• No results found

"Vi delar in oss i mindre grupper": En studie om förskollärares uppfattningar om lärmiljön och olika barngruppsstorlekar i förskolan.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share ""Vi delar in oss i mindre grupper": En studie om förskollärares uppfattningar om lärmiljön och olika barngruppsstorlekar i förskolan."

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förskollärarprogrammet 210 hp

"Vi delar in oss i mindre grupper"

En studie om förskollärares uppfattningar om lärmiljön och olika barngruppsstorlekar i förskolan.

Examensarbete för förskollärare 15 hp

Halmstad 2021-03-08

Rebecka Hammarroth och Sara Hall

(2)

”Vi delar in oss i mindre grupper”

- En studie om förskollärares uppfattningar om lärmiljön och olika barngruppsstorlekar i förskolan.

Halmstad högskola HT2020 Förskollärarutbildningen 210 hp Termin 7

Examensarbete för förskollärare 15 hp

Författare: Rebecka Hammarroth & Sara Hall

Handledare: Marie-Helene Zimmerman Nilsson & Carina Stenberg Examinator: Jonnie Eriksson

(3)

FÖRORD

Valet av att skriva ett arbete där fokus låg på hur förskollärare ordnar lärmiljöer efter olika stora barngrupper uppkom efter att ha läst en artikel om konsekvenserna av stora barngrupper.

Vi hade innan kursens start bestämt oss för att skriva om lärmiljöer, men efter att ha läst den artikeln valde vi att kombinera de olika ämnena, därför blev det att vi fokuserade på hur förskollärare uppfattar att de skapar lärmiljöer för att gynna olika stora barngrupper. Vi har sedan utbildningens start hållit ihop, vi har utfört majoriteten av verksamhetsförlagd utbildning på samma förskola, och vi har varit i samma arbetslag flertalet gånger under utbildningen. Det var ett självklart val att vi skulle skriva vårt examensarbete ihop, både på grund av den vänskap vi har, och för att vi visste hur vi fungerade och hur vi kunde

komplettera varandra för att prestera så bra som möjligt. Vi har båda varit delaktiga i alla delar av examensarbetet vilket har underlättat vår skrivprocess. Vi vill tacka alla förskollärare som har ställt upp i vår studie, utan er hade aldrig detta examensarbete varit möjligt.

Vi vill börja med att tacka våra familjer och vänner som har stöttat oss i genom vår

utbildning, framförallt genom detta examensarbete. Efter 3,5 år går vi äntligen i mål. Det har varit blandade känslor och vi har båda kämpat på för att klara detta. Vi vill även tacka våra handledare, Marie-Helene Zimmerman Nilsson och Carina Stenberg för konstruktiv

handledning och all stöttning genom dessa 10 veckorna. Genom er handledning har vi kunnat utveckla vårt arbete från början till slut.

Tack för allt!

Rebecka Hammarroth & Sara Hall

(4)

ABSTRAKT

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de skapar gynnsamma och främjande miljöer utifrån olika storlekar på barngruppen. Vidare är syftet att ta reda på uppfattningarna från förskollärarna och ställa det mot tidigare forskning. Den metod som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i fem olika kommuner.

Studiens resultat visar på att det finns både likheter och skillnader i arbetssätten med olika stora barngrupper. Vi kan dra slutsatsen att det är fördelningen mellan antalet barn och antalet pedagoger som styr arbetet och indelningen av barngruppen, men även hur miljön är

utformad. Detta belyser vilka konsekvenser det kan bli för barns lärande och utveckling i förskolan.

Nyckelbegrepp: barngruppsstorlek, lärmiljö, fenomen, livsvärldar, upplevelse, fenomenologi, fenomenografisk analys.

(5)

Innehåll

1. INLEDNING 6

1.1 Syfte 7

1.2 Forskningsfrågor 7

2. TIDIGARE FORSKNING 8

2.1 Barngrupper 8

2.2 Storarbetslag - att arbeta tillsammans med stora barngrupper. 8

2.3 Miljön på förskolan 9

3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT 10

3.1 Fenomenologi 10

3.2 Fenomenografi 11

4. METOD 11

4.1 Metodval 11

4.2 Urval 12

4.3 Genomförande 12

4.4 Pandemins påverkan på studiens resultat 13

4.5 Studiens trovärdighet 13

4.6 Forskningsetiska överväganden 13

4.7 Analysprocess 14

5. RESULTAT 15

5.1 TEMA 1: BARNGRUPPENS STORLEK. 15

5.1.1 Kategori 1:1 - Uppfattningar om fler barn i gruppen. 16 5.1.2 Kategori 1:2 - Uppfattningar om mindre barngrupper. 17 5.1.3 Kategori 1:3 - Gynnsamma och inkluderande situationer i förskolan. 18 5.1.4 Kategori 1:4 - Organisatoriska faktorer kring förskoleverksamheten. 19

5.2 TEMA 2: LÄRMILJÖN 21

5.2.1 Kategori 2:1 - Förskollärares flexibilitet i verksamheten. 22 5.2.2 Kategori 2:2 - Lokaler och byggnaders utformning. 23 5.2.3 Kategori 2:3 - Pedagogers uppfattningar kring lärmiljöer. 24 5.2.4 Kategori 2:4 - Barns perspektiv/delaktighet. 25

6. DISKUSSION 27

6.1 Resultatdiskussion 27

6.1.1 Del 1 - Fenomenet barngruppsstorlek i förskolan. 27 6.1.2 Del 2 - Lärmiljöns betydelse i olika stora barngrupper. 29 6.1.3 Diskussion kring likheter och skillnader i tema 1 och tema 2. 30

(6)

6.2 Slutsats 31

6.3 Metoddiskussion 31

6.3.2 Analysmetod 32

6.3.3 Metodens trovärdighet 32

6.4 Didaktiska implikationer 33

REFERENSER 34

Bilaga 1 39

Bilaga 2 40

Bilaga 3 41

(7)

Sida 6 av 41

1. INLEDNING

Barngruppers storlek är något som är debatterat i samhället och i sociala medier, exempelvis i Facebook gruppen Förskoleupproret. Mycket som diskuteras där handlar om barngruppernas storlek och sammansättning. Diskussionerna som sker handlar bland annat om hur

barngruppers storlek påverkar barns lärande och utveckling (Rosenqvist, 2014). Barns levnadsvillkor och förskolornas sociala upptagningsområde är viktiga aspekter att ta hänsyn till. Personaltätheten och barngruppsstorlekarna har en stor betydelse för vilken kvalitet det är på verksamheten (Emmoth, 2014). Den optimala bemanningen av pedagoger i förhållande till barngruppsstorleken, kan variera mellan grupper och beror på läroplanens mål, barnens behov och pedagogernas kompetens (Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clark & Woolner, 2002). En annan faktor som är viktig för kvaliteten i förskolan samt på barnens inlärning, är

förskollärarnas kompetens (Williams, Sheridan, Harju-Luukkainen & Pramling Samuelsson, 2015). Kommunerna har ansvar för att fördela de resurser som behövs i förskolan, utefter hur fördelningen på barnen ser ut samt vilka behov som finns (Skolverket, 2017). Det faktum att kommunerna själva kan bestämma antalet barn i sina barngrupper och att storleken på barngrupperna varierar mellan olika kommuner, är något som vi båda har upplevt under vår verksamhetsförlagda utbildning. Debatten kring barngruppsstorleken är i många fall ensidig och Rosenqvist (2014) förklarar varför det är viktigt att ha i åtanke att det inte endast är en faktor som är betydande för förskolans kvalitet. När det talas om förskolans kvalitet handlar det bland annat om gruppsammansättningar, pedagogernas kompetens, hur verksamheten är organiserad samt vilken storlek det är på lokalerna och barngrupperna (Persson, 2012).

Emmoth (2014) menar att ju färre barn per pedagog desto bättre kvalitet har verksamheten.

Det är strukturella faktorer i verksamheten som avgör hur många barn det kan vara i gruppen för att det ska fungera (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009). Majoriteten av förskollärarna från Kihlbom et al (2009) studie upplever att på gruppnivå, kan de tillgodose barnens olika behov då de har tid att lyssna på barnen. Dock är svårigheten att ge varje enskilt barn den

uppmärksamhet som de behöver (Skolverket, 2016). Samtidigt menar Skolverket (2016) att förskolechefer uttrycker att verksamheten är uppbyggd på att barngruppen inte är fullständig under hela dagen. Detta är något som även Rosenqvist (2014) problematiserar då media oftast benämner “hela barngruppen”, vilket skulle innebära att alla barn är på plats under hela dagen. Något som inte överensstämmer med verkligheten. Pedagogernas möjlighet till överblick över alla barnen begränsas när väl alla barnen är på plats i verksamheten

(Skolverket, 2016). Vidare belyser Skolinspektionen (2012) att många av dagens förskolor är

(8)

Sida 7 av 41 idag byggda för mindre barngrupper än vad som oftast förekommer. Kopplingen mellan barngruppsstorlekar och förskolans lärmiljöer är något som är relevant och intressant för studien. Därför lyfts detta fram i texten och arbetet. Pedagoger bör diskutera tillsammans kring vilken pedagogisk miljö och vilket klimat de vill ha på sin avdelning för att den ska främja barns lärande och utveckling (Johansson, 2011). Begrepp som pedagogisk miljö, lärande miljö och rum för lärande förekommer ofta i den pedagogiska debatten, dessa kan ses som retoriska begrepp som syftar till möjligheter för lärande. Ett problem med Skolverket (2016) rapport är att den har statistik kring barngrupper och problemet med lärmiljön, som inte riktigt matchar den forskning som studien har tagit del av. Därav kan detta ses som en lucka mellan lärmiljön och hur barngruppsstorleken gynnar barnens lärande och utveckling. I Rosenqvist (2014) nämns det att ytan i förhållande till barngruppens storlek är en avgörande faktor för pedagogernas indelning av barngruppen. Mot bakgrund av detta ställer vi oss frågorna om hur pedagogerna arbetar med lärmiljön och förskolans yta för att främja barns lärande och utveckling samt barngrupper av olika storlekar. Föreliggande arbete är skrivet utifrån att det finns mycket forskning som tar upp olika aspekter med stora barngrupper.

Examensarbetet kommer fokusera på hur pedagoger anordnar lärmiljöer för att gynna olika storlekar på barngrupper. Till skillnad mot stor del av tidigare forskning är studiens fokus lösningsinriktat.

1.1 Syfte

Syftet med examensarbetet är att undersöka förskollärares uppfattningar kring fenomenen- olika storlekar på barngruppen och hur barngrupper främjas i de olika lärmiljöerna i förskolans verksamhet.

1.2 Forskningsfrågor

Hur uppfattar förskollärare att de skapar lärmiljöer för att främja barns lärande och utveckling?

Hur uppfattar förskollärare att de arbetar med olika gruppstorlekar?

(9)

Sida 8 av 41

2. TIDIGARE FORSKNING

Under den här rubriken har tematiseras den tidigare forskning som studien har tagit del av.

Det som är relevant och centrala för studiens fokus har därmed blivit teman. Dessa teman kan knytas ihop med studiens syfte och forskningsfrågor.

2.1 Barngrupper

Att definiera vad en stor barngrupp är, är något som varken nationell eller internationell forskning har gjort (Pramling Samuelsson et. al, 2015). Under de senaste 20 åren har andelen inskrivna barn, i alla åldersgrupper, ökat. Barngruppsstorleken är viktigare för de yngre barnen och barn som behöver stöd, än antalet förskollärare på avdelningen (Asplund Carlsson, Kärrby & Pramling Samuelsson, 2001). På de flesta förskolorna organiseras barnen utifrån åldersgrupperna 1-3 år, 3-5 år eller 1-5 år (Pramling Samuelsson, 2015). Samtidigt menar både Melker (2014) och Seland (2011) att det finns förskolor som inte organiserar barnen utifrån åldershomogena grupper, utan att flera barngrupper slås ihop till en utökad barngrupp.

I de utökade barngrupperna arbetar pedagogerna i större arbetslag med cirka 7-8 pedagoger, så kallat storarbetslag. Detta resulterar i att det blir fler barn som ska dela på tiden, som i sin tur betyder att det finns mindre tid och utrymme för varje enskilt barn (Pramling Samuelsson et al, 2015). Interaktionen mellan barn och pedagog påverkas av förskollärarens

förhållningssätt, barngruppens sammansättning och miljön i förskolan. Samtidigt finns det faktorer som pedagoger inte kan påverka, exempelvis antalet barn i barngruppen (Munton et al, 2002). Däremot kan pedagoger arbeta med gruppindelningar för att ge barn möjligheter att samspela med både yngre och äldre barn för att gynna relationsskapande (Rosenqvist, 2014).

Barngruppens storlek i relation till personaltätheten är de viktigaste strukturella faktorerna för att främja en hög kvalitet på förskolans verksamhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).

Pedagoger är mer stödjande och kommunikativa i grupper med mindre barngrupper och barnen i dessa grupper visar sig vara mer samarbetsvilliga i aktiviteter enligt (Pramling Samuelsson et al, 2015). Genom att arbeta med gruppindelningar blir det större möjlighet för barnen att få den omsorg de behöver och det lärande de har rätt till (Rosenqvist, 2014).

2.2 Storarbetslag - att arbeta tillsammans med stora barngrupper.

Fördelar med att ha barngruppen organiserad i storarbetslag, är att det blir fler vuxna och ett mindre behov av vikarier samt att barnen får fler jämnåriga kamrater (Melker, 2014). Att arbeta i storarbetslag kan innebära att förskolans utrymme upplevs större. Detta kan öka

(10)

Sida 9 av 41 möjligheten till att skapa en rikare och pedagogisk miljö för barnen och verksamheten

(Melker, 2014). Det som anses vara kritik mot arbete i storarbetslag gäller främst

organisationen som gör att barnen får väldigt många relationer att förhålla sig till. Pedagoger i storarbetslag har svårare att se varje enskilt barn i gruppen och främja relationen mellan personal och barn. Detta kan göra att det skapas fler konflikter mellan personal och barn (Vassenden, Thygesemb, Brosvik, Alvestad & Abrahamsen, 2012; Renwick och McCauley, 1995; Skalická, Belsky, Stenseng & Wichstrøm, 2015; Melker, 2014). Det kan innebära en instabilitet för barnen att vara i en stor barngrupp, då barnen förväntas interagera med både andra barn och annan personal som arbetar på förskolan (Renwick & McCauley, 1995). En konsekvens med att ha en stor barngrupp i ett storarbetslag är att barn rör sig mellan olika rum och ingår hela tiden i flexibla grupper av både barn och vuxna. Personaltätheten är viktig, men för personalen i storarbetslagen är det en svårighet i att möta varje barn enskilt. Mycket av pedagogernas tid går åt till att organisera vardagen på förskolan (Melker, 2014).

2.3 Miljön på förskolan

För barn i förskolan, är samspel med och i den fysiska och sociala miljön grunden för barnets lärande och utveckling (Persson, 2012). I en studie menar förskollärare att det är för många barn på den ytan som finns på avdelningen, vilket gör att det är svårt att dela upp den stora barngruppen i mindre grupper (Rosenqvist, 2014). När det inte finns några mindre utrymmen på avdelningen, blir där ingen plats för barnen att varva ner (Rosenqvist, 2014). Att som barn kunna gå undan någon gång under dagen är viktigt. Miljön och verksamheten ska möjliggöra för att dessa stunder av att få gå undan finns (Eriksson Bergström, 2013). Vidare menar Rosenqvist (2014) att när det inte finns utrymme för lugna aktiviteter, minskar barnens förmåga att vara koncentrerat vid en aktivitet. Linder (2016) tar upp tre områden,

organisation- fantasi- erövra tillsammans, med frågor som pedagogerna kan reflektera över kring när de bygger upp lärmiljöer. Frågor som, hur fördelas ytorna på de rum som finns? Hur gör man miljön tillgänglig för barnen? Samt hur tillåtande pedagogerna är i miljöerna. Vad som finns i den fysiska miljön och vad verksamheten har att arbeta med har betydelse både för kvaliteten och barnens lärande. Att ha tillgängligt material och tillräckligt med golvyta påverkar barnens välmående i förskolan (Bratterud, Sandseter & Seland, 2012). Genom att skapa lärande miljöer och olika rum på förskolan är rummen både stimulerande och hindrande för barns aktiviteter (Eriksson Bergström, 2013; de Jong, 2010). Miljön kan då betraktas som aktiv och på så vis kan man kalla miljön för den tredje pedagogen (Dahlberg & Åsén, 2012).

Lokalernas utformning påverkar vilken ljudvolym det är på avdelningen, särskilt om miljön

(11)

Sida 10 av 41 inbjuder till att alla barnen vill vara i samma rum (Rosenqvist, 2014). Avdelningarna på förskolan bör vara så pass anpassade att barnen kan välja lek och leksaker, vilka de vill leka med och se platser som är till för vila och avskildhet (Seland, 2011). Rum som ger barnen många olika möjligheter och som kan påverkas och förändras, är rum som barnen helst vill leka i. Miljöer som präglas av de här egenskaperna, upplever barnen som mer spännande (Eriksson Bergström, 2013).

3. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

I detta kapitel lyfts den valda teori som studie har använt sig av. Ett val som resulterade i att det blev fenomenologi. Fenomenologin är lämplig för studien då den handlar om att

synliggöra fenomen. Vidare kopplas fenomenologin ihop med fenomenografin då studien vill få tillgång till de uppfattningar som förskollärarna gav vid intervjuerna. På så vis kan studien använda fenomenologin och fenomenografin tillsammans, då studien först måste få syn på fenomen för att sedan nå de intervjuades uppfattningar om dessa fenomen.

3.1 Fenomenologi

Detta examensarbete är skrivet utifrån en fenomenologisk teori. Fenomenologi handlar om förståelsen av fenomen. Med fenomen menas det som finns tillgängligt för oss genom vad vi upplever och uppfattar. Tyngdpunkten läggs vid att förstå människors upplevelser (Allwood

& Erikson, 2017). I föreliggande studie användes fenomenologi för att få syn på fenomenen lärmiljö och barngruppsstorlekar i förskolan, då fenomenologi strävar efter att förstå hur människor förstår sin livsvärld (Kvale, 1997). Inom fenomenologin menar Husserl (2004) att det är viktigt att det inte redan finns kunskap om det som undersöks utan att syftet är att få syn på något som vi inte redan vet, alltså förskollärares uppfattningar om gruppstorlekar i

förskolan eller hur lärmiljön påverkar. Inom fenomenologin förklarar Kroksmark (2007) att det inte läggs någon värdering om en existens upplevelse, detta framgår i studien genom att det inte läggs några värderingar i de intervjuades svar. Fenomenologin handlar om att se samband och förstå sambanden (Lindgren, 1994; Larsson, 1986). Begrepp som livsvärld och upplevelse är centrala inom fenomenologin (Engdahl, 2007; Denscombe, 2018). Förskolan är en del av både barnens och personalens livsvärld vilket utgör en skärningspunkt mellan olika föreställningar, sett från samhället, pedagogerna och barnens perspektiv (Engdahl, 2007).

Genom att använda en fenomenologisk teori, vill studien fokusera på förskolepersonalens oreflekterade och “rena” uppfattningar av verksamheten (Larsson, 1986). Detta är något som

(12)

Sida 11 av 41 däremot inte kan garanteras då vi endast kan få tillgång till det förskollärarna berättar.

Fenomenologin bygger på en respekt för människor och deras livsvärld (Denscombe, 2018).

Fenomenologins ontologiska grund är att subjekt och objekt går in i vartannat (Kroksmark, 2007).

3.2 Fenomenografi

I studien kommer det insamlade empirimaterialet att analyseras utifrån fenomenografi, som är en kvalitativ analysmetod. Med fenomenografisk analys menar Larsson och Alexandersson (1986; 1994) att studien avser att beskriva skillnader i sättet att vara med om fenomen och hur fenomenet uppfattas av människor. Det är en skillnad mellan vad något är och vad något uppfattas vara (Alexandersson, 1994). Inom fenomenografin finns det två perspektiv på hur människor uppfattar sin omvärld, första och andra ordningens perspektiv. Första ordningens perspektiv handlar om hur något faktiskt är, något som kan observeras utifrån. Föreliggande studie utgår från andra ordningens perspektiv, som innebär att vi är intresserade av

förskollärares uppfattningar kring fenomenen olika barngruppsstorlekar och lärmiljöer (Kroksmark, 2007).Med en fenomenografisk analys intresserar man sig för människors uppfattningar av fenomen. Därav är uppfattning det mest centrala begreppet inom

fenomenografin, då det ger en komplex betydelse för kunskapsbegreppet (Kroksmark, 2007).

Fenomenografisk analys handlar om hur forskaren beskriver deltagarnas uppfattningar.

Personen som blir intervjuad berättar sin version med sina egna ord och erfarenheter, vilket gör att de får möjlighet att beskriva situationen, presentera argument och motiveringar samt bakomliggande idéer och tankar (Denscombe, 2018).

4. METOD

I denna rubrik presenteras den valda metod som studien utgår ifrån. Det presenteras också de olika val och processer som studien har genomgått för att få fram ett resultat.

4.1 Metodval

Studien är en kvalitativ studie och använder sig av intervjuer som har potential att ge komplexa och innehållsrika svar. Genom användningen av intervjuer, kan en stor kvalitativ insamling av empiri samlas in (Trost, 2005). Intervjuer är centralt inom den fenomenografiska analysmetoden då syftet är att få reda på hur deltagaren i intervjun uppfattar fenomenen olika barngruppsstorlekar och lärmiljöns påverkan. Syftet med att genomföra intervjuer är att få så många uppfattningar kring gruppstorlekar i förskolan och lärmiljön som möjligt.

(13)

Sida 12 av 41 4.2 Urval

Utifrån en fenomenologisk undersökning gjordes ett medvetet val av deltagarna, då frågorna specifikt riktade sig åt förskollärare som arbetar i förskolan (Denscombe, 2018). Genom att ha valt aktiva förskollärare till intervjuerna, där fenomenen kan finnas, blev det aktuellt att få syn på deras uppfattningar kring fenomenen. Valet av förskollärare grundades i att förskollärarna arbetar i olika kommuner, vilket gör att studien får en större vidd. Samtliga som deltog i studien är personer som vi känner sedan tidigare. Detta benämner Bryman (2011) som

bekvämlighetsurval. Vi valde att intervjua sju förskollärare med olika långa erfarenheter inom förskolan, några förskollärare har arbetat inom förskolan i cirka 20 år eller mer medan några förskollärare har arbetat något år.

4.3 Genomförande

Innan intervjuerna genomfördes skickades det ut en intresseförfrågan via mail till utvalda förskollärare i utvalda kommuner. I intresseförfrågan skrevs syftet med studien ut samt att intervjuerna kunde genomföras antingen via ZOOM eller eventuellt fysiskt, i ostörd neutral miljö, då det ska kännas tryggt för den intervjuade (Trost, 2005). Som intervjuare innehar man en maktposition, men för att det skulle kännas naturligt för deltagarna, delades intervjuerna upp mellan oss studenter och genomfördes enskilt (Trost, 2005).

För att kunna särskilja de olika intervjuerna åt, ställdes det tre frågor som en inledning. Innan de riktiga intervjuerna, genomfördes det en provintervju. Där vi såg om våra intervjufrågor gick att genomföra samt att vi fick öva på vår roll som intervjuare. Inför intervjuerna, tränades frågorna in så att intervjun skulle upplevas så naturlig som möjligt och att deltagaren inte skulle känna sig förhörd (Trost, 2005).

Då människors minnen är begränsade är det inte möjligt att registrera allt som blir sagt och därför användes ljudinspelning, vilket gav ett omfattande analysunderlag (Alexandersson, 1994). Utifrån en fenomenologisk undersökning är empiriinsamlingen beroende av inspelade intervjuer (Denscombe, 2018). För att få syn på förskollärarnas uppfattningar om fenomenen blev ljudinspelning en viktig del. Genom att vi använde oss av ljudinspelning kunde vi bearbeta materialet och transkribera det som bidrog till arbetet och forskningen (Björndal, 2005).

(14)

Sida 13 av 41 4.4 Pandemins påverkan på studiens resultat

Då studien genomfördes under den rådande Covid-19 pandemin, fanns det faktorer som påverkade resultatet och till viss del det som deltagarna uppfattade i studien. Enligt

folkhälsomyndigheten, ska verksamheten i förskolan kunna fortskrida som vanligt då barnen och deras familjer har rättigheter. Samt att det är en stor och viktig aspekt att barn i

förskoleåldern får fortsätter att gå i förskolan, för det är gynnsamt för deras lärande och utveckling (Pramling Samuelsson, Wagner & Eriksen Ǿdegaard, 2020).

4.5 Studiens trovärdighet

Då den föreliggande studien är en kvalitativ studie finns det fyra kriterier som styrker att en studie är tillförlitlig. Dessa är trovärdighet, autenticitet, representativitet och meningsfullhet (Bryman, 2011). Trovärdigheten i studien kan styrkas genom att det har applicerat

Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer på studien. Hade det funnits mer tid och andra omständigheter hade det kunnat appliceras en respondentvalidering till resultatet. Vilket menas med att all data som har samlats in, kan kontrolleras och då bekräftas eller besvaras av deltagarna av studien (Denscombe, 2018; Bryman, 2011). Autenticiteten i studien handlar om att vi har varit delaktiga i studien och därmed blivit en del av vår datainsamlingsteknik, därav är vårt material äkta (Bryman, 2011; Denscombe, 2018). Men också att hela processen med studien är begriplig. Genom att det har skrivits fram de olika delarna i processen, kan det ses som en ökad trovärdighet (Bryman, 2018). Representativiteten i studien är att det inte finns någon forskning kring lärmiljöns betydelse i relation till olika stora barngrupper, vilket är studiens syfte att ta reda på. Meningsfullheten i studien är att det är tydligt vad det är som undersöks samt att resultatet är framskrivet för att få en tydlig bild kring förskollärarnas uppfattningar (Bryman, 2011).

4.6 Forskningsetiska överväganden

Under empiriinsamlingen har studien utgått från Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer. Vilka är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Hillén, Johansson & Karlsson, 2013). Inför intervjuerna kontaktades alla tilltänkta deltagare via mail, där intresseförfrågan (bilaga 1) var bifogad, för att uppnå informationskravet. Innan intervjuerna startade fick deltagarna läsa en samtyckesblankett (bilaga 2), där de fick ge sitt godkännande till att ljudinspelning användes vid intervjun samt vad materialet skulle användas till i studien, för att uppnå samtyckeskravet. Vi informerade deltagarna att deltagandet är frivilligt och att de hade rätt att bestämma över sin egen

(15)

Sida 14 av 41 medverkan. Vi berättade även att de när som helst kunde avbryta intervjun. Vår hantering av empiriinsamlingen var noggrann. Materialet förvarades på privat Google drive konto där inga riktiga namn fanns med. Deltagarna skrevs med fingerade namn i detta dokument. Vi som intervjuare har tystnadsplikt och det deltagarna sade användes endast till examensarbetets syfte, för att uppnå Konfidentialitetskravet. För att uppnå nyttjandekravet informerade vi våra deltagare om att deras namn kommer att ersättas med fingerade namn för att skydda deras identitet samt att allt insamlat material kommer att elimineras när examensarbetet är färdigt.

4.7 Analysprocess

Examensarbetets analys har skett utifrån Fejes och Thornbergs (2015) analysmodell som består av sju steg. Steg 2,3,4,5 genomfördes tre gånger för att göra varje kategori så

uttömmande som möjligt. Därefter gick vi vidare till steg 6. Det fanns material som sorterades bort under processen då det inte var relevant för studiens syfte.

Steg 1- Att bekanta sig med materialet

Analysprocessen i föreliggande studie började med att bekanta sig med det transkriberade materialet från intervjuerna. Genom att ha läst igenom det transkriberade materialet flertalet gånger och ha gjort markeringar i vad som kan tas med, kunde processen gå vidare till steg två.

Steg 2- Kondensation

Här togs textstycken, som var signifikanta för studien, ut ur det transkriberade materialet.

Transkriberingen skrevs ut i pappersform, för att lättare kunna göra grupperingar av de olika väsentliga styckena. Väl i pappersform klipptes textstyckena i bitar som innebar att det gick att gruppera det som var relevant för studiens syfte och frågeställningar.

Steg 3- Jämförelse

Här jämfördes de olika utvalda styckena från transkriberingen för att hitta likheter och skillnader. Det var viktigt att inte endast se skillnader på ytan utan att ha gått mer på djupet för att även likheterna skulle bli synliga.

Steg 4- Gruppering

Efter att ha tagit fram likheter och skillnader grupperade vi styckena utefter vilka som var relevanta för varandra. Det grupperades efter de likheterna. De likheterna som grupperades var baserade utifrån studiens syfte och frågeställningar.

(16)

Sida 15 av 41 Steg 5- Artikulera kategorierna

Genom att likheterna hamnar i fokus, tydliggörs kategorierna. För att komma åt kärnan i empirin görs en tydlig indelning av de tidigare grupperingarna. Här fick vi gå tillbaka till steg 3, för att hitta ännu fler likheter och skillnader. I detta steg insåg vi även att det fanns material som inte var relevant för studiens syfte. Detta togs bort från materialet. Detta steg, steg 5, genomfördes två gånger.

Steg 6- Namnge kategorierna

Namnet på kategorierna är sammanfattande kring vad de handlar om. Kategoriernas essens blir tydlig genom en tydlig rubrik. Vi såg likheter i förskollärarnas uppfattningar av

fenomenen, vilket kategoriernas namn är baserade på.

Steg 7- Kontrastiv fas

Här granskades alla stycken för att se om de kunde få plats i mer än en kategori och på så vis ha gjort att varje kategori är exklusiv. Efter att ha upprepat vissa steg i analysmodellen, flertalet gånger, blev varje kategori exklusiv och uttömd.

5. RESULTAT

I följande kapitel redovisas studiens resultat. Studien är genomförd under den rådande Covid- 19 pandemin och svaren kan ha påverkats av detta. Resultaten kommer att presenteras utifrån två teman, där varje del innehåller 3 till 5 kategorier. De två teman som presenteras är de fenomen som studien undersöker. Tema 1 är Barngruppens storlek. Den innehåller uppfattningar från förskollärarna kring barngruppernas storlek i verksamheten, utifrån

forskningsfrågan; Hur uppfattar förskollärare att de arbetar med olika gruppstorlekar? Tema 2 är Lärmiljö. Där uppfattningar kring lärmiljön och hur pedagogerna ser på lärmiljön, utifrån forskningsfrågan; Hur uppfattar förskollärare att de skapar lärmiljöer för att främja barns lärande och utveckling? Under varje tema presenteras förskollärarna uppfattningar i form av olika kategorier.

Personerna som har deltagit i intervjuerna och som presenteras i följande analyser har fått fingerade namn.

5.1 TEMA 1: BARNGRUPPENS STORLEK.

I tema 1 presenteras förskollärarnas uppfattningar kring de olika storlekarna på barngruppen.

Utifrån forskningsfrågan; Hur uppfattar förskollärare att de skapar lärmiljöer för att främja

(17)

Sida 16 av 41 barns lärande och utveckling? bildades fyra kategorier. De intervjuades svar blev därför kategoriserade enligt följande:

Kategori 1:1: Uppfattningar om fler barn i gruppen.

Kategori 1:2: Uppfattningar om färre barn i gruppen.

Kategori 1:3: Gynnsamma och inkluderande situationer i förskolan.

Kategori 1:4: Organisatoriska faktorer kring förskoleverksamheten.

5.1.1 Kategori 1:1 - Uppfattningar om fler barn i gruppen.

Denna kategori syftar till uppfattningar kring att ha fler barn i barngruppen. Kategorin lyfter fram förskollärarnas uppfattningar kring det positiva med att ha fler barn i barngruppen, vilket ges uttryck för i följande citat:

Kim: “ Ju fler barn du har desto lättare är det att blanda och hitta kanske bättre konstellationer, men det kräver ju också att det finns pedagoger till det. För finns det bara stora barngrupper och få vuxna då kvittar det ju vilka konstellationer vi har.”

Att ha en balans mellan antalet barn och antalet pedagoger är en avgörande faktor för om det fungerar att arbeta med en större grupp barn. Detta kan tolkas som att det går att arbeta i stora barngrupper bara det finns tillräckligt med pedagoger. Kim menar vidare också att det spelar ingen roll vilka konstellationer man har om det är obalans i fördelningen mellan pedagoger och barn. Vilket gör att uppfattningar från förskollärarna att när man har en större grupp barn, är fördelningen av antalet pedagoger en viktig faktor. Karin nämner följande:

Karin:“ Om du är utplacerad så går barnen dit, vilket gör att det inte blir högljutt. Stora barngrupper blir högljutt.”

Som Karin uttrycker ovanför så är ljudnivån en avgörande faktor för att arbeta i stora grupper.

Förskollärarens uppfattning är att ljudnivån kan begränsas genom att pedagogerna sprider ut sig i förskolans lokaler. På så vis blir det en indelning av barngruppen som kan bli

slumpmässig. Detta göra att allt ljud som fanns på en begränsad yta, nu är utspritt i olika delar av lokalerna. vilket gör att ljudvolymen minskas och störande ljud begränsas. Här har barnen möjlighet att på ett ostrukturerat sätt välja vad de vill göra och med vilka kompisar. En förskollärare uppfattar att barnen själv får välja, om man är fler barn i gruppen:

(18)

Sida 17 av 41 Eva: “Ja det kanske kan vara lättare för varje barn att hitta någon

som de kan ha samröre med och passa bättre ihop med.”

Av citatet ovan framgår en uppfattning från Eva, att barn i stora grupper kan känna en trygghet i att få välja vilken grupp man vill vara med i. Att barnen själva får välja sina

kompisar och faktiskt få vara med dem. Genom att pedagogerna intar ett barnperspektiv i sina uppfattningar kring fördelarna med fler barn i gruppen blir det en intressant aspekt.

5.1.2 Kategori 1:2 - Uppfattningar om mindre barngrupper.

Det centrala inom den här kategorin är förskollärarnas uppfattningar om arbetet i mindre barngrupper och vilka för- och nackdelar det fanns. Vid frågan om barngruppens storlek kunde vara gynnsam vid någon situation, beskrev förskollärarna sina uppfattningar utifrån olika synvinklar. Detta kan tolkas till att förskollärarna jobbar väldigt olika på de olika förskolorna. Förskolläraren Petra ger sin uppfattning i följande illustration:

Petra: ”Är det mindre barn i gruppen har de lättare för att röra sig i avdelningen, det är lugnare, det går att få ner ljudnivån också. Med färre barn hinner pedagoger också med att spela spel, läsa böcker och vara med barnen utan att vara så splittrade.”

Av citatet framgår att med färre antal barn i gruppen kan göra att det blir lugnare, vilket är en positiv aspekt. Även att det blir en annan ljudnivå. Med färre barn i gruppen uppfattade Petra att hon hade mer tid till att göra aktiviteter med barnen. Vilket kan ses som positivt, då hon kan vara mer närvarande och engagerad i barnens livsvärld. Petra uppfattar också att genom att kunna sitta ner med olika aktiviteter tillsammans med barnen, behöver hon inte känna sig splittrad. Just att kunna gå på djupet när man har en mindre grupp barn, berör förskolläraren Karin i följande citat:

Karin: “När man har en mindre grupp så skulle man önska att ha en ännu mindre grupp ibland för att gå in på djupet kring olika saker.”

Förskollärarens uppfattning kan man tolka som att hon tycker att det är viktigt att då och då få vara i mindre grupper. Helst skulle Karin vilja ha möjlighet till att dela in barngruppen i ännu mindre grupper för att kunna gå ännu djupare i barnens tankar och funderingar.

Relationsskapandet mellan pedagoger och barnen är en faktor som förskollärarna nämner som

(19)

Sida 18 av 41 viktig. Att kunna skapa relationer mellan varandra uppfattar förskollärarna som gynnsamt vid färre antal barn i gruppen. Vilket ges uttryck för i följande citat:

Tina: “Men just utifrån att bygga relationer med varje enskild tänker jag som pedagog att jag behöver den här närheten där jag har färre barn.”

Genom att vara färre barn i gruppen, ser förskolläraren Tina i citatet ovan att det är gynnsamt för förskollärare att ha färre barn just för möjligheten att bygga trygga relationer till barnen.

Tina uppfattar att hon behöver känna en närhet till barnen och att hon gör det bäst när det inte är så stor barngrupp. Att vara färre barn i gruppen uppfattas dessutom som positivt när det gäller de yngre barnen. Förskolläraren Katja uppfattar följande:

Katja: “Men med de yngre kan jag inte känna att det gynnar att vara många på samma ställe utan det blir mest oftast lite rörigt.”

Utifrån Katjas uppfattning kan det tolkas som att de yngre barnen är rörigare än de äldre barnen. Då hon uppfattar att färre barn i gruppen, när man arbetar med yngre barn, är mer gynnsamt. Dels för att det inte är många barn på ett och samma ställe, dels för att

förskolläraren uppfattar det som att det blir rörigare då. Dock kan mindre grupper gynna de äldre barnen också. I mindre grupper kan de äldre barnen lättare gå in i ett fokus kring sin lek eller livsvärld.

5.1.3 Kategori 1:3 - Gynnsamma och inkluderande situationer i förskolan.

I denna kategori lyfts förskollärarnas uppfattningar kring hur barn kan lära sig av varandra och deras samarbete. Förskollärarna kunde överlag uppfatta att det fanns situationer som var gynnsamma för barngruppen. Två förskollärare beskriver följande:

Katja: “Barngrupperna har ju blivit större, Just den här gemenskapen att det är VI, det finns ju aktiviteter, ex samarbetsövningar, som kräver att man är många barn, särskilt med de äldre.“

Lisa: “Flera barn att lära sig av/med. Större chans för barnen att främja deras förståelse för olikheter bland olika sorters barn samt deras levnadssätt.”

(20)

Sida 19 av 41 Dessa uppfattningar ger uttryck för att det finns fördelar med att man har många barn i sin barngrupp. Just utifrån den aspekten att vissa aktiviteter kräver fler barn för att genomföra. På så vis blir situationen och aktiviteten mer gynnsam för barnen än om det hade varit färre barn på plats i gruppen. Katja uppfattar också att det är en gemenskap av att vara en stor grupp barn. Att vara en större grupp barn kan göra att det främjar barnens förståelse till olikheter och olika levnadssätt mellan barnen. Det vill säga att barnen kan lära sig av varandra, eller med hjälp av varandra. Tinas uppfattning ges det uttryck för i följande illustration:

Tina: ”Man ska också ha ett värde av att vara en del av en större del, att man är en del av en större grupp. Man har betydelse och finns där.”

Utifrån Tinas uppfattning kan det tolkas att hon anser att barnen ska veta sitt värde och att barnen är en liten del utav en större del. Att barnen finns där och betyder något för

verksamheten. Genom att vara en del av något större, beskriver Tina vidare kring sin uppfattning om sin roll som förskollärare i barngruppen, enligt följande:

Tina: “ Där jag också kan vara med och känna in det som händer mellan barnen. Och även jag som pedagog kan få en relation kopplad till vissa barn som behöver läggas lite mer kraft eller aktivitet som så.”

Här beskriver förskolläraren sin uppfattning av vad hennes del är för att gynna och inkludera barnen i verksamheten. Det kan tolkas som att man som pedagog i förskolan, bör vara närvarande och engagerad. Att man som pedagog vill vara delaktig i barnens lärande och utveckling. Genom att vara engagerad kan man som pedagog lättare uppmärksamma de barn som behöver lite extra stöd i aktiviteter som sker i verksamheten. Där blir pedagogen en viktig person för barnet och dess inkluderande i barngruppen.

5.1.4 Kategori 1:4 - Organisatoriska faktorer kring förskoleverksamheten.

I den här kategorin kommer olika organisatoriska faktorer vara centrala för de uppfattningar som förskollärarna har gjort. Det handlar både om hur barngrupperna ser ut, utifrån ålder och antal till hur förskollärarna tolkar olika myndigheters rekommendationer. Förskollärarna hade olika uppfattningar kring organisation i barngrupperna. Vilket illustreras i följande citat:

(21)

Sida 20 av 41 Katja: “Man får vara väldigt flexibel utifrån hur grupperna varierar,

det är inte bara storleken, det spelar ju stor roll HUR grupperna är, med vilka barn man har, det kan ju variera både i ålder, mognad och behov.”

Här belyser Katja vikten av att man som pedagog ska vara flexibel men hur man organiserar gruppen spelar roll. Förskollärarens uppfattning är att ålder, mognad och behov är något som är av betydelse för indelningen av barngrupper i verksamheten. Indelningen kan tolkas ge bra förutsättningar för undervisning och lärande, då dessa aspekter får en mer avgörande roll för grupperingarna. Men med för många grupperingar och att pedagogerna ska lita på barnen när de befinner sig ensamma i vissa rum är något som Kim lyfter i sin uppfattning här:

Kim: “Att man som pedagog inte har koll. Dörrar som är stängda som du inte kan se igenom. Man vill ju gärna ha en överblick över alla barnen. Eller göra så att barnen har möjlighet att vara själva med viss överblick.”

Det kan tolkas att förskolläraren Kim känner ett visst behov av att ha koll på vart alla barn befinner sig. Kim uppfattar att dörrar som man inte kan se igenom, är ett problem som

begränsar pedagogernas överblick över barngruppen. Samtidigt kan man tolka förskollärarens uppfattning till att hon vill ge barnen möjlighet att få vara för sig själva. Oftast är det

lokalerna som begränsar för de olika aktiviteterna i verksamheten, och vikten kring dessa synliggörs i följande citat:

Tina: “Oftast får man bygga en verksamhet som man kan anpassa sig till lokalerna. Men just hur man har byggt förskolan, vilken tanke där är med verksamhetsidén som man bygger sin förskola kring, den tycker jag präglar jättemycket. “

Tina lyfter fram sin uppfattning och upplevelse att för sin egen del, är tanken bakom ens verksamhet viktigt. Hur man väljer att bygga sin verksamhet utifrån de lokaler man har. I många fall har inte förskolan någon valmöjlighet vad gäller hur lokalerna är byggda och på så vis får förskolan anpassa sig till det. På det organisatoriska planet är det inte bara lokaler och hur pedagogerna organiserar verksamheten, utan här finns det olika myndigheter och

(22)

Sida 21 av 41 styrdokument som styrker arbetet i förskolan. Utifrån hur grupperna i förskolan ska

organiseras enligt Skolverket uppfattades följande av Tina:

Tina: “vi vill ju ha eller förhålla oss till Skolverkets

rekommendationer, men det är ju också bara en rekommendation. Så att, det finns ju andra krafter som styr. Där vi har förutsättningar att jobba med.”

Det förskollärarens uppfattning säger kan tolkas till att hon förstår vikten av Skolverkets rekommendationer, men att verkligheten är annorlunda. Samt att de förutsättningar som förskolorna har att jobba med gällande Skolverkets rekommendation kring barngrupperna exempelvis, gör att det är svårt att arbeta med två olika aspekter. Även om Skolverket bara har rekommendationer, menar Tina att hon vill förhålla sig till dessa. I dessa tider där vi lever med en pandemi, lyfter Tina Folkhälsomyndigheten som en bidragande faktor till vad för undervisning och hur förskolan ska vara. Detta illustreras enligt följande:

Tina: “Nu har vi ju ändå fått direktiv som ska värna om den pedagogiska verksamheten och det kan ju kännas bra att

Folkhälsomyndigheten kan stötta oss i detta så att säga. Vilket kanske kan ge oss en känsla av vad för grupp har vi nu som vi kan bedriva undervisningen för.”

Uppfattningen som Tina har, är att Folkhälsomyndigheten har gett förskolan tydliga direktiv kring hur de ska kunna bedriva en verksamhet på förskolan under Covid-19 pandemin. När förskolläraren nämner att hon anpassar undervisningen till den grupp som hon har. Vilket kan tolkas som att gruppen inte är densamma för varje dag som man arbetar i förskolan. Det försvinner och tillkommer olika barn hela tiden. Utifrån det Tina uppfattar kan man tolka att det kanske kan vara svårare att bedriva projekt och andra aktiviteter. Vilket i sin tur kan göra att förskollärarna kan uppleva att de har svårare nu att uppnå mål och undervisning som man hade önskat.

5.2 TEMA 2: LÄRMILJÖN

I tema 2 presenteras förskollärarnas uppfattningar om fenomenet lärmiljö. Utifrån

forskningsfrågan; Hur uppfattar förskollärare att de skapar lärmiljöer för att främja barns lärande och utveckling? innehåller temat fyra uppfattningar med kategorierna:

(23)

Sida 22 av 41 Kategori 2:1 - Förskollärares flexibilitet i verksamheten.

Kategori 2:2 - Lokaler och byggnaders utformning .

Kategori 2:3 - Förskollärares uppfattningar kring lärmiljöer.

Kategori 2:4 - Barnens perspektiv/delaktighet i verksamhetens utformning.

5.2.1 Kategori 2:1 - Förskollärares flexibilitet i verksamheten.

Kännetecknande för den uppfattning som beskrivs i kategorin är att flexibilitet är ett

nyckelbegrepp hos några förskollärare. Utifrån förskollärarnas uppfattningar kring fenomenet lärmiljö är att den ena faktorn inte utesluter den andra, utan förskollärarna behöver vara flexibla utifrån alla yttre faktorer. I samtal med några deltagare framkom det olika delar i vad det innebär med flexibel. Vilket ges i uttryck i följande illustration:

Katja: ”Lösningar med den fysiska miljön skulle jag säga är att man måste vara rätt flexibel, så man lätt kan ändra om.”

Eva: “vi följer barnens intresse och vad de tycker är roligt. och vad de är intresserade av och så försöker man föra dit något nytt.”

Kim: “Sen är det ju vad man gör med avdelningen, rent

materialmässigt. Hur erbjuder man lärmiljön? viktigt att bygga små rum i rummet. Man måste kolla över vad barnen är ute efter för material.”

Utifrån förskollärarnas uppfattningar om lärmiljön kan miljön ses som ständigt föränderlig och då anpassas efter olika gruppstorlekar, barnens intresse samt vilka möjligheter som finns i lokalernas yta. Där finns förskollärare som inte ser till barns intresse och har en flexibel roll som förskollärare vilket ges uttryck i samtal med Lisa, detta illustreras nedanför:

Lisa: “Pedagoger delar inte upp sig som kan leda till att alla barn är tillsammans och får ej den möjlighet att utvecklas efter sina

förutsättningar.”

Samtidigt finns det förskollärare som ständigt försöker se lösningar i de befintliga barngrupperna som de har just nu. Varje barngrupp är inte densamma, därför måste lärmiljöerna vara föränderliga och förskollärarna flexibla för en nuvarande barngruppen.

(24)

Sida 23 av 41 Nedan illustreras ett svar från en deltagare i samtalet kring om det finns gynnsamma

situationer att vara stora barngrupper:

Karin: “Nu har vi ju väldigt stora ytor hos oss, men jag kan ju tänka mig att man måste tänka ut en lärmiljö som fungerar för just den barngruppen man har. Om man kan bilda små barngrupper i

lärmiljön så kan man minska spring, ljud, helhetsintrycket av att vara en stor barngrupp.”

Samtidigt som miljön ska ses som föränderlig och att som förskolläraren vara flexibel kan ibland begränsas av andra faktorer. Det finns vissa faktorer som förskolläraren inte kan förändra, hur flexibel man än är. Faktorer som vardagsrutiner som måste genomföras, vilket ges i uttryck i följande illustration:

Katja: “Exempelvis har vi ”mötesrummet” där vi alla samlas innan maten, där vagnen rullas igenom, man har sådana praktiska som man inte riktigt ser någon annan lösning på, för det är mycket som ska göras, man ska ha dukat i alla rum och den biten har man också.”

Utifrån förskollärarnas uppfattningar av lärmiljö kan de tolkas som att ha en flexibel

inställning är ett måste för att få en fungerande verksamhet i olika stora barngrupper. Det kan även tolkas utifrån förskollärarnas uppfattningar, som att där är många faktorer som spelar in i lärmiljön, inte endast hur stor barngrupp man har, utan faktorer som material, barnens intresse och lokalernas utformning.

5.2.2 Kategori 2:2 - Lokaler och byggnaders utformning.

Kännetecknande för den uppfattning som beskrivs i kategorin är att förskollärare känner sig begränsade av lokalernas utformning och att det kan vara svårt att förändra lärmiljöerna då byggnaden är beständig. Detta är något som Karin problematiserade i vårt samtal. Detta illustreras nedanför:

Karin: “Byggnaden är gammal, vilket inte är anpassat till en förskola.

Jag känner att man skulle behöva renovera byggnaden för att det skulle bli bra. Jag tror att många ställen är inte gjorda för förskolor.”

(25)

Sida 24 av 41 Förskollärarens uppfattning kring fenomenet lokaler och byggnaders utformning är att det är många byggnader som inte är anpassade för förskolor. Detta kan tolkas till att det finns många förskolor som från början inte är tänkta att bli förskolor utan tidigare har varit till för andra, mer lämpade, organisationer. Det kan vara ett problem att det inte finns tillräckligt många förskolor, i relation till hur många barn som går på förskolor, och därför får byggnader, som egentligen inte är tänkta för förskola, bli förskolor. Därför kan det uppstå frustrationer kring fenomenet lokaler/byggnader för förskollärare, som i sin tur blir frustrerade över sin

verksamhet. I samtal med Katja framkom det att det inte endast är materialet som avgör hur lärmiljöerna tar form, detta illustreras nedanför:

Katja: “Sen är det ju också det fysiska, det är ju inte bara materialet utan det är ju avdelningens/ miljöernas utformning också. “

Samtidigt som förskollärares uppfattningar om lärmiljön är problematiskt inställda

genomsyrar lösningar våra samtal. Även om det finns mycket som begränsar förskollärares möjlighet att förändra miljön försöker de inte se sina begränsningar utan försöker se

lösningar. Detta illustreras nedan:

Karin: “Vi har precis delat av ett jättestort rum. Vilket jag ser som positivt då vi har våra olika hemvister på förskolan. “

I citatet ovan framkommer uppfattningen om att lokalers/ byggnaders utformning begränsar förskollärarnas möjligheter att forma lärmiljöer, som något positivt. Karin kan se att det är positivt att de har ett stort rum som de kan dela av, då de jobbar med hemvister. Genom att ha ett stort rum kan förskollärarna välja själva hur stora eller många indelade rum i stora rummet de vill ha.

5.2.3 Kategori 2:3 - Pedagogers uppfattningar kring lärmiljöer.

Kännetecknande för den uppfattning som beskrivs i kategorin är att förskollärare har en syn på lärmiljön utifrån ett barnperspektiv. När förskollärare skapar lärmiljöer har de en

uppfattning kring vad barnen är intresserade av samt vad de vill förmedla till barnen. En förskollärares uppfattning illustreras nedanför:

Katja: “spontant tänker jag att man hade velat ha det ännu mer tillgängligt men det är inte helt enkelt att tillmötesgå det eftersom

(26)

Sida 25 av 41 ändå det lilla åldersbandet vi har gör att det blir lite svårt att ha det

ändå.”

Förskollärarens uppfattning i detta citat är att hon upplever att det är svårt att skapa rätt lärmiljöer för barnen då de har ett åldersspann i barngruppen. Hur ska barnen utmanas på rätt sätt, kan miljöerna vara så tillgängliga som förskollärarna vill och är det endast

förskollärarnas uppfattning om åldersspann som sätter gränserna? I citatet nedan problematiserar Kim kring vad man som förskollärare erbjuder:

Kim: “Sen är det ju vad man gör med avdelningen, rent

materialmässigt. Hur erbjuder man lärmiljön? viktigt att bygga små rum i rummet.”

Uppfattningar om lärmiljö skiljer sig inte mycket mellan de olika intervjuade förskollärarna, då deras uppfattningar handlar om att de hela tiden ställer dig frågan; ”hur erbjuder man lärmiljön?”. Samt att förskollärarna försöker skapa små rum i rummen för att det inte ska vara för många barn vid varje miljö/rum, detta för att göra gruppstorleken mindre påtaglig.

Samtidigt problematiserar Eva kring gruppstorleken i förhållande till lärmiljöerna. Detta illustreras i citatet nedan:

Eva: “Det är ju lättare ju färre man är och kunna göra bra lärmiljöer.

För man blir ju inte så många på varje ställe. Det gäller ju verkligen att tänka efter hur man gör sina lärmiljöer för att det ska sprida ut sig och bli bra och kan fördela upp barngrupperna. Det är viktigt att tänka på det inte är för många på samma ställe.”

Förskollärarens uppfattning kan tolkas till att om det är färre barn i barngruppen, på

avdelningen, blir det inte många barn i varje miljö. Detta kan ses som att om det är för många barn på samma ställe blir det inte en lärmiljö som är gynnsam för barnens utveckling och lärande. Förskollärarens uppfattning om fenomenet lärmiljö ses som att det gynnar barnen att det är färre barn i barngruppen, vilket även underlättar att ordna lärmiljöer för att sprida ut barnen.

5.2.4 Kategori 2:4 - Barns perspektiv/delaktighet.

Kännetecknande för den uppfattning som beskrivs i kategorin är att förskollärare ser lärmiljöerna ur barnens perspektiv. Att som förskollärare gå in på barnens nivå och se vad

(27)

Sida 26 av 41 barnen möts av när de rör sig på avdelningen. Det som behövs tas i beaktning är att barnens uppfattningar om fenomenet miljö kan skilja sig från förskollärarnas uppfattningar. I citatet nedan blir Lisas uppfattning kring fenomenet barns perspektiv tydligt:

Lisa: “Om man utformar miljön efter barnens intresse och kan dela upp barnen under dagen så tänker jag att båda parter vinner på det, genom att pedagogen får större chans att se varje barn och barnen får större chans att bli hörda.”

Lisas uppfattningen om lärmiljön är att barnens intresse bör prägla lärmiljöerna på avdelningen. Att inta ett barns perspektiv kan förskolläraren ha olika uppfattningar kring.

Samtidigt som att gå ner på barnens nivå kan ses positivt, kan det även tolkas att

förskollärares uppfattning om exempelvis fenomenet en lång hall, kan begränsa barnens möjligheter till, i detta fall, rörelse. Detta illustreras i citatet nedan:

Karin: “Att våga sätta sig ner på golvet och se vad barnen ser, här är en lång hall. Vad gör man i en lång hall? Jo man springer. Hur kan vi då hindra det? Genom att sätta något som sticker ut.”

Utifrån citatet ovan kan förskollärarens uppfattning kring fenomenet barns perspektiv tolkas som att hon vill inta ett barns perspektiv men samtidigt hindra barnen från att springa, vilket går emot att inte ha ett barns perspektiv. Samtidigt som Karins uppfattning om fenomenet hallen, är att hindra barnen från att springa, kan hennes svar även tolkas som att hon vill förstå vad det är barnen ser för att sedan skapa en lärmiljö utifrån barnens intresse. Detta visas tydligt i citatet nedan:

Karin: ”Man måste gå ner på barnens nivå och titta på vad dom ser.

Likadant med materialet. Titta på vad barnen gör med materialet. Och ändra lärmiljön efter det. Se vart barnen befinner sig.”

Kännetecknande för förskollärarnas uppfattningar om fenomenet barnens perspektiv, är att gå ner på barnens nivå. Att se vad barnen ser. Att se vad barnen gör i de olika miljöerna och med de olika materialen. Är där något material som inte används, kanske det bör bytas ut med något som kan utmana barnen vidare. Förskollärarens uppfattning kan tolkas som att det är barnens intresse som ska prägla materialen i lärmiljöerna.

(28)

Sida 27 av 41 Lisa: “När barnen kommer på morgonen behöver de mötas av

trygghet av både pedagoger och miljöer som bjuder in samt inspirerar till utforskande och utveckling. Jag anser att miljön är den tredje pedagogen, arbetar man fram en god lärmiljö i början av terminen får man igen otroligt mycket.”

Förskollärarens uppfattning kring fenomenet barns perspektiv kan tolkas till att hon inte endast ser till materialet utan att hon vill att miljön ska vara mer än bara material. Miljön ska vara som en tredje pedagog och barnen ska mötas av trygghet.

6. DISKUSSION

Under denna rubrik kommer fenomenen, barngruppsstorlek i förskolan och lärmiljöns

betydelse i olika stora barngrupper, att diskuteras med hjälp av tidigare forskning och studiens resultat. Diskussionen delas upp i två delar, där det lyfts fram både likheter och skillnader kring studiens resultat. Dessa två delar är Fenomenet barngruppsstorlekar i förskolan och Lärmiljöns betydelse i olika stora barngrupper. Avslutningsvis kommer det lyftas fram didaktiska och förskolepedagogiska implikationer inom området.

6.1 Resultatdiskussion

Under denna rubrik kommer resultatet att diskuteras i förhållande till den tidigare forskningen.

6.1.1 Del 1 - Fenomenet barngruppsstorlek i förskolan.

Resultatet från studien visar att förskollärarnas uppfattningar kring fenomenet olika storlekar på barngrupperna, hade olika fördelar för att bedriva gynnsamma och lärande

utvecklingsmöjligheter för barn i förskolan. Det fanns olika aspekter och faktorer som de intervjuade förskollärarna nämnde som specifika för olika barngruppsstorlekars påverkan.

Några av de exemplen är möjligheter till indelning av barngruppen, antalet barn i förhållande till antalet pedagoger och Skolverkets rekommendationer.

6.1.1a Likheter och skillnader mellan vår studie och tidigare forskning.

Vad som anses vara en stor barngrupp är avgörande kring antalet barn i förhållande till aktivitet och pedagoger (Pramling Samuelsson, Sheridan & Williams, 2015). Förskollärarna i föreliggande studie hade inte heller en klar uppfattning om vad stora barngrupper är. De uttryckte i sina uppfattningar att en avgörande faktor för att kunna arbeta med en större grupp

(29)

Sida 28 av 41 barn, är att det är en bra balans mellan antalet barn och antalet pedagoger. Detta betyder i sin tur att ska man jobba med större barngrupper måste man ha tillräckligt med personal, god kommunikation och bra struktur på hur man ska genomföra det. Förskollärarna i den

föreliggande studie uppfattade fenomenen stora och små barngrupper som att organisation och kommunikation är de största aspekterna för att bedriva en högkvalitativ verksamhet i

förskolan. Personaltätheten och storleken på barngruppen har en stor betydelse för vilken kvalitet det är på verksamheten (Emmoth, 2014). Detta har en likhet med föreliggande studiens resultat, där en förskollärare uttryckte att hon uppfattade att genom de olika

pedagogernas arbetstid kunde de vara fler pedagoger som arbetade. Att ta i beaktning gällande hur förskollärarna i studiens resultat arbetade, är en aspekt att väga in i diskussionen.

Förskollärarna hade olika uppfattningar och arbetssätt som gör att det framkom olika uttryck för hur förskollärarna jobbar i verksamheten.

Emmoth (2014) menar att ju färre barn per pedagog desto bättre kvalitet på verksamheten.

När det är färre barn per pedagog skapas det fler positiva möten mellan barn och pedagog. I den föreliggande studien framgick det av en del förskollärare att främst de yngre barnen behövde vara färre barn i gruppen. En förskollärare nämnde exempelvis att hon upplevde att när det inte var många barn på ett och samma ställe blev det lättare att få en överblick över antalet barn man hade. Vidare i studien uppfattade en annan förskollärare att de yngre barnen behöver mer trygghet och närhet med förskollärarna. Detta styrker tidigare forskning om barngruppens storlek och då specifikt den stora gruppens nackdelar medan små barngrupper ses som fördelaktigt för barns välmående, lek och lärande och då i synnerhet för de yngsta barnen i förskolan (Rosenqvist, 2014). Samtidigt nämnde några förskollärare i den

föreliggande studien att det inte bara är med de yngre barnen som mindre barngrupper är positivt, utan även med de äldre barnen är det positivt att ha mindre barngrupper.

Förskollärarna i studien, uppfattade att de äldre barnen hade lättare för att gå in i fokus kring sin lek eller livsvärld, när det var mindre barn på plats i förskolan.

En stor skillnad som det gavs uttryck för i studien, var rekommendationerna från Skolverkets rapport (2016). Rapporten lyfter fram statistik som menar att barngrupperna minskar. I den föreliggande studien uppfattade en förskollärare att hon tycker att det är svårt att förhålla sig till rekommendationerna, då Skolverkets rapport skiljer sig från den verklighet som

förskolläraren arbetar i. Uppfattning från studien är att barngrupperna är större och att de deltagande förskollärarna inte upplever att det är mindre barngrupper jämfört med tidigare.

(30)

Sida 29 av 41 Detta skapar problem för hur man som förskollärare ska tolka dessa rapporter och

rekommendationer som Skolverket publicerar.

6.1.2 Del 2 - Lärmiljöns betydelse i olika stora barngrupper.

Resultatet i den föreliggande studien visar att det är mer än en faktor som skapar fenomenet lärmiljö. Förskollärarnas uppfattningar handlade om flexibilitet samt att anpassa

verksamheten och miljöerna efter gruppstorlekar, barnens intresse samt vilka möjligheter som finns i lokalernas yta. Det framgår även i studiens resultat att det finns faktorer som

förskollärarna inte kan påverka, exempelvis byggnadens utformning. En förskollärare i studien benämnde miljön som den tredje pedagogen och de flesta förskollärarna menade att det är barnens intresse som ska prägla lärmiljöerna.

6.1.2a Likheter och skillnader mellan vår studie och tidigare forskning.

Genom att se på hur dörrar kan vara öppna eller stängda i miljön, kan man på ett enkelt sätt förstå ett rums flexibilitet och på vilket sätt som rummet varieras (Eriksson Bergström, 2013).

Olika rums flexibilitet är något som kopplas till föreliggande studie, där pedagogerna beskrev sina uppfattningar kring fenomenet flexibilitet i verksamheten. Aspekter som rummets storlek har en inverkan på det antalet barn som kan vistas i rummet samtidigt. Detta får i sin tur betydelse för den gemenskap som leken ger, hur de skapar relationer genom den fysiska miljön som ingår i det sociala samspelet (De Jong, 2010). Detta kan kopplas till att

förskollärarna i föreliggande studie uppfattade att det var svårt att behålla en sorts kontroll över alla barnen. Genom att inte ha överblick över barnen kan det försvåra förskollärarnas möjlighet att se vad varje enskilt barn behöver för stöd och vad som sker utanför

förskollärarnas närhet (Rosenqvist, 2014).

Barngruppens storlek påverkar även relationer mellan barnen och bidra till svårigheter att få vara i olika rum, använda material och delta i aktiviteter. Om utrymmet är begränsat på grund av barngruppsstorleken, är det en bidragande faktor till att barnens sysselsättningar också begränsas (Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clark & Woolner, 2002; Seland, 2009).

Förskollärarna i föreliggande studie anser att de på grund av rummens yta ibland inte kan dela in sig i mindre grupper. Rosenqvist (2014) menar att när rummen är för små på förskolan i relation till hur många barn där är, väljer man att avstå från olika typer av aktiviteter.

Förskollärarna i föreliggande studie uttryckte sin önskan om att, trots att man var i små grupper redan, de kunde dela in sig i ännu mindre grupper. Detta för att få möjlighet att sätta

(31)

Sida 30 av 41 sig in ännu djupare i barnens olika livsvärldar. Det var även en pedagog som problematiserade i en intervju, att lokalens utformning i samband med gruppstorleken påverkar pedagogernas möjlighet att se och bekräfta alla barnen, samt ge varje barn det utrymmet de behöver i den fria leken. Den fysiska miljön ses som en arena där både barn och pedagoger agerar (Eriksson Bergström, 2013). Då är den fysiska miljön en nyckelfaktor när pedagogerna planerar och genomför aktiviteter med barngruppen. Den fysiska miljön beskrivs utifrån lokalernas storlek, utifrån den yta eller plats som varje barn och arbetslag har tillgång till med hänvisning till ytornas utformning och anpassning till lek och lärande (Rosenqvist, 2014).

Pedagoger använder sig av de didaktiska frågorna vad, hur och varför, men pedagoger bör även använda sig av var? Var ska det ske? var ska materialet placeras? Pedagoger ser rummet som något självklart men idag ställs det högre krav på pedagogerna när de ska forma sin didaktiska miljö (Eriksson Bergström, 2013). Vilket förskollärarna i föreliggande studie uppfattade på liknande sätt. När förskollärarna beskriver lokalernas storlek och utformning handlar det om att de inte anses vara anpassade efter de stora barngrupper som finns idag i förskolan. Denna brist på anpassning leder många gånger enligt förskollärarna, till platsbrist med för få rum att kunna fördela ut det stora antalet barn i mindre grupper. Rosenqvist (2014) menar att med trånga utrymmen där lugn och ro lyser med sin frånvaro är det är svårt för barn att leka koncentrerat. På grund av de villkor i form av lokaler som ges och skapas på

kommunnivå, hindras de arbetssätt som pedagogerna eftersträvar och vill kunna göra

(Rosenqvist, 2014). Man förespråkar att använda öppnare planlösningar och miljöer, som gör miljön mer flexibel och skapa större lekytor för barnen. Genom att planera ytorna och miljön kan man stimulera barnens självständighet, där pedagogerna formar miljön så att barnen själva kan välja sina lekaktiviteter utan pedagogernas hjälp (Eriksson Bergström, 2013).

Denna önskan är något som pedagogerna i föreliggande studie benämnde som önskvärt för att skapa en optimal miljö i förskolan.

6.1.3 Diskussion kring likheter och skillnader i tema 1 och tema 2.

Överlag är det olika faktorer som spelar roll för både likheterna och skillnaderna vad gäller olika storlekar på barngrupperna i relation till lärmiljöer. Likheterna mellan den tidigare forskningen och den föreliggande studiens resultatet kan handla om att den tidigare forskning som studien har tagit del av, är gjord under olika tidsskede. Vilket gör att äldre forskning har fått ligga till grund för nyare forskning. Men nyare forskning är svår att få tag på, inom vårt område. De mest framstående forskarna inom forskning på barngruppsstorlekar och dess

(32)

Sida 31 av 41 påverkan för barns lärande och utveckling, är få. Detta kan ses som en kritisk aspekt till studien, då forskarna i den nya forskningen är nationell och främst fokuserar på problemet;

stora barngrupper. Detta resulterar i att det finns för lite ny forskning om hur lärmiljöerna främjas av att man är i olika barngrupper i förskolan. En annan likhet i uppfattningarna som majoriteten av de intervjuade förskollärarna berättade vid intervjuerna var att de såg fler fördelar än nackdelar med mindre barngrupper. I en del av uppfattningarna hade

förskollärarna svårt att se fördelar med att arbeta i större barngrupper. Medan andra

förskollärares uppfattningar var att det finns fördelar med att arbeta med en större barngrupp.

Just fördelarna med att kunna jobba som ett stort arbetslag med en större grupp barn, visade ändå forskning att det kunde finnas fördelar enligt Melker (2014). Enligt vår uppfattning utgick förskollärarna från hur de arbetar just nu och hur de olika barngruppsstorlekarna skulle påverka deras arbetssätt.

En skillnad som kan vara bidragande för studien är att förskollärarna arbetar på olika

förskolor med olika förutsättningar. Vilket gör att förskollärarnas uppfattningar skiljer sig åt i resultatet. Största skillnaden är att vi har intervjuat förskollärare som arbetar både i

storarbetslag och avdelningsvis, där uppfattningarna kring barngruppsstorlekar har varit olika.

Detta kan vi tolka till att förskollärarna är vana vid olika situationer när det kommer till hur de ska jobba med olika storlekar på barngruppen.

6.2 Slutsats

Slutsatsen utifrån studien resultat är att alla förskollärarna som deltog, aktivt arbetar med att på något sätt dela barngruppen i mindre grupper någon gång under dagen. Miljön och lokalens utformning är en annan gemensam faktor som förskollärarna i studien nämner. Genom att dela upp barngruppen i mindre grupper och sprida ut sig i lokalerna så utnyttjas och används miljöerna mer. Alltså blir lärmiljön mer effektivt använd när förskollärarna måste dela in sig och sprida ut sig i lokalerna.

6.3 Metoddiskussion

I följande avsnitt diskuteras studiens metod, i tre underrubriker, insamlingsmetod, analysmetod och metodens trovärdighet. .

6.3.1 Insamlingsmetod

Fördelar med att föreliggande studie har använt intervju som metod för empiriinsamlingen, är

References

Related documents

Resultatet visar att pedagogerna inom den Reggio Emilia inspirerade förskolan fokuserar mycket på att miljön skall vara tillåtande och tillgänglig för att uppmuntra till forskning och

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

I studien urskiljs och redogörs det vidare för fem särskilt centrala områden när det handlar om att anpassa bibliotekslokaler till integrerad folk- och

slaget rörelse. Gränsdragningen kan vara svår att göra men i det praktiska taxeringsarbetet kan dock en benägenhet skönjas att i vart fall då det gäller större

De flesta respondenterna tyckte att de inte hade tid för att hitta på något när de bara hade en dag ledigt, detta för att de kände att de behövde den dagen till att sova

Merparten av kommunerna följer upp de åtgärder de genomför, men detta görs huvudsakligen genom kommunens egna observationer och synpunkter som inkommer från allmänheten.

Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som rör arbete med lantbruksdjur. I momentet att känna till lagar och bestämmelser i arbetet med lantbruksdjur så gjorde jag om lektionerna

Det kan tolkas att förskollärarna använder barns samspel som en stöttande faktor för barns lärande genom att skapa möjlighet till imitation av andra barn.. 6.1.4 Samspel i