• No results found

Varbergs kommun, Hallands län

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Varbergs kommun, Hallands län "

Copied!
72
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

                                                   

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergs kommun, Hallands län

2016-03-31

Projektnummer: 101107

(2)

             

   

   

Dokumenttitel: PROJEKTERINGS-PM MILJÖTEKNIK Skapat av: Tyréns AB

Dokumentdatum: 2016-03-31 , rev 2016-10-27 Dokumenttyp: PM

DokumentID: 101107-08-025-150 Ärendenummer: TRV 2013/88739 Projektnummer: 101107

Version: 2

Publiceringsdatum:

Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Andreas Gustafsson Uppdragsansvarig: Andreas Gustafsson Tryck:

Fotograf: Framsida – Pär Connelid

Distributör: Trafikverket, Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg, telefon: 0771-921 921

 

(3)

Medverkande

Trafikverket

Andreas Gustafsson Jesper Mårtensson Sofia Widengren

Katinka Klingberg-Annertz

Konsult, Tyréns AB Jessica Åberg Liselott Petersson Karin Kockum Bertil Sundlöf Nadja Lundgren Erika Andersson Johan Striberger Maria Åkesson Malin Sjöstrand Magnus Lindsjö Caroline Apell Hanna Ekberg Anna Hall

Susanne Nilsson

Peter Alstorp

(4)

Läsanvisning

Föreliggande dokument är ett PM som ingår som ett underlag till systemhandlingen i Trafikverkets projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, i

nedanstående text kallat Projektet, om inte annat anges.

Till Projekterings-PM Miljöteknik hör

MUR/Geoteknik, Hydrogeologi, Miljöteknik, Berg, dokumentID 101107-08-081-001 Med bilagor:

Fältrapport/Miljöteknik, 101107-08-060-112, 2015-03-30 Laboratorierapport/Miljöteknik, 101107-08-025-101, 2015-05-13

Risker med föroreningar i grundvattnet och hur dessa ska hanteras behandlas i

Projekterings-PM Hydrogeologi, dokumentID 101107-08-025-250.

(5)

Innehåll

1 Inledning ... 11 

1.1 Bakgrund ... 11 

1.2 Syfte ... 11 

1.3 Omfattning och avgränsning ... 11 

2 Underlag för projekteringen ... 12 

3 Styrande dokument ... 13 

3.1 Allmänna förutsättningar ... 13 

3.2 Krav enligt UB ... 14 

4 Planerad konstruktion ... 15 

4.1 Byggmetoder och konstruktioner ... 17 

4.1.1. Lassabacka ... 17 

4.1.2. Norra tråget och betongtunneln ... 18 

5 Markförhållanden ... 20 

5.1 Geologiska förhållanden ... 20 

5.2 Hydrogeologiska förutsättningar ... 21 

6 Områdesbeskrivning ... 22 

6.1 Historik ... 22 

6.1.1. Spårområdet norr om Getteröbron samt Lassabackadeponin ... 23 

6.1.2. Vivabs område ... 24 

6.1.3. Valenområdet ... 24 

6.1.4. Oljedepå och cisterner ... 24 

6.1.5. Monarks fabrik och Heurlins Lackering ... 24 

6.1.6. Nedströms Kvarteret Renen ... 24 

6.1.7. Spårområde i markplan söder om Getteröbron ... 24 

6.1.8. Betongtråg och betongtunnel ... 25 

6.1.9. Bergtunnel ... 25 

6.1.10. Spårområde söder om tunneln ... 25 

6.1.11. Befintlig järnväg som ska rivas ... 25 

6.2 Ytvatten ... 25 

6.3 Skyddsobjekt ... 25 

7 Underlag för bedömning av föroreningssituation ... 26 

7.1 Tidigare utförda undersökningar ... 26 

7.2 Nu utförda undersökningar ... 26 

7.3 Statistiska beräkningar ... 26 

8 Karakterisering av påträffade föroreningar ... 28 

(6)

8.1 Metaller ... 28 

8.2 Organiska föreningar ... 29 

9 Bedömningsgrunder ... 30 

9.1 Generella riktvärden ... 30 

9.1.1. Jord ... 30 

9.1.2. Grundvatten ... 30 

9.1.3. Ytvatten ... 31 

9.1.4. Sediment ... 31 

9.1.5. Asfalt ... 31 

9.2 Platsspecifika riktvärden ... 31 

9.2.1. Jord ... 31 

9.2.2. Klorerade lösningsmedel i berggrundvatten ... 32 

10 Platsspecifika förutsättningar ... 33 

10.1 Förslag på övergripande åtgärdsmål ... 33 

10.2 Platsspecifika riktvärden ... 33 

10.3 Mätbara åtgärdsmål ... 33 

11 Bedömning av föroreningssituationen ... 37 

11.1 Översikt föroreningssituation ... 37 

11.2 Jord översiktligt ... 37 

11.2.1. Sammanfattning klorerade kolväten samt bekämpningsmedel ... 37 

11.2.2. Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km 74+500 – km 75+470, delområde 1 ... 38 

11.2.3. Söder om Getteröbron till Monarkbäcken, km 75+470 – km 75+900, delområde 2 ... 38 

11.2.4. Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, km 75+900 – km 76+550, delområde 3 ... 39 

11.2.5. Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km 76+550 – km 76+950, delområde 4 ... 39 

11.2.6. Betongtunnel, km 76+950 – km 77+250, delområde 5 ... 39 

11.2.7. Bergtunnel, km 77+250 – km 80+040, delområde 6 ... 39 

11.2.8. Spåranläggning söder, km 80+040 – km 82+800, delområde 7 ... 40 

11.2.9. Befintlig järnväg som ska rivas ... 40 

11.3 Grundvatten ... 40 

11.3.1. Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km 74+500 – km 75+470, delområde 1 ... 40 

11.3.2. Söder om Getteröbron till Monarkbäcken, km 75+470 – km 75+900, delområde 2 ... 40 

11.3.3. Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, km 75+900 – km 76+550,

delområde 3 ... 41 

(7)

11.3.4. Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km 76+550 – km 76+950,

delområde 4 ... 41 

11.3.5. Betongtunnel, km 76+950 – km 77+250, delområde 5 ... 42 

11.3.6. Bergtunnel, km 77+250 – km 80+040, delområde 6 ... 42 

11.3.7. Spåranläggning söder, km 80+040 – km 82+800, delområde 7 ... 43 

11.3.8. Befintlig järnväg som ska rivas ... 43 

11.4 Ytvatten ... 43 

11.5 Sediment ... 43 

11.6 Asfalt ... 44 

12 Riskbedömning förorenad jord ... 45 

12.1 Hälsa ... 45 

12.2 Markmiljö ... 45 

12.3 Getteröns naturreservat ... 45 

12.4 Hamnen ... 46 

13 Masshantering av förorenad jord ... 47 

13.1 Karakterisering och avgränsning av deponimassor ... 47 

13.2 Klassificering av jordmassor ... 48 

13.3 Massbalans och masskvalitet ... 49 

13.3.1. Deponimassor ... 49 

13.3.2. Fyllnadsmassor ... 49 

13.3.3. Förorenade massor i naturligt avsatt material ... 49 

13.3.4. Triklorförorenad jord, porgas och grundvatten ... 50 

13.4 Förslag till masshantering ... 50 

13.4.1. Avfall ... 50 

13.4.2. Övriga förorenade massor ... 51 

13.4.3. Jordmassor med förorenat grundvatten ... 51 

13.5 Tillfällig lagring av massor ... 52 

13.6 Återanvändning ... 52 

13.7 Massor till Lassabacka ... 52 

13.8 Mottagningsanläggningar ... 53 

13.9 Transport till mottagningsanläggning ... 53 

13.10 Anmälan och tillstånd för massor ... 53 

14 Riskbedömning grundvatten ... 54 

14.1 Bedömd föroreningsspridning i grundvattnet, byggskedet ... 54 

14.1.1. Norra delen av betongtråget (km 76+000 – km 76+450) ... 54 

14.1.2. Mellersta delen av betongtråget (km 76+450 – km 76+800) ... 55 

(8)

