GRÖNA TAK I URBAN MILJÖ

(1)

GRÖNA TAK I URBAN MILJÖ

– ^Fallstudie ^av ^Hyllie ^och ^Norra Djurgårdsstaden

Sektionen för Planering och Mediadesign Blekinge Tekniska Högskola

Kandidatarbete inom Fysisk Planering, 15 hp Handledare: Agneta Sundberg

5 Juni 2014 Robert Rylander

(2)

FÖRORD

Denna uppsats är framtagen av Robert Rylander. Kandidatarbete omfattar 15 högskolepoäng och är skrivet inom ramen av programmet Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona.

Jag vill särskilt tacka min handledare Agneta Sundberg för ett stort engagemang och många värdefulla synpunkter under mitt arbete. Jag vill också tacka Ronneby Kommun som bidragit med tips och råd under arbetets gång. Ett särskilt tack riktas till stadsarkitekten David Gillanders och arkitekten Helena Sandberg.

(3)

SAMMANFATTNING

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former.

Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige.

Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur kommunen kan planlägga gröna tak. Fördelar och nackdelar med det gröna taket kommer också att utgöra en del av uppsatsen. För att ta reda på om och hur kommunen kan planlägga gröna tak kommer en innehållsanalys av plan-‐‑ och bygglagen att utföras.

Dessutom kommer intervjuer med Boverket att göras för att ta reda på deras syn-‐‑

punkter om planläggningen av gröna tak.

En fallstudie kommer att göras för att få större kännedom för hur kommuner motiverar, planlägger och genomför införandet av gröna tak. Ett av områdena som kommer att undersökas utgör en etapp av miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Det andra området ligger i stadsdelen Hyllie i Malmö. Båda områdena har nyligen planlagts med gröna tak.

Resultatet visar att det finns många fördelar med gröna tak. Det minskar avrinningen av vattnet från byggnaden med 50 %, sänker bullernivån, sänker den lokala temperaturen, stabiliserar inomhusklimatet, sänker energianvändningen i byggnaden, är vackra och bidrar till en livsmiljö för växter och djur. Den stora nackdelen med det gröna taket är priset. Det är betydligt dyrare att anlägga ett grönt tak jämfört med ett vanligt tak. Dessutom är det byggherren som får stå för investe-‐‑

ringen. På lång sikt kan pengar sparas in eftersom mindre energi behöver gå till uppvärmning och nedkylning av byggnaden.

Resultatet för planläggning och genomförande av gröna tak visar att kommu-‐‑

nen genom detaljplan har fyra olika tillvägagångssätt för att införa gröna tak.

3Dfastighetsreglering, grönytefaktor, utseende av byggnadsverk i plankarta eller genom ett så kallat genomförandeavtal.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.1.1 Gröna tak ... 5

1.2 Problemformulering ... 6

1.3 Frågeställning, syfte och mål ... 7

2 METOD OCH AVGRÄNSNING ... 8

2.1 Fallstudie ... 8

2.1.1 Syfte ... 8

2.1.2 Tillvägagångssätt ... 8

2.1.3 Urval ... 8

2.1.4 Svagheter och styrkor ... 9

2.2 Innehållsanalys ... 9

2.3 Källkritik ... 10

2.4 Avgränsning ... 10

3 KUNSKAP-‐ OCH FORSKNINGSÖVERSIKT ... 11

3.1 Gröna tak ... 11

3.1.1 Definitioner ... 11

3.1.2 Typer av gröna tak ... 12

3.1.3 Fördelar med gröna tak ... 14

3.1.4 Nackdelar med gröna tak ... 18

3.1.5 Övriga synpunkter på gröna tak ... 19

3.1.6 Sammanfattning av gröna tak ... 20

4 REGLER FÖR PLANLÄGGNING OCH GENÖMFÖRANDE AV GRÖNA TAK ... 23

4.1 Plan-‐ och bygglagen ... 24

4.1.1 Gamla och nya PBL ... 24

4.1.2 Planeringsverktyg 1: Regionalplan ... 24

4.1.3 Planeringsverktyg 2: Översiktsplan ... 24

4.1.4 Planeringsverktyg 3: Detaljplan ... 25

4.1.5 Planeringsverktyg 4: Områdesbestämmelser ... 28

4.1.6 Synpunkter från Boverket ... 29

4.2 Analys för regler för planläggning och genomförande av gröna tak ... 30

5 FALLSTUDIE ... 32

5.1 Verktyg för analys av fallstudie ... 32

5.1.1 Gröna tak ... 32

5.1.2 Planläggning och genomförande av gröna tak ... 32

5.2 Hyllie ... 33

5.2.1 Gröna tak ... 33

5.3 Norra Djurgårdsstaden ... 36

5.3.1 Gröna tak ... 36

6 RESULTAT ... 41

6.1 Gröna tak ... 41

6.2 Planläggning och genomförande av gröna tak ... 42

7 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 44

7.1 Det gröna taket ... 44

(5)

7.2 Planläggning och genomförande av gröna tak ... 46

7.3 Slutsatser ... 49

7.4 Egna reflektioner ... 49

7.5 Förslag på fortsatt forskning ... 50

8 REFERENSLISTA ... 51

8.1 Böcker ... 51

8.2 Tidskrifter ... 53

8.3 Planhandlingar ... 54

8.4 Elektroniska ... 55

8.5 Bilder ... 57

(6)

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

1.1.1 Gröna tak

Enligt undersökningar av Statistiska Centralbyrån kan det konstateras att andelen grönytor¹ i tätorter² under de 30 senaste åren har minskat i antal och storlek, och det finns inget som tyder på att minskningen kommer att avta (Boverket 2007, s. 28). Ett skäl till detta är förtätning av staden. När staden förtätas tas ny mark i anspråk vilket innebär fler byggnader och hårdgjorda ytor³ på bekostnad av färre grönytor. I Boverkets rapport klimatanpassning genom grönstruktur konstateras det att grönytor är viktiga för att dämpa effekterna av klimatförändringarna. Dels genom att vid värmebölja sänka temperaturen lokalt och minska kylbehovet av byggnader. Dels för avlastning av dagvatten vid kraftiga regn. Grönytor är dessutom viktiga för att främja den biologiska mångfalden (Boverket 2010a, s. 3). Städers attraktivitet och hur invånarna upplever sin boendekvalitet kan också öka om det finns tillgängliga grönområden i staden⁴ (Urbaniserad Värld 2012, s. 49). Förtätning av staden har likväl många fördelar. I Boverkets rapport, Mångfunktionella ytor -‐‑ Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur, konstateras det att den täta staden är en välbeprövad strategi för en mer effektiv resursanvändning leder till mindre transporter och därmed mindre utsläpp. Tätare bebyggelse ger bättre förutsättningar för ökad kollektivtrafik (Boverket 2007, s. 49). Det blir även mer attraktivitet att cykla när staden är tät bebyggd (Urbaniserad Värld 2012, s. 34). När många människor lever och arbetar nära varandra uppstår också fler mötesplatser.

Som ovan beskrivet tyder det på att grönytor i tätorter kommer fortsätta att minska vilket innebär att det behövs nya idéer och tillvägagångssätt om vad grönska kan vara och vart grönska kan vara. En idé är att vid förtätning av staden behålla grönskan genom att flytta upp den från mark till väggar och tak. Detta är inget nytt tillvägagångssätt utan har utvecklats i Europa under århundraden, från halmtäckta hyddor till modernare trädgårdar på byggnaders tak (Cantor 2008, s. 88). På 1900-‐‑

talet introducerade Le Corbusier fenomenet gröna tak⁵ som byggnadens femte fasad och han menade att marken som togs i anspråk vid byggnation skulle flyttas upp på taket (Cantor 2008, s. 88). Utvecklingen och användningen av gröna tak har sedan dess gått uppåt och i dag krävs det i många europeiska städer gröna tak på all nybyggnation eftersom gröna tak redovisas som ett nödvändigt miljökrav tack vare dess förmåga att ta hand om dagvattnet och främja den sociala-‐‑ och biologiska

1 Grönytor omfattar i stort sett alla ytor i en tätort som inte är hårdgjord yta, så som allmänna parker och öppna gräsytor samt andra träd-‐‑ eller gräsbevuxna ytor. Villaträdgårdar, gröna ytor mellan flerbostadshus och industri-‐‑

byggnader hör också till denna kategori.

2 Ort med minst 200 invånare i samlad bebyggelse med normalt högst 200 m mellan husen.

3 En hårdgjord yta är en icke-‐‑naturlig yta, till exempel byggnaders tak, parkeringsplatser, gator och vägar, järnvägar och gångvägar.

4 Större grönyta minst 1 ha enligt Boverkets önskemål, allmänt tillgänglig och så belägen att den troligen är intressant som rekreations-‐‑ och strövområde för de tätortsboende.

5 Vegetation på byggnaders tak i olika former.

(7)

mångfalden (Cantor 2008, s. 88). Gröna tak används nu mera som ett sätt att bemöta och förebygga de förväntade klimatförändringarna till skillnad från förr då målet med de första konstruktionerna endast var att isolera byggnader för att hålla värmen under kalla vintrar och varma somrar.

Stuttgart i Tyskland är en av världens ledande städer när det gäller gröna tak.

Där har gröna tak reglerats i utvecklingsplaner i mer än 30 år och cirka en fjärdedel av alla byggnader med platta tak har gröna tak (IGRA 2012a, s. 7). Även i USA har gröna tak blivit allt mer populärt. Där är Chicago den stad som har flest gröna tak.

Enligt en rapport från Yale Environment 360 (2010) lade Chicago 600,000 kvadratme-‐‑

ter gröna tak och hade framtida projekt som skulle innebära totalt 7 miljoner kvadratmeter gröna tak. Utveckling pekar alltså uppåt i många delar av världen.

Även i Sverige har trenden för gröna tak ökat på senaste tiden. I miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har gröna tak ritats in i visionsbilderna. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum har dessutom försetts med ett stort grönt tak.

1.2 Problemformulering

Trenden för gröna tak pekar uppåt och dess fördelar är som ovan beskrivits flera. Den största nackdelen eller åtminstone den nackdel som oftast nämns med det gröna taket är priset. Ett exempel på det är Emporias gröna tak som kostade 40 miljoner kronor mer än ett vanligt tak (Movium 2013, s. 52). Utöver priset nämns det sällan några nackdelar vilket kan bero på att det inte finns några mer än priset. Detta kommer att undersökas djupare eftersom det är relevant utifrån uppsatsens syfte.

I Sverige byggs det gröna tak, men kanske inte i den utsträckning som det skulle kunna göras. Emporias tak anlades på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut (Movium 2013, s. 52). Kanske är detta den vanligaste företeelsen för införandet av gröna tak? Det blir därför intressant att undersöka kommunens

2

Bild 1.

(8)

*=')&$%"1"/d"))"/d%&+!"/d*"!d11d&+#=/d$/=+d1(Pd+d,16!)&$d-)+)8$$+&+$^Dd#=/d$/=+d 1(d (+d 3/d "+d #(1,/d 0,*d #=/039//d &+#=/+!"1Pd +)&$1d &))+!"/0^Ed$9/d !"1d &+1"d 11d /"$)"/d$/=+d1(d&d!"1)'-)+d*"!+d(8/8 (^Fd%83!/d*,1010"+d, %d*"+/d11d*+d (+d /"$)"/d *1"/&)d -9d 6$$+!"/d &+,*d !"1)'-)+d , %d !8/d +$"d 0"!2*Qd "+d 16-d 3d

$/=+1d 1(Qd 0,*d 1(*1"/&)Pd $01&#1+&+$"+d 8/d %8/d ,16!)&$d , %d !"1d /9!"/d 3/&"/+!"d 90&(1"/d,*d%2/d-)+)8$$+&+$"+d#=/d$/=+d1(d0"/d21d3&)("1d$=/d!"11d1&))d"11d&+1/"00+1d

#))d11d2+!"/0=(Pd d

1.3 Frågeställning, syfte och mål

d

&)(d#=/bd, %d+ (!")/d%/d$/=+d1(d21&#/9+d0, &)Qd"(,),$&0(d, %d

"(,+,*&0(d0-"(1"/Td J

d

2/d(+d-)+)8$$+&+$d3d$/=+d1(d/"$)"/0d&d-)+bd, %d6$$)$"+Td J

d

2/d -)+)8$$"/d (,**2+"/+d #=/d $"+,*#=/+!"1d 3d $/=+d 1(d , %d 3&)(d*"1,!"/d#&++0d!"1d11d+38+!Td

J d

8/d=/d/"0-"(1&3"d*"1,!d#=/d11d+)8$$d$/=+d1(d+38+!0Td J

J

6#1"1d *"!d (+!&!1/"1"1d 8/d 11d "0(/&3d , %d +)60"/d &+#=/+!"1d 3d $/=+d 1(d &d 2/+d*&)'=d0*1d2+!"/0=(d%2/d-)+)8$$+&+$d, %d$"+,*#=/+!"d3d$/=+d1(d(+d 0("d&d3"/&$"Pd 9)"1d*"!d(+!&!1/"1"1d8/d11d/"!,$=/d%2/d-)+)8$$+&+$d#=/d$/=+d 1(d(+d, %d=/d0"d21Pd

d

dddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddd

Dd/"1"1d*"!d11d1d#/*d"+d/"$&,+-)+Qd"+d=3"/0&(10-)+Qd"+d!"1)'-)+d"))"/d,*/9!"0"018**")0"/dUVd

Ed3&!d&))+!"/0Qd1!0/(&1"(1d1!06$$+!0(,+1,/"1d,++"6Qd!&0(200&,+Qd01!0%20"1d,++"6d!"+d@Cd*/0d@>?Ad

Fd/&(d(8/8 (Qd/,#"00,/Qd+!0(-0/(&1"(12/Qdd)+/-Qd*&)(,+1(1d!"+dFd*'d@>?Ad

(9)

2 METOD OCH AVGRÄNSNING

Genom att undersöka uppsatsens frågeställningar ska problemformuleringen kunna besvaras och syftet belysas. För att kunna redogöra detta krävs väl valda metoder. I detta kapitel kommer en redogörelse över vilka metoder som används i uppsatsen samt motiven till valda metoder.

2.1 Fallstudie

2.1.1 Syfte

I denna uppsats används en fallstudie som angreppssätt. Syftet med att använda en fallstudie i denna uppsats är att skapa en djupare och bättre förståelse för motiven, planläggningen och genomförandet av gröna tak. En fallstudie fokuserar på en (eller några få) förekomster av ett särskilt fenomen i avsikt att tillhandahålla en djupgående redogörelse för händelser, förhållanden, erfarenheter eller processer som förekommer i detta särskilda fall (Denscombe 2009, s. 59). Genom att undersöka endast en enhet finns det större möjligheter att gå på djupet och upptäcka saker som kanske inte skulle blivit synliga vid en mer ytlig undersökning (Denscombe 2009, s.60). I denna uppsats kommer en fallstudie att göras på två verkliga fall där kommunen har planlagt gröna tak. ”Fallstudiens verkliga värde är att den erbjuder en möjlighet att förklara varför vissa resultat kan uppstå – mer än att bara ta reda på vilka dessa resultat är.” (Denscombe 2009, s.61).

2.1.2 Tillvägagångssätt

Metoden i fallstudien är kvalitativa innehållsanalyser, som beskrivs närmare nedan, av kommunernas plandokument där väsentliga stycken och formuleringar om gröna tak undersöks, beskrivs, analyseras och sedan sätts i relation till tidigare forskning och kunskap om gröna tak samt till regelverket för planläggning och genomförande av gröna tak. Vilka plandokument som undersöks i fallstudien redovisas under 5.1.2 Planläggning och genomförande av gröna tak. Uppsatsens kunskap-‐‑ och forskningsöver-‐‑

sikt och Regler för planläggning och genomförande av gröna tak ligger till grund för vilka analytiska verktyg/analysmoment som kommer att användas och undersökas i fallstudien. Dessa redovisas i 5.1 Verktyg för analys av fallstudie.

2.1.3 Urval

Utgångspunkten var att välja två stycken aktuella utvecklingsområden, från två olika kommuner, där gröna tak har planlagts. Detta på grund av att kommuner i Sverige kan ha olika politiska agendor samt för att förutsättningar för planering och plan-‐‑

läggning av gröna tak kan skilja beroende på kommuners geografiska läge. Två fall kan dessutom jämföras med varandra och slutsatser kan bli lättare att generalisera utifrån flera fall. God tillgång till plandokument var också viktigt för att kunna genomföra undersökningen och analysen.

Det första området som undersöks är Hyllie Badhus. Området ligger i Malmö som har lång erfarenhet av planering av gröna tak vilket gjorde det första valet

(10)

logiskt. Redan år 2001 planlagdes Västra hamnen i Malmö med flera gröna tak (Malmö stad 2013e). Stadsdelen Hyllie är för tillfället Malmös största utbyggnadsom-‐‑

råde där flera byggnader har planlagts med gröna tak (Hyllie 2013).

Det andra området, Etapp Norra 2, utgör en del av utvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen, Stockholm (Stockholm stad 2013). Norra Djurgårds-‐‑

staden har som vision att utvecklas till en miljöstadsdel i världsklass som bygger på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet (Stadsbyggnadskontoret Stockholm 2010b, s. 11). Gröna tak är ett element som ritas in i visionsbilderna (Stadsbyggnadskