Representativitet och viktning Riks-SOM som spegel av det svenska samhället 1986-2013

(1)

Representativitet och viktning

Riks-SOM som spegel av det svenska samhället 1986-2013

Elias Markstedt [ SOM-rapport nr 2014:20 ]

(2)

Rapporten är skriven inom ramen för projekt nr In09-0462:1-E

”SOM-undersökningarna 1986-2008: Dokumentation, förädling och internationalisering”

Projektansvariga: Lennart Weibull och Sören Holmberg

(3)

Innehållsförteckning

Information om den nationella SOM-undersökningen ... 3

Undersökningens upplägg ... 3

Rapportens syfte och frågeställning ... 3

1 Representativitet Riks-SOM 1986-2013 ... 4

1.1 Könsrepresentativitet ... 4

Figur 1.1.a: Könsrepresentativitet (jämförbart åldersintervall – 16-75 år) - Kvinnor ... 4

Figur 1.1.b: Könsrepresentativitet ((jämförbart åldersintervall – 16-75 år) - Män ... 4

Åldersrepresentativitet ... 5

1.1.1 Åldersrepresentativitet – 4 kategorier (åldersintervall 16-75 år) ... 5

Figur 1.2.a: Åldersrepresentativitet (4 kategorier) – 16-29 år ... 5

Figur 1.2.b: Åldersrepresentativitet (4 kategorier) – 30-49 år ... 5

Figur 1.2.c: Åldersrepresentativitet (4 kategorier) – 50–64 år ... 5

Figur 1.2.d: Åldersrepresentativitet (4 kategorier) – 65–75 år ... 5

1.1.2 Åldersrepresentativitet – 7 kategorier ... 6

Figur 1.2.e: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 16-19 år... 6

Figur 1.2.f: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 20-24 år ... 6

Figur 1.2.g: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 25-29 år ... 6

Figur 1.2.h: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 30-34 år ... 6

Figur 1.2.i: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 35-49 år ... 7

Figur 1.2.j: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 50-64 år ... 7

Figur 1.2.k: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 65-75 år ... 7

1.1.3 Generationsrepresentativitet ... 8

Figur 1.2.l: Generationsrepresentativitet – Födda -1945 ... 8

Figur 1.2.m: Generationsrepresentativitet – Födda 1946-1964 ... 8

Figur 1.2.n: Generationsrepresentativitet – Födda 1965-1976 ... 8

Figur 1.2.o: Generationsrepresentativitet – Födda 1977- ... 8

1.2 Geografisk representativitet ... 9

1.2.1 Geografisk representativitet – Län (åldersintervall 16-75 år) ... 9

Figur 1.3.a: Geografisk representativitet – Stockholms, Västra Götalands och Skåne län ... 9

Figur 1.3.b: Geografisk representativitet – Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län ... 9

Figur 1.3.c: Geografisk representativitet – Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län ... 9

Figur 1.3.d: Geografisk representativitet – Gotlands, Blekinge och Hallands län ... 9

Figur 1.3.e: Geografisk representativitet – Värmlands, Örebro och Västmanlands län ... 10

Figur 1.3.f: Geografisk representativitet – Dalarna, Gävleborg och Västernorrlands län ... 10

Figur 1.3.g: Geografisk representativitet – Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ... 10

1.2.2 Geografisk representativitet – Stad/land (åldersintervall 16-75 år) ... 11

Figur 1.3.h: Geografisk representativitet (storstadskommuner jämfört med resten av Sverige)11 Figur 1.3.i: Geografisk representativitet (storstadskommuner jämfört med resten av Sverige, nedbrutet på storstadskommun) ... 11

Figur 1.3.j: Geografisk representativitet (Stockholms-, Göteborgs- och Malmö/Lund/Trelleborgregionerna) ... 11

Figur 1.3.k Geografisk representativitet (Stockholms-, Göteborgs- och Malmö/Lund/Trelleborgregionerna, nedbrutet på region) ... 11

1.3 Utbildningsrepresentativitet (åldersintervall 25-64 år) ...12

Figur 1.4.a: Utbildningsrepresentativitet – Lågutbildade ... 12

Figur 1.4.b: Utbildningsrepresentativitet – Medelutbildade ... 12

Figur 1.4.c: Utbildningsrepresentativitet – Högutbildade ... 12

1.4 Sammanfattning: Representativitet ...13

2 Viktning Riks-SOM 1986-2013 ... 14

2.1 Viktning – Jämförelser olika vikter ...15

Tabell 2.1.a: Viktning: Jämförelse olika vikter – politiskt intresse (procent) ... 15

Tabell 2.1.b: Viktning: Jämförelse olika vikter – politiskt intresse i olika undergrupper (procent) ... 16

Tabell 2.1.c: Viktning: Jämförelse olika vikter – politiskt intresse i olika län (procent) ... 17

2.2 Viktning – Viktade centrala variabler...18

Tabell 2.2.a: Viktning – Mellanmänsklig tillit (procent) ... 18

(4)

Tabell 2.2.b: Viktning – Uppgivet partival i jämförelse med faktiskt valresultat (procent) ... 19

Tabell 2.2.c: Viktning – Retrospektiva ekonomiska bedömningar – Den egna ekonomin (procent) ... 21

Tabell 2.2.d: Viktning – Retrospektiva ekonomiska bedömningar – Den svenska ekonomin (procent) ... 22

Tabell 2.2.e: Viktning – Politiska förslag – Sänka skatterna (procent) ... 23

Tabell 2.2.f: Viktning – Politiska förslag – Ta emot färre flyktingar (procent) ... 24

Tabell 2.2.g: Viktning – Nöjd med demokratin i Sverige ... 25

Tabell 2.2.h: Viktning – Morgontidningsläsning (procent) ... 26

Figur 2.2.a: Viktade variabler – Morgontidningsprenumeration ... 27

Tabell 2.2.i: Viktade variabler – Morgontidningsprenumeration ... 28

2.3 Sammanfattning: Viktning ... 29

3 Appendix ...30

3.1 Appendix: Könsrepresentativitet ... 30

Tabell 3.1.a: Könsrepresentativitet (16–75-årsintervall, procent) (figur 1.1.a och 1.1.c) ... 30

3.2 Appendix: Åldersrepresentativitet ... 31

Tabell 3.2.a: Åldersrepresentativitet – 16–29-åringar och 30–49-åringar (figur 1.2.a-b) ... 31

Tabell 3.2.b: Åldersrepresentativitet – 50–64-åringar och 65–75-åringar (figur 1.2.c-d) ... 32

Tabell 3.2.c: Åldersrepresentativitet – 16–19-åringar och 20–24-åringar (figur 1.2.e-f) ... 33

Tabell 3.2.d: Åldersrepresentativitet – 25–29-åringar och 30–34-åringar (figur 1.2.g-h) ... 34

Tabell 3.2.e: Åldersrepresentativitet – 35–49-åringar och 50–64-åringar (figur 1.2.i-j) ... 35

Tabell 3.2.f: Åldersrepresentativitet – 65–75-åringar (figur 1.2.k) ... 36

Tabell 3.2.g: Generationsrepresentativitet – -1945 och 1946-1964 (figur 1.2.l-m) ... 37

Tabell 3.2.h: Generationsrepresentativitet – 1965-1976 och 1977- (figur 1.2.n-o) ... 38

3.3 Appendix: Geografisk representativitet ... 39

Tabell 3.3.a: Geografisk representativitet – Stockholms, Västra Götalands och Skåne län (figur 1.3.a) ... 39

Tabell 3.3.b: Geografisk representativitet – Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län (figur 1.3.b) ... 40

Tabell 3.3.c: Geografisk representativitet – Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län (figur 1.3.c) ... 41

Tabell 3.3.d: Geografisk representativitet – Gotlands, Blekinge och Hallands län (figur 1.3.d)42 Tabell 3.3.e: Geografisk representativitet – Värmlands, Örebro och Västmanlands län (figur 1.3.e) ... 43

Tabell 3.3.f: Geografisk representativitet – Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län (figur 1.3.f) ... 44

Tabell 3.3.g: Geografisk representativitet – Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (figur 1.3.g) ... 45

Tabell 3.3.h: Geografisk representativitet – Andel boende i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommun (sammantaget, figur 1.3.h)... 46

Tabell 3.3.i: Geografisk representativitet – Andel boende i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommun (nedbrutet, figur 1.3.i) ... 47

Tabell 3.3.j: Andel boende i Stockholms/Södertälje-, Göteborgs- och Malmö/Lund/Trelleborgsregionerna... 48

Tabell 3.3.k: Andel boende i Stockholms/Södertälje-, Göteborgs- och Malmö/Lund/Trelleborgsregionerna (nedbrutet på region) ... 49

3.4 Appendix: Utbildningsrepresentativitet ...50

Tabell 3.4.a: Utbildningsrepresentativitet (figur 1.4.a, 1.4.b och 1.4.c) ... 50

4 Kommentarer till figurer och tabeller:... 51

(5)

Information om den nationella SOM-undersökningen

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning – Riks-SOM – i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för Sam- hälle Opinion Medier). Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under i huvudsak samma förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara.

SOM-institutet är en samverkan mellan två forskningsenheter vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) samt Stats- vetenskapliga institutionen. En rad forskningsprojekt medverkar i Riks-SOM- undersökningen – flertalet med förankring i någon av dessa institutioner, men även externa projekt och andra aktörer deltar regelbundet.

Resultaten från Riks-SOM-undersökningarna redovisas i årliga publikationer där de medverkande forskarna presenterar analyser baserade på de senaste resultaten, med fokus, där det är möjligt, på långsiktiga opinions- och medietrender.

Undersökningens upplägg

Riks-SOM-undersökningen har sedan starten 1986 genomförts i form av en postenkät riktad till ett systematiskt sannolikhetsurval av Sveriges befolkning. Från och med 2009 års undersökning är åldersintervallet 16–85 år¹. Utländska medborgare har in- gått i urvalet sedan 1992.

Omfattningen av undersökningen har ökat efterhand både vad gäller antalet frågor och antalet svarspersoner. Från och med 2009 utgör Riks-SOM-undersökningen i själva verket tre parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka baseras på ett urval om vardera 3 000 personer, dvs. totalt 9 000 personer. Datainsamlingen för de tre formulären genomförs under identiska förutsättningar. I Riks-1 är frågornas tonvikt på politik och samhälle; Riks-2 har tonvikt på frågor om medier och kultur; Riks- 3 på livsstil och hälsa. Ungefär en femtedel av frågorna är gemensamma för samtliga tre formulär.

Fältarbetet för Riks-SOM följer i huvudsak samma upplägg år från år. Huvuddelen av datainsamlingsarbetet genomförs under hösten. Enkäten skickas ut i slutet av sep-

1 I Riks-SOM 1986–1991: 15–75 år; 1992–1999 15–80 år; 2000–2008 var åldersintervallet 15–85 år.

tember månad. Under resterande del av fältperioden genomförs successivt en serie påminnelseinsatser postalt och per telefon. Fältarbetet avslutas senast under janu- ari/februari månad. Redan vid novembers utgång har i allmänhet drygt 90 procent av dem som slutligen kommer att medverka skickat tillbaka sin enkät.

Rapportens syfte och frågeställning

En av de mest grundläggande förutsättningarna för att kunna dra slutsatser om den svenska befolkningen med utgångspunkt i SOM-institutets frågeundersökningar är att de svarande är representativa för befolkningen. Det är därför viktigt att fastställa i vilken utsträckning SOM-undersökningarnas demografiska sammansättning liknar den svenska befolkningssammansättningen i sin helhet. Eftersom det i Sverige finns god tillgång på information om befolkningen från SCB är också möjligheterna att göra jämförelser goda.

Rapportens första del innehåller beskrivande jämförelser av befolkningen och svarande i Riks-SOM. Med utgångspunkt i den information som finns tillgänglig om intervjupersonerna undersöks fyra olika områden: kön, ålder, geografisk placering och utbildning.

I den andra delen används informationen om representativitet för att undersöka vad en justering av möjliga avvikelser ger för konsekvenser för t.ex. uppskattningar av svenskarnas politiska intresse. Mer formellt uttryckt undersöks effekterna av viktning på ett antal centrala variablers medelvärden under tidsperioden 1986 till 2011.

I den tredje delen, appendix, finns tabeller och information för alla figurer i del ett.

Rapporten visar att SOM-institutets undersökningar generellt uppvisar en god representativitet. Dock finns vissa undantag där unga speciellt sticker ut som allt mer underrepresenterade. Resultaten av viktningen visar att demografiska skevheter i de flesta fall inte alls eller i mycket liten utsträckning gör någon skillnad för de under- sökta skattningarna, men även här finns undantag. Främst ger viktningen lägre skatt- ningar av tidningsläsande och prenumeration.

(6)

1 Representativitet Riks-SOM 1986-2013

1.1 Könsrepresentativitetⁱ

Figur 1.1.a: Könsrepresentativitet (jämförbart åldersintervall – 16-75 år) - Kvin- nor

Figur 1.1.b: Könsrepresentativitet ((jämförbart åldersintervall – 16-75 år) - Män 49,5 48,9 52,1

40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent Andel kvinnor (befolkningen) Andel kvinnor (Urval: Riks-SOM) Andel kvinnor (Svarande: Riks-SOM)

50,5 51,1

47,9

40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent Andel män (Befolkningen) Andel män (Urval: Riks-SOM) Andel män (Svarande: Riks-SOM)

(7)

Åldersrepresentativitetⁱⁱ

1.1.1 Åldersrepresentativitet – 4 kategorier (åldersintervall 16-75 år) Figur 1.2.a: Åldersrepresentativitet (4 kategorier) – 16-29 år

Figur 1.2.b: Åldersrepresentativitet (4 kategorier) – 30-49 år

Figur 1.2.c: Åldersrepresentativitet (4 kategorier) – 50–64 år

Figur 1.2.d: Åldersrepresentativitet (4 kategorier) – 65–75 år 24,4

24,0 16,3

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent Befolkningen Urval: Riks-SOM Svarande: Riks-SOM

35,7 32,2

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

24,4 25,0 30,1

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

15,7 15,3 21,5

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

(8)

1.1.2 Åldersrepresentativitet – 7 kategorier

Figur 1.2.e: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 16-19 år

Figur 1.2.f: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 20-24 år

Figur 1.2.g: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 25-29 år

Figur 1.2.h: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 30-34 år 6,2

5,7 4,5

0 2 4 6 8 10 12

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent Befolkningen: 16-19-åringar SOM-urval: 16-19-åringar SOM-svarande: 16-19-åringar

9,4 9,6

5,7

0 2 4 6 8 10 12

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

8,8 8,7

6,1

0 2 4 6 8 10 12

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Befolkningen: 25-29-åringar SOM-urval: 25-29-åringar SOM-svarande: 25-29-åringar

8,4 6,5

0 2 4 6 8 10 12

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

(9)

Figur 1.2.i: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 35-49 år

Figur 1.2.j: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 50-64 år

Figur 1.2.k: Åldersrepresentativitet (7 kategorier) – 65-75 år

Kommentar: Se appendix för tabeller och information om figurerna.

27 26

0 5 10 15 20 25 30 35

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

24 25 30

0 5 10 15 20 25 30 35

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

16 15 21

0 5 10 15 20 25 30 35

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

(10)

1.1.3 Generationsrepresentativitet

Figur 1.2.l: Generationsrepresentativitet – Födda -1945

Figur 1.2.m: Generationsrepresentativitet – Födda 1946-1964

Figur 1.2.n: Generationsrepresentativitet – Födda 1965-1976

Figur 1.2.o: Generationsrepresentativitet – Födda 1977-

10

14

0 10 20 30 40 50

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Befolkningen SOM-urval SOM-svarande

32 33 40

0 5 10 15 20 25 30 35 40

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

22 21

0 5 10 15 20 25 30 35 40

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

36

26

0 5 10 15 20 25 30 35 40

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

(11)

1.2 Geografisk representativitetⁱⁱⁱ

1.2.1 Geografisk representativitet – Län (åldersintervall 16-75 år)

Figur 1.3.a: Geografisk representativitet – Stockholms, Västra Götalands och Skåne län

Figur 1.3.b: Geografisk representativitet – Uppsala, Södermanlands och Öster- götlands län

Figur 1.3.c: Geografisk representativitet – Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län

Figur 1.3.d: Geografisk representativitet – Gotlands, Blekinge och Hallands län 22,6

20,6 16,8 17,5 13,2 12,7

0 5 10 15 20 25

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent Stockholms län: Befolkningen Stockholms län: SOM-svarande Västra Götalands län: Befolkningen Västra Götalands län: SOM-svarande Skåne län: Befolkningen Skåne län: SOM-svarande

0 1 2 3 4 5 6 7

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent Uppsala län: Befolkningen Uppsala län: SOM-svarande Södermanlands län: Befolkningen Södermanlands län: SOM-svarande Östergötlands län: Befolkningen Östergötlands län: SOM-svarande

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Jönköpings län: Befolkningen Jönköpings län: SOM-svarande Kronobergs län: Befolkningen Kronobergs län: SOM-svarande Kalmar län: Befolkningen Kalmar län: SOM-svarande

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Gotlands län: Befolkningen Gotlands län: SOM-svarande Blekinge län: Befolkningen Blekinge län: SOM-svarande Hallands län: Befolkningen Hallands län: SOM-svarande

(12)

Figur 1.3.e: Geografisk representativitet – Värmlands, Örebro och Västman- lands län

Figur 1.3.f: Geografisk representativitet – Dalarna, Gävleborg och Västernorr- lands län

Figur 1.3.g: Geografisk representativitet – Jämtlands, Västerbottens och Norr- bottens län

Kommentar: Se appendix för tabeller och information om figurerna.

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent Värmlands län: Befolkningen Värmlands län: SOM-svarande Örebro län: Befolkningen Örebro län: SOM-svarande Västmanlands län: Befolkningen Västmanlands län: SOM-svarande

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Dalarnas län: Befolkningen Dalarnas län: SOM-svarande Gävleborgs län: Befolkningen Gävleborgs län: SOM-svarande Västernorrlands län: Befolkningen Västernorrlands län: SOM-svarande

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent Jämtlands län: Befolkningen Jämtlands län: SOM-svarande Västerbottens län: Befolkningen Västerbottens län: SOM-svarande Norrbottens län: Befolkningen Norrbottens län: SOM-svarande

(13)

1.2.2 Geografisk representativitet – Stad/land (åldersintervall 16-75 år)^iv Figur 1.3.h: Geografisk representativitet (storstadskommuner jämfört med resten av Sverige)

Figur 1.3.i: Geografisk representativitet (storstadskommuner jämfört med res- ten av Sverige, nedbrutet på storstadskommun)

Figur 1.3.j: Geografisk representativitet (Stockholms-, Göteborgs- och Malmö/Lund/Trelleborgregionerna)

Figur 1.3.k Geografisk representativitet (Stockholms-, Göteborgs- och Malmö/Lund/Trelleborgregionerna, nedbrutet på region)

12,3

17,4

16,3 18,2

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Figur 1.3.h: Geografisk representativitet (storstadskommuner jämfört med resten)

Andel boende i Sthlm, Gbg och Malmö kommun (SOM) Andel boende i Sthlm, Gbg och Malmö kommun (SCB)

0 2 4 6 8 10

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Andel boende i Sthlm kommun (SCB) Andel boende i Sthlm (SOM) Andel boende i Gbg kommun (SCB) Andel boende i Gbg (SOM) Andel boende i Malmö kommun (SCB) Andel boende i Malmö (SOM)

33,6

38,4 37,7

29,9

36,6

20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent Andel boende i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen (SCB) Andel boende i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen (Urval) Andel boende i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen (SOM-svarande)

0 5 10 15 20 25

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

Andel boende i Stockholmregionen (SCB)

Andel boende i Stockholmregionen (SOM-svarande) Andel boende i Göteborgsregionen (SCB)

Andel boende i Göteborgregionen (SOM-svarande) Andel boende i Malmöregionen (SCB)

(14)

1.3 Utbildningsrepresentativitet (åldersintervall 25-64 år)^v Figur 1.4.a: Utbildningsrepresentativitet – Lågutbildade

Figur 1.4.b: Utbildningsrepresentativitet – Medelutbildade

Figur 1.4.c: Utbildningsrepresentativitet – Högutbildade

Kommentar: I figur 1.4.b exkluderar den streckade SOM-kurvan både studier vid och examen från universi- tet/högskola och den heldragna (den alternativa indelningen) exkluderar bara examen. I figur 1.4.c inkluderar den streckade SOM-kurvan både studier vid och examen från universitet/högskola och den heldragna (den alternativa indelningen) inkluderar bara examen. Innan 1996 gjordes ingen skillnad mellan studier vid och examen från universitet/högskola i Riks-SOM, varför data för de åren inte redovisas i figurerna för den alternativa indelningen.

Se kommentar ^v för ytterligare information.

41

14 37

12

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

OECD, Låg (max grundskola)

SCB, Låg (max grundskola eller motsvarande) SOM, Låg (max grundskola eller motsvarande)

40

46 46 44

0 10 20 30 40 50 60

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

SCB, Medel (gymnasial utbildning)

SOM, Medel (allt över grundskola men ej tertiära studier eller examen) OECD, Medel (gymnasial eller eftergymnasial, ej tertiär)

SOM (alternativ indelning), Medel (allt över grundskola men ej tertiär examen)

19

40

17

44

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent

SCB, Hög (eftergymnasial utbildning) SOM, Hög (tertiära studier eller examen) OECD, Hög (tertiär)

SOM (alternativ indelning), Hög (tertiär examen)

(15)

1.4 Sammanfattning: Representativitet

 Könsfördelningen i SOM-institutets undersökningar följer befolknings- sammansättningen fram till omkring 2003, varefter kvinnor i någon mån systematiskt börjar bli överrepresenterade, samtidigt som män blir underrepresenterade.

 Åldersfördelningen är relativt god fram till mitten av 1990-talet då systematiska skillnader dyker upp. Ungdomar och unga vuxna är underrepresenterade, men skillnader finns inom de olika grupperna. Främst är det 20–24-åringar som är underrepresenterade. De äldre åldersgrupperna är mest överrepresenterade, me- dan 35–49-åringar i princip följer befolkningssammansättningen.

 Generationsrepresentativiteten är god i de äldre generationerna. Dock sticker personer som är födda efter 1977 ut med en stor och ökande underrepresentation.

 Den geografiska representativiteten är god, men med underrepresentation av storstadslänen. Redan från SOM-undersökningarnas begynnelse 1986 sticker Stockholms län ut som det mest underrepresenterade länet. Tittar man specifikt på Stockholms, Göteborgs och Malmö kommun har representativiteten blivit bättre. Inkluderas däremot storstädernas kranskommuner ser man en relativt konstant underrepresentativitet på ett par procentenheter.

 Utbildningsrepresentativiteten är i det stora hela mycket god, men varierande kategorisering av både SCB- och SOM-data gör jämförelser mer komplicerade.

Olika kategorisering kan ge antingen ge överrepresentation eller underrepresentativitet. Inget tyder dock på en systematiskt skev utbildningsrepresentativitet.

(16)

2 Viktning Riks-SOM 1986-2013

Avsnittet börjar med en jämförelse mellan olika vikter (Tabell 2.1.a-d). Därefter under- söks hur stor effekt viktning har på ett antal centrala frågor i Riks-SOM-undersök- ningarna, däribland politiskt intresse, åsikter i några politiska frågor och morgontidnings- läsning (Tabell 2.2.a-i).

Fyra olika vikter har använts: kön, ålder och län, samt en vikt som kombinerar de tre (KÅL – kön, ålder och län).

Könsvikten väger in könsfördelningen bland respondenterna i Riks-SOM i förhållande till könsfördelningen Sverige för varje enskilt år i motsvarande åldersintervall (d.v.s. mål- populationen)². Notera att åldersintervallen bland respondenterna har varierat i Riks- SOM, vilket har tagits med i beräkningen av vikterna (åldersintervallet olika undersök- ningsår: 1986-1991: 15-75 år; 1992-1999: 15-80 år; 2000-2008: 15-85 år; 2009-: 16-85 år).

Åldersvikten väger in åldersfördelningen i olika ålderskategorier bland respondenterna i Riks-SOM i förhållande till målpopulationen (följande kategorier har använts: 15-19 år, 20-29 år, 30-39 år, 40-49 år, 50-59 år, 60-69 år, 70-79 år och 80-85 år³).

Länsvikten väger in fördelningen bland respondenterna i Riks-SOM vad gäller i vilka län de bor i, i förhållande till motsvarande fördelning i målpopulationen för det aktuella året.

I analyserna tillämpas även ovan nämnda vikter samtidigt (KÅL – kön, ålder och län).

Se tidigare version av den här rapporten (1986-2011) för en jämförelse mellan KÅL och en alternativ kombinerad vikt som samtidigt väger in kön, ålder och storstad (KÅS)⁴.

2 Ett exempel: 1986 utgjorde kvinnor i åldersintervallet 15-75 år 50,0% av befolkningen i samma åldersinter- vall. I Riks-SOM samma år utgjorde kvinnorna 49,5% av samtliga svarande. Kvoten av procentandelarna blir vikten 1,01 (0,500/0,495).

3 Anledningen till att använda relativt detaljerade kategorier är för att representativiteten i olika ålderskatego- rier skiljer sig markant åt.

4 KÅS är en vikt där varje undergrupp tilldelas olika värden redan vid konstruktionen av vikten (varje möjlig kombination av kön, åldersgrupp och geografisk placering, t.ex. andel kvinnor i åldersintervallet 30-49 i stor- stadskommuner 1992). Jämförelsevis är KÅL en multiplicering av tre vikter för tre olika undergrupper (t.ex.

andel kvinnor 1992, andel 30-39-åringar 1992 samt andel boende i Stockholms kommun 1992).

Ett exempel på KÅL: vikten för kvinnor 1992 är 1,04. Vikten för 30-39-åringar 1992 är 1,07. Vikten för boende i Stockholms kommun är 0,98. Den sammanräknade vikten blir därför 1,09 (1,04*1,07*0,98=1,09).

Ett exempel på KÅS: andelen kvinnor 1992 som är i åldersintervallet 30-49 och bor i någon av storstadskom- munerna är 2,9 % av befolkningen det året. Den motsvarande siffran i SOM är 2,2 %. Vikten blir således 1,27 (0,022/0,029≈1,27; vikten är baserad på fler än tre decimaler).