om materialet hämtas ur RUM-dokumentet och dokument om GISMeta på Länsstyrelsernas Intranät (INFO-servern) samt genom kontakt med andra länsstyrelser. [4] [6]
· Information om GISMetas administreringsverktyg MAGI hämtas ur dokumentet ”Manual till MAGI Access för GISMeta kärnan” [2]
· En granskning av de externa datat måste göras för att se vilka namnstandarder och inmatningssätt som kan göras på liknande sätt för interna data.
· Befintliga metadata i den existerande MS Access databasen ”metadata.mdb” skall överföras på ett tillfredställande sätt.
· En namnstandard för dataset och locations skapas så att en enhetlighet mellan det interna datat finns och att interna data är lätt att skilja från andra data i databasen.
· Koordinering mot RUM-materialet med Helena Hiertner så att namnen som används i GISMeta blir de samma i RUM-dokumentet. [5]
· En ”lathund” för inmatning med hjälp av MAGI ska skapas så att det framtida arbetet med metadata skall underlättas.
· Koordinering mot andra projekt måste göras. Projekt så som RUM-databasen, framtidsplaner med ArcSDE och ArcIMS.
4.2 Simulering
För att få en översiktlig bild över hur alla data förhåller sig till varandra skapades en xls-fil i MS Excel. I filen strukturerades datat för att få ett samband mellan PilotGIS-strukturen och GISMetas datasetnamn och locationnamn (fig. 1). Detta gjorde att namnsättningsarbetet blev lättare att genomföra och förståelsen för hur PilotGIS-strukturen är uppbyggd ökades. Namnen från befintlig metadatabas från MS Access matades in så att dessa kunde sättas i relation till PilotGIS och till datasetnamn i GISMeta.
Figur 4: Excel-fil med jämförelse av PilotGIS ämnesområden mot namnförslagen till GISMeta.Jämförelse gjordes också med metadata.mdb som är den gamla metadatabasen från MS Access.
En jämförelse mellan den befintliga MS Access databasen metadata.mdb och GISMeta gjordes (Figur 4). Detta för att avgöra vilken information som fanns tillgänglig om varje dataset i metadata.mdb (Figur 5) och vilka fält som kunde användas i GISMeta för att mata in denna information. [7]
Då kontroll av att datat är korrekt måste göras under inmatningsprocessen är det lämpligast att göra inmatningen för hand. Kontroll görs för att undvika att informationen som matas in i GISMeta ärver fel från föregående databas.
Ett exempel på vilken information som ska matas in med föreslagen miniminivå gjordes i MS Excel. Detta för att få en uppfattning om och ett diskussionsunderlag till miniminivå. I möte med GIS-gruppen diskuterades miniminivå och namnsättningsförslag.
4.2.1 Namnsättning
Namnsättning av dataset och locations är en viktig del i arbetet med GISMeta. Problemet har varit att överföra dataset med en viss namnstandard till en namnstandard som passar GISMeta och de önskemål och krav som ställs på namnen idag. Hänsyn måste också tas till andra länsstyrelsers namnstandarder och idéer.
Det förslag som utvecklades följer länsstyrelsen i Skånes namnsättningsförslag, dock med vissa olikheter. [2]
Grundstrukturen vid namnsättning
<org> <funk> [levår[:ver]] <klass> [egenskaper]
org = företag / organisation / enhet som sålt /skapat data
funk = Produktnamn i vilket data ingår / funktion inom vilken data skapats.
levår = årsmodell för data / leveransår för data
ver = löpande versionsnummer för data inom ”levår” ovan.
klass = delmängd av produkten / temanamn inom projektet egenskap = orsak till variant
Det namnförslag som utvecklades för länsstyrelsens interna data utformades så att det interna datat ska vara klart ”urskiljbart” från externt producerat data. Med ”LstU” som första del i namnet skiljer sig datat från externa och i en lista i bokstavsordning sorteras alla LstU tillsammans vilket gör att samhörigheten blir tydlig.
Ett exempel på namnsättning:
Datasetnamn: LstU Riksintresse Yrkesfiske 1997:2
<org> = LstU
<funk> = Riksintresse Yrkesfiske [levår] = 1997:2 [:ver] = 1997:2
Detta är alltså ett dataset som innehåller Riksintressen för Yrkesfiske i Västmanland (LstU).
