Förändringen inom revisionsbyråer efter avskaffandet av revisionsplikten: En kvantitativ undersökning av revisionsbyråers förändringar i Stockholm, Småland och Norrland

Förändringen inom revisionsbyråer efter avskaffandet av revisionsplikten

- En kvantitativ undersökning av

revisionsbyråers förändringar i Stockholm, Småland och Norrland

Av: Faiz Hamed & Johan Jutila

Handledare: Bengt Lindström & Jurek Millak

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp

Företagsekonomi C | Höstterminen 2016

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problembakgrund ... 4

1.3 Syfte ... 6

1.4 Forskningsfrågor ... 6

1.5 Avgränsningar ... 6

2. Metod ... 7

2.1 Val av områden ... 7

2.2 Variabler ... 7

2.3 Kvantitativ forskningsmetod ... 8

2.4 Population och urval ... 9

2.5 Företagsstorlek ... 10

2.6 Reliabilitet och Validitet ... 11

2.7 Datainsamling & databearbetning ... 12

2.8 Tillvägagångssätt ... 13

2.9 Metodkritik ... 14

3. Referensram ... 15

3.1 Kontingensteorin ... 15

3.1.1 Teori om osäkerhet ... 16

3.2 Finanskrisen ... 17

3.3 Tidigare forskning ... 19

4. Empiri ... 22

4.1 Förändringar på variabler inom revisionsbyråer ... 22

4.2 Förändringar bland små revisionsbyråer i olika geografiska områden ... 26

4.3 Förändringar mellan små respektive stora revisionsbyråer ... 29

5. Analys ... 32

5.1 Revisionsbyråer i Stockholm, Småland och Norrland ... 32

5.2 Små revisionsbyråer i Stockholm, Småland och Norrland ... 34

5.3 Stora och små revisionsbyråer i Stockholm, Småland och Norrland ... 35

6. Slutsats ... 37

7. Diskussion ... 39 7.1 Förslag till fortsatt studie ... 39 Källförteckning ... 41

Figur- och tabellförteckning

Figur 1: BNPs förändring i Sverige för åren 2000-2015... 18

Figur 2: Procentuella förändringen i omsättning för alla revisionsbyråer. ... 22

Figur 3: Procentuella förändringen i rörelsemarginalen för alla revisionsbyråer. ... 23

Figur 4: Procentuella förändringen i soliditet för alla revisionsbyråer. ... 24

Figur 5: Procentuella förändringen i omsättning för alla små revisionsbyråer. ... 26

Figur 6: Procentuella förändringen i rörelsemarginal för alla små revisionsbyråer. ... 27

Figur 7: Procentuella förändringen i soliditet för alla små revisionsbyråer. ... 28

Figur 8: Procentuella förändringen i omsättning för alla stora och små revisionsbyråer. ... 29

Figur 9: Procentuella förändringen i rörelsemarginal för alla stora och små revisionsbyråer. ... 30

Figur 10: Procentuella förändringen i soliditet för alla stora och små revisionsbyråer. ... 31

Tabell 1: Antal revisionsbyråer i urvalet ... 9

Tabell 2: EU-kommissionens definition av företagsstorlek ... 10

Tabell 3: Antal revisionsbyråer i Stockholm, Småland och Norrland. ... 22

Tabell 4: Små revisionsbyråer... 26

Tabell 5: Små & stora revisionsbyråer. ... 29

Förkortningar

BRÅ - Brottsförebyggande rådet

FAR - Föreningen Auktoriserade Revisorer

EU - Europeiska Unionen

SCB - Statistiska Centralbyrån

BNP - Bruttonationalprodukt

Förord

Författarna vill tacka handledarna Bengt Lindström och Jurek Millak för det stöd och synpunkter de gav under forskningsprocessen. Författarna vill även tacka för den kritiska granskningen med många viktiga poäng som opponentgrupperna gav för denna studie.

Stockholm den 23 februari 2017

Faiz Hamed Johan Jutila

_____________________ _____________________

Sammanfattning

År 2006 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att föreslå de ändringar som år 2010 innebar att revisionsplikten för små företag avskaffades. När lagstiftningen trädde i kraft 1 november 2010, fick ca 72 % av de små företagen friheten att välja revision eller inte.

Avskaffandet av revisionsplikten skulle enligt experter ge en negativ inverkan i revisionsbyråer, framförallt av tappade revisionsuppdrag vilket skulle medföra till en minskad omsättning. Det konstateras även att små revisionsbyråer som befinner sig i glesbygda områden kommer att vara de mest sårbara i förändringen. Svanström påpekar att de stora byråerna kommer att påverkas mindre då företag som anlitar de större bolagen indikerar ett seriöst tillvägagångssätt.

Syftet med studien är att undersöka huruvida revisionsbyråer har förändrats sedan avskaffandet i olika områden för att upptäcka om de geografiska positionerna resulterar till någon skillnad.

Vidare syftades studien att jämföra små och stora revisionsbyråer från de utvalda områdena.

Studien har genomförts genom en univariat analys av tre variabler från totalt 503 revisionsbyråer från Stockholm, Småland och Norrland. Författarna studerade och bearbetade variablerna enskilt för att sedan jämföra variablerna mellan de utsatta åren 2010, 2011, 2012 och 2015.

Referensramen har utgått ifrån kontingensteorin, teori om osäkerhet, finanskrisen samt tidigare forskningar i syfte att kunna analysera empirin samt besvara studiens frågeställningar.

Undersökningen visar på att den geografiska positionen har små fördelaktiga skillnader med hänsyn till variablerna bland de studerade revisionsbyråerna. I Norrland har små revisionsbyråer har visat på mest fördelaktiga skillnader. I jämförelse mellan stora och små revisionsbyråer har små revisionsbyråer tenderat på bättre resultat sedan avskaffandet.

Nyckelord: Revision, revisionsbyråer, soliditet, omsättning, rörelsemarginal, förändring, område, storlek

Abstract

In 2006, the government appointed a commission whose job was to propose the amendments that was going to be finalized 2010 that meant that the audit requirement for small companies was abolished. When the legislation came into force November 1, 2010, approximately 72% of the small businesses got the freedom to choose whether to have audit or not.

The removal of the audit requirement would, according to experts, give a negative impact on audit firms, particularly that of losing audit engagement which would lead to reduced sales. It was also ascertained that small accounting firms who are situated in back countries will be the most vulnerable to change. Svanström notes that the big agencies will be less affected due to when companies hires the larger agencies, it indicates a serious approach.

The purpose of the study is to investigate how audit firms has changed since the removal of the audit requirement in different areas in order to discover whether the geographical positions do result in any difference. Furthermore this study is aiming to compare small and large audit firms from the selected areas.

The study was conducted through a univariate analysis of three variables from a total of 503 audit firms from Stockholm, Småland and Norrland. The authors studied and processed variables individually and then compared the variables between the subjected years 2010, 2011, 2012 and 2015.

The framework has been based on contingency theory, theory of uncertainty, the financial crisis and previous researches in order to analyze empirical data and answer the questions of this study.

The survey shows that the geographical position have small beneficial differences with respect to the variables of the studied audit firms. Data from the small audit firms in Norrland has shown the most advantageous differences. In the comparison between large and small audit firms, small audit firms showed more tendencies to better results since the removal of the audit requirement.

Keywords: Audit, audit firms, equity ratio, revenue, operating margin, change, area, size

1

1. Inledning

Inledningen av denna uppsats ger en bakgrundsinformation gällande forskningssyftet samt den problematik som forskningsområdet stött på. Läsaren introduceras till ämnet genom en historisk tillbakablick, där det sedan gås in på vad avskaffningen av revisionsplikt innebär. Avslutningsvis introduceras syftet och de olika forskningsfrågorna som författarna valt.

---

1.1 Bakgrund

Det följer ofta en stor debatt gällande revision och hur denna skall utformas när stora bedrägerier och skandaler kring området når media. Debatten handlar om hur man skall stärka revisorns ansvar och skyldigheter för att stoppa eller åtminstone upptäcka eventuell kriminalitet.¹ Ett av sådant försök var införandet av lagen om revisionsplikt som infördes i svensk rätt genom 1895 års lag om aktiebolag som ett svar på det växande kravet för en professionell revisor.² I och med denna lag var samtliga aktiebolag nu tvungna att utse en person vars uppgift var att överse bolagets räkenskaper samt styrelsens förvaltning. Dessvärre ställdes det inga krav på personens kompetens.

Befattningen för att auktorisera revisorer föll till Stockholms Handelskammare år 1912.

Stockholms Handelskammare började i och med detta att auktorisera yrkesrevisorer och vid slutet av årtiondet så började även andra Handelskammare runt om i landet att göra detsamma.

År 1944 implementerades en lagstiftning som är mer lik den Sverige har i nuläget, nämligen att vissa aktiebolag var tvungna att utse en auktoriserad revisor från någon av de Handelskammare som fanns inom Sverige. De aktiebolag som var tvungna att göra detta var de som hade ett aktiekapital på minst 2 miljoner (dåtidens penningvärde) alternativt som var noterade på en fondbörs.³ De företag som inte omfattades av kravet ansågs inte behöva revision. Man ansåg att dessa företag skulle kunna genomföra en tillfredsställande revision utan auktoriserad revisor.

1 Larsson, B. Auditor regulation and economic crime policy in Sweden 1965-2000, 2005, s.2

2 Ibid, s.9

3 SOU 2008:32. Utredningen om revisorer och revision. Avskaffande av revisionsplikten för små företag. s. 71

2 Dessutom ansåg man att ett krav för dessa bolag skulle resultera i höga kostnader för bolagen.⁴ En arbetsgrupp inom BRÅ lade fram en rekommendation år 1978 att samtliga aktiebolag skulle vara tvungna att ha en kvalificerad revisor, samtidigt som de antydde att detta inte skulle kunna gå att genomföra på en gång då kvalificerade revisorer var för få till antalet. Denna

rekommendation kom att tas upp i en proposition år 1980 som antydde att mindre bolag är mer utsatta för ekonomisk brottslighet och att det fanns ett värde att stoppa brottsligheten även i dessa bolag genom krav på auktoriserad revisor. Dessvärre var antalet kvalificerade revisorer för få, vilket gjorde att propositionen inte kunde verkställas på en gång. Det var först ett par år senare man kunde fastslå att den tidigare propositionen gällande allmän revisionsplikt kunde införas.

För den nya lagen gällde att samtliga nybildade bolag skulle efter 1 januari 1983 inneha en kvalificerad revisor och för äldre bolag började denna lag träda i kraft efter första bolagsstämman vid utgången av år 1987.⁵

År 2006 tillsatte regeringen en utredning som fick uppdraget att föreslå de ändringar som innebar att revisionsplikten, för de små företagen, avskaffades.⁶ Utredningen lade fram ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för ca 97 % av företagen, vilket skulle innebära att man återgår till den ordningen som fanns före år 1988.⁷ Dock ansåg regeringen att detta var en alltför drastisk åtgärd och valde i sin slutgiltiga proposition till riksdagen att ett lägre gränsvärde var mer lämpligt, vilket innebar att ca 72 % av företagen påverkas istället för det först föreslagna 97 %. Den nya lagen trädde i kraft 1 november 2010.⁸ Anledningen till att regeringen valde att avskaffa revisionsplikten var så att de små företagen i Sverige skulle kunna konkurrera med företag, inrikes och utrikes, som inte berördes av revisionsplikten alternativt de företag som hade lägre kostnader för bland annat revisionen.⁹

4 Ibid, s. 72

5 Ibid, s.73-74

6 Ibid, s.4

7 Ibid, s.13

8 Proposition 2009/10:204. En frivillig revision, s. 69-71

9 SOU 2008:32. Utredningen om revisorer och revision. Avskaffande av revisionsplikten för små företag, s.14

3

Vad innebär avskaffandet av revisionsplikten?

Avskaffandet av revisionsplikten innebär för små företag att man befrias från det dåvarande betvingande av plikten för revision, vilket resulterade i väsentliga kostnadsbesparingar för företagen. Detta innebär även att de små företagen får friheten att själva välja vilka tjänster inom redovisning och/eller revision de är i behov av.¹⁰ Utredningen gjorde bedömningen att

avskaffandet av revisionsplikten skulle innebära att revisorernas intäkter av lagstadgad revision minskar med ca 6 miljarder kronor.¹¹

Lagen omfattas av bolag som uppfyller minst två av följande tre kriterier, i vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i följd:

● Medelantalet anställda i bolaget har högst uppgått till 3 anställda

● En redovisad balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor

● En redovisad nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor¹²

10 Ibid, s.13

11 Ibid, s. 259

12 Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling 2005:551, Aktiebolagslag 2005:551

4

1.2 Problembakgrund

Som tidigare nämnt, så gjorde regeringen bedömningen att revisorernas intäkter kommer att minskas med 6 miljarder, vilket kan få stora konsekvenser hos revisionsbyråer runt om i landet.

Dan Brännström, generalsekreterare i FAR, branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare, hänvisar till statistik från Bolagsverket som visar på förändringen sedan avskaffandet. Det visar att 65 % av bolagen som hade en revisor vid avskaffandet hösten år 2010, fortfarande hade en revisor år 2013. Uppgifterna visar även att av de 113 000 nystartade

företagen(år 2013) väljer 32 % att ha en revisor. Det innebär att mer än hälften anser sig inte behöva en revisor.¹³ Detta skulle innebära att revisionsbyråer fått tappade revisionsuppdrag och därmed minskad omsättning. Claes Norberg, redovisningsexpert från Svenskt näringsliv, anser att gränsen för de företag som omfattas av avskaffandet bör utökas. Han menar att gränsen borde höjas till de företag som innehar minst 50 anställda samt en omsättning på 80 miljoner kronor, alltså maxgränsen på EU-nivå.¹⁴ Detta skulle innebära ytterligare förlorade intäkter för

revisionsbyråer då gränserna höjs jämfört med vad lagstiftningen innebär.

Adam Diamant, chefsjurist på Revisorsnämnden, förklarar att auktoriserade revisorer och godkända revisorer i allt högre grad har försökt bredda sitt tjänsteutbud ända sedan avskaffandet av revisionsplikten. Han nämner att detta sker genom att erbjuda nya tjänster åt kunder, bredda delägarskapet och att det skapas nya ägarstrukturer i de revisionsbyråer revisorerna är

verksamma inom.¹⁵

Svanström konstaterar att de fyra stora revisionsbyråerna inte kommer att påverkas speciellt mycket av regeländringen då enbart 14 % av företagen som anlitar dessa byråer kommer att välja bort revisionen vid lagändringen. Svanström menar att de stora byråerna påverkas mindre då företag som anlitar de större bolagen indikerar ett seriöst tillvägagångssätt gällande

redovisningen.¹⁶

13Brännström, Dan. Nästa steg för revisionsplikten.

14 Sveriges Radio. Var femte utnyttjade slopad revisionsplikt.

15 Diamant, Adam. Revisionsföretagsverksamhet - några strukturfrågor.

16 Svanström, Tobias. Revision och Rådgivning. Efterfrågan, kvalitet och oberoende, 2008, s.267

5 Fortsättningsvis tar Svanström upp i sin avhandling att en avskaffning av revisionsplikt kommer generera olika skillnader mellan olika revisionsbyråer. Förväntningarna i studien menade på att avskaffningen kommer att påverka de mindre byråerna stort då det visat sig att 40 % av de som inte tillämpar de fyra större bolagen kommer att välja bort revisionen. I Storbritannien har det även visat sig att företag förväntas att välja bort revision ju mer tiden går¹⁷, vilket

överensstämmer med den studie som gjordes av Svanström 2008, då två tredjedelar av företagen förväntades att behålla revisionen¹⁸ och det utfallet som vart år 2015 då 220 000 bolag av 435 000 valt att avstå.

I ett antagande från regeringen, i samband med delbetänkandet kring avskaffandet av

revisionsplikten, nämns det att revisorer på små revisionsbyråer i glesbygder kommer vara de mest sårbara efter avskaffandet. Regeringen menade att anledningen är den möjligheten att erbjuda andra tjänster till de få företagen som är etablerade i orterna.¹⁹ Detta är något som Svanström även påpekar då företagens storlek och geografiska områden har en inverkan på efterfrågan av revision och rådgivning.²⁰

Kontentan lyder att omsättningen för revisionsbyråer antas sjunka sedan avskaffandet, men att revisionsbyråerna förväntas utvidga sina tjänster för att kompensera förlusterna samt att vissa revisionsbyråer kommer att påverkas mer än andra, beroende på storlek och område.

17 Ibid, s.267

18 Ibid, s.266

19 SOU 2008:32. Utredningen om revisorer och revision. Avskaffande av revisionsplikten för små företag, s.262-263

20 Svanström, Tobias. Revision och Rådgivning. Efterfrågan, kvalitet och oberoende., 2008, s 262

6

1.3 Syfte

Huvudsyftet med denna undersökning är att ta reda på huruvida revisionsbyråerna har förändrats sedan avskaffandet i olika områden. Detta för att se om den geografiska positionen resulterar till någon skillnad. Delsyftet i denna studie är att jämföra små och stora revisionsbyråer från dessa områden.

1.4 Forskningsfrågor

● Hur har revisionsbyråerna förändrats sedan avskaffandet med hänsyn till variablerna omsättning, rörelsemarginal och soliditet i de valda geografiska områdena?

● Har förändringarna visat på fördelaktiga skillnader bland små revisionsbyråer i jämförelse mellan de valda områdena?

● Har förändringarna blivit bättre för stora revisionsbyråer än små revisionsbyråer sett till de valda variablerna?

1.5 Avgränsningar

För att få svar på studiens forskningsfrågor avgränsar sig studien till svenska revisionsbyråer i aktiebolagsform då dessa är tvungna att publicera sina årsredovisningar. Avgränsningen riktar sig mot revisionsbyråer i tre olika geografiska områden: Norrland(Gävleborgs län,

Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län), Småland(Jönköping län, Kalmar län och Kronobergs län) och Stockholm(Stockholms län).

7

2. Metod

--- I detta kapitel redogörs tillvägagångssättet gällande forskningens genomförande. Här klargörs detta samt argumenteras för val av problemformulering, metodansats, hur datainsamlingen gått tillväga och annat som är fundamentalt för studiens genomförande.

---

2.1 Val av områden

Motivet till valet av områdena Stockholm, Småland och Norrland är för att upptäcka skillnaden mellan olika områden i Sverige. Författarna till denna studie ville ha en variation av områden, så tre områden från tre olika delar i Sverige valdes. De valda områdena innefattar tätort, glesbygd samt en kombination av dessa två, vilket anses vara intressant. Utifrån SCB:s karta över tätorter och glesbygder²¹, ansågs Stockholm innefatta tätort, Norrland fyllde kvoten för att bestå av större delen glesbygd medan Småland bestod av både glesbygder och tätort. Skillnaden mellan

Småland och Norrland gentemot Stockholm är att dessa ligger utanför storstäderna.

Konkurrensen i de olika områdena skiljer sig likaså utbudet av företag där Stockholm är störst i båda förhållandena.

2.2 Variabler

Omsättning undersöks i studien för att få en förståelse i hur revisionsbranschen har förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten då regeringen påstod att omsättningen skulle minska med ca 6 miljarder kronor. Dessutom vill författarna ta reda på hur rörelsemarginalen och soliditeten har förändrats sedan avskaffandet. Vinstmarginaler mäts på olika sätt, Rörelsemarginal är ett vinstmått som mäter rörelseresultatet i samband med omsättningen²², med hjälp av nyckeltalet kan man identifiera det procentuella överskottet som varje omsatt krona ger efter avdragen skatt

21 Statistiska Centralbyrån. Karta över H-regionernas omfattning.

22 Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner, 5., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011. Sid. 263

8 och räntor för rörelsens kostnader. Detta ska sedan finansiera räntekostnader och skatt samt ge en acceptabel vinst för revisionsbyråer i syfte att fortsätta drivas.²³

Soliditet används vid mätningen av revisionsbyråernas betalningsförmåga på lång sikt.²⁴

Intressant med detta nyckeltal är att bevittna hur revisionsbyråerna har förändrats med hänsyn till deras förmåga att överleva en likvidation i framtiden. Ju högre soliditeten visar desto mindre är risken för likvidation då revisionsbyråerna klarar av större sammanlagda förluster.²⁵ Valet av de tre nyckeltalen baserar sig på att få en överblick i hur revisionsbyråerna har förändrats i de olika områdena, i jämförelse mellan före och efter avskaffandet.

2.3 Kvantitativ forskningsmetod

Kvantitativ dataanalys är kategorin för olika metoder vid en analys av kvantitativ data. Det finns tre olika analytiska metoder: univariat analys, bivariat analys och multivariat analys. Den

förstnämnda metoden används vid en analys av en variabel i taget. Bivariat analys används för att mäta relationen mellan två olika variabler. Multivariat analys används, likt bivariat analys, för att mäta relationen mellan tre eller fler variabler.²⁶Eftersom det behövdes samla in information, i form av siffror, från årsredovisningar för att sedan bearbetas enskilt²⁷ ansågs en univariat analys mest lämplig för denna studie. Studien syftar till att jämföra förändringen inom revisionsbyråer, därmed behövdes variablerna bearbetas enskilt för att sedan jämföras. Dessutom undersöktes flera år och flera enheter vilket innebar att en stor mängd data från ett stort antal enheter samlades in. Eftersom det krävs en stor mängd data i syfte att kunna besvara studiens

frågeställningar anses den kvantitativa metoden kunna generera tillfredsställande svar. Vid en tillämpning av en kvalitativ metod fokuseras mer på ord än en kvantifiering då denna metod syftar till att framställa en djupare förståelse i ett undersökningsobjekt för att skapa närhet och en

23 BAS nyckeltal: för bättre analys och effektivare ekonomistyrning, 5., uppdaterade uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2016, Sid. 107

24 Arvidson, Per, Carrington, Thomas & Johed, Gustav, Den nya affärsredovisningen, 20. [omarb. och uppdaterade]

uppl., Liber, Stockholm, 2016. Sid. 303, 307

25 Lönnqvist, Rune, Årsredovisning i aktiebolag och koncerner, 5., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011. Sid. 243

26 Bryman, Alan & Bell. Emma, Business research methods, 4. ed., Oxford Univ. Press, Oxford, 2015. Sid. 340

27 Olsson, Henny & Sörensen, Stefan. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv, 3. uppl., Liber, Stockholm, 2011. Sid. 192

9 öppen interaktion mellan informanten och forskarna.²⁸ Studien syftar till att se en förändring i de variablerna som valts för denna studie samt regionala skillnader och därmed få en helhetssyn som syftar till att studera objekten i större omfattning än i djupet. Valet av en kvantitativ metod grundar sig på antalet faktorer som finns i denna studie, så som storlek på byråer och regionala skillnader i förhållande till de variablerna. Författarna ansåg därmed att denna metod lämpade sig bäst.

2.4 Population och urval

Studiens population innefattar revisionsbyråer i tre olika geografiska områden i Sverige:

Stockholm, Småland och Norrland. I studiens population ingick sammanlagt 528 revisionsbyråer. Eftersom denna studie syftar sig till att förmedla en överskådlig bild på

förändringen inom revisionsbyråer, inkluderades alla revisionsbyråer i populationen så att alla får chans att ingå i urvalet. Tabell 2.1 visar det antal som ingick i urvalet och som är representativa för de samtliga områdena:

Tabell 1: Antal revisionsbyråer i urvalet

Område Stockholm Småland Norrland Totalt

Antal 376 51 76 503

Kravet för att vara med i urvalet var att revisionsbyråerna ska ha varit verksamma före och efter avskaffandet av revisionsplikten, dvs. åren 2010-2012 och 2015. Revisionsbyråer som gick i konkurs under något av de undersökta åren eliminerades inte. Viktigt i denna studie är att revisionsbyråer har tidigast varit aktiva år 2010. Därefter kan det vara möjligt att avskaffandet eller andra faktorer kan ha påverkat revisionsbyråer som sedan medfört till en konkurs. Av denna anledning valde författarna att ta med inaktiva företag(revisionsbyråer som alltså var aktiva år 2010 men som kunnat gå i konkurs något år senare). Då förändringen inte nödvändigtvis behöver ske direkt undersöktes årsredovisningar från år 2015 för att sedan jämföra med de andra

undersökta åren.

28 Ibid. Sid. 19

10 De revisionsbyråer som ingick i bortfallen är de byråer som gick i konkurs före år 2010, de delar i koncerner som inte arbetar med revision samt byråer som var passiva.

2.5 Företagsstorlek

Denna uppsats har utgått ifrån antal anställda för att motivera storleken på företag för att hitta urvalet i populationen gällande stora och små revisionsbyråer. Revisionsbyråer som uppfyller kriterierna för antal anställda speglar det storleksklass som anges nedan:

Tabell 2: EU-kommissionens definition av företagsstorlek ²⁹

Storleksklasser Antal anställda

Mikroföretag 0-9

Små företag 10-49

Medelstora företag 50-249

Stora företag >249

Denna studie kommer alltså att definiera stora revisionsbyråer som en byrå med fler än 249 anställda, medan små revisionsbyråer innefattar byråer med 10-49 anställda. Storleksklasserna har baserat sig på EU:s klassificering enligt definition 1 i SCB:s avhandling. Enligt EU krävs det att företagen uppfyller antal anställda enligt ovan samt en omsättning eller en balansomslutning till en viss gräns. Motivet till valet av definition 1, då det grundar sig till antal sysselsatta, är att nå en större utsträckning av små revisionsbyråer. Detta menar Svanström gör det möjligt att analysera skillnaderna mellan företag av olika storleksklasser och ökar generaliserbarheten.³⁰

29 Statistiska Centralbyrån. De små och medelstora företagens ekonomi 2008, 2008, Sid. 4

30 Svanström, Tobias. Revision och Rådgivning. Efterfrågan, kvalitet och oberoende., 2008, Sid. 101-102

11

2.6 Reliabilitet och Validitet

Reliabilitet grundar sig till huruvida sannolikheten är att man får ett likartat resultat vid andra tidpunkter.³¹ Med hänsyn till att datainsamlingen grundar sig till historisk data anses

reliabiliteten vara stark då det med stor sannolikhet får ett likartat resultat vid andra tidpunkter, oavsett vilken författare som gör undersökningen på nytt. Det kan möjligtvis förekomma fel i datainsamlingen då en stor mängd data har samlats, men denna typ av fel har försökts motverkas med noga iakttagelser vid insamlingen samt bearbetningen av data. Med en ytterligare

förstärkning av studiens reliabilitet har författarna skrivit dess tillvägagångssätt för att ge tydliga instruktioner för hur studien ska genomföras.³² Extern validitet syftar på om studiens resultat kan tillämpas i andra forskningar och sammanhang.³³ Med hänsyn till att studien vänder sig mot tre specifika geografiska områden anses den externa validiteten svag då studiens resultat i andra sammanhang kan bli olika. Intern validitet avser huruvida studiens slutsats som rymmer ett kausalt samband mellan två eller fler variabler är hållbar eller inte, alltså hur troligt eller

sannolikt studiens resultat är.³⁴Med tanke på att studien grundar sig till årsredovisningar, anses inte informationen i dessa framkalla en misstolkning av data. Därmed anses den interna

validiteten vara stark.

Av 528 revisionsbyråer kategoriseras 25, varav 22 från Stockholm, 2 från Småland och 1 från Norrland som bortfall. Med hänsyn till antalet bortfall anses detta inte påverka

generaliserbarheten stort då drygt 5 % av hela populationen är bortfall. Men nackdelen med databasen Retriever business är att de revisionsbyråerna som visar sig vara inaktiva idag, kan försvinna ur databasen vid en senare tid. Därmed kan bortfallen få en annorlunda utfall vid en annan tidpunkt och kan påverka reliabiliteten negativt då revisionsbyråer som var aktiva mellan åren 2010-2012 är relevanta för studien.

31 Ibid. Sid. 62

32 Eliasson, Annika, Kvantitativ metod från början, 3., uppdaterade uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013. Sid. 15

33 Bryman, Alan & Bell, Emma, Företagsekonomiska forskningsmetoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Stockholm, 2013.

Sid. 64

34 Ibid. Sid. 64

12

2.7 Datainsamling & databearbetning

Denna undersökning består av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar inom det valda ämnet samt information från årsredovisningar mellan åren 2010-2012 och 2015 för att sedan bearbeta data. Sekundärdata är den data som en annan person samlat in för sitt syfte och studie.³⁵ Med hjälp av databasen Retriever business kunde författarna hitta de revisionsbyråerna som befann sig före och efter avskaffandet. För att få den träff som författarna sökte sig till baserade sökningen sig på datum då byråerna registrerades(före 2010-01-01), län för de respektive områdena, branschtillhörighet (revision), aktiebolag samt byråer som idag är inaktiva, men som möjligtvis var aktiva under avskaffandet. Anledningen till att författarna valde att utgå ifrån företag som registrerades innan januari 2010 var för att säkerställa att de företag som varit med under avskaffningen av revisionsplikten hamnade i urvalet. Författarna ville även ha statistiskt underlag för året innan införandet i syfte att kunna besvara studiens syfte. Utifrån det utfall författarna fick eliminerades de byråer som gick i konkurs före år 2010 då dessa inte uppfyller kravet för att ingå i urvalet.

Först undersöktes årsredovisningar på revisionsbyråer i Stockholm där författarna med noggranna iakttagelser samlade in data från de revisionsbyråer som ingick i urvalet från Retriever business. De revisionsbyråer som klassificerades som bortfall noterades i en

bortfallslista(se bilaga 2). Därefter fortgick insamlingen av data och notering i en bortfallslista för revisionsbyråer i Småland samt Norrland. I slutändan kunde författarna samla in data från 503 av 528 revisionsbyråer i Stockholm(376), Småland(51) och Norrland(76). Variablerna som samlades in, dvs. omsättning, rörelsemarginal och soliditet bearbetades separat i ett Excelblad, där författarna ställde upp företagen och de siffror som redovisades mellan åren 2010-2012 och 2015 för de enskilda revisionsbyråerna(se bilaga 1).

Efter att data samlats in beräknades summan av omsättningen för alla revisionsbyråer i

Stockholm, Småland & Norrland. Detta gjordes för varje enskilt område för varje år i syfte att få ett gemensamt belopp för hela området under det specifika året. Sedan beräknade författarna den procentuella förändringen mellan åren 2010-2011, 2011-2012 samt 2012-2015. Detta gjordes på

35 Eliasson, Annika, Kvantitativ metod från början, 3., uppdaterade uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013. Sid. 23

13 grund av de stora skillnaderna i antalet byråer mellan de olika geografiska områdena. Stockholm med mycket fler byråer innefattar större omsättning och därmed kan en förändring i t.ex.

Stockholm med en miljon vara mindre än en liknande förändring i ett annat geografiskt område som innefattar färre antal företag. Av denna anledning valdes procentuell förändring, för att neutralisera förändringen. Det gör det också lättare för en läsare att få en uppfattning om förändringen som har skett. Liknande beräkningar gjordes därefter för revisionsbyråerna i Småland och Norrland i nya Excel blad.

Därefter beräknades rörelsemarginalen och soliditeten av revisionsbyråerna enskilt för varje år för att därefter få fram en genomsnittlig procentsats. Författarna började räkna för Stockholm.

Med procentsatsen beräknade författarna ut den procentuella förändringen mellan åren 2010- 2011, 2011-2012 samt 2012-2015. På liknande sätt gjordes det för Småland och Norrland. När författarna slutligen fick fram de procentuella förändringarna ställdes procentsatserna upp med två decimaler i stapeldiagram för att åskådliggöra en tydlig bild på förändringen i Stockholm, Småland och Norrland. Fortsättningsvis markerades alla stora och små revisionsbyråer i enlighet med EU-kommissionens definition av företagsstorlek. Sedan tillämpades samma teknik för att framställa den procentuella förändringen och även bryta ned dessa procentsatser i stapeldiagram.

2.8 Tillvägagångssätt

Med ett stort intresse i revision dök frågan upp om revisionsplikten. Då det vid tidigare skeden har skrivits en del om avskaffningen av revisionsplikten, sökte författarna upp artiklar gällande regleringen som sedan kunde problematiseras gentemot den problematik som hade uppstått bland revisionsbyråer. Med en djupgående förståelse av ämnet lästes ett flertal artiklar som sedan ledde författarna till att förändringen efter avskaffandet skulle vara intressant att studera i jämförelse med innan avskaffandet trädde i kraft. Dessutom studerades yttranden från statens offentliga utredningar för att bilda ett bredare perspektiv kring ämnet samt vad lagstiftningen kan ge för effekt. SöderScholar och Googles sökmotor tillämpades vid sökning av litteraturer samt

nyhetsartiklar.För en tydligare förståelse av olika metoder studerades litteraturer och då kunde författarna få den metod som ansågs vara mest lämplig för studiens syfte. I populationen ingick alla revisionsbyråer från Stockholm, Småland och Norrland i syfte att kunna nå en större

14 utsträckning och därefter gjordes urvalet. För att få svar på studiens frågeställningar krävdes det en insamling av sekundärdata, där Retriever business var databasen som användes vid

datainsamlingen från årsredovisningar.

Gällande referensramen studerades litteraturer och artiklar för att hitta de teorier och forskningar som ansågs vara relevanta för studien. Vid sökningen av vetenskapliga artiklar användes

databaser som SöderScholar, EBSCOhost och Google scholar som förser med vetenskapliga artiklar inom olika ämnen.Studien har utgått från en deduktiv ansats. Med den deduktiva ansatsen utgår författarna från teorier som därmed ska finna samband mellan olika förhållanden som ter sig i verkligheten.³⁶I samband med datainsamlingen användes Microsoft Excel för bearbetningen av data. Där kunde författarna placera samt sortera företagen i tabeller och mata in data.

2.9 Metodkritik

Metoden som användes i studien var en kvantitativ dataanalys. Nackdelen med denna metod vid en insamling av en stor mängd data är risken att det blir fel vid insamlingen samt bearbetningen av data. Gällande variablerna hade ytterligare nyckeltal kunnat användas. Det kunde ha gett ett annorlunda resultat i förändringen inom verksamheterna.

Vid insamlingen av data via Retriever business anses nackdelen vara att databasen uppdateras fortlöpande. Författarna upptäckte att en del av de inaktiva byråerna hade raderats ur databasen, vilket kan anses vara dåligt i den bemärkelsen att de byråer som är inaktiva idag möjligtvis var aktiva mellan perioden 2010-2015. Dessa har en viktig roll i studiens empiri då resultatet kunde ha fått ett annat utfall samt att man kunnat se utifall flera byråer har gått i konkurs under dessa år.

36 Olsson, Henny & Sörensen, Stefan, Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv, 3. uppl., Liber, Stockholm, 2011. Sid. 48

15

3. Referensram

--- Här förekommer de referensramarna författarna har valt att använda i syftet att analysera den empiri som sammanställts.

---

3.1 Kontingensteorin

Kontingensteorin handlar om faktorer i en organisations omvärld som förvisso inte går att kontrollera eller styra av den egna organisationen. I denna teori är det organisationen som får agera efter bästa förmåga beroende på förändringar som sker i omvärlden. Ericsson-Zetterquist et al. beskriver kontextperspektivet som en koppling till systemperspektivet då skillnaden dem emellan är fokusen på att de externa faktorerna förändras utan att enskilda aktörer kan påverka det och att reaktionen på förändringarna skiljer sig. I kontextperspektivet finns inte ett bästa sätt att organisera, då olika sätt att organisera kan vara effektiva vid olika situationer menar

författarna.³⁷

Regeringen hävdade i ett yttrande kring avskaffningen av revisionsplikten att revisorer i små revisionsbyråer i glesbygda områden kommer vara de som blir mest sårbara. Intressant i denna kontext blir huruvida teorin förhåller sig till förändringen i revisionsbyråerna.

I en litteratur skriven av Donaldson benämns kontingenser. Donaldson menar att den organisatoriska effektiviteten åstadkommer genom en karaktärisering av kontingenser som reflekterar organisationens situation. Donaldson nämner tre olika faktorer som inkluderas i kontingenser. En organisations omständighet, storlek samt strategi. Eftersom en organisations goda prestationer speglar själva anpassningen av kontingenserna, söker sig organisationer till att anpassa de tre faktorerna för att lyckas.³⁸

37 Eriksson-Zetterquist, Ulla., Kalling, Thomas. & Styhre, Alexander., Organisation och organisering, MTM, Johanneshov, 2015. Sid. 174-175

38 Donaldson, Lex, The contingency theory of organizations, Sage, Thousand Oaks, Calif., 2001. Sid. 1-2

16

3.1.1 Teori om osäkerhet

Gareth R. Jones menar att organisationer gillar att inneha stabilitet och oändligt med resurser så att man enkelt kan tillfredsställa aktieägarna. Dock så upplever alla företag osäkerhet någon gång, vilket gör att man som företag inte alltid kan förutse och kontrollera alla resurser. Det finns tre faktorer som ger upphov till osäkerhet; komplexitet, dynamik och rikedom. Blir miljön mer komplex, mer fattigt och mindre stabil så uppstår mer osäkerhet. Komplexitet, menar Jones, är en funktion av styrka, antal och hur pass sammanlänkad företaget är mot de krafter som slår emot organisationen.³⁹ Detta kan relateras till avskaffandet, en politisk kraft där lagen om

revisionsplikt har ändrats och som gör att byråer påverkas.

Dynamisk handlar om hur snabbt och hur mycket en kraft förändras över tid och därmed hur mycket osäkerhet som skapas. Jones hävdar att en miljö är stabil om kraften kan förutspås av företaget medan en miljö är instabil om man inte kan förutspå vad som kommer hända efter att en kraft kommit till verkan. En organisation som har satts i en osäkerhet försöker reda ut detta genom att minska osäkerheten.⁴⁰

Rikedom menar till hur stor mängd resurser som finns att tillgå för organisationen. I rika miljöer finns det stora mängder resurser att tillgå och osäkerheten är låg då man ej behöver tävla för resurserna. Jones tar upp ett exempel där Boston innehar en rad olika universitet och därav innehar en stor pool av kvalificerade forskare. I fattiga miljöer finns resurser endast sparsamt och man är mer benägen inom dessa miljöer att behöva tävla för dessa resurser. Området Alaska tar Jones upp som ett exempel för ett fattigt område. Det finns två orsaker till att en miljö kan vara fattig; 1) en organisation är beläget i en fattig region eller land. 2) Det är en hög konkurrens och organisationer konkurrerar om tillgängliga resurser. I fattiga miljöer måste organisationer tävla om att attrahera konsumenter, vilket resulterar i att osäkerheten för en organisation växer. Ju fattigare en miljö är, desto mer problem uppstår för organisationen.⁴¹ Fattigt har alltså inte nödvändigtvis något att göra med ekonomi, utan urval.

39 Jones, Gareth R., Organizational theory: text and cases, 3. ed., Prentice Hall, Upper Saddle River, N.J., 2001, s.167

40 Ibid, s. 168

41 Ibid, s. 168

17

3.2 Finanskrisen

I början av 2007 började de första tecknen att visa sig gällande den kommande finanskrisen. Det var dock vid år 2008 som finanskrisen ordentligt bröt ut, vilket skulle visa sig genom att en rad olika banker visade tecken på instabilitet. En del går i konkurs, däribland Lehman Brothers, medan andra köptes upp. Som den utlösande faktorn för finanskrisen var den amerikanska bolånemarknaden då denne hade svårigheter att klara av det höga ränteläget. Subprimelån togs allt mer frekvent för att finansiera bostäder i hopp om att priserna på hushållen skulle stiga och fortsatte att bli allt vanligare från mitten av 1990-talet fram tills finanskrisen inledning. Dock resulterade ett frekvent köp av hushåll till en mättnadseffekt på bolånemarknaden som i sin tur resulterade i att värdet på bostäderna började falla. Efter att värdet på bostäderna rasat så satt många amerikanska hushåll med stora subprimelån vilket medförde att bolåneinstitutens kreditförluster på dessa subprimelånen steg.

Subprimelånen var dock inte den enda orsaken till finanskrisen, utan också av stora skillnader i det globala finansiella systemet. Amerika byggde upp under åren 2002-2006 en stor

budgetunderskott medan länder som de oljeproducerande samt Kina stod med stora

budgetöverskott. En annan sak som bidrog till finanskrisen var de kreditsystem som användes, där subprimelånen kunde paketeras med andra lån och säljas vidare till andra banker och finansiella aktörer. Dessa paket kunde vara svåra att bedöma riskerna i, vilket gjorde till slut att banker och finansiella aktörer inte längre ville att låna pengar till varandra.⁴²

42 Sveriges Riksbank. Öberg: Sverige och finanskrisen.

18 .

Figur 1: BNPs förändring i Sverige för åren 2000-2015.

För svensk del föll produktionen (BNP) med ungefär 5 % 2009 jämfört med året innan. Denna negativa trend skulle visa sig vara kortvarig då tillväxten följande år började att gå på uppgång.

BNP växte nämligen med ca 6 %, dock resulterade detta “endast” till att vi var tillbaka till en nivå som fanns före finanskrisen. Under sommaren 2011 visade det sig att den skuldproblematik som fanns redan före finanskrisen, som dock förvärrades under, skulle förvärra återhämtningen från finanskrisen.⁴³

Hur kommer det sig att Sverige påverkas?

Sverige, såsom många länder, är beroende av världen utanför dess gränser genom framför allt export, men även import. Sverige exporterade varor och tjänster till ett värde av drygt 40 % av sitt BNP år 2007. Ett stort exportberoende ställer krav på internationell konkurrenskraft, alltså

43 Statistiska Centralbyrån. Statistics Sweden. REKORDÅR OCH KRISER – SÅ HAR BNP ÖKAT OCH MINSKAT

19 hur mycket vår krona är värd i förhållande till andra länder. Därför blir vi väldigt beroende på hur den ekonomiska situationen ser ut både inrikes, men även internationellt då en kris kan innebära att Sverige bland annat exporterar mindre, som i sin tur kan resultera i effekter på produktion och sysselsättning. Anledningen för att finanskrisen har påverkat länder olika beror dels på hur ekonomin i landet såg ut innan krisen, vilka åtgärder som togs i samband med krisen samt vilka områden inom landet som orsakade finanskrisen.⁴⁴

Ur revisionsbranschens perspektiv hittade Svanström och Alexeyeva ett resultat som tydde på att svenska företag gynnades av en större försäljning och tillgångar under finanskrisen. I samband med ökningen kunde revisorer höja priset för en revisionstjänst. Studien visar även på en fortsatt ökning av priset på revision efter finanskrisen då revisorer drog sin uppmärksamhet mot

företagens resultat. Svanström och Alexeyeva menade att prishöjningen dels tydde på att

revisorer spenderade mer tid på revisionen för att i själva verket försöka kompensera högre risker under och efter den rådande finanskrisen.⁴⁵ Gemensamt med deras resultat fann Sikka att

revisorer under finanskrisen tilldelades stora summor för både konsult- och revisionstjänster.⁴⁶

3.3 Tidigare forskning

En slutsats som Svanström tar upp i sin studie är skillnaderna mellan olika regioner, i detta fall Småland och Stockholm. Det visade sig att företagen i Småland var mycket mer benägna att behålla revisionen än företagen i Stockholm, vilket skulle medföra att en lagändring skulle bli mer kännbar för byråer i Stockholm än Småland. Dessutom förväntas konkurrensen om revisionsuppdrag hårdna vid Stockholmsregionen när efterfrågan på revision sjunker. Detta skulle resultera i en ännu mer kännbar situation för byråer än tidigare.⁴⁷ Men däremot

framkommer det i en undersökning gjord av O’Farrell et al. att det inte framgår några tydliga regionala skillnader mellan företag i sydöstra England och Skottland vad gäller efterfrågan på

44 Sveriges Riksbank. Öberg: Sverige och finanskrisen

45 Alexeyeva, Irina & Svanström, Tobias. "The impact of the global financial crisis on audit and non-audit fees:

Evidence from Sweden." Managerial Auditing Journal 30.4 / 5, 2015, 302-323.

46 Sikka, Prem. "Financial crisis and the silence of the auditors." Accounting, Organizations and Society 34.6, 2009, Sid. 868-873.

47 Svanström, Tobias. Revision och Rådgivning. Efterfrågan, kvalitet och oberoende., 2008, s.267

20 extern rådgivning.⁴⁸ Det skulle innebära att revisionsbyråer i olika regionala områden skulle fått likvärdiga skillnader.

Avslutningsvis menar Svanström att avskaffandet av revisionsplikten kommer att medföra en uppdelning mellan revision och andra redovisningstjänster där de fyra stora byråerna kommer att stå för revisionen och de mindre byråerna för redovisningstjänsterna i konkurrens med andra konsulenter. Detta kommer i sin tur att resultera i att en prispressning sker, vilket skulle kunna få en effekt på byråns omsättning.⁴⁹

Till skillnad från Svanström drar Chan en annorlunda slutsats vid en studie utförd bland företag i Malaysia. Chan menar att de revisionsbyråer som har presterat bra och framfört en bra kvalité i deras revisionsuppdrag, har förutsättningen att överleva en avskaffning av revisionsplikt. Han inkluderar även små revisionsbyråer då dessa har likartade chanser att överleva en sådan reglering ifall de utfört bra revisionsarbeten.⁵⁰

Järvinen et al menar att stora företag är mer benägna att överleva än mindre företag då stora företag kan anpassa sig bättre efter externa förändringar.⁵¹

I en studie från Storbritannien så visar det sig att 63 % av de brittiska små företagen är villiga att fortsätta med revision även efter en eventuell avskaffning då dem ser nytta med revisionen. 48 % av dessa ansåg att revisionen skulle innebära en förbättrad årsredovisning. Andra orsaker att behålla revisionen enligt studien var t.ex. att öka chansen att få banklån/lån av andra.⁵² Forskarna menar att de företag som har som mål att växa, kommer att fortsätta med att implementera

revision inom företaget.⁵³

48 O'Farrell, P. N. et al. Manufacturing demand for business services in a core and peripheral region: does flexible production imply vertical disintegration of business services?. Regional Studies, 27(5), 1993, Sid. 385-400.

49 Svanström, Tobias. Revision och Rådgivning. Efterfrågan, kvalitet och oberoende. 2008, Sid. 267-268

50 Chan, M. W. . Exemption of Annual Audit for Small Companies: A Review. Universiti Putra Malaysia Press:

Pertanika J. Soc. Sci. & Hum. 20(1), 2012, Sid. 1-10

51 Järvinen, J. et al. Alternative Paths to Competitive Advantage: A Fuzzy-Set Analysis of the Origins of Large Firms, 2009, Sid. 547

52 Collis, J., Jarvis, R. & Skerratt, L. . The demand for the audit in small companies in the UK, 2004, Sid. 94

53 Ibid, s. 97

21 I en mer modernare undersökning, gjord år 2013, antydde Dedman et al. att de företag som uppvisade en större efterfråga på revisionsförsäkran vid en obligatorisk revisionsplikt är de företag som är mer benägna att fortsätta med revision även när revisionsplikten avskaffas. Dessa företag spenderade mycket för revisionen och/eller de som anlitade någon av de fyra stora revisionsbyråerna.⁵⁴

54 Dedman, E. et al. The demand for audit in private firms: recent large-sample evidence from the UK. European Accounting Review, 23(1), 2013, Sid. 21

22

4. Empiri

--- Här sammanställs den empirin som författarna har samlat in från revisionsbyråers

årsredovisningar samt en tolkning av de diagrammen som presenteras. I empirin har författarna delat in respektive område samt storleken i byråer i vartdera stycken.

---

4.1 Förändringar på variabler inom revisionsbyråer

Tabell 3: Antal revisionsbyråer i Stockholm, Småland och Norrland.

Områden

Antal

Figur 2: Procentuella förändringen i omsättning för alla revisionsbyråer.

Sett till omsättningen i Stockholm visas en ökning mellan varje år. Omsättningen från 2010 till 2011 ökade med 5,69 %. Denna förändring fortsatte sedan mellan år 2011-2012 samt 2012-2015

23 med 4,47 % respektive 5,40 %. Mellan åren 2011-2012 visades omsättningen ha fått minst ökning.

Revisionsbyråer i Småland visar på en ökning i omsättningen mellan varje år. Den procentuella ökningen mellan år 2010 och 2011 uppgick till 5,06 %. Mellan år 2011 och 2012 visades en ökning med 4,66 % men mellan år 2012 och 2015 skedde en större ökning mot de föregående åren då omsättningen ökade med 6,98 %.

För revisionsbyråer i Norrland visade en stor förändring av omsättningen mellan år 2010 och 2011 vilket visade på en procentuell ökning med 8,52 %. Dock visar Norrland mellan år 2011 och 2012 en minimal ökning som uppgick till 0,38 %. Men mellan år 2012 och 2015 visade Norrlandsregionen på en ökning med 4,17 %.

Figur 3: Procentuella förändringen i rörelsemarginalen för alla revisionsbyråer.

Mellan år 2010 och 2011 uppgick den procentuella förändringen i rörelsemarginalen till 2,12 %.

I en jämförelse mellan år 2011 och 2012 visades en minskning med 4,14 % och mellan år 2012 och 2015 visas en större minskning då rörelsemarginalen minskade med hela 33,05 %.

Stockholm Småland Norrland

2010-2011 2,12 2,1 1,32

2011-2012 -4,14 0,52 -6,51

2012-2015 -33,05 -29,68 6,87

2,12 2,1 1,32

-4,14

0,52

-6,51

-33,05

-29,68

6,87

-40 -35 -30 -25 -20 -15 -10 -5 0 5 10

Procentuella förändringen i rörelsemarginal

24 Rörelsemarginalen för revisionsbyråer i Småland har gradvis ökat mellan åren 2010 och 2011 respektive 2011 och 2012. Mellan år 2010 och 2011 uppvisades en ökning med 2,1 % samtidigt som statistiken visar på en liknande utveckling mellan år 2011 och 2012, då rörelsemarginalen endast hade ökat med 0,52 %. Därefter visas en stor negativ förändring mellan åren 2012 och 2015, där rörelsemarginalen minskades med 29,68 %.

För revisionsbyråer i Norrland visades en stor förändring mellan år 2010 och 2011 då en

procentuell ökning i rörelsemarginalen uppgick till 1,32 %. Vidare sker en procentuell minskning mellan år 2011 och 2012, en minskning med -6,51 % och därefter en ökning mellan år 2012 och 2015 som uppgick till 6,87 %.

Figur 4: Procentuella förändringen i soliditet för alla revisionsbyråer.

För revisionsbyråer i Stockholm har soliditeten mellan år 2010 och 2011 ökat med 30,96 %.

Mellan åren 2011 och 2012 har det dock skett en markant minskning i soliditeten. Soliditeten mellan dessa år minskade med 28,53 %. Vidare syns ingen större ökning av soliditeten mellan år 2012 och 2015 där soliditeten enbart ökade med 1,92 %.

Stockholm Småland Norrland

2010-2011 30,96 1,53 -26,86

2011-2012 -28,53 2,51 28,9

2012-2015 1,92 6,64 7,38

30,96

1,53

-26,86 -28,53

2,51

28,9

1,92 6,64 7,38

-40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40

Procentuella förändringen i soliditet

25 För revisionsbyråer i Småland visades en fortsatt ökning i soliditeten genom alla åren. Ökningen var som lägst mellan år 2010 och 2011, nämligen 1,53 %. Mellan år 2011 och 2012 skedde den största ökningen i Småland. Ökningen uppgick till 2,51 % och därefter skedde en ytterligare ökning mellan år 2012 och 2015 med 6,64 %.

För revisionsbyråer i Norrland minskade soliditeten mellan år 2010 och 2011 stort med hela 26,86 %. Mellan år 2011 och 2012 visar statistiken dock på en större ökning av soliditeten än tidigare år, då det steg med 28,9 %. Mellan åren 2012 och 2015 visades ingen större ökning i förändringen då ökningen mellan dessa år uppgick till 7,38 %.

26

4.2 Förändringar bland små revisionsbyråer i olika geografiska områden

Tabell 4: Små revisionsbyråer.

Områden

Antal

Figur 5: Procentuella förändringen i omsättning för alla små revisionsbyråer.

Diagrammet ovan visar förändringen som har skett i regionerna mellan de respektive åren. I Stockholm visades det en ökning mellan år 2010 och 2011 med 11,52 %. Mellan år 2011 och 2012 visades en minimal ökning av omsättningen med 1,6 %. Dock visades en större ökning med 8,9 % mellan år 2012 och 2015.

Förändringen i omsättningen bland små revisionsbyråer i Småland visade på en kontinuerlig ökning mellan de studerade åren. Mellan år 2010 och 2011 visades en ökning som uppgick till 4,08 %. Mellan år 2011 och 2012 ökade omsättningen med 5,44 % och på de nästföljande åren, 2012-2015, visades omsättningen på en ytterligare ökning med 12,89 %.

27 Ökningen för små revisionsbyråer i Norrland mellan årtalen 2010 och 2011 motsvarade 22,93 %.

Mellan år 2011 och 2012 visade omsättningen på en relativ minimal ökning i området. En ökning med 3,44 %. Mellan de nästföljande åren, 2012 och 2015, visades en markant ökning i

omsättningen med hela 45,24 %.

Figur 6: Procentuella förändringen i rörelsemarginal för alla små revisionsbyråer.

För små revisionsbyråer i Stockholmsregionen mellan år 2010 och 2011 visades en ökning med 2,4 %. Mellan år 2011 och 2012 uppstod en negativ förändring i rörelsemarginalen, en

minskning med 0,18 %. Fortsättningsvis tillkommer en ytterligare minskning i rörelsemarginalen där revisionsbyråerna visade på en minskning med 3,06 % mellan år 2012 och 2015.

För små revisionsbyråer i Smålandsregionen resulterade förändringen, mellan år 2010 och 2011, i en ökning av rörelsemarginalen med 10,26 %. Åren därefter, mellan år 2011 och 2012,

minskades rörelsemarginalen med 1,4 %. Slutligen, mellan åren 2012 och 2015, ökades rörelsemarginalen med 4,43 %.

Stockholm Småland Norrland

2010-2011 2,4 10,26 0,097

2011-2012 -0,18 -1,4 -3,17

2012-2015 -3,06 4,43 6,71

2,4

10,26

0,097

-0,18

-1,4

-3,17 -3,06

4,43

6,71

-4 -2 0 2 4 6 8 10 12

Procentuella förändringen i rörelsemarginal

28 Rörelsemarginalen för de små revisionsbyråerna i Norrlandsregionen visade på en ökning med 0,097 % mellan år 2010 och 2011. Mellan åren 2011 och 2012 minskade rörelsemarginalen med 3,17 %. Däremot skedde en större ökning med 6,71 % mellan år 2012 och 2015.

Figur 7: Procentuella förändringen i soliditet för alla små revisionsbyråer.

Soliditeten för de små revisionsbyråerna i Stockholmsregionen visade på en ökning med 1,37 % mellan år 2010 och 2011. Mellan år 2011 och 2012 visades soliditetens ökning vara mindre, vilket gav en utfall på en ökning med 0,79 %. Därefter visade soliditeten på en minskning med 2,96 % mellan år 2012 och 2015.

Revisionsbyråer i Smålandsregionen visade på en minskad soliditet mellan åren 2010-2011, en minskning med 0,028 %. Däremot visade förändringen på de nästföljande åren, mellan 2011 och 2012, ett positivt resultat. Mellan dessa år visades det på en ökning med 5,59 %. Denna positiva trend fortgick mellan år 2012 och 2015 då soliditeten visat sig öka med 5,49 %.

För små revisionsbyråer i Norrlandsregionen åskådliggjordes det en ökning med 3,34 % mellan år 2010 och 2011. Mellan de nästföljande åren, 2011 och 2012, uppvisades ingen större ökning då soliditeten endast ökade med 0,17 %. Men slutligen visade soliditeten på en ökning med 2,72

% mellan år 2012 och 2015.

Stockholm Småland Norrland

2010-2011 1,37 -0,028 3,34

2011-2012 0,79 5,59 0,17

2012-2015 -2,96 5,49 2,72

1,37

-0,028

3,34

0,79

5,59

0,17

-2,96

5,49

2,72

-4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7

Procentuella förändringen i soliditet

29

4.3 Förändringar mellan små respektive stora revisionsbyråer

Tabell 5: Små & stora revisionsbyråer.

Storlek

Antal

Figur 8: Procentuella förändringen i omsättning för alla stora och små revisionsbyråer.

Omsättningen för de stora revisionsbyråerna har visat på en procentuell ökning mellan de studerade åren. Stora byråer visade på en ökning med 6,18 % mellan år 2010 och 2011. Men mellan år 2011 och 2012 visade det sig på en mindre ökning i omsättningen, vilket uppgick till en ökning med 5,26 %. Däremot visar omsättningen på bäst utveckling mellan år 2012 och 2015 då ökning uppgick till 8 %.

Gällande omsättningen för alla små byråer, så kan man även se en kontinuerlig ökning. Mellan år 2010 och 2011 åskådliggjordes en ökning på 11,64 %. Mellan år 2011 och 2012 visade de små

30 revisionsbyråerna endast en minimal ökning, nämligen 2,61 %. Åren därefter, mellan 2012-2015, ökade omsättningen som störst, vilket visade på en ökning med 15,5 %.

Figur 9: Procentuella förändringen i rörelsemarginal för alla stora och små revisionsbyråer.

Förändringen på rörelsemarginalen bland stora revisionsbyråer visade på en negativ trend mellan de studerade årtalen. Rörelsemarginalen hade minskat med 0,77 % mellan år 2010 och 2011 och därefter visade rörelsemarginalen på en ytterligare minskning med 1,715 % mellan år 2011 och 2012. Den negativa trenden fortsatte sedan in mellan åren 2012 och 2015 då rörelsemarginalen visade på en stor minskning med 3,157 %.

Förändringen mellan år 2010 och 2011 för små byråer åskådliggjordes genom en ökning på 3,33

%. Nästföljande år, mellan 2011 och 2012, visades en gemensam minskning av

rörelsemarginalen för de små byråerna med 1,26 %. Denna negativa trend kom dock att ändras på då rörelsemarginalen visade på en ökning med 1,17 % mellan åren 2012 och 2015.

Stora Små

2010-2011 -0,77 3,33

2011-2012 -1,72 -1,26

2012-2015 -3,16 1,17

-0,77

3,33

-1,72 -1,26

-3,16

1,17

-4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4

Procentuella förändringen i rörelsemarginal

31 Figur 10: Procentuella förändringen i soliditet för alla stora och små revisionsbyråer.

Förändringen i soliditeten bland stora revisionsbyråer visar på en gemensam negativ trend mellan de studerade åren. Mellan år 2010 och 2011 visar förändringen på en minskning med 0,775 % i soliditeten. Därefter följer en till minskning av soliditeten med 3,67 % mellan år 2011 och 2012.

Mellan år 2012 och 2015 resulterade förändringen i en ytterligare minskning, en större minskning mot de föregående åren vilket innebar att soliditeten minskades med 7,99 %.

Små revisionsbyråer visar på en positiv trend där varje år har resulterat i en gemensam ökad soliditet. Mellan åren 2010 och 2011 visade statistiken på en gemensam ökning av soliditeten med 1,63 %. För nästföljande år, mellan 2011 och 2012, åskådliggjordes en ökning på 1,54 % för de små byråerna. Under senare år, mellan 2012 och 2015, har dock ökningen inte nått samma nivå som föregående år, då soliditeten för små revisionsbyråer enbart ökade med 0,19 %.

Stora Små

2010-2011 -0,775 1,63

2011-2012 -3,67 1,54

2012-2015 -7,99 0,19

-0,775

1,63

-3,67

1,54

-7,99

0,19

-10 -8 -6 -4 -2 0 2 4

Procentuella förändringen i soliditet