LÄSHUNDEN I KLASSRUMMET
– ETT ALTERNATIVT SÄTT ATT LÄRA ELEVER ATT LÄSA
Grundnivå Pedagogiskt arbete Madelene Haavisto 2021-LÄ2021-LÄR4-6-2021-LÄR4-6-G1212
Program: Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 4-6 Svensk titel: Läshunden i klassrummet – Ett alternativt sätt att lära elever att läsa.
Engelsk titel: Dog assisted reading in school, - an alternative way to motivate students to practise reading.
Utgivningsår: 2021
Författare: Madelene Haavisto Handledare: Kristina Bartley Examinator: Lisa Loenheim
Nyckelord: Läshund, läsinlärning, motivation, alternativ undervisningsmetod
_________________________________________________________________
Sammanfattning
Denna kunskapsöversikt handlar om läshundens roll i klassrummet samt vilken inverkan läshunden har vid elevers läsinlärning. Vidare berör denna kunskapsöversikt även huruvida läshunden kan används för att påverka elevers motivation och inställning till att läsa, samt vilka för- och nackdelar forskningen påvisar med att använda läshunden som ett pedagogiskt arbetsverktyg.
Mitt syfte med denna kunskapsöversikt är att analysera läshundens betydelse vid elevers läsinlärning samt hur läshunden kan användas i undervisningen för att gynna elevers läsinlärning på bästa sätt.
Denna kunskapsöversikt grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar. Urvalet av artiklar som ingår i min studie har jag funnit genom att använda mig av systematisk litteratursökning i databaserna ERIC (ProQuest), Primo, Swepub och Diva.
Efter att ha läst och granskat de artiklar som ingår i mitt urval kan jag se att alla forskarna är samstämmiga i sina forskningsresultat. De anser att läshunden har en positiv inverkan vid elevers läsinlärning. Vidare anser de även att läshunden har en viktig roll som motivator vid elevers läsinlärning och att hunden bidrar till ett bättre självförtroende hos elever samt ett tryggare klassrumsklimat.
INNEHÅLL
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
BEGREPPSDEFINITION ... 5
Läshund ... 5
Motivation ... 5
Läsinlärning ... 6
Läsförståelse... 6
Literacy ... 6
Hundförare ... 6
METOD ... 7
Informationssökning och urval ... 7
Reliabilitet ... 9
Validitet ... 10
Etik ... 10
METOD FÖR KARTLÄGGNING AV ARTIKLARNA ... 12
Övergripande beskrivning av artiklarna ... 12
Kvalitativa studier ... 12
Kombinerade litteraturstudier med kvalitativ studie ... 13
Kvantitativa studier ... 13
Kombinerade kvalitativa och kvantitativa studier ... 15
Forskningsöversikt ... 15
FÖRDJUPAD ANALYS... 17
Hur en läshund används som pedagogiskt verktyg vid elevers läsinlärning. ... 17
Hunden som motivator för att öka elevers lust till att träna på att läsa... 19
För- och nackdelar med att använda läshunden som pedagogiskt hjälpmedel vid elevers läsinlärning. ... 20
DISKUSSION ... 22
Metoddiskussion ... 22
Resultatdiskussion ... 22
Läshunden som pedagogiskt arbetsredskap i skolan ... 23
Styrkor och svagheter inom forskningen ... 23
Relevans för läraryrket ... 25
Förslag till vidare forskning ... 26
REFERENSER ... 27
1
INLEDNING
”En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollande landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje” (Lindgren, A. 1956) I denna kunskapsöversikt kommer jag att skriva om Läshundens roll i klassrummet. Jag kommer att undersöka hur verksamma lärare kan dra fördel av att använda en läshund för att arbeta med elevers läsinlärning och höja deras motivation till att läsa. Jag kommer vidare att undersöka vilka fördelar och nackdelar som forskningen påvisar med att använda hunden i klassrummet som ett pedagogiskt verktyg.
Det är en demokratisk rättighet att få lära sig att läsa (Ingemansson 2016). De elever som inte får med sig tillfredställande kunskaper att läsa och inte har en tillfredställande läsförståelse tenderar att i vuxen ålder stå utanför samhället. Då dessa elever inte kan tillgodogöra sig skriven och läst information på ett fullgott sätt ökar deras svårigheter att skaffa sig ett arbete och bli självförsörjande samhällsmedborgare. Vidare stöter även dessa elever på svårigheter och kan få uppleva fler motgångar när de ska uppfylla eventuella drömmar om en högre utbildning som ger dem större sociala och ekonomiska möjligheter i livet.
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11, rev 2019) står det att finna under rubriken skolans värdegrund och uppdrag att den undervisning som bedrivs i skolan ska vara likvärdig oberoende på var i landet den bedrivs. Vidare står det även att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i skolan. Lgr11 trycker på vikten av att undervisningen ska anpassas efter varje enskild elevs behov och förutsättningar, samt att det finns olika vägar att nå målet. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen utformas likadant för alla elever, utan att alla elever ska ha samma chans att uppnå målen i skolan. Det står även att skolan ska ge elever förutsättningar till att utveckla sin förmåga till att kommunicera och få tilltro till sin språkliga förmåga genom att aktivt erbjuda möjligheten till att läsa, skriva och samtala. Vidare ska skolan bidra till att eleven känner självförtroende och tillit till sin förmåga att lära samt känna en nyfikenhet att ta in nya kunskaper.
Ett exempel på hur utbildningen kan anpassas efter den enskilda elevens behov är att använda sig av en läshund (Jalango, 2005; Shaw, 2013; Fung, 2016) Tillsammans med läshunden kan eleven öka förtroendet till sin egen förmåga att läsa samtidigt som han eller hon uppnår en progression i sin läsutveckling och läsförståelse. Forskning har påvisat att de elever som får möjlighet att läsa för en läshund får bättre självförtroende. Det har även påvisats att dessa elever har en större progression i sin läsutveckling än de elever som inte haft tillgång till en läshund.
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11, rev 2019) står det i kursplanen för svenskämnet under rubriken syfte att undervisningen ska bedrivas på så sätt att den stimulerar elevernas intresse för att läsa. Vidare står det även att finna under samma rubrik att undervisningen ska stärka elevens tilltro och medvetenhet till sin egen språkliga och
2
kommunikativa förmåga. Det framkommer också att eleven under svenskämnets undervisningstimmar ska få lära sig att läsa, få möta olika typer av litteratur, lära sig att analysera litteratur, urskilja språkliga strukturer samt lära sig att följa språkliga normer.
Forskning har även påvisat att barn och elever är mindre motiverade till att läsa böcker idag och de läser i allt mindre utsträckning än de gjorde förr, speciellt i syftet att underhålla (Kirnan &
Ventresco 2018).
De elever som har kunskapen att avkoda och har god läsförståelse tycker ofta att det är roligt att läsa och har lättare för att uppnå goda resultat i skolan än de elever som har det kämpigt med läsinlärningen (Kirnan & Ventresco 2018). Hos de elever som finner sig ha svårigheter att läsa och inte har en fullgod läsförståelse skapar detta ofta en situation där eleven känner olust inför att läsa och därmed undviker att göra det (Lane & Zavada 2013). Inte sällan bidrar denna situation även till negativa känslor hos eleven så som stress, oro och ångest.
Därför anser jag det är av högsta vikt att undersöka huruvida det finns alternativa metoder utöver den traditionella läsinlärningen, samt vad det skulle innebära för eleven som tar del av undervisningen. Ett exempel på en metod som står utanför den ordinarie undervisningen är att använda sig av en läshund i undervisningen.
Forskning har flertalet gånger påvisat att människans bästa vän, hunden, har en betydande roll i samhället där den gör skillnad för människor såsom inom den offentliga sektorn samt för den enskilda individens välmående och hälsa (Lane & Zavada 2013). Eftersom hunden av sin natur är en social, icke dömande varelse som vill skapa band till människan erbjuder hunden en unik möjlighet att skapa trygga och djupgående relationer med de elever som den arbetar med (Friesen 2010). Denna trygga relation mellan hund och elev erbjuder ett unikt stöd för eleven som bidrar till att öka elevens kunskapsutveckling, lärande och medverkar till en känsla av en trygg klassrumsmiljö.
Eftersom elever läser i allt mindre utsträckning resulterar det i att deras läskunskaper försämras (Friesen 2010). För att vända denna trend behöver elever kontinuerligt erbjudas tillfällen att läsa. För att eleven ska vilja träna på att läsa ska dessa lästillfällen kännas lustfyllda. Forskning har påvisat att lästräning tillsammans med en läshund upplevs av elever som lustfyllt.
Lästräningen tillsammans med en hund uppfattas även av eleven som mindre ångestladdat.
Dessutom läser eleven med större entusiasm och självförtroende än den elev som fått läsa utan en läshund.
Helene Ehrinander är universitetslektor vid Linnéuniversitetet i Kalmar och 2013 startade hon projektet ”Bokhunden och Astrid Lindgren” (Nestlog & Ehrinander 2018). Projektets övergripande mål var att etablera bokhunden som ett arbetssätt i Sverige, för att hjälpa barn som har svårigheter med att läsa, skriva och att prata (Ehrinander 2015). Efter att projektet
”Bokhunden och Astrid Lindgren” fick stor medial uppmärksamhet i Sverige blev ordet
”läshund” 2012 inskrivet i den svenska akademins ordlista som ett nytt accepterat begrepp.
3
Hunden har en lugnande inverkan på eleven eftersom den varken är dömande eller ställer några krav. Detta bidrar till att minska stressen hos eleven samt öka elevens självförtroende (Ehrinander 2015). Därför anser jag att det är viktigt att utforska om det finns betydande fördelar med att använda en läshund jämfört med att utöva den traditionella läsinlärningen som sker i klassrummet. Speciellt då pedagoghunden kan bidra till att elever känner en ökad motivation, självförtroende och glädje till att läsa.
4
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Mitt syfte med denna kunskapsöversikt är att analysera läshundens betydelse vid elevers läsinlärning samt undersöka om läshunden kan påverka elevers kunskaper att läsa. Jag kommer utifrån de forskningsartiklar som ingår i mitt urval analysera och reflektera över huruvida läshunden kan användas i klassrummet för att stötta, motivera och lära elever att läsa. Dessutom kommer jag undersöka om hunden kan användas som ett pedagogiskt verktyg för att bidra till att elever finner lusten och motivationen till att utveckla en progression inom sin läsinlärning.
Vidare kommer jag även belysa de för- och nackdelar som forskningen påvisar med att använda läshunden som ett pedagogiskt verktyg vid läsinlärning. För att få svar på syftet har jag formulerat följande frågeställningar.
1. Hur kan en läshund användas vid elevers läsinlärning?
2. Är det möjligt att använda hunden som motivator för att öka elevers lust till läsinlärning och att läsa? Och i så fall, hur?
3. Vilka för- och nackdelar påvisar forskningen med att använda en hund som ett pedagogiskt hjälpmedel vid elevers läsinlärning?
5
BEGREPPSDEFINITION
Här nedan definierar jag viktiga begrepp som används i denna kunskapsöversikt.
Läshund
Konceptet kommer från USA där de 1999 startade ett projekt som de kallar för R.E.A.D, denna förkortning står för Reading Education Assistance Dog (Lane & Zavada 2013). Metoden fick därefter spridning ut i Europa, så även till Sverige (Ehrinander 2015).
Läshundens uppgift är hjälpa eleven att utveckla sin läsförståelse och fungera som en motivator för eleven till att vilja träna på att läsa1. Hunden har gått en speciell utbildning tillsammans med sin hundförare och är tränad till att sitta bredvid eller framför eleven när hen läser, och ge ett intryck av att aktivt lyssna på det som eleven läser (Ehrinander 2015). Detta sker genom att hunden har sitt huvud i elevens knä alternativt att eleven använder sitt pekfinger som ett stöd för att följa med i texten och hunden följer elevens pekfinger med blicken.
Motivation
Begreppet motivation definieras som den enskilda individens önskan om att delta i en inlärningsprocess (Wery & Thomson 2013). Det är motivet eller slutresultatet till att genomföra en uppgift som är avgörande för huruvida en person känner sig motiverad till att genomföra en uppgift. Det finns flertalet olika motivationsteorier och Wery & Thomson (2013) utgår bland annat ifrån teorierna om yttre och inre motivation.
Yttre motivation skapas hos eleven när denne får beröm eller belöningar utifrån som påverkar eleven på längre sikt, tillexempel ett löfte om högre betyg i framtiden om uppgiften utförs på ett bra sätt (Wery & Thomson 2013). Wery and Thomson (2013) menar även att de elever som känner en stor yttre motivation inför att utföra en uppgift känner denna stora motivation enbart för att uppnå en belöning eller slippa få ett straff.
Den inre motivationen uppstår hos en elev som har en egen önskan och en inre drivkraft att få lära sig något nytt (Wery & Thomson 2013). Denna elev är inte intresserad av huruvida han eller hon kommer att gynnas av detta i framtiden, utan genomför uppgiften för att det känns lustfyllt. Ett exempel på inre motivation hos en elev kan vara att eleven har ett gediget intresse för hundar och känner därför en stor lust och motivation till få läsa för en läshund.
1 https://terapihundskolan.se/skolhund-hundassisterad-pedagogik/ hämtad 2020-11-05
6
Läsinlärning
Att knäcka läskoden är oftast ett mödosamt arbete för eleven, och det finns flera olika metoder för att lära sig att läsa (Nylander 2016). Dock är det enbart den metod som kallas för syntetisk läsning, som forskningen har kunnat påvisa progression på elevens läsinlärning. Metoden syntetisk läsning bygger på att eleven lär sig att sammanlänka en bokstavs utseende eller en bokstavskombination med dess fonem för att i nästa steg sätta samman dessa fonem till ord.
När eleven klarar av att göra detta med flyt kan eleven läsa.
Läsförståelse
Definitionen av begreppet läsförståelse beskriver forskarna som den process som sker när läsaren och texten samspelar med varandra för att skapa mening, förståelse och sammanhang (Westlund 2013). Läsförståelse är något som utvecklas hela livet, dock är läsförståelsen inte generell (Westlund 2015). De olika textgenrerna som finns har sin egen typ av språk och kräver därmed sin egen läsförståelse. Detta kan medföra att en elev som har en god läsförståelse när han eller hon läser en skönlitterär text inte nödvändigtvis har en fullgod läsförståelse vid en facklitterär text. För att läsaren ska kunna förstå vad denne har läst samt skapa en mening och sammanhang till den lästa texten krävs det att han eller hon kopplar in sitt eget tänkande och sina förkunskaper när han eller hon läser (Westlund 2013). I praktiken innebär det att läsaren måste förhålla sig till författarens avsikt, mening och budskap i texten, samtidigt som läsaren med hjälp av sina egen bakgrund och förkunskaper bildar sig egna värderingar och ett eget syfte med texten.
Literacy
Detta begrepp är svårt att översätta till en korrekt svenska eftersom det har fått en bred betydelse då det talas om literacy inom flera olika områden (Fröjd 2005, se Westlund 2013). I detta avseende kommer begreppet literacy betyda att vara läs- och skrivkunnig (Myrberg, 2003 se Westlund 2013).
Hundförare
Hundförare är den person som utbildar och arbetar med läshunden samt styr den under lässessionerna (Ehrinander 2015). I Sverige är hundföraren en utbildad lärare eller pedagog och det mest förekommande är att det är hundföraren som är ägare till hunden. I de studier som jag tagit del av är hundföraren som regel den som äger, tränar och styr hunden under lässessionerna (Lane & Zavada 2013; Kropp & Shupp 2017; Shaw 2013). Men det som skiljer den svenska hundföraren åt gentemot hundförare från till exempel USA och England inte en utbildad lärare, utan en volontär som arbetar ideellt med att delta i olika sorters R.E.A.D-program.
7
METOD
Informationssökning och urval
För att säkerställa att jag ska hitta artiklar som är relevanta för min fråga samt innehåller mycket information om mina frågeställningar har jag främst använt mig av systematisk litteratursökning som sökmetod. Denna sökmetod har utförts på så vis att jag söker i olika databaser efter de nyckelord som jag ansett vara relevanta inom mitt sökområde. Jag valde denna sökmetod eftersom Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengström (2013) påvisar att användandet av en systematisk litteratursökning är ett effektivt tillvägagångsätt för att finna den information som eftersöks.
Jag har även vid enstaka tillfällen använt mig av nominerat urval som sökmetod, då jag hittat intressanta referenser i de artiklars referenslistor jag har hittat från min systematiska litteratursökning. Eriksson-Barajas, Forsberg och Wengström (2013) menar att användandet av nominerat urval som sökmetod är en effektiv metod för forskaren för att få ett rikligt material att använda sig av.
Då jag från början i mitt arbete främst var intresserad av att undersöka hur forskningsfältet från Sverige ser ut angående läshundens betydelse för elevers läsinlärning började jag att söka i databasen Primo. Jag använde mig av sökorden läs* och hund* och fick då upp 3 248 879 resultat, för att avgränsa sökningen klickade jag i peer reviewed och avgränsade årtalen till 1990–2020 och fick då upp 924 39 träffar. Jag undersökte utfallet av artiklarna och kom fram till att just ordet hund* resulterade inte i djuret hund utan blev en förkortning av hundred. Jag skrev därför in ordet läshund och med samma filtrering som tidigare. Detta resulterade i två träffar varav en hade en rubrik och abstract som möjligen kunde passa in på det jag sökte. Men efter att läst igenom artikeln kom jag fram till att denna artikel inte skulle användas.
Eftersom det svenska forskningsfältet visade sig vara ytterst begränsat valde jag att söka bredare och undersöka huruvida det utförts forskning om läshundens betydelse för läsinlärningen i Europa, England och U.S.A. Jag beslutade mig för att byta sökmotor och använde istället ERIC ProQuest. De sökord som användes i denna sökning var motivation AND theraphy dog och jag avgränsade sökningen med peer reviewed för öka chansen att få upp artiklar som uppfyllde mina krav. Denna sökning resulterade i noll träffar. Jag valde att gå vidare och använde mig av sökmotorn ERIC’s funktion ”advanced search”. Jag använde orden Motivation AND Theraphy dog, och att alla resultat skulle vara peer reviewed. Denna sökning gav åtta resultat med artiklar som behandlade just läshunden och dess roll i klassrummet. Efter att ha läst artiklarnas rubriker valde jag bort en av dessa artiklar, resterande artiklarna gick jag vidare med genom att läsa deras abstract och kom därefter fram till att tre av dessa artiklar passade in på mitt sökområde.
Jag sökte vidare på Eric ProQuest och skrev i sökorden Motivation AND therapy dog på och att de artiklar som skulle visas skulle vara publicerade mellan år 2000–2020, samt att de skulle finnas i fulltext och vara peer reviewed. I första sökningen fick jag fram 5252 resultat. För att
8
avgränsa min sökning valde jag att enbart de artiklar som publicerats mellan 2010–2020 skulle visas. Detta resulterade i att jag fick fram 3191 resultat, vilket jag önskade skala ner än mer.
Därför valde jag att enbart de artiklar som publicerades de senaste fem åren skulle visas och fick då upp 1690 resultat. Jag började gå igenom resultatet genom att läsa artiklarnas rubriker och exkluderade dem som inte hade en rubrik som kunde tänkas passa in i mitt sökområde.
Därefter gick jag vidare genom att läsa abstract på de artiklar jag fann av intresse och valde ut tre av dessa.
I flertalet av de artiklars referenslistor som jag läste återkom namnet Friesen, L. Lori Friesen, har skrivit flera artiklar internationellt om läshundar, bland annat har hon skrivit en
avhandling som publicerades 2012 (Hedemark & Karlsson 2017) och den ville jag söka reda på. För att göra detta använde jag artikelns titel och sökte i Google scholar och ERIC
ProQuest. Dessvärre gav denna sökning inget resultat, därför gick jag in på Primo och googlade på artikelns titel samt att de artiklar som kom upp skulle vara peer reviewed vilket resulterade i sex träffar, dock ej den jag sökte efter. Efter att ha läst artiklarnas rubriker och abstract bestämde jag mig för att gå djupare in på alla artiklarnas innehåll och läsa dem grundligt. Jag kom därefter fram till att alla dessa artiklar kunde tänkas vara användbara i min kunskapsöversikt.
Utöver ERIC ProQuest använde jag mig även av sökmotorerna Diva och Swepub. Jag hade en förhoppning om att hitta artiklar på svenska och använde mig således av sökorden läs*pedagog*hund*. Vilket resulterade i 10,000 träffar där majoriteten av sökträffarna bestod av ordet hundred eftersom jag använt mig av ordet hund men sökmotorn tog det engelska ordet för hundred. Jag bestämde mig därför att än en gång byta sökmotor och återgick till att söka på Primo och använda mig av sökordet bokhund. Detta resulterade i tre träffar, dock var två av dessa träffar oväsentliga för mitt ändamål. Den tredje träffen fångade min uppmärksamhet då dess titel handlade om bokhunden samt att bokens författare Helene Ehrinander förekommit i de artiklars referenslistor jag har studerat i tidigare sökningar. Eftersom Helene Ehrinander är ett av de namn på svenska forskare som förekommit i mina artiklars referenslistor har det väckt mitt intresse och jag vill veta mer om henne och hennes projekt ”Bokhunden och Astrid Lindgren”. Jag valde att söka efter Ehrinander i Diva portal och de sökord jag använde var ung*
läs*hund*. För att undvika att få föregående resultat där sökmotorn översatte hund till hundred valde jag att avgränsa sökningen med att klicka i språkval svenska. Denna sökning gav mig total 16 träffar varav en av dessa hade Ehrinander som författare.
För att hitta artiklar om inre och yttre motivation använde jag mig av DIVA och sökorden self motivation och definition i abstract. Denna sökning gav mig 12 träffar, varav en var relevant för mig i mitt arbete.
9
Reliabilitet
För att fastställa reliabiliteten i min kunskapsöversikt har jag utfört en noggrann dokumentation över mina sökningar där jag angivit mina sökord samt hur många träffar de olika sökningarna har resulterat i (se informationssökning och urval). Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) betonar att reliabilitet är ett mått på hur tillförlitlig en mätmetod är och att upprepade sökningar bör ge samma resultat för att påvisa sin tillförlitlighet. Därför har jag dubbelkontrollerat mina sökningar för att vara säker på att dessa är korrekta. Följaktligen kan jag påstå att i händelse av att någon annan skulle önska använda mina sökningar skulle denne få upp samma resultat som jag och således finns en hög reliabilitet i min sökning.
Läsaren av denna kunskapsöversikt bör ta i beaktning att det är första gången jag utför denna typ av sökningar i en kunskapsdatabas. Därför kan tillförlitligheten i min kunskapsöversikt betraktas som något osäker. För att fastställa att studierna har varit relevanta för mitt syfte upprättade jag en tabell över inkluderings- och exkluderingskriterier (se tabell 1).
Tabell 1. Kriterier för inkludering och exkludering.
Kriterier för inkludering
Kriterier för exkludering Kritiskt granskad / peer review. Ej kritiskt granskad / peer review.
Publicerad mellan år 2000 – 2020. Publicerad före år 2000.
Artikelns språk är svenska eller engelska. Artikeln är skriven på annat språk än svenska eller engelska.
Finns att läsa i fulltext. Finns inte att läsa i fulltext.
Möjligt att få tillgång till den utan extra kostnad.
En kostnad för att få tillgång till artikeln.
Forskningen ska vara utförd i en grundskola med elever i adekvat ålder.
Forskningen är inte utförd i en grundskola eller åldern på eleverna är ej adekvat.
Studien handlar om läshunden som pedagogiskt arbetsredskap.
Studien handlar ej om läshunden som pedagogiskt arbetsredskap.
Studien kan besvara mina frågeställningar. Studien besvarar ej mina frågeställningar.
10
Validitet
Min kunskapsöversikt är baserad på 13 olika studier som handlar om läshunden som pedagogiskt verktyg i skolan och vad det innebär för den enskilda elevens kunskapsinhämtning, fysiska, psykiska och sociala hälsa. För att ge min kunskapsöversikt en hög validitet utformade jag ett schema över inkluderings- och exkluderingskriterier vilket jag använde mig av i mitt urval. Detta tillvägagångsätt styrker även Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) som en fullgod metod för att ge översikten en hög validitet. Då tiden till att utföra min kunskapsöversikt och mina sökningar efter material varit begränsad resulterar detta i en möjlighet att jag har missat relevanta studier. Denna faktor kan resultera i att kunskapsöversikten validitet minskar.
Etik
Enligt Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013) redogör Vetenskapsrådet för de etiska aspekter som är representativa för systematiska litteraturstudier. De understryker vikten av att arbetet ska bedrivas på ett hederligt sätt och att fusk inte är godtagbart av någon föreliggande anledning.
Då det är första gången jag utför en kunskapsöversikt har jag varit noggrann vid sökprocessen och analysen av de artiklar som ingår i mitt urval. Jag har även tagit emot och använt mig av den kunskap och information jag har fått till mig via litteratur och föreläsningar. Vidare har jag även fört en dialog med min handledare och i samråd med henne gjort överväganden för att kunna fatta korrekta och kloka beslut som fört mitt arbete med kunskapsöversikten i rätt riktning. För att säkerställa att jag har tolkat artiklarna rätt har jag läst igenom dem noggrant från början till slut upprepade gånger. Ytterligare en aspekt som visar på att jag tagit hänsyn till de etiska aspekterna är att jag har gjort en utförlig beskrivning över de metoder och tillvägagångsätt jag använt mig av.
Sammanlagt har jag gjort ett urval av 13 artiklar som jag kommer använda mig av i denna kunskapsöversikt. Vilka dessa är kan urskiljas i nedanstående tabell (se tabell 2). Jag kommer även framöver göra en övergripande beskrivning av de artiklar som ingår i mitt urval, se rubrik
”Övergripande beskrivning av artiklarna”. Samtliga artiklar som ingår i mitt urval har publicerats i referee-granskade vetenskapliga artiklar.
11 Tabell 2, artiklar som ingår i kunskapsöversikten.
Författare Artikelnamn Publiceringsdata
Ehrinander, H. Book dog and Astrid
Lindgren. A Project to Promote Reading
Interjuli.02. 2015
Friesen, L. Potential for the Role of School-Based Animal- Assisted Literacy Mentoring Programs
2010
Fung, S. Canine Assisted Reading
Programs for Children
Educational Review. Vol. 69.
2016.
Hall, S & Gee. N, Mills,S, D. Children Reading to Dogs: A Systematic Review of the Literature
PLoS ONE 11(2). 2016
Hedemark, Å. & Karlsson, M.
Unga läser: läsning, normer och demokrati
Gidlundsförlag Ss. 169-181.
2017 Jalango, R, M. What Are All These Dogs
Doing At School? Using Therapy dogs to promote children’s reading practice
Childhood Education..
Spring;81,3. Ss. 152–258.
2005.
Kirnan, P, J. & Ventresco, E, N,
Children, Dogs and Education Caring for, Learning Alongside, and Gaining Support from Canine Companions
Springer International Publishing AG, Part of Springer Nature. Ss. 153–
179. 2018.
Kirnan, J, S. Siminerio, S, Wong, Z.
The Impact of a Therapy dog program on childrens reading skills and attitudes toward reading
Early Childhood Educ J (44) ss. 637 – 651. 2015.
Kropp, J. &
Shupp, M.
Review of the Research: Are Therapy Dogs in Classrooms Beneficial?
Forum on Public Policy 2017
Lane, B, H. & Zawada, S. When Reading Gets Rough Canine-Assisted Reading Programs
The Reading Teacher. Vol.
67. Issue 2. Ss. 87–95. 2013.
Linder, D, E., Mueller, K, M., Gibbs, D, M., Alper, A, J. Freeman, M, L.
Effects of an Animal-assisted interventation on reading skills and attitudes in secondgrade students
Early Childhood edue. J, ss.
323–329. 2017
Nestlog, B, E & Ehrinander, H.
The book dog and semiotic resources in envisionment building of a textworld
Journal of Psycholinguistic Research (48) ss, 535 -550- 2019
Shaw, M, D. Mans best friend as a reading facilitator
The Reading Teacher. Vol 66. Ss, 365–371. 2013
12
METOD FÖR KARTLÄGGNING AV ARTIKLARNA
För att möjliggöra ett relevant urval av de artiklar som kom upp i min sökning började jag med att läsa igenom artiklarnas abstract. Därefter genomförde jag en mer genomgripande läsning av de artiklar som jag ansåg vara potentiella kandidater och relevanta för mitt syfte. För att få en tydlig överblick över de vetenskapliga artiklarna började jag med att utföra en analys av de 13 artiklarnas metoder, syften, utgångspunkter, resultat och slutsatser. Avslutningsvis läste jag än en gång igenom de artiklar som jag bestämt mig för att använda i min kunskapsöversikt för att få svar på mina frågeställningar. De artiklar som jag beslutat att använda mig av är publicerade mellan år 2005 – 2019, två av dessa är författade av svenska forskare, övriga artiklar är ifrån England och U.S.A.
Övergripande beskrivning av artiklarna
Kvalitativa studier
Följande artiklar har gemensamt att de är kvalitativa studier, dock har forskarna haft olika syften med att utföra studierna.
Friesen (2010) är en kvalitativ studie. Studiens syfte är undersöka informanternas upplevelse av att lära sig litteracitet genom att arbeta med läshundar och en vuxen mentor. Studien påvisar hur en relation mellan hund och elev kan gynna elevens kunskapsutveckling, sociala tillvaro samt hur denna relation kan bidra till en mer positiv upplevelse och attityd till skolan. Friesen (2010) utvärderar resultatet av den data hon fått fram genom intervjuer, deltagare, observationer, dokument, bilder och videoinspelningar.
Öhlund (2017) redogör för elevers upplevelser av att träna på sina läskunskaper tillsammans med en läshund. Vidare redogör Öhlund (2017) även över huruvida elevers inställning till att läsa har förändrats av att få läsa för en läshund. Den data som ligger till grund för studien är två observationer i en verksamhet där läshunden är ett återkommande inslag i undervisningen, samt intervjuer av sex olika barn med åldersspannet åtta till tolv år. För att få bakgrundsinformation om eleverna gjorde Öhlund (2017) en intervju med elevernas lärare innan observationen utfördes. Resultatet av Öhlunds (2017) studie visar på att de elever som fått möjlighet att läsa för en läshund uppfattar detta som lustfyllt och positivt samt att de ökat sina läskunskaper under projektets gång.
Nestlog & Ehrinander (2019) är en kvalitativ studie som handlar om hur läsning kan göras meningsfull för eleven. Studien grundar sig på observationer samt dagboksanteckningar som forskarna tillsammans med hundföraren har fört från en utvald elevs lässessioner tillsammans med en läshund. Nestlog och Ehrinander (2019) har under sina observationer och i sina anteckningar fokuserat på hur eleven uttryckt sig i tal och skrift samt hur hundföraren använt sig av läshunden som verktyg för att stödja elevens lästräning. Syftet med Nestlog & Ehrinander (2016) studie är att använda de befintliga erfarenheter som finns om läshunden som
13
arbetsredskap i undervisningen till att hitta teoretiska förklaringar till det som elever har uttryckt som meningsskapande i en text och med en text. Resultatet av studien påvisar att läshunden har positiva effekter vid elevers läsinlärning, och att elever uppnår positiva resultat av att får träna på att läsa för någon som är engagerad, icke dömande samt ger sin fulla uppmärksamhet till elevens läsning.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att artikelförfattarnas syften handlar om relationella förhållanden mellan elever och de vuxna som finns i dess omgivning vars uppgift är att hjälpa och främja deras läsinlärning. Vidare kan jag även konstatera att ännu ett syfte är att undersöka elevers uppfattning av att använda en läshund som stöd vid sin lästräning.
Kombinerade litteraturstudier med kvalitativ studie
Ehrinander (2015) är en litteraturstudie med kvalitativ inriktning vars syfte med artikeln är att beskriva Ehrinanders (2015) projekt ”Bokhunden och Astrid Lindgren”. Syftet med studien är att etablera begreppet ”läshund” som ett arbetsverktyg inom skolan för att främja elevers läsinlärning. Vidare vill Ehrinander (2015) undersöka huruvida användandet av en läshund i skolan som pedagogiskt verktyg kan ha positiva effekter på elevers läsinlärning och progression. Detta utförs med observationer av elever i en grundskola i Sverige. Resultatet av studien påvisar att läshunden har många positiva effekter på elevers fysiska och psykiska hälsa.
Vidare kan Ehrinander (2015) i sin studie konstatera att läshunden inger ett socialt och emotionellt stöd för eleven även när hunden inte är närvarande i klassrummet.
Kvantitativa studier
Jag har i mitt urval bestämt mig för att använda mig av tre olika kvantitativa studier där artikelförfattarnas syften till studien skiljer sig åt.
Fung, (2016) är en kvantitativ studie vars syfte är att utvärdera resultatet av elever som går i grundskolan och som ingått i ett R.E.A.D program. I studien har Fung, (2016) använt sig av experimentella kontrollgrupper för att samla in data. Denna kontrollgrupp bestod av 102 slumpvis utvalda respondenter. Dessa har delats in i fyra olika grupper där en grupp fick läsa för en hund, en annan fick läsa för en lärare, den tredje gruppen fick läsa för en nalle med en närvarande lärare och den fjärde gruppen fick läsa för en vuxen som inte korrigerade respondentens misstag när han eller hon läste. Forskaren undersöker sambandet mellan försökspersonernas läskunskaper, läshastighet, läsförståelse och noggrannhet utifrån vilken testgrupp de tillhörde i studien. Resultatet av Fung (2016) studie är att de elever som har fått möjligheten att läsa för en läshund har ökat sina läskunskaper med 20 % och deras läshastighet ökade med åtta ord per minut, jämfört med de elever som ingått i den ordinarie klassrumsundervisningen.
14
Artikeln som Linder, Megan, Gibbs, Alper, Freeman, (2017) har skrivit är en kvantitativ studie.
Denna studie är en pilotstudie där den data som forskarna har samlat in mäter hur elevers läskunskaper och deras attityd till läsning förändrats huruvida de varit delaktig i ett R.E.A.D- program eller den ordinära undervisningen. Deltagarna i denna studie är elever ifrån en kommunal skola i årskurs två. De elever som blivit utvalda till att delta i studien hade för sin årskurs medelgoda kunskaper i läsning. Av de elever som uppfyllde behörighetskravet för att få delta i studien, valdes 28 elever slumpmässigt ut för att sedan delas in i två olika kontrollgrupper med 14 barn i varje grupp. Den ena kontrollgruppen ingick i ett sex veckors långt läsprogram där de en gång i veckan hade en 60 minuter lång lektion. Lektionstiden fördelades så att eleverna först läste högt för en läshund och dess förare i 30 minuter, därefter hade de en 30 minuters lång lektion som berörde hunden och dess skötsel. Den andra kontrollgruppen bestod av de elever som deltog i den traditionella läsundervisningen i klassrummet. Slutresultatet av studien visar att den kontrollgrupp som deltagit i den traditionella undervisningen hade inte förbättrat sina läskunskaper eller sin attityd till läsning vare sig i skolan eller på fritiden. Emellertid påvisade studien att den kontrollgrupp med elever som deltagit i det hundassisterade programmet hade nått progression i sina läskunskaper samt att dessa elever visade en positivare attityd till att läsa i skolan. Dock har deras attityd till att läsa på fritiden inte förändrats.
Shaw (2013) är en kvantitativ studie med vars syfte är att undersöka lärare, elever, föräldrar och hundförares upplevelse av att arbeta med en läshund. Deltagarna skulle även uppge vad de anser att eleverna har lärt sig under arbetet med läshunden och vilka positivinverkan de anser läshunden haft för dem. Den data som ligger till grund för studien är de svar från det frågeformulär som de 197 slumpvis utvalda korrespondenterna utförde i slutet av skolåret.
Utfallet av studien visar att Shaw (2013) kan konstatera att elever, lärare och vårdnadshavare anser att läshunden medfört flertalet positiva effekter för de elever som deltagit i R.E.A.D- programmet. Några exempel på de positiva effekter som omnämns i studien är att elever fått bättre självförtroende, upptäckt glädjen i att läsa, blivit motiverade att träna på att läsa samt att elever har uppgett att läshunden ger dem emotionellt och socialt stöd.
Sammantaget kan jag efter att ha granskat artiklarna noga konstatera att ovannämnda artiklar har tre olika syften. Fung (2016) har som syfte med sin studie att utvärdera resultatet av de elever som ingått i ett R.E.A.D-program. Detta utförs för att se sambandet mellan dessa elevers läskunskaper, läshastighet, läsförståelse och deras noggrannhet i sin läsning i jämförelse med de elever som inte varit delaktiga i ett R.E.A.D-program. Linder et al. (2017) studie har däremot som syfte att undersöka huruvida elevers läskunskaper och attityd till läsning förändras beroende på om de fått läsa för en läshund eller ingått i den ordinarie läsundervisningen i klassrummet. Shaw (2013) har som syfte med sin studie att undersöka elevers, lärares och hundförares upplevelse av att arbeta med en läshund samt utvärdera vad dessa anser sig ha lärt sig under detta samarbete.
15
Kombinerade kvalitativa och kvantitativa studier
Kirnan, (2015) är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie vars syfte är att analysera provresultaten från standardiserade läsprov. Detta utfördes för att undersöka fördelarna med att använda en läshund som arbetsredskap i undervisningen samt för att undersöka elevers attityd till läsning. Kirnan (2015) har intervjuat lärare och hundförare för att samla in sin data.
Resultatet av intervjuerna och analyserna visade att eleverna hade förbättrat sina läskunskaper samt att de hade en positivare attityd till att läsa. De elever som visade sig ha störst nytta av R.E.A.D-programmet är de elever som finner sig ha svårigheter med att läsa.
Forskningsöversikt
Forskare som är omnämnda i följande avsnitt har utfört forskningsöversikter genom att ta del av olika antal papers för att sedan analysera dessa och använda dem till sina studier.
Hall, Gee och Mills, (2016) har utfört en forskningsöversikt där forskarna har granskat 27 olika papers som berör läshunden som pedagogiskt arbetsredskap i skolan. De studier som forskarna har granskat och analyserat har varit både kvalitativa och kvantitativa studier som haft mätbara effekter av att läsa med en läshund. Syftet med studien är att undersöka effekten av att använda läshunden som arbetsredskap i skolan. Forskarna vill veta vilka fördelar som finns med att arbeta med en läshund. Slutsatsen de kom fram till är att det finns många fördelar med att arbeta med en läshund. Eleverna ser positivt på att läsa, de vill läsa mer, de blir duktigare på att läsa, får högre självkänsla samt att de känner mindre stress i samband med läsning.
Även Jalango, (2005) är en forskningsöversikt. Artikeln beskriver vad ett R.E.A.D-program är samt hur det används i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur läshunden tillsammans med sin förare kan användas för att stötta och motivera elever vid deras lästräning. De ger även konkreta råd till bland annat lärare och bibliotekarier hur de ska kunna starta upp och använda sig av ett R.E.A.D-program.
Ytterligare två forskare som utfört en forskningsöversikt är Kropp & Shupp (2017) deras studie grundar sig på 30 olika vetenskapliga artiklar som alla berör läshunden som arbetsredskap i undervisningen i grundskolan. Syftet med Kropp & Shupp (2017) studie är att undersöka vilka fördelar användandet av en läshund kan ha för den enskilda elevens läsinlärning.
Artikelförfattarna utav dessa forskningsöversikter har beskrivit i sitt slutresultat att de funnit tre markanta fördelar med att använda läshunden i undervisningen (Hall, Gee & Mills 2016;
Jalango 2005; Kropp & Shupp 2017). De fördelar som presenterades i artiklarna var att eleverna hade ökade läs och skrivkunskaper och förbättrad grovmotorik. Det beskrevs även att användningen av läshunden i undervisningen resulterar i sociala och emotionella fördelar för eleverna, så som ökad empati, bättre självkänsla och självförtroende.
16
Lane & Zawada (2013) har utfört en forskningsöversikt där deras syfte med studien är att beskriva hur ett R.E.A.D-program kan startas upp samt vad ett R.E.A.D-program är. Studien påvisar även läshundens positiva effekter på elevens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Detta sker genom att artikelförfattarna beskriver exempel på händelser där elever arbetat med en läshund. Vidare visar även studien på den positiva inverkan som undervisningen med en läshund har på elevers progression inom sin läsinlärning. Eftersom eleven med hjälp av läshunden tränar på att läsa utan att eleven själv betraktar detta moment som lästräning uppfattas det som lustfyllt.
Kirnan & Ventresco (2018) är en forskningsöversikt med kvalitativa inslag. De artiklar som forskarna grundar sin artikel på har använt sig av intervjuer med lärare och elever och vårdnadshavare, observationer som spelats in. Syftet med artikeln är att sammanfatta vetenskapliga artiklar om läshunden och dess positiva effekter för elever vid läsinlärning.
Slutresultatet av Kirnan & Ventresco (2018) studie visar att användandet av läshunden i undervisningen resulterar i att elever ökar sina läskunskaper och att de efter avslutat R.E.A.D- programmet har en positiv syn på att läsa.
Till skillnad mot de övriga studierna där artikelförfattarna har olika syften med sina studier, kan jag se att artikelförfattarna till mina valda forskningsöversikter har övergripande likartade syften. Artikelförfattarna vill med sina artiklar förmedla vad ett R.E.A.D-program är och hur detta kan användas i skolan. Vidare har artikelförfattarna som ett gemensamt syfte att de vill undersöka samt påvisa de positiva effekter användandet av läshunden har på elevers läsinlärning, fysiska, psykiska och sociala hälsa.
17
FÖRDJUPAD ANALYS
Hur en läshund används som pedagogiskt verktyg vid elevers läsinlärning.
De elever som är med i ett R.E.A.D-program tränar sina läskunskaper och läsförståelse genom att läsa högt för en specialutbildad läshund samt dess hundförare. (Ehrinander 2015; Fung 2016). Eleverna som deltar i ett R.E.A.D-program träffar i regel en specifik läshund som de lär känna väl under projektets gång, i ett specifikt rum avsett för ändamålet (Öhlund 2017). Under en session som är 20–30 minuter lång, en till två gånger per vecka får eleven läsa högt för hunden. Eleven får själv bestämma var i rummet han eller hon ska sitta och läsa samt var hunden ska placeras (Ehrinander 2015). Oftast väljer eleven att placera hunden i sitt knä eller bredvid sig och hundens uppgift är att vara aktiv och integrera med eleven. Hundföraren ska kunna styra hunden med handtecken för att hunden ska kunna ge eleven den stöttning och uppmärksamhet som behövs.
Beslut om vilken litteratur som ska användas till lästillfället med läshunden beror på vilken lärare som är ansvarig samt vilken skola som eleven går i. Vissa lärare väljer själva ut den bok som eleven ska läsa, medan andra lärare låter eleven välja en bok som denne finner lustfylld och intressant (Ehrinander 2015). För att en elev ska vilja engagera sig och få lust att läsa måste litteraturen väcka intresse hos eleven (Öhlund 2017). Majoriteten av de yngre eleverna som läser för läshunden tror att hunden uppskattar att de läser för den (Kirnan & Ventresco 2018;
Lane & Zavada 2013)). Därför väljer de ut en bok, oftast med stor entusiasm som de tror skulle väcka intresse hos hunden och därmed har litteraturen blivit relevant och lustfylld även för eleven
Läshunden kan med fördel användas för att konkretisera grammatiska regler för eleven (Kropp
& Shupp 2017; Kirnan & Ventresco 2018). Detta kan ske genom att eleven får i uppgift att stanna upp i sin läsning och klappa hunden intensivt en gång när eleven påträffar ett kommatecken i texten men långsamt och under några sekunder vid en punkt. Ytterligare ett tillfälle där läshunden kan hjälpa till vid elevers lästräning och läsförståelse är att hundföraren kan be eleven förklara ett svårt ord som påträffats i texten eller återberätta det som eleven har läst (Ehrinander 2015). Detta kan ske genom att hundföraren ber eleven berätta för hunden det specifika ordets betydelse eller återberätta vad som hänt i berättelsen. Genom att förklara ordets innebörd eller återberätta historian för hunden får hundföraren konkreta bevis på huruvida eleven har förstått den lästa texten och kan därmed ge stöttning i de fall eleven är i behov av detta.
En läshund kan användas för att skapa struktur och stöd för eleven samt för att spegla en elevs beteende (Kirnan och Ventresco 2018). Detta kan ske genom att hundföraren tillrättavisar hunden istället för eleven. Exempelvis kan hunden få en förmaning om vikten av att sitta stilla och koncentrera sig när eleven läser. Hundföraren kan även uppmuntra eleven till att förmana och uppmuntra hunden till önskvärt beteende. Ett exempel på hur det kan låta när eleven utför detta kan vara ”Shadow, du kan inte gå runt i rummet och lukta på allt när jag läser, för då hör
18
du inte vad jag säger”. På så vis får eleven stöd i att uppfylla den nödvändiga struktur och de regler som krävs för att eleven ska ha möjlighet till att träna på att läsa. Eftersom det är hunden som får en tillrättavisning och inte eleven, behöver han eller hon inte uppleva situationen som otrygg, eller känna sig misslyckad eller dömd på grund av sina svårigheter.
En elev som finner sig ha svårigheter i att fokusera på att läsa och har ett stort rörelsebehov kan finna ett stöd i läshunden genom att få klappa den samtidigt som han eller hon läser (Jalango 2005; Kirnan & Ventresco 2018). När eleven får klappa hunden frisätts kroppens eget lugn och ro hormon oxytocin i kroppen, vilket bidrar till att eleven känner sig lugn och kan fokusera helt på sin uppgift, att läsa.
De elever som oftast inte vill träna på att läsa är de elever som finner sig ha svårigheter med att läsa (Lane & Zavada 2013; Hall & Mills 2016) Dessa elever har ofta dåligt självförtroende, känner sig illa till mods när de ska läsa och är rädda för att begå misstag. Med dessa elever har läshunden ett ytterst viktigt arbete då hunden erbjuder ett ovärderligt emotionellt och socialt stöd (Fung 2016; Hall & Mills 2016). Läshunden är för dessa elever en källa till trygghet och bidrar till att bygga upp elevens självkänsla och självförtroende eftersom den är icke dömande eller nedlåtande. Detta skapar en glädje och ett engagemang till att träna på att läsa hos de allra flesta elever som får träna på att läsa tillsammans med en läshund.
Läshunden har en viktig roll vid elevers läsinlärning då den inte korrigerar eller stör eleven när han eller hon läser (Öhlund 2017). En elev som får läsa utan att bli korrigerad eller tillrättavisad resulterar i ett större självförtroende hos eleven.
Majoriteten av de elever som tränar på sina läskunskaper tillsammans med en läshund uppskattar och ser fram emot lässessionen med läshunden (Lane & Zavada 2013). De ser denna stund som något lustfyllt, trevligt och kravlöst. På så vis kan läshunden även användas till att ändra elevers inställning till att läsa och träna på sin läsförmåga (Linder, Mueller, Gibbs, Alper, Freeman 2017). De elever som anser att läsa är något negativt som skapar obehag kan med hjälp av läshunden och dess kravlösa tillvaro vända dessa känslor till något positivt. Studier har påvisat att användandet av läshunden vid läsinlärning har påverkat elevers attityd till att läsa i en positiv riktning.
19
Hunden som motivator för att öka elevers lust till att träna på att läsa.
Studier har flertalet gånger påvisat att användandet av läshunden som ett pedagogiskt verktyg i skolan skapar ett meningsfullt lärande samt bidrar till en genomgående motivation till att läsa hos elever (Linder, Mueller, Gibbs, Alper, Freeman 2017; Kropp & Shupp 2017, Ehrinander 2015; Öhlund 2017; Hall & Mills 2016).
Det är inte ovanligt att de elever som har det svårt i skolan och svårt med att läsa inte finner någon motivation till att gå till skolan eller att delta i lästräningen (Linder, Mueller, Gibbs, Alper, Freeman 2017; Kropp & Shupp 2017). Vilket kan anses förståeligt då ingen människa frivilligt vill utsätta sig för något som känns svårt och resulterar i obehagskänslor. Studier har påvisat att läshunden kan användas som en motivator både för att få eleven till att vilja gå till skolan likväl som att vilja träna på sina läskunskaper. Vetskapen om att eleven ska få träffa läshunden under dagen och läsa för den bidrar till att eleven ser fram emot att få träna på sina läskunskaper. Eftersom läshunden erbjuder en trygg icke dömande miljö motiveras eleven till att både vilja och våga utmana sig själv i sin läsprogression. Tillsammans med läshunden blir lästräningen en lustfylld, trevlig stund att se fram emot och eleven får en anledning till att vilja delta i lästräningen, lära sig nya ord och bli bättre på att läsa. Eftersom motivationen till att läsa tillsammans med läshunden bygger på elevens inre motivation, egen vilja och intresse för hunden, inspirerar detta eleven till en långsiktig motivation till att fortsätta träna på att läsa (Kropp & Shupp 2017).
Lässvårigheter hos eleven resulterar oftast i dålig motivation och en negativ attityd till att läsa (Hall & Mills 2016). Hos dessa elever kan läshunden fungera som en motivator till att träna på att läsa eftersom den icke dömande miljön som läshunden erbjuder bidrar till att öka elevens självförtroende (Linder, Mueller, Gibbs, Alper & Freeman 2017). Elever som har självförtroende i sin läsning tenderar i högre grad till att lyckas nå en progression i sin läsning tillskillnad mot de elever som inte uppnått detta självförtroende. Hos en elev som har lässvårigheter väcker läsningen ofta negativa känslor så som oro och ångest. (Linder, Mueller, Gibbs, Alper & Freeman 2017). Dessa känslor kan även visa sig som fysiska åkommor hos eleven så som exempelvis spänningshuvudvärk och magont, vilket i sin tur resulterar i negativa läsupplevelser och att eleven inte vill läsa. Hos dessa elever bidrar läshunden till positiva läsupplevelser vilket medför att eleven känner en motivation till att delta i lästräningen.
Som lärare kan det vara en utmaning att få elever att slutföra en uppgift som för eleven känns svår och som de inte har motivationen till att utföra. För dessa elever kan den positiva stunden tillsammans med läshunden och den relation som skapas dem emellan fungera som en motivator (Hall & Mills 2016; Kirnan, Siminerio, Wong 2016). Vid dessa tillfällen fungerar läshunden som ett socialt stöd och en anledning till att uppgiften känns meningsfull för eleven att slutföra.
20
För- och nackdelar med att använda läshunden som pedagogiskt hjälpmedel vid elevers läsinlärning.
Forskning har påvisat flertalet fördelar med att använda läshunden som ett pedagogiskt hjälpmedel vid elevers läsinlärning (Kirnan, Siminero, Wong 2016; Nestlog & Ehrinander 2019; Lane & Zavada 2013; Shaw 2013). Forskningen har påvisat att användandet av läshunden i klassrummet bidrar till positiva läsupplevelser vilket minskar stressen hos de elever som upplever en ångest eller rädsla över att läsa. Vidare bidrar även läshunden till att elever får ett större självförtroende och vågar utmana sig själv i sin läsprogression (Linder, Mueller, Gibbs, Alper & Freeman 2017).
En elev som anser sig inte vara duktig på att läsa vill i regel inte läsa för andra eftersom han eller hon vill skydda sin självbild (Öhlund 2017). Elevers självbild och attityd till att läsa går hand i hand med varandra, därför är det viktigt att elever får skapa sig en positiv självbild som läsare. Vid dessa tillfällen kan läshunden med fördel användas för att uppnå ändamålet.
Vidare har studier påvisat att elever som ingår i ett R.E.A.D-program har efter att deltagit i programmet ett bättre flyt i sin läsning, ökad läsförståelse samt fördubblad läshastighet (Kirnan
& Ventresco 2018). Dessa studier har påvisat att de positiva effekter som har visats sig vid utvärderandet av programmet blir kvarstående för eleven. Vidare har det även påvisats att elever som får läsa för en läshund har fått en positiv attityd till att läsa och att denna attityd är bestående hos elever som deltar i ett R.E.A.D-program.
Elever som lever i svåra sociala förhållanden har ofta svårt att prestera i skolan då de många gånger är oroliga, har ångest och svårt att fokusera (Kropp & Shupp 2017; Linder, Mueller, Gibbs, Alper & Freeman 2017). Vid dessa tillfällen kan läshunden bli elevens fasta trygga punkt i skolan vilket resulterar i att eleven kan känna glädje över att få gå till skolan. Vidare bidrar närvaron av läshunden i undervisningen till att eleven kan slappna av och klarar av att koncentrera sig vid lästräningen vilket resulterar i högre resultat i skolan.
Även Hall, Gee och Mills (2016) studie har påvisat fördelar med att använda en läshund i undervisningen och att dessa bidragit till flertalet positiva effekter på elevers beteende i klassrummet. Med hjälp av läshunden kan läraren skapa struktur vid lästillfället samt spegla en elevs beteende för att uppnå ett önskat beteende hos eleven (Kirnan & Ventresco 2018).
Läshunden har även en lugnande inverkan på eleven vilket bidrar till att eleven kan koncentrera sig bättre på sin uppgift (Hall, Gee & Mills 2016). Vidare bidrar läshunden till att eleven vill läsa och längtar efter att få läsa tillsammans med läshunden (Kirnan & Ventresco 2018). Eleven vill träna på sin läsförmåga för att kunna läsa bra så att läshunden blir glad och vill höra eleven läsa fler böcker för den.
Ytterligare fördelar med att använda läshunden i undervisningen som komplement till den ordinarie undervisande läraren är att läshunden låter eleven träna på att läsa utan att störa eleven (Öhlund 2017). Inte sällan uppfattar eleven läraren som tjatig och att lärarens förväntningar på eleven skapar en stress och ett obehag hos eleven som resulterar i negativa läsupplevelser och
21
en negativ attityd till att läsa. Läshunden varken dömer eller ställer några krav på eleven vilket resulterar i att eleven uppfattar lässtunden som positiv.
Det kan vara svårt för eleven att förstå de grammatiska regler som används när man läser och skriver (Kropp & Shupp 2017). Ännu en fördel med användandet av läshunden i undervisningen är att den kan med fördel användas för att förklara och konkretisera grammatiska regler på ett lustfyllt sätt som skapar mening för eleven. Kropp & Shupp (2017) menar även att elever som läser för en läshund får ett större ordförråd, blir skickligare på att komponera texter, får lättare för problemlösning och kritiskt tänkande jämfört med jämnåriga elever som inte haft hund- assisterad undervisning.
Även om forskningen påvisar många fördelar med att använda läshunden vid elevers lästräning finns det också vissa nackdelar med läshunden som ett pedagogiskt verktyg. Öhlund (2017) menar att användandet av läshunden gagnar enbart de elever som kommit längre i sin lästräning.
De elever som är i början av sin lästräning kan uppfatta det som otryggt att läsa för en läshund eftersom den inte kan ge samma konkreta stöttning i läsandet som en lärare kan. Öhlund (2017) visar på ytterligare en negativ aspekt av användandet av läshunden i läsundervisningen, då hon menar att såväl som att läshunden kan hjälpa elever i att utveckla sin lästräning kan det även resultera i att elevers progression stannar av eftersom läshunden inte är kapabel till att korrigera elever när de till exempel läser fel.
Ytterligare två negativa faktorer som kan påverka elever vid användandet av läshunden är att det finns de elever som är allergiska eller rädda för hundar (Lane & Zavada 2013). För dessa elever kan närvaron av läshunden förutom fysiska problem orsakat av elevens pälsdjursallergi, även skapa känslor så som rädsla, stress och ångest. Dessa elever bör inte tvingas till att umgås med hunden. Dock finns det hållbara lösningar på problemet om det finns en önskan från elevens sida att få träna på sina läskunskaper tillsammans med läshunden. I Kirnan, Siminero och Wongs studie (2016) har lärare och hundförare som mött elever som varit rädda eller allergiska löst problemet med att eleven läser för hunden genom ett videosamtal med läshunden och dess förare. Ytterligare ett alternativ är att elev och hund har suttit på för eleven betryggande avstånd från varandra. Vad det beträffar det problem som uppstår i samband med elever som är allergiska, har majoriteten av skolorna som deltar i ett R.E.A.D-program ett separat klassrum där läshunden och dess hundförare arbetar, dit eleverna får komma och läsa. Ytterligare en åtgärd som utförs för att underlätta för de elever som är allergiska är att hunden inför varje arbetspass duschas med ett speciellt schampo som ska minska nivån på allergener från hunden.
Ännu en aspekt att ta i beaktning är att det kan uppstå en kulturkrock mellan skola och elevens hem (Lane & Zavada 2013). Det finns de elever som kommer från familjer som anser att hunden är ett smutsigt och ohygieniskt djur som de inte vill komma i kontakt med. Det förekommer inte ofta, men vid de tillfällen som detta problem uppdagas är det av högsta vikt att skola och hem håller en god kommunikation sinsemellan. Skapar läshunden ett stort obehag hos dessa elever och deras familjer bör skolan tänka över huruvida det är lämpligt att använda en läshund i just denna klass.
22
DISKUSSION
I följande avsnitt kommer jag att reflektera över min metod i sökprocessen samt diskutera det resultat jag kommit fram till utifrån de artiklar som ingått i mitt urval. Vidare kommer jag även diskutera läshundens relevans för läraryrket samt ge förslag till vidare forskning.
Metoddiskussion
Jag upplevde sökprocessen i de olika databaserna som komplicerad. Detta resulterade i att jag låste mig vid sökorden och val av databas i början av sökprocessen, vilket medförde att jag inledningsvis inte fick upp de träffar jag önskade eller att jag fick väldigt få träffar och majoriteten av de träffarna som jag fick upp var inte relevanta för mitt syfte. När jag beslutade mig för att testa nya sökord och olika databaser resulterade det i fler antal träffar och att artiklarna var relevanta för min kunskapsöversikt. Skulle jag få möjlighet att göra om min kunskapsöversikt skulle jag vara djärvare med val av sökord och databaser redan från uppstarten av sökprocessen. Ytterligare en sak jag skulle ha gjort annorlunda vid en ny kunskapsöversikt är att jag skulle redan i uppstarten av sökprocessen fört en utförligare och mer strukturerad metoddagbok. Den metoddagbok jag förde var inte tillräckligt utförlig och den saknade till viss del struktur. Detta resulterade i att min metoddagbok var obrukbar och det medförde merarbete för mig då jag var tvungen att göra om alla sökningar från början för att kunna skriva kunskapsöversikten.
Eftersom min uppgift med min kunskapsöversikt är att hålla mig på en övergripande nivå av forskningsresultaten har jag valt att inte beröra de statistiska analyser som vissa studier redovisat. Detta kan ses som en svaghet i min kunskapsöversikt, då det finns en möjlighet till att jag gått miste om information. Men då jag har haft begränsat med tid under arbetet med denna kunskapsöversikt har jag sett det som ett nödvändigt val att utesluta redovisningen av statistiska analyser.
Resultatdiskussion
Sammanfattningsvis kan jag se utifrån de svar som jag fått på mina frågeställningar att det finns många fördelar men även nackdelar med att använda läshunden som ett hjälpmedel vid elevers läsinlärning och motivation.
23
Läshunden som pedagogiskt arbetsredskap i skolan
Enda vägen till att bli en fullgod läsare är att mängdträna på att läsa. Denna mängdträning som krävs av eleven kan uppfattas av eleven som meningslös och fylld av motgångar vilket kan påverka elevens självbild, självförtroende och självkänsla. Eftersom läshunden inte har förmågan till att kritisera och döma eleven, blir den för dessa elever deras trygga punkt som skyddar deras självbild och självkänsla samt bidrar till att bygga upp deras självförtroende (Nestlog & Ehrinander 2019). Tillsammans med läshunden och den skyddande atmosfär som den erbjuder blir lästräningen en trygg och lustfylld stund som eleven ser fram emot och gärna upplever igen (Kropp & Shupp 2017). Denna lustfyllda och icke dömande miljö resulterar i att elever som haft en negativ attityd till att läsa reviderar denna och läser av egen fri vilja både i skolan och på fritiden.
Vidare har läshunden även en viktig funktion i undervisningen då den agerar som en stor motivator för eleven (Kirnan & Ventresco 2018) Den motivation och trygghet som eleven känner i samvaron med läshunden medför att eleven vågar och vill utmana sig själv till att nå progression i sin läsinlärning.
Läshunden kan med fördel användas för att upprätta en struktur för lästräningen samt för att konkretisera de grammatiska regler som elever annars kan uppfatta som svåra (Kirnan &
Ventresco 2018). Vidare har de studier som jag tagit del av påvisat att de elever som fått möjlighet att lästräna för en läshund har fördubblat sin läshastighet samt ökat sin läsförståelse.
Dessvärre finns det omständigheter såsom allergier och hundrädsla hos elever och personal som försvårar alternativt förhindrar användandet av läshunden i undervisningen. Ytterligare en nackdel med att använda läshunden vid elevers läsinlärning är att denna metod är helt beroende av att eleven har ett intresse för hunden samt en egen vilja att läsa för den (Öhlund 2017). Om en elev inte finner något intresse i läshunden eller får obehagskänslor av dess närvaro kommer eleven inte kunna prestera och därmed inte uppnå en progression i sin lästräning. Vid dessa tillfällen bör därför andra metoder övervägas för att träna elevers läsinlärning (Lane & Zavada 2013). Dock kan det urskiljas i de studier jag tagit del av att majoriteten av de elever som deltagit i ett R.E.A.D-program haft en positiv syn på läshunden och sett fram emot att få arbeta tillsammans med den.
Styrkor och svagheter inom forskningen
De studier som har lagt grunden till denna kunskapsöversikt har övergripande haft tydliga syften eller frågeställningar som utgångspunkt. Dock är det problematiskt att det inte finns någon betydande bredd i forskningsfältet. Vidare anser jag det problematiskt att de forskare som utfört studierna som jag tagit del av, generellt har använt sig av observationer och intervjuer med få deltagare. Vid flertalet av studierna har dessa bestått av mindre än 20 deltagare, i något fall har studien enbart grundat sig på en enda deltagare, som tillexempel Nestlog & Ehrinander
24
(2019) studie. Till studiernas fördel ska det nämnas att alla de artiklar som jag använt mig av i denna kunskapsöversikt är peer review, vilket Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) menar är en garanti för att alla artiklarna är vetenskapliga och ur alla avseenden representerar en god forskning. Trots att storleken på studierna varit av varierande art har alla de studier jag tagit del av varit samstämmiga om läshundens positiva effekter för elevers läsinlärning, vilket är värdefullt. Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) menar att då studiernas resultat är samstämmiga anses det som att studiernas resultat stärker varandra och kan således med fördel användas vid vidare forskningsstudier.
En svaghet med denna kunskapsöversikt är att de artiklar som ingått i mitt urval har varit skrivna på engelska. Då engelska inte är mitt modersmål ger det utrymme för eventuella små feltolkningar.
Ytterligare en aspekt som kan ses som problematisk med de studier som ingår i mitt urval till denna översikt är att några av dessa studier, exempelvis Nestlog & Ehrinander (2019) har använt sig av ett urval av deltagare som inte valts ut slumpmässigt. Eriksson Barajas, Forsberg
& Wengström (2013) påvisar detta som något som kan ses som en svaghet då denna typ av urval kan påverka studiernas resultat. Öhlund (2017) är ett exempel på en av de studier som jag valt att inkludera i min översikt och där forskaren använt sig av systematiska kvoturval. Det innebär att forskaren i förväg har beslutat vilka kriterier, så som ålder, läskunnighet, sociala omständigheter som varit nödvändiga för få delta i studien. Detta menar Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013) är en styrka då det är ett bra tillvägagångsätt för att få ett gott representativt urval ur den population som ingår i studien och ska undersökas. I min kunskapsöversikt ingår det även studier där forskaren har använt sig av ett slumpmässigt urval av de deltagare som ska ingå i studien, exempel på en studie som använt detta är Fung (2016).
Vid detta tillvägagångssätt har alla inom samma populationsgrupp haft samma chanser att ingå i studien. Under förutsättning att inte bortfallet från studien varit stor, då det kan påverka urvalet kan detta tillvägagångsätt ses som en styrka hos studien eftersom möjligheten till att generalisera kring hela urvalsunderlaget blir större (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013).
Vidare kan ses att framställandet av tillvägagångsättet gällande forskningsmetoden hos de inkluderade studierna har varierat, vilket har delvis varit problematiskt. Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström (2013) påvisar vikten av att kritiskt granska och värdera de forskningsmetoder som framkommer i studien innan man som forskare värderar den.
Sammanfattningsvis finns det vissa svagheter med mitt urval av artiklar, så som vissa tillvägagångsätt när det kommer till urval och bristande information hos några av artiklarna gällande forskningsmetoden. Dock går det att urskilja många styrkor hos dem, så som att de haft tydliga frågeställningar, syften och utgångspunkter, samt att forskningen har visat sig samstämmig kring läshundens användning vid elevers läsinlärning vilket stärker studiernas resultat.