Det är skapat 1997 och detta är andra (:2) versionen av den.
Detta förslag utvecklades ytterligare så att det årtal som angavs fick en förklaring i namnet:
1997 (lev) betyder att datasetet är levererat 1997 till länsstyrelsen.
1997 (beslut) betyder att beslutet för riksintresset fattades 1997.
1997 (aktualitet) betyder att datasetets aktualitetsår är 1997.
Om inget årtal anges innebär det att datasetet ajourföres löpande.
Namnregler för Dataset
Namnet på datasetet ska följa den regel som beskrivs nedan.
LstU + Produktnamn + Årtal (årtalet anger)+ [eventuell egenskap]
Exempel LstU Riksintresse Yrkesfiske 1997 (beslut) Lax Produktnamn = Riksintresse Yrkesfiske
När det gäller Årtal så ska de anges enligt någon av följande alternativ:
1997 (lev) – leverans år (för externa data).
1997 (beslut) – besluts år för riksintressen anges.
1997 (aktualitet) – aktualitets år anges.
inget årtal anges – dataset där löpande ajourföring görs.
4.2.2 Miniminivå
Miniminivån (bilaga 1) beskriver den minsta mängd data som kan matas in för att uppfylla de krav som ställs på databasen.
Behovet av en miniminivå är stort då förvaltningsarbetet av alla GIS-data är omfattande. För att rationalisera arbetet har en kontroll gjorts av vilka behov GIS-gruppen har samt vilka behov GIS-gruppen bräknar att handläggarna har. Med rätt miniminivå blir arbetet med metadata effektivt. Om miniminivån är för omfattande minskar nyttoeffekten av databasen.
Miniminivån har utvecklats i flera steg och kommer att utökats allteftersom ny information om applikations krav och användarkrav inkommit.
Miniminivån är utformad från tre krav.
Funktionens miniminivå – Databasens krav för att fungera
Användarnas miniminivån - Användare på enheterna och GIS-gruppens kvalitetskrav.
Applikationers miniminivå – Nya applikationer kopplade till GISMeta ställer olika krav på datamängd.
En första miniminivå utvecklades för de behov GIS-gruppen har och de behov GIS-gruppen beräknat att handläggarna har. Då uppgifter om kraven som ställs med den nya applikationen KartOGIS inkom fick miniminivån ändras och utökas. KartOGIS beräknas komma under året och är en ”tittskåps-applikation” baserad på ArcIMS.
4.2.3 Källdata.mdb
På grund av att GISMeta inte lagrar källdata på ett tillfredställande sätt idag så ska källdata lagras i en Access-databas. Källdata talar om vilka data som är bakgrunden till datasetet och vilka arbetssteg som genomförts för att framställa det, exempelvis digitalisering av en papperskarta.
4.2.4 Lathund
Lathunden (Bilaga 2) skapades för att i första hand GIS-gruppen skall ha en vägledning och instruktion om vilka data som ska matas in och hur.
Lathunden skapades utifrån den miniminivå som gäller. Målet med lathunden var att få en så kortfattad information som möjligt om hur varje fält i inmatningsformuläret ska fyllas i.
Lathunden ska vara ett fåtal A4 sidor lång. Lathunden innehåller en arbetsordning som måste följas för att inmatningen ska fungera. Detta på grund av databasens konstruktion kräver en viss arbetsordning.
4.3 Inmatning
Inmatning med hjälp av Magi i GISMeta.
Inmatningen kunde inte genomföras då beslut om namnstandard inte kunde göras inom tidsramen för examensarbetet. Några testinmatningar gjordes dock för att kontrollera att alla funktioner fungerar som önskat.
Ett exempel kan ses på bilden nedan (Figur 6).
Figur 6: Här är ett exempel på en inmatning i GISMetas datasetformulär.
En enklare kontroll har genomförts på vissa delar av datat såsom sökvägar, filnamn och ajourdatum. Dock krävs en noggrannare kontroll vid inmatningsarbetet.
5. Visioner
Lagring av data i databasstruktur blir allt vanligare och anpassningar i nya program tillåter att filer öppnas från en databas istället för genom filstrukturen. Med databaslagring förenklas administrationsarbetet av de stora mängder data som finns på Länsstyrelsen. Att lagra metadata i GISMeta är ett steg mot denna utveckling och i framtiden kommer även de
geografiska datat att lagras i en databas. Flertalet databaser är under uppbyggnad och när dessa står klara kommer länsstyrelsen att ha en grupp databaser som innehåller större delen av alla geografiska data.
I framtiden kan möjligtvis dessa databaser slås samman till en eller ett fåtal till en
”superdatabas”. Detta minskar ytterligare administrationsarbetet för datat. En sådan
jättedatabas ställer dock stora krav på teknisk utrustning så som servrar, både vad det gäller lagringskapacitet men framförallt prestanda att ”servera” klienterna med en god hastighet. Om länsstyrelserna jobbar för gemensamma lösningar kan samma databassystem och struktur användas i alla län vilket gör att utbyte av data förenklas.
Om applikationer skapas som kan användas av Länsstyrelsens kunder så som företag, organisationer och andra myndigheter så kan datautbytet förenklas. Exempelvis en organisation som behöver uppgifter om ett visst område själva kan kontrollera vilka data Länsstyrelsen har att erbjuda.
Ett annat alternativ är att dataproducenterna levererar metadata direkt till GISMeta. Detta skulle kunna gör att Länsstyrelsen kan ställa upp de kvalitetskrav de har på datat som de vill att dataproducenten uppfyller. På det viset blir det enklare att kontrollera att producentens data uppfyller de krav som ställs.
6. Slutsats och diskussion
Under detta examensprojekt har jag fått en inblick i problematiken bakom lagring och förvaltning av geografiska data och metadata. En användbar erfarenhet för framtiden då metadata är en viktig del av GIS-arbetet. För att göra GIS tillgängligt och lättare att använda har metadata en central punkt. Med metadata av god kvalitet skapas förståelse för vad det geografiska datat innehåller och vad det kan användas till. Sökbarhet i en databas ökar tillgängligheten. För att beslutsfattare och företagsledare ska få en förståelse för nyttan med GIS ska man sträva efter att erbjuda GIS-tjänster på ett så lättfattligt och effektivt sätt som möjligt.
Namnsättningsproblematiken
Namnsättningsproblematiken var ett problem som var svårare att lösa än jag räknat med. Då GIS-gruppen önskade få en uppfattning om vilka alternativ som fanns innan de beslutade sig för ett. Då inget beslut kunde fattas om namnstandard inom tidsramen för mitt examensarbete kunde inte inmatningssteget genomföras.
Andra projekt på Länsstyrelsen
Under projektets gång hade jag chansen att få inblick i några andra projekt som pågick inom metadata för geografiska data och dokument. RUM-databasen en databas för att lagra beslutsdokument som tillhör regionalt underlagsmaterial (RUM). Denna databas var under uppbyggnad och jag fick chansen att delta under det inledande skedet.
Planerna på att lagra geografiska data i en spatial databas, och en genomgång av ArcSDE var intressant för att se vilka möjligheter som finns för att effektivisera lagringen och
administrationen av data.
Dessa projekt har indirekt med GISMeta att göra vilket gjorde att jag kunde se mitt examensprojekt i ett större sammanhang.
6.1 Alternativa lösningar
Automatisk överföring
För att överföra data från den befintliga MS-Access-databasen metadata.mdb hade troligen ett script varit möjligt att använda. Detta ställer dock krav på god kunskap i programmering.
Problemet med en programmeringslösning är att kontrollen av datats korrekthet ändå måste göras för hand. Därför är tidsvinsten med en sådan lösning troligen inte så stor. Ett annat problem är att risken för slarv i kontrollen ökar. Själva överföringen går dock snabbt.
7. Referenser
Personliga kontakter
[5] Helena Hiertner, Länsstyrelsen i Västmanland [6] Mikael Sundholm, Lässtyrelsen i Kronoberg [6] Connie Persson, Länsstyrelsen i Skåne [6] Johan Reuterhäll, Länsstyrelsen i Skåne Böcker/tryckta källor
[1] Delar av en helhet – Informations och Teknik funktionen, Länsstyrelsen i Västmanland Länsstyrelsens interna dokument
[4] RUM katalogen – Länsstyrelsen i Västmanland.
[2] Manual till MAGI Access för GISMeta kärnan – Länsstyrelsen i Skåne.
[3] Databasmodell för GISMeta – Länsstyrelsen i Skåne
8. Bilagor Bilaga 1.
Miniminivå
Formulär / Flik Fält Format Beskrivning från filen "7.3.1 Manual MAGIAccess.doc"
gmPerson_ Person Text Namn på personen.
gmLocations_ Location Text Namn på location.
Location type Meny Typ av location.
Location path Text Sökvägen som location pekar till.
Ansvarig person Meny Person ansvarig för denna location.
gmDataSet_ Dataset Text Datasetets titel förs in i fältet Dataset. Namnet ska
återspegla innehållet i datasetet så sammanfattande som möjligt och får bestå av som mest 100 tecken.
Huvudansvarig Meny Den person (fysisk eller juridisk) som är ansvarig för
informationen i datasetet anges som Huvudansvarig. Om flera personer är delansvariga för datasetet kan detta anges på fliken "Övriga ansvariga".
Location Text Location anger på vilken plats datasetet är lokaliserat
(vanligen katalog på natverket). För analogt material kan det t.ex. vara ett manuellt arkiv. Lokaliseringen definieras i formuläret Locations.
Location tail Text Location tail talar om var man hittar datasetet i den angivna
lokaliseringen (ovan). För digitala material är det normalt filnamnet som anges (för ArcView teman anges shape-filen (.shp)).
Dataformat Meny Med datasetets Format avses t.ex. filformat som ArcView
Shape, Databastabell etc.
Huvudkategori Meny Huvudkategori motsvarar datasetets huvudsakliga
ämnesområde enligt PilotGIS-projektets klassificering, t.ex.
PilotGIS 10309 Kulturminnesvård för RI Kulturmiljö. I tveksamma fall går det att definiera en eller flera underkategorier på fliken "Underkategori"
Kvalitet / Inleverans Typ av ajourföring Meny Ajourföres inte, Löpande ajourföring, Oregelbunden ajourföring eller Periodisk ajourföring.
Ajourdatum Text Senaste datum för ajourföring
Datakällor Text Datakällor som använts för att skapa datasetet.
Geografisk noggranhet Text Vad har använts som underlag vid digitalisering och vilken
noggrannhet det har.
Status färdigställande Meny Delvis färdig, Ej påbörjad, Helt färdig eller Påbörjad.
Rekommenderad skala Text Kartskala inom vilken datasetet är lämpligt att användas.
Skapat Text Datum då datasetet skapades (Alltså inte det datum då det
registrerades i GISMeta)
Senast ändrat Text Senaste datum för ajourföring
Copyright/märkning Text Hur information ur datasetet skall märkas vid intern
användning
Leveratör och avtal Text Organisation som leverrat datasetet och eventuellt
avtalsnummer.
Avtal giltigt t o m Text Avtalets giltighetstid
Administration / utleverans Restriktioner Text Eventuella restriktioner för använding av datasetet
Copyright/märkning Text Hur information ur datasetet skall märkas vid publicering
mm.
Distribution Text Hur data får distribueras
Onlinetillgång Text Hur data finns tillgängligt online
Presentation Presentation Text Presentation kopplad till datasetet
Datatyper Datatyp Text Datasetets datatyper.
Underkategorier Underkategori Meny Se huvudkategori.
Geoextent Geoextent Meny Namnet på geoextentet. I fältet Geoextent anges datasetets
geografiska utbredning. Ett dataset kan t.ex. uppta ett ekonomiskt kartblad, en kommun eller hela länet. Det är möjligt att ange flera delområden för samma dataset, t.ex.flera ekoblad.
Visible name Text Namnet som kommer att visas för användaren. Om detta inte är ifyllt visas persentationsnamnet.
Layerindex Tal Talar om var temat ska placeras i förhållande till andra
persentationer. Exempelvis vill man att punkter ska komma ovanför polygoner i ArcView
Minskala Tal I skalor utanför denna visas inte presentationen.
Maxskala Tal I skalor utanför denna visas inte presentationen.
Ansvarig person Meny Vem är ansvarig för presentationen.
Presentations grupper Presentationsgrupp Meny Namnet på presentationsgruppen.
gmPresGroup_ (Presentationsgrupp) Presentationsgrupp Text Namnet på presentationsgruppen.
Ansvarig person Meny Den person som är ansvarig för presentationen.
Gruppindex Tal
Presentationer inom gruppen Presentation Meny Namn på presentation som ingår i den
presentationsgruppen.
Starta synlig Bockruta Om presentationen ska vara synlig när man tar in den första
gågen i en applikation.
Presentationsgrupper inom gruppen Underpres. grupp Meny Namnet på presentationsgruppen som ingår i denna presentationsgrupp.
Presentationsgrupper som nyttjar denna grupp Huvudpres. grupp Meny Namnet på presentationsgruppen som denna presentationsgrupp ingår i.
gmProfile_ Profil Text Namnet på profilen.
Ansvarig person Meny Namnet på personen som är ansvarig för datasetet.
Presentationsgrupper Presentationsgrupp Meny Namnet på presentationsgrupp som är kopplad till profilen
fd Dataset (Dataset med fält) Dataset Meny Namn på dataset…
fält inom datasetet Fält Text
fd DatasetField Fält Text Namn på fält.
Dataset Meny Namn på dataset med fältdefinition.
Fältnamn i dataset Text
Namn att presentera Text Namn som syns i Presentationen (Gissning)
Index Tal
fdFieldProperty (Egenskaper) Egenskap Meny Välj egenskap i meny.
fdRelation, (Samband för fält) Samband Text Namn på samband.
Huvudfält Meny Välj huvudfält i meny.
Typ av samband Meny Välj typ av samband i meny.
Finns ej i MAGI idag*
AxlPresentation Presentation
AxlPresentationGroup PresentationGroup
MapServiceType
ImageMemory
OutputLocation
ServerCleanup
AxlLocation
AxlLocationTail
AxlProfile Profile
Con
WebSiteType
WebPath
LocalSitePath
FnProfile Profile
FnProfileFuncGroup Profile
FunctionGroup
FnButtonFuncGroup Button
FunctionGroup
FnIcon Icon
IconSource
IconSize
FnIconSixe IconSize
Xsize
Ysize
KosProfile Profile
Icon
KosProfileGeoExtent Profile
GeoExtent
* Dessa moduler kommer att läggas till när applikationen KartOGIS kommer.
Bilaga 2.
Lathund för GIS gruppen
Aktualitet: 2002-06-19
Inmatningsarbetet måste ske i den ordning som anges nedan.
1. FORMULÄRET PERSONER
Om den ansvariga personen inte finns med i GISMeta måste namnet på personen matas in i formuläret Personer i Magi. Här används endast Förnam och Efternamn enligt följande exempel: Erik Edberg
2. FORMULÄRET LOCATIONS
Locations innehåller beskrivningar på den plats dataset lagras. Om datat är digitalt och lagras på en nätverksserver anges sökvägen där datat ligger. Ansvarig person för location är den som ansvarar för den lagringsplatsen, alltså behöver det inte vara samma person som är ansvarig för datasetet(en) som lagras där.
Ansvarig person för interna data är ”GIS-gruppen”. Ett location kan innehålla många dataset.
Namnregel för LOCATIONS (Ej fastslagna)
Namnet på locations ska följa den regel som beskrivs nedan.
LstU + Produktnamn
Exempel LstU Riksintresse Yrkesfiske Produktnamnet = Riksintresse Yrkesfiske
LstU står för att datat är interna data som Länsstyrelsen är ägare av eller har rätt att distribuera.
Externa datasets namn innehåller också årtal.
Så här fyller du i LOCATIONS
Fält Beskrivning Exempel
Location: Namn på location, se regler ovan. LstU Riksintresse Yrkesfiske Location type: Typ av lagringsplats, väljs i meny Nätverksdrive
Location path: Sökväg eller plats där datasetet lagras I:\Baser\Interna\PilotGIS\….
Ansvarig person: Person ansvarig för denna location för interna data gäller GIS-gruppen.
GIS-gruppen De fält som ej beskrivs här ska ej fyllas i.
3. FORMULÄRET DATASET
Dataset är en beskrivning av en fil eller ett dokument. Dataset innehåller kvalitetsdata. Kvalitetsdata beskriver filen så detaljerat som möjligt för att datat skall ge en god information om varje datasets kvalitet. Detta gör att man vid produktion av en karta kan välja rätt dataset. Ansvarig person, datats noggrannhet, rekommenderad skala och ajourdatum är exempel på information som lagras i Dataset.
Namnregler för Dataset (Ej fastslagna)
Namnet på datasetet ska följa den regel som beskrivs nedan.
LstU + Produktnamn + Årtal (årtalet anger)+ [eventuell egenskap]
Exempel LstU Riksintresse Yrkesfiske 1997 (beslut) Lax Produktnamn = Riksintresse Yrkesfiske
Årtal = 1997 (beslut)
Egenskap = Lax (alltså ett urval där endast laxfiske visas)
När det gäller Årtal så ska de anges enligt någon av följande alternativ:
1997 (lev) – leverans år (för externa data).
1997 (beslut) – besluts år för riksintressen anges.
1997 (aktualitet) – aktualitets år anges.
inget årtal anges – dataset där löpande ajourföring görs.
Regler för ”Typ av ajourföring”
Fyra olika val finns. Definitionerna är:
Löpande ajourföring – Ofta förekommande ajourföring. Vid några tillfällen per år.
Exempel: Ajourföring görs i januari, ny ajourföring i april, nästa i maj osv.
Oregelbunden ajourföring – Sällan förekommande ajourföring. Då beslut inkommit där ändring måste göras.
Exempel: Beslut från 1998 nästa beslut kommer 2001 nästa 2002.
Periodisk ajourföring – Ajourföring med periodicitet. Ex. Två gånger i veckan, en gång i månaden etc.
Exempel: En förändring sker 5 januari, nästa 5 februari, nästa 5 mars, osv.
Ajourföres ej – Används på gamla versioner av dataset där ajourföring upphört.
Exempel: En gammal fil som ersatts av en nyare. Den gamla filen upphör att ajourföras.
”Datakällor” och ”Geografisk noggrannhet”
Dessa fält hänvisar till en Access-databas med namn Källdata.mdb. Denna databas skall innehålla de datakällor som ligger till grund för datasetet samt de arbetssteg som genomförts för att skapa datasetet.
”Copyright / märkning”
Dessa fält ska fyllas i enligt följande: Produktnamn ©Länsstyrelsen i Västmanlands län Årtal Årtalet anger ajourhållnings året.
Exempel: Riksintresse för Yrkesfiske Ó Länsstyrelsen i Västmanlands län 1999 För att få Copyright tecknet, © , tryck följande tangentkombination: ALT+184 Så här fyller du i DATASET
Fält Beskrivning Exempel
Dataset: Namn på datasetet enligt namnregler, se ovan.
LstU Riksintresse Yrkesfiske 1988 (beslut) Huvudansvarig: Ansvarig person för datasetet. Väljs i meny Sven-Erik Åkerman
Location: Det location där datasetet lagras. Väljs i meny
LstU Riksintresse Yrkesfiske Location tail: Filnamn på den fil datasetet beskriver Yfisk94.shp
Dataformat: Vilket filformat filen har. Väljs i meny ArcView Shape Huvudkategori: Vilket PilotGIS undergrupp datasetet
tillhör. Väljs i meny.
PilotGIS 101 Riksintresse Beskrivning: Ange antal objekt i filen och en kort text
beskrivning av filen. Max 255 tecken.
(3 objekt) Filen beskriver riksintresse för yrkesfiske……
Kvalitet / Inleverans
Typ av ajourföring: Hur ajourföring förs. Väljs i meny. Se
”Regler för Typ av ajourföring” ovan.
Oregelbunden ajourföring Löpande ajourföring Periodisk ajourföring Ajourföres inte Ajourdatum: Datum då datasetet är ajourfört. 2001-01-01 Datakällor: Hänvisar till dokument / fil som beskriver
datakällor som används för att skapa datasetet. Se Datakällor och Geografisk noggrannhet ovan.
Se Källdata.mdb
Geografisk noggrannhet:
Vad har använts som underlag vid
digitalisering och vilka arbetssteg har gjorts för att framställa materialet. Se Datakällor och Geografisk noggrannhet ovan.
Se Källdata.mdb
Status
färdigställande: Val av färdigstatus. Väljs i meny. Helt färdig Delvis färdig Ej påbörjad Påbörjad
Senast ändrat: Datum då datasetet senast ändrats. OBS inte samma som ajourdatum. En ändring som ej kontrollerats att den stämmer med
verkligheten.
2000-06-06
Copyright /
märkning: Hur information ur datasetet skall märkas
vid intern användning. Riksintresse för Yrkesfiske © Länsstyrelsen i Västmanlands län 1988
Leverantör och avtal:
Organisation som levererat datasetet och eventuellt avtalsnummer.
Lantmäteriet, Avtal 1234567 Avtal giltigt t.o.m.: Datum då avtalet går ut. 2003-01-01
Administration / utleverans
Restriktioner: Eventuella restriktioner för användning av datasetet. För externa data hänvisas till gällande avtal i avtalsfältet ovan.
Inga
Endast för internt bruk etc.
Copyright / märkning:
Hur information ur datasetet ska märkas vid publicering.
Riksintresse för Yrkesfiske © Länsstyrelsen i Västmanlands län 1988
Distribution: Hur data får distribueras. Får skrivas ut.
Får publiceras online etc.
Onlinetillgång: Hur datat finns tillgängligt online. Skriv
URL (Internet adressen) http://www.gis.lst.se Datatyp
Datatyp: Datasetets datatyp. Väljs i meny. Polygon Linje Punkt etc.
Underkategorier
Underkategori Vilket PilotGIS ämnesområde datasetet tillhör. Väljs i meny.
PilotGIS 10101 Yrkesfiske
Geoextent
Geoextent: Datasetet utbrednings område. Väljs i meny. Västmanlands län eller Fagersta kommun.
4. FORMULÄRET PRESENTATIONER
Presentation formuläret innehåller inställningar till hur presentationen skall visas i ArcView. Inställningar av skala, ansvarig person och i vilken ordning (layerindex) som datat skall visas i ArcView. En viktig inställning är max- och minskala, det används för att bestämma inom vilka skalområden datat skall visas. Exempel.
Översiktskartan (röda kartan) presenteras normalt i 1:250 000 Om man sätter max skalan till 1:500 000 och min skala till 1:100 000 så visas kartan bara när skalan är inställd mellan dessa två skalor.
Namnregler för Presentationer (Ej fastslagna)
Namnet på Presentationer ska vara det samma som datasetet presentationen presenterar.
Vid speciella fall kan ett tillägg till namnet göras.
Ex. LstU Riksintresse Yrkesfiske 1997 OH
Om presentationen är anpassad för OH eller liknande exempel…
Så här fyller du i Presentation
Fält Beskrivning Exempel
Presentation: Namn på presentationen enligt namnregler, LstU Riksintresse Yrkesfiske 1988 (beslut)
användaren i ArcView eller motsvarande program. Om inget fylls i visas
presentationsnamnet.
Layerindex: Anges med fyra siffror. Från 0001 till 9999.
Låga nummer betyder att presentationen kommer ”högt upp” bland skikten. Se dokument om Layerindex för vilken standard som gäller.
7020
Minskala: Största skala inom vilket presentationen ska visas. Maxskala måste alltid vara större än minskala. Skriv siffrorna efter 1:
50000
Maxskala: Minsta skala inom vilket presentationen ska visas. Maxskala måste vara större än minskala. Skriv siffrorna efter 1:
100000
Ansvarig person: Namn på ansvariga personen. Erik Edberg 5. FORMULÄRET PRESENTATIONSGRUPPER
Presentationsgrupper är en samling presentationer som kan öppnas tillsammans för att få ett ”presentations paket”
med ett antal presentationer. Det kan vara ett flertal presentationer som ofta öppnas tillsammans. Exempel. En presentationsgrupp som skall presentera bakgrundsdata kan innehålla översiktskartan (röda), vägkartan (blåa), och fastighetskartan (gula) Dessa kan visas i olika skalområden så att röda kartan visas ner till 1:250 000 och blåa mellan 1:250000-1:50000 och ekonomiska kartan 1:50000 och nedåt.
Så här fyller du i Presentationsgrupper
Fält Beskrivning Exempel
Presentationsgrupp: Namn på presentationsgruppen. Riksintressen eller Bakgrundskarta Ansvarig person: Ansvarig för presentationsgruppen, väljs i
meny. Erik Edberg
Gruppindex: Inga funktioner är knutna till detta fält idag men kommer bli det i och med KartOGIS (Troligen bestäms i vilken ordning presentationsgrupperna presenteras).
100
Underlag för inmatning i GISMeta i Excel-fil
Har skapat ett underlag i Excel där alla data samlas som ska ”klistras in i” GISMeta senare. Excel-filen (”GISMeta Inmatning.xls”) kommer innehålla alla metadata som ska matas in i GISMeta. Detta för att inmatningen inte kan ske på en gång. Beslut om namnsättning måste tas.