14.1.3. Södra delen av betongtråget, nedströms kvarteret Renen (km

76+800 – km 77+000) ... 55 

14.1.4. Betongtunnel (km 77+000 – km 77+250) ... 56 

14.2 Bedömd föroreningsspridning i grundvattnet i driftskedet ... 57 

14.3 Risker ... 58 

14.3.1. Gasinträngning i byggnader ... 58 

14.3.2. Arbetsmiljörisker med klorerade alifater i grundvattnet ... 59 

14.3.3. Nedbrytning... 61 

14.4 Hantering av grundvatten, dagvatten och byggvatten under byggtiden.. 61 

14.5 Materialval ... 61 

14.6 Slutsats riskbedömning grundvatten ... 62 

14.6.1. Byggskedet ... 62 

14.6.2. Driftskedet ... 63 

15 Kontroll under byggskedet ... 65 

15.1 Riktvärden och åtgärdsmål ... 65 

15.1.1. Förorenade massor ... 65 

15.1.2. Förorenat länsvatten och dagvatten ... 65 

15.1.3. Grumlande arbeten i förorenade sediment ... 65 

15.2 Tillämpning av mätbara åtgärdsmål ... 65 

15.2.1. Övergripande principer ... 65 

15.2.2. Praktiska principer ... 66 

15.3 Kontroll ... 66 

15.3.1. Schaktmassor, jord och asfalt ... 66 

15.3.2. Länsvatten ... 66 

15.3.3. Grundvatten ... 66 

15.3.4. Byggnader ... 67 

16 Arbetsmiljö ... 67 

16.1 Skyddsnivåer ... 67 

16.1.1. E01 Norra godsbangården inklusive Lassabackadeponin och Getteröbron ... 68 

16.1.2. E02 Från Getteröbron till planerat tråg ... 68 

16.1.3. E03 Tråg och betongtunnel ... 68 

16.2 Organisation av arbetsplats ... 69 

17 Referenser ... 70 

 

(9)

Bilagor:

Bilaga 1 Översikt provtagning jord

Bilaga 2a Norr om Getteröbron, metaller i jord Bilaga 2b Norr om Getteröbron, PAH i jord

Bilaga 2c Norr om Getteröbron, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord Bilaga 3a Söder om Getteröbron till Monarkbäcken norra, metaller i jord Bilaga 3b Söder om Getteröbron till Monarkbäcken norra, PAH i jord

Bilaga 3c Söder om Getteröbron till Monarkbäcken norra, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord

Bilaga 4a Söder om Getteröbron till Monarkbäcken södra, metaller i jord Bilaga 4b Söder om Getteröbron till Monarkbäcken södra, PAH i jord

Bilaga 4c Söder om Getteröbron till Monarkbäcken södra, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord

Bilaga 5a Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, metaller i jord Bilaga 5b Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, PAH i jord

Bilaga 5c Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord

Bilaga 6a Betongtråg nedströms kvarteret Renen, metaller i jord Bilaga 6b Betongtråg nedströms kvarteret Renen, PAH i jord

Bilaga 6c Betongtråg nedströms kvarteret Renen, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord

Bilaga 7a Betongtunnel och bergtunnel norr, metaller i jord Bilaga 7b Betongtunnel och bergtunnel norr, PAH i jord

Bilaga 7c Betongtunnel och bergtunnel norr, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord

Bilaga 8a Spåranläggning i söder, metaller i jord Bilaga 8b Spåranläggning i söder, PAH i jord

Bilaga 8c Spåranläggning i söder, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i jord Bilaga 9 Norra området, km 74+700-76+400, klorerade kolväten i grundvatten - berg Bilaga 10 Södra området km 76+400-77+600, klorerade kolväten i grundvatten - berg Bilaga 11a Norra området, km 74+700-76+400, metaller i grundvatten - jord

Bilaga 11b Norra området, km 74+700-76+400, PAH i grundvatten - jord

Bilaga 11c Norra området, km 74+700-76+400, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i grundvatten – jord

Bilaga 11d Norra området, km 74+700-76+400, klorerade kolväten i grundvatten – jord Bilaga 12a Södra området km 76+400-77+600, metaller i grundvatten – jord

(10)

Bilaga 12b Södra området km 76+400-77+600, PAH i grundvatten – jord

Bilaga 12c Södra området km 76+400-77+600, aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i grundvatten – jord

Bilaga 12d Södra området km 76+400-77+600, klorerade kolväten i grundvatten – jord Bilaga 13a Metaller i sediment

Bilaga 13b PAH i sediment

Bilaga 13c Aromatiska + alifatiska kolväten + BTEX i sediment Bilaga 13d PCB i sediment

Bilaga 14 Läge provpunkter ytvatten Bilaga 15 Läge provpunkter asfalt

Bilaga 16 Sammanställning källor förorenade områden Bilaga 17 Sammanställning tidigare verksamheter

Bilaga 18a Sammanställning laboratorieanalyser jord, nu utförda undersökningar, fas 1 och fas 2

Bilaga 18b Sammanställning laboratorieanalyser jord, tidigare utförda undersökningar Bilaga 19a Sammanställning laboratorieanalyser grundvatten, nu utförda

undersökningar, fas 1 och fas 2

Bilaga 19b Sammanställning laboratorieanalyser grundvatten, tidigare utförda undersökningar

Bilaga 20 Sammanställning laboratorieanalyser ytvatten Bilaga 21 Sammanställning laboratorieanalyser sediment Bilaga 22 Sammanställning laboratorieanalyser asfalt

Bilaga 23 Sammanställning av laktester inom trågområdet och Lassabacka Bilaga 24 Beräkning av Platsspecifika riktvärden och Mätbara åtgärdsmål

Bilaga 25 Beräkning av statistik för bedömning av föroreningssituationen i jord och grundvatten

(11)

1.1 Bakgrund

Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste järnvägar för både persontrafik och godstrafik på regional och nationell nivå. Genom sin anslutning till Södra stambanan i Lund förbinder Västkustbanan Sveriges andra och tredje största städer, Göteborg och Malmö, till varandra. Den är även en naturlig förbindelse till Köpenhamn och vidare ut i Europa via Öresundsbron. Den cirka 30 mil långa banan ingår i EU:s utpekade transportnätverk Trans European Network (TEN-T) och i det av Trafikverket utpekade strategiska godsnätet.

Sedan 1980-talet har Västkustbanan byggts ut från enkelspår till dubbelspår med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportmedel för både människor och gods. Idag är cirka 88 % av banan utbyggd till dubbelspår. I Halland är det endast sträckan Varberg-Hamra som fortfarande är enkelspårig. Övrig kvarvarande enkelspårig sträcka är sträckan Ängelholm-Helsingborg.

Den planerade anläggningen kommer att passera ett flertal konstaterat förorenade områden i Varberg. Det nedsänkta tråg- och stationsområdet innebär att jordmassor i vissa delar behöver schaktas bort. I andra delar ska den översta marken schaktas bort för att ersättas med bättre massor ur geoteknisk synpunkt. I norr ska avfallsmassor schaktas bort där den nya godsbangården skär in i Lassabackadeponin.

Utmed i stort sett hela sträckan förekommer mer eller mindre förorenat grundvatten i såväl jord som berg. Mest bekymmersam är situationen nedströms kvarteret Renen i centrala Varberg där grundvattnet, i synnerhet i berg, är förorenat av trikloreten och dess nedbrytningsprodukter.

1.2 Syfte

Syftet med Projekterings-PM Miljöteknik är:

 Att bedöma föroreningssituationen i de områden som påverkar eller påverkas av projektet.

 Att redovisa förslag på övergripande åtgärdsmål utifrån planerad markanvändning.

 Att redovisa förslag på mätbara åtgärdsmål utifrån platsspecifika förutsättningar.

 Att översiktligt uppskatta volymen på de jordmassor som ska schaktas bort och klassificera massorna utifrån dess föroreningsinnehåll.

 Att beskriva förändring av föroreningsspridning i grundvattnet orsakad av projektet samt föreslå åtgärder för att minska påverkan på omgivningen.

 Att principiellt beskriva vilken kontroll som bör ske under byggskedet.

 Att översiktligt beskriva de arbetsmiljörisker som kan uppstå under byggskedet.

1.3 Omfattning och avgränsning

Projekterings-PM Miljöteknik omfattar hela planområdet för utbyggnaden av

Västkustbanan Varberg-Hamra till dubbelspår, med tyngdpunkt på de delar som är norr om bergtunneldelen. Hantering av länsvatten under byggskedet behandlas inte i

föreliggande rapport.

(12)

2 Underlag för projekteringen

Den information som finns om föroreningssituationen har i huvudsak inhämtats från genomförda undersökningar under 2014-2015 men även från äldre utredningar vilka redovisas i referenslista i Bilaga 16. I järnvägsutredningen från 2002 redovisades föroreningssituationen i en delrapport:

 Järnvägsutredning Västkustbanan delen Varberg-Hamra, Delrapport Förorenad mark (Banverket, 2002)

Undersökningarna utförda 2014-2015 omfattar provtagning av jord, grundvatten, ytvatten, sediment, porgas och asfalt. Resultatet redovisas i:

 Markteknisk Undersökningsrapport, MUR, dokumentID 101107-08-081-001, 2015-11-09

 Fältrapport/Miljöteknik, dokumentID 101107-08-060-112, 2015-03-30

 Laboratorierapport/Miljöteknik, dokumentID 101107-08-025-101, 2015-05-13

De utredningar som har genomförts av Tyréns AB inom ramen för föreliggande projekt och som ligger till grund för föreliggande rapport är:

 PM Risk för föroreningsspridning i grundvatten, dokumentID 101107-08-025- 102

 PM Masshantering, dokumentID 101107-08-025-105

 PM Platsspecifika riktvärden, dokumentID 101107-08-025-104

Relevanta delar av dessa PM är inarbetade i Projekterings-PM Miljöteknik.

Utöver ovanstående rapporter inom det aktuella teknikområdet har förutsättningar och information hämtats från rapporter inom främst teknikområdena geoteknik,

hydrogeologi, byggproduktion samt berg.

 

(13)

3 Styrande dokument

3.1 Allmänna förutsättningar

I den fördjupade översiktsplanen för Varbergs kommun framgår att utbyggnad av dubbelspår av järnvägen samt tågtunnel ska prioriteras. Omedelbart nordväst om Varbergs tätort ligger Getteröns naturreservat. Detta område har framför allt mycket höga ornitologiska värden och är förutom naturreservat även skyddat som Natura 2000- område och utpekat som ett Ramsarområde, ett internationellt värdefullt

våtmarksområde. Området är beläget i anslutning till spårområdet.

De projektmål för miljö som fastställts för projektet är:

 Naturvärdena kring Natura 2000-området Getteröns fågelreservat ska inte försämras av projektet. Skyddsåtgärder ska genomföras för att minska bullerpåverkan. Under byggskedet ska skyddsåtgärder genomföras för att minska risken för påverkan från lakvatten från Lassabackadeponin och påverkan på grundvatten.

 Förekomsten av förorenad mark inom järnvägsområdet och risker kring spridning av miljöfarliga ämnen från förorenad mark ska efter projektets genomförande vara mindre än i nuläget. Program och åtgärder ska genomföras under byggskedet kring risker med miljöfarliga ämnen.

 Påverkan på grundvattnet i drift- och byggskedet ska minimeras.

 Under byggskedet ska påverkan från masstransporter minimeras genom att undvika transporter genom Varberg och genom att utnyttja lämpliga tillfälliga upplagsytor. Överskottsmassorna ses som en resurs och kommer att i möjligaste mån nyttjas i projektet och andra närliggande projekt.

 

(14)

3.2 Krav enligt UB

Tabell 3-1 visar teknikövergripande och teknikspecifika krav som ställts i bilaga E3 i uppdragsbeskrivningen.

Tabell 3-1 Objektspecifika krav som berör masshantering enligt uppdragsbeskrivning

Kravnr Kravformulering Kravkommentar

16:26 Förorenade massor ska hanteras enligt BVH 585.85 ”Hantering av jordmassor ur avfalls- och föroreningssynpunkt.”

Vid oklarheter angående hantering av förorenade områden och schaktmassor ska Trafikverket Underhåll Säkerhet och Miljö kontaktas.

16:28 Laboratorieanalyser ska utföras av företag som Trafikverket har tecknat ramavtal med.

16:30 Deponering av förorenat material avfall på Trafikverkets fastigheter, i Trafikverkets anläggningar eller på annat sätt så att Trafikverket erhåller ansvar för deponin får inte ske.

Dispens kan i undantagsfall ges av Trafikverket Ekonomi och Styrning Fastighet och då endast om nyttan överstiger den långsiktiga

kostnaden.

16:31 Vid förvärv av fastighet ska redovisning göras över förorenade områden på fastigheten.

16:33 Där föroreningar förekommer i anslutning till banan ska diken och dräneringar lösas på ett sätt att inte Trafikverkets fastighet påverkas negativt.

Beakta särskilt pumpstationer, vägportar och skärningar.

16:34 Vid ytterligare inventering och undersökningar ska BVH 585.85,

”Hantering av jordmassor ur avfalls- och föroreningssynpunkt”, tillämpas.

Kravnr 16:26 och 16:34 hänvisar till en handbok från 2002. Därefter har

Naturvårdsverket tagit fram en ny riktvärdesmodell (Naturvårdsverket, 2009), en handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Naturvårdsverket, 2010) samt föreskrifter för deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10). Avfall Sverige har tagit fram uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor (Avfall Sverige, 2007). 2011 utkom även en ny avfallsförordning (SFS 2011:927). I de fall det finns nyare riktlinjer eller lagkrav används dessa istället för handbok BVH 585.85.

   

(15)

4 Planerad konstruktion

Järnvägsplanen omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 8,5 kilometer, se Figur 4-1. Under centrala Varberg planeras järnvägen gå i en tunnel. I norr ansluter planförslaget till det befintliga dubbelspåret vid km 74+040 (74 km och 40 meter från Västkustbanans nollpunkt i Göteborg). Norr om Getteröbron anläggs en ny godsbangård. Stationen för

resandeutbyte planeras ligga cirka 150 meter längre norrut än det befintliga

stationshuset. Det nya plattformsområdet ligger nedsänkt cirka 9 meter i ett betongtråg, se Figur 4-2. Stationen har en mellanplattform och en sidoplattform med 250 meters längd. Betongtråget är utformat för att i framtiden kunna förlänga plattformarna norrut med 100 meter. Direkt söder om plattformarna övergår tråget i en täckt betongtunnel.

Under staden går järnvägen i en bergtunnel. Parallellt med bergtunneln planeras en service- och räddningstunnel. Den södra tunnelmynningen planeras i Brearedsområdet.

Planförslaget ansluter till den befintliga järnvägen vid Vareborg, Hamra, vid km 85+130.

Figur 4-1 Översiktsbild över planerad konstruktion.

Figur 4-2 Möjlig utformning av stationsdelen med plattformar.

(16)

 

Figur 4-3 Den nya järnvägen genom Varberg och dess placering inom tillåtlighetskorridoren

   

(17)

Projektet delas geografiskt in i sju olika utbyggnadsetapper, se Tabell 4-1. Etapperna har varierande omfattning av jordschakt. För kilometertal se Figur 4-3.

Tabell 4-1 Etappindelning med schaktmängder.

Delsträckor Från km Till km Längd (m)

Kommentar

EO1 Norra

godsbangården inkl.

Lassabackadeponin och bron för Getterövägen

74+000 75+450 1450 Omfattande jord- och bergschakt.

Schakt bland annat i deponimassor.

EO2 Getterö till planerat tråg

75+450 76+050 600 Ytligt schakt för höjdjustering av nya spår.

EO3 Tråg och betongtunnel i norr

76+050 77+250 1200 Omfattande jord och bergschakt innanför stödkonstruktioner, grundvattenhantering.

EO4 Bergtunnlar 77+250 80+030 2780 Jordschakt för service- och räddningstunnlar.

EO5 Tråg och betongtunnel vid södra påslaget

80+030 80+330 300 Öppna bergschakt och jordschakter innanför stödkonstruktioner, grundvattenhantering.

EO6 Södra bergpåslaget till Österleden

80+330 80+850 520 Spår i markytan.

EO7 Österleden till Vareborg

80+850 82+400 1550 Spår i markytan.

Σ = 8400  

4.1 Byggmetoder och konstruktioner

4.1.1. Lassabacka

Inom de delar av Lassabackadeponin där godsbangården ska anläggas kommer befintliga avfallsmassor schaktas ur ned till ursprungligt material. För att detta skall kunna göras kommer en permanent tätskärm att slås som håller inne kvarvarande avfallsmassor inom deponin och förhindrar fortsatt flöde av lakvatten från deponin in mot järnvägsområdet. Ytterligare en tätskärm, temporär, drivs ned för att kunna anlägga en ny lakvattenledning.

Sponten installeras längs en sträcka av cirka 270 m, Figur 4-4. En principsektion för hur

sponten utformas visas i Figur 4-5.

(18)

Figur 4-4. Planritning över föreslagen permanent spont.

Figur 4-5. Principsektion av föreslagen permanent stödkonstruktion.

4.1.2. Norra tråget och betongtunneln

Betongtråget byggs med så kallad cut- and coverteknik där jord och berg schaktas ur innanför sponter varefter tråget gjuts och återfylls. Schakterna måste länshållas och grundvattensänkas via diken och pumpar. Den generella schakttekniken antas följa nedanstående schema:

1. Täta stålsponter vibreras ned genom jordlager till bergets överyta varefter de förankras och tätas.

2. Jord- och bergschakt utförs innanför sponterna tillsammans med en

kontinuerlig avsänkning av grundvatten i jord och berg. Förekommande fyllning och jord bedöms vara lättschaktad och bergschakten utförs via sprängning.

3. Ridå- eller botteninjekteringar av berget kan behövas på vissa avsnitt beroende på hur stort grundvatteninläckaget är.

För tråg och betongtunnel har både en lösning med öppen botten och lösning med bottenplatta övervägts. I detta PM behandlas endast lösning med bottenplatta, i enlighet med övriga projekterings-PM, eftersom en sådan lösning i driftskedet dels är att

betrakta som säkrare ur föroreningssynpunkt, dels på enklaste sätt möjliggör en

utformning med minimal störning av den naturliga grundvattenavrinningen.

(19)

När schakten är slutförd formsätts och gjuts bottenplattan liksom trågväggarna. I detta skede installeras också permanenta bottenstag som borras ned i berget. Stagen behövs för att hantera vattnets upplyftande krafter om trågets egenvikt inte ger ett tillräckligt mothåll.

Större delen av tråget kommer att vara grundlagt på krossat berg, vilande på bergytan.

Trågväggar byggs till nivån +3,5 meter för att klara framtida höga översvämningar i kombination med höga havsnivåer. När betongkonstruktionen är gjuten görs återfyllnad med krossat berg på ömse sidor för att minska riskerna med dämning av grundvatten. I Figur 5-2 visas en principsektion för betongtunneldelen. För att förhindra

grundvattenflöden längs med betongkonstruktionen, i driftskedet, kommer täta skott att anläggas i fyllningen av bergkross tvärs tråget/tunneln.

Figur 4-6. Principsektion för betongtunnel, stödkonstruktioner och spont.

 

 

(20)

5 Markförhållanden

Geologin i Varbergsområdet präglas, som på flera andra håll längs Västkusten, av bergplintar kringskurna av ofta djupa och långa sedimentfyllda dalgångar. Det innebär att den nya järnvägssträckningen genom Varberg passerar omväxlande förhållanden från lösa leror till hårdaste berg. Nedan ges en kort beskrivning av geologiska och hydrogeologiska förhållanden längs sträckan från norr till söder kopplat till jord- och berglagerprofilen, Figur 5-1.

Figur 5-1 Jord- och berglagerprofil längs sträckan.

5.1 Geologiska förhållanden

I Tabell 5-1 beskrivs geologiska förhållanden längs sträckan från norr till söder.

Tabell 5-1 Beskrivning av geologiska förhållanden längs utbyggnadssträckan.

Kilometer från Kilometer till Beskrivning

74+000 74+800 Lös lera med mäktigheter överstigande 20-25 m 74+800 75+200 Berg i dagen eller friktionsjord på ytligt berg

75+200 76+050 Lös lera med mäktigheter överstigande 20-25 m. Vid Lassabackadeponin kilometer 75+150 till kilometer 75+450 förekommer avfall/sopor

76+050 77+250 Varierande jordmaterial av sand, silt, lera och morän och jorddjup som varierar mellan 1-20 m över ett undulerande berg.

77+250 80+030 Kristallint berg som utgörs av gnejsgranit och charnockit, som täcks av tunnare jordtäcke som domineras av friktionsjord.

80+030 82+000 Lös lera med mäktigheter överstigande 20-25 m

82+000 82+300 Tunnare lager av lera, sand och morän vilande på berg

(21)

5.2 Hydrogeologiska förutsättningar

Inom huvuddelen av det område som berörs av projektet har grundvattnet i berg och i djupare marklager en avrinning riktad mot havet i väster. Variationer från detta huvudmönster kan finnas i ytligare grundvatten som kan styras av ytavrinningen i mindre diken och vattendrag med lokalt andra avrinningsriktningar.

Grundvattenförhållandena norr om Getteröbron utgörs främst av områden med ofta mäktiga lager av finkorniga sediment, vilket innebär begränsade grundvattentillgångar.

Inom dessa områden är det dock inte ovanligt att det under de tätare lagren kan finnas vattenförande lager med en viss uttagskapacitet.

Området strax norr om Lassabackabäcken präglas av fyllnadsjordar och avfallsmassor från den gamla Lassabackadeponin, samt av berg i dagen. Norr om detta område planar marken ut i ett flackt marsklandsområde. Det är ett utströmningsområde för

grundvatten och ligger nära havsvattennivån.

Området söder om Lassabackabäcken och vidare mot stationsområdet och den norra tråg/betongtunneln präglas av fyllnadsjordar med troligen ofta stor

infiltrationskapacitet, samt grusiga svallsediment med god infiltrationskapacitet. I lagerföljden ned mot bergytan finns ofta någon eller några horisonter med

låggenomsläppligt material. I järnvägslinjen varierar djupet till berg relativt mycket, från nära berg i dagen till cirka 15-20 meter. Utifrån bedömningar gjorda i samband med borrningar av energibrunnar är berget ofta måttligt till rikligt vattenförande beroende på förekomst av såväl brantstående som horisontella spricksystem.

Längs sträckningen för bergtunneln är jordlagren mestadels relativt tunna. Jordlagren ovan berget utgörs främst av friktionsjordar, men inom delområden längs bergtunneln förekommer lerlager ofta relativt nära bergytan.

Söder om bergtunneln finns under förhållandevis tjocka lerlager vattenförande sand- och grusskikt med goda uttagsmöjligheter.

   

(22)

6 Områdesbeskrivning

Den nuvarande sträckningen av Västkustbanan passerar områden i norra delen av Varberg där industriell verksamhet har bedrivits under en lång tidsperiod. Där bergtunneln tar vid passerar järnvägen under stadsbebyggelse för att mynna ut i ett rekreationsområde och fortsätta i ett öppet jordbrukslandskap.

6.1 Historik

Resultatet av utförd inventering visar att det är verksamheter norr om bergtunneln som främst bidragit till föroreningar längs den planerade järnvägssträckan. I Figur 6-1 illustreras olika verksamhetsområden som beskrivs i korthet nedan.

Figur 6-1 Översikt verksamhetsområden.

(23)

6.1.1. Spårområdet norr om Getteröbron samt Lassabackadeponin

Lassabackadeponin angränsar till spårområdet i öst och Getteröns fågelreservat i väst.

Grovt uppskattat utgörs avfallsmängderna av cirka 348 000 ton avfall. Avfallet ska utgöras av hushållsavfall, industriavfall, byggavfall, sjukhusavfall och slakteriavfall.

Deponin startade 1962 och avslutades 1979 men är inte sluttäckt (Avfall Sverige, 2011).

De undersökningar som är genomförda inom Lassabackadeponin visar på förekomst av deponimassor ner till 8 meters djup under markytan inom de centrala delarna av deponin. Järnvägsprojektet berör endast den östra delen av Lassabackadeponin. Mellan järnvägen och deponin finns en drän/lakvattenledning som avbördar vatten söderut till Lassabackabäcken, som går genom deponins södra delar, se Figur 6-2.

Figur 6-2. Läge av bäckar som berörs av spårsträckningen.

(24)

6.1.2. Vivabs område

Varbergs reningsverk är beläget mellan järnvägen i öst och Östra Hamnvägen i väst. I norr avgränsas området av Getterövägen och i söder av Monarkbäcken. Monarkbäcken rinner norrut och flödar samman med diket i Lassabackadeponins södra del. Ett industrispår löper från stambanan mot hamnområdet i väster.

Marken inom reningsverket utgörs av fyllnadsmassor som överlagrar naturlig

havsbotten. Fyllnadsmassorna består av grovt material, grus, sten, sand uppblandat med diverse metallskrot, tegel, betongrester och även bilvrak har påträffats (Ramböll, 2010).

Under 1950- och 1960-talet användes området som deponi för bland annat

hushållssopor och slaktavfall. Det finns även muntliga uppgifter om att bilvrak pressats ihop på platsen och att eternitplattor deponerats där (Ramböll 2010).

6.1.3. Valenområdet

Inom Valenområdet har industriell verksamhet bedrivits främst i form av tillverkning av ståltråd, spik och wirar. Marken inom fastigheterna är delvis utfylld med massor som innehåller restprodukter från verksamheten bland annat slagg och aska. Valendiket, mellan Valenområdet och järnvägen avvattnar norrut och flödar samman med Lassabackabäcken i Lassabackadeponins södra del.

6.1.4. Oljedepå och cisterner

I området som begränsas av Monarkbäcken, järnvägen, hamnspåret och Östra

Hamnvägen har det funnits en oljedepå med cisterner som idag är rivna. I cisternerna förvarades eldningsoljor, diesel och kreosot. Området är utfyllt. Det finns uppgifter om att cisternerna kan ha byggts på en gammal deponi. I området finns några oljecisterner kvar.

6.1.5. Monarks fabrik och Heurlins Lackering

Monarks cykelfabrik anlades 1925 och verksamheten har bland annat inneburit avfettning och rostskyddsbehandling i kadmium- eller kopparbad, förnickling, förkromning och förzinkning. Tidigare släpptes processavloppsvattnet ut till

Monarkbäcken. Heurlins Lackering har bedrivit metallytbehandlingsverksamhet som genererat avfall i form av metallhydroxidslam och färgrester. Det har även förekommit processer där klorerade lösningsmedel har använts.

6.1.6. Nedströms Kvarteret Renen

Inom kvarteret Renen (Renen 13) har det från 1960 fram till 2003 bedrivits finmekanisk industri med ytbehandling där rengöring har skett med bland annat trikloreten.

Användningen av klorerade lösningsmedel upphörde troligen i början av 1990-talet men den bassäng där trikloretenhaltigt slam förvarades tömdes inte förrän 2005. Marken, jordgrundvattnet, berggrundvattnet och dagvattensystemen kring Renen 13 är förorenade av klorerade lösningsmedel. Varbergs kommun har upprättat restriktionsområden inom Varberg med anledning av påträffade klorerade

lösningsmedel från Renen 13 i grundvattnet. Inom dessa restriktionsområden krävs anmälan till kommunen i samband med borrning i berg och provpumpning av vatten.

6.1.7. Spårområde i markplan söder om Getteröbron

Området utgörs av befintligt järnvägsområde vilket anlades på 1800-talet.

(25)

6.1.8. Betongtråg och betongtunnel

Området utgörs av befintligt järnvägsområde samt lokstallar och småskalig verksamhet.

Sträckan ligger delvis nedströms kvarteret Renen. Strax öster om järnvägen finns en bensinstation belägen. På platsen har liknande verksamhet funnits sedan 1930-talet.

Bensinstationen är delvis sanerad, men restföroreningar kan finnas kvar.

6.1.9. Bergtunnel

Vid en tidigare undersökning inom kvarteret Trädgården, belägen cirka 300 meter söder om den norra bergtunnelmynningen, påträffades klorerade alifater. Föroreningskällan bedömdes vara belägen sydost om undersökningsområdet. Enligt uppgifter från Varberg kommun kan det ha funnits en kemtvätt uppströms undersökningsområdet (Ramböll, 2011). Någon mer uppgift om denna kemtvätt har inte hittats. Förutom kemtvätten finns det inte någon större industriell verksamhet som fungerat som föroreningskälla inom området för bergtunneln.

6.1.10. Spårområde söder om tunneln

I den planerade sträckningen, söder om bergtunneln finns jordbruksmark.

6.1.11. Befintlig järnväg som ska rivas

Denna del av Västkustbanan anlades första gången 1888. Under mitten av 1900-talet drogs sträckningen vid Apelviken längre bort från havet. I samband med denna omdragning byttes överbyggnaden ut, men det underliggande materialet är av äldre datum (Banverket, 2002).

6.2 Ytvatten

Den befintliga järnvägen passerar Lassabackabäcken, Monarkbäcken och Vrångabäcken.

Den planerade nya järnvägssträckningen passerar även Brearedsbäcken som är biflöde till Vrångabäcken, se Figur 6-2.

Inga av de fyra vattendragen som berörs i planförslaget utgör en vattenförekomst inom Vattenförvaltningsförordningen, och har därmed heller inte några fastställda

miljökvalitetsnormer. Däremot mynnar de i Getteröviken/Farehammarsviken, Varbergs hamnbassäng samt Apelviken som alla ligger inom vattenförekomsten Norra mellersta Hallands kustvatten (SE70000-120701). År 2009 klassades vattenförekomsten med måttlig ekologisk status. Fastställd miljökvalitetsnorm är att de ska uppnå god ekologisk status senast år 2021. Vattenförekomsten har god kemisk status exklusive kvicksilver.

6.3 Skyddsobjekt

Getteröns naturreservat har framför allt mycket höga ornitologiska värden och är förutom naturreservat även skyddat som Natura 2000-område och utpekat som ett Ramsarområden, ett internationellt värdefullt våtmarksområde.

Inga brunnar finns i området enligt SGU:s brunnsarkiv. Inga väsentliga mängder utvinningsbart grundvatten finns i området.

Getteröviken/Farehammarsviken, Varbergs hamnbassäng samt Apelviken som alla ligger inom vattenförekomsten Norra mellersta Hallands kustvatten (SE70000-120701) ska uppnå god ekologisk status senast år 2021.

 

(26)

7 Underlag för bedömning av föroreningssituation

7.1 Tidigare utförda undersökningar

Information avseende konstaterat förorenade områden som, genom schaktningsåtgärd eller på annat sätt, bedöms kunna påverka eller påverkas av den nya anläggningen har inhämtats från Tyréns arkiv, Varbergs kommuns miljökontor, Länsstyrelsen,

Trafikverket med flera.

Inhämtad information som bedöms relevant för projektet har lagts in i en GIS-databas.

En sammanställning av allt inventerat material redovisas i en referenslista i Bilaga 16.

Bilaga 17 innehåller en kortfattad beskrivning av kända verksamheter och vilka rapporter i bilaga 16 som berör dem.

För vissa delar längs den aktuella sträckan bedöms markanvändningen inte ha orsakat föroreningar som kan påverka eller påverkas av projektet:

 Den södra bergtunneldelen, cirka km 77+950 till km 79+900. Sträckan består främst av stadsmiljö av blandad karaktär med bostäder och mindre

verksamheter. Vid det södra tunnelpåslaget finns ett kolonistugeområde..

 Sträckan från det södra tunnelpåslaget till Hamra, cirka km 79+900 till 84+500.

Denna sträcka består jordbruksmark.

En sammanställning över resultat från tidigare undersökningar, som bedöms som relevanta, redovisas i Bilaga 18b (jord) och Bilaga 19b (grundvatten). Tyréns har inte kvalitetssäkrat dessa data på grund av att det har varit svårt att hitta fullständig fältinformation i underlagsmaterialet. För information om vilken utredning tidigare utförda provtagningspunkter kommer ifrån hänvisas till sista kolumnen (rubriken Referens) i resultattabellerna. Fullständigt namn på rapporten återfinns sedan i Bilaga 16.

7.2 Nu utförda undersökningar

Utförda undersökningar som gjorts i fas 1 och fas 2 i planområdet av Tyréns (2014 och 2015) beskrivs i detalj i Markteknisk Undersökningsrapport, MUR, dokumentID 101107- 08-081-001 med bilagorna Fältrapport/Miljöteknik, dokumentID 101107-08-060-112 och Laboratorierapport/Miljöteknik, dokumentID 101107-08-025-101.

I Bilaga 18-22 finns sammanställning av laboratorieanalyser för jord, grundvatten, ytvatten, sediment och asfalt tillsammans med bedömningsgrunder för respektive media. I Bilaga 23 redovisas resultat av utförda laktester inom betongtrågområdet och Lassabacka.

7.3 Statistiska beräkningar

Resultaten avseende jord- och grundvattenprovtagningar diskuteras utifrån delområden som tagits fram beroende på tidigare verksamhet, resultat och planerad utformning av spåranläggning. I samband med sammanställningen av resultat för jord och grundvatten har statistiska beräkningar utförts för 7 delområden, se Figur 7-1. Dessa delområden tar hänsyn till förväntad föroreningssituation och skiljer sig något från

utbyggnadsetapperna i Tabell 4-1. De statistiska beräkningarna redovisas i Bilaga 26.

(27)

Figur 7-1 Områdesindelning vid beräkning av statistik över resultat i jord. Områdena är benämnda (från norr till söder):

1 – Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km 74+500 – km 75+470 2 – Söder om Getteröbron till Monarkbäcken, km 75+470 – km 75+900 3 – Betongtråg vid Getakärr 9:6/Monark, km 75+900 – km 76+550 4 – Betongtråg nedströms kvarteret Renen, km 76+550 – km 76+950 5 – Betongtunnel, km 76+950 – km 77+250

6 – Bergtunnel, km 77+250 – km 80+040

7 – Spåranläggning söder, km 80+040 – km 82+800

 

(28)

8 Karakterisering av påträffade föroreningar

Egenskaper för de föroreningar som har förekommit i halter högre än laboratoriets rapporteringsgräns beskrivs översiktligt nedan.

8.1 Metaller

Kvicksilver binds hårt till organiskt material i jorden och har mycket låg löslighet. I

reducerande miljöer bildar ämnet svårlösliga sulfider. Vid rumstemperatur avgår kvicksilver till luft. Ju högre upp i näringskedjan man kommer, desto högre blir halten ackumulerat kvicksilver. Kvicksilver kan i sin farligaste form orsaka skador på

andningsorganen och det centrala nervsystemet samt ge psykiska störningar och ge fosterskador. Människor får främst i sig kvicksilver av att äta fisk.

Bly binds hårt till organiska komplex i mark och är därför svårlöslig. Lösligheten ökar

dock med minskande pH. Transport av bly i marken sker främst genom lösta

humuskomplex. Människor exponeras för bly främst via föda. Bly kan ge skador på det centrala nervsystemet, njurar och orsaka fosterskador.

Kadmium kan liksom bly lagras i kroppen och orsaka cancer och fosterskador.

Kadmium är även toxisk för vattenlevande organismer. Utöver rökning utgör kosten den största källan för människors exponering av kadmium. Till skillnad från många andra metaller är kadmium relativt lättrörlig i marken vid låga pH-värden och under syresatta förhållanden men binds starkt till markpartiklar vid högt pH och i anaeroba jordar.

Koppar förekommer naturligt i vår miljö och utgör ett essentiellt ämne. Koppar binder

liksom bly starkt till markpartiklar. På samma sätt som för bly ökar lösligheten med minskande pH och koppar transporteras huvudsakligen som lösta humuskomplex i mark och vatten. Höga halter koppar kan vara toxiska för vattenlevande organismer. I höga halter kan koppar även orsaka huvudvärk, yrsel, diarré eller njur- och leverskador.

Krom förekommer i trevärd och sexvärd form, varav den första är stabil i mark medan

den andra är mer mobil och toxisk. Krom är känslig för redoxförhållanden och det är redoxförhållandena och pH som avgör i vilken form krom föreligger. I normalfallet, i oxiderade förhållanden, förekommer krom i regel i dess trevärda form.

Den sexvärda formen kan bland annat ge upphov till irritation för hud och slemhinnor och orsaka allergier. Sexvärt krom kan även ge skador på luftvägarna och ge

astmaliknande symptom, samt orsaka njur- och leverskador. Sexvärt krom är

cancerframkallande, främst genom exponering av lungor och luftvägar. Både tre- och sexvärt krom kan ge genetiska skador.

I miljön kan krom orsaka långtidseffekter. Sexvärt krom anrikas i organismer i högre grad än trevärt krom, och är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Negativa effekter kan även uppstå för däggdjur.

Nickel räknas som ett essentiellt ämne för flera organismer, dock inte för människor.

Exponering av nickel kan ske via inandning, förtäring eller genom huden, och är vid höga koncentrationer cancerogent. Metallen tas lätt upp av växter som förväxlar den med zink och kan redan vid måttligt höga halter påverka fortplantningen och

överlevnaden hos växter och djur. Nickel bildar en komplex med organiskt material och järn- och manganoxider vid högt pH, medan lösligheten av jonen ökar med lägre pH.

Arsenik kan bilda svårlösliga föreningar med till exempel järn och aluminium, men

även med koppar, krom eller zink. Lösligheten för arsenik ökar med ökande pH-värde.

Organiska arsenikföreningar, som påträffas i exempelvis havsfisk och skaldjur, är

(29)

mindre giftiga än de oorganiska. Arsenik kan orsaka cancer och kan i sin oorganiska form efter kronisk exponering ge upphov till leverskador och diabetes.

Zink är ett vanligt förekommande ämne i naturen. Vid pH<7 förekommer zink i

jonform och är därmed vattenlöslig. Zink är ett essentiellt mikronäringsämne för växter, djur och människor. I höga halter kan det orsaka blodbrist och skador på

bukspottskörteln.

8.2 Organiska föreningar

PAH, polycykliska aromatiska kolväten, består av flera sammansatta bensenringar. PAH

bildas bland annat vid ofullständig förbränning. PAH som förekommer i form av tjära eller kreosot är generellt stabila. Exponering för människan i ett förorenat område kan innebära hudirritation och ge upphov till blodförgiftning, njur- och leverskador samt cancer. PAH har Naturvårdsverket (1999) klassats som ett ämne med mycket hög farlighet. Även småskalig vedeldning, fabriker och bensinstationer utgör källor till spridning av PAH. PAH som sprids på ett diffust sätt hamnar slutligen i vattenmiljön, där de kan ansamlas i sedimenten.

Alifatiska och aromatiska kolväten återfinns naturligt i vår omgivning, men

förekommer även i högre koncentrationer i till exempel bensin och oljor. Ju större antal kolatomer, desto högre benägenhet att binda till organiskt material i marken. Enligt Naturvårdsverkets klassning utgör aromatiska kolväten ämnen med hög farlighet, medan alifatiska kolväten klassas som ämnen med måttlig farlighet.

BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylener) är kolväten som förekommer bland

annat i lösningsmedel och förekommer i bensin. Bensen kan förekomma som allmän luftförorening i tätorter och kan nybildas i förbränningsprocesser. Vid hög exponering kan BTEX ge skador på centrala nervsystemet, lever och njurar. Bensen klassas som ett ämne med hög farlighet av Naturvårdsverket (1999).

Klorerade lösningsmedel har använts som avfettningsmedel inom flertalet

verksamheter och har haft stor betydelse inom textiltvätt sedan 1940-talet. Klorerade lösningsmedel såsom trikloreten med flera kännetecknas av att de har högre densitet än vatten. Det innebär att klorerade lösningsmedel vid utsläpp rör sig nedåt genom

genomsläppliga jordlager och sprickor i lera eller berg, tills ämnena når tätare jordlager eller tätt berg. Därifrån kan lösningsmedlet transporteras vidare horisontellt över stora avstånd. Lösningsmedelsrester i jordporer kan medföra hälsorisker genom exempelvis påverkan på inomhusmiljön, om ångor tränger in i byggnader eller om man dricker förorenat grundvatten. Höga koncentrationer av klorerade alifatiska kolväten kan ge upphov till effekter på centrala nervsystemet. Nedbrytningsprodukten vinylklorid är dokumenterad som cancerframkallande. Miljörisker bedöms vara av underordnad betydelse i jämförelse med hälsorisker.

   

(30)

9 Bedömningsgrunder

9.1 Generella riktvärden

9.1.1. Jord

Naturvårdsverket har utvecklat en modell för att ta fram riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009). Modellen har använts för att ta fram generella riktvärden för vanliga förhållanden vid förorenade områden i Sverige. De generella riktvärdena för förorenad mark anger den föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i efterbehandlingssamman- hang. Överskridandet av riktvärdena behöver dock inte nödvändigtvis medföra negativa effekter.

De generella riktvärdena är framtagna för två typer av markanvändning, Känslig Markanvändning (KM) och Mindre Känslig Markanvändning (MKM).

Markanvändningen styrs av de aktiviteter som förekommer och därmed vilka som exponeras och i vilken omfattning det sker. De generella riktvärdena beaktar fyra skyddsobjekt; människor som vistas på området, markmiljön inom området, grundvatten samt ytvatten, se Tabell 9-1. Riktvärden beräknas för respektive skyddsobjekt och lägst riktvärde blir det antagna riktvärdet för ämnet.

Klassning av påträffade halter i jord görs utifrån både KM och MKM, vilket ger underlag till bedömningen av kommande masshantering i utförandeskedet. Även Avfall Sveriges haltgränser för farligt avfall, FA, används för klassning av massor (Avfall Sverige, 2007).

Tabell 9-1 Kriterier för val av markanvändning för mark (NV 5976).

Skyddsobjekt KM MKM

Människor som vistas på området

Heltidsvistelse Deltidsvistelse

Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska funktion

Begränsat skydd av markens ekologiska funktion

Grundvatten Grundvatten inom och intill området skyddas

Grundvatten 200 m nedströms området skyddas

Ytvatten Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer

Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer 9.1.2. Grundvatten

För grundvatten jämförs halter av metaller med SGUs bedömningsgrunder för tillstånd (SGU, 2013).

Alifatiska och aromatiska kolväten jämförs med SPBIs branschspecifika riktvärden för grundvatten vid bensinstationer (SPBI, 2010), med avseende på miljörisker för ytvatten.

För analyser utförda innan de nu gällande riktvärdena publicerades (Naturvårdsverket, 2009), indelades PAH i fraktionen övriga och cancerogena. Som riktvärden för PAHcanc och PAH H har SGUs bedömningsgrund för PAH4 använts. PAH4 utgör summan av benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren.

PAH H omfattar fler ämnen än dessa och PAHcanc innefattar 3 av dessa fyra ämnen.

Bedömning mot PAH4 är därför inte helt riktig att göra, men ger ändå en uppfattning

om storlek av halter jämfört med befintliga bedömningsgrunder. Notera att halva

(31)

rapporteringsgränsen för PAH H motsvarar en halt på 0,15 µg/l, vilket är högre än SGUs bedömningsgrund Klass 5.

Avseende klorerade kolväten används holländska interventionvärden (VROM, 2000) för att beskriva halterna.

9.1.3. Ytvatten

För jämförelse av prover tagna i ytvatten används de miljökvalitetsnormer som finns angivna för ett urval av metaller samt PAH enligt vattendirektivet. Jämförelse görs även mot de förslag till gränsvärden för krom, zink och koppar i ytvatten som tagits fram av Naturvårdsverket inom ramen för arbetet med vattendirektivet (Naturvårdsverket, 2008). För arsenik har gränsen ”mindre allvarligt tillstånd” enligt Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenat ytvatten använts (Naturvårsdverket, 1999).

9.1.4. Sediment

Det finns svenska jämförvärden för sediment avseende metaller men det finns inte motsvarande värden för oljekolväten (Naturvårdsverket, 1999). I de schaktningsåtgärder som ingår i projektet kommer det sediment som berörs att schaktas bort (det vill säga det blir en masshanteringsfråga). Därför bedöms det som lämpligt att utgå från generella riktvärden för mark vid bedömningen av halter i sedimentet. Sediment har dock fysiska och kemiska egenskaper som avviker från de egenskaper som anges i den generella riktvärdesmodellen för jord (till exempel högre halt av organiskt material, lägre syrehalt). En jämförelse med generella riktvärden är alltså inte helt korrekt att göra, men bedöms ändå kunna användas som utgångspunkt för att uttrycka storleken av de halter som påträffats.

9.1.5. Asfalt

För bedömning av asfaltsprover används de riktlinjer som tagits fram av väghållare och miljökontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö (Göteborgs stad, 2012).

9.2 Platsspecifika riktvärden

9.2.1. Jord

Den framtida markanvändningen i området för den nya godsbangården, spårområdet mellan godsbangården och betongtråget, betongtråget samt det nya stationsområdet avviker i flera avseenden från de generella antagandena för riktvärden för förorenade områden. Därför beräknas platsspecifika riktvärden med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmodell, vilken justeras efter de platsspecifika förutsättningarna.

Platsspecifika riktvärden beräknas för olika delområden och för jord på olika djup under markytan eftersom förutsättningarna för kontakt med föroreningar, och därmed skyddet av människor, kommer att vara olika beroende på hur marken ska användas.

Spridningsförutsättningar till omgivande vatten och luft skiljer sig också, liksom behovet att skydda olika organismer. Se även kapitel 10 Platsspecifika förutsättningar.

De mätbara åtgärdsmålen visar vilka haltnivåer som är acceptabla att lämna kvar inom

ett visst område. I projektet har mätbara åtgärdsmål tagits fram, med utgångspunkt från

de platsspecifika riktvärdena. De mätbara åtgärdsmålen ska även kunna tillämpas på

massor som skulle kunna återanvändas inom anläggningsområdet.

(32)

9.2.2. Klorerade lösningsmedel i berggrundvatten

Det är konstaterat att berggrundvattnet inom delar av Varberg är förorenat av klorerade lösningsmedel. Varbergs kommun har därför låtit ta fram en vägledning för att kunna hantera ny- och ombyggnationer i dessa områden (Structor, 2010). Vägledningen innehåller beräknade riktvärden för berggrundvatten under bostäder och lokaler, men även riktvärden för utsläpp till dagvatten och recipient samt riktvärden för inomhusluft.

Riskvärdena har använts i undersökningsfasen då det varit aktuellt med utsläpp av

omsättningsvatten och vatten från provpumpningar.

(33)

10 Platsspecifika förutsättningar

10.1 Förslag på övergripande åtgärdsmål

Nedan beskrivs förslag på övergripande åtgärdsmål för projektområdet. En del av de övergripande åtgärdsmålen gäller delar av området.

1. Hela området ska fungera som järnvägsområde.

2. Områden nedströms den nya järnvägsanläggningen i norra delen

(Getteröområdet) ska fortsätta fungera som skyddsvärda naturområden, det vill säga spridning av föroreningar från projektområdet ska långsiktigt inte öka.

3. Människor ska kunna arbeta på och kring spår och i anläggningar (till exempel tråg, banområde, plattformar), utan risk för oacceptabla effekter på hälsa.

4. Resande ska kunna vistas på stationsområdet utan risk för oacceptabla effekter på hälsa.

5. Skyddet av markmiljön ska säkerställa den markfunktion som krävs för respektive markanvändning.

6. Återanvändning av massor inom projektområdet ska gynnas.

10.2 Platsspecifika riktvärden

I projektet har platsspecifika riktvärden tagits fram för sträckan km 75 + 000 – km 77 + 240. Syftet med platsspecifika riktvärden är att ta fram unika riktvärden gällande för den aktuella platsen, där antingen föroreningstypen, dess omfattning eller

spridningsförutsättningarna avviker från de antaganden som Naturvårdsverket har gjort i den generella riktvärdesmodellen (Naturvårdsverket, 2009).

Vid framtagning av platsspecifika riktvärden för projektet studerades fyra utvalda delområden, se Figur 10-1 . Uppdelningen i dessa delområden baserades bland annat på typ av markanvändning, skyddsobjekt (vuxna eller barn, recipient mm),

föroreningssituation och spridningsförhållanden. Studierna visade att delområde A och B har samma recipient, Getteröområdet, samt att delområde C och D har samma recipient, inre hamnen. Platsspecifika riktvärden beräknades således på två större områden, delområde A+B samt delområde C+D.

Vidare beräknades riktvärden för två djup under markytan, ytlig jord (0-0,7 m) och djup jord (>0,7 m). I beräkningarna blev skydd av markmiljö styrande för samtliga

riktvärden, vilket innebar att de platsspecifika riktvärdena blev desamma oavsett delområde och djup.

10.3 Mätbara åtgärdsmål

Mätbara åtgärdsmål har tagits fram med de platsspecifika riktvärdena och de

övergripande åtgärdsmålen som underlag. De mätbara åtgärdsmålen är framtagna för att de ska kunna användas under projektering, byggskede och driftskede. Mätbara åtgärdsmål tillämpas för massor som skulle kunna återanvändas inom

anläggningsområdet, samt utgör underlag för vilka haltnivåer som är acceptabla att lämna kvar under eller i direkt anslutning till den nya anläggningen.

Skillnaden mellan de platsspecifika riktvärdena och de mätbara åtgärdsmålen är att för

de platsspecifika riktvärdena har skyddsnivån för mindre känslig markanvändning

enligt den generella riktvärdesmodellen använts. Detta ger ett skydd för 50% av alla

arter. Skydd av markmiljö blev styrande för samtliga platsspecifika riktvärden vilket

(34)

innebär att om dessa används som åtgärdsmål kan det innebära att en orimlig mängd massor schaktas bort i förhållande till de faktiska riskerna för markmiljön i området.

Markmiljön i den planerade utbyggnaden för sträckan km 75 + 000 – km 77 + 240 bedöms ha ett relativt lågt skyddsvärde då jorden består av fyllnads- och

anläggningsmassor (som makadam). För åtgärdsmålen har därför en lägre skyddsnivå för markmiljö använts. Vid dessa förhållanden föreslås en skyddsnivå som innebär att 75

% av alla arter kan påverkas. Ett undantag görs för kvicksilver, som är ett särskilt farligt ämne, där föreslås samma skyddsnivå som för MKM.

För skydd av recipienter och hälsa har inga justeringar gjorts jämfört med de platsspecifika riktvärdena. På samma sätt som för platsspecifika riktvärden, föreslås samma mätbara åtgärdsmål oavsett djup och oavsett delområde.

För alla mätbara åtgärdsmål blir skydd av markmiljö fortsatt styrande efter gjorda justeringar, förutom för kadmium. För kadmium styrs det mätbara åtgärdsmålet av skydd av ytvatten.

Platsspecifika riktvärden och mätbara åtgärdsmål redovisas i Tabell 10-1. Beräkningarna

samt uttagsrapporter från Naturvårdsverkets beräkningsmodell finns i Bilaga 24.

(35)

Figur 10-1. Karta över delområden A till D som platsspecifika riktvärden har beräknats för.

(36)

Tabell 10-1 Beräknade platsspecifika riktvärden samt mätbara åtgärdsmål för delområden enligt Figur 10-1

Ämne 

Platsspecifika  riktvärden 

(mg/kg) 

Mätbara  åtgärdsmål 

(mg/kg) 

Generella  riktvärden KM 

(mg/kg) 

Generella  riktvärden MKM 

(mg/kg) 

Oorganiska ämnen      

Arsenik 40 50 10 25

Bly 400 1100 50 400

Kadmium 20 30 0,5 15

Koppar 200 430 80 200

Krom tot 150 440 80 150

Kvicksilver 10 10 0,25 2,5

Nickel 120 260 40 120

Zink 500 690 250 500

Organiska ämnen      

PAH L 15 15 3 15

PAH M 40 40 3 20

PAH H 10 10 1 10

Bensen 50 50 0,012 0,04

Toluen 50 50 10 40

Etylbensen 50 50 10 50

Xylen 50 50 10 50

Alifat >C6-C8 200 200 12 80

Alifat >C8-C10 500 500 20 120

Alifat >C10-C12 500 500 100 500

Alifat >C12-C16 500 500 100 500

Alifat >C16-C35 1 000 1 000 100 1000

Aromat >C8-C10 50 50 10 50

Aromat >C10-C16 15 15 3 15

Aromat >C16-C35 40 40 10 30

1,2-dikloretan 30 30 0,02 0,06

1,1,1-trikloretan 30 30 5 30

Trikloreten 30 30 0,2 0,6 Tetrakloreten 30 30 0,4 1,2

 

(37)

11 Bedömning av föroreningssituationen

De fastigheter inom Trafikverkets tillåtlighetkorridor som bedöms vara mest påverkade av föroreningar är belägna från km 76+250 i norr till km 77+600 strax söder om den norra tunnelmynningen. Nedan sammanfattas erhållna resultat från tidigare utförda undersökningar samt nu utförda undersökningar i fas 1 och fas 2 uppdelat i de

delområden som presenteras i Figur 7-1. Resultaten visualiseras i plankartor i bilagor 1- 15. De statistiska beräkningar, som bedömningen av föroreningssituationen beräknas på, redovisas i Bilaga 25. I detta kapitel jämförs halterna i jord med Naturvårdsverkets generella riktvärden. I kapitel 12 Riskbedömning förorenad jord görs en riskbedömning utifrån platsspecifika riktvärden.

11.1 Översikt föroreningssituation

En beskrivning av förekomst av föroreningar som kan komma att påverka projektet beskrivs för varje delområde. Flera av de tidigare utförda undersökningarna är relativt gamla och saneringar har skett i varierande omfattning inom några fastigheter. Det är inte alltid klart inom vilket område sanering har skett, och enstaka prover från massor som idag är sanerade kan vara inkluderade i redovisningen. Dock bedöms detta inte påverka den slutliga bedömningen av ett område.

Vid bedömning av halter används medelvärden som representativa halter. Eftersom människor och djur normalt rör sig över stora ytor, är medelhalter ofta lämpliga att använda som representativa halter, snarare än enstaka halter. Även koncentration i grundvatten eller inomhusluft som beror på spridning eller förångning beskrivs bättre genom ett medelvärde för en större jordvolym än enstaka halter. Generellt beskrivs även de långtida riskerna för flora och fauna bättre genom att använda medelhalter som representativa halter. Dock kan enskilda individer av en art påverkas av lokalt förhöjda halter. Hänsyn har därför också tagits till enskilda uppmätta halter. För avfallsmassor som är väldigt heterogena är inte medelvärden lika lämpliga som för relativt heterogena massor.

11.2 Jord översiktligt

Provtagningsresultat från nu och tidigare utförda undersökningar i jord redovisas på plankartor i Bilaga 1 – Bilaga 8. I detta kapitel beskrivs erhållna resultat inom, och i närheten av, korridoren. En buffert om 70 meter från korridoren används i

sammanställningarna för att ta hänsyn till variationer i resultat i korridorens närhet. För en översikt av delområden i plan se Bilaga 1.

11.2.1. Sammanfattning klorerade kolväten samt bekämpningsmedel

Över hela området har totalt tio jordprover provtagits och analyserats för klorerade kolväten. Endast i tre av dessa (14T312XG, 14T342SM samt 14T3095G) har trikloreten, dikloreten eller cis-1,2-dikloreten påträffats i halter högre än laboratoriets

rapporteringsgräns för respektive ämne. Dock är halterna lägre än de holländska riktvärdena som indikerar påverkan. Punkterna 14T312XG och 14T342SM är belägna väster om spåret i höjd med karaktärsområde Monark/Heurlins. Punkt 14T3095G ligger inom spårområde väster om kvarteret Renen 13.

Fyra provtagningspunkter i jord har analyserats med avseende på bekämpningsmedel i

ytlig jord i befintligt spår (14T318YM, 14T335YM, 14T412YM, 14T433YM.) I punkt

(38)

14T412YM har diuron och AMPA påträffats, i övrigt har inga ämnen påträffats i halter högre än laboratoriets rapporteringsgräns för respektive ämne.

11.2.2. Norr om Getteröbron inklusive del av Lassabacka, km 74+500 – km 75+470, delområde 1

Beräknade medelvärden för utförda metallanalyser ligger betydligt lägre än generella riktvärden för MKM och för alla ämnen utom för bly även under KM. Knappt 6 % av de analyserade halterna överstiger MKM.

Medelhalten av PAH med hög molekylvikt samt alifater med kolkedjelängd 16-35 är högre än generella riktvärden för KM, men lägre än MKM. För övriga analyserade organiska ämnen är halterna under KM. Halter som är högre än MKM påträffas i cirka 8

% av de analyserade proverna.

Utförda provtagningar av jord under de befintliga spåren norr om Getteröbron och norr om Lassabackadeponin visar på halter av metaller som är lägre än KM.

Provtagningarna visar att halter av metaller och PAH generellt är något högre vid områdets sydvästra kant, där spåret gränsar till Lassabackadeponin. Avfallsmassorna är heterogena, vilket innebär att det även kan finnas andra föroreningar i deponin än de som har konstaterats i de undersökningar som är gjorda.

I en rapport från 2014 har Structor bedömt åtgärdsbehovet för Getteröområdet

nedströms Lassabackadeponin och kommit fram till att det i dagsläget inte är motiverat med mer omfattande undersökningar i naturreservatet för att utesluta påverkan av föroreningar (Structor, 2014a). I föreslagna principer för åtgärder nämns förorenad mark endast i samband med klorerade lösningsmedel i Monarkdiket. Metallhalterna i dagvattendiket bedöms av Structor inte utgöra någon risk för naturreservatet. Halterna bedöms vara i nivå med dagvatten från andra mindre städer.

Resultaten ses i plan i Bilaga 2.

11.2.3. Söder om Getteröbron till Monarkbäcken, km 75+470 – km 75+900, delområde 2 Av beräknade medelhalter av metaller överstiger bly och zink Naturvårdsverkets

generella riktvärden för MKM medan övriga medelhalter är lägre. Medelhalten av PAH är relativt låga, mellan KM och MKM eller lägre. För övriga organiska ämnen är medelhalterna av summa alifater >C5-C16, >C16-C35 samt aromater >C8-C10 och

>C10-C16 över MKM.

Inom fastigheten Valen har höga halter av främst zink och bly påträffats, ofta knutet till ställvisa punkter utfyllda med aska och slagg (Golder Associates, 2006). Vid nu utförda undersökningar har höga halter även påträffats i en vall längs västra kanten av området som kan innehålla schaktmassor från exploatering av kvarteret Valen. De halter som överstiger haltgränsen för FA som påträffats inom Valenområdet utgörs främst av bly, zink och oljekolväten, vars medelhalter också är högre än generella riktvärden

motsvarande MKM för respektive ämne. För övriga analyserade ämnen är medelhalterna lägre än generella riktvärden för MKM.

Ställvis finns nickel i halter över haltgränsen för FA. Punkterna där dessa påträffats finns i kvarteret Getakärr 9:6 i höjd med läget där industrispåret viker av mot hamnområdet, och provtogs i samband med att Varbergs Energi anlade

fjärrvärmeledning för en ny panncentral. Dessa halter slår igenom i statistiken för

området, speciellt i maxhalterna. Dock påträffas de mycket höga halterna endast i

enstaka punkter, men det bör påpekas att avgränsning österut mot järnväg inte

genomfördes vid undersökningen (Ramböll, 2013). En del av området har sanerats.

References

Related documents

Varbergs kommun, Hallands län. 2016-03-31,

NV4918 gränsen mellan &#34;mindre allvarligt&#34; tillstånd vid indelning av tillstånd för förorenat ytvatten. Ökad risk för

Sammanställning laboratorieanalyser sediment Sida 1/21. BILAGA

Sammanställning laboratorieanalyser asfalt Sida 1/21. BILAGA

En sammanställning av resultat från analyser utförda i de punkter som har provtagits för jord inom området vid betongtråg inklusive angränsande del av Getakärr samt Monark

Påbörjad järnvägsplan och miljökonsekvensbeskrivning Efter ett omfattande samråd mellan dåvarande Banverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Varbergs kommun fattade

Föreliggande utredningen har visat vilka byggnader som troligtvis ligger i riskzonen för skador på grund av närhet till schaktarbeten eller på grund av grundvattensänkningar. För

På fastigheter som ligger helt eller delvis inom påverkansområdet, exklusive de fastigheter som ligger helt eller delvis i 3D fastigheten finns 266 brunnar i SGUs arkiv. I