• No results found

Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMRÅDSHANDLING

Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg

Landskrona kommun, Skåne län

Planbeskrivning, 2018-01-12

(2)

2

Trafikverket

Postadress: Box 366, 201 23 Malmö

Besöksadress: Gibraltargatan 7, 211 18 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se

Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Samrådshandling Väg 1357 Glumslöv – Ålabodarna, gång- och cykelväg, Landskrona kommun, Skåne län, Vägplan

Författare: Kristina Hermansson, Kreera Samhällsbyggnad AB Dokumentdatum: 2018-01-12

Ärendenummer: TRV2016/68767 Åtgärdsnummer: 9777

Uppdragsnummer: 154808 Version: 1

Kontaktperson: Olof Fredholm, projektledare, Trafikverket

TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.4.0

(3)

1.1.1 Innehåll

1. SAMMANFATTNING ... 5

2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL ... 6

2.1. Planläggningsprocessen ... 6

2.2. Bakgrund ... 7

2.3. Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar ... 8

2.4. Ändamål, projektmål och syfte ... 8

2.5. Beslut om betydande miljöpåverkan ... 9

3. FÖRUTSÄTTNINGAR ... 10

3.1. Vägens funktion och standard ... 10

3.2. Trafik och användargrupper ... 10

3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 10

3.4. Landskapet ... 11

3.5. Miljö och hälsa ... 13

3.6. Byggnadstekniska förutsättningar ... 13

4. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING & UTFORMNING MED MOTIV ... 16

4.1. Val av lokalisering ... 16

4.2. Val av utformning ... 16

4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs ... 20

5. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET ... 21

5.1. Trafik och användargrupper ... 21

5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 21

5.3. Miljö och hälsa ... 21

5.4. Livscykelanalysutredning ... 21

5.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ... 22

5.6. Påverkan under byggnadstiden ... 22

6. SAMLAD BEDÖMNING ... 23

6.1. Sammanställning av planens konsekvenser ... 23

6.2. Överensstämmelse med transportpolitiska mål ... 23

6.3. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål ... 23

7. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN ... 26

(4)

4

7.2. Påverkan på miljökvalitetsnormer ... 27

7.3. Påverkan på hushållningsbestämmelser ... 27

8. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING ... 28

9. FORTSATT ARBETE ... 29

9.1. Tillstånd och dispenser ... 29

9.2. Uppföljning och kontroll ... 29

10. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ... 30

10.1. Formell hantering ... 30

10.2. Detaljplaner ... 31

10.3. Genomförande ... 31

10.4. Finansiering ... 31

11. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR ... 32

11.1. Publikationer ... 32

11.2. Kartunderlag ... 33

(5)

1. Sammanfattning

Trafikverket driver ett projekt med en vägplan för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 1357, Ålabodsvägen, mellan Glumslöv och Ålabodarna. Gång- och cykelvägen ska möjliggöra för oskyddade trafikanter att cykla säkert. Vägplanen drivs i enlighet med lagstadgad planläggningsprocess och projektet samfinansieras av Trafikverket och Landskrona kommun.

Väg 1357, Ålabodsvägen, är 2,5 km lång och sträcker sig mellan orterna Glumslöv och Ålabodarna. Vägsträckan ligger i Landskrona kommun i Skåne län. Glumslöv har ca 2 400 invånare och ligger cirka åtta kilometer norr om Landskrona. Ålabodarna ligger vid havet och är ett lokalt och regionalt besöksmål. Vägen är en rak väg, skyltad till 70 km/h. På långa partier har vägen god sikt vilket gör att bilister tenderar att köra för fort, detta resulterar i att sträckan som saknar separerad gång och cykelväg, upplevs otrygg för oskyddade trafikanter. Sträckan finns med i Region Skånes cykelvägsplan.

Det har gjorts en förenklad åtgärdsvalsstudie på sträckan, ”Förbättra för cyklister mellan Glumslöv (Landskrona kommun) och Ålabodarna”, 2014-11-03. Denna beskriver behovet av förbättrad tillgänglighet med cykel mellan Glumslöv och Ålabodarna. Den förenklade ÅVS:en rekommenderar åtgärderna att bygga en separerad cykelbana längs med den statliga vägen tillsammans med marknadsföring av denna efter att den är byggd. Projektmålen för den nya gång- och cykelvägen är:

• Möjliggöra för oskyddade trafikanter att på ett trafiksäkert och tryggt sätt ta sig mellan målpunkterna i områdena.

• Cykelförbindelsen ska vara trafiksäker (separerad), direkt, bekväm (hårdgjord och tillräckligt bred) samt attraktiv för att åstadkomma förbättrad tillgänglighet och trygghet.

Gång- och cykelvägen kommer att anläggas med skiljeremsa på de partier som har tillräckligt utrymme och utan skiljeremsa men med någon typ av avskiljande kantstöd i trängre passager. Gång- och cykelvägen kommer att asfaltsbeläggas, med en bredd på cirka 2,5 meter. Gång- och cykelvägen kommer inte att belysas, längs norra sidan av väg 1357 finns belysning som delvis kommer belysa gång- och cykelvägen.

Byggandet av gång- och cykelvägen kommer innebära förbättringar för trafiksäkerheten på väg 1357. Projektet innebär små konsekvenser med avseende på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Litet ny mark behöver tas i anspråk, och anspråket görs i anslutning till befintligt vägområde. Vissa intrång på tomtmark kommer att göras.

Träd kommer att behöva tas ner och intrång göras inom bostadsfastigheter. Störst konsekvenser bedöms uppkomma under byggtiden då störningen av trafiken på väg 1357 och för de boende bedöms bli som störst. Sammanfattningsvis kan sägas att konsekvenserna för miljön bedöms bli små. Projektet innebär flera positiva konsekvenser såsom att

tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar på sträckan.

(6)

6

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål

Trafikverket driver ett projekt med en vägplan för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 1357, Ålabodsvägen, mellan Glumslöv och Ålabodarna. Gång- och cykelvägen ska möjliggöra för oskyddade trafikanter att cykla säkert. Vägplanen drivs i enlighet med lagstadgad planläggningsprocess och projektet samfinansieras av Trafikverket och Landskrona kommun.

2.1. Planläggningsprocessen

Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. Trafikverkets planeringsprocess regleras i väglagen (VL 1971:948) och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning.

Detta dokument utgör en samrådshandling som beskriver hur projektet utformas och dess påverkan på omgivningen, särskilt miljöaspekter. Samrådshandlingen ligger till grund för Trafikverkets samråd med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att inhämta deras kunskap och synpunkter. Synpunkterna som kommer in sammanställs därefter i en samrådsredogörelse. Handlingen bygger vidare på och specificeras det samrådsunderlag som låg till grund för länsstyrelsen bedömning av eventuell betydande miljöpåverkan och tidigare samråd, samrådsunderlaget och tillhörande samrådsredogörelse finns att tillgå hos Trafikverket.

Figur 1 Planläggningsprocessen för byggande av väg eller järnväg. Detaljeringsgraden för åtgärderna ökas succesivt.

Länsstyrelsen har den 28 september 2017 beslutat att projektet med anläggandet av gång- och cykelväg längs den aktuella delen av väg 1357 bedöms innebära en betydande

miljöpåverkan, och därför upprättas en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

(7)

Synpunkterna och kunskaperna som inhämtas i samrådet tas upp i projektet för framtagande av ett slutgiltigt planförslag. Detta planförslag ställs ut som

granskningshandling och samtliga intressenter har möjlighet att lämna ytterligare synpunkter, detta beräknas ske under sensommaren 2018. Därefter sker en fastställandeprövning vid vilken vägplanen kan godkännas.

2.2. Bakgrund

Väg 1357, Ålabodsvägen, är 2,5 km lång och sträcker sig mellan orterna Glumslöv och Ålabodarna. Vägsträckan ligger i Landskrona kommun i Skåne län. Glumslöv har ca 2 400 invånare och ligger cirka åtta kilometer norr om Landskrona. Ålabodarna ligger vid havet och är ett lokalt och regionalt besöksmål.

Vägen är en rak väg, skyltad till 70 km/h. På långa partier har vägen god sikt vilket gör att bilister tenderar att köra för fort, detta resulterar i att sträckan som saknar separerad gång och cykelväg, upplevs otrygg för oskyddade trafikanter. Sträckan är prioriterad för cykelväg enligt Region Skånes cykelvägsplan.

Figur 2 Översiktskarta över väg 1357 placering i Skåne mellan Glumslöv och Ålabodarna.

Samråd sommar 2017

Beslut om betydande miljöpåverkan (2017-09-28)

Samråd (vintern 2017/2018)

Granskning (sommaren 2018)

Fastställelseprövning (vintern 2018)

Helsingborg

Malmö Landskrona

(8)

8

Figur 3 Orienteringskarta över det ungefärliga utredningsområdet. De orange pilarna visar avgränsningen av sträckan aktuell för ny gång- och cykelväg.

2.3. Åtgärdsvalsstudie och tidigare utredningar

Det har gjorts en förenklad åtgärdsvalsstudie på sträckan, ”Förbättra för cyklister mellan Glumslöv (Landskrona kommun) och Ålabodarna”, 2014-11-03. Denna beskriver behovet av förbättrad tillgänglighet med cykel mellan Glumslöv och Ålabodarna. Den förenklade ÅVS:en rekommenderar åtgärderna att bygga en separerad cykelbana längs med den statliga vägen tillsammans med marknadsföring av denna efter att den är byggd.

Cykelvägsplan för Skåne 2014–2025 är en gemensam strategi och inventering utförd i samarbete mellan Trafikverket och Region Skåne och innefattar även dokumentet Förenklad övergripande åtgärdsvalsstudie för cykelvägnätet i Skåne (2014-08-29) den utgör en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen. I cykelvägsplanen har de generella förutsättningarna för cykling i det regionala nätet i Skåne inventerats samt ett antal objekt identifierats och prioriterats, varav sträckan Glumslöv-Ålabodarna är en av dessa.

2.4. Ändamål, projektmål och syfte 2.4.1. Nationella mål

Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål enligt prop.

2008/09:93. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en

samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Inom ramen för det övergripande målet finns två jämbördiga mål: Funktionsmål och Hänsynsmål.

Funktionsmål - Tillgänglighet

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till

(9)

utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov.

Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

2.4.2. Projektmål

Åtgärden omfattar anläggande av en separerad gång- och cykelväg mellan Glumslöv och Ålabodarna längs med väg 1357. Gång- och cykelvägen ska ansluta på ett logiskt och lämpligt sätt till befintligt cykelnät.

Projektmålen för den nya gång- och cykelvägen är:

• Möjliggöra för oskyddade trafikanter att på ett trafiksäkert och tryggt sätt ta sig mellan målpunkterna i områdena.

• Cykelförbindelsen ska vara trafiksäker (separerad), direkt, bekväm (hårdgjord och tillräckligt bred) samt attraktiv för att åstadkomma förbättrad tillgänglighet och trygghet.

2.4.3. Vägplanens syfte Syftet med vägplanen är att:

• Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen.

• Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt

• Reglera väghållningsansvaret, det vill saga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning.

2.5. Beslut om betydande miljöpåverkan

Länsstyrelsen beslutade, med samrådsunderlaget som grund, den 28 september 2017 att vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan med hänvisning till intrånget i naturreservatet. Detta innebär krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram.

(10)

10

3. Förutsättningar

3.1. Vägens funktion och standard

Väg 1357 är en relativt smal, mellan 5 och 5,5 meter bred, landsväg med hastighets- begränsning 70 km/h, i Glumslöv är hastigheten 50 km/h. Både vägren och gång- och cykelväg saknas på sträckan. I verkligheten är hastigheten ofta högre än 70 km/h och trafikmängden är högre än årsmedeltrafiken på sommaren. Vägens beläggning är asfalt och den är i relativt bra skick.

Sju mindre vägar ansluter längs sträckan och mellan dessa består vägen sidoområde främst av öppen jordbruksmark. På tre platser går vägen i trånga passager mellan befintlig

bebyggelse, dessa platser sammanfaller också med sämre siktförhållanden då de ligger på höjdpunkter i topografin. Vägen är belyst, stolparna, står på vägens norra sida. Hållplats för skolbuss finns på sträckan vid korsningen mellan väg 1357 och Strandnäsvägen/Nybovägen.

3.2. Trafik och användargrupper

Årsdygnstrafiken (ÅDT) är ca 1 200 fordon (mätår 2008) och vägen trafikeras även av lantbruksmaskiner och djurtransporter. Trafiken prognoseras öka och har för år 2040 prognostiserats till 700-1300 fordon/dygn i lågsäsong och 700-1600 fordon/dygn under sommaren. Lastbilstrafiken är inte över 5% idag och bedöms inte öka till över 7 % inom en längre tidshorisont. Cykeltrafiken överstiger sannolikt inte ett ÅDT på 150, men kan eventuellt vissa sommardagar vara högre. Det finns ingen busslinje längsmed vägen, och därför inte heller några kollektivtrafikresenärer som rör sig. Däremot finns en del

skolbusshållplatser. Sommartid används vägen av gående och cyklister som rör sig mellan Glumslöv och Ålabodarna. Sträckan har under en tioårsperiod tretton olyckor varav huvuddelen är lindriga olyckor med oskyddade trafikanter, såsom halkolyckor och omkullkörningar.

3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 3.3.1. Befolkning och bebyggelse

Glumslöv är en tätort med cirka 2 400 invånare, orten består till största del av bostadsbebyggelse i form av framför allt villor och radhus. Ålabodarna har drygt 100 invånare och är ett gammalt fiskeläge vid Öresund, bebyggelsen består till största del av villor.

3.3.2. Viktiga målpunkter

Sträckan har målpunkter i båda ändarna med skola, förskola, idrottsplats, vård, bibliotek och station i Glumslöv som ger resor till Glumslöv från Ålabodarna. Vid Ålabodarna finns havet med stränder, badplats, småbåtshamn, gästhamn, restaurang och leder som lockar till rekreationsturer från Glumslöv främst under sommarhalvåret. Ålabodsrundan är en

rekreationsrunda på cirka 7 km som går längs vägen, genom Ålabodarna och via Sundvik och Sundviksvägen till Glumslöv, den frekventeras av såväl oskyddade trafikanter som motorburen trafik. Vid havet går även cykelleden Sydkustleden. Det finns även målpunkter längs sträckan som Örenäs slott med konferensanläggning, Örenäsgångsgriften, Glumslövs Folkets Hus och Landskrona Campingklubb. De viktigaste målpunkterna finns markerade i figur 3.

(11)

3.3.3. Kommunala planer

I Landskronas översiktsplan pekas stråket längs väg 1357 ut som utvecklingsstråk för

rekreation och friluftsliv och som en del av ”Ålabodsrundan” som har samma syfte. Att knyta samman Glumslöv med Havsleden pekas ut som en möjlighet.

Det finns gällande detaljplaner utmed vägen:

• DP 1569 planlägger Hagaområdet i sydvästra Glumslöv och täcker in början av väg 1357 och anvisar natur på båda sidor om vägen. I naturområdet tillåts en gång- och cykelväg som egenskap inom ett anvisat område. En utbyggnad av planerad gång- och cykelväg kommer föranleda en detaljplaneändring i form av en mindre avvikelse.

• DP1282K-P13_5 angränsar till väg 1357:s södra sida nära dennas mitt dels en bit in på korsningen där Strandnäsvägen ansluter till väg 1357, dels ca 50 m längre väster ut dit infarten till Strandvägen föreslås flyttas då utfart i det läget ger bättre siktförhållanden.

Vägplanen kommer att ligga tvärs om den gällande detaljplanen, men inte i strid med denna då detaljplanens användning är Lokalgata i det aktuella området. Användningen Lokalgata avser trafik som har sitt mål vid gatan och gäller alla trafikslag, därmed innefattas en gång- och cykelväg.

• DP1282K-P00_175 täcker in hela samhället Ålabodarna och möter därmed den

planerade sträckan i dess västra utkant. Detaljplanen kommer inte att beröras då gång- och cykelvägen avgränsas längre österut och därmed ligger vägplanen utanför det detaljplanerade området.

Figur 4 Detaljplanerna i närområdet.

3.4. Landskapet

Området som väg 1357 ligger i räknas enligt Det skånska landsbygdsprogrammet – ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (2007) som låglänt landskap och är en del av Lund- och Helsingborgsslätten. Det beskrivs som ett enkelt storskaligt jordbrukslandskap med stora infrastrukturkorridorer, sällsynt i att det både har tät befolkning och

(12)

12

jordbruksmarker. Trakten kring Landskrona (tillsammans med Lund) beskrivs som den mest karakteristiska för området.

Planeringsförutsättningarna för Landskrona stads översiktsplan anger tre olika

landskapskaraktärer längs med sträckan. Den största delen beskrivs Åkerlandskap, flackt – svagt kuperat som karaktäriseras av långa siktlinjer i ett öppet och storskaligt åkerlandskap med små topografiska variationer. På södra sida av sträckan östra hälft anges

landskapskaraktären Åkerlandskap, kuperat som har samma karaktär som det flacka och svagt kuperade men med större topografiska variationer i mjuka böljor. I sträckans västra utkant anges Klintkust som beskrivs som dramatiska branter när strandkanten.

Väg 1357 går genom ett öppet och rationellt odlat jordbrukslandskap. Glumslöv ligger högre än Ålabodarna och på krönet öppnar sig långa utblickar mot havet och över slätter norrut.

Vid samhällets kant öppnar sig även utblickar åt söder. Marken sluttar mot havet på båda sidor av väg 1357, landskapet riktigt böljar. Nästintill överallt längs sträckan kan havet, åtminstone skymtas, men hur lång sikten är varierar på grund av det böljande landskapet och öarna av grönska. Vid havet, strax innan väg 1357 kommer fram till Ålabodarna, ger landborgens grön en kraftig lutning ned mot havet. Väg 1357/Ålabodsvägen svänger tvärt och nedför landborgen till Ålabodarna. Längs vägen finns ett antal ”öar” av grönska och bebyggelse som ansluts till väg 1357 med mindre lokalvägar.

Figur 5 Det jordbruksdominerade landskapet.

På tre ställen längs sträckan kommer bebyggelsen riktigt nära vägen på ena eller båda sidorna. Alla dessa punkter sammanfaller med höjdpunkter i landskapet. Från Glumslöv sker detta först i samhällets utkant. Det ligger villaträdgårdar med häck ända fram till vägen först på den norra sidan av vägen med allé och hagar mittemot och sedan på den södra sidan då landskapet öppnar upp sig på den norra sidan. Det andra stället där bebyggelsen kommer nära vägen ligger ungefär mitt på sträckan i vägkorsningen mellan väg 1357 och

Strandvägen/Nybovägen. På den norra sidan finns det fyra villor, varav en ligger mycket nära vägen och alla har trädgårdar och häckar ända fram till vägen. På den södra sidan finns en villa med en lång häck och en huskropp precis i vägkant. Det tredje stället är ca 600- 350m från svängen ner mot Ålabodarna. Här finns först två villor på vardera sida av vägen, den södra med fasaden bara några meter från vägen och den norra med häck mot

vägområdet. Därefter följer en allé på den södra sidan och en bit öppen mark på den norra

(13)

innan man på norra sidan når en gård med tre huskroppar ett fåtal till någon meter från vägområdet.

Figur 6 Bilden till vänster visar bebyggelseraden i utkanten av Glumslöv. Bilden till höger visar bebyggelsen vid Strandvägen/Nybovägen.

3.5. Miljö och hälsa

Framtagandet av en MKB är en process där arbetet med miljökonsekvenserna har pågått parallellt med framtagandet av gång- och cykelvägens utformning. På så sätt har

konsekvenserna för miljön beaktats och påverkat utformningen av gång- och cykelvägen.

Gång- och cykelvägen kommer att göra intrång i högvärdig jordbruksmark och på bostadsfastigheter. Gång- och cykelvägen kommer att göra ett intrång i Glumslövs naturvårdsområde och en dispensansökan är under framtagande för att klarlägga bland annat intrånget, dess påverkan och förslag till kompensationsåtgärder.

Anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs med väg 1357 ökar tillgängligheten, säkerheten och den upplevda tryggheten för gående och cyklister. Därmed stärks tillgängligheten inom området och gång- och cykelvägen bidrar positivt till riksintresse friluftsliv.

3.6. Byggnadstekniska förutsättningar 3.6.1. Geologi

Inom utredningsområdet är den huvudsakliga jordarten morängrovlera och lerig morän.

Partier av glacial grovsilt-finsand, samt glacial finlera förekommer också. Jorddjupet inom utredningsområdet varierar. I den västra delen är jorddjupet mellan 30 och 50 m, i den östra delen uppgår jorddjupet till över 50 m.

(14)

14

Figur 7 Utdrag från SGUs jordartskarta 1:25 000.

Figur 8 Utdrag från SGUs jorddjupskarta.

3.6.2. Geoteknik

Geotekniska undersökningar har utförts och resultaten har sammanställts i en undersökningsrapport tillhörande denna vägplan och arbetas in i de projekterade

lösningarna. De geotekniska undersökningarna visar att dominerande jordarter inom det aktuella området utgörs av mulljord som överlagrar lermorän och sandmorän.

Mulljorden har en mäktighet som varierar mellan 0,3 och 0,5 m. Ställvis påträffas fyllning, som utgörs av mulljord, lermorän och sandmorän. Fyllningen påträffas i undersöknings- punkterna AF4-7 (mellan km 0/350-0/650), i AF12 (km 1/100), i AF15-17 (mellan km 1/250-1/450) samt i AF21 (km 1/850). Fyllningen varierar i mäktighet mellan 0,7 och 1,5 m.

(15)

Sandmorän påträffas i undersökningspunkterna AF6-8 (mellan km 0/580-0/780) och i AF2 (km 0/150). Lermorän påträffas längs med hela den undersökta sträckan. Marken i

utredningsområdet bedöms inte ge upphov till några byggnadstekniska svårigheter.

3.6.3. Ledningar

Det finns el-, tele- och fiberledningar på båda sidor av väg 1357, de ansluter i sin tur till bostadsfastigheterna längs sträckan. Ett antal servisledningar till bostadsfastigheter för vatten och spillvatten kommer också att passeras. Väster om korsningen väg

1357/Nybovägen/ Strandnäsvägen korsar två större överföringsledningar vägen, en för fjärrvärme samt en för vatten. Mellan km 0/810 och 1/080 kommer gång- och cykelvägen att ligga över en spillvattenledning. Dessa ledningar kan behöva skyddas under byggtid, men deras förläggningsdjup gör att de inte anses behöva läggas om.

3.6.4. Belysning

Det finns befintlig belysning längs hela Ålabodsvägens norra sida. Den kommer ej att påverkas då gång- och cykelvägen föreslås placeras på vägens södra sida.

Figur 9 Foton från platsen som visar placeringen av belysningsstolparna på vägens norra sida.

(16)

16

4. Den planerade vägens lokalisering & utformning med motiv

4.1. Val av lokalisering

Trafikverket har beslutat att förlägga gång- och cykelvägen på södra sidan av väg 1357. En redogörelse för effekter och konsekvenser av de olika alternativa sträckningarna går att finna i ”Beslutsunderlag för val av lokalisering, standard, utformning och avvägning mellan intressen” daterad 3 oktober 2017.

De tre principutformningar som har utvärderats i beslutsunderlaget för val av lokalisering, standard, utformning och avvägning är nedanstående, dessa har utvärderats utifrån en matris med konsekvenser och områdespåverkan.

• Söder: Anläggandet av gång- och cykelvägen på södra sidan om väg 1357.

• Norr: Anläggandet av gång- och cykelvägen på norra sidan om väg 1357.

• Korsande: Anläggandet av en gång- och cykelväg som korsar väg 1357 med ett sidbyte.

I utredningsarbetet har en större mängd möjliga lösningar sållats bort då de bedöms ej genomförbara. Ett urskiljningskriterium har varit att gång- och cykelvägen ej skall korsa väg 1357 två gånger. I övrigt har vägtekniska och säkerhetsaspekter vägt tungt men givetvis även samtliga miljöaspekter.

Kortfattat så är det starkaste argumentet för det södra alternativet dels att skiljeremsan kan begränsas i jordbrukslandskapet och därmed innebär mindre negativ påverkan på

landskapsbilden och kulturlandskapet samt dels att cykelvägen föreslås placeras utanför samhället vid Nybo-/Strandnäsvägen och allén vid Örenäs gård. Det senare innebär att södra sidan leder till en mindre komplicerad anläggning samt mindre påverkan på befintlig väg. Beslutsunderlaget har även utrett aspekterna måluppfyllnad, omgivningspåverkan på landskapet, kultur- och naturmiljö, boendemiljö och naturresurser samt byggskedet och kostnad med mera. Sammantaget är bedömningen att anläggning på norra sidan innebär generellt större negativ områdespåverkan samt sämre måluppfyllnad.

Det korsande alternativet innebär för stora negativa konsekvenser i förhållande till dess fördelar och de andra två alternativen. Alternativet får, oavsett vart det korsar väg 1357, automatiskt flera av problemområdena på både norra och södra sidan tillsammans med de negativa aspekterna av att ha en korsningspunkt på själva sträckan. Detta alternativ har därför avskrivits.

4.2. Val av utformning

Gång- och cykelvägen är en ca 2,5 km lång anslutning mellan Glumslöv och parkerings- platsen norr om Ålabodarna längs väg 1357 s södra sida. Gång- och cykelvägen är 2,5 meter bred och går främst genom öppet jordbrukslandskap och ligger åtskild från väg 1357 med en 3 m bred skiljeremsa. Utanför gång- och cykelvägen finns i de fall den går i skärning, dike och därefter slänter i lutning 1:2 för att möta terrängen. I det fall gång- och cykelvägen går på bank ansluter den till terräng med slänter med 1:3 lutning.

I fem punkter längs sträckan anpassas gång- och cykelvägen till omgivningen genom att få en annan utformning, sektionen förändras, dessa beskrivs nedan.

(17)

Figur 10 Kartan visar de passager där sektionen för gång- och cykelvägen förändras mot normalsektionen, dessa är numrerade. De vita pilarna visar gång- och cykelvägens avgränsning.

Figur 11: Så kallad normalsektion, 3 meter skiljeremsa från befintlig väg, 2,5 meter gång- och cykelväg samt bakslänt som varierar i utbredning beroende på omgivningen.

1 Örenäs gård, allén

Den första punkten där sektionen förändras är i sektion 0/370-0/500, där gång- och cykelvägen går längre ifrån befintlig väg då den går på utsidan av allén framför Örenäs gård.

Här blir skiljeremsan cirka 5 m bred och anledningen till den lösningen är att inte skada trädens rotsystem.

2 Vid Örenäs gård, bostadsfastigheten

Efter det stycket går gång- och cykelvägen direkt över till en smal sektion i 0/500-0/560 framför fastighet 4:19>2. Det är boningshusets läge mycket nära vägen som gör den smala sektionen nödvändig. Gång- och cykelvägen smalnas av till 2 m bred och skiljs från väg 1357 med 10 cm hög kantsten mot körbanan.

1 2

3

4 5

(18)

18

Figur 12 Kartan visar passage 1 och 2 vid Örenäs gård där gång- och cykelvägen går i en smal sektion.

Därefter går gång- och cykelvägen åter med normalsektion med mindre variationer fram till sektion 1/070, korsningen med Strandnäsvägen.

3 Vid Strandnäsvägen

Gång- och cykelvägen viker av från väg 1357 innan korsningen med Strandnäsvägen och följer efter korsningen fastighet Nedra Glumslöv 8:24:s baksida innan den återgår till normalsektion i sektion 1/210. Anledningen till att denna lösning valts är att gång- och cykelvägen inte får plats mellan fastigheterna längs väg 1357.

Figur 13 Kartan visar passage 3 vid Strandnäsvägen där gång- och cykelvägen går bakom bebyggelsen.

4 Husraden i Glumslövs utkant

I Glumslövs utkant går gång- och cykelvägen åter ihop till en smal sektion. Villabebyggelsen längs väg 1357 s södra sida gör detta nödvändigt. Vid sektion 1/660 smalnas gång- och cykelvägen åter av till 2 m bred och skiljs från väg 1357 med förhöjning och 10 cm kantsten mot körbanan.

5 Oxelallén

Från den smala sektionen förbi villorna går gång- och cykelvägen sedan ut till en sektion där gång- och cykelvägen åter är 2,5 m bred men den skiljs från väg 1357 av ett 1 m brett

skåldike. Denna typ av sektion infaller mellan sektion 1/870, precis innan gång- och cykelvägens avslut i befintlig gång- och cykelväg. Skåldiket ansluts till befintligt

vattenmagasin på andra sidan väg 1357, troligtvis genom att trycka dagvattenledning genom väg 1357.

(19)

Figur 14 Kartan visar passage 4 och 5 i utkanten av Glumslöv.

Anslutningar

Anslutningen mot befintliga gång- och cykelvägar i Glumslöv sker vid den befintliga cykelöverfarten. Den nya gång- och cykelvägen ansluter till öglan som finns på väg 1357s södra sida idag så att denna inte längre går ut i väg 1357.

Mot Ålabodarna avslutas gång- och cykelvägen norr om samhället mot parkeringsplatsen.

Gång- och cykelvägen gör en tvär sväng så att den ställer sig vinkelrätt mot väg 1357. Gång- och cykelvägen har även små radier mot väg 1357 för att bli mer tillgängligt för cyklister som ansluter från väg 1357 och parkeringen.

Vid korsningen med tillfartsvägen mot Örenäs slott dras gång- och cykelvägen in så att skiljeremsan blir 5 m bred, därigenom får en bil plats att stå mellan väg 1357 och gång- och cykelvägen, och därmed inte blockera gång- och cykelvägen i väntan på att köra ut på väg 1357.

4.2.1. Gestaltningsprinciper

Gång- och cykelvägen bör placeras så att den passar in i och följer det omgivande

landskapets topografi och skala. Vägen ska upplevas som en del av landskapet och det ska kännas naturligt och smidigt att använda den.

Det är eftersträvansvärt att minska skiljeremsans bredd från de tre meter, som föreslås i detta skede, då detta skulle minska den negativa påverkan på landskapsbilden.

Där gång- och cykelvägen har en skiljeremsa mot väg 1357 ska denna sås med

ängsfröblandning med fröer typiska för blommande och artrik åkerkantsmiljö. Traditionella och hotade växer tillsammans med både de hotade och blommande arter som finns på platsen idag kan med fördel användas. På platsen finns de hotade arterna vit sminkrot och kösa medan befintliga blommande arter är till exempel vallmo.

Där gång- och cykelvägen går mycket nära befintlig bostadsbebyggelse byggs denna med en smal sektion, det vill säga den byggs helt utan skiljeremsa med förhöjd kantsten om 10 cm mot körbanan. Genom detta och mjuka radier i förändringen mellan gång- och cykelväg med och utan skiljeremsa gör gång- och cykelvägen så litet intrång som möjligt i befintliga trädgårdar som möjligt.

Vid oxelallén i Glumslövs utkant blir sektionen också smalare. Här byts skiljeremsan ut mot

(20)

20

tätortskänsla. Diken görs så smala som möjligt för att sektionen och ingreppet ska bli så små som möjligt. Både diken och impedimentsytor sås på samma sätt som skiljeremsan.

Som kompensationsåtgärd för träd i allén vid Örenäs gård, som tas bort, föreslås två träd i förlängning av allén åt väster. I oxelallén i Glumslövs utkant behöver 6–7 träd flyttas för att inte deras rötter ska påverkas negativt av gång- och cykelvägen och byggnationen av denna.

Träden bör placeras så att en ny mindre radie skapas med resterande allé. Är det inte möjligt att flytta träd ska det planteras nya.

4.2.2. Avvattning

Dagvatten från ny gång- och cykelväg kommer att omhändertas via infiltration i bankslänter och diken.

Då diken från befintlig väg 1357 idag saknar naturliga recipienter (utlopp) och vatten leds bort från dagens vägkonstruktion via infiltration, är det nödvändigt att så stor yta som möjligt för detta möjliggörs, även efter det att gång- och cykelvägen byggts. Den 3 meter breda skiljeremsan möjliggör tillräcklig yta för infiltration av vägens dagvatten.

För att inte försämra den befintliga vägens avvattning och för att maximera

infiltrationsytan, skevas (lutas) den nya gång- och cykelvägen ut från befintlig väg, för att vägens vatten skall ha möjlighet att infiltrera i skiljeremsan mellan gång- och cykelväg och väg, samt att gång- och cykelvägens vatten får infiltrera i ytterslänt utanför gång- och cykelvägen.

4.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs

Några särskilda skyddsåtgärder föreslås ej i vägplanen.

(21)

5. Effekter och konsekvenser av projektet

I detta kapitel beskrivs effekter och konsekvenser som förväntas vid anläggandet av en ny gång- och cykelväg längs väg 1357 mellan Glumslöv och Ålabodarna.

5.1. Trafik och användargrupper

Byggande av gång- och cykelvägen längs väg 1357 kommer ha stor effekt för gående och cyklister längsmed vägen, som får högre tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Det finns en risk att gående och cyklister upplevs få sämre tillgänglighet, säkerhet och trygghet vid korsning med väg 1357, men egentligen är inte passagemöjligheterna försämrade gentemot nollalternativet dvs ingen utbyggnad. Övriga transportslag kommer att påverkas i neutral eller positiv bemärkelse, eftersom vägens tillgänglighet förblir den samma eller ökar när gående och cyklister använder separat väg. Antalet cyklister bedöms kunna öka på grund av utbyggnaden.

5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling

Byggande av gång- och cykelvägen längs väg 1357 kommer inte förändra lokalsamhällena Glumslöv eller Ålabodarna,inte heller kommer den påverka den regionala utvecklingen.

Gång- och cykelvägen kommer däremot bidra positivt till den lokala tillgängligheten mellan orterna för oskyddade trafikanter och kan också öka attraktiviteten till området.

5.3. Miljö och hälsa

En ny gång- och cykelväg mellan Glumslöv och Ålabodarna medför positiva effekter för tillgängligheten i området och möjligheten att cykla, vandra och gå i området och mellan målpunkter.

Projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därför finns en separat miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättad, däri beskrivs projektets effekter och konsekvenser. Projektet innebär också att en dispensansökan från naturreservats-

bestämmelserna behöver göras, denna process handläggs av Länsstyrelsen separerad från vägplanen.

5.4. Livscykelanalysutredning

Med syftet att klargöra och motivera val av material- och utformningslösningar har en livscykelanalysutredning gjorts.

Utredningen har gjorts som en livscykelbedömning vilket innebär att konsekvenser av åtgärdsval bedöms ur ett helhetsperspektiv som innefattar både bygg- och driftskede och där beräkningar av kostnader inte nödvändigtvis ingår. Motivet till att inte göra en

Livscykelskostnadsanalys är att projektets art och komplexitet samt de val och alternativ som är aktuella går att bedöma utan exakta kalkyler. Specifikt ingår inga traditionellt kostnadsdrivande delar så som konstbyggnader eller nya alternativa dragningar i obruten mark

För väg 1357 har områdena markskötsel, vägunderhåll och kompensationsåtgärder speciellt bedömts som aktuella att behandla i utredningen. För övriga områden har det inte bedömts finnas val eller alternativ där en livscykelutredning är applicerbar.

(22)

22

Följande val anses vara kostnadspåverkande ur ett LCC-perspektiv, dvs att kostnaden ökar på någon av delarna byggande, drift, reinvestering och avveckling. Alternativt att dessa val innebär en merkostnad i driftskedet antingen av nyanlagda cykelvägen eller befintliga anläggningar.

Gång- och cykelvägen går i sin huvudsakliga sektion parallellt med väg 1357 med en skiljeremsa om maximalt 3 meter. För att bättre passa in i landskapsbilden planteras skiljeremsan och kommer då vara i behov av att slås. Besås ytorna (exempelvis med

ängsfröblandningar) kommer detta medföra en kostnad för skötsel som blir relativt högre än om ytan hade hårdgjorts.

En traditionell grässådd klipps ca en gång per månad under en säsong på sex månader. Vid sådd med ängsfröblandningar räcker det att slå en gång per säsong men här behöver också bortforsling och kompostering av växtmaterial ske. Kostnaden ur ett LCC-perspektiv bedöms i det här läget som jämbördig med den för grässådd.

På de två platser där gång- och cykelvägen, på grund av omkringliggande fastigheter, går i en trängre sektion utan skiljeremsa uppstår möjligen en högre kostnad i driftskedet i och med att snöröjning av vägen behöver ske samordnat med cykelvägen. Snö kommer att vara i behov av bortforsling från gång- och cykelvägen så att tillräcklig sektion är tillgänglig för att inte utgöra hinder för cyklister och fotgängare på gång- och cykelvägen.

I den äldre allén vid Örenäs gård kommer ett träd att behöva fällas. Det fällda trädet föreslås ersättas med två nya träd i alléns västra förlängning. De fördyrande

kompensationsåtgärderna motiveras av behovet av att förstärka och föryngra den

dokumenterade historiska allén. Kompensationsåtgärderna innebär en ökad kostnad både vad gäller investeringskostnad samt driftkostnader i form av skötsel.

5.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser

Inga indirekta och samverkande effekter och konsekvenser har identifierats i detta projekt.

5.6. Påverkan under byggnadstiden

Byggnationen av gång- och cykelvägen kommer att påverka trafiken och framkomligheten på väg 1357.

Bullernivån kommer att höjas under byggtiden som beräknas till cirka fyra månader. Buller från schakt och transporter kommer endast att pågå dagtid och omfattas av riktvärden för buller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser, NFS 2004:15.

De fastigheter som ligger närmast vägen kan komma att beröras av vibrationer vid

packnings- och beläggningsarbeten varför det föreslås att besiktningar av fastigheter inom 50 m från planerad gång- och cykelväg utförs före och efter entreprenadens genomförande.

Vibrationsmätare föreslås sättas upp i fastigheter inom riskzonen på 50 m från planerad gång- och cykelväg.

(23)

6. Samlad bedömning

I detta kapitel redovisas en bedömning av överensstämmelse och bidrag till de

transportpolitiska målen och miljökvalitetsmålen. Den samlade bedömningen omfattar även en sammanställning av konsekvenser.

6.1. Sammanställning av planens konsekvenser

Byggandet av gång- och cykelvägen kommer innebära förbättringar för trafiksäkerheten på väg 1357. Projektet innebär små konsekvenser med avseende på människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Litet ny mark behöver tas i anspråk, och anspråket görs i anslutning till befintligt vägområde. Vissa intrång på tomtmark kommer att göras.

Träd kommer att behöva tas ner och intrång göras inom bostadsfastigheter. Störst konsekvenser bedöms uppkomma under byggtiden då störningen av trafiken på väg 1357 och för de boende bedöms bli som störst. Sammanfattningsvis kan sägas att konsekvenserna för miljön bedöms bli små. Projektet innebär flera positiva konsekvenser såsom att

tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ökar på sträckan.

6.2. Överensstämmelse med transportpolitiska mål

Funktionsmål - Tillgänglighet

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till

utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov.

Byggandet av en separerad gång- och cykelväg ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter vilket är positivt för funktionsmålet.

Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

Byggandet av en separerad gång- och cykelväg ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter vilket är positivt för hänsynsmålet.

6.3. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål

Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska

tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.

Miljökvalitetsmålen delas in i generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål.

Skånes miljömål

Länsstyrelsen i Skåne har i uppdrag av regeringen att i samarbete med skånska aktörer, såsom t ex kommuner, Region Skåne och Trafikverket, arbeta för att miljömålen nås.

Sedan 2013 utgör Skånes miljömål samma som de nationella målen:

(24)

24

• Generationsmålet som är ett övergripande mål som anger inriktningen för

samhällsomställningen som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås.

• Miljökvalitetsmålen (16, varav 15 gäller för Skåne) beskriver det tillstånd i miljön som arbetet ska sikta mot – den kvalitet miljön ska ha.

• Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera

miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in.

Skånes utmaningar, det vill säga största miljöproblemen i Skåne bedöms, av Länsstyrelsen, vara:

• Hållbara transporter i Skåne: Minska utsläpp av klimatgaser, miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från vägtrafiken.

• Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag: Minska utsläpp av miljögifter och övergödande ämnen till luft, mark och vatten från jordbruket.

• Skydd av Skånes natur- och kulturvärden: Öka den biologiska mångfalden och bevara kulturmiljöer som hotas av ett ohållbart nyttjande eller av strukturomvandlingar inom jordbruk, skogsbruk och fiske.

• Hållbar konsumtion i Skåne: Minska miljögifter i samhället, till exempel i varor, avfall och slam.

• Hushållning med Skånes mark och vattenresurser: Minska exploatering av mark och landskap, till exempel när man anlägger infrastruktur och bebyggelse.

Dessa utmaningar ligger till grund för skånska åtgärder för miljömålen. För att uppnå miljömålen behöver arbetet göras på flera fronter, av myndigheter, intresseorganisationer, privatpersoner och företag. Länsstyrelsen har en samordnande roll och har tagit fram åtgärdsprogrammet ”Skånska åtgärder för miljömålen”. Programmet innehåller 77 åtgärder som kan genomföras till år 2020 för att förbättra förutsättningarna att nå miljökvalitets- målen i länet. För respektive åtgärd finns en huvudaktör och medaktörer för genom- förandet. Åtgärder som Trafikverket är huvudaktör eller medaktör till som är relevanta för detta projekt är:

Hållbara transporter i Skåne:

• Attraktivare kollektivtrafik för ökat kollektivtrafikresande. Trafikverket är medaktör.

En separat gång- och cykelväg längs 1357 förbättrar möjligheten för de boende i Ålabodarna och längs vägen att gå eller cykla till busshållplatser och tågstation i Glumslöv.

• Stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Trafikverket är medaktör.

En separat gång- och cykelväg längs 1357 utgör i sig en stärkt infrastruktur för gång- och cykeltrafik.

Skydd av Skånes natur- och kulturvärden

• Minskad påverkan från hårdgjorda ytor. Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kommuner.

En separat gång- och cykelväg medför att andelen hårdgjorda ytor ökar vilket är

motsatsen till åtgärden. Byggandet av gång- och cykelvägen förbättrar dock hanteringen

(25)

av vägdagvatten från befintlig väg, då ett nytt dike erfordras i samband med gång- och cykelvägen.

• Naturvårdsanpassad skötsel av vägrenar, banvallar och kraftledningsgator.

Trafikverket är huvudaktör tillsammans med kraftbolag, kommuner och markägare.

Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande.

• Förhindra spridning av invasiva främmande arter. Trafikverket är medaktör.

Vid utformningen av vägrenar och återställande av dessa längs gång- och cykelvägen kommer denna åtgärd att tas i beaktande.

Det finns fler åtgärder inom denna kategori som Trafikverket är aktör i, såsom t ex

Naturvård med fokus på värdekärnor utifrån ett landskapsperspektiv, i samrådshandlingen har denna fråga värderat igen, men påverkan på dessa områden bedöms som ringa vid anläggandet av en gång- och cykelväg.

(26)

26

7. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och

bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden

Detta kapitel sammanfattar kort vägplanens påverkan på hänsynsregler och miljökvalitets- normer. En beskrivning av påverkan på hushållningsbestämmelserna beskrivs också.

7.1. Påverkan på hänsynsregler

De allmänna hänsynsreglerna återfinns i 2 kap. Miljöbalken och är grundläggande för den som utför eller planerar att utföra något som påverkar eller riskerar att påverka människors hälsa eller miljön.

1§ Bevisbörderegeln - verksamhetsutövaren har bevisbördan.

MKB-processen är en led i uppfyllelsen av bevisbörderegeln som innebär att verksamhets- utövaren ska visa att hänsynsreglerna uppfylls.

2§ Kunskapskravet - man ska veta vad man gör så att man inte stör

Planprocessen enligt väglagen borgar för god kunskap om vägplanens förutsättningar, effekter och eventuella konsekvenser.

3§ Försiktighetsprincipen - redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått

Negativa konsekvenser och risk för sådana skall belysas i miljöbeskrivning respektive MKB.

Åtgärdsförslag för att undvika eller minska negativa konsekvenser skall redovisas och så kommer ske i samrådshandlingen. Gång- och cykelvägen medför dock inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått.

4§ Produktvalsprincipen - man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön

Ej aktuellt i samrådshandlingen.

5§ Hushållnings- och kretsloppsprinciperna - man ska hushålla med råvaror och energi I samrådshandlingen utreds möjligheten att återanvända matjord i nära anslutning till utredningsområdet.

6§ Lokaliseringsprincipen - man ska välja den plats som är lämpligast för miljön Framtagandet av samrådshandlingen inleddes med ett beslutsunderlag för val av sida, i detta underlag har naturresursfrågan iform av ianspråktagande av högklassig

jordbruksmark varit en faktor för val av sida.

7§ Skälighetsregeln - nyttan av en skyddsåtgärd eller ett försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna

(27)

Gång- och cykelvägen medför inga behov av att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Dess utformning med så liten påverkan på landskapsbilden det är sammantaget möjligt är en viktig aspekt i projektet.

8§ Ansvar för att avhjälpa skador - skador ska avhjälpas, även sådana som orsakats tidigare

Verksamhetsutövaren är ansvarig för skador.

7.2. Påverkan på miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i det svenska miljöarbetet som regleras i Miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för:

• Luftkvalitet omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon

Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet kan vara en kritisk faktor i tätbebyggda miljöer och trånga stadsrum vilket inte är fallet i aktuell vägplan.

I ett systemperspektiv bidrar projektet till en förbättrad luftkvalitet främst genom att gynna gång- och cykeltrafik samt i viss mån kollektivtrafik och därmed minska behovet av transporter med bil.

• Fisk- och musselvatten

Ej relevant i projektet då inga vattendrag finns i utredningsområdet som är upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.

• Buller

Ej relevant i detta projekt då miljökvalitetsnormen för buller ej är relevant att behandla i projekt. Det är en strategisk planeringsfråga som behandlas på översiktsplanenivå.

• Vattenförekomster

Ej relevant i detta projekt då det inte finns några vattendrag i utredningsområdet samt att gång- och cykelvägen inte bedöms motverka gällande miljökvalitetsnormer för ekologisk status.

7.3. Påverkan på hushållningsbestämmelser

God hushållning med de resurser som mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt utgör, är en del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap 1 § miljöbalken). Mark- och

vattenområden ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet samt läge och föreliggande behov. Viktiga medel för att nå dessa mål är de hushållningsbestämmelser som finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. De generella

hushållningsbestämmelserna, det vill säga att mark- och vattenområden ska användas på lämpligaste sätt, gäller överallt. Med stöd av miljöbalken (3 och 4 kapitlet) har områden som är av särskild vikt för något intresse, till exempel naturvård, kulturmiljö eller allmänna kommunikationer, pekats ut som riksintresse. Dessa bestämmelser bedöms i

miljökonsekvensbeskrivningen.

(28)

28

8. Markanspråk och pågående markanvändning

Aktuell vägplan tar totalt cirka 14 200 m² (14 ha) mark i anspråk, cirka 13 300 m² (13 ha) av dessa utgör vägområde med vägrätt och cirka 900 m² tas i anspråk med vägområde med tillfällig nyttjanderätt.

Till granskningshandlingen kommer arealerna detaljeras avseende typ av mark.

VÄGRÄTT OCH INSKRÄNKT VÄGRÄTT

30 § Vägrätt innefattar rätt för väghållaren att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för en väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. I den mån någon inskränkning inte har gjorts i vägplanen, i en skriftlig överenskommelse eller i ett beslut om förändring av enskild väg till allmän, ger vägrätt även i övrigt väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe

1. bestämma över markens eller utrymmets användning under den tid vägrätten består, och 2. tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Lag (2012:439).

TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT

35 § Om det i en fastställd vägplan för ett vägbyggnadsprojekt har avsatts mark eller annat utrymme som behövs för att bygga vägen enligt 16 a §, ska nyttjanderätt till marken eller utrymmet upplåtas till väghållaren för den tid som har angetts i planen. Lag (2012:439).

(29)

9. Fortsatt arbete

Samrådshandlingen kommer att vara ute på samråd under januari och februari 2018. För en mer utförlig beskrivning av processen, se projektets planläggningsbeskrivning som finns tillgänglig på www.trafikverket.se/vag1357.

9.1. Tillstånd och dispenser

Vägplanen kräver dispensansökan från bestämmelserna i Glumslövs naturvårdsområde.

Denna dispensansökan görs separat från vägplanen. Länsstyrelsen i Skåne är handläggande myndighet.

9.2. Uppföljning och kontroll

Specifika kontrollprogram planeras inte i detta skede utan tas fram i byggskedet.

Upplag av massor och eventuellt andra aktiviteter under byggskedet kan kräva anmälan enligt 12 kapitlet 6 § i miljöbalken eller annan typ av prövning. Detta är normalt

entreprenörens ansvar.

(30)

30

10. Genomförande och finansiering

10.1. Formell hantering

Denna vägplan kommer att kungöras för granskning och sedan genomgå fastställelse- prövning. Under tiden som underlaget hålls tillgängligt för granskning kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett granskningsutlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.

De inkomna synpunkterna kan föranleda att Trafikverket ändrar vägplanen. De sakägare som berörs kommer då att kontaktas och får möjlighet att lämna synpunkter på ändringen.

Är ändringen omfattande kan underlaget återigen behöva göras tillgängligt för granskning.

Vägplanen och granskningsutlåtande översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen.

Därefter begärs fastställelse av planen hos Trafikverket. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter

granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet.

Efter denna så kallade kommunikation kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.

Hur vägplaner ska kungöras för granskning och fastställas regleras i 17-18 §§ väglagen (1971:948). Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på planens plankartor, profilritningar om det behövs, eventuella bilagor till plankartorna. Beslutet kan innehålla villkor som måste följas när vägen byggs. Denna planbeskrivning utgör ett underlag till planens plankartor.

När vägplanen har vunnit laga kraft blir beslutet om fastställande juridiskt bindande. Detta innebär bland annat att vägbyggaren, det vill säga Trafikverket i detta projekt, har rätt, men också skyldighet, att lösa in mark som behövs permanent för vägen. Mark som behövs permanent framgår av fastighetsförteckningen och plankartan. I fastighetsförteckningen framgår också markens storlek (areal) och vilka som är fastighetsägare eller

rättighetsinnehavare.

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:

• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.

• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.

• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.

Vägplanen ger också rätt att tillfälligt använda mark som behövs för bygget av anläggningen.

På plankartan och i fastighetsförteckningen framgår vilken mark som berörs, vad den ska användas till, under hur lång tid den ska användas, hur stora arealer som berörs samt vilka som är fastighetsägare eller rättighetsinnehavare. Trafikverket har rätt att börja använda

References

Related documents

Samrådsunderlaget skickas sedan in, tillsammans med samrådsredogörelsen, till Länsstyrelsen för beslut om projektet medför en betydande miljöpåverkan.. Länsstyrelsens

TRAFIKVERKET PLANERAR FÖR EN GÅNG-OCH CYKELVÄG LÄNGS MED VÄG 23 PÅ EN KORTARE STRÄCKA MELLAN SÖSDALA OCH NORRA MELLBY. DEN NYA GÅNG - OCH CYKELVÄGEN (GUL) BYGGS PARALLELLT MED

Detta gestaltningsprogram ingår i vägplan för Väg 53, Södra infarten till Eskilstuna, som om- fattar en cirka fyra kilometer lång vägsträcka, söder om Eskilstuna stad..

medborgarförslaget överlämnas till tekniska nämnden för beredning gällande Gång- och cykelväg längs Christian Kruses väg.. Medborgarförslaget tar upp

-Många gator har smalnats av och gång- och cykelvägar har anlagts, vilket saknas på Christian Kruses väg, trots att det är många som rör sig här bl a äldre från

medborgarförslaget överlämnas till tekniska nämnden för beredning gällande Gång- och cykelväg längs Christian Kruses väg.. Medborgarförslaget tar upp

Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur projektet kommer att planläggas, när du kan påverka samt vilka beslut som kommer att fattas.. Bakgrund,

Efter att ha tittat på olika väguppbyggnader så rekommenderas det att använda krossad betong istället för konventionell bergskross eller hyttsten (masugnsslagg) Med detta som