Examensarbete
LGSAM Lärarprogrammet - inriktning
samhällskunskap med medievetenskap 330,0 hp
Friluftsliv i skolan
En kvalitativ studie om hur lärare tolkar och undervisar friluftsliv i skolan
Utbildningsvetenskap för undervisningsområde inom grundskolans senare
Halmstad 2020-03-12
Mattias Roth
Sammanfattning
Undervisning inom friluftsliv har sedan länge varit en självklar del i skolan, framför allt i ämnet idrott och hälsa. I den nya läroplanen, Lgr 11, har friluftsliv mer utrymme än i tidigare läroplaner. Syftet med studien är att undersöka vad idrottslärare säger om hur de undervisar i friluftsliv samt undersöka vilka faktorer som påverkar undervisningen inom
friluftsliv. Resultatet visar att samtliga idrottslärare som deltagit i undersökningen tycker att det är positivt att friluftsliv har fått en mer betydande roll i den nya läroplanen men säger att det förekommer mindre friluftsliv i deras undervisning än vad de önskar. De största faktorerna som påverkar deras undervisning i friluftsliv är kunskap, tid och skolans läge.
Nyckelord: Friluftsliv, idrott och hälsa, idrottslärare
Abstract
Teaching in outdoor recreation has long been an obvious part of the school, especially in the field of sports and health. In the new school reform, Lgr 11, outdoor life has more space than previous curricula. The purpose of the study is to investigate what sports teachers say about how they teach in outdoor life and to investigate what factors affect teaching in outdoor life.
The result shows that all the sports teachers who participated in the survey think it is positive that outdoor life has been given a more significant role in the new curriculum, but the say that there is less outdoor life in their teaching than they wish. The biggest factors that influence their teaching in outdoor life are knowledge, time and school location.
Keywords: Outdoor education, sport and health, PE teachers
Förord
Tiden efter gymnasiet arbetade jag som vikarie på olika skolor och efter en tid började jag studera på högskolan till lärare. Där är jag idag och anser mig ha sett saker som jag ställer mig frågande till. Jag som lärarstudent menar att skolverket och regeringen säger en sak, och verkligheten ser ut på ett helt annat sätt. Här är det mycket upp till varje enskild lärare att avgöra vad som är friluftsliv och vad som inte är det.
Under min tid på högskolan uppkom en ny läroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) som påvisade en ökning av friluftslivet i jämförelse med tidigare läroplan Lpo 94. I den nya blev friluftslivet en egen del i betygskriterierna. Detta gör att vi som lärare måste arbeta på liknande sätt för att tillgodose varje elevs färdighet inom området friluftsliv. Jag har observerat under VFU (verksamhetsförlagd utbildning) med högskolan att lärare inte agerar lika inom området.
Min tes är att vi lärare ser olika på läroplanen. Jag som lärare i idrott och hälsa hade velat ha möjlighet att åka skidor både längd och utför, tälta, handskas med stormkök och bygga olika typer av vindskydd med mina elever. Som sagt min tes är att olikheten mellan lärare och skolor gör det svårt för oss lärare att utveckla eleverna på det vi anser vara viktigt utan vi stoppas av skolans budget och resurser. Det är ofta upp till mig som lärare att äga materialet själv och ta med det till skolan. Dilemmat som uppstår är hur vi ska kunna bedriva
undervisningen om skolan inte anser att material till att bedriva friluftsliv är viktigt och ska prioriteras.
Ett stort tack
Ett stort tack till min sambo som stått ut med mig då jag skrivit denna uppsats och även till er som gav mig chansen att få intervjua er för att få en inblick i ert sätt att se på friluftsliv i skolan och hur ni arbetar med styrdokument och så vidare. Det har varit en lång men intressant resa. Tack än en gång.
Mattias Roth
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
1.1 Syfte ... 4
1.2 Frågeställningar ... 4
2. Litteraturgenomgång ... 6
2.1 Begreppsdefinition ... 6
2.2 Historisk syn på friluftsliv ... 6
2.3 Styrdokument... 8
2.4 Tidigare forskning ... 8
2.5 Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp ...11
2.5.1 Ramfaktorteorin ...11
2.5.2 Habitus ...12
3. Metod ...13
3.1 Design ...13
3.3 Intervjuguide ...14
3.4 Genomförande ...15
3.5 Databearbetning ...15
3.6 Validitet och reliabilitet ...16
3.7 Etiskt förhållningssätt ...16
4. Resultat ...17
4.1 Idrottslärarnas synsätt och erfarenheter på friluftsliv ...17
4.1.1 Naturupplevelser och utomhusaktiviteter ...17
4.1.2 Stressreducerande källa och en bidragande orsak till bättre hälsa ...18
4.1.3 Social samvaro...18
4.1.4 Friluftsliv under barndomen och som fritidsintresse ...18
4.1.5 Idrottslärarutbildningen och fortbildning ...19
4.2 Faktorer för friluftsundervisning ...19
4.2.1 Skolans läge ...19
4.2.2 Tid ...20
4.2.4 Kunskap ...22
4.2.5 Material ...22
4.3 Idrottslärarnas genomförande av friluftsundervisning...22
4.3.1 Ordinarie lektionstimme och friluftsdagar ...22
4.3.2 Teoretiskt och praktiskt ...23
4.3.3 Skolgårdsmiljö och naturmiljö ...24
4.4 Analys ...24
4.4.1 Analys av idrottslärarnas synsätt och erfarenheter på friluftsliv ...24
4.2.2 Analys av vilka faktorer som påverkar friluftsundervisning ...26
4.2.3 Analys av idrottslärarnas friluftsundervisning. ...27
5. Diskussion ...28
5.1 Resultatdiskussion ...28
5.1.1 Vad har idrottslärarna för syn och erfarenheter på friluftsliv? ...29
5.1.2 Vilka faktorer upplever idrottslärarna påverkar utformningen av undervisning inom friluftsliv? ...30
5.1.3 Hur ser idrottslärarna på sitt genomförande av friluftsundervisning utifrån Lgr 11? ...32
5.2 Metoddiskussion ...34
5.3 Didaktiska implikationer ...35
5.4 Slutsats ...35
5.5 Fortsatt forskning. ...35
Referenser ...36
Bilaga 1 – Intervjuguide ...38
Bilaga 2 - Intervjubeskrivning...40
1. Inledning
Undervisning inom friluftsliv har sedan länge varit en självklar del i skolan, framför allt inom idrott och hälsa. I den nya skolreformen, Lgr 11, har friluftsliv mer utrymme än tidigare läroplaner (Skolverket, 2011). I Lgr 11 har friluftsliv ett eget kunskapsområde i kursplanen för idrott och hälsa vilket gör att friluftsliv utgör en tredjedel av ämnet idrott och hälsa. Det finns dock ingen tidsplan tillhörande kursplanen som säger att friluftsliv bör förläggas en tredjedel av tiden för idrottsundervisningen vilket gör att idrottslärarna kan planera in när och var själva momenten i friluftsliv skall äga rum (Skolverket, 2011). Enligt Erik Backman, som forskar inom ämnet friluftsliv, så är det lärarens synsätt på friluftsliv den viktigaste faktorn för genomförande av ämnesområdet (Backman, 2009). De flesta lärare i idrott och hälsa tänker att undervisning inom friluftsliv som det exklusiva friluftslivet, orörd natur långt bort från civilisationen, och därför faller det till viss del bort i undervisningen. Enligt skolinspektionens rapport (2010) ”Mycket idrott och lite hälsa” visade det sig att bollspel och bollekar var dominerade på idrottslektionerna i landets grundskolor. Aktiviteter som nödsituationer, friluftsliv och orientering var mindre förekommande på idrottslektionerna. Trots att dessa aktiviteter betonas som centrala i kursplanen.
Skolverket (2011) uppmanar, framförallt lärare inom idrott och hälsa, att vistas ute i naturen för att eleven ska lära sig att förhålla sig till alla sorters väder, speciella redskap och material och även att anpassa sig till och följa allemansrättens regler. I studien kommer jag att
undersöka hur sex lärare på olika skolor ser på arbetet med ämnesområdet friluftsliv i förhållande till den senaste läroplanen, Lgr 11 och vilka faktorer som påverkar den enskilde idrottslärarens undervisning i friluftsliv.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i Idrott och hälsa uttrycker sin undervisning i friluftsliv, utifrån Lgr 11, samt vilka faktorer som idrottslärarna upplever påverkar deras undervisning i friluftsliv.
1.2 Frågeställningar
• Vad har idrottslärarna för syn och erfarenheter på friluftsliv?
• Vilka faktorer upplever idrottslärarna påverkar utformandet av undervisningen inom friluftsliv?
• Hur ser idrottslärarna på sitt genomförande av undervisning inom friluftsliv utifrån Lgr11?
2. Litteraturgenomgång
Här beskrivs definitionen av friluftsliv. Vidare redogörs för friluftslivets historia ur ett skolperspektiv, vad tidigare forskning kommit fram till inom ämnet samt teoretiska utgångspunkter.
2.1 Begreppsdefinition
Vad betyder egentligen friluftsliv och vilka aktiviteter kan kopplas till friluftsliv? Enligt Backman (2010) så är friluftsliv allt som man gör utomhus och mer eller mindre kan kopplas till friluftsliv och att vistas utomhus är också det bästa sättet att ta del av kunskaper inom friluftsliv. Det finns många olika definitioner av friluftsliv. Jag har valt att använda mig av den som Kulturdepartementet formulerade, och som har kommit att bli den officiella för friluftsliv i Sverige. ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå
miljöombyte och naturupplevelser utan krav på prestation eller tävling”. (Backman, 2004a s.
47).
2.2 Historisk syn på friluftsliv
Friluftsliv har funnits i den obligatoriska skolan sedan 1930-talet, men skillnaden är hur den utformats i de olika läroplanerna och mottagits av de utövande lärarna, menar Nilsson (2007).
Det finns dock de som menar att just intresset för vad vi kallar friluftsliv uppkom tidigare än vad Nilsson (2007) anser. Backman (2004b) menar att Carl von Linné var en bidragande anledning till intresset för naturen och dess komplexitet, redan kring slutet av 1700-talet.
Denna period kallas den gröna vågen. Med den ökande urbaniseringen och industrialiseringen fick fritiden allt större betydelse. Backman (2004b) menar att under 1900-talet uppkom en ökning av fritidsaktiviteter. Skidåkning, skridskoåkning och orientering är exempel på aktiviteter som individer utövade i Sverige.
Något annat som förändrats under åren är friluftsdagarna i skolan. Backman (2004b) skriver att under 1955 arbetades Lgr 62 fram. I denna läroplan skulle eleverna ha mellan 10 och 12 heldagar som var fokuserade på att ge eleverna en variation i det vanliga skolarbetet och skapa intresse för naturen; hur den fungerar och hur den ska behandlas. Dessa riktlinjer stod även kvar i Lgr 69. Nilsson (2007) skriver att att friluftsdagarnas antal minskades i Lgr 80 till
4–8 dagar per läsår. Backman (2004b) menar att även de dagarna skulle syfta till en variation i den ”vardagliga” skolundervisningen, som då inte kunde bedrivas under de vanliga
lektionerna i idrott och hälsa.
I Lpo 94 fick begreppet hälsa en klarare roll om vi jämför med tidigare kursplaner. Här vill man att eleverna ska få upp ögonen för och medvetandegöra de frågor som uppkommer kring miljö och natur. I Lpo 94, valde dåvarande regeringen att ta bort friluftsdagarna fullständigt och att varje skola utifrån sin budget fick sätta av tid och lektionstid för verksamhet som tidigare bedrivits under friluftsdagarna. Backman (2004b) skriver att det ändå fanns
nedskrivna mål gällande friluftslivet, vilka kunde vara svåra att uppnå om friluftsdagarna inte fanns. Det var ”uppnåendemål” för årskurs 5 och årskurs 9; målen gällde områden som orientering, bad-, båt- och is-vett, samt allemansrättens grunder.
Genom decentraliseringen, när styrningen av skolan förändrades från statlig till kommunal nivå blev undervisningen målstyrd med tydliga kunskapskrav, vilket ledde till att ämnet idrott och hälsa fick mer teoretiska inslag jämfört med tidigare läroplaner. Det innebar att ämnet idrott och hälsa blev mer och mer ett kunskapsämne, enligt Backman (2004b).
Uppnåendemålen för årkurs 5 i Lpo 94 och kopplingen till friluftslivet är att ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten och för årskurs 9 kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider (Skolverket 1994). Friluftslivet i Lpo 94 skulle syfta till att eleverna stimuleras på olika sätt, och att väcka intresse för natur och miljö och dess komplexitet.
I Lgr11 får friluftslivet en allt viktigare roll i ämnet idrott och hälsas kursplan jämfört med tidigare kursplaner. Tillsammans med friluftslivet finner man även begreppet utevistelse som en del i det centrala innehållet (Skolverket, 2011).
Det som skiljer de två senaste läroplanerna åt är kunskapskraven. I Lgr11 syns en klar progression mellan de olika årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9. Det finns klart en rad olika arbetsområden som syftar till ett perspektiv med friluftsliv i grunden. Det är delar som lekar och aktiviteter i naturen, allemansrättens grunder, säkerhet i samband med utevistelse samt orientering i närmiljö och utemiljö. Dessa kunskapskrav följer eleverna från förskoleklass till årskurs nio (Skolverket, 2011).
2.3 Styrdokument
I nuvarande kursplan, Lgr 11, så är friluftsliv och utevistelse en framträdande del i ämnet idrott och hälsa. Skolverket vill att friluftsundervisningen ska bidra till ett ökat intresse för fysisk aktivitet och vistelse i naturen. Skolverket önskar också att undervisningen skall leda till att eleverna får en förståelse för vikten av ett aktivt friluftsliv. Däremot så finns det ingen form av tidsplan för hur stor del av lektionstimmar varje arbetsområde som skall omfattas, vilket gör det fritt för lärare inom idrott och hälsa att planera in hur de vill styra
idrottsundervisningen (Skolverket, 2011). I de tidigare kursplanerna ingår friluftsliv men där har inte friluftslivets betydelse varit så tydligt som i den nuvarande kursplanen, Lgr 11, vilket syns i det centrala innehåll i kursplanen för idrott och hälsa där skolverket har delat in i ämnet idrott och hälsa i tre huvudområden; Rörelse, Hälsa och livsstil och Friluftsliv och utevistelse.
Friluftsliv och utevistelse är:
• Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.
• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.
(Skolverket, 2011).
2.4 Tidigare forskning
Här redogörs för tidigare forskning rörande undervisning i friluftsliv, bland annat forskning som behandlar utmaningar och möjligheter som idrottslärare har när de bedriver undervisning i friluftsliv. I min studie har jag valt att främst utgå från forskning av Erik Backman då han är en ledande forskare inom ämnet friluftsliv. När det gäller undervisningen i ämnet idrott och hälsa så bör friluftsliv ha en framstående roll. En undersökning som Quennerstedt, Öhman och Eriksson (2008) gjort om undervisning i grundskolor i Sverige visar att friluftsliv utgör en begränsad del av undervisningen i idrott och hälsa. Detta ledde till, enligt studien, att många
av eleverna uttryckte brist på kunskap i friluftsliv. Lundvall och Meckbach (2008) har i sin studie studerat, hur lärare förverkligar de mål och riktlinjer som beskrivs i läroplanen.
Studiens resultat visade att lärarna upplever att det är svårt för eleverna att nå de uppsatta målen för ämnet på grund av att de upplevde hinder för undervisningen. De faktorer som studien kom fram till påverkade undervisningen var tid, utrustning, gruppstorlek och naturmiljö.
I Erik Backmans studie Vad har idrottslärare för bild av ”riktigt” friluftsliv (Backman, 2009), intervjuar Backman idrottslärare om undervisning i friluftsliv. I studien framkom det att idrottslärarna främst ansåg att friluftsundervisningen begränsades av skolans
organisatoriska och fysiska ramar. Faktorer som tid, utrustning, ekonomi, skolans läge och risker är de största hinder när det kommer till undervisning i friluftsliv. Av de intervjuade lärarna i idrott och hälsa var det åtskilliga som inte tyckte att det gick att bedriva
friluftsundervisning på ordinarie undervisningstimme utan att de ville ha mer tid. Lärarna tyckte också att friluftsundervisning kunde medföra stora risker, till exempel att åka iväg med en hel klass själv och paddla kanot. Backmans tolkning av resultatet är att det är
idrottslärarnas bild av vad ”riktigt” friluftsliv är som utgör hinder för undervisningen. Enligt studien tror många idrottslärare att de behöver befinna sig i extrema naturmiljöer, besitta specialkunskaper och ha tillgång till specifika material för att kunna bedriva
friluftsundervisning. Istället för använda sig av grönområden, grusplaner eller en skogsdunge i närheten, så kallad tätortsnära friluftsliv, bedriver många idrottslärare inget friluftsliv alls.
I studien Friluftsliv in Swedish physical education – a struggle of values: educational and sociological perspectives av Backman (2010) intervjuas idrottslärare i grundskolan och lärarutbildare om deras syn på friluftsundervisning. Enligt studien speglar den utbildning i friluftsliv, som ingår lärarutbildningen, lärarnas framtida syn på friluftsliv. I undersökningen hade majoriteten av lärarutbildare och idrottslärare en exklusiv syn på friluftsliv. Backman menar att det kan vara en orsak till att undervisningen i friluftsliv är bristfällig, eftersom idrottslärarna bedömer att det inte går att genomföra i skolverksamheten. Backman menar att innehållet i lärarutbildningen behöver framföra en mer inkluderande och tillåtande avbildning som stämmer överens och är genomförbar i förhållande till kursplanens innehåll där friluftsliv länge haft en central roll. I studien framkom det att undervisning inom friluftsliv generellt innehöll orientering, allemansrätten och klädsel och att naturupplevelser, miljö och kulturlandskap och hälsa förkommer mer sällan.
I artikeln, What controls the teaching of friluftsliv? skriver Backman (2011) att det är
idrottsläraren som har en betydande roll i planeringen av undervisningen i friluftsliv. I studien undersöker han hur olika faktorer styr undervisningen i friluftsliv, likt Lundvall och
Meckbach studie (2008). De faktorer som diskuterades i studien var läroplanens betydelse, tid, utrustning, skolans placering och ekonomi. Han skriver också att brist på ekonomiska resurser och skolans placering inte ska ses som ett hinder för att bedriva friluftsundervisning.
Istället ska idrottsläraren planera aktiviteter som inte är beroende av ekonomi, inte kräver någon större utrustning och som kan genomföras i närområden. Backman menar att det är viktigt att tänka på i vilken miljö friluftsliv undervisas i samt vilka krav som ställs på eleverna. Han understryker att friluftsundervisning ska fokusera mer på naturupplevelser än tävling och prestation. Backman (2011) ifrågasätter också om idrottslärare är lämpade att undervisa i friluftsliv då han anser att idrottslärare ofta lägger ett stort intresse i tävling och fysiska prestationer.
I studien Utövar ungdomar friluftsliv? som handlar om elevers friluftsupplevelser,
konstaterar Backman (2004a) att ungdomar har relativt liten erfarenhet av friluftsliv i skolan.
Han skriver att det grundar sig i att friluftsundervisningen generellt endast bedrivs på enstaka friluftsdagar och inte under den ordinarie undervisningstiden och att detta beror på att det finns en osäkerhet hos idrottslärare om det didaktiska arbetet med friluftsliv. Antalet friluftsdagar varierar mycket mellan olika skolor, mellan 0 dagar till 10 dagar per läsår. I studien framgår det också att bara en tredjedel av alla friluftsdagar på de undersökta skolorna har inslag av friluftsliv. Resterande tid ägnas åt aktiviteter av mer idrottslig karaktär, som till exempel bollspel, friidrott och terränglöpning. De vanligaste aktiviteterna som utövas inom friluftsliv är orientering, slalom och skridskor. Friluftsteknik, som till exempel att göra upp eld, laga mat eller paddla kanot, förekom mer sällan. Enligt Backman är orsaken att friluftsliv ofta bedrivs under friluftsdagar och inte under vanlig lektionstid att ansvarig lärare har
bristande kunskaper om friluftsliv. Elevernas bristfälliga kunskaper om friluftsliv hängde ihop med den begränsade undervisningstiden i friluftsliv.
I studien, Friluftsliv i grundskolan, där Backman (2004b) studerar elever och lärares
uppfattning om undervisning i friluftsliv framkom det att orientering och friluftsliv endast får 9 % av undervisningstiden i idrott medan bollsport och bollekar upptar 31% av
undervisningstiden. Undersökningen visade att eleverna hade bäst kunskap i det som fick
störst utrymme i undervisningen, bollspel och bollekar, och minst kunskap i det som fick minst utrymme, orientering och friluftsliv. Backman påstående att elevernas bristande kunskaper om friluftsliv beror på att friluftsliv får för lite utrymme i undervisningen.
En studie (Zink & Boyes, 2006) om friluftsundervisningen på grund- och gymnasieskolor i Nya Zeeland har fått liknande resultat som Backman (2009) samt Lundvall och Mechback (2011) om vilka hinder som lärare möter i friluftsundervisning. Resultatet i studien visade att de faktorer som främst begränsar undervisningen inom friluftsliv var ekonomi, tid och risker (Zink & Boyes, 2006).
Svenning (2001) menar också att friluftsverksamheten generellt sett har minskat och att det under friluftsdagarna förekommer förhållandevis lite friluftsliv av den karaktär som anges i definitionen. I likhet med Backman (2004b) skriver Svenning (2001) att friluftsdagarna innehåller aktiviteter som kan benämnas idrottsaktiviteter, till exempel bollspel, simning och friidrott istället för att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i friluftsliv. En av de främsta orsakerna till att friluftsliv inte utövas är enligt Backman (2004a) bristande erfarenhet och kunskap hos lärarna.
2.5 Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp 2.5.1 Ramfaktorteorin
Ramfaktorteorin introducerades på 1960 talet av forskaren Urban Dahllöf och teorin har därefter vidareutvecklats av Ulf P. Lundgren. Teorin grundar sig i att det finns olika externa faktorer som påverkar utformandet av undervisningen utan att läraren direkt kan påverka det (Lundgren, 1999).
Dessa externa faktorer, och de ramar som de ger upphov till ger utrymme till olika slags undervisning – och lärandesituationer. Ramfaktorteorin har tagits fram som ett verktyg för att tydliggöra vilken problematik som kan tänkas hindra och motverka lärare vid olika undervisningstillfällen och dess planering. Teorin ger en ökad uppfattning på vad som är möjligt och inte möjligt att genomföra i undervisningen med hänsyn till de begräsningar som finns (Lundgren, 1999).
Enligt Lundgren (1999) är det tre yttre ramfaktorer som begränsar undervisningen; konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Inom de konstitutionella ramarna finns skolans styrdokument och de organisatoriska ramarna innefattar skolans resurser såsom timplanen och storlek på klasser. De
fysiska ramarna innefattar bland annat skolans materiella resurser och miljön som undervisningen sker i (Lundgren, 1999).
2.5.2 Habitus
Begreppet habitus introducerades av Pierre Bourdieu som en förklaring till människors sätt att uppfatta, värdera och handla i vardagslivet. Teorin används för att kartlägga likheter och olikheter bland olika individer, grupper och klasser (Engström,1999)
Enligt Engström (1999) innebär habitus att våra upplevelser och erfarenheter, sedan tidig ålder, har betydelse för våra värderingar, färdigheter och kunskaper. Enligt habitusteorin så formas individen av tidigare erfarenheter och det i sin tur styr dennes framtida beteenden. Det är främst under uppväxtåren som individers habitus formas, men kan även till viss del även påverkas i stigande ålder. Individer växer upp i olika miljöer med olika förutsättningar och undermedvetet präglas individer av personer i sin omgivning och får en liknande syn kring fenomen. Enligt Engström (1999) har alla individer olika habitus men att det går att upptäcka gemensamma habitus hos individer som växt upp i liknande miljöer och på liknande villkor.
Med stöd i ramfaktorteorin och begreppet habitus ges möjlighet att analysera den data som samlats in.
Ramfaktorteorin är ett viktigt verktyg för att analysera resultatet då studiens utgångspunkt är
idrottslärares uppfattningar kring vilka faktorer som påverkar deras undervisning. I studien tillämpas begreppet habitus för att få en ökad förståelse för idrottslärarnas didaktiska val inom friluftsliv och för att se om tidigare erfarenheter samt synsätt kring friluftsliv kan påverka utformningen av
undervisningen inom friluftsliv.
3. Metod
Här presenteras vilket tillvägagångssätt som används för att besvara studiens frågeställningar.
Vidare presenteras studiens design, urval, intervjuguide, genomförande, databearbetning, validitet, reliabilitet, avgränsningar och etiska förhållningssätt.
3.1 Design
Det finns olika typer av metoder att använda sig av vid genomförandet av en studie,
kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Den kvantitativa forskningsmetoden passar bäst när ytlig information av en större grupp individer, situationer eller liknande skall undersökas (Hassmén & Hassmén, 2008). I min studie har jag valt den kvalitativa forskningsmetoden eftersom jag söker en mer djupgående information om ämnet. Den kvalitativa metoden går framförallt ut på beskrivning och tolkning för att få en djupare förståelse för ämnet som skall studeras (Hassmén & Hassmén, 2008).
Vidare har jag valt en semistrukturerad intervjuguide som verktyg för att samla in data. Den semistrukturerade intervjuguiden är en blandning av samtal och strukturerad intervju, där ett frågeformulär har följts. Syftet med detta är skapa en förståelse för tankar kring studiens ämne utifrån respondentens egna perspektiv (Kvale & Brinkman, 2010). May (2013) menar att det finns flera problem med valet av intervjumall. En ”strukturerad intervjumall” innebär att frågorna ställs efter mallen, inga följdfrågor kan ställas utan mallen ska följas strikt utan oplanerade följdfrågor. Tvärtom gäller när ”ostrukturerade mallar” skapas. Då utgår intervjun ifrån ett fastställt ämne och det ställs frågor och följdfrågor som uppkommer under resans gång. Problemet med denna typ av intervju är att frågorna blir olika för varje ny person ur populationen. Jag ville varken ha klart styrda frågor, men heller inte helt ostyrda frågor.
Därför valde jag att göra en ”semistrukturerad intervjumall”, en intervjumall som följdes uppifrån och ner, men där jag ansåg personen kunde utveckla sitt svar eller om jag blev nyfiken på mer information kunde jag ställa följdfrågor.
3.2 Urval
Valet av intervjupersonerna har gjorts med ett så kallat bekvämlighetsurval, då lärarna inom idrott och hälsa valdes ut med hjälp av författarens personliga kontaktnät. (Trost, 2010).
Vidare har jag använt mig av ett ändamålsenligt urval då deltagarna jag valt ut, idrottslärare,
har kunskaper och erfarenheter som ansågs kunna besvara studiens syfte (Trost, 2010).
Kriterierna för att delta i studien var att de skulle arbeta som idrottslärare inom grundskolan.
I studien har sex utvalda idrottslärare intervjuats. Idrottslärarna arbetar på olika orter i södra Sverige.
3.2.1 Presentation av intervjupersonerna
SN har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 11 år. Han arbetar på en friskola i södra Sverige och har varit på samma arbetsplats sen han tog sin lärarlegitimation. SN undervisar bara i ämnet idrott och hälsa men är även behörig lärare i de samhällsorienterande ämnena.
RP har arbetat som lärare i 12 år. Han har arbetat på 3 olika skolor i olika delar av landet.
Nuvarande arbetsplats ligger i södra Sverige. RP är också behörig lärare i de samhällsorienterade ämnena men undervisar just nu bara i idrott och hälsa.
SP har arbetat som lärare i 12 år. Hon har arbetat på 4 olika skolor i olika delar av landet. Hennes nuvarande arbetsplats ligger i södra Sverige. Förutom idrott och hälsa undervisar även SP i engelska.
PP har arbetat som lärare i 7 år på en skola i södra Sverige. Hon har även undervisning i svenska.
LK har arbetat som lärare i 9 år. Han undervisar i idrott och hälsa på en skola i södra Sverige
OE har arbetat som lärare i 24 år. Förutom idrott och hälsa så undervisar han också i de samhällsorienterade ämnena. Han har arbetat på 2 olika skolor under sin karriär.
3.3 Intervjuguide
Intervjuguiden är uppbyggd med frågor för att besvara studiens syfte och frågeställningar, och de har delats in i teman så att svaren skulle vara lätta att tolka. Intervjuguidens tema fokuserar på hur både inre och yttre faktorer påverkar idrottslärarnas undervisning i friluftsliv.
Tema 1, erfarenhet och attityder, syftar till att få information om idrottslärarnas erfarenhet och attityder kring friluftsliv och om idrottslärarnas bakgrund kan påverka hur de bedriver sin friluftsundervisning. Tema 2, undervisning i friluftsliv, fokuserar på att ta reda på hur
idrottslärarna planerar sin undervisning i friluftsliv, hur mycket tid de lägger på området samt vilka aktiviteter de väljer att tillämpa. Tema 3, faktorer som påverkar friluftsundervisning, behandlar vilka faktorer idrottslärarna anser påverkar deras undervisning i friluftsliv.
3.4 Genomförande
Jag började med att arbeta fram en intervjuguide utifrån studiens syfte och frågeställningar.
Intervjuguiden bearbetades så att frågorna skulle vara lätta att förstå och ge relevanta svar. Jag tog sedan kontakt med de tilltänkta deltagarna. Först togs kontakt per telefon och de som visade intresse av att delta mailades ett respondentbrev. Syftet med denna kontakt var att de skulle förstå syftet med deras medverkan. När deltagarna tackat ja till att delta i
undersökningen bestämdes datum, tid och plats som passade bäst för dem. Syftet med det var att deltagarna skulle känna sig bekväma i samtalssituationen. Samtliga deltagare har
intervjuats på de skolor där de arbetar. Varje intervju följde intervjuguiden och frågorna ställdes i samma ordning. Ett par av deltagarna har fått följdfrågor då jag tyckte att deras svar inte var tydliga nog. Intervjufrågorna finns bifogade i Bilaga 1.
Alla intervjuer har spelats in med hjälp av mobiltelefon, med deltagarnas godkännande, för att underlätta bearbetningen av intervjumaterialet efteråt. Fördelen med ljudinspelning, enligt Trost (2010) är att det går att lyssna om och om igen, nackdelen är att den inte spelar in rörliga bilder. Därför har jag påbörjat bearbetningen direkt efter varje intervjutillfälle för att lättare komma ihåg gester och kroppsspråk.
3.5 Databearbetning
Intervjuerna spelades in med mobiltelefon och har sedan transkriberats. Fördelen med att spela in intervjun är att det går att lyssna på den om och om igen för att säkerhetsställa citatens korrekthet och därmed öka undersökningens trovärdighet. Transkriberingen av intervjuerna gjordes direkt efteråt för att lättare komma ihåg och notera kroppsspråk. Enligt Patel och Davidsson (2011) är det bra att påbörja transkriberingen så fort som möjligt för annars kan det bli svårare att få ett “levande” förhållande till sitt material ju längre tid det tar innan analysen påbörjas. För att underlätta och strukturera databearbetningen och skapa ett helhetsintryck, har idrottslärarnas svar sorterats under studiens tre teman. Materialet har därefter sammanställts i en sammanfattande text som även innehåller citat från intervjuerna och den data som inte har varit relevant för studien har sorterats bort. Materialet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. En tematisk analys går ut på att materialet struktureras och analyseras utifrån bestämda teman som bygger på teoretiska ramverk för att
eventuellt identifiera gemensamma mönster i respondenternas svar (Hassmén & Hassmén, 2008).
3.6 Validitet och reliabilitet
Validitet innefattar sanning och giltighet och är inriktat på om studien eller forskningen har undersökt det den påstår sig vilja undersöka, alltså studiens trovärdighet (Trost, 2010).
Här hänvisar jag till min intervjuguide där jag har formulerat frågor på ett sådant sätt att jag får svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuguiden har bearbetats för att få så tydliga svar som möjligt och undvika misstolkningar. Detta för att slippa svar som inte är relevanta för studien. Frågor som har misstolkats eller inte förståtts under intervjun har omformulerats eller förtydligats. Att respondenterna är utvalda utifrån specifika kriterier ökar också undersökningens validitet.
Enligt Trost (2010) handlar reliabilitet om studiens tillförlitlighet. En hög reliabilitet innebär att studiens tillvägagångsätt kan upprepas. För att höja studiens reliabilitet har en noggrann metodbeskrivning gjorts för att andra ska kunna upprepa undersökningen (Trost,2010). Det finns dock flera faktorer som kan påverka. Förutsättningarna kan se olika ut i olika städer och i olika skolor och det finns skillnader mellan varje idrottslärare eftersom de har olika
bakgrund som präglar deras eventuella svar.
3.7 Etiskt förhållningssätt
Intervjupersonerna i studien har kontaktats genom mejl, där även ett respondentbrev bifogats.
Respondentbrevet innehöll information om studien samt en förfrågan om de var intresserade av att delta. Alla deltagare som ville vara med informerades om att allt material skulle behandlas konfidentiellt, vilket innebär att privat information som kan identifiera deltagarna, deras arbetsplatser eller något annat som kan kopplas till deltagarna inte kommer att användas i andra sammanhang. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) får inte information som samlats in genom undersökningar figurera i andra sammanhang utan får enbart användas för det syfte som informationen samlats in för. Deltagarna fick information om att deras riktiga namn inte kommer att användas i studien utan de kommer att tilldelas fiktiva namn för att tillgodose deltagarnas rätt till anonymitet. Därför har varje respondent fått en
pseudonym, istället för sitt riktiga namn. Deltagarna godkände även att intervjuerna spelades
in och de informerades om att även inspelningen är konfidentiell och förstörs efter transkribering.
4. Resultat
Här presenteras resultatet av intervjuerna utifrån uppsatsens tre frågeställningar, hur olika ramfaktorer påverkar friluftsundervisningen samt hur idrottslärarna förhåller sig till det centrala innehållet i läroplanen Lgr 11. Resultatet diskuteras i förhållande till studiens teoretiska utgångspunkter i efterföljande analysdel som också är indelad utifrån studiens tre frågeställningar. Hela intervjubeskrivningen finns med som bilaga. Se bilaga 2.
4.1 Idrottslärarnas synsätt och erfarenheter på friluftsliv
Idrottslärarna har en liknande syn på vad friluftsliv är men de skiljde sig lite mellan deltagarna när det kom till tidigare erfarenheter av friluftsliv.
Friluftsliv för idrottslärarna är;
- Naturupplevelser och utomhusaktiviteter.
- Stressreducerande källa och en bidragande orsak till bättre hälsa.
- Social samvaro.
Gällande erfarenheter skiljde det sig lite mellan idrottslärarna. De flesta av dem hade sedan barndomen haft ett stort intresse av att vistas ute i naturen och deras intresse har fortsatt i vuxen ålder. Andra hade bara erfarenhet från sin utbildning på högskolan.
Idrottslärarnas erfarenheter på friluftsliv var;
- Friluftsliv under barndomen och som fritidsintresse.
- Idrottslärarutbildningen och fortbildning.
4.1.1 Naturupplevelser och utomhusaktiviteter
Idrottslärarna menar att friluftsliv är upplevelser i naturen samt att utöva olika aktiviteter i utomhusmiljö. Friluftsliv för samtliga idrottslärare i studien är att vistas ute och uppleva naturen samt göra aktiviteter ute i naturen.
SP försöker intressera sina elever för friluftslivet och de möjligheter som faktiskt ges av naturen. “Friluftsliv för mig är att leva ett med naturen”. Både privat och som lärare inom idrott och hälsa försöker hon vistas ute så mycket som det går. OE är uppvuxen på västkusten nära havet, så för honom är friluftsliv att vara ute på havet i båt och sen lägga till och göra upp läger. /.../ “att bara få komma ut i friska luften och röra på sig tycker jag är viktigt”/.../.
4.1.2 Stressreducerande källa och en bidragande orsak till bättre hälsa
För SN är naturen en plats där han kan komma bort från den stressande stadsmiljön och även en plats där han inte behöver känns krav på tävling och prestation. /.../ “direkt när jag får komma ut i naturen så infinner sig ett lugn och det vill jag även att eleverna skall känna.” /.../
i dagens stressade vardag med krav på prestationer i alla olika slag så behöver eleverna en frizon att bara få vara och koppla av, och där tror jag friluftslivet har en positiv inverkan”
/.../. RP vill få sina elever att förstå vikten av avkoppling genom att använda naturen som en stressreducerande källa och han vill också att eleverna ska känna samma glädje som han upplever när han vistas ute i naturen. OE tycker att friluftsliv är en viktig del i
idrottsundervisningen och att det påverkar hälsan positivt att vistas ute. “Jag tycker att det är en bidragande orsak till en bättre hälsa”.
4.1.3 Social samvaro
PP tycker att skolan har en viktig roll att öka barns och ungdomars intresse för
friluftslivsaktiviteter. “Jag tycker att det är viktigt att man lär och förmedlar andra saker en ren sport /.../ “dessutom är det bra att ge alla en chans att komma ut i naturen och samtidigt blir det en social grej”.
4.1.4 Friluftsliv under barndomen och som fritidsintresse
RP, SP, PP och OE har fått med sig mycket erfarenhet och intresse för friluftsliv under sin uppväxt. OE berättar att hans intresse för friluftsliv föddes i unga år, då han som barn ofta var ute och lekte, och ju äldre han blev desto mer förstod han hur viktigt det var för honom att vara ute. SP har så länge hon kan minnas varit intresserad av att vara ute, att vandra eller åka skidor. “Jag är uppvuxen i en familj som har tillbringat mycket tid ute på olika sätt /.../ vi var ute på olika vandringar där övernattningar i tält förekom”. Under hennes uppväxt gjorde hon och familjen många utflykter i skogen och även i leken med kompisar förekom inslag av friluftsliv. RP har ett stort intresse för friluftsliv och hans förhållande till naturen och
friluftslivet kom relativt tidigt. RP berättar att han är uppvuxen nära skogen, vilket gjorde att
han ofta var ute och på vintrarna spenderade han mycket tid i den närliggande skidbacken.
“Jag brinner verkligen för att vara ute, jag vandrar och är ute i skogen på fritiden med familjen så att kunna vara ute på arbetstid är fantastiskt”. PP säger att hon sedan barnsben alltid tyckt om att vara ute, men att det riktiga intresset för friluftsliv kom senare då hon var med i scouterna. Därefter har intresset fortsatt och hon är ofta ute och vandrar med familjen på fritiden.
För LK är friluftsliv inget som han har som intresse privat. LK säger att han kan ta sig en löprunda i skogen men att ta det till nästa nivå inom friluftslivet är något han inte brinner för privat. För honom är friluftsliv något man kan arbeta med under den uppsatta perioden som lärare, men inte mycket mer än så.
4.1.5 Idrottslärarutbildningen och fortbildning
Idrottslärarna tycker att de fått goda kunskaper i friluftsundervisning när de gick sin
idrottslärarutbildning på högskolan. PP säger: ”När jag studerade på högskolan fick jag bra kunskap och erfarenheter kring friluftslivet” .RP tycker att han fick en bra bredd på sin utbildning kring friluftsliv när han gick på högskolan men har ändå valt att fördjupa sig i olika moment genom
fortbildning. LK:s erfarenheter av ämnet friluftsliv är begränsad. “Jag hade inte så mycket av det där med mig /.../ det var inget naturligt intresse för mig”. De erfarenheter inom friluftsliv som LK nämner är det han gjorde när han gick i skolan och under sin idrottslärarutbildning. “vi hade en heldag ute i skogen, paddlade kanot och byggde vindskydd /.../ sen hade vi friluftsdagar där vi fick testa på att åka skidor samt orienteringsdagar”.
4.2 Faktorer för friluftsundervisning
Under intervjuerna var det framförallt fem faktorer som påverkade undervisningen för friluftsliv som kom upp. De faktorer som deltagarna tyckte påverka deras undervisning var:
skolans läge, tid, material, samarbete med övriga kollegor och kunskap.
4.2.1 Skolans läge
SN säger att det förekommer mindre friluftsliv än vad han själv önskar. Vidare säger han att friluftslivet nästan kräver en halv eller en hel dag för att genomföra och att det då blir svårt att få till på de ordinarie idrottslektionerna. “Det är inte alla skolor som har förutsättningar för att bedriva friluftsliv utanför skolan /.../ vi har en bit att gå vilket gör att den vanliga
lektionstiden blir ännu kortare”. En annan som tyckte skolans läge påverkade hans
undervisning inom friluftsliv var LK. ” Jag menar att så länge skolan ligger där den ligger och skolan har den budget som den har så kommer inte undervisningen förändras så mycket”.
RP däremot var mer positiv till skolans läge och känner att han inte har några begränsningar i sin undervisning i friluftsliv. “Det gäller att utnyttja läget på bästa möjliga sätt, det blir ingen nytta om du inte använder det”. RP har tillgång till naturområden och sjö nära sin skola, och ibland tar han med sina elever till andra naturområden längre bort från skolan för att utöva friluftsaktiviteter. SP hade önskat att skolan hade närmare till skogsområden då det hade underlättat undervisningen i friluftsliv, men hon är ändå positiv till att bedriva
friluftslivsundervisning och försöker anpassa den efter situationen “Klart att jag hade önskat ett bättre läge, men jag får arbeta med det som finns och anpassa undervisningen
därefter”. OE är nöjd med skolans läge. “Det finns ett litet skogsområde nära skolan som vi nyttjar en hel del” “Jag tycker att jag klarar mig långt med det lilla skogsområdet i min undervisning”.
4.2.2 Tid
Alla tycker att undervisning inom friluftsliv tar längre tid att planera och även att utföra, speciellt om de behöver gå ifrån skolområdet. Majoriteten av lärarna anpassar sig efter det som de har medan de andra är mer missnöjda med tiden de får för friluftsliv. Många önskar att skolan prioriterar mer hela friluftsdagar och längre lektioner. OE tycker att han hinner bedriva friluftsliv under den ordinarie timmen även om han hade önskat att lektionerna ibland kunde vara lite längre. PP önskar mer tid för friluftsundervisning, gärna att en idrottslektion är något längre och att skolan prioriterar fler friluftsdagar. RP hade gärna haft två friluftsdagar efter varandra så man kan ha med en övernattning också. “Hade jag fått önska så hade jag gärna haft 2 friluftsdagar i följd, då hade vi kunnat övernatta i skogen och fått in många moment för överlevnad i naturen”.
SN tycker att de flesta av övningarna som de genomför på lärarutbildningen är svåra att bedriva under en vanlig idrottslektion. ”Många av de övningar som genomförs på
lärarutbildningen är svåra att bedriva i den ordinarie undervisningen, såsom tälta, paddla kanot, åka skidor med en eller två klasser. Det blir lite av en drömvärld som högskolan målar upp.”
4.2.3 Samarbete med övriga kollegor
Vikten av ett gott samarbete med övriga lärare på skolan är något som idrottslärarna anser vara en betydelsefull faktor för friluftsliv. Det råder dock en del skillnader mellan
idrottslärarna hur väl samarbetet fungerar på skolorna de arbetar på.
Samtliga idrottslärare i undersökningen tycker att om de ska få till en fungerande friluftsdag så krävs det att övriga kollegor är med och bidrar. Här tycker många av idrottslärarna att det brister. LK säger att hans kollegor är svårmotiverade att ta sig ut i skogen och utöva
friluftsliv. De hade hellre stannat kvar på skolan och jobbat med “sitt”. Detta är även något som RP har erfarit. RP beskriver det som relationer i allmänhet “Vissa fungerar samarbetet väldigt bra med och andra fungerar det sämre med”. SN tycker att samarbetet med övriga kollegor är nästintill obefintligt, “Jag får ingen hjälp alls av mina kollegor, de håller på med sitt istället och passar på att jobba ikapp på friluftsdagar.”
Idrottslärarna tycker att de övriga lärarna måste vara involverade för att få till en givande friluftsdag och inte bara sitta inne och “komma ikapp”, utan faktiskt vara delaktiga och använda sitt eget ämne ute i naturen. OE poängterar att om friluftslivet ska bedrivas på friluftsdagar så måste kollegorna i arbetslaget vara medgörliga och kunna tänka sig att arbeta ämnesövergripande. “Det går att involvera flera ämnen i friluftsliv.”--- “Hade vi arbetat mer ämnesövergripande så kanske skolan hade prioriterad fler friluftsdagar.”
SN menar att ska det anordnas en friluftsdag, så ser de andra lärarna på skolan det som en möjlighet för sig att ”komma ikapp” med jobb de inte hunnit med på grund av den ordinarie undervisningen. SN får således själv styra allt och se till att det fungerar ”Om man kan stimulera andra ämneslärare att samarbeta skulle mycket vara vunnet även för dem och stärka deras resultat för att inte tala om hur positivt eleverna skulle uppleva helhetstänkandet /…/ att väcka intresse är den bästa grogrunden för inlärande och skapar kreativitet och lust hos både lärare och elever”.
Idrottslärarna påtalar att för att få till en friluftsdag måste övriga lärare också se att de kan göra något under denna dag, inte bara sitta inne och ”komma ikapp”, utan faktiskt vara med ute i skogen och använda sitt eget ämne. RP säger att han kan behöva förklara vikten av att vara ute och ibland behöva en heldag i skogen för undervisning inom friluftsliv. De övriga lärarna kan då antyda att han ”snor” deras lektionstid. PP säger att hon brukar försöka få med de övriga lärarna i kollegiet ut i naturen för att visa på fördelarna med att vistas ute. Detta
tycker hon gett sammanhållning och ökad förståelse för varandras arbete bland kollegorna. PP menar att detta skapar ett reflekterande och en diskussion för förbättringsmöjligheter under friluftsdagarna. Hon beskriver att elevernas kunskap från klassrummet kommer till nytta under utevistelsen.
4.2.4 Kunskap
För att bedriva undervisning inom friluftsliv anser deltagarna att det är viktigt att de besitter kunskapen inom området. Deltagarna anser att de fick en bra grund att stå på från högskolan, men några saknade lite mer inspiration på mindre moment som går att bedriva på en vanlig lektionstimme. LK var en av deltagarna som tyckte att han saknar kunskap på mindre
tidskrävande moment inom friluftsliv som är möjligt att bedriva på en vanlig lektion. “Under min lärarutbildning så gjorde vi större utflykter som ofta tog en hel dag, ibland även två dagar /.../ jag saknade något enklare, alltså moment som man skulle kunna bedriva på vanlig lektionstid”.
4.2.5 Material
För att bedriva friluftsundervisning är idrottslärarna överlag nöjda med det material som de har att tillgå. OE tycker inte att det krävs så mycket material utan han använder sig mycket av naturens resurser i sin friluftsundervisning. ”Jag brukar inte använda så mycket material i min
friluftsundervisning, man kan använda sig av material i naturen till exempel stenar eller stubbar att sitta på”. SP är mycket positiv till de materiella resurser som hon har att tillgå till
friluftsundervisning och skulle hon sakna något så får hon köpa in nytt material vid behov. ”Jag har tillräckligt med material för friluftsundervisning /…/ är det något jag saknar brukar jag oftast få godkänt att köpa /…/”.
4.3 Idrottslärarnas genomförande av friluftsundervisning
Idrottslärarna valde att bedriva sin friluftsundervisning lite olika. De olika tillvägagångssätten för friluftsundervisning som framkom var; ordinarie lektionstimme och friluftsdagar,
teoretiskt och praktiskt samt skolgårdsmiljö och naturmiljö.
4.3.1 Ordinarie lektionstimme och friluftsdagar
Idrottslärarna bedrev sin friluftsundervisning både på den ordinarie lektionstimmen och på friluftsdagarna. Skolorna där idrottslärarna arbetar på har 2 – 3 friluftsdagar per läsår.
När det kommer till friluftslivsundervisning försöker SP planera in moment i den ordinarie idrottstimmen men eftersom hon inte har tillgång till så mycket grönområden i närheten så förekommer det mest undervisning i friluftsliv under friluftsdagarna. PP tycker att hon kan få in lättare moment i friluftsliv även under den ordinarie idrottstimmen, så även där läggs en del tid på friluftsliv. “Jag försöker att få inslag av friluftsliv även i den vanliga undervisningen, både teoretiskt och praktiskt /.../ ett exempel på en snabb och enkel aktivitet är tipspromenad om allemansrätten, barnen får vara ute och de får även kunskap om att vistas i naturen /.../”.
4.3.2 Teoretiskt och praktiskt
Idrottslärarna tillämpar både teoretiska och praktiska moment i sin friluftsundervisning.
SP varierar sin friluftsundervisning mellan teoretiska - och praktiska moment. Bland de teoretiska övningarna brukar hon prata om olika typer av plagg och dess funktioner som kan underlätta vistelse i naturen, till exempel is-vett och badvett samt lektioner i allemansrätt. “Jag tycker att säkerheten är viktig när man skall vistas utomhus, därför har jag även teoretiska inslag i min
friluftslivsundervisning”. Till de praktiska övningarna brukar hon ha orienteringsdagar, motion i naturen, vandringar, bygga vindskydd, göra upp eld och åka skridskor.
När det gäller den teoretiska friluftsundervisningen fokuserar PP på is-vett, bad-vett och klädsel när man vistas utomhus och praktiska moment kan vara stadsorientering, cykling, skridskoåkning, göra upp eld och bada utomhus.
RP är nöjd med sin undervisning inom friluftsliv. Han tycker att han får in många olika moment i sin undervisning, både teoretiska och praktiska moment. “Jag prioriterar
undervisningen i friluftsliv högt /…/ skolan har många bra grönområden och även skog och sjö i närheten vilket skapar möjligheter till en lyckad undervisning”. Eleverna får utöva vandring i natur, bygga vindskydd, lägerbygge, orientering och tälja med kniv. RP anpassar sin undervisning efter årstid. “Under vintern har jag teoretiska lektioner om is-vett och hur man bäst klär sig när man ska vistas ute i kylan. Han har också en del praktiska moment som att åka skridskor och bada utomhus. ”Vi har en friluftsdag under vintertid och då åker alla elever på skolan skridskor sen brukar vi göra upp en eld och grilla korv efteråt” Under friluftsdagen på våren brukar RP hålla till vid sjön där eleverna får bada, paddla kanot och grilla korv.
OE tycker att han bedriver en fullgod friluftsundervisning. Han har både teoretiska och praktiska moment i sin undervisning gällande friluftslivet. “Jag tycker att friluftsliv är viktigt och vill att eleverna skall känna sig säkra i naturen” Han är ofta ute med sina klasser på idrotten och inte bara när han bedriver friluftsundervisning.
4.3.3 Skolgårdsmiljö och naturmiljö
Idrottslärarna använde sig både utav skolgårdsmiljö och naturmiljö i sin undervisning i friluftsliv. RP har tillgång till naturområden och sjö nära skolan och ibland tar han med sina elever till andra naturområden längre bort från skolan för att utöva friluftsaktiviteter. LK bedriver enklare moment i friluftsundervisning på skolans grusplan; “Vi brukar gå till grusplanen här bredvid skolan, där har vi bland annat testat på att göra upp eld och lagat pinnbröd”.
4.4 Analys
Här analyseras resultatet från intervjuerna tematiskt, vilket innebär att materialet kategoriseras och analyseras utifrån; synsätt och erfarenheter, idrottslärarnas friluftsundervisning och faktorer till friluftsundervisning. Varje analysdel innehåller en tolkning av resultatet som också kopplas till studiens teoretiska utgångpunkter och centrala begrepp.
4.4.1 Analys av idrottslärarnas synsätt och erfarenheter på friluftsliv
Enligt idrottslärarna handlade friluftsliv om:
- Naturupplevelser - Social samvaro - Bättre hälsa
- Minska kraven på tävling och prestation - Minska stress
- Avkoppling
- Utomhusaktiviteter
Idrottslärarna har ett liknande synsätt på friluftsliv, samtliga ansåg att friluftsliv handlade om att uppleva naturen, vara ute i skog och mark samt utöva olika utomhusaktiviteter. RP, SN och OE menar också att naturupplevelser har en positiv inverkan på hälsan då det ger eleverna möjlighet till
avkoppling samt är stressreducerande. SN och OE tog upp att för dem var friluftsliv även en social aktivitet, där elever gör och får uppleva något tillsammans.
Idrottslärarnas erfarenheter kring friluftsliv som framkom var:
- Friluftsliv under uppväxt - Friluftsliv som fritidsintresse - Idrottslärarutbildningen - Egna skolgången
- Fortbildning
Erfarenhetsmässigt fanns det en liten skillnad mellan idrottslärarna. RP, SP, PP och OE hade sedan de var barn haft intresse för naturen och aktiviteter utomhus medan SN hade intresset för friluftsliv först kommit när han studerade till idrottslärare på högskolan. LK hade inget intresse alls för friluftsliv privat utan det var bara något som var jobbrelaterat. Alla deltagare anser att de har fått goda erfarenheter och kunskaper av friluftsliv på idrottlärarutbildningen, men det var några som upplevde att den typen av undervisning inte gick att bedriva under den vanliga idrottstimmen då det krävdes mer tid och särskilt plats att genomföra sådana aktiviteter. Det var bara LK som nämnde sina erfarenheter kring friluftsliv i sin egna skolgång medan de övriga fokuserade på sina erfarenheter som de fått genom sitt intresse och under uppväxten.
Sammantaget visar resultatet att idrottslärarna tycks ha ett liknande synsätt kring friluftsliv men att erfarenheterna skiljde sig något. Idrottslärarnas synsätt på friluftsliv speglar studiens definition på friluftsliv som utgick från Kulturdepartementets definition på friluftsliv; ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelser utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004a s. 47). Idrottslärarna ansåg att friluftsliv var något som skulle vara
avkopplande och ge en positiv upplevelse och inte något som syftade till tävling och prestation.
Idrottslärarnas liknande synsätt på friluftsliv kan kopplas till att de har ett liknande habitus kopplat till friluftsliv, vilket kan beror på att idrottslärarna som beskriver liknande livserfarenheter också
beskriver liknande synsätt på friluftsliv. Enligt habitus-begreppet går det att tolka gemensamma habitus hos idrottslärarna som under sin uppväxt har spenderat mycket tid utomhus (Engström ,1999).
Det fanns en liten skillnad på idrottslärarnas erfarenheter på friluftsliv. Idrottslärarna har präglats både av tidigare – och senare erfarenheter i livet. Många av idrottslärarna har erfarenhet av friluftsliv från
barndomen medan en liten del endast har erfarenheter från friluftsliv i idrottslärarutbildningen. Detta innebär att deras syn på friluftsliv präglas av tidigare erfarenheter under uppväxten vilket stämmer överens med habitus-begreppet, att individers uppfattning formas under uppväxten (Engström,1999).
4.2.2 Analys av vilka faktorer som påverkar friluftsundervisning
Under intervjuerna var det framförallt fem faktorer som påverkade undervisningen för
friluftsliv som kom upp. De faktorer som deltagarna tyckte påverkade deras undervisning var:
- tid
- skolans läge - material - kunskap
- samarbete med övriga kollegor
Utifrån ramfaktorteorin (Lundgren 1999) så är det främst de organisatoriska och fysiska ramarnas som idrottslärarna upplever påverkar hur deras friluftsundervisning utformas. De organisatoriska ramarna innefattar faktorn tid till friluftsundervisning medan de fysiska ramarna innefattar material och närmiljö.
Organisatoriska ramar.
Idrottslärare tog upp tid som faktor och deras uppfattning om tiden varierade lite. SP, SN, PP och LK tycker att det är svårt att hinna med friluftsundervisning under den vanliga lektionstimmen medan RP och OE inte såg några problem med att hinna med friluftsundervisning under den ordinarie
idrottstimmen. PP önskade att en idrottslektion skulle vara längre så att det skulle vara lättare för henne att få in mer friluftsundervisning i sin ordinarie undervisning och inte bara på friluftsdagarna.
Idrottslärarna önskade också att skolan prioriterade fler friluftsdagar under läsåret och RP önskade att två friluftsdagar låg efter varandra så att han kunde få in något moment med övernattning.
Fysiska ramar.
Skolans läge var också en faktor som idrottslärarna ansåg påverkade deras undervisning. De lärare som var nöjda med skolans läge hade tillgång till grön- och skogsområde i närheten av skolan, en hade även tillgång till sjö i närheten av skolan. De idrottslärare som var missnöjda med skolans läge upplevde att de till viss del var begränsade i sin undervisning, de önskade större tillgänglighet till områden att bedriva friluftsundervisning på.
Ännu en faktor som idrottslärarna ansåg påverkade deras undervisning i friluftsliv var tillgång till material. De flesta av idrottslärarna ansåg att det fanns material att tillgå och att de var nöjda med skolans utbud. SP och PP hade även stor möjlighet att köpa in material om de ansåg att något saknades. RP var inte helt nöjd med de material som fanns på skolan. Han menar att han klarar att bedriva friluftsundervisning men att han hade velat bedriva mer avancerad undervisning och därför önskat köpa in lite nytt material men fått avslag från rektor. Den som tyckte att skolan saknade material för friluftsundervisning var LK, han ansåg att skolan inte prioriterade friluftsliv och att han saknade material i sin undervisning men hade inte fått köpa in något.
RP, SN, OE och LK tog också upp att det var viktigt att ha tillräckligt med kunskap för att kunna bedriva friluftsundervisning. RP, SN och OE ansåg att de hade goda kunskaper inom ämnet men LK tyckte att han saknade kunskap på mindre tidskrävande moment inom friluftsliv som är möjligt att bedriva på en vanlig lektion.
SN, RP, PP, LK och OE, poängterade att samarbete med övriga kollegor var en viktig del i friluftsundervisning på friluftsdagar. SN, RP, LK och OE tyckte att det var svårt att få övriga lärare på skolan att hjälpa till på friluftsdagarna. LK säger att hans kollegor inte är
intresserade och vill hellre stanna kvar på skolan och jobba med ”sitt”. OE menar att det är viktigt att arbeta ämnesövergripande och att det går att involvera fler ämnen i friluftsliv. Den som hade positiva erfarenheter av samarbete med övriga kollegor var PP. Hon menar att deras samarbete har bidragit till bättre sammanhållning i arbetslaget och ökat förståelsen för
varandras arbete.
4.2.3 Analys av idrottslärarnas friluftsundervisning.
Idrottslärarnas bedrev sin undervisning i olika miljöer, beroende på vad de hade tillgång till. Nedan presenteras de olika tillvägagångssätten idrottslärarna valde att bedriva friluftsundervisning på.
- Ordinarie lektionstimme - Friluftsdagar
- Teoretiskt - Praktiskt - Skolgården - Sjö
- Skog
- Skogsdunge/naturområde
Det skiljde sig lite när det gällde hur idrottslärarna valde att fördela sin friluftsundervisning.
De flesta av idrottslärarna valde att, till största del, bedriva friluftsundervisningen på skolans friluftsdagar. OE och RP ansåg att de får in mycket undervisning i friluftsliv även under den ordinarie idrottstimmen medan resterande endast planerade en liten del av
friluftsundervisningen under den ordinarie idrottstimmen. Skolorna som idrottslärarna arbetade på har 2 – 3 friluftsdagar varje läsår vilket alla tyckte var för lite.
Idrottslärarna anpassade sin undervisning efter årstiden. Under höst – och vinterhalvåret blev det mer orientering, göra vindskydd, skridskoåkning och längdskidåkning och mot våren vandring i skogen, paddla kanot, bada, bygga läger, tälja och cykla. RP, SP, PP och OE tillämpade också teoretiska moment i sin friluftsundervisning och de omfattade isvett, badvett, allemansrätten samt klädsel. Val av innehåll och aktiviteter som var återkommande bland idrottslärarna är främst orientering,
vandring/promenad i naturen, bygga läger, göra upp eld och tälja.
Idrottslärarna har en positiv och ordinär syn på vad friluftsliv är. Utifrån habitus-begreppet kan detta vara en förklaring till hur de arbetar med friluftsliv i sin undervisning samt att det finns likheter i deras undervisning. Vad gäller metoder i deras friluftsundervisning så framgår det att många av idrottslärarna arbetar både teoretiskt och praktiskt och att det endast är två idrottslärare som bedriver sin friluftsundervisning på den ordinarie lektionstimmen. De andra idrottslärarna tillämpar teoretiska - och enklare moment i den ordinarie undervisningen men övrig friluftsundervisning tillämpas bara under skolornas friluftsdagar. Idrottslärarna menar att deras didaktiska val i deras friluftsundervisning påverkas av skolans konstitutionella, organisatoriska och fysiska förutsättningar.
5. Diskussion
Här diskuteras studiens metod och resultat. Resultatet diskuteras tematiskt utifrån studiens tre frågeställningar och kopplas till studiens teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning.
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa uttrycker sin undervisning i friluftsliv, utifrån Lgr 11, samt vilka faktorer som idrottslärarna upplever påverkar deras
undervisning i friluftsliv. För att uppfylla syftet har sex idrottslärare från olika skolor intervjuats. Frågeställningarna som behandlas är; Vad har idrottslärarna för syn och erfarenheter på friluftsliv? Vilka faktorer upplever idrottslärarna påverkar utformningen av undervisning inom friluftsliv? Hur ser idrottslärarna på sitt genomförande av friluftsundervisning utifrån Lgr 11? Jag har utgått från Kulturdepartementets definition av begreppet friluftsliv ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling” (Backman, 2004a, s.
47).
5.1.1 Vad har idrottslärarna för syn och erfarenheter på friluftsliv?
Idrottslärarna ansåg att friluftsliv är att vara ute i skog och mark samt att röra sig ute i naturen vilket speglar kulturdepartementets definition på friluftsliv som studien utgått ifrån. De idrottslärarna som under sin uppväxt spenderat mycket tid utomhus och även har friluftsliv som fritidsintresse i vuxen ålder kan antas ha skapat en positiv syn på friluftsliv redan under barndomen och detta försöker de förmedla i sin undervisning. Utifrån habitus (Engström, 1999) kan detta vara en bidragande orsak till hur de väljer att bedriva sin undervisning i friluftsliv och att det även finns en del likheter i deras undervisning. Idrottslärarna vill ge sina elever miljöombyte och positiva upplevelser av naturen. Deras syn på friluftsliv går att koppla till Lgr 11 (Skolverket, 2011), där syftet är att eleven ska ges en positiv bild av friluftslivet för att utveckla ett livslångt lärande om naturen.
De idrottslärare som under sin uppväxt utövat friluftsliv och som har det som fritidsintresse tycks undervisa relativt mycket i friluftsliv och värderar friluftsliv högt i sin undervisning.
Idrottslärarna som bygger sin undervisning på erfarenheter från idrottslärarutbildningen hade en mer exklusiv syn på friluftsundervisning och ansåg det är svårare att bedriva
friluftsundervisning intill skolan. Detta går i linje med Backmans (2010) studie där han beskriver att friluftsundervisningen som ingår i idrottslärarprogrammet ger en framtida syn på friluftsliv. Den utbildningen tenderar att vara mer exklusiv och det ger då idrottslärarna en syn på att friluftsundervisning behöver undervisas i extrema naturmiljöer vilket kan bidra till att friluftsundervisningen då blir bristfällig.
5.1.2 Vilka faktorer upplever idrottslärarna påverkar utformningen av undervisning inom friluftsliv?
När det kommer till undervisning i friluftsliv går det att konstatera att det finns ett flertal faktorer som påverkar idrottslärare i deras undervisning vad gäller möjligheter och
begränsningar. Många av idrottslärarna ansåg att de har bra kunskaper och erfarenheter inom friluftsliv, men att det gällde att ha en skola som hade förutsättningar att bedriva
undervisningen. De intervjuade idrottslärare upplever att det finns begränsningar i att
undervisa i friluftsliv, men ser också många möjligheter till det. I likhet med Backmans studie (2009) var de faktorer som lärarna upplevde påverkade friluftsundervisningen mest; tid, ekonomi/materiella resurser, skolans läge, samarbete med övriga kollegor samt kunskap.
Detta är ramfaktorer som också Lundvall och Meckbach (2008) och Backman (2011) diskuterar vad det gäller faktorer som påverkar undervisningen. Skolans läge påverkade upplägget på undervisningen, både ur positiv och ur negativ synvinkel. Idrottslärarna menar att friluftslivet i skolan utifrån det geografiska läget utgör en liten del i undervisningen och att skolans läge är avgörande för att bedriva friluftsundervisning. Idrottslärarna var antingen nöjda med skolans läge utifrån natur, eller ansåg att de inte hade en plats i närheten att nyttja till friluftsundervisning, vilket kan kopplas till de fysiska ramarna i ramfaktorteorin
(Engström,1999).
Backman (2011) skriver att skolan ofta saknar organisatoriska förutsättningar för att utöva friluftsliv vilket också idrottslärarna som jag intervjuat understryker, och somkan kopplas till de organisatoriska ramarna i ramfaktorteorin (Engström,1999). Skolornas läge i förhållande till skog och natur bidrog till att undervisningen i friluftsliv prioriteras olika på idrottslärarnas arbetsplatser, där endast två undervisade, i större utsträckning än övriga, friluftsliv under den ordinarie lektionstimmen. Även om skolans läge påverkade friluftsundervisningen negativt för en del av idrottslärarna så försökte de ändå arbeta med det som fanns att tillgå och göra det bästa av utgångsläget med att bland annat använda sig utav grusplanen på skolgården. Detta poängterar också Backman (2009) i sin studie, att undervisning i friluftsliv inte behöver bedrivas i extrema naturmiljöer utan det gäller att nyttja det som finns i närheten. Min uppfattning är att utemiljön är en viktig förutsättning när det gäller undervisning i friluftsliv, att ha tillgång till naturmiljöer i närheten av skolan. Skulle inte de intervjuade idrottslärarna haft en inställning att det går att bedriva undervisning i friluftsliv i skolans närmiljöer så är min uppfattning att deras undervisning i friluftsliv sett annorlunda ut.
