Vem får höras?

Examensarbete 15 hp – kandidatnivå

Medie- och kommunikationsvetenskap

Vem får höras?



En undersökning av lokalpress kring makt och

kön i fyra Landsortstidningar

Abstract

Authors: Gunnel Forssell Ehrlich & Alexandra Winberg

Title: Gender in local press – a quantitative study of four local newspapers Level: BA Thesis in Media and Communication Studies

Location: Linnaeus University Language: Swedish

Number of pages: 50

The report shows a quantitative study of balance in gender and position of power in the local press. The study aimed to shed light on the distribution of space in the newspaper between men and women, those within

power and those without in Swedish local press. The study was

conducted with four newspapers, during a month of time with local editorial news material.

In our study, we have assumed Lippmann’s and Strömbäck’s theories of pseudo-reality and distribution of gender and position of

power in Sahlstrand and Jarlbro. The study showed slightly better results in the gender balance than previous research have shown. Local press gives more room for non-in power than previous research suggests.

Tack till…

Gunilla Sax, chefredaktör och ansvarig utgivare på Barometern Gunilla Hultén

Innehåll

1. Inledning ___________________________________________________ 6

1.1 Diskussioner från redaktioner ______________________________ 6 1.2 Opponering mot tidigare forskning _________________________ 8 1.3 Argument för egen forskning _______________________________ 9 1.4 Syfte och frågeställningar __________________________________ 9 1.5 Disponering av uppsatsen __________________________________ 9

2 Teori ______________________________________________________ 11

2.1 Sammanfattning ________________________________________ 11 2.2 Könsfördelning _________________________________________ 11 2.3 Kvinnor skriver om kvinnor och män om män? ______________ 13 2.4 Kvinnors utsatthet i svenska medier ________________________ 14 2.5 Vem får höras? _________________________________________ 15 2.6 Dagordningsteorin (agenda-setting) ________________________ 17 2.7 Spegel, spegel… _________________________________________ 19 3 Metod _____________________________________________________ 21 3.1 Datainsamling __________________________________________ 21 3.2 Etiska överväganden _____________________________________ 24 4 Resultatdiskussion ___________________________________________ 25

5. Slutsats ___________________________________________________ 32 6. Förslag till framtida forskning _________________________________ 33 7. Källförteckning: ____________________________________________ 34

Bilagor

Inledning

1. Inledning

Den som producerar en text gör det i ett sammanhang med en viss inramning och utifrån ett visst perspektiv. Den som sedan läser texten skapar en bild av innehållet utifrån sina egna referensramar

(Ledin & Moberg, 2011 s.153). 2011 beställde Dagens Nyheters nätupplaga DN.se en studie av forskaren Gunilla Hultén, från Stockholms universitet, om könsfördelningen i deras texter. Resultaten av studien visar att läsaren av DN.se möter 70 procent män i artiklarna och bara 30 procent kvinnor (Hultén, 2011). Problemet har behandlats på redaktionerna under årtionden, skriver Jenny Stiernstedt på Dagens Nyheter (2011a), och menar att detta är djupt rotade strukturer som man måste rå på. Hultén (Stiernstedt, 2011b) talar om situationen som en trovärdighetsfråga och menar att ”Människor måste kunna känna igen sig i

journalistiken”. Jarlbro (2006) ser det även ur ett demokratiperspektiv då hon menar att om ena halvan av mänskligheten har svårare att göra sina åsikter hörda i medierna har vi en sned maktbalans i demokratin.

1.1 Diskussioner från redaktioner

På Kristianstadbladet berättar nyhetschefen Åsa Karlsson (Personlig kommunikation, 4 Maj, 2012) om att det är av vikt att hålla genusfrågor och frågor kring vem som får komma till tals i tidningen högt upp på agendan. Å. Karlsson menar att

försöker de hitta sätt att förbättra situationen och att det hålls uppe ett tag, för att sedan tendera att falla i glömska (Å. Karlsson, Personlig kommunikation, 4 maj, 2012). Barometerns redaktionschef Anders Enström (Personlig kommunikation, 4 Maj, 2012) berättar att större delen av Barometerns läsare är kvinnor vilket, han menar, kanske borde synas mer och därmed ökar kravet på tidningens arbete i frågan. Han tar upp aspekten kring hur samhället ser ut, att befolkningen är jämt fördelad vilket därmed borde visas i tidningens innehåll tydligare och tar upp tidigare undersökningar kring mångfald tidningen gjort och att det är en ständigt återkommande katastrofal läsning av resultaten. Han refererar vidare till sin tidigare arbetsplats Sydsvenskan som, han menar, arbetade med genomarbetade projekt och satsningar där det utreddes om genusfrågan. Trots detta, menar A. Enström, fick tidningen inga nämnvärda resultat. Han pekar på det faktum att det är många män i ledande positioner, maktcentra och i expertvärlden, vilket gör det svårare att påverka könsfördelningen i texterna och att journalisten vill ha kommentaren från den som beslutat i frågan, vilket ofta är en man.

Å. Karlsson (Personlig kommunikation, 4 Maj, 2012) poängterar att det i den förförra mandatperioden, i Kristianstad, satt en kvinna som kommunalråd vilket då påverkade könsfördelningen, likt idag. Hon framhåller att hon uppfattar en viss ovilja bland kvinnor att ställa upp och synas i tidningen och påpekar att kvinnor i viss mån måste ta ett eget ansvar att ställa upp och ta plats.

A. Enström (Personlig kommunikation, 4 Maj, 2012) pekar på en slentrianmässighet hos journalister där denne återkommer till samma, tidigare kända källor. Som journalist är det lätt att ta samma kontakt som sist då denne svarade bra eller var lätt att nå, menar han och resonerar vidare att man av effektivitet gör så, istället för att aktivt leta efter en mer lämpad person eller en kvinna, avslutar han,

På Barometern finns det för tillfället inte några återkommande rutiner kring

system med exempelvis checklistor eller andra redovisningssystem att göra utvärderingar runt. Dock finns det en del fria och ibland en del, något större, utvärderingar från både redaktionsnivå och ledningsnivå, påpekar A. Enström (Personlig kommunikation, 4 Maj, 2012). Han ser dock en möjlighet i behovet av rutiner kring arbetet att driva frågan. A. Enström nämner vid ett flertal tillfällen under intervjun, vikten av att det finns enskilda personer på redaktionen som driver

genusfrågan och ständigt påminner, lyfter fram och driver på sina kollegor. ”Det är viktigt att det uppmärksammar oss andra på hur saker och ting ser ut i tidningen”, säger han. Det är viktigt att ständigt föra problemen på dagordningen och påpeka då det drar åt ”det gubbiga hållet”, fortsätter A. Enström och vidhåller ständigt vikten av att kämpa och påminna sig om att jobba för balans i tidningen.

A. Enström (Personlig kommunikation, 4 Maj, 2012) tycker dock att maktfrågan i samhället inte enbart är upp till tidningarna och medierna att förändra. Ett stort lass måste även tas av den politiska och beslutsfattande världen kring dessa frågor, menar han. A. Enström (Personlig kommunikation, 4 Maj, 2012) vill dock inte ursäkta sig med undanflykter utan ser vikten av problemet och inser jobbet bakom för att kunna göra framsteg. Det kräver visserligen lite mer jobb och tid, menar A. Enström, men vidhåller samtidigt att det är jobb och tid som krävs för att vi ska ta oss framåt och utvecklas i dessa frågor.

1.2 Opponering mot tidigare forskning

Likt den studie som Hultén genomförde på Dagens Nyheter, anser vi att forskarna lägger större fokus på storstadstidningar. Vi upplever att landsortstidningen ofta lyser med sin frånvaro i granskningar om fördelning av maktpositioner och kön, vilket fick upp våra ögon för detta perspektiv. Vi kommer dock inspireras av tidigare forskning som gjorts, men istället applicera detta på landsortspress.

Vi saknar även en djupare analys kring mediernas påverkan på läsaren ur ett

läsaren och samhället. Precis som det refererades i inledningen, menar Ledin och Moberg (2011) att vi förhåller oss till texter och mer eller mindre konstant interagerar med dem.

1.3 Argument för egen forskning

Fördelningen mellan män och kvinnor och mellan makthavare och icke makthavare i nyhetspressen är ett ständigt aktuellt ämne där förekomsten av män som makthavare är stor bland de personer som kommer till tals i pressen. Dock är merparten av forskningen studerat i storstadspress, därför är det oklart om lokalpressen i något avseende avviker från denna bild och om även journalistens kön är en påverkansfaktor. Syftet med uppsatsen är att få en ökad kunskap kring hur köns- och maktfördelning bland de som får komma till tals i lokalpressen ser ut.

1.4 Syfte och frågeställningar

Att belysa fördelningen av utrymme i tidningsartiklar mellan män och kvinnor och mellan elitpersoner och icke elitpersoner i svensk lokalpress.

1.4.1 Frågeställningar

1) Hur ser sambandet mellan könsfördelning och maktpositionsfördelning ut i lokalpress?

2) Hur ser könsfördelningen ut mellan män och kvinnor i lokalpress?

3) Hur ser fördelningen ut mellan elitpersoner och icke elitpersoner i lokalpress? 4) På vilket sätt påverkar journalistens könstillhörighet könsfördelningen i dennes artiklar i lokalpress?

1.5 Disponering av uppsatsen

inför resultatkapitlet. Vi uppfattar att teorin i fråga inte kräver någon tidigare kunskap i metod vilket gör att denna disponering är bättre lämpad.

Backman (2008) menar att det ibland kan vara lämpligt att slå ihop resultat- och

diskussionskapitlet till ett eget kapitel. Han exemplifierar denna metod i redovisning av exempelvis enkätundersökningar. Då vår undersökning är en kvantitativ studie som presenteras i tabeller och siffror väljer vi att följa det exempel Backman här beskriver i vår uppsatsdisposition. Vi anser att resultaten från vår studie kan beskrivas på ett tydligare sätt och att läsaren då får högre förståelse vid omedelbar jämförelse och diskussion. Backman beskriver det som ibland svårt för läsaren att minnas ett stort antal olika utfall när man sedan kommer till diskussionskapitel. Vid sammanslagningen av kapitlen tillkommer en ny rubrik: Generell diskussion.

2 Teori

2.1 Sammanfattning

 Det är manlig dominans i svenskt pressinnehåll. Studier enligt Sahlstrand (2000) pekar på siffror som visar att män dominerar könsfördelningen med 77 % mot kvinnornas 23 %. Journalisterna försvara denna snedfördelning med att det är så verkligheten ser ut och att de i sitt arbete enbart speglar verkligheten.

 Enligt tidigare undersökningar är det i de svenska morgontidningarna 64 % elitkällor och 36 % icke-elit källor som får komma till tals. Sahlstrand (2000) anser att detta kan ge en delvis missvisande bild av samhället.

 Strömbäck (2001) analyserar Agenda-setting utifrån Lippmanns (1998) teori om att det finns en pseudovärld i förhållande till en verklig värld. Strömbäck menar även att ju mer uppmärksamhet en fråga får i medier desto större är

sannolikheten att människor tycker att denna nyhet är viktig.

Människor utgår inte från det som är utan utifrån bilderna av det som är

Strömbäck (2001 s.172)

2.2 Könsfördelning

Huruvida journalistiken har ett uppdrag eller inte har diskuterats i mängder av texter, menar genusforskaren Gunilla Jarlbro (2006). Hon menar dock att man kan ha som utgångspunkt i 1994-års pressutredning som menar att mediernas tre huvuduppgifter är (1) att ge människor sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i

I Publicistiska bokslut (2002) av Tomas Andersson Odén beskrivs den mest omskrivna personen som en medelålders vit man med sportintresse och politisk makt. Även i 2004 års upplaga presenterar Andersson Odén (2004) en bild om den dominerande

medelålders mannen. Där beskrivs även en jämförelse mellan tidningarna Helsingborgs Dagblad (HD) och Stavanger Aftenblad (SA). Denna jämförelse kring könsfördelningen visar på 75 procent män och 25 procent kvinnor för HD och hela 78 procent män och 22 procent kvinnor för SA, i det lokala nyhetsmaterialet.

Enligt den studie som Gunilla Hultén (2011) gjorde för DN.se finns den största mansdominansen i sport-, utrikes-, ekonomi- och brottsrapporteringen. Jämnare könsfördelning syns inom arbetsmarknad, politik och kultur/nöje.

När medier kritiseras för sitt innehåll försvarar sig journalister inte sällan med att ”vi speglar ju bara verkligheten” där ju kvinnor är i minoritet på sådana poster som ofta används som källor inom journalistiken (Engström 2008). Spegelperspektivet används som försvar för att kvinnor inte medverkar i samma utsträckning som män i exempelvis nyheter. Det finns inga kvinnliga experter och om de finns, så vill de inte medverka, fortsätter Engström. Hon beskriver det som att medierna menar att det inte är medierna det är fel på utan på den så kallade verkligheten. Studier har dock visat att kvinnor har en högre representation i samhällslivet än vad som återspeglas i medieutbudet

(Engström). Medierna är en del av denna verklighet med sin egen historia och sina egna regler, normer och värderingar samt maktförhållanden med betydelse för hur kvinnor och män skildras menar Kleberg (2006).

Kartläggningar både i Sverige och internationellt visade att kvinnor var

2.3 Kvinnor skriver om kvinnor och män om män?

En tanke hos både feministiska kritiker och redaktioner var att fler kvinnliga journalister skulle leda till förändring av innehållet exempelvis till att synliggöra och uppvärdera kvinnors liv och kvinnliga värden. Dominansen för så kallade hårda nyheter skulle minska till förmån för mjuka bevakningsområden som utbildning, sociala frågor och miljöfrågor (Kleberg, 2006).

Om reportern är kvinna tenderar kvinnliga källor att förekomma i högre utsträckning än om reportern är en man, menar Sahlstrand (2000). Många av de förändringar som förväntats i och med att fler kvinnliga journalister vunnit inträde i de redaktionella nyhetsrummen har dock kommit på skam, skriver Kleberg (2006). Samtidigt kan man ifrågasätta föreställningen om att det är just kvinnor som ska göra skillnad eller kunna göra skillnad i en arbetskultur där nyhetsvärderingen ofta anses sitta i ryggmärgen, fortsätter Kleberg. Aktuella studier visar att det har skett förbättringar, men andelen män som intervjuas i exempelvis tv-nyheter, har endast sjunkit från 90 procent från 1970-talet till 75 procent idag (Sahlstrand).

Den starkaste tendensen till manlig övervikt försvagas i synnerhet för ämnen som utbildning och sociala frågor men även för arbetsmarknad, skriver Sahlstrand (2000). I dessa ämnen kan man säga att de kvinnliga källorna hävdar sig väl. De ämnen som i kontrast till dessa undantag förstärker trenden till manlig dominans är näringsliv, brott, miljö/energi och kommunikation (Sahlstrand).

2.4 Kvinnors utsatthet i svenska medier

Gunilla Jarlbro (2006) diskuterar kring mediernas och samhällets press på kvinnor. I detta fall diskuterar hon kvinnliga politiker. Hon menar att det saknas empiriska belägg för huruvida kvinnliga politiker får en extra eller annorlunda, som hon skriver det,

mangling än sina manliga kollegor vid politiska skandaler. Hon nämner dock studien Stadsrådet och dreven av Lars Nord från 2001 som jämför två olika politiska affärer,

nämligen Rainer-affären från 1983 och Freivalds-affären från 2000 men poängterar också sin egen genustolkning av Nords resultat.

Kortfattat handlade affären i Rainerfallet om att han, som dåvarande justitieminister, blev avskedad av Olof Palme (dåvarande stadsminister) efter att det framkommit att Rainer genomfört skatteplanering och endast betalat 10 procent i skatt på en inkomst på över 2 miljoner kronor. Rainer hade uppnått detta genom att göra avdrag och

omplaceringar, något som var juridisk korrekt men omoraliskt (Jarlbro, 2006). Freivalds-affären grundade sig i att hon som dåvarande justitieminister köpte sin allmännyttiga hyreslägenhet och skulle genom detta kunna göra en stor vinst vid eventuell försäljning. Inte heller detta var på något sätt juridiskt felaktigt men ansågs stötande då hon gick emot den officiella socialdemokratiska bostadspolitiken (Jarlbro, 2006).

2.4.1 ”Kylskåpsknull”

Under tiden för uppsatsens framställning pågick en samhällsdebatt om kvinnans utsatthet i medierna.

Den 7 februari, 2012 publicerades en kritisk recension av Gunilla Brodrej i

Göteborgstidningen (GT) om Göteborgsoperans uppsättning av Lady Macbeth där hon kritiserar genusperspektivet i föreställningen (Brodrej, 2012). Göteborgsoperans

dramaturg Göran Gademan startade efter detta en tråd på Facebook som utvecklas till en sexistisk attack mot GT:s operakritiker (Nicklason, 2012).

NN: "Men vad är det Brodrejtanten är så rädd för? Sin egen sexualitet

kanske? Kan det vara så att hon till sin egen förskräckelse satt i publiken och blev till sig i trasorna när hon såg det hon såg. Tror att hon behöver ett rejält kylskåpsknull. Ursäkta mitt vulgära språk."

Göran Gademan: "Där satte du fingret på den ömma punkten, NN." Sören Tranberg: "Ömma punkten: Kylskåpshantaget, eller...?" Göran Gademan: "hahaha".

Operasångare: "Hon har nog fått för lite..."

(Nicklason, 2012)

När Sveriges radios operakritiker Per Feltzin kritiserade Folkoperans uppsättning av

Julius Caesar på samma sätt som Brodrej framkom inga kända reaktioner (Sveriges

Radio, 2012).

2.5 Vem får höras?

organisation (Sahlstrand, 2000). I till exempel Berkowitz (Sahlstrand) studie av TV-nyheternas källor delas variabeln in i kategorierna Executive (Chef), Professional (Expert), Spokesperson (Talesperson), Worker (Arbetare), Unspecified (Ospecificerad). I denna avhandlings undersökning har den traditionella statusvariabeln brutits ned på två separata variabler: ”rang” och ”roll”. En källas rang syftar på vilken social status källan har i samhället. På ett allmänt plan kan källan antingen tillhöra en samhällelig elit eller inte. En källas roll syftar på befattning eller ställning inom en organisation eller i samhället, menar Sahlstrand. Enligt undersökning är det i de svenska

morgontidningarna totalt sett 64 % elit och 36 % icke-elit. Den politiska eliten avser exempelvis ministrar och riksdagsledamöter, den ekonomiska eliten avser finansmän, högre chefer på stora eller medelstora företag och den kulturella eliten avser exempelvis präster, journalister, forskare och kulturpersonligheter (Sahlstrand).

Dominansen av elitkällor har flera effekter på nyheterna. Dels ges en delvis missvisande bild av samhället (Sahlstrand, 2000) som i verkligheten har en stark övervikt av icke-elitpersoner. Dels begränsas informationen från källorna till de områden elitkällorna har erfarenhet av. Underlaget för nyheternas innehåll blir smalt och stora fält av

verkligheten synliggörs inte. Elitövervikten kan även försvåra för breda läsgruppens identifikation och igenkännande i nyhetstexten. Dels finns det slutligen en risk att journalistiken blir en passiv informationskanal för eliten (Sahlstrand, 2000).

Ifall det visar sig att medborgarna har en undanskymd roll talar det för att journalistiken i praktiken har en elitdemokratisk orientering, skriver Sahlstrand (2000). Elitkällor är kända på förhand och de har antingen tillgång till information som journalisten söker eller kan leverera förutsägbara yttranden. De är också tämligen lättillgängliga, vilket gör det ekonomiskt effektivt att använda sig av elitkällor.

Övervikten av elitkällor kan även betraktas som en följd av granskningsfunktionen:

elitkällor.

Ju viktigare och mer efterlevd den granskande funktionen blir, desto fler elitkällor används enlig denna logik, menar Sahlstrand (2000).

De textgrupper som har mer icke-elitkällor än genomsnittet har ett annat tematiskt fokus än vad som är vanligt i nyhetsjournalistiken (Sahlstrand, 2000). Här är fokus på det civila samhället och människans handlingsalternativ snarare än på mer abstrakta systemhändelser.

2.6 Dagordningsteorin (agenda-setting)

”Pressen är måhända inte framgångsrik när det gäller att berätta för

människor vad de ska ha för åsikter, men den är oerhört framgångsrik när det gäller att berätta vad människor ska har åsikter om”

Citat - Bernard Cohen, 1963 (Strömbäck, 2009:102)

1972 skrev Maxwell McCombs och Donald Shaw den klassiska artikeln ”The

Agenda-Setting Function of Mass Media” i Public Opinion Quarterly, (Strömbäck, 2009). I och

med det blev begreppet Agenda-setting, eller dagordningsteorin känd. Den

grundläggande tanken bakom teorin är att det finns samband mellan de frågor eller samhällsproblem som får mycket uppmärksamhet i medierna och de frågor

medborgarna tycker är viktiga antingen för dem själva, för samhället eller de frågor som människor diskuterar med varandra (Strömbäck, 2004).

Lippmann (1998) talar om en pseudoverklighet som är konstruerad av samspelet mellan de egna personliga erfarenheterna och de utifrån givna bilderna av vad som är

större praktisk betydelse än den verkliga verkligheten, åtminstone om man vill förstå människors handlande, deras och åsikter och opinioner (Lippmann)

Kerstin Engström (2008) menar att medierna inte bara är en arena eller kanal för olika samhällsaktörer, en återspegling av eller ett uttryck för samtida samhälleliga och kulturella normer och värderingar. På redaktionerna görs val som påverkar vilka delar och resultat som ges utrymme och hur de presenteras. Visserligen, säger Engström (2008) kan man knappast hävda att journalister och andra medieaktörer görs sina val oberoende av exempelvis sina källors maktpositioner eller av, för tiden, dominerande föreställningar om världen. Dock är medierna, genom sina sätt att göra urval, redigera det offentliga samtalet och framställa händelser, företeelser och människor, också en aktör enligt medielogik och dramaturgiska principer (Engström) Tidningarna har makten att göra en gallring bland de talande subjekten, men också agera själv som talande subjekt.

I dagordningsteorin och dagordningsteoriforskning talas det om tre olika kollektiva dagordningar, nämligen allmänhetens eller medborgarnas dagordning, mediernas

dagordning och den politiska dagordningen (Engström 2008).

En grundläggande tanke bakom dagordningsteorin är att det finns samband mellan medborgarnas och mediernas dagordning, mellan frågor och problem som

uppmärksammas mycket i medierna. Vilka frågor och samhällsproblem som människor tycker är viktiga men också vilka frågor människor diskuterar med varandra. Det har genomförts en mängd forskning som prövar teorin och som har gett belägg för att de frågor som medierna ger mycket uppmärksamhet, också är sådana som människor tenderar att tycka är viktiga samhällsproblem (Engström 2008)

De medieeffekter som uppstår beror på samspelet mellan 1) medieinnehållet, 2)

isolerade från varandra passivt tar del av det medieutbud som erbjuds och likt en tom tavla låter sig fyllas med innehåll; människor ingår alltid i ett sammanhang och är

samtidigt alltid mer eller mindre aktiva när det gäller både vad av mediernas utbud de tar del av och hur de tar del av det (Strömbäck)

Teorin om mediernas dagordningsfunktion och dess dagordningsmakt tar sitt avstamp i att verkligheten är för obegränsad och mångfacetterad för att människor själva ska kunna skapa sig en sammanhållen bild av den, och att människor därför söker ledtrådar från medierna om vad som har hänt, vad som är viktigt, vad som kräver åsikter och handlingar. Vi använder oss av medierna för att få hjälp med att organisera våra erfarenheter och upplevelser av verkligheten, menar Strömbäck (2004).

Den historiska betydelsen av dagordningsteorin kan knappast överskattas, skriver Strömbäck (2009), och det var en av de teorier som starkt bidrog till att föreställningen om de maktlösa medierna ersattes av föreställningen om de mäktiga medierna. Genom att vi använder oss av medier för att hitta ledtrådar om vad som har hänt och vad som är viktigt, bidrar medierna till att organisera våra erfarenheter och upplevelser av

verkligheten (Strömbäck.). Detta innebär att ju mer uppmärksamhet en fråga får i medierna, desto större är sannolikheten att människor tycker det är en viktig fråga. Omvänt innebär detta att ju mindre uppmärksamhet en fråga får i medierna, desto mindre är sannolikheten att människor tycker det är viktigt (Strömbäck, 2009). Strömbäck exemplifierar detta med att om medierna ägnar stor uppmärksamhet åt klimatförändringarna medan de knappt uppmärksammar förtrycket mot kurder i Syrien, är sannolikheten mycket stor att människor kommer att tycka att klimatförändringarna är en viktig fråga till skillnad från kurdernas situation i Syrien.

2.7 Spegel, spegel…

Framing handlar i all enkelhet om att samma verklighet kan beskrivas på olika sätt, vilket i sin tur leder tankarna hos den enskilde läsaren i olika riktningar. Jarlbro (2006) refererar till Entman (1993) när hon beskriver framing som att gestalta någonting och att varje gestaltning är en tolkning av en händelse.

Nyhetsjournalisterna fungerar inte som en neutral spegel av verkligheten. Skälet till detta är inte att ägarna eller journalisterna försöker använda sig av journalistiken för att påverka människor politiskt. Skälet, menar Strömbäck (2009) är att mediernas format är begränsade medan verkligheten är obegränsad, och att medierna befinner sig i hård konkurrens om människors uppmärksamhet, samtidigt som resurserna är begränsade. Detta gör att vissa ämnen, källor och gestaltningar favoriseras framför andra och att nyheterna påverkas av berättartekniker som tillspetsning, polarisering och

3 Metod

3.1 Datainsamling

3.1.1Urval av analysenhet

Utgångspunkten för studien är enskilda personers möjlighet till att få komma till tals i redaktionellt material inom lokal nyhetspress med utgångspunkt i könsfördelning mellan män och kvinnor samt mellan elit och ickeelit. Intervjuobjekten, dvs. analysenheterna, är hämtade från lokalt producerade artiklar enligt nedanstående kriterier för urval, för att sedan sorteras i enlighet med kodschemat (bil 1). Artiklarna har varit urvalsenhet för att hitta de intervjuobjekt som kvalificerar sig för studien. Ytterligare en analysenhet är könet på den journalist som skrivit respektive artikel.

3.1.2 Definition av elit- och icke elitperson

Med elitperson menas en person med påverkansmöjlighet och/eller som är i en beslutandeposition i samhället. Med icke-elitperson menas en person utan denna beslutanderätt, till exempel en privatperson eller en anställd utan chefsposition. Baserat på Sahlstrands och Berkowitzs (2000) definitioner om elit och icke elit har vi delat upp variabelvärdena enligt följande; under ickeelit hittar vi anställd, ideellt arbete &

förening, medborgare och student. Under elit finns anställd med chefsposition,

ordförande förening, politiker, styrelseledamot, styrelseordförande och VD/ägare. I de fall en person innehar flera positioner, främst politiker, är dessa refererade som

politiker, trots även andra uppdrag, då politiker är deras huvuduppdrag.

3.1.3 Definition av kön

3.1.4 Urval av tidning

Studien genomfördes vid Linnéuniversitetets universitetsbiblioteks mediearkiv. Vi valde att avgränsa oss till fyra stycken morgontidningar inom lokalpress: Östgöta Correspondenten (Corren), Baromentern, Blekinge Läns Tidning (BLT) och

Kristianstadbladet. Valet av dessa tidningar grundade sig i det geografiska läget, där ingen av dem rapporterar från samma distrikt för att minska risken av liknande

rapportering. Varje tidning är dominerande i sitt område med en liknande räckvidd. Vi har valt att inte lägga fokus på politisk färg då vi anser att detta inte ryms inom vår frågeställning.

Tiden för undersökningen är avgränsad till perioden 2011-03-03- -2011-03-31 under måndagar, torsdagar och lördagar. Valet av dagar var slumpmässigt med begränsningen att inte använda söndag, då alla lokala nyhetstidningar inte har utdelning på denna veckodag. Eftersom vi har begränsat oss till endast en månad, valde vi att förlägga den på våren eftersom det vara olämpligt att välja veckor under högsommar eller jul, då mediernas innehåll kan förväntas vara atypiska liksom att beakta sådant som valår och regelbundet återkommande större sportevenemang eller liknande händelser som tenderar att periodvis dominera medieagendan (Nilsson, 2010). Då vi ville ha så hög aktualitet som möjligt valdes mars 2011 som mest lämplig.

3.1.5 Urval av artiklar

3.1.6 Upprättande av kodschema

Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett kodschema som upprättades i förväg av författarna (se bil 1) i enlighet med Dahmström (2011) och Wallin (1998). Det innehöll information om kön, samhällsposition och samhällssektor hos intervjuobjektet samt kön på artikelförfattaren. Dessa variabler testades först i en annan lokaltidning för att där se om definitionerna i kodschemat var tillräckligt utförliga. Som ett resultat av detta gjordes därefter ett antal justeringar.

3.1.7 Utformning av kodschemat

Kodschemats variabler

Se bilaga 1 för fullständigt kodschema

A. Tidning

Studiens undersökta tidningar

B. Datum

Datum då artikeln är publicerad. Denna variabel är till för att vi ska säkerställa och tydligt visa att artikeln ingår inom den tidsram vi valt för undersökningen.

C. Journalistens kön

Denna variabel kommer att ha en viktig del i vår undersökning då det är ett av

undersökningens och uppsatsens unikum. Det faktum att vi valt att ta med journalistens kön i beräkningen och se om vi kan finna samband och/eller motsättningar kring

huruvida journalistens kön och redaktionernas sammansättning och fördelningen mellan könen påverkar vilka som får komma till tals på tidningens lokalnyhetssidor.

D. Kön på person i artikel

Vi är medvetna om i att diskussioner kring kön och könstillhörighet har det nya begreppet hen uppstått. Då detta är ett så pass nytt sätt att se på kön och enligt oss, snarare ett personligt ställningstagande kring den egna identiteten före ett konkret kön har vi valt att frånse detta.

E. Position

Personens i frågas rådande position i det sammanhang då personen får komma till tals

F. Samhällssektor

Den företagsform personen i fråga representerar i och med sin medverkan i undersökt artikel. Dessa variabler kommer att ha stor betydelse då vi analyserar en maktposition kring personerna som får sin röst hörd.

3.1.8 Analys

Data bearbetades med hjälp statistikprogrammet SPSS version 18. Data över

könsfördelning mellan män och kvinnor samt mellan elit och icke elit i hela materialet analyserades med univariat analys. Bivariat analys användes för att analysera

förhållandet mellan journalistens och intervjuobjektets kön, mellan intervjuobjektets yrkesposition och dennes kön, mellan intervjuobjektets kön och dennes placering i respektive samhällssektor.

3.2 Etiska överväganden

4 Resultatdiskussion

 Den totala könsfördelningen, alla fyra tidningar inkluderade, visar ett resultat på 64,8 % män och 34,2 % kvinnor. Detta visar på en något bättre könsfördelning än teorin tidigare sagt.

 Studien visar att landsortstidningarna har en högre procent icke-elit källor och visar och en lägre procent elitkällor i relation till tidigare forskningsresultat. Detta tolkar vi vidare som en bidragande orsak till den jämnare

könsfördelningen.

 Journalistens könstillhörighet påverkar inte könsfördelningen tidningarna.

4.1 Könsfördelning per tidning

I vår studie har totalt sett 1395 personer (N) dokumenterats från sammanlagt fyra lokala morgontidningar i totalt 926 studerade artiklar. Vidare kommer vi inte att ta hänsyn till eller resonera kring antalet artiklar i studien i någon mån. Vårt fokus har istället legat hos de personer som fått komma till tals i studien och därmed är artikelantalet irrelevant i resten av studien.

Av dessa 1395 personer (N) är 904 män och 491 kvinnor, vilket ger en procentsats på 64,8 % män och 35,2 % kvinnor. Av de fyra tidningar visar studien ett likartat resultat mellan Barometern, Corren och BLT medan Kristianstadbladet sticker ut med en högre differens i könsfördelningen.

TABELL 4.1 Könsfördelning i hela materialet

Kön Antal Procent

Man n=904 64,8 %

Kvinna n=491 35,2 %

Totalt N=1395 100 %

TABELL 4.2 Könsfördelning per tidning Tidning Kön i artikel Man Kvinna Kön i artikel % Man Kvinna Totalt (%) Kristianstadbladet (KB) 146 49 74,9 % 25,1 % n=195 (14%) Barometern 326 197 62,3 % 37,7 % n=523 (37%) Östgöta Correspondenten (Corren) 191 111 63,2 % 36,8 % n=302 (22%) Blekinge läns tidning (BLT) 241 134 64,3 % 35,7 % n=375 (27%) Totalt 904 491 64,8 % 35,1 % N=1395 (100%)

I teorikapitlet nämns Sahlstrands (2000) studie från tidigt tjugohundratal att

77 % av de muntliga källorna är män och 23 % är kvinnor. Vår studie visar alltså att lokapressen i detta fall har ett bättre resultat än Sahlstands studie pekar på.

4.2 Maktpositionsfördelning

Tabellerna nedan visar förhållandet makt och samhällsposition utifrån en

könsfördelning. Den första tabellen (tabell 4.1) visar hur könsfördelningen och den allmänna fördelningen ser ut utifrån samhällssektorer. Den manliga dominansen stärks bland annat i värden som företagande, politik och statlig förvaltning, sjukvård och omsorg och ideell verksamhet/förening. Den manliga dominansen avtar i variabelvärden som skola och ej definierbart. Detta är analyserat efter de sammanslagningar av

kategorier vi gjort (se 3.8.1 sammanslagning av variabelvärden)

TABELL 4.3 Fördelning mellan kön och samhällssektor Samhällssektor Kön intervjuobjekt Man Kvinna Totalt (%) Företag 208 56 n=264 (19%) Ideell verksamhet/förening 95 47 n=142 (10%) Kommun-/ landstingsförvaltning 114 71 n=185 (13%) Politik -Landsting/kommun 153 61 n=214 (15%)

Sjukvård och omsorg 21 7 n=28 (2%)

Skola 71 77 n=148 (11%)

Statlig förvaltning 83 31 n=114 (8%)

Övrigt 159 141 n=300 (22%)

Totalt 904 491 N=1395 (100%)

Det variabelvärde som var högst representerad totalt sett i position var Anställd med sammanlagt 275 röster, anställd med chefposition med 250 röster och Medborgare med 246 röster. Även politiker fick komma till tals i hög utsträckning.

politiker. En jämnare fördelning visar variabelvärdet medborgare och student. Även under värdet ej definierbart syns en lägre form av manlig dominans.

TABELL 4.4 Fördelning mellan kön och position Position Kön i artikel Man Kvinna Totalt (%) Anställd 179 96 n=275 (20%) Anställd med chefsposition 177 73 n=250 (18%)

Ideellt arbete och förening 39 19 n=58 (4%)

Medborgare (Insändare/Privatperson) 128 118 n=246 (18%) Ordförande förening 33 9 n=42 (3%) Politiker 147 62 n=209 (15%) Student 33 38 n=71 (5%) Styrelseledarmot 7 9 n=16 (1%) Styrelseordförande 19 8 n=27 (2%) VD/ägare 87 29 n=116 (8%) Övrigt 55 30 n=85 (6%) Totalt 904 491 N=1395 (100%)

Sahlstrand (2000) skriver om medborgarens undanskymda roll och diskuterar journalistikens elitdemokratiska orientering. Vår undersökning visar på den

dominerande variabeln inom politik och kommun- och landstingsförvaltning. Med dessa ställt mot positionsvariabeln och dominansen av anställda med chefsposition bekräftar vår studie Sahlstrands teori. Dock visar vår studie en dominans för variabelvärdet medborgare (insändare/privatperson), som får stort utrymme i den lokala

icke-elit), lika stort utrymme till elit- som icke-elitpersoner. Icke elitvariabler har en högre grad av jämställdhet än elitvariabler, något som kan utläsas i vår studie. Med grund i detta, tolkar vi det som att ökat utrymme för icke-elitpersoner påverkas den

sammanlagda könsfördelningen. Dock skiljer sig inte den manliga dominansen hos elitkällorna från Sahlstrands teorier vilket då trots en jämnare könsfördelning hos lokalpress fortfarande ger mer utrymme till män i expertutlåtanden.

TABELL 4.5 Fördelning mellan elit och icke-elit i hela materialet

Position Antal personer (%) Elit person n=660 (47,3%)

Icke-elit person n=650 (46,6%)

Övriga n=85 (6,1%)

Totalt N=1395 (100%)

4.3 Journalistens kön i relation till intervjupersonens kön

Om reportern är kvinna tenderar kvinnliga källor att förekomma i högre utsträckning än om reportern är en man, menar Sahlstrand (2000). Vi ser i vår studie en tendens att manliga och kvinnliga journalister arbetar på snarlikt sätt. Det skiljer sig marginellt kring huruvida män skulle skriva om män och kvinnor om kvinnor, vilket forskning skulle tyda på.

TABELL 4.6 Fördelning mellan journalistens kön och intervjuobjekt

Journalistens kön Kön i artikel

Man Kvinna

Totalt (%)

Man 458 234 n=692 (50%)

Kvinna 405 234 n=639 (46%)

Man och Kvinna 19 11 n=30 (2%)

Kvinna och Kvinna 1 0 n=1 (ej mätbar)

Totalt 904 491 N=1395 (100%)

I de fall då två journalister skriver en artikel, oavsett om det är två manliga, två kvinnliga eller en manlig och en kvinnlig journalist i kombination, är denna andel i studien så liten att vi inte kan utläsa några statistiska slutsatser. Vår studie falsifierar där den teorin om att kvinnor skulle ge mer utrymme till kvinnor och vice versa. Resultatet tolkar vi som att det journalistiska beteendet inte påverkas av utövarens könstillhörighet utan istället skulle kunna vara ett beteende som formas av omgivningen på redaktionen, utbildningen och samhället i stort. Sahlstrands diskussion om journalistens val av lättillgängliga, redan tidigare kända källor skulle i detta fall kunna vara en bidragande orsak till vår studies resultat, tolkar vi.

4.4 Pseudoverkligheten

Med utgångspunkt i vår gjorda studie, möter läsaren av lokal nyhetspress en bättre könsfördelning i nyheterna än vad Sahlstrand presenterar hos rikspressen. Genom ökat utrymme för icke-elitpersoner, vilka har en hög grad av jämställdhet, minskar

snedställdheten rent generellt i de studerade tidningarna. Dock dominerar mannen hos elitkällor vilket ger kvinnan mindre utrymme till expertutlåtanden. Jämställdheten speglas alltså hos den ”vanliga människan” medan mannen dominerar hos

kunskapskällor.

Med detta resultat, lutat mot Lippmans teori om pseudoverkligheten och Strömbäcks diskussion kring människans sätt att använda medierna för att förstå och skapa en mer sammanhållen och begriplig verklighet, speglar lokalpressen, tolkar vi, en snedvriden samhällsbild ut till läsaren.

4.5 Metodkritik

Vid genomförandet av studien ingick ytterligare en variabel än de vi redovisat,

ålder, endast vid enstaka tillfällen tas upp, blev den större delen av åldersmaterialet en uppskattning från vår sida. Med ett allt för stort bortfall valde vi därför att ta bort den delen ur studien.

4.6 Självkritik till genomförd studie

 Trots välgrundat arbete och pilottester kunde kodschemat utvecklats ytterligare för en ännu bättre studie.

5. Slutsats

Det är inte möjligt att dra några generella slutsatser av denna studie. Däremot väcker den frågor som kan bidra till vidare diskussioner på redaktionerna om hur tidningarna speglar samhället och vilka bilder rapporteringen skapar. Dock visar vår studie på att lokal nyhetspress har en icke jämställd könsfördelning i sitt nyhetsflöde. Däremot är deras fördelning något bättre än tidigare forskning visat på. Studien visar också att lokalpressen tenderar att ge mer utrymme till icke-elitkällor än vad tidigare forskning visar på. Genom större utrymme till icke-elitkällor, förbättras den generella

könsfördelningen. Dock kvarstår dominansen av män i elitkällor vilket ger könen olika möjligheter till expertutlåtanden.

6. Förslag till framtida forskning

 Kan medierna påverkan samhällets könsfördelning? På viket sätt?

 Hur kan tidningsredaktionerna arbeta för att förändra makt- och könsfördelningen i det redaktionella textinnehållet?

7. Källförteckning:

Andersson Odén, T (2002) Publicistiska bokslut. En rapport om 36 tidningars bokstäver

– i siffror. JMG granskaren. JMG/Göteborgs Universitet: Göteborg

Andersson Odén, T (2005) Publicistiskt bokslut. Om tidningars redaktioner och

innehåll. JMG granskaren. JMG/Göteborgs universitet: Göteborg

Backman, J (2008) Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB Damström, K (2011) Från datainsamling till rapport: Att göra en statistisk

undersökning. Lund: Studentlitteratur AB

Edström, M (2002) Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv. Stockholm: SNS Förlag

Eliasson, A (2010) I kvantitativ metod från början Lund: Studentlitteratur AB Jarlbro, G (2006) Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur AB

Johansson, B (2010) Surveyundersökningar. Ekström, M och Larsson, L (red) Metoder i

kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB

Kleberg, M (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap. Skift från Högskoleverket

Larsson, L (2010) Intervjuer. Engström, M och Larsson, L (red) Metoder i

Ledin, J och Moberg, U (2010) Textanalytiska metoder. Ekström, M och Larsson, L (red) Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB

Lippman, W (1998) Public opinion. USA: Transaction Publishers¨

Mårtensson, B & Nilstun, T (1988) Praktisk vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur Nilsson, Å (2010) Kvantitativ innehållsanalys. Ekström, M och Larsson, L (red)

Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB

Nordenhem, I och Norton, N (2010) Hårda och mjuka bevakningsområden i lokalpress

– en kvantitativ och en kvalitativ undersökning av Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Kandidatuppsats. Södertörns högskola, institutionen för

kommunikation, medier och it.

Patel, R och Davidson, B (2008) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB

Sahlstrand, A (2000) De synliga – nyhetskällor i svensk storstadsmorgonpress. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK: Edsbruk

Strömbäck, J (2001) Gäster hos verkligheten – en studie av journalistik, demokrati och

politisk misstro. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion

Strömbäck, J (2004) Medialiserade demokratin – om journalistikens ideal, verklighet

och makt. Kristianstad: SNS Förlag

Wallin, U (1998) Sporten i spalterna. Sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress

under 100 år. Institutionen för journalistik och masskommunikation, Kungälv

Göteborgs universitet

Østbye, H, Knapskog, K, Helland, K och Larsen, L O (2004) Metodbok för

medievetenskap. Malmö: Liber

Länkar:

Brodrej, G (2012) http://www.expressen.se/kultur/tomheten-triumferar/ ” triumferar” (2012 maj 8)

Nicklason, L (2012) http://www.expressen.se/gt/kultur/och-vad-gor-nu-operan/ ”…Och

vad gör nu operan?” (2012 maj 8)

Stiernstedt, J (2011a) http://www.dn.se/blogg/mangfald/ ”Lön efter tjat om kön” (2012 april 18)

Stiernstedt, J (2011b) http://ww.dn.se/blogg/mangfald/2011/04/06/sa-gar-granskningen-till/?a= ”Gunilla Hultén om granskningen”. (2012 april 18)

Sveriges Radio (2012-04-05)

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1012&artikel=5053984 (2012 maj 8)

Bilaga: Kodschema

Kodschema

3. Man och kvinna D. Kön på person i artikel 1. Man 2. Kvinna E. Position 1. Anställd

2. Anställd med hög chefsposition 3. Anställd med mellanchefsposition 4. Ideell arbetare

5. Ledamot förening 6. Lokalpolitiker

9. Regeringspolitiker 10. Riksdagsledamot 11. Student grundskola/gymnasium 12. Student högskola/universitet 13. Student komvux/folkhögskola 14. Styrelseledamot 15. Styrelseordförande 16. VD 17. Ägare 18. Övrigt F. Samhällssektor 1. Folkhögskola/komvux 2. Företag (små) 3. Företag (mellan) 4. Företag (stor) 5. Förskola 6. Grundskola/gymnasieskola 7. Högskola/Universitet 8. Ideell verksamhet/förening