Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Att möta kvinnor som utsatts för sexuellt våld
-En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelse
Julia Hansson Fanny Petersson
Handledare: Sara Sandin
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona Juni 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Juni 2021
Att möta kvinnor som utsatts för sexuellt våld
Julia Hansson Fanny Petersson
Sammanfattning
Bakgrund: Sexuellt våld innebär att kränkningar och/eller handlingar har en sexuell ton. Det finns kvinnor som upplever detta fenomen dagligen och är i behov av vård för att få stöttning med sina psykiska eller fysiska besvär. För att på bästa sätt stötta en kvinna som utsatts för sexuellt våld krävs tillit mellan sjuksköterskor och kvinnan. Detta i sin tur kräver att sjuksköterskor arbetar personcentrerat, ser kvinnan i sin helhet och är lyhörd gentemot henne.
Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor på en akutmottagning efter att de utsatts för sexuellt våld.
Metod: I arbetet med denna litteraturstudie har material från kvalitativa artiklar redovisats.
Analysen är gjord enligt Fribergs dataanalys.
Resultat: Studien resulterade i tre huvudteman vilka var inverkan på egen psykisk hälsa, vara kvinnans advokat samt se sin roll som betydelsefull. De följs av subteman som beskriver varje huvudtema mer ingående.
Slutsats: Det är en utmaning att vårda kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Kvinnorna kan känna lidande och behöver stöttning av sjuksköterskor. Sjuksköterskor påverkas av mötet och behöver känna sig trygga i sin roll för att ge ett gott bemötande. För att minska tabun kring sexuellt våld behöver ämnet lyftas mer.
Nyckelord: akutmottagning, kvinnor, sexuellt våld, sjuksköterska, upplevelse.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 3
Inledning 4
Bakgrund 4
Sexuellt våld 4
Vart vänder sig kvinnorna 5
Vårdandets betydelse 6
Kärnkompetens – Personcentrerad vård 7
Definition av upplevelse 8
Teoretisk referensram 9
Problemformulering 10
Syfte 11
Metod 11
Design 11
Urval 12
Datainsamling 12 Kvalitetsgranskning 13 Dataanalys 14
Etiska överväganden 15
Resultat 16
Inverkan på egen psykisk hälsa 17
Att känna oro för patienten 17
Att sympatin tar över 18
Att bli stressad till utbrändhet 19
Att egna minnen väcks 20
Att vara kvinnans advokat 21
Kommunikation med rättsväsendet 21
Kommunikation med socialtjänsten 22
Information och råd till kvinnan 22
Se sin roll som betydelsefull 22
Att ge ett gott bemötande 22
Att kunna se tecken/mönster 23
Att våga ställa frågan 23
Diskussion 24
Metoddiskussion 24 Resultatdiskussion 26 Slutsatser 28
Kliniska implikationer 29
Fortsatt forskning 29
Självständighet 29 Referenser 30
Bilaga 1 Databassökningar 34
Bilaga 2 Granskningsprotokoll 36
Bilaga 3 Artikelöversikt 11
4
Inledning
I dagens samhälle är våld mot kvinnor ett problem, inte minst det sexuella våldet. En av tio kvinnor uppger att de efter 18 års ålder har upplevt sexuellt våld någon gång och detta av en mer allvarlig grad. Det har då varit en våldssituation där gärningsmannen har försökt tvinga till sex, hotat och skadat kvinnan. De vanligaste fallen är män som utsätter sin partner för sexuellt våld och mindre vanligt är det med främmande män som ger sig på en okänd kvinna.
Det händer att de utsatta kvinnorna blir skuldsatta för det sexuella våldet, de kan bli beskyllda för att de druckit alkohol eller klätt sig på ett visst sätt (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2021A). Detta medför både psykiska och fysiska skador, mest vanligt är att de psykiska stressfaktorerna påverkar kvinnorna som mest. Det i sin tur medför att kvinnorna behöver sjukvård och riktar sig då mot en akutmottagning, där är det viktigt att sjukvården bidrar till en lättillgänglig vård samt att det känns som en trygg plats att vårdas på. Det är av stor vikt att sjuksköterskor känner sig trygga i sin yrkesroll och vågar ställa frågor kring sexuellt våld till kvinnorna som söker vård, detta för att kunna identifiera problemet och ge bästa möjliga omvårdnad (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2021B). Enligt Di Giacomo et al., (2016) finns det idag en brist på kunskap och utbildning inom ämnet sexuellt våld, för att får en bättre förståelse för de sexuellt utsatta kvinnorna krävs det ökad kunskap (Di Giacomo et al., 2016). För att kunna få en ökad kunskap kring hur sjuksköterskor upplever hur det är att vårda sexuellt utsatta kvinnor behövs en sammanställning av den senaste internationella forskningen.
Bakgrund
Sexuellt våld
Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (2021A) innebär sexuellt våld alla handlingar och kränkningar som har en sexuell ton. Sexuellt våld kan tolkas på flera sätt beroende på olika personer, det kan vara allt från trakasserier och förnedrande ord till våldtäkt. Det kan ske i nära relationer, av främmande människor men även digitalt (Nationellt centrum för
kvinnofrid, 2021A). Kvinnor som drabbas av sexuellt våld påverkas av det på olika sätt, det kan vara rent av fysiska skador efter våldet men även psykisk påverkan. Det kan leda till
5 olika typer av självskadebeteende och missbruk som gör att individens måendet försämras mer, detta är ofta något individen själv inte reflekterar över (Våld i nära relationer, 2021).
Under 2019 anmäldes cirka 23 200 sexuellt relaterade brott. Könsfördelningen av de som utsatts för sexuellt våld är en markant skillnad. 1,4 % av befolkningen är män som uppger att de har utsatts för sexuellt våld år 2019 jämfört med 9,4 % som är kvinnor, vilket visar att det är betydligt mer vanligt att kvinnor utsätts för sexuellt våld än män. Statistik visar att kvinnor mellan 16-45 är de som utsätts mest för sexuellt våld (Brottsförebyggande rådet, 2021).
En studie där cirka 600 kvinnor över 16 års ålder deltog visade att mer än hälften av fallen där kvinnorna blivit utsatta för sexuellt våld sker mellan kvinnan och en närstående man i hennes liv. Enbart 17 % av fallen var av en främmande gärningsman. Studien visade även att de kvinnor som utsatts för sexuellt våld av sin partner söker vård för det i ett senare skede.
Det sexuella våldet kan därmed pågå under en längre period innan kvinnan söker hjälp och berättar för någon. Däremot de kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld av en annan bekant eller en främling söker oftast vård för det direkt. Studien visar även att kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld av en partner generellt var äldre och de som utsattes för en
främmande gärningsman eller annan bekant var yngre (Du Mont et al., 2017).
Kvinnor som har erfarit någon typ av sexuellt våld drabbas många gånger av både fysiska och psykiska skador, beroende på det våld den utsatta upplevt så uppstår diverse fysiska skador, många gånger handlar det om skrapsår eller blåmärken. De sexuellt utsatta kvinnorna drabbas mer av psykiska skador som håller i sig även på längre sikt (Nationellt centrum för
kvinnofrid, 2021C).
Vart vänder sig kvinnorna
Oavsett på vilket sätt kvinnorna har påverkats av det sexuella våldet söker de sig många gånger till hälso- och sjukvården (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2021C). Enligt Elmqvist
& Frank (2015) är en akutmottagning en mottagning dit individer som upplever skada eller en akut sjukdom vänder sig. De som kommer till en akutmottagning har antingen tagit sig dit på eget initiativ, fått en remiss från en vårdcentral eller via telefonrådgivning. När individen anländer till akutmottagningen möts den upp av ett team som i de flesta fall består av
6 sjuksköterskor, undersköterskor samt läkare som har diverse specialistinriktningar. Teamet bedömer då patientens tillstånd för att kunna utföra bästa möjliga vård för patienten
(Elmqvist & Frank, 2015). Kvinnor som utsatts för sexuellt våld kan söka sig till en akutmottagning antingen på eget initiativ efter händelsen då de upplever att skador har uppstått eller att de helt enkelt är i behov av stöttning och vård efter de blivit utsatta. De kan också komma till akutmottagningen på en vårdcentrals initiativ som då gör bedömningen att det krävs ytterligare vård och undersökning på akutmottagningen. Kvinnorna kan också via telefonrådgivning hänvisas till akutmottagningen.
Vårdandets betydelse
Hälso- och sjukvårdslagen säger att det ska finnas tydliga riktlinjer och rutiner för att erbjuda en lättillgänglig vård för de utsatta kvinnorna. För att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda en god omvårdnad för dem drabbade kvinnorna krävs det att vårdgivaren har rätt kunskap och kompetens när det kommer till att ställa rätt frågor i rätt tid för att upptäcka eventuellt våld som drabbat kvinnor (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2021C).
Kvinnor som utsatts för sexuellt våld kan komma att hamna i en polisutredning om de själva väljer att anmäla. Vilket medför att sjuksköterskor behöver ha en större kunskap inom juridik och hur eventuella bevismaterial ska behandlas (Di Giacomo et al., 2016). Chandramani et al., (2020) styrker detta genom att skriva att vid undersökningar av kvinnorna är det viktigt för sjuksköterskor att veta vad de ska fokusera på för att få fram rätt bevismaterial, samt att ha koll på vilka frågor som bör ställas (Chandramani et al., 2020).
Ett professionellt bemötande från vårdpersonalen är av stor vikt för att kvinnor ska öppna upp sig om vad de blivit utsatta för. Det är viktigt att ge rätt information till kvinnorna som blivit utsatta, att stödja kvinnorna i hur dem kan få hjälp och bearbeta de konsekvenser som uppstått efter det sexuella våldet. Viktigt är också att respektera kvinnornas integritet, att stötta dem genom att bidra med trygghet och att de inte behöver flytta runt mellan olika avdelningar när det har skapats tillit mellan vårdgivare och kvinnorna (World Health Organization, 2004).
José dos Reis et al., (2010) skriver att efter kvinnorna utsatts för sexuellt våld uppstår inte bara fysiska skador utan framför allt påverkas kvinnornas psykiska mående som kan bli
7 långvarigt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor har den kunskap som krävs för att kunna stötta kvinnorna på bästa sätt. Sjuksköterskor behöver också ta sig tid för kvinnorna för att de ska känna sig sedda och införstådda med den information som ges. Studien visar att
bemötandet blev bättre under nattetid än dagtid och att kvinnorna då kände sig mer
införstådda i situationen och vad som gäller framöver. Att vårdens kvalité upplevs bättre på natten jämfört med dagen kan förklaras genom att sjuksköterskor på natten många gånger har mer tid att förbereda ett bra samtal tillsammans med kvinnorna samt att sjuksköterskor på natten i vissa fall har mer erfarenhet när det kommer till ämnet sexuellt våld (José dos Reis et al., 2010).
Kärnkompetens – Personcentrerad vård
McCance & McCormack (2013) berättar om personcentrerad vård som är en kärnkompetens som sjuksköterskor ska arbeta efter. Den bygger på fyra grundstenar: vara på plats, vara i en social värld, vara i relation och vara med sig själv. Begreppen bygger tillsammans upp hur den personcentrerade vården ska utföras. För sjuksköterskor innebär det att bygga en relation till patienten, att patienten känner att hen är delaktig i sin vård som även Robinson et al., (2008) bekräftar är en viktig del i omvårdnaden då studier har visat att personcentrerad vård ger positiva effekter i hur delaktig patienten är i sin vård (Robinson et al., 2008). Patientens egna värderingar och livssyn ska värdesättas då det tillför respekt och visar vem personen är.
Sjuksköterskor har ett ansvar att skapa sig en bild av hur patienten är som person och vilka värderingar hen har för att skapa bästa möjliga relation och därmed också ge den bästa omvårdnaden. Att utföra en god omvårdnad handlar inte enbart om att ge en god klinisk vård utan framför allt om att omhänderta och vårda patienten med medkännande och vänlighet.
Trots att personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser brister den
personcentrerade vården på många akutsjukhus, det är därför viktigt att hela tiden arbeta för bättre attityder, relationer och beteenden för att på så vis minska lidandet för patienten (McCance & McCormack, 2013).
Enligt Kristensson Uggla (2015) handlar personcentrerad vård om att vårdgivaren bygger upp ett partnerskap tillsammans med patienten. Vårdgivaren ska vara medveten om
sjukdomstillstånden men utgå från patientens erfarenhet av den situation den befinner sig i. På detta sätt blir det enklare för vårdgivaren att skapa en helhetsbild och att skapa en vårdplan som blir optimal för patienten. Det partnerskap som skapas individerna emellan
8 handlar alltså om att dela förståelse, vårdgivaren tar del av patientens berättelse och tankar och patienten tar del av de symtom och tecken som vårdgivaren har kunskap kring, detta bidrar till att en diskussion kring hur vården ska utformas kan skapas. Robinson et al., (2008) berättar vidare om de goda effekterna som kommer till följd av att vårdgivare arbetar
personcentrerat, dessa innefattar att kommunikationen gynnas samt att relationen mellan vårdgivare och patient förstärks (Robinson et al., 2008). Det finns ett talesätt som handlar om hur patienten är expert på sin egen kropp, vilket i de flesta fall stämmer men som i praktiken inte skulle fungera för att utforma en omvårdnadsplan när en individ söker vård. Det krävs därför som tidigare nämnt ett partnerskap mellan patient och vårdgivare, att en balans mellan de olika professionerna och patienten utformas där de alla samarbetar mot samma mål. Att arbeta personcentrerat har bidragit till att öka patientens livskvalité, förbättra sjukvårdens ekonomi, minska vårdtiden samt att medborgarna fått en ökad respekt för vården
(Kristensson Uggla, 2015).
Kärnkompetensen personcentrerad vård har valts till studien för att det är en viktig del i omvårdnaden för kvinnor som utsatts för sexuellt våld. För att skapa en relation till kvinnorna så de känner sig trygga och sedda samt att de blir tagna på allvar krävs en personcentrerad vård. Det är viktigt att se hela kvinnorna och deras känslor och inte bara det tragiska dem utsatts för. Att förstå kvinnorna samt att lyssna och ta dem på allvar blir extra viktigt då kvinnornas integritet har kränkts och en stor del av deras egen vilja har tagits ifrån dem i samband med det våld de utsatts för. Att stå upp för kvinnorna och föra deras talan vidare blir därför viktigt för att kvinnorna ska känna sig sedda och respekterade.
Definition av upplevelse
Ordet upplevelse kan beskrivas som en händelse som en individ är med om, en händelse som får individen att tänka och känna saker. Det är något som en individ tar in och som sedan påverkar dennes sätt att vara (Egidius, 2021). Definitionen av sjuksköterskors upplevelse i denna studie är hur sjuksköterskor känner och tänker under en viss situation som kan uppstå på arbetsplatsen. Om sjuksköterskor känner att det finns tillräckligt med kunskap för att kunna utföra arbetet på ett så bra sätt som möjligt.
9
Teoretisk referensram
Katie Erikssons (2015) vårdteori innefattar en helhetsbild på individen i vården. Teorin är baserad på existentiella grundtankar. Grunden är en tro på gud men den måste inte baseras på den kristna religionen, det kan vara en tro på vad som helst, till exempel en tro på hopp.
Eriksson (2015) menar att människan har en själ och en kropp, i en vårdsituation är
det viktigt att komma ihåg att människan inte bara har ett yttre, det inre spelar lika stor roll.
Begreppet hälsa definieras som en helhet, alltså ska kroppen vara frisk men samtidigt kräver det att individen uttrycker ett välbefinnande. Människan ska ses som en helhet och vårdandet ska rikta sig både mot det inre och yttre. Eriksson (2015) tror på att för att uppnå ett
välbefinnande så krävs det att man tillhör något, såsom att känna sig medverkande i en familj, ha vänner och bekanta samt inte känna sig ensam. Grundpunkterna i teorin är: att vårda är att dela, vårdandet inbegriper ursprungligen hela människan med kropp, själ och ande, vårdandet har ett hälsofrämjande syfte samt att vårda är att ansa, leka och lära (Eriksson, 2015).
Teorin innefattar även begreppen lidande och medlidande. Det framkommer att lidande är en del av livet och att alla individer kommer att känna det på ett eller annat sätt någon gång under livet. Lidande behöver nödvändigtvis inte vara ont, det kan även vara åt det goda hållet.
Det finns tre olika lidanden inom vården i Erikssons (2005) teori, vilka är, sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Sjukdomslidande uppstår när en individ har en diagnos eller sjukdom som enligt individen medför ett lidande, detta lidande kan visa sig i form av smärta men också i form av ett minskat välbefinnande. Livslidande innefattar ett lidande kring individens liv och verklighetsuppfattning, detta kan kopplas till att vara människa och leva med andra människor och svårigheter kring det. Vårdlidande uppstår vid dåliga
vårdsituationer eller utebliven vård, det kan uppstå om vårdgivaren ger ett dåligt bemötande, har fördomar eller visar sig sitta i en maktposition. Medlidande menar Eriksson (2005) att människor har ett lidande för en annan människa i vissa situationer, att människor visar att de vill lindra den andra personens smärta eller icke välbefinnande. Som vårdpersonal kan man lindra patientens smärta genom att trösta och prata (Eriksson, 2005).
Sjuksköterskor bör se hela kvinnorna de vårdar. Att förstå kvinnornas upplevelse och känslor kring det som hänt är av stor vikt för att kunna vårda på bästa sätt. För att de sexuellt utsatta kvinnorna ska uppleva ett välbefinnande är det viktigt att de känner sig som en del i något och inte känner sig ensamma. Det är därför viktigt att sjuksköterskor involverar de sexuellt
10 utsatta kvinnorna i sin egen vård, att utgå från deras känslor och därefter anpassa vården. Att inte känna sig ensam är ytterst viktigt när det kommer till kvinnor som har utstått sexuellt våld, de kan behöva extra trygghet från sjuksköterskor som då kan se till att vara extra tydliga i att informera och inte lämna deras sida om de har behov av det.
Livslidande kan kvinnor som varit med om sexuellt våld uppleva genom att de kan ha svårt att anpassa sig till sitt liv efter händelsen, att våga lita på människor och inte känna rädsla.
Sexuellt våld kan också leda till att kvinnor upplever problematik när det kommer till sitt sexuella liv med eventuell partner samt hur de handskas med känslor kring detta.
Ett vårdlidande kan uppstå om de sexuellt utsatta kvinnorna inte får det bemötandet de förtjänar, att exempelvis sjuksköterskor har fördomar vilket kvinnorna känner av och därmed inte upplever trygghet eller att de blir förstådda. Medlidande kan kopplas till sjuksköterskor som upplever ett medlidande gentemot kvinnorna som utsatts för sexuellt våld, detta är ett positivt lidande då sjuksköterskor känner för de sexuellt utsatta kvinnorna som då känner sig sedda och förstådda. Att sjuksköterskor har ett medlidande för kvinnorna är lika viktigt som att bedriva en god omvårdnad. Att vara lyhörd för kvinnornas känslor och upplevelse samt se deras behov och trösta när det behövs.
Problemformulering
Sexuellt våld mot kvinnor är ett omfattande problem i dagens samhälle (Brottsförebyggande rådet, 2021). Den första kontakten med sjukvården är vanligtvis via en akutmottagning (Elmqvist & Frank, 2015), därav kommer sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning möta kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld.
Kvinnor som drabbats av sexuellt våld kan många gånger uppleva psykiska påfrestningar, de kan känna skuld och skam över den traumatiska händelsen (Våld i nära relationer, 2021). I och med detta upplever kvinnorna ett lidande, vilket Eriksson (2005) beskriver kan visa sig på olika sätt. Ett lidande kan en individ uppleva flera gånger i livet, inte minst efter ett trauma. Individerna kan ha svårt att anpassa sig efter händelsen som ger ett lidande och kan ha svårt att lita på andra individer. Sjuksköterskor kan lindra lidandet genom att trösta och prata (Eriksson, 2005). Kvinnorna som har utsatts för sexuellt våld behöver känna sig trygga och få ett gott bemötande. Det är viktigt att bygga upp ett partnerskap och involvera
11 kvinnorna i sin vård. Enligt Kristensson Uggla (2015) är just partnerskapet och att se hela kvinnan viktigt i mötet. Sjuksköterskor ska utgå från kvinnans upplevelse och skapa vården utefter hennes erfarenheter och behov. Genom att göra detta bildas en personcentrerad vård och bemötandet blir bättre (Kristensson Uggla, 2015).
Chandramani et al., (2020) belyser att det finns en okunskap kring sexuellt våld inom vården.
Flertalet sjuksköterskor upplever att det inte finns tillräckligt med kunskap för att kunna ge rätt slags omvårdnad till de sexuellt utsatta kvinnorna. Okunskapen leder till en osäkerhet hos sjuksköterskor som i sin tur leder till ett sämre bemötande (Chandramani et al., 2020). Även Di Giacomo et al., (2016) styrker att det finns okunskap inom vården kring sexuellt våld.
Okunskapen kan leda till att sjuksköterskor har förutfattade meningar och ämnet blir
tabubelagt, vilket leder till att frågor inte vågar ställas och det pratas för lite kring det sexuella våldet mot kvinnor (Di Giacomo et al., 2016). Många kvinnor avstår från att ta kontakt med vården efter att de utsatts för sexuellt våld. Detta för att sjukvårdens bemötande kan upplevas kränkande och kvinnorna känner sig ifrågasatta (Campbell, 2005).
För att få en ökad förståelse över hur sjuksköterskor upplever att vårda kvinnor som har utsatts för sexuellt våld så behövs en sammanställning av den senaste internationella forskningen. Resultatet kan i sin tur ge vägledning om behov av förbättringsarbete.
Syfte
Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor på en akutmottagning efter att de utsatts för sexuellt våld.
Metod
Design
Studien som har gjorts är en litteraturstudie som baserades på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Enligt Kristensson (2017) innefattar en litteraturstudie tidigare gjord forskning som samlas och sammanställs i ett nytt arbete för att få en helhetsbild över en forskningsfråga.
Studien blir pålitlig då den framställs av redan granskat material (Kristensson, 2017). Då
12 denna studie har som syfte att belysa sjuksköterskors upplevelse så ska de vetenskapliga artiklarna vara av kvalitativ metod då Kristensson (2017) menar att studier som ska undersöka en upplevelse använder sig av kvalitativ metod genom att göra intervjuer eller liknande (Kristensson, 2017). Analysmetoden som använts i studien är Fribergs (2017) analysmetod för en allmän litteraturöversikt.
Urval
Inklusionskriterier innebär kriterier för vem, vilka och vad som ska finnas med i studien för att syftet ska kunna besvaras (Kristensson, 2017). De inklusionskriterier som valdes var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2005–2021, peer reviewed, engelskt språk och ett abstrakt skulle finnas med. Exklusionskriterier som valdes var patienter under 18 år.
Anledningen till varför det skulle vara kvinnor som var över 18 år var för att enligt
Brottsförebyggande rådet (2021) så har statistik visat att det är kvinnor som utsätts mest för sexuellt våld och att det är vuxna kvinnor.
Datainsamling
Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och CINAHL. PubMed valdes för att det är den största databasen inom hälso- och sjukvård. CINAHL valdes även den för att det är en stor databas inom området omvårdnad. En första bred sökning gjordes där sökord hittades via Svenska MeSH, sökorden som användes vad ‘’Sexual violence’’ ‘’Nurse’’ ‘’Emergency room’’, sökningen gjordes för att se hur mycket studier det finns kring ämnet. Nyckelbegrepp valdes sedan ut för och formulerades på olika vis för att få en så bred sökning som möjligt, nyckelbegreppen bestod av ’’Nurse’’, ’’Sexual abuse’’, ’’Female patient’’ och ’’Emergency department’’. De booleska sökoperatorerna OR och AND användes för att sätta ihop och skapa olika block (Kristensson, 2017).
Sökningarna startades i PubMed. ’’Nurse’’ OR ’’Nursing care’’ gav 897 807 träffar, ’’Sexual violence women’’ OR ’’Sexual abuse’’ OR ’’Sexual assault’’ OR ’’Rape’’ OR ’’Rape
victim’’ gav 50 111 träffar, ’’Health professionals’’ OR ’’Nurse’’ gav 980 879 träffar,
’’Women’’ OR ’’Female patient’’ gav 2 584 254 träffar, ’’Emergency department’’ OR
’’Emergency room’’ gav 242 881 träffar. Dessa sökningar bildade fem stycken block som sedan sattes ihop med AND och gav då 70 stycken träffar. Det första urvalet gjordes efter att
13 samtliga titlar lästes, 54 stycken artiklar exkluderas då. 16 stycken abstrakt lästes och efter det gjordes urval nummer två utefter inklusionskriterierna i denna studie, det resulterade i att två stycken artiklar inkluderades och lästes i sin helhet, se bilaga 1 för tabell av
databassökningar.
Motsvarande sökning gjordes i CINAHL. ’’Nurse’’ OR ’’Nursing care’’ gav 70 275 träffar,
’’Sexual violence women’’ OR ’’Sexual abuse’’ OR ’’Sexual assault’’ OR ’’Rape’’ OR
’’Rape victim’’ gav 4 716 träffar, ’’Health professionals’’ OR ’’Nurse’’ gav 64 892 träffar,
’’Women’’ OR ’’Female patient’’ gav 84 186 träffar, ’’Emergency department’’ OR
’’Emergency room’’ gav 8 641 träffar. De fem blocken sattes ihop med AND och gav då fem stycken träffar. Det första urvalet gjordes efter att samtliga titlar lästes, ingen artikel
exkluderades och samtliga fem artiklars abstrakt lästes. Urval nummer två gjordes efter att ha läst abstrakten och då valdes en artikel att inkluderas och läsas i sin helhet, se bilaga 1 för tabell av databassökningen.
Ytterligare en sökning gjordes i ett senare skede för att få fram fler artiklar. Sökningen gjordes i PubMed, samma Mesh och Hedings som tidigare inkluderades. Även orden
‘’Experience’’, ‘’Nurse Experience’’, ‘’Attitude’’ och ‘’Nurse Attitude’’ lades till. Detta resulterade i ytterligare tre stycken artiklar som lästes i sin helhet. Se bilaga 1,
databassökningar.
Kvalitetsgranskning
För att avgränsa antalet artiklar som var med resultatet görs en granskning av samtliga artiklar. Granskningen görs med hjälp av en mall som innehåller ett antal frågor för att besvara artiklarnas kvalitet och tillförlitlighet. Det är av stor vikt att kvalitetsgranska
artiklarna för att säkerställa en hög kvalitet och få ett trovärdigt resultat (Kristensson, 2017).
Totalt granskades sex stycken kvalitativa artiklar, fem stycken från PubMed och en från CINAHL. Samtliga artiklar lästes i fulltext och granskades med hjälp av en mall presenterad av Willman, Soltz, & Bahtsevani (2011) som är reviderad av Institutionen för hälsa vid Blekinge Tekniska Högskola, se bilaga 2, granskingsprotokoll. Granskningsmallen innehöll en rad frågor som skulle besvaras för att få fram kvaliteten och trovärdigheten i artiklarna.
Frågorna kunde besvaras med ja, nej eller vet ej. Varje ‘’ja’’ gav ett poäng. När frågorna
14 besvarats så räknades procentsatsen ut. 70-79 % räknades som medel och 80-100 % räknades som hög kvalitet, allt under 70 % räknades därmed som låg kvalitet. Fem stycken artiklar var av hög kvalitet och en av medel. Detta resulterade i att sex stycken kvalitativa artiklar
inkluderades, se bilaga 3, artikelöversikt.
Dataanalys
Figur 1: Dataanalysens steg
Dataanalysen är gjord utifrån Fribergs (2017) analysmetod som innebär att en analys görs i fyra steg, detta för att skapa en helhet av de vetenskapliga artiklar som sökts fram samt att höja trovärdigheten i dessa. Det första steget innebär att skapa en förståelse för studien genom att läsa framför allt det resultat som presenteras i de olika studierna (Friberg, 2017).
För att få en större förståelse för de valda artiklarna så lästes varje artikels resultat ett flertal gånger för att förstå helheten. Artiklarna har främst lästs på originalspråket engelska, men de ord som var svåra att förstå översattes till svenska i ett lexikon för att enklare få en
förståelse.
Vidare skriver Friberg (2017) att det andra steget i analysen handlar om att författarna ska analysera hur varje artikel är uppbyggd, alltså vilken struktur den har. Artiklarna är många gånger uppbyggda på olika sätt, författarna kan därför skriva upp exempelvis en studies syfte, metod och resultat i en tabell för att på så vis få en tydligare bild av vad det är som ska
analyseras (Friberg, 2017). I det andra steget i analysen så har studiernas titel, syfte, metod samt urval lästs och sedan sammanställts. Sammanställningarna som gjordes på olika håll har sedan jämförts för att på så vis få en helhet.
15
Det tredje steget i analysen beskriver Friberg (2017) att författarna ska jämföra de olika studierna med varandra, alltså vilka likheter eller skillnader som finns mellan dem och att göra en sammanfattning av dessa. (Friberg, 2017). Likheter eller de skillnader som fanns i dem olika studierna identifierades och diskuterades för att kunna jämföra och få en klar och samlad bild av de olika artiklarna. Stödord från alla artiklar skrevs ned och jämfördes.
Vidare berättar Friberg (2017) att det fjärde sista steget i analysen innebär att göra en
sammanställning av den information som hittills tagits fram. Genom att författarna i det tredje steget jämfört studier och identifierat de skillnader eller likheter som finns så sorteras dessa sedan i enskilda kategorier (Friberg, 2017). De stödord som samlats in sammanställdes och med hjälp av dessa skapades relevanta teman samt subteman för att kunna sammanfatta all den forskning som tagits fram. Tre stycken teman med tillhörande subteman valdes.
Etiska överväganden
Ett etisk övervägande innebär att all forskning som genomförs ska utgå från ett etiskt förhållningssätt, detta innebär att de personer som deltar i studien ska behandlas på ett värdefullt sätt där integritet respekteras. Personerna som utför forskningen ska värna om deltagarnas välbefinnande samt att den information som samlas in behandlas på ett sätt som präglas av respekt (Kristensson, 2017). Det finns forskningsetiska koder som har tagits fram av Belmontrapporten som innefattar tre grundprinciper som all forskning ska präglas av:
rättviseprincipen, göra-gott-principen samt respekt för personer (Belmontrapporten, 1979).
Som forskare är det också viktigt att se till att deltagarna ställer upp av fri vilja samt att de fyller i ett formulär där de ger sitt samtycke och att de har rätt till att när som helst kunna avbryta sin medverkan. När forskning ska genomföras ska forskarna beakta ett flertal etiska frågor för att kunna säkerställa att studien utformas efter respektfulla principer. För att enklare få en övergripande bild över vad de etiska övervägande innebär används fyra stycken principer: autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen.
Autonomiprincipen innebär bland annat att deltagarens självbestämmande ska beaktas, se till att medverkan är frivillig samt att deltagaren har rätt till all information som rör studien.
Nyttoprincipen handlar om att studien ska bidra med mer nytta än obehag och vara väl genomtänkt. Inte skada-principen förklaras på så sätt att studien ska genomföras på ett tryggt sätt för deltagaren, alltså att miljön där studien genomförs är säker när det kommer till både
16 psykiska och fysiska aspekter samt att lagar följs för att minimera risken för att deltagarens integritet kränks. Slutligen handlar rättviseprincipen om att alla deltagare ska behandlas rättvist och ha lika villkor (Kristensson, 2017). Även Kjellström (2017) styrker att individerna som är med i studien inte ska skadas, att de är med frivilligt, respekt mot individen och att all information kring studien ska ges till deltagarna (Kjellström, 2017)
I och med att denna studie utgick från sjuksköterskors upplevelse var det av största vikt att ett etiskt medvetande fanns med i de artiklar som inkluderades. Detta kontrollerades genom att en del artiklar redovisade att artikeln genomgått en etisk prövning samt att deltagarnas integritet har respekterats i studien. Alla artiklar som inkluderades i resultatet har ett etiskt medvetande och var peer reviewed. Artiklarna avslöjade inte någon deltagares identitet och på så vis var alla artiklarna trygga för deltagarna. I denna studie har ett etiskt förhållningssätt använts genom att det material som används har presenterats på ett respektfullt sätt. Citaten som användes i resultatet har inte förvrängts av respekt för deltagarna vilket gav studien ytterligare etiskt medvetande.
Resultat
Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning och vårdar kvinnor som utsatts för sexuellt våld upplevde olika känslor, såsom sympati, oro och stress. Känslorna kan ibland vara svåra att hantera och påverkar sjuksköterskors privatliv. Sjuksköterskor upplevde att det fanns brister i kommunikationen mellan sjuksköterskor och andra instanser. Sjuksköterskor upplevde även sin roll som betydelsefull i mötet med de sexuellt utsatta kvinnorna.
Figur 2: Översiktstabell teman och subteman.
17
Inverkan på egen psykisk hälsa
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor på en akutmottagning efter att de har utsatts för sexuellt våld är att det inverkar på deras egen psykiska hälsa genom att de känner oro för kvinnan, att sympatin tar över och att de blir stressade till utbrändhet.
Att känna oro för patienten
Maier (2011) skriver att flertalet sjuksköterskor upplevde en stor oro för kvinnan, både under mötet med henne men framförallt när kvinnan gick vidare från akutmottagningen. Häggblom
& Möller (2006) skriver också att sjuksköterskor ibland upplevde en oro om kvinnan de vårdade skulle överleva natten när de återvände till sin bostad som de delar med sin förövare (Häggblom & Möller, 2006). Det fanns ingen standardiserad uppföljning men sjuksköterskor önskade att det skulle finnas det för att se att kvinnan mår bättre och att hon fick den hjälp som behövdes. De flesta sjuksköterskor upplevde att det är mer jobbigt och upplevde mer oro ju yngre den utsatta kvinnan var. De beskrev att oron grundar sig i att de inte visste om kvinnan skulle få rätt stöd för att kunna hantera alla känslor som sexuellt våld innefattar. Men även en oro kring de kvinnor som utsätts för sexuellt våld av en i deras närhet, att kvinnorna kommer att utsättas för det igen och inte få hjälp att ta sig ifrån den relationen.
Sjuksköterskor menade att oron hade kunnat minska om de fick en uppföljning och veta att kvinnorna är okej (Maier, 2011).
Van der Wach (2013) berättar även att det inte bara var negativa känslor som kom till uttryck.
Sjuksköterskor berättade att de positiva känslor som de upplevde när de fick veta att den sexuellt utsatta kvinnan hade fått den hjälp hon behövde vägde upp de negativa känslor som annars upplevdes (Van der Wach, 2013).
We don’t have any aftercare for the victim and that concerns me. I like to have follow-up care with the victim.
I would like for them to return to see how they´re doing , to see if they need any emotional support (Maier, 2011, s. 166)
18 Att sympatin tar över
Enligt Maier (2011) beskrev sjuksköterskor att de vid vårdandet av sexuellt utsatta kvinnor upplevde en rad olika känslor som var svåra att hantera. Känslor av sorg, frustration och hjälplöshet är några av de känslor som de upplevde. Ofta fick de detaljerade beskrivningar om överfallet och händelsen som kvinnan hade varit med om, detta medförde att
sjuksköterskor upplevde medkänsla och förståelse för vad som hade skett och tyckte synd om kvinnan (Maier, 2011). Sjuksköterskor beskrev att de kunde sätta sig in i kvinnans situation och känna deras maktlöshet och känsla av förnedring när de fått beskrivningar av det sexuella våldet. Detta medförde även att sjuksköterskor kände en stor ilska och ett hat mot förövarna (Van der Wath, 2013). Många sjuksköterskor upplevde sömnsvårigheter och en annorlunda livssyn efter att de har vårdat dem sexuellt utsatta kvinnorna (Maier, 2011), vilket också beskrivs av Häggblom & Möller (2006) som beskriver att sjuksköterskor upplevde att de inte längre förvånades av hemskheter som händer i världen efter att de har fått ta del av de utsatta kvinnornas berättelser, en sjuksköterska berättade att hon skadade gärningsmännen i sina drömmar (Häggblom & Möller, 2006).
Yes, in a group of eight patients [in a psychiatric clinic], six had been sexually mistreated. So it turned out that I felt that somehow my belief in humanity was split. I even dreamed that I
shot the men from their feet up to their heads (Häggblom & Möller, 2006, s. 1080)
Maier (2011) beskriver att några sjuksköterskor upplevde att det är svårt att släppa tankarna på de sexuellt utsatta kvinnorna när de lämnar arbetet och tog på så vis med sig arbetet hem vilket påverkade deras privatliv. Vilket bekräftas av Van der Wach (2013) som skriver att sjuksköterskor upplevde en stor oro och sorg för kvinnorna att det påverkade deras egen familj som då inte längre fick den uppmärksamhet de tidigare fått. Påverkan på
sjuksköterskors familj är något som kändes tufft för sjuksköterskorna (Van der Wach, 2013).
De upplevde en rädsla för deras egen skull och blev mer beskyddande mot deras familj när de såg och hörde alla kvinnors berättelser. Sjuksköterskor kunde undvika platser de vet är farliga och började anpassa deras liv efter alla erfarenheter de hade fått från arbetet och mötet med de sexuellt utsatta kvinnorna (Maier, 2011).
Sjuksköterskor berättade även att det var viktigt att hantera dessa känslor på det sätt som passade dem själva. Ett viktigt steg för att kunna möta och vårda nästa utsatta kvinna som
19 kommer till akutmottagningen är just att kunna hantera och bearbeta känslorna. Vissa av sjuksköterskorna tog hjälp av sin familj och pratade med dem, andra tog kontakt med andra sjuksköterskor i samma position, några med hjälp av aktiviteter som fick dem att slappna av och några valde att samlas och prata i grupp där alla i gruppen delade samma erfarenheter. De beskrev att genom att få ut sina känslor och tankar så kunde de lättare hantera de känslor som uppstått och orkade med arbetet ytterligare en dag (Maier, 2011).
Att bli stressad till utbrändhet
Maier (2011) beskriver att flera sjuksköterskor upplevde en stor stress när de vårdar de sexuellt utsatta kvinnorna. En stress vid bemötandet för att det är ett känsligt ämne men även en stress då viljan är så stor att hjälpa dessa kvinnliga offer, specifikt de unga kvinnorna. På grund av att viljan är stor medförde det att sjuksköterskor hade svårt att tacka nej till
extrapass på jobbet då de ville hjälpa till så mycket som möjligt. Vilket gjorde att många sjuksköterskor arbetade mycket mer än vad de skulle och det blev en inre stress som i vissa fall har lett till att sjuksköterskor hade gått in i väggen. Vidare berättar Häggblom & Möller (2006) att många sjuksköterskor upplevde en stress på grund av att de kände sig ensamma i vårdandet, de fick inte den support de var i behov av för att kunna ge en god omvårdnad till den utsatta kvinnan. Sjuksköterskor upplevde också att det var stressfullt att vårda kvinnorna samtidigt som de själva kämpade med sina egna känslor som uppstått i samband med
omvårdnaden av kvinnan, samt att stress uppstått för att sjuksköterskor upplevde att de hela tiden behövde agera professionellt (Häggblom & Möller, 2006).
Svårigheterna med att släppa arbetet och tankarna på de sexuellt utsatta kvinnorna när de kommer hem påverkade sjuksköterskors privatliv i stor utsträckning. Långt efter att de hade slutat vårda kvinnorna så tänkte de på hur det har gått för dem (Maier, 2011). Alla de känslor som sjuksköterskor gick igenom påverkade deras privatliv och många sjuksköterskor tyckte att det kändes jobbigt. Deras familj fick bevittna deras sorg och fick inte alltid se de glada personerna bakom sjuksköterskorna (Van der Wath, 2013). De sjuksköterskor som hade blivit utbrända beskrev att de blev det på grund av många timmars arbetstid, för lite stöttning, unga offer och den stora viljan att hjälpa (Maier, 2011).
Myself and another woman were there all the time.
I got burnt out from that. I would get called in when
20 I wasn’t on call. They would call me at 3 am and I would have to
be at work at 6:45 the next morning (Maier, 2011, s. 167).
Sjuksköterskor som vårdade de sexuellt utsatta kvinnorna upplevde flera gånger att känslorna kunde leda till depressiva perioder. Flertalet sjuksköterskor beskrev hur de många gånger hade börjat gråta av att enbart se kvinnan och även efter vårdandet fått gå iväg och gråta i ett enskilt rum. Sorgen, förtvivlan, ilskan och andra samlade känslor menade dem blev en inre stress vilket i vissa fall ledde till depressioner och utbrändhet (Van der Wath, 2013).
Sjuksköterskor som hade en utbildning inom sexuellt våld kände att de bar ett större ansvar på sina axlar. De upplevde att de var tvungna att arbeta även när de var lediga då de hade en större kompetens än sina kollegor (Maier, 2011).
Att egna minnen väcks
Häggblom & Möller (2006) skriver att en del sjuksköterskor berättade att de själva varit utsatta för våld i sitt liv eller att de hade bevittnat sin egen förälder bli utsatt, dessa erfarenheter gjorde att sjuksköterskorna upplevde en frustration och ilska men också en envishet som gynnade den utsatta kvinnan som sjuksköterskorna vårdade, envisheten om att kvinnan skulle få den hjälp hon behövde. Sjuksköterskor som själva upplevt sexuellt våld och som inte fått den hjälp hon varit i behov av var extra noggrann med att den sexuellt utsatta kvinnan skulle få hjälp då sjuksköterskorna var medvetna om de konsekvenser som annars kunde tillkomma senare i livet (Häggblom & Möller, 2006). Van der Wath (2013) skriver om en sjuksköterska som berättade om en upplevelse hon var med om i sin barndom där hon nästan utsattes för en fullbordad våldtäkt men lyckades fly. Detta var en upplevelse som sjuksköterskan själv kände skuld för och inte hade bearbetat. När sjuksköterskan sedan skulle vårda andra kvinnor som hade utsatts för sexuellt våld kände hon en medkänsla gentemot dessa kvinnor. Hon fick funderingar kring om den utsatta kvinnan kände att det var hennes fel och om hon fick den stöttning som hon behövde från hennes familj. Sjuksköterskan upplevde mötet med de utsatta kvinnorna som jobbigt i och med hennes egen erfarenhet av sexuellt våld (Van der Wath, 2013).
