PEDAGOGERNA HAR
KOLL PÅ LÄGET
- En inblick i arbetet med rörelse och fysisk
aktivitet på fritidshemmet
Gustav Wågström & Jonathan Åström
Examensarbete, 15 hp
Sammanfattning
En stor del av barnen rör sig idag för lite, studier visar på att så stor del som 77% av Sveriges barn rör sig mindre än Världshälsoorganisationens rekommendationer. Detta är problematiskt och ett hot mot den svenska folkhälsan. Syftet med denna studie är att med de problem kring den höga andel barn som rör sig för lite i åtanke. Ta reda på och skapa kunskap kring hur fritidshemmen utifrån sitt rörelseuppdrag arbetar med rörelse och fysisk aktivitet i
Innehåll
1: Inledning ... 1
1:1 Syfte och frågeställningar ... 1
2: Bakgrund ... 2
2:1 Unga rör sig för lite ... 2
2:2 Fritidshemmets uppdrag ... 3
2:3 Lek och rörelse på fritidshemmet ... 3
2:4 Den fria vs den ordnade leken ... 4
2:5 Rörelse som ett verktyg för utveckling ... 4
2:6 Vikten av rörelse i de tidiga skolåren ... 5
2:7 Svårigheter och hinder i fritidshemmets verksamhet ... 5
2:8 Planeringens betydelse ... 5 2:9 Perspektiv ... 6 2:10 Sammanfattning ... 6 3: Metod. ... 7 3:1 Undersökningsmetod ... 7 3:2 Urval ... 7
3:3 Datainsamling och etiska överväganden ... 7
3:4 Genomförande ... 8
3:5 Tillförlitlighet och transparens ... 9
3:6 Metoddiskussion ... 9
3:7 Informanterna ... 10
4: Resultat ... 11
4:1 Stora grupper barn rör sig för lite, vad tänker pedagogerna? ... 11
4:2 Det praktiska arbetet med uppdraget gällande rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet .. 12
4:3 Betydelsen av den fria leken ... 13
4:4 En vilja och ett driv för förändring ... 14
4:5 Svårigheter och hinder på fritidshemmet idag ... 14
4:6 Planeringens betydelse ... 16
5: Analys och diskussion ... 18
5:1 Pedagogernas goda kunskaper... 18
5:2 Rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet - teori vs praktik ... 19
5:3 Svårigheter och hinder i verksamhet och planering ... 20
5:4 Summering ... 21
5:5 Vidare forskning ... 22
6: Litteraturförteckning: ... 23
7: Bilaga 1. ... 25
1
1: Inledning
Vi har i samhället idag ett problem i att många unga rör sig för lite.
Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderar att barn och ungdomar ägnar sig åt minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag. Enligt olika studier och rapporter, bland annat
Folkhälsomyndigheten (2019) är många unga i Sverige, hela 77 % som inte når upp till WHO:s rekommendationer om daglig fysisk aktivitet. Ytterligare en studie redovisar samma resultat, enligt denna studie sitter sexåringar stilla i genomsnitt mer än fem timmar per dag (Schäfer Elinder, 2017). Resultaten av dessa studier och rapporter är något vi personligen känner igen från våra egna erfarenheter av arbete och praktik inom skolans verksamhet. Många barn väljer både i skolan och på fritiden stillasittande aktiviteter framför aktiviteter som erbjuder rörelse och fysisk aktivitet. Hur mycket eleverna rör sig på fritiden har skolan svårt att påverka, men då många spenderar majoriteten av sin vakna tid i skolan och på fritidshemmet finns där goda möjligheter att bidra till att eleverna rör sig tillräckligt.
Med bakgrund i det resultat som studierna pekar på är det än viktigare att skola och fritidshem uppfyller sitt uppdrag gällande att ge elever goda möjligheter till ett fysiskt aktivt liv. Vad gäller fritidshemmets uppdrag framgår tydligt i läroplanen vad fritidshemmet förväntas erbjuda eleverna i form av rörelse och andra hälsofrämjande aktiviteter. Utdraget ur läroplanen nedan beskriver just detta:
“Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika naturmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa och välbefinnande” (Skolverket 2020, s 23).
Utdraget ur läroplanen visar tydligt att rörelse och fysisk aktivitet har en plats på
fritidshemmet, dock lämnar läroplanen som i så många andra fall utrymme för egen tolkning. Fritidshemmets rörelseuppdrag kan uppfyllas på många olika sätt, genom fri lek eller ordnade aktiviteter i både utomhus- och inomhusmiljö. Med det faktum att fritidshemmets uppdrag kring rörelse kan tolkas och därmed genomföras på en rad olika i sätt, tillsammans med studier, rapporter och våra egna erfarenheter som bakgrund anser vi att det är intressant att ta reda på hur pedagogerna förhåller sig till och jobbar med detta viktiga, men komplexa uppdrag på fritidshemmen.
1:1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att skapa kunskap om fritidshemmens arbete med rörelse och fysisk aktivitet. Våra förhoppningar är att studien skall bidra med inspirerande idéer kring hur fritidshemmen kan arbeta för att på ett bra sätt tillgodose elevernas rörelsebehov och på så sätt uppfylla sitt uppdrag och bidra till att fler unga rör sig mer.
Arbetet vägleds av följande frågor:
Hur förhåller sig fritidspedagoger till att stora grupper av barn rör sig för lite sett till WHO:s rekommendationer?
Hur tänker och arbetar pedagogerna för att uppfylla de krav läroplanen ställer på rörelse inom fritidshemmets verksamhet?
2
2: Bakgrund
I denna del presenteras en genomgång av för studien relevant forskning och litteratur. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av forskningsöversikten och
litteraturgenomgången. Notera att vi i denna rapport använder begreppet pedagog när vi talar om de som jobbar på fritidshemmet, deras yrkesbeteckning är nämligen i dagsläget något oklar. Den gamla beteckningen fritidspedagog används av vissa, samtidigt som nya
beteckningar som fritidslärare, lärare mot fritidshem, lärare i fritidspedagogik och grundlärare med inriktning mot fritidshem blir alltmer vanliga (Andersson, 2013).
2:1 Unga rör sig för lite
Under de senaste åren har det presenterats en rad olika studier och rapporter kring ungas rörelse och fysiska aktivitet, många av dessa studier belyser samma problem, nämligen att unga rör sig för lite (Folkhälsomyndigheten, 2019, Schäfer Elinder, 2017, Socialstyrelsen, 2014). Världshälsoorganisationen (WHO) rekommendationer är att barn och unga i åldrarna 5–17 bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag, och detta med åtminstone en måttlig ansträngningsnivå. Rekommendationen är även att denna grupp vid minst tre tillfällen i veckan utför fysiska aktiviteter som stärker muskler och ben (WHO, 2020). Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten (2019) är andelen unga som når den rekommenderade
minimigränsen mycket låg. Ett exempel på det är att den kategori som enligt rapporten når högst resultat är pojkar i elva-årsåldern. Där når 23 % upp till WHO:s rekommendationer, vilket betyder att det i den kategori som når högst resultat ändå är 77 % som inte når upp till den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet.
Då Folkhälsomyndighetens rapporter om skolbarns hälsovanor främst fokuserar på barn i den övre skolåldern så har vi sökt ytterligare forskning för att få en bild av hur det ser ut för barn i de tidigare skolåren. Dessa siffror blir mer relevanta för detta arbete som har ett fokus på fritidshemmet. Schäfer Elinder (2017) har genomfört en studie som visar att sexåringar sitter stilla i genomsnitt mer än fem timmar per dag. Socialstyrelsen (2014) visar att den historiska utvecklingen kring barns hälsa och fysiska aktivitet är negativ och alltmer oroväckande. Över de senaste 30 åren har fetma ökat hos både barn och vuxna. Här är det viktigt att det tidigt sätta in förebyggande åtgärder för att motverka detta (Socialstyrelsen, 2014).
Orsakerna bakom att barn sitter stilla för mycket kan vara många. Folkhälsoguiden (2020) menar att en av anledningarna är att det idag finns många stillasittande aktiviteter som konkurrerar med aktiviteter som bidrar till rörelse och fysisk aktivitet. Flera studier visar också på att familjens socioekonomiska status bestämmer förutsättningarna för barnens fysiska aktivitet (Nyberg, 2016, Folkhälsoguiden, 2020). Barn i familjer med låg
socioekonomisk status tränar mindre och är mindre fysiskt aktiva i vardagen än barn i familjer med en högre socioekonomisk status. Barnen i familjerna med låg socioekonomisk status deltar även mer sällan i organiserad fysisk aktivitet (Nyberg, 2016, Folkhälsoguiden, 2020). Wetterblad (2012) menar att det i takt med att barn successivt tillbringar mer och mer av sin tid framför olika medier såsom datorer, tv och olika spelkonsoler är det viktigare än någonsin att fritidshemmet kan erbjuda en demokratisk arena där lek, samvaro och meningsfulla aktiviteter är en del av verksamheten. Vidare förklarar Wetterblad att den arenan blir en naturlig plats för barnen där de får chansen att utvecklas till att bli kompetenta och ansvarstagande individer och samhällsmedborgare.
3
enkelt väljer att avstå kompisarnas aktiviteter. I motsats till detta påpekar Grindberg & Langlo Jagtoien (2000) att goda och positiva upplevelser av fysisk aktivitet under uppväxttiden kommer innebära att de allra flesta kommer kunna behärska det som krävs för att delta i olika typer av aktiviteter som är betydelsefulla för de olika åldersgrupperna.
Wetterblad (2012) visar att leken för barn är grogrunden till att framgångsrikt skapa relationer till andra. Att få vara med i ett sammanhang är en av de viktigaste aspekterna utifrån ett barns perspektiv för att uppleva trivsel och trygghet. Det viktigaste för barnen är allt som oftast att leka och vara med kompisar. Att bli utesluten ur gruppen kan alltså få allvarliga
konsekvenser, där minskad eller utebliven rörlighet kan bli en av konsekvenserna utifrån det. 2:2 Fritidshemmets uppdrag
Föregående stycke bidrar till en naturlig övergång till fritidshemmets uppdrag, fritidshemmets uppdrag innefattar skrivningarna i läroplanens första, andra och fjärde del. Fritidshemmet är en frivillig pedagogisk gruppverksamhet för barn upp till tolv år. Fritidshemmet är en del av skolbarnsomsorgen, dess uppdrag är att komplettera de skolformer som berörs av skolplikten (SFS 2010:800, 14 kap.).Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda dem en meningsfull fritid (Skolverket, 2020). Begreppet Fritidshemmets uppdrag syftar vanligtvis till fritidshemmets hela uppdrag med allt vad det innebär, i denna studie kommer det dock att syfta till uppdraget kring rörelse och fysisk aktivitet då det är vad som är relevant för studien. Enligt läroplanen (Skolverket, 2020) ska fritidshemmets erbjuda eleverna en meningsfull fritid och stimulera eleverna i sin utveckling och sitt lärande. Viktiga delar i fritidshemmets verksamhet är lek, rörelse och skapande arbete. Utöver detta ska
fritidshemmet även komplettera skolan och hemmet (Skolverket, 2020).
Folkhälsomyndigheten (2019) poängterar att eftersom barns rörelse och fysiska aktivitet påverkas av familjens socioekonomiska status, blir det extra viktigt att skolan främjar fysisk aktivitet. Fritidshemmets uppdrag kring rörelse handlar enligt läroplanen (Skolverket, 2020) om att eleverna ska få möjlighet att genom olika idrotter och fysiska aktiviteter i olika miljöer få utveckla sin rörelseförmåga. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva
rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva.Vidare ska undervisningen även ge eleverna förståelse för hur fysisk aktivitet är gynnsamt för hälsan (Skolverket, 2020). Kommentarmaterialet till läroplanens fjärde del vilket är den del som främst rör fritidshemmet, ger en rad förtydliganden kring vad detta egentligen innebär. Skrivningen om att eleverna genom idrotter och fysiska aktiviteter ska få utveckla sin rörelseförmåga och uppleva rörelseglädje är tänkt att tolkas brett (Skolverket, 2016). Det är viktigt att komma ihåg att det ska utgå ifrån elevernas behov, det kan då exempelvis handla om allt från att balansera och klättra i en lekpark till att dansa eller spela bandy på skolgården. Skrivningen om att eleverna ska få vara fysiskt aktiva i olika miljöer och under olika
förhållanden syftar till den nytta eleverna får av erfarenheter av aktiviteter i olika väder under olika årstider (Skolverket, 2016). Eleverna får erfarenheter och kunskap om vilka aktiviteter som är möjliga beroende på rådande väderförhållande, de får även lära sig hur man bör klä sig, vilket i sin hjälper eleverna att övervinna eventuellt motstånd mot att ge sig ut
(Skolverket, 2016).
2:3 Lek och rörelse på fritidshemmet
Undervisningen på fritidshemmet ska i hög grad vara situationsstyrd, upplevelsebaserad och grupporienterad. Eleverna ska genom bland annat lek och rörelse få lära tillsammans med andra (Skolverket, 2020). I dessa skrivelser framgår det tydligt att lek och rörelse är och bör vara en central del i fritidshemmets verksamhet. Falkner och Ludvigsson (2016) menar att leken är en central del av verksamheten och det som för många elever gör tiden på
4
inte nödvändigtvis måste kontrolleras och planeras. Øksnes har genomfört studier kring leken. Hon har i dessa studier med hjälp av samtal med elever kommit fram till att leken ofta är något som sker i stunden utan några vidare tankar på varför leken ser ut som den gör. Eleverna leker helt enkelt för att de tycks ha ett behov av att få göra det. Denna typ av spontana lek stämmer överens med läroplanens skrivelse om att undervisningen på
fritidshemmet ska vara situationsstyrd, upplevelsebaserad och grupporienterad. Genom den här typen av lek där eleverna själva har kontrollen utvecklas de inom en rad olika områden, som exempelvis fantasi, kreativitet, samarbets- och kommunikationsförmåga, turtagning, samförstånd, koncentration och uthållighet (Øksnes, 2011).
Lek och rörelse är något som på fritidshemmet ofta hör ihop. Bardon (2008) menar att eleverna rör sig väldigt mycket under den tid de är på fritidshemmet, både genom fria leken men även i de styrda aktiviteterna. På fritidshemmet har de ofta möjligheten att själva välja vad och vart de vill leka, vilket leder till en stor variation av lekar och rörelse i olika miljöer. 2:4 Den fria vs den ordnade leken
Det pågår en ständig debatt kring lek och rörelse på fritidshemmet, det råder delade meningar kring vilken plats den fria respektive den ordnade leken ska ha. Haglund (2009) diskuterar kring den kritik kommunerna fick från Skolverket gällande att den fria leken fick för stort utrymme vilket ledde till att verksamheten inte sågs som nog utvecklande för eleverna. Kane (2011) har en annan uppfattning, hon menar att leken är och bör vara på elevernas villkor. Även pedagogerna delar den uppfattningen. Enligt Kane (2011) är elever och pedagoger överens om att leken blir bäst om det är eleverna själva som har kontrollen. Det sker alltför ofta att pedagoger avbryter och lägger sig i en fungerande lek. Kane fortsätter med att påpeka att det dock är en svår avvägning därför att i vissa situationer krävs det att pedagogen kliver in och hjälper till att styra upp leken. Kane (2015) presenterar i sin studie kring skolifieringen av fritidshemmen en rad problem i den utveckling som nu sker. Hon menar att leken på
fritidshemmen idag har stort fokus på utveckling av sociala kompetenser som turtagning och samarbete. Kane anser då att andra typer av lekar, som exempelvis lekar med ett fokus på rörelse hamnar i skymundan.
2:5 Rörelse som ett verktyg för utveckling
Undervisningen på fritidshemmet ska som tidigare nämnt ge eleverna förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga (Skolverket, 2020).
Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) hjälper till att tydliggöra vad rörelseförmåga egentligen innebär. De menar att rörelseförmåga är samma sak som motorik, där motorik i sin tur är allt synligt handlande. Elever man möter på fritidshemmet befinner sig i ständig utveckling, det sker hela tiden förändringar i kroppen och dess rörelsemönster. Detta gör det extra viktigt att fritidshemmet uppfyller sitt rörelseuppdrag och tillgodoser elevernas behov av rörelse och fysisk aktivitet. Elever som är motoriskt osäkra blir ofta uteslutna ur leken. En säker motorik fungerar ofta som en inträdesbiljett till den gemensamma leken och det samspel som följer med därtill. Den fysiska aktiviteten fungerar som ett självstärkande element, då hög grad av kompetens och en tilltro på sin förmåga ofta blir resultatet för den eleven. Detta är främst påtagligt i åldern nio till tolv år när eleverna får nya utmaningar där de motoriska
5
det är något som enligt henne är avgörande för elevernas utveckling. Grindberg och Jagtøien (2000) listar en rad argument för varför rörelse och fysisk aktivitet är viktig för elevernas utveckling, de menar att det är en källa till glädje vilket i sin tur gynnar koncentrationen och inlärningsförmågan. Rörelse och fysisk aktivitet ger även eleverna förutsättningar för ett positivt socialt umgänge där de kan hjälpa varandra att fortsätta utvecklas. Utöver detta så är rörelse och fysisk aktivitet grundläggande i att utveckla en god kroppsuppfattning vilket även leder till en ökad självkänsla.
2:6 Vikten av rörelse i de tidiga skolåren
De tidiga skolåren är en avgörande tid när det gäller barns utveckling av motoriska
färdigheter. Barn i den åldern har lätt att lära sig och klara av olika motoriska utmaningar. Motoriska färdigheter som barnen lär sig i tidig ålder sitter sannolikt även kvar livet ut (Huitfeldt et.al, 1998). Kroppen är grunden för all mänsklig aktivitet. Om barn och unga får positiva upplevelser av rörelse under uppväxten så kommer de ha goda förutsättningar för ett hälsosamt liv (Grindberg & Jagtøien, 2000). Rörelse och fysisk aktivitet i ung ålder har även stor påverkan när det gäller att motverka övervikt och fetma. Wishon, Bower och Eller (1983) påpekar att stillasittande har samma negativa påverkan som dålig kost när det gäller övervikt och fetma. Barn med viktproblem har ofta en låg grad av daglig fysisk aktivitet.
Sollerhed (2017) skriver att rörelse i ung ålder är avgörande för att motverka flera kroniska sjukdomar i vuxen ålder. Det framgår även att det är nyttigt att man i ung ålder sysslar med aktiviteter som fokuserar på uthålligheten. På så sätt läggs en grund för att kunna träna upp en god kondition senare i livet. Ett barn som har ett positivt förhållande till sin egen kropp har de bästa möjligheterna till fortsatta samspel i den miljö de befinner sig i. Barnet som kan
använda sin kropp på ett avspänt sätt gör detta för att de lever i samspel och känner tillit till sin egen kropp (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000).
2:7 Svårigheter och hinder i fritidshemmets verksamhet
Det finns även en rad olika faktorer som kan ställa till det och försvåra för pedagogerna i arbetet med att tillmötesgå uppdraget kring rörelse. I skolverkets sammanfattning av elever och personal på fritidshemmet läsåret 18/19 framgår det att det i snitt gick drygt 32 elever på varje fritidsavdelning. Antalet anställda på fritidshemmen ökade med tre procent från läsåret innan, dock fortsatte andelen behörig personal att minska. Endast 37 procent av personalen på fritidshemmen läsåret 18/19 hade en pedagogisk högskoleexamen (Skolverket, 2019).
Andishmand (2017) lyfter i sin avhandling problemen med de stora elevgrupperna och den minskande andelen behörig personal. Hon menar att de stora elevgrupperna påverkade verksamheten negativt, både rent aktivitetsmässigt men även relationsmässigt.
Vidare så lyfts även problemet med att pedagogerna rycker in när det uppstår luckor i skolans verksamhet. Detta går då ut över pedagogernas planering, vilket i sin tur påverkar
fritidshemmets verksamhet negativt. 2:8 Planeringens betydelse
Planering är en viktig del av pedagogens yrke. Att organisera och bedriva givande aktiviteter kräver en plan. Några viktiga delar att ta hänsyn till i en planering är bland annat syftet utifrån läroplanen, vilka ramfaktorer som behöver tas i beaktning samt hur undervisningen ska läggas upp. Viktigt att tänka på är dock att vara flexibel då planeringen kan behöva ändras
6
Eklund (2011) påpekar att en planeringssituation kan se ut på väldigt många olika sätt. Det kan handla om enskild planering, planering tillsammans med de andra pedagogerna på fritidshemmet eller planering tillsammans med klasslärare. Gemensamt för alla dessa
situationer är att planeringen är en av de viktigaste faktorerna i att säkerställa verksamhetens kvalité. Grindberg och Jagtøien (2000) menar att planering av fysiska aktiviteter skiljer sig en del från planering av andra aktiviteter. I planeringen av fysiska aktiviteter behöver man ta hänsyn till skillnaderna i elevgruppen på ett annat sätt. Det handlar om fysiska skillnader mellan och inom könen och eventuellt motoriskt osäkra elever. Även miljön kan behöva tas i beaktning i en större utsträckning, det kan handla om en avvägning om aktiviteten bäst lämpar sig för inomhus eller utomhusmiljö och så vidare. Gemensamt för författarna är att de är överens om att en av grundstenarna i att bedriva en kvalitativ verksamhet där fritidshemmets uppdrag uppfylls, är en god planering. Det är tidskrävande men det är väldigt viktigt att det får den tiden (Eklund, 2011, Grindberg & Jagtøien, 2000, Lindström & Pennlert, 2016). 2:9 Perspektiv
För att studera hur pedagogerna tänker och arbetar med rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet kommer vi att utgå från ett sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet poängterar att vi lever i en social tillvaro där vi lär tillsammans med andra, i skolans värld handlar det mycket om det sociala samspelet inom lek och andra aktiviteter. Dessa aktiviteter är ofta sådana som bidrar till rörelse och fysisk aktivitet (Hundeide, 2006). Det sociokulturella perspektivet handlar inom pedagogiken mycket om att
pedagogerna utgår från elevernas intressen (Öhman, 2016). Detta är även en viktig del i att motivera elever till rörelse och fysisk aktiviteter. Utifrån detta så passar detta perspektiv väl in för att tolka resultatet av vår studie.
2:10 Sammanfattning
7
3: Metod.
Under detta avsnitt i texten presenteras och motiveras vårt tillvägagångssätt för att samla ihop material till studien. Vi kommer att redovisa vilken undersökningsmetod som använts, hur vi resonerat kring urval, hur det insamlade materialet har bearbetats samt vilka etiska
överväganden som behövts ta ställning till. 3:1 Undersökningsmetod
Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidshemmen jobbar med rörelse och fysisk aktivitet i verksamheten. Vi vill också bilda oss en uppfattning om hur pedagogerna ställer sig till det faktum att många unga rör sig för lite, utöver det vill vi även ta reda på hur pedagogerna på fritidshemmen arbetar för att uppfylla sitt uppdrag kring rörelse och fysisk aktivitet. Med studiens syfte i åtanke valdes, för att få fram ett så givande resultat som möjligt, kvalitativa intervjuer med pedagoger på olika fritidshem som metod. Johansson & Svedner (2010) menar att syftet med kvalitativa intervjuer är att ställa frågor där informanten kan ge mer djupgående och uttömmande svar. Hen bör ges tid och möjlighet att diskutera och motivera sina svar ordentligt. I kvalitativa intervjuer är det även viktigt att som intervjuare tänka sig för då frågorna inte bör vara ledande. Det är även viktigt ge informanten tid att tänka igenom sina svar och inte avbryta eller ha för bråttom. Rätt använd tid ger intervjun kunskap som är direkt användbar i läraryrket (Johansson & Svedner, 2010). I vår intervju är det studiens forskningsfrågor som lägger grund för våra intervjufrågor (se bilaga 2).
Intervjuerna är semistrukturerade vilket innebär att frågorna är samma för samtliga intervjuer, men att följdfrågorna varierar beroende på hur svaren ser ut. Enligt Johansson & Svedner (2010) är det viktigt att komma ihåg att dessa frågor ska uppmana till uttömliga svar. En semistrukturerad intervju innebär att det ställs högre krav på oss som aktiva intervjuare. Det lämnas som tidigare nämnt stor frihet för oss att ställa följdfrågor utifrån svaren. Följdfrågorna är något som är väldigt viktigt i att få så för oss nyttiga svar som möjligt (Johansson & Svedner, 2010).
3:2 Urval
Vi har intervjuat åtta pedagoger som alla är verksamma på fritidshemmet. Dessa åtta pedagoger kommer från fyra kommunala skolor. Ingen av verksamheterna har heller någon uttalad inriktning. Av de åtta pedagoger vi intervjuat är sju verksamma inom samma kommun medan en av dem är verksam i en annan kommun. Vi valde dessa åtta pedagoger då vi känner dem sedan tidigare, antingen genom tidigare arbete eller praktik under utbildningens gång. Det faktum att vi kände till pedagogerna och fritidshemmen de jobbar på var positivt då vi på så sätt visste att arbetet med rörelse och fysisk aktivitet ser lite olika ut på de olika
fritidshemmen. Vi tänkte även att det är positivt att några av pedagogerna arbetar på samma skola men på olika fritidsavdelningar. Detta var bra då vi på så sätt kunde få en bild av hur arbetet med rörelse och fysisk aktivitet kan se olika ut mellan fritidshem på olika skolor, men även hur skillnaderna kan se ut mellan olika fritidsavdelningar på samma skola. Pedagogerna är i en ålder mellan 25–60 år. Av de åtta pedagoger vi intervjuat är 4 män och 4 kvinnor. Detta var dock inte något vi la särskilt stor vikt vid då pedagogernas kön inte är intressant för just vår studie.
3:3 Datainsamling och etiska överväganden
8
skulle ta. När pedagogerna sedan meddelat att de kunde tänka sig att ställa upp så mejlades ytterligare information ut i form av ett missivbrev (se bilaga 1).
Vi la väldigt stor vikt vid att våra informanter innan intervjutillfället skulle få ta del av all nödvändig information. I missivbrevet framgick det tydligt att vi följer Vetenskapsrådets (2002, 2017) forskningsetiska principer kring vad intervjumaterialet skulle användas till, hur bearbetningen av materialet skulle gå till samt informantens rättigheter.
De fyra huvudkraven nedan var det vi utgick ifrån med hänsyn till de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet (2002, 2017) presenterar i sina två skrifter:
Informationskravet- Informanterna ska få veta vad den information de lämnar ska användas
till. De ska även upplysas om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande om så önskas. Det är viktigt att informanten får ta del av all information som skulle kunna påverka dennes villighet att delta.
Samtyckeskravet- Informanten har själv rätt att bestämma över sitt deltagande. Denne ska ge
sitt godkännande till hur informationen används. Om informanten avser att avbryta sitt deltagande ska denne kunna göra det utan risk för negativa konsekvenser.
Konfidentialitetskravet- Den information som lämnas ska förvaras på ett sätt som innebär att
obehöriga inte kan komma åt den. Det handlar även om att se till att det inte genom texten ska vara möjligt att identifiera enskilda personer.
Nyttjandekravet- De uppgifter som samlats in får endast användas i forskningssyfte, dessa
uppgifter får inte delas vidare för andra ändamål.
Parallellt med arbetet med missivbrevet började vi även arbeta på våra intervjufrågor som alltså utgår från våra forskningsfrågor. Intervjufrågorna var indelade i tre avsnitt. Det första innehöll uppvärmningsfrågor som bland annat rörde utbildning och erfarenhet. Frågorna i intervjuns andra och tredje del handlade om arbetet med rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet samt hur pedagogerna ställde sig till det faktum att många unga rör sig för lite. (Se bilaga 2). Då ingen av oss genomfört intervjuer på det här sättet tidigare innebar det en liten osäkerhet. Därför bestämdes att vi skulle genomföra en provintervju var. Detta ligger i linje med vad Dalen (2015) säger. Hon menar att varje kvalitativ intervjustudie kräver att man genomför en eller flera provintervjuer. Vi valde därför att intervjua en pedagog var som vi kände sedan tidigare. Detta för att på ett så bra sätt som möjligt testa intervjufrågorna och oss själva i rollen som intervjuare. Genom provintervjuerna fick vi också en bild av hur lång tid som kunde tänkas krävas för varje intervju. Efter att ha genomfört varsin provintervju var vi trots att denna typ av intervju ställde högre krav på oss, överens om att detta var den strategi som gav oss bäst förutsättningar för djupgående och uttömmande svar.
3:4 Genomförande
9
användes ett ljudinspelningsprogram i våra mobiltelefoner för att spela in och dokumentera intervjuerna. Detta underlättade en hel del för oss i arbetet med att transkribera intervjuerna, på så sätt var det möjligt att lyssna igenom dem igen utan att behöva ha kommit ihåg allt i huvudet. För att vara på den säkra sidan utifrån Vetenskapsrådets (2002, 2017) huvudkrav och rekommendationer dubbelkollades det inför varje intervju med informanten att denne tyckte det var okej att intervjun spelades in.
Johansson och Svedner (2010) skriver att eftersom syftet med kvalitativa intervjuer är att få så uttömmande svar som möjligt är det bra att spela in intervjuerna och sedan skriva ned dem ordagrant. Informanten ska ges utrymme att säga allt den tänker på, även pauser och tonfall kan vara viktigt att få med för att få en större förståelse för vad informanten menar.
Kihlström (2007) menar att bearbetningen av kvalitativa intervjuer kan te sig på olika sätt. Ett av dem är att utgå ifrån och bearbeta det inspelade materialet genom att skriva ned det
ordagrant. Bearbetningen av våra intervjuer gjordes var för sig i linje med ett av Kihlströms förslag för bearbetning, att utifrån ljudfilerna ordagrant skriva ned de intervjuer som gjorts. Det nedskrivna materialet bearbetades sedan ytterligare ett antal gånger för att hitta olika mönster i de svar vi fått. Dessa mönster ligger sedan till grund för rubrikerna under vårt resultatavsnitt. Under dessa rubriker som speglar våra forskningsfrågor redovisas sedan resultatet av vår intervjustudie. Detta är ett av de sätt som Johansson och Svedner (2010) lyfter i sin guide.
3:5 Tillförlitlighet och transparens
Det semistrukturerade intervjuunderlaget vi hade förberett bidrog till en god tillförlitlighet där följdfrågorna dels innebar ett förtydligande utifrån informantens första svar, dels att
följdfrågorna ställdes där det var välkomnande med ett bredare slutgiltigt svar utifrån frågan i sig. Johansson & Svedner (2010) menar att det är viktigt är att man under intervjun antecknar eller liknande när ett svar ges, innan en följdfråga ställs. Detta för att informanten berättar om en händelse eller historia, och ofta kan det tillkomma mer specifik information utifrån det första svaret som getts. Det semistrukturerade intervjuunderlaget följdes främst för att få en bra start och grund att stå på medan det kvalitativa i intervjun användes i syfte att få
ytterligare uttömmande svar till vår studie (Johansson & Svedner, 2010). Denna studie hade gått att upprepa, det är då viktigt att man följer själva anvisningarna för denna intervjuprocess utifrån våra olika avsnitt under metoder. Enligt Denscombe (2018) är det mest troligt att resultatet skulle bli annorlunda då forskarens tolkningsskicklighet är det som är direkt avgörande för hur resultatet kan komma att se ut i slutändan.
3:6 Metoddiskussion
Kvalitativ intervju har valts eftersom det är den metod som passar bäst in för studiens syfte. Då syftet är att ta reda på hur pedagogerna tänker kring och arbetar med rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet passar det väl in att låta dem berätta om och förklara detta genom intervjuer. Viktigt är dock som Denscombe (2018) påtalar att ta hänsyn till att studien på grund av sin snäva tidsram är begränsad till åtta intervjuer. Detta innebär att överförbarheten påverkas, resultatet kan då bli ett annat om samma studie genomförs med åtta andra
pedagoger. Att som i denna studie endast använda en typ av undersökningsmetod kan även det påverka resultatets tillförlitlighet. Det finns en risk att informanterna ger svar som inte helt stämmer överens med hur arbetet ser ut i verkligheten, därför hade en kombination av
10
Med tanke på att studiens syfte både är att ta reda på hur pedagogerna tänker kring och arbetar med rörelse och fysisk aktivitet valde vi en semistrukturerad intervjuform. Tanken med detta är som tidigare nämnt att vi på så sätt kan ställa fördjupande följdfrågor där det känns relevant för studiens resultat. Dock är det även här är det viktigt att komma ihåg att det finns en risk att informanterna inte ger helt ärliga svar (Johansson & Svedner, 2010). Denscombe (2018) menar att dessa öppna frågor kan innebära att vissa frågor får mer uttömmande svar, det beroende på informantens egna intressen inom vissa ämnen. I denna studie så behöver det inte betyda att det är en nackdel. Det är relevant för syftet att låta informanternas personliga åsikter och tankar komma fram, trots att det kan innebära att man behöver frångå
intervjuguiden en aning. Dessa faktorer påvisar dock utmaningarna med en kvalitativ intervju, det ställer höga krav på kunskaper i forskningsmetodik hos forskaren (Denscombe, 2018). För att öka studiens validitet är det viktigt att inte blanda in egna åsikter i sammanställningen av empirin. För att undvika detta transkriberades informanternas svar ordagrant innan vi, utifrån det transkriberade materialet sökte olika mönster och teman (Johansson & Svedner, 2010). Viktigt är dock att som vi nämner under rubriken “tillförlitlighet och transparens” komma ihåg att resultatet förmodligen skulle bli annorlunda vid en upprepning av studien. Detta på grund av att forskarens tolkningsskicklighet är direkt avgörande för resultatet (Denscombe, 2018).
3:7 Informanterna
Vi vill även ge en kort presentation och sammanfattning av de informanter vi använt oss av i den här studien. Vi har intervjuat åtta pedagoger för den här studien, samtliga åtta pedagoger har i texten fått nya fiktiva namn. Ulla, Britta och Kalle jobbar alla på samma skola, men på olika fritidsavdelningar. Detsamma gäller även Arne, Bojan och Stig. Marianne jobbar på en annan skola men inom samma kommun. Kerstin jobbar på en annan skola i en annan
kommun. Många av dessa informanter har en gedigen erfarenhet inom yrket som pedagog på fritidshemmet, mellan 10 och 30 år. Majoriteten av pedagogerna har arbetat på flera olika skolor under sina yrkeskarriärer. Den samlade bilden utifrån intervjusvaren är dels att arbetet med rörelse har förändrats en del genom åren. Många påpekar att det är som det är och att man får helt enkelt infinna sig i det, även om det kanske ur ett rörelseperspektiv är en mindre önskvärd förändring som med åren har följt.
De pedagoger som arbetat på flera olika skolor var även överens om att det kan skilja mycket i hur arbetet med rörelse ser ut från skola till skola. Det råder lite delade meningar kring vilka eventuella förändringar pedagogerna skulle vilja göra när det gäller arbetet med rörelse och fysisk aktivitet. Några pedagoger tycker att arbetet flyter på bra som det är medan andra skulle vilja göra lite större förändringar, detta är något vi går in djupare på i
11
4: Resultat
Under detta avsnitt ska vi redogöra för hur pedagogerna resonerar kring och arbetar med fritidshemmets verksamhet utifrån uppdraget kring rörelse och fysisk aktivitet. Vi använder oss även i detta avsnitt av underrubriker för att sammanfatta vårt resultat, även här ligger våra forskningsfrågor till grund för de underrubriker vi valt att använda oss av.
4:1 Stora grupper barn rör sig för lite, vad tänker pedagogerna?
Samtliga åtta pedagoger uppger att de känner till att många unga idag rör sig för lite, den samlade bilden är också att det är något oroande och problematiskt. Det skiljer sig dock en del i deras reflektioner kring hur det ser ut. Ulla beskriver att “glappet” är större nu än tidigare:
Jag håller till viss del med om bilden att många barn rör sig för lite, min bild är att de som idrottar och rör sig mycket nu förmodligen rör sig ännu mer än man gjorde förut. De kanske skulle behöva träna på att göra något annat. Sen har vi de som inte alls rör sig speciellt mycket, varken i skolan eller på fritiden. Glappet mellan de som rör sig och de som inte gör det har ökat. (Ulla)
Britta säger att hon ser en större skillnad gällande de flesta barnen. Enligt henne är det stora skillnader i hur mycket barnen rör sig nu jämfört med för tio år sedan:
Det är svårare att motivera barnen till rörelse idag, spontanleken och spontanidrotten har idag blivit mycket utkonkurrerad av skärmar och det ordnade idrottandet i olika föreningar. Många av tioåringarna håller på med tre olika föreningsidrotter vilket gör att de varken orkar eller har lust att leka och röra på sig under övrig tid. (Britta)
En stor del av pedagogerna nämner vilka olika faktorer de ser som orsaken till att stora grupper barn rör sig mindre än rekommenderat. Britta och Kalle framhåller det ökande användandet av digital skärmar i olika former som en starkt bidragande faktor. De menar att barn idag generellt väljer de olika skärmarna framför rörelse och fysisk aktivitet. Ulla delar inte riktigt den bilden. Hon menar att de på den fritidsavdelning hon jobbar på har tänkt till för att skärmar och fysisk aktivitet inte ska konkurrera med varandra. Kerstin berättar om
svårigheterna med att motivera de elever som inte har ett intresse för rörelse och fysisk aktivitet, hon menar att det främst är dessa elever de behöver hitta ett sätt att nå fram till. Kerstin berättar att de på den skola hon jobbar på lägger stor vikt vid att involvera eleverna i planeringen av olika rörelseaktiviteter:
Vi försöker att tillsammans med dessa elever komma fram till vilka typer av aktiviteter som kan locka dem till rörelse. Det kan handla om att de får sätta upp någon bana i idrottshallen eller att vi tillsammans startar upp någon lek på skolgården. Det är absolut en utmaning, men vi måste försöka nå fram till dessa elever också. (Kerstin)
Exempel på lockande aktiviteter är de som ofta tar sin utgångspunkt utifrån barnen själva. Arne berättar att de arbetar med fritidsgympa, där barnen själva får komma med förslag på vilka aktiviteter de kan tänkas vara intresserade eller motiverade av.
Det kan vara svårt att motivera vissa elever då en del är inte så intresserade av de styrda aktiviteterna. De vill bestämma själva. För att få de mer med på banan kan de få komma med förslag, det är ett bra verktyg. (Arne).
12
eleverna. Ulla berättar om de möjligheter pedagogerna på fritidshemmet har att hjälpa elever som behöver det som mest. Hon nämner under intervjun ett specifikt exempel där hon brukar ta med sig en liten grupp elever till idrottshallen där de sedan får möjlighet att leka och träna utan att känna pressen som lätt blir under en idrottslektion i helklass. Detta konkreta exempel leder oss in på nästa rubrik som handlar om hur pedagogerna jobbar med rörelse och fysisk aktivitet.
4:2 Det praktiska arbetet med uppdraget gällande rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet
Upplägget av arbetet med uppdraget gällande rörelse och fysisk aktivitet ser i stort ganska liknande ut på de olika fritidshemmen. Pedagogerna pekar på utevistelsen som den del av verksamheten som bidrar mest till att eleverna får den tid av rörelse och fysisk aktivitet som pedagogerna anser är så viktig för dem. Även upplägget av utevistelsen är till stor del liknande mellan de olika skolorna och fritidsavdelningarna. Ulla, Britta och Kalle som jobbar på olika fritidsavdelningar på samma skola berättar att de har ett upplägg kring pedagogledda rast- och uteaktiviteter som gäller för samtliga fritidsavdelningar. Arne, Bojan och Stig som alla jobbar på en annan skola ger en liknande bild av deras upplägg. Rast- och uteaktiviteter utgör en stor del av det planerade och organiserade arbetet med fritidshemmets uppdrag kring rörelse och fysisk aktivitet. Nedan följer några av pedagogernas tankar kring fördelarna med
pedagogledda rast- och uteaktiviteter:
Vi är ute mycket och försöker leka aktiva lekar på olika sätt, bland annat rastaktiviteter. Vi ser att dessa lockar barnen att röra sig. Med rastaktiviteter vill vi ha en bredd av aktiviteter med allt från springa och leka, åka skridskor, spela fotboll och innebandy till att bygga snökojor eller liknande. Vi vill att barnen ska vara aktiva på många olika sätt. (Ulla)
Vi försöker att erbjuda någon typ av rörelselek när vi är ute, det ska inte bara vara så att vi går ut och lämnar allt ansvar till barnen. Vi försöker ta tillvara på de förslag på lekar som barnen själva kommer med, många utelekar är uppbyggda så att det bidrar till mycket rörelse. (Britta) Styrda rastaktiviteter äger rum tre gånger i veckan. I övrigt kan man försöka få med andra barn under rasterna också, ofta genom att blanda in olika åldrar. Även som komplement till
rastaktiviteter har vi också spontana grejer som barnen kan komma på. (Stig).
Utöver rast- och uteaktiviteter som är vanligt förekommande på flera av de olika skolorna så berättar pedagogerna om hur de på olika sätt utifrån olika förutsättningar arbetar för att ge eleverna möjlighet till rörelse och fysisk aktivitet. Kerstin som jobbar på en skola med en begränsad utemiljö (mitt i stan) berättar att de på grund av detta inte jobbar med styrda rast- och uteaktiviteter. Det har helt enkelt inte en skolgård som tillåter det. På Kerstins skola försöker de så ofta de kan att gå på utflykt till olika lekparker och grönområden i närheten. Detta är enligt Kerstin alltid uppskattat av eleverna. Det bidrar till rörelse då de kan leka oavbrutet i timmar. Samtliga pedagoger berättar även att de har tillgång till idrottshall, dock i lite olika utsträckning. På skolan där Ulla, Britta och Kalle jobbar har de ett schema där de olika fritidsavdelningarna har tillgång till idrottshallen en eftermiddag i veckan. Kalle ansvarar för dessa aktiviteter på sin avdelning. Han tycker att det fungerar bra och känner att det lockar många av eleverna:
13
På Kerstins skola där utemiljön är begränsad så används idrottshallen än flitigare. Kerstin berättar att de inte har något schema för vilka dagar de har rätt till hallen. Istället så pratar de ihop sig så att samtliga elever har möjlighet att komma dit, så länge någon pedagog är där. Idrottshallen är också av modell större vilket gör att det är väldigt sällan de behöver neka någon elev. Kerstin påpekar flera gånger under intervjun att idrottshallen är avgörande för att de ska kunna tillmötesgå de uppdrag de har gällande rörelse och fysisk aktivitet.
4:3 Betydelsen av den fria leken
Utöver de mer organiserade rörelseaktiviteter som de olika pedagogerna berättar om ger samtliga åtta en liknande bild av den fria lekens betydelse på fritidshemmet. Pedagogerna delar alla bilden av att den fria leken är den aktivitet som får överlägset mest tid i
fritidshemmets verksamhet. Pedagogerna delar samtliga åsikten att den fria leken är av stor nytta när det gäller att främja elevernas rörelse och fysiska aktivitet. Ulla berättar att det i deras verksamhet är den fria leken som dominerar. De organiserade aktiviteter de bedriver fungerar som alternativ för de elever som har intresse och behov av det. Ulla är dock tydlig med att poängtera att pedagogerna har ett stort ansvar även i den fria leken, vilket de på hennes fritidsavdelning jobbar mycket med.
Det blir mycket fritt, men det finns hela tiden pedagoger som kan hjälpa till i lek eller aktiviteter, man kan hjälpa till att dra igång en lek för att sedan successivt dra sig ur. Vi prioriterar att vara mycket personal ute, det för att hjälpa till och stötta i leken. Vi vill ge barnen hjälp att fylla sin egen lekbank. (Ulla)
Även Kerstin och Britta berättar om hur viktig den fria leken är för att tillmötesgå
rörelseuppdraget på deras fritidshem, Kerstin återkommer till skolans begränsade lokaler och hur det i sin tur bidrar till att många elever väljer att gå ut och leka eller spela. Mycket av elevernas rörelseaktivitet sker genom fri lek utomhus, utan att pedagogerna behöver lägga sig i och styra upp det. Britta poängterar även hon att den fria leken tilltalar de flesta elever,
iallafall i de yngre årskurserna:
Framförallt de yngre är väldigt duktiga på att utnyttja den fria leken till rörelse. Det är kanske 2-3 av 26 barn som kan behöva hjälp att komma igång (Kerstin)
Britta och Stig delar ytterligare en aspekt av hur det kan se ut i den fria leken. De förklarar att eleverna i stort är väldigt duktiga på att hitta på och dra igång olika aktiviteter och då ofta aktiviteter med mycket rörelse. I dessa aktiviteter vill de enligt Britta och Stig inte heller att någon vuxen blandar sig i. De har snarare sett en negativ effekt om de som pedagoger är för nära då eleverna ser det som störande. Stig menar att detta kan ta bort det meningsfulla för barnen då de själva är de som startar upp leken och därmed vill vara en av de ledande faktorerna. Beblandar sig pedagogerna i leken blir det konkurrens kring vem som är den ledande faktorn då pedagoger har en självklar auktoritet i verksamheten. Stig vidareutvecklar sitt resonemang och säger att den fria leken är en av få stunder då det inte är något som är styrt under skoldagen. Han påpekar dock att det självklart som alltid finns etik och regler att
14 Eleverna ska ju i fritidshemmets verksamhet ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. Den fria leken är ett lysande exempel på när detta kan praktiseras och motsvaras sett till läroplanen. (Stig)
4:4 En vilja och ett driv för förändring
Trots den samlade bilden av att pedagogerna i det stora hela är nöjda med sitt arbete så finns det ett stort driv för förändring och utveckling inom en del områden i arbetet med rörelse och fysisk aktivitet. Utifrån intervjuerna ser vi tydliga mönster kring vilka pedagoger som ser störst behov av förändring i verksamhetens upplägg. De pedagoger som uppger att de främst är intresserade av aktiviteter i skog och mark är även de som har störst önskemål på
förändring. Den gemensamma synen för dessa pedagoger är att utemiljön kan användas på ett bättre sätt än i nuläget. Ett konkret önskemål är detta utdrag från intervjun med Britta:
Jag tycker att våra resurser kan användas mycket bättre, i den bästa av världar så skulle jag och Anna (en annan fritidspedagog) ha ansvaret för uteverksamheten. Vi vill då få möjlighet att bygga upp utemiljön så att den lockar så många elever som möjligt. Just nu är det lite oklart vem som ska göra vad, det slutar ofta med att saker och ting bara blir halvfärdiga. (Britta)
Britta berättar även om hur hon skulle vilja använda digital teknik i rörelse, både inomhus och utomhus. Hon lyfter några olika appar som hon skulle vilja testa att använda i arbetet med rörelse, bland annat en app för någon typ av skattjakt.
Jag tycker även att det är viktigt att vi kan visa att man kan använda ipad till rörelseaktiviteter. Det är bra att visa barnen att man inte alltid behöver vara stillasittande framför en skärm. (Britta)
Flera pedagoger stämmer in i att de anser att deras resurser kan användas på ett bättre sätt. Kerstin och Kalle vill båda ha mer tid i idrottshallen. De båda berättar att de med tanke på sitt eget intresse för idrott och rörelse skulle tycka att det var roligt att få möjlighet att använda det i arbetet i en större utsträckning än i dagsläget. Kerstin är även utbildad idrottslärare och ser det som något som hon absolut skulle ha nytta av om hon fick möjlighet att använda det mer än idag.
Jag skulle gärna ta ansvar över någon typ av fritidsgympa om jag fick möjlighet, jag tror att det skulle locka många elever till att röra sig mer. Då jag både har en utbildning och en bakgrund som idrottslärare så har jag en hel del aktiviteter på lager. (Kerstin)
Utöver dessa mer konkreta förslag berättar Stig och Arne att de skulle vilja se att fler kollegor engagerar sig i arbetet med att inspirera och motivera eleverna att röra sig. Deras bild är att en stor del av pedagogerna lämnar det åt eleverna själva när de skulle behöva hjälp att komma igång eller komma vidare med olika lekar.
4:5 Svårigheter och hinder på fritidshemmet idag
En viktig del i att förstå hur verksamheten kan förbättras är att undersöka vilka
svårigheter och hinder pedagogerna upplever i arbetet med rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet. Utifrån intervjuerna så ser vi en rad olika områden inom vilka
15
förutsättningar blir även svaren från pedagogerna olika. Ulla, Britta och Kalle nämner begränsade innemiljö som ett hinder och en utmaning medans de ser utemiljön som mer användbar. De anser dock att utemiljön skulle kunna användas än mer, men att det då främst har att göra med hur de olika pedagogerna på de olika avdelningarna vill bedriva sin verksamhet. Kerstin pratar om att deras utemiljö är begränsad. De försöker istället använda idrottshallen och närliggande lekparker när det är möjligt. Bristen på utemiljön gör självklart att det finns fler som söker samma lösningar som Kerstin i och med utnyttjande av främst idrottshallen, men även de närliggande lekparkerna. Detta kan enligt Kerstin innebära både för- och nackdelar. Hon menar att idrottshallen blir svår att dela på men att det i lekparkerna finns utrymme för fler klasser samtidigt. Kerstin förklarar vidare att olika åldersgrupper kan komma i kontakt med varandra vilket är positivt, främst för de yngre då de äldre fungerar som förebilder och ofta växer med det ökade ansvaret. Samtidigt kan de yngre lära sig mycket av de äldre i leken. Det finns dock äldre barn som inte går in i rollen som förebild och istället kan visa en dålig attityd och en avsky att tvingas dela olika ytor med de yngre. Dessa händelser är dock sällsynta men ändå en klar nackdel när det kommer till dessa begränsade ytor menar Kerstin. Bojan berättar under intervjun att han anser att även föräldrar har ett ansvar i att se till att barnen utmanar sig vad gäller rörelse och fysisk aktivitet:
Vi pedagoger kan bara göra en viss del, föräldrarna måste också ta ett ansvar, aktiva föräldrar innebär ofta att barnet blir aktivt själv (Bojan)
Bojan vidareutvecklar att det socioekonomiska planet samt boendesituation kan vara andra orsaker till att barn rör sig mindre på fritiden.
Tyvärr idag så är det mesta en fråga kring ekonomi. Allting börjar kosta, oavsett om det är spontanidrott eller föreningsidrott så kostar det allt som oftast. Boendesituationen kan också påverka exempelvis avstånd till närmsta idrottsplats och föreningsliv. Där får föräldrarna ansvaret kring att skjutsa men det finns inte alltid den möjligheten. (Bojan)
Enligt Bojan påverkar detta direkt eller indirekt fritidshemmets verksamhet på flera sätt. Han menar att barn som av olika anledningar inte har möjlighet till rörelse på fritiden också blir svårare att motivera till rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet.
Det blir som en ond cirkel, vi kan inte påverka hur mycket barnen rör sig på fritiden medan detta absolut påverkar hur mycket vi kan motivera barnen att röra sig under tiden de är på fritids. (Bojan)
Något som nämnts tidigare är det faktum att det ökade användandet av olika skärmar kan vara ett hinder för pedagogerna i arbetet med att motivera eleverna till rörelse och fysisk aktivitet. Kerstin förklarar att det främst är för de äldre eleverna som som det utgör ett hinder. De väljer gärna att gå hem tidigare, speciellt under de dagar de har uteeftermiddag. Hon berättar att hon frågat eleverna vad det är som lockar mer hemma. Det absolut vanligaste svaret är då att det handlar om olika data eller tv-spel. Detta är något som Kerstin ser som ett hinder som kan vara svårt att göra något åt:
16
Marianne menar att samhället i stort har mycket kvar att ge barnen när det kommer till fritid och aktiviteter att kunna engagera sig i. Bristen på fritidsgårdarna är ett stort problem anser hon.
Barnen har ingenstans att ta vägen när kvällen kommer som förr i tiden då man kunde gå till fritidsgården och spela innebandy, baka och mycket andra aktiviteter som man kan göra i samspel med andra. Detta är en väldigt viktig ingrediens när det kommer till hur aktiviteter kan inbjudande och meningsfulla för barnen.
(Marianne)
Hon fortsätter med att poängtera vikten av att spontana ytor i samhället försvinner för olika projekt, exempelvis fastighetsbyggande och dylikt.
Det saknas många spontana ytor till exempel en gräsplätt där man bara behöver sätta upp ett mål så spontana aktiviteter kan äga rum, vilket också är viktiga aktiviteter, inte bara de styrda. (Marianne)
Utöver lokaler och miljö så är även planering en av de områden som pedagogerna diskuterar mest kring. De är alla överens om att planeringen har stor betydelse för hur väl verksamheten fungerar. Pedagogerna ger dock olika bilder av hur planeringen fungerar för dem vilket vi berättar mer om nedan.
4:6 Planeringens betydelse
Det råder inga tvivel om att planeringen har en direkt stor betydelse när det kommer till att bidra till verksamhetens olika uppdrag. Pedagogerna är helt överens om det. De är däremot inte helt överens om huruvida planeringstiden räcker till. Vissa menar att den gör det medan andra säger motsatsen. Ulla, Britta och Kalle som alla jobbar på samma skola har lite olika åsikter kring om planeringen räcker till. Ulla tycker inte riktigt att hon får nog tid till planering, och då främst den gemensamma planeringen med övriga arbetslaget:
Vi hinner inte gå in på djupet i olika ämnen under vår planering. Men jag känner att vi får ihop verksamheten bra under den tid vi har. (Ulla)
I detta får Ulla även medhåll av både Kerstin och Britta som tycker att det finns gott om tid för den individuella planeringen, Britta önskar att få en extra timmes samplanering och då främst tillsammans i de olika ansvarsgrupperna som exempelvis utegruppen, ateljégruppen osv.
17 Man skulle kunna önska sig mer. Man får skapa sig tid, det kan lätt komma andra saker
18
5: Analys och diskussion
Under detta avsnitt sammanfattas det vi ser som de viktigaste från resultatdelen i relation till den tidigare forskning och litteratur som redogjorts för under bakgrundsavsnittet. Även under detta avsnitt kommer användas underrubriker, detta för att ge struktur åt analys och
diskussion.
Samtliga pedagoger har arbetat länge inom yrket. Många av dem har även jobbat på flera olika skolor under deras yrkeskarriärer. De flesta har dock arbetat på sin nuvarande
arbetsplats en längre tid. Deras långa erfarenhet, delas från olika skolor, men också från att ha arbetat en längre tid på samma skola bidrar till att de har en bred erfarenhet. Detta är faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när intervjusvaren och resultatet ska analyseras. Det finns både för- och nackdelar med att arbeta länge på samma arbetsplats. Några fördelar kan vara att pedagogerna har ett inarbetat arbetssätt de känner sig trygga med. En annan fördel är att de känner sina kollegor väl vilket underlättar i arbetet. Ytterligare fördelar är att de med stor sannolikhet utvecklat goda relationer med familjerna då de ofta har haft flera barn från samma familj. Nackdelarna kan vara att det finns en risk att bli bekväm i ett visst arbetssätt. Detta kan medföra pedagogerna drar sig för att göra förändringar trots att det skulle vara bra för
verksamheten. Utifrån de intervjuer vi genomfört har vi fått lite olika svar kring detta.
Majoriteten av pedagogerna har en vilja och ett driv att förändra vissa delar av verksamheten. De har idéer och tankar kring vad de vill göra. De tycker dock att det är svårt att få igenom förändringar då de ofta kör fast, vilket sedan leder till att det rinner ut i sanden. En anledning till detta kan vara just att de är inkörda i de spår de jobbar utefter just nu. Britta menar att det i dessa lägen skulle behövas mer tid att planera i de olika ansvarsgrupper där förändring är nödvändig.
Alla åtta pedagoger har som sagt ett eget intresse för rörelse och fysisk aktivitet. Variationen är dock stor då det rör sig om allt från promenader i skog och mark till olika föreningsidrotter. Studiens resultat visar på vikten av att det finns en gemensam syn på vikten av rörelse och fysisk aktivt. Detta framstår som avgörande för hur verksamheten utformas. Finns det ett intresse hos pedagogerna så tycks detta smitta av sig på verksamheten. Detta ser vi tydligt prov på i resultatet av våra intervjuer. Pedagogerna väljer ofta att arbeta med rörelse och fysisk aktivitet utifrån sina egna intressen. Britta som gillar att röra sig utomhus vill gärna ha ansvar för uteverksamheten. Kalle och Kerstin som båda har ett intresse för olika idrotter vill gärna ha mera tid i idrottshallen där de har bättre möjligheter att utgå från sina egna intressen i de olika aktiviteter de erbjuder eleverna.
5:1 Pedagogernas goda kunskaper
Alla pedagoger har kunskap om att många barn idag rör sig för lite, enligt
Folkhälsomyndighetens (2019) rapport är det hela 77 % av Sveriges barn som rör sig för lite sett till de rekommendationer som finns. Pedagogerna ser detta som ett problem vilket de både har ett ansvar för och en möjlighet förändra. För att kunna arbeta med att förbättra problemet krävs en förståelse för vad som ligger bakom det. Pedagogerna har lite olika teorier kring vad detta kan bero på. Teorierna är ett tecken på att pedagogerna har en tydlig bild av det
nuvarande läget samt även är medvetna kring sitt eget uppdrag och svårigheterna som finns i verksamheten kring arbetet med rörelse. Pedagogerna är insatta i vilka olika faktorer som kan eller ligger bakom. Enligt en studie från Folkhälsoguiden (2020) kan en av anledningarna till stillasittandet vara att det finns just många stillasittande aktiviteter som helt enkelt
19
(2019) alltså menar att 77% av Sveriges barn rör på sig för lite, sett till de rekommendationer som finns, så kan det tolkas som att att situationen är brådskande. Trots att detta är ett väldigt komplext problem så har pedagogerna en rad olika förslag på hur de vill ändra och utveckla verksamheten så att det lockar flera elever att röra sig mer.
Skolverket (2016) belyser vikten av att eleverna får en variation av aktiviteter som bidrar till rörelse. Aktiviteterna ska även ständigt utgå ifrån elevernas behov. Pedagogerna förklarar ytterligare kring vikten i att utgå ifrån elevernas intressen och behov, speciellt när det gäller att locka de elever som annars inte väljer att rörelse i första hand. Här finns tydliga kopplingar till det sociokulturella perspektiv som studien utgår ifrån. Öhmans (2016) förklaring av det sociokulturella perspektivet inom pedagogiken handlar om just det som pedagogerna lyfter här. Nämligen vikten av att utgå ifrån elevernas behov. Pedagogerna ger även olika förslag på vilka olika aktiviteter de kan tänkas locka eleverna med. Här är det som tidigare nämnts ofta egna intressen som är med och styr. Britta som gillar att röra sig i naturen vill gärna ha uteaktiviteter och Kalle och Kerstin använder gärna idrottshallen. Då pedagogerna likt alla andra människor är olika och har olika intressen så ter sig detta naturligt. Det gäller bara att de är medvetna och använder resurserna på ett bra sätt. Den samlade bilden är att även det
fungerar bra, dock med utrymme för förbättring vilket Britta är tydlig med. Arne, Bojan och Stig är väldigt nöjda med sin utemiljö och ser gärna att den används så mycket som det går, men påpekar samtidigt vikten av omväxling och då är idrottshallen aktuell. Utemiljön är den som brukas mest bland de tre och de personliga intressena styr likaså här. På Mariannes skola är utemiljön bristfällig men de gör så gott de kan utifrån de förutsättningar som finns,
då idrottshallen ständigt är upptagen.
Varför är det då så viktigt att skolan och fritidshemmet ser till att främja elevernas rörelse och fysiska aktivitet? Jo det finns flera olika anledningar till detta, en är
att Folkhälsomyndigheten (2019) menar att barnens rörelsemöjligheter påverkas av familjen socioekonomiska status vilket medför att skolan har ett extra stort ansvar att främja rörelse och fysisk aktivitet. En annan anledning är som tidigare lyfts att rörelse är ett viktigt verktyg för utveckling, framförallt i de tidiga skolåren. Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) skriver om rörelseförmåga och motorik. De menar att de elever som är motoriskt osäkra ofta blir uteslutna ur leken. Detta är något som bland andra Ulla visar förståelse för. Hon pratar om att hjälpa de elever som behöver det mest, bland annat genom att ta med sig mindre grupper till idrottshallen och låta dem träna sin motorik utan press. Detta är ett exempel på
ett pedagogiskt agerande som ligger i linje med vad Ericsson (2003) redogör för, detta är kunskaper som endast kan läras in genom praktiskt utförande. Även här finns kopplingar till det sociokulturella perspektivet. Vi lever i en social samvaro där vi lär genom att utföra saker tillsammans med andra (Hundeide, 2016). Ytterligare en anledning till att det är viktigt att skolan främjar rörelse och fysisk aktivitet är att de motoriska färdigheter eleverna lär sig sitter i resten av livet, det innebär en större chans till ett aktivt liv vilket i sin tur har positiva
effekter i att motverka fetma (Huitfeldt et.al, 1998, Woshon, Bower och Eller, 1983). Alla dessa kunskaper är viktiga för pedagogerna då de lägger grunden för hur verksamheten utformas, ju större kunskap desto större möjlighet att förstå vad eleverna behöver. Vår bild utifrån intervjuerna är att pedagogerna är uppdaterade och pålästa. De visar att de hänger med i den senaste forskningen och försöker anpassa verksamheten utifrån rådande omständigheter. 5:2 Rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet - teori vs praktik
20
de fritidshem pedagogerna arbetar på. Resultatet visar att den fria leken dominerar detta med olika inslag av ordnade pedagogledda aktiviteter. I jämförelse med tidigare studier och
litteratur så finns här en rad likheter. Falkner och Ludvigsson (2016) menar som sagt att leken är det som för många elever gör tiden på fritidshemmet meningsfull. Detta är viktigt då ett av fritidshemmets huvudmål är att erbjuda eleverna en meningsfull fritid (Skolverket, 2020). Fri lek är central i fritidshemmets verksamhet av flera olika anledningar, en av dem är att det inte finns en praktiskt möjligt att erbjuda alla elever ordnade och styrda aktiviteter samtidigt. Den fria leken är också det som lockar de allra flesta elever. Kerstin nämner som exempel att det endast är 2-3 av 26 barn som kan behöva hjälp att komma igång. För de elever som kan behöva den hjälpen så har majoriteten av skolorna organiserade rastaktiviteter med lekar som främjar rörelse och fysisk aktivitet. Pedagogernas samlade bild är dock att den fria leken är en viktig del i att främja elevernas rörelse och fysiska aktivitet. Den leder ofta till just rörelse och fysisk aktivitet av olika slag. Denna bild stämmer överens med vad Bardon (2008) säger kring sambandet mellan lek och rörelse. På fritidshemmet kan eleverna ofta själva välja vad och vart de vill leka vilket bidrar till lek och rörelse i olika miljöer.
Stig fyller i och beskriver att eleverna ska ges möjligheten till att utveckla sin kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga och där är den fria leken ett bra exempel när detta kan praktiseras och motsvaras till läroplanen. Detta kan styrkas i form av Øksnes (2011) synsätt på leken, där förhållningssättet till leken är att det är något som inte nödvändigtvis måste kontrolleras och planeras, utan kan ske spontant och fritt. Pedagogerna uppger även att leken blir bäst om det är eleverna själva som har kontrollen. Detta stämmer med Kanes (2011) uppfattning om att leken bör vara på elevernas villkor. Den fria leken behövs för eleverna och den ska kunna ske utan att pedagoger avbryter och lägger sig i en fungerande lek. Detta berättar Britta mycket om. Hon påpekar likt Kane (2011) att vissa lekar kräver avvägningar i form av att pedagogen kliver in och hjälper till att styra upp leken. I diskussionen om den fria leken ser vi återigen kopplingar till det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i en social samvaro tillsammans med andra (Hundeide, 2006).
Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera främst genom att lärande i en högre grad ska vara situationsstyrt (Skolverket, 2020). I och med att det kan tolkas som att lärandet sker mest frekvent i de situationsstyrda aktiviteterna så behöver den fria leken få sitt utrymme och verkligen utnyttjas av eleverna, annars blir det förståeligt nog inte riktigt så om pedagogerna ständigt lägger sig i den.
5:3 Svårigheter och hinder i verksamhet och planering
21
för de olika skolor pedagogerna arbetar på är dock att de tycks hitta olika lösningar på dessa problem. De ger en bild av att detta är hinder som de ser möjliga vägar att ta sig förbi. Likt Wetterblad (2012) lyfte majoriteten av våra informanter det ökade användandet av digitala skärmar som något som ställer till svårigheter och hinder i arbetet med rörelse och fysisk aktivitet. Dock så fanns det en tanke hur de kunde användas även i aktiviteter med rörelse vilket var positivt. Detta stämmer också överens med den lösningsorienterade bild pedagogerna förmedlade. Andra svårigheter och hinder är bland annat de som Bojan lyfter när han pratar om föräldrarnas roll i att aktivera barnen. Han anser att det är mycket svårare att motivera ett barn till rörelse och fysisk aktivitet om det inte är något som anses viktigt
hemifrån. Marianne var även hon inne på den påverkan samhället i stort kan ha på skolan och fritidshemmets möjlighet att motivera eleverna till rörelse och fysisk aktivitet. Hon nämner bland annat bristen på ytor för spontan aktivitet och avvecklandet av fritidsgårdar som något som kan utgöra hinder för verksamheten då elevernas vilja att röra sig minskar. Det Bojan och Marianne berättar om hjälper till att synliggöra hur många olika saker som kan påverka
pedagogernas förutsättningar i arbetet med rörelse och fysisk aktivitet.
Utifrån egna erfarenheter av arbete på fritidshemmet har vi förstått att planering är en avgörande del i hur väl verksamheten fungerar. Denna bild stärktes ytterligare utifrån resultaten av intervjuerna. Planering kan se ut på många olika sätt, den är ofta tidskrävande vilket den måste få vara (Eklund, 2011, Grindberg & Langlo Jagtôien, 2000, Lindström & Pennlert, 2016). Pedagogerna förmedlar en liknande bild av att planering är något som kräver tid. De har dock lite olika svar på frågan huruvida de får tillräckligt med tid för den. Svaret är inte heller så enkelt som ja eller nej. Det finns olika typer av planering vilket Eklund (2011) skriver om. Det handlar då om enskild planering, planering i arbetslaget och planering i andra typer av grupper. Ulla, Kerstin och Britta vill alla ha mer planeringstid i arbetslaget eller de andra ansvarsgrupperna medan Kalle gärna skulle vilja ha mer tid till egen planering. Det visar prov på hur det kan skilja sig trots att man jobbar på samma skola där upplägget är väldigt likt mellan avdelningen. Kalles önskemål är den direkta motsatsen till vad Ulla och Britta önskar. Detta är ett exempel på hur svårt det kan vara att pussla ihop planeringen. Det är i stort sett omöjligt att alla pedagoger får precis som de vill. Det krävs en del
kompromissande från flera håll. 5:4 Summering
Det har nu blivit dags för en kort summering av vår studie. Den vägledande frågan vårt arbete utgått ifrån handlar om hur pedagoger på fritidshemmet tänker och arbetar med rörelse och fysisk aktivitet. Detta utifrån kunskapen om att många barn rör sig för lite sett till
rekommendationerna. Som en del i detta har vi också velat ta reda på vilka svårigheter och hinder de ser som försvårande för detta arbete. Som vi går igenom i vår analys och diskussion visar pedagogerna att de har god kunskap när det gäller det faktum att många barn rör sig för lite. De har även olika tankar och förslag på hur de i sin yrkesroll kan vara med och bidra till en förändring. Vi har även fått en bra bild av hur pedagogerna på de olika fritidshemmen jobbar för att uppfylla fritidshemmets uppdrag kring rörelse och fysisk aktivitet. Den samlade bilden är att de utifrån de olika förutsättningar som finns på varje skola och fritidshem jobbar lösningsfokuserat och medvetet för att på ett så bra sätt som möjligt ge eleverna de
22
5:5 Vidare forskning
23
6: Litteraturförteckning:
Andersson, Birgit. (2013). Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya
styrformer. Diss. Umeå Universitet, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
Andishmand, Carina. (2017). Fritidshem eller servicehem? : en etnografisk studie av
fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet
Bardon Ingrid. (2008) ”På fritids tänker man inte på att man lär sig saker” Lärande på fritidshem. D-uppsats, HLK, Jönköping
Dalen, Monica. (2015). Intervju som metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning
Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Ericsson, Ingegerd. (2003). Mer medveten motorisk träning behövs. Malmö Högskola, Idrottsvetenskap
http://idrottsforum.org/articles/ericsson/ericsson.html(Hämtad 2020-04-20)
Eklund, Åsa. (2011). Fritidshem: Handboken: planering och utvärdering. Stockholm: Natur och kultur i samarbete med UR.
Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik- en
forskningsöversikt. Lund: Kommunförbundet i Skåne.
https://kfsk.se/larandeocharbetsliv/barn-och-utbildning/fou-skola/forskning-korthet/ (Hämtad 2020-04-20)
Folkhälsomyndigheten. (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 - grundrapport, Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/ (Hämtad 2020-04-20)
Folkhälsoguiden. (2020).
https://www.folkhalsoguiden.se/ (Hämtad 2020-04-20)
Grindberg, Tora & Langlo Jagtøien, Greta. (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur Haglund, Björn. (2009). Fritid som diskurs och innehåll. Pedagogisk forskning I Sverige. Volym 14 Nr 1. 22–44.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/990/841 (Hämtad 2020-04-20) Huitfeldt, Åke. (red.). (1998). Rörelse och idrott. Stockholm: Liber