De sjuksköterskor som själva upplevt sexuellt våld beskrev att det kunde innebära ett trauma att vårda de sexuellt utsatta kvinnorna, på grund av att det väckte minnen kring deras egna
21 erfarenheter och medförde att svåra känslor behövde hanteras. Sjuksköterskor upplevde att det kan innebära ett hinder i vårdandet och att det blev svårt att tänka bort sina egna
erfarenheter (Maier, 2011).
Att vara kvinnans advokat
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor på en akutmottagning efter att de har utsatts för sexuellt våld är att de tar på sig rollen som kvinnans advokat i kommunikation med rättsväsende och socialtjänst liksom genom att ge kvinnan råd och stöd.
Kommunikation med rättsväsendet
Sjuksköterskor upplevde att samarbetet och kommunikationen mellan rättsväsendet och vården hade brister. Genom en bättre kommunikation hade bemötandet kunnat bli bättre och den utsatta kvinnans lidande hade minskat. Sjuksköterskor kunde även uppleva att de inte vågade ställa alla frågor med tanke på att de inte hade koll på vilka frågor polisen skulle ställa och ville därför inte riskera att förstöra något för polisens fortsatta arbete (Maier, 2012).
Sjuksköterskor upplevde att personer inom rättsväsendet förstörde den tillit och trygghet som de tillsammans med den sexuellt utsatta kvinnan hade byggt upp. Genom att ställa dömande frågor, vara oempatiska, inte tro på kvinnans historia, beskylla, rev upp känslor genom att be dem förklara händelsen ett flertal gånger till ett flertal personer. Vilket i sin tur ledde till att sjuksköterskor upplevde en påfrestning i vårdandet, sjuksköterskor behövde gång på gång bygga upp tilliten och tryggheten för patienten och det tog mycket tid (Maier, 2012).
They [the police] will try to push for that interview.
In order to the right thing they might be a little bit aggressive.
Sometimes in their quest to do right they are not sensitive to what the victim is going through emotionally or physically (Maier, 2012, s. 299).
Maier (2011) skriver att det idag är advokatens ansvar att ha en uppföljning med offret, flera sjuksköterskor önskade att det istället hade varit deras ansvar då de ansåg sig ha rätt
kompetens för sexuellt våld och hur kvinnorna bör bemötas. Sjuksköterskorna upplevde att advokaterna inte hade samma känslomässiga band med den sexuellt utsatta kvinnan som
22 sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna upplevde att det hade varit skönt att få en uppföljning (Maier 2011).
Kommunikation med socialtjänsten
Vidare beskriver Häggblom & Möller (2006) hur sjuksköterskor beskrev hur
kommunikationen mellan sjuksköterskor och socialtjänsten brast och att det är något som oroade sjuksköterskorna. Sjuksköterskor upplevde att de inte fick det gensvar från
socialtjänsten som de många gånger hade önskat för att kunna hjälpa den sexuellt utsatta kvinnan. Vilket bidrog till att sjuksköterskor upplevde en oro för kvinnan de vårdade, det uppstod tankar om huruvida kvinnan skulle eller kom att klara sig när hon lämnat sjukhuset och återvände till sitt hem (Häggblom & Möller, 2006).
Information och råd till kvinnan
Häggblom & Möller (2006) skriver att sjuksköterskor upplevde att de hade ett ansvar att ge tillräcklig och korrekt information till kvinnan om hur hon skulle gå tillväga efter besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskor kände sig även ansvariga för att ge rätt råd till kvinnan, i slutändan är det dock alltid kvinnans beslut om hur hon ska gå tillväga. Det sjuksköterskor upplevde var att de kunde berätta om de konsekvenser som kunde bli av de olika
valmöjligheterna (Häggblom & Möller, 2006). Sjuksköterskor skulle kunna ge rätt information och tips till dessa kvinnor för att de skulle kunna ta sig därifrån (Long &
Dowdell, 2017).
Se sin roll som betydelsefull
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor på en akutmottagning efter att de har utsatts för sexuellt våld är att de ser sin egen roll som betydelsefull i att ge ett gott bemötande, kunna se tecken och våga ställa frågan.
Att ge ett gott bemötande
Hinsliff-Smith (2017) belyser att sjuksköterskor upplevde att om de inte var säkra på sina egna känslor kring sexuellt våld så påverkade det bemötandet och stöttningen gentemot kvinnan. Vidare berättar Long & Dowdell (2017) att sjuksköterskor upplevde att de hade en
23 viktig roll när det kom till att bemöta de kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Ett bra
bemötande kunde leda till att kvinnan berättade mer och våldet hon utsatts för blev enklare att identifiera.
Van der Wath (2013) skriver att flertalet sjuksköterskor upplevde deras bemötande som dåligt emellanåt då mötet innehöll allt för mycket känslor och medkänsla för de utsatta kvinnorna.
De ville vara försiktiga och inte råka säga något till kvinnorna som kunde försämra deras mående och därav kunde de själva välja att ibland ta ett steg tillbaka. Van der Wath (2013) fortsatte även att beskriva att vissa sjuksköterskor även kunde uppleva att bemötandet blev bra just för att det var så mycket känslor inblandade. Det gjorde att kvinnorna upplevde att de var i trygga händer och att sjuksköterskorna var närvarande (Van der Wath, 2013).
Att kunna se tecken/mönster
Häggblom & Möller (2006) skriver att sjuksköterskor upplevde att kvinnor som utsatts för sexuellt våld inte alltid sökte för just det specifika våldet, många gånger återkom kvinnan till akutmottagningen för andra problem, såsom ont i foten, sömnsvårigheter eller liknande.
Kvinnan kunde visa upp ett kroppsspråk som var oroväckande, det kunde då handla om att kvinnan drog sig undan, kollade intensivt på sin telefon eller hade ett stressat uttryck. Det var därför viktigt för sjuksköterskor att se mönster och andra tecken som kunde avslöja det verkliga våldet som pågick i kvinnans liv. För att kunna identifiera det sexuella våld som kvinnan utsatts för krävdes kunskap, utbildning och erfarenhet (Häggblom & Möller, 2006).
Long & Dowdell (2017) skrev att sjuksköterskor hade som ansvar att identifiera sexuellt våld samt att stötta de sexuellt utsatta kvinnorna ifrån dessa situationer, det var av stor vikt att kunna identifiera det sexuellta våldet för att kunna ge ett gott bemötande (Long & Dowdell, 2017).
Att våga ställa frågan
Enligt Long & Dowdell (2017) upplevde sjuksköterskor att de kunde göra skillnad för de sexuellt utsatta kvinnor genom att ge dem ett bra bemötande och som Häggblom & Möller (2006) skriver berättade sjuksköterskor att de upplevde att det gjorde en stor skillnad för kvinnorna som utsatts när sjuksköterskor fick prata i enrum med kvinnan, det kunde ta ett tag innan kvinnan öppnade upp sig helt men sjuksköterskor upplevde att kvinnan kände mer
24 trygghet när hon fick sitta ensam med sjuksköterskorna. När sjuksköterskorna hade kunnat bygga upp förtroendet så upplevde dem att det var enklare att våga ställa frågor om sexuellt våld. Vidare berättar Long & Dowdell (2017) att sjuksköterskor upplevde att de hade ett stort ansvar för dessa kvinnor och att de gjorde en stor skillnad. När sjuksköterskor vågade ställa frågor kring sexuellt våld så upplevde de att det blev ett bra möte (Long & Dowdell, 2017).
Diskussion
Metoddiskussion
Studien är en litteraturstudie där det från början var tänkt att använda både kvantitativa och kvalitativa artiklar. En bit in i processens gång så kom författarna fram till att de kvantitativa artiklarna inte kunde besvara syftet som är att undersöka upplevelser. Efter det valdes de kvantitativa artiklarna att exkluderas och enbart de kvalitativa artiklarna bildade resultatet.
Enligt Kristensson (2017) så väljs en kvalitativ metod då en upplevelse av ett visst fenomen ska belysas. En litteraturstudie är ett bra val av studie när det inte går att välja en kvalitativ intervjustudie. En kvalitativ intervjustudie hade inte kunnat genomföras då det inte fanns tillräckligt med tid för detta. En litteraturstudie fungerar bra då en upplevelse skulle belysas (Kristensson, 2017). För att besvara syftet hade en kvalitativ intervjustudie kunnat göras men det fanns inte tillräckligt med kunskap för vetenskaplig metod och teori. För att utveckla resultatet ytterligare hade fler artiklar kunnat användas, detta kan ses som en svaghet i studien.
Inklusionskriterierna i studien innefattar att artiklarna ska vara peer reviewed, engelsk skrift, ett abstrakt, de ska vara publicerade mellan år 2005-2021 samt att patienterna som
sjuksköterskor vårdar ska vara av det kvinnliga könet och vara över 18 år.
Inklusionskriterierna har använts för att minimera felaktigheter i studien och avgränsa antalet artiklar vid databassökningar. Kristensson (2017) styrker att inklusionskriterier bör finnas med i arbetet för att avgränsa studien till en mindre population så att syftet kan besvaras (Kristensson, 2017). Från en början valdes tidsramen 2010-2021 för att studien skulle innehålla så aktuell forskning som möjligt. När de kvantitativa artiklarna senare valdes att exkluderas så behövdes nya sökningar för att få fram fler kvalitativa artiklar. Vilket resulterade i att tidsramen breddades till 2005-2021. I och med den breddade tidsramen så resulterar det i att det finns en risk att den mest aktuella forskningen skjuts undan men även
25 att det ger studien ett större perspektiv kring ämnet. Studien innefattar alla kvinnor över 18 år vilket är ett brett inklusionskriterie, detta ökar överförbarheten och trovärdigheten i studien.
Henricsson (2017) bekräftar att överförbarheten och trovärdigheten ökar vid val av ett bredare urval.
Databassökningarna skedde i PubMed och CINAHL för att dessa är de två största
databaserna inom omvårdnad (Kristensson, 2017). Det fanns ett begränsat antal artiklar inom det valda området och en svaghet i denna studie är att inte fler databassökningar gjordes.
Sökningar i flera databaser hade kunnat genomföras för att möjliggöra att fler artiklar hade kunnat hittas och ge ett bredare resultat. Kristensson (2017) belyser att det krävs mycket tid för att göra databassökningarna och få fram många artiklar (Kristensson, 2017). I och med att denna studie har genomförts under en begränsad period så kunde författarna inte lägga så mycket tid på sökningarna som önskat, vilken kan vara en svaghet i denna studie.
Vid kvalitetsgranskningen valdes en mall som är utformad av Willman, A., Stoltz, P., &
Bahtsevani, C. (2011). Författarna valde denna mall för att den var enkelt utformad och det var enkelt att presentera vilken kvalitet respektive artikel hade efter att granskningen var genomförd. Graderingen var låg, medel, hög och samtliga sex artiklar som granskades hade hög eller medel kvalitet vilket gjorde att de inkluderades i resultatet. Granskningen är utförd av båda författarna på samtliga artiklar vilket ger en högre trovärdighet. Kristensson (2017) skriver att författarna själva avgör vilka artiklar som ska finnas med i resultatet efter
kvalitetsgranskningen och att de artiklarna med högst relevans ska finnas med (Kristensson, 2017). Därför valde författarna att ta med samtliga artiklar för att alla hade ett relevant innehåll för att kunna besvara studiens syfte. I och med att en kvalitetsgranskningsmall användes samt att båda författarna valde att granska artiklarna på varsitt håll och sedan jämförde granskningarna så stärks reliabiliteten i studien. Henricsson (2017) styrker att reliabiliteten stärks när artiklarna granskas på två olika håll och jämförs.
Dataanalysen är gjord utifrån Friberg (2017). Denna valdes för att den är enkel att följa, det är fyra tydliga steg i processen och den passar en litteraturstudie. Styrkor i dataanalysen är att två stycken författare under hela processen har läst alla artiklar och gemensamt diskuterat dessa vilket resulterar i en högre trovärdighet i det som framkommit. En svaghet i analysen är att samtliga artiklar är skrivna på engelska, vilket har gjort att de har behövt tolkas av
författarna till denna studie som inte har engelska som modersmål vilket kan minska
26 trovärdigheten. Friberg (2017) skriver att dessa fyra analyssteg passar den allmänna
litteraturstudien (Friberg, 2017).
Genom hela processen har en handledare samt övriga skrivpar läst arbetet och kommit med konstruktiv kritik, vilket har medfört att arbetet har granskats under hela processen.
Författarna har varit öppna för kritik och utvecklat arbetet efter detta. Genom att flertalet individer har läst arbetet så ökar det trovärdigheten.
Överförbarhet innebär hur resultatet kan appliceras i en annan kontext (Mårtensson &
Fridlund, 2017). Studien kan vara överförbar på så vis att sjuksköterskor på en akutmottagning kan få en större förståelse i hur viktigt utbildning är för att ge en god omvårdnad till de utsatta kvinnorna.
Resultatdiskussion
Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor på en akutmottagning efter att de har utsatts för sexuellt våld. Tre centrala fynd som framkom i resultatet var att sjuksköterskor upplever att sympatin tar över, att kommunikationen med rättsväsendet brister samt att identifiera sexuellt våld genom att se tecken & mönster.
Sjuksköterskor upplevde en rad olika känslor såsom sorg, oro, frustration och ilska. Dessa känslor var ett resultat av att sjuksköterskor tog över kvinnornas känslor, sympatin tog över.
Det kan vara både positivt och negativt, positivt på så vis att sjuksköterskor får ett
medlidande för den sexuellt utsatta kvinnan och ett starkt band byggs därmed upp mellan sjuksköterskor och kvinnan. Eriksson (2005) styrker att individer kan i vissa situationer ha ett medlidande för andra individer, detta syftar på att lindra den andra individens smärta och icke välbefinnande. Individer kan lindra smärtan genom att trösta den andra individen och prata om känslor som uppstår (Eriksson, 2005). Medlidandet kan även visa sig negativt genom att sjuksköterskor tar med sig alla tankar och känslor hem och det påverkar sjuksköterskors privatliv. Vilket kan visa sig i sömnsvårigheter och depressioner. Om sjuksköterskor inte får tid att hantera sina känslor i privatlivet så kan detta i sin tur påverka omvårdnaden. Utan sömn så kommer sjuksköterskor till arbetet utan energi och det är då svårt att vårda nya utsatta kvinnor. Eriksson (2005) styrker även att individer kan känna ett livslidande. Lidande beskrivs som ett lidande kring individens liv och verklighetsuppfattning. Ett livslidande kan
27 upplevas genom att leva med andra människor och hantera känslor kring det (Eriksson, 2005). Livslidande är något som sjuksköterskor kan känna efter att ha vårdat sexuellt utsatta kvinnor. Genom att sjuksköterskor tog med sig arbetet och känslorna hem kunde de
känna obehag över att gå ensamma utomhus eller att inte vilja släppa iväg sina döttrar.
Känslorna kunde påverka sjuksköterskors familjer och sitt eget sätt att leva. Sjuksköterskor kunde också uppleva ett livslidande genom att inte få tillräckligt med sömn eller gå in i en depressiv fas på grund av alla känslor.
Alla sjuksköterskor har olika sätt att hantera dessa känslor som uppkommer. Resultatet visar att en del sjuksköterskor behöver stöttning genom att prata med likasinnade och en del vill gå en promenad. Det är av stor vikt att hantera känslorna för att kunna ge ett så bra bemötande som möjligt i vårdandet. World Health Organization (2004) belyser vikten av ett
professionellt bemötande av sjuksköterskor gentemot sexuellt utsatta kvinnor. Genom ett gott bemötande öppnar de sexuellt utsatta kvinnorna upp sig och en relation kan bildas. Van Patten & Bartone (2019) styrker vikten av att sjuksköterskor behöver debriefing av något slag för att kunna hantera jobbiga situationer som kan uppstå. De belyser att speciellt
nyexaminerade sjuksköterskor är i extra stort behov av att debriefing och hantera känslor som uppstår då de inte har lika mycket erfarenhet med sig. Med hjälp av debriefing så kan
sjuksköterskor komma tillbaka stark till arbetet även efter en jobbig händelse (Van Patten &
Bartone, 2019). Genom att sjuksköterskor skulle få mer hjälp och stöttning i att hantera alla känslor som medföljer när de vårdar de sexuellt utsatta kvinnorna så hade bemötandet och vårdandet kunnat bli bättre.
Det andra centrala fyndet som framkom i resultatet var att sjuksköterskor upplevde att kommunikationen med rättsväsendet var bristande. Sjuksköterskor upplevde att de inte har rätt kunskap kring vad polisen vill ha för bevismaterial inför en kommande utredning, därför är sjuksköterskor rädda för att förstöra eventuella bevismaterial. Vilket kan leda till att
sjuksköterskor istället väljer att backa och bemötandet blir då inte som önskat. Di Giacomo et al., (2016) styrker det genom att berätta vikten av kunskap gällande juridik och lagar kring sexuellt våld. De belyser även vikten av en god kommunikation mellan rättsväsendet och sjuksköterskor så att sjuksköterskor känner en större trygghet i att våga närma sig de utsatta kvinnorna, ställa rätt frågor och utföra olika undersökningar. Även Chandramani et al.,
(2020) lyfter att en bristande kommunikation mellan instanserna bidrar till ett sämre vårdande och bemötande. Det gör att sjuksköterskor inte vågar skapa den relation som krävs för att få
28 den sexuellt utsatta kvinnan att känna sig trygg samt att sjuksköterskor inte vågar undersöka eller närma sig kvinnan för att ej riskera att förstöra eventuella bevismaterial (Chandramani et al., 2020). En ökad kunskap kring juridik och lagar samt en bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och rättsväsendet hade kunnat förbättra bemötandet gentemot de sexuellt utsatta kvinnorna. Sjuksköterskor hade då vågat skapa sig en närmare relation med kvinnorna vilket bidrar till en större personcentrerad vård och ett bättre vårdande.
Det tredje centrala fyndet som framkom i resultatet var att sjuksköterskor upplevde att identifiera sexuellt våld genom att se tecken & mönster. Sjuksköterskor upplevde att flera kvinnor som kom till akutmottagningen sökte vård för annat än det specifika sexuella våldet.
De upplevde då att det är viktigt att kunna identifiera sexuellt våld och se tecken samt
mönster för att kunna hjälpa den utsatta kvinnan ändå. Ross et al., (2010) styrker vikten av att kunna se tecken och mönster på sexuellt våld. Några av de tecken som sjuksköterskan bör vara uppmärksam på är ångestproblematik, svårt för ögonkontakt samt svårt för beröring.
Sjuksköterskor menar att ju mer arbetslivserfarenhet de har, desto lättare blir det att kunna identifiera det sexuella våldet. Andra upplevde att sjuksköterskor behövde skapa en relation till kvinnan för att kunna identifiera sexuellt våld (Ross et al., 2010). Kristensson Uggla (2015); McCance & McCormack (2013) styrker detta genom att belysa vikten av personcentrerad vård. En personcentrerad vård skapar en tillit mellan sjuksköterska och patient. Detta leder till att en relation skapas och en större kommunikation är möjlig.
Relationen skapar en trygghet för patienten (Kristensson Uggla, 2015; McCance &
McCormack, 2013). Genom att sjuksköterskor arbetar personcentrerat så kan den sexuellt utsatta kvinnan känna sig trygg och vågar därmed öppna upp sig, det kan då bli enklare för sjuksköterskor att identifiera det sexuella våldet.
Slutsatser
Det är en utmaning att vårda kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Utmaningar som stärker sjuksköterskor men som även påverkar sjuksköterskor negativt i form av ilska och frustration över att inte kunna vårda på bästa möjliga sätt. Utsatthet för sexuellt våld kan både innebära livslidande och vårdlidande. Kvinnor som varit utsatta för sexuellt våld behöver ett
professionellt och personcentrerat bemötande i hälso- och sjukvården för att känna sig trygga och våga berätta vad de utsatts för. Sexuellt våld kan dock vara ett tabubelagt område vilket
29 kan bidra till att sjuksköterskor känner osäkerhet att prata om det. Studien visar att
sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor på en akutmottagning efter att de har utsatts för sexuellt våld är att det inverkar på deras egen psykiska hälsa samtidigt som de ser sin roll som betydelsefull och som kvinnans advokat. För att få en större kunskap kring det så är ett bra alternativ att ämnet lyfts redan under sjuksköterskeutbildningen, detta hade bidragit till att ämnet inte är främmande när sjuksköterskor stöter på det i arbetslivet.
Kliniska implikationer
Litteraturstudien ger ökad kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som varit utsatta för sexuellt våld. Den ger också en ökad förståelse för den betydelsefulla roll sjuksköterskor har i vården av dessa kvinnor, men också att det inverkar på sjuksköterskors egen psykiska hälsa. Detta visar på vikten av utbildning, stöd och yrkesmässig handledning.
Studien kan ge vägledning och ligga till grund för förbättringsarbete som syftar till att kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld ska få ett professionellt bemötande av trygga, kompetenta och välmående sjuksköterskor.
Fortsatt forskning
Under studiens gång har det framkommit att det var svårt att hitta forskning specifikt från sjuksköterskors perspektiv av det aktuella ämnet, vilket skulle kunna tyda på att det behövs mer forskning. Fortsatt forskning skulle kunna fokusera på huruvida avsaknad av diverse resurser påverkar omvårdnaden av en kvinna som utsatts för sexuellt våld. Sjuksköterskor behöver ett större stöd för att känna sig trygga i vårdandet. Fortsatt forskning skulle då kunna fokusera på riktlinjer som sjuksköterskor skulle kunna luta sig mot i vårdandet av de sexuellt utsatta kvinnorna. Exempel på forskning är att intervjua sjuksköterskor på en akutmottagning där de beskriver sina upplevelser av att vårda kvinnor som har utsatts för sexuellt våld.
Självständighet
Samtliga delar i arbetet, bakgrund, analys, resultat och diskussion, har utformats gemensamt av båda författarna. Databassökningarna gjordes individuellt men har kontrollerats av båda författarna och val av artiklar gjordes gemensamt. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades
30 individuellt av båda författarna och jämfördes för att öka trovärdigheten i arbetet. Under hela processen har författarna suttit gemensamt och diskuterat arbetet.
Referenser
31 Belmontrapport (18 april 1979). Ethical principles and guidelines for the protection of human subjects of research. https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read- the-belmont-report/index.html
Brottsförebyggande rådet (21 Januari 2021) Våldtäkt och sexualbrott.
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-sexualbrott.html Campbell R. (2005) What really happened? A validation study of rape survivors' help- seeking experiences with the legal and medical systems. Violence and victim 2005 Feb;20(1):55-68.
*Campbell, R., greeson, M. & Patterson, D. (2010). Defining the boundaries: How sexual assault nurse examiners (SANEs) balance patient care and law enforcement colloboration.
Journal of forensic nursing, 7 (2011), 17-26. DOI: 10.1111/j.1939.3938.2010.01091.x
Chandramani, A., Dussault, N., Parameswaran, R., Rodriguez, J., Novack, J., Ahn, J., Oyola, S. & Carter, K. (2020). A needs assessment and educational intervention adressing the care of sexual assault patients in the emergency department. Journalof Forensic Nursing, 16 (2), 73- 82. DOI: 10.1097/JFN.0000000000000290
Di Giacomo, P., Cavallo, A., Bagnasco, A-M., Sartini, M. & Sasso, L. (2016). Violence against women: knowledge, attitudes and beliefs of nurses and midwives.Journal of clinical nursing, 26, 2307-2316. DOI: 10.1111/jocn.13625
Du Mont, J., Woldeyohannes, M., Macdonald, S., Kosa, D., Turner, L., (2017). A comparison of intimate partner and other sexual assault survivors’ use of different types of specialized hospital-based violence services. BMC Womens Health. 17-59. DOI 10.1186/s12905-017- 0408-9
Egidius. Psykologiguiden. (2021) Upplevelse.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=Upplevelse
Elmqvist, C. & Frank C. (2015). Att vara patient på akutmottagning. I S. Almerud Österberg
& L. Nordgren (Red.), Akut vård ur ett patientperspektiv (s. 51-61). Studentlitteratur AB.
Eriksson, K. (2005). Den lidande människan. Liber. ISBN 91-47-05822-6
Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé (upplaga 2). Liber. ISBN 978-91-11-276-0
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141-151). Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (Andra upplagan s. 411-419). Studentlitteratur.
*Hinsliff-Smith, K. & McGarry, J. (2017). Understanding management and support for domestic violence and abuse within emergency departments: A systematic literature review from 2000-2015. Wiley Journal of clinical nursing, 26, 4013-4027. DOI:
10.1111/jocn.13849
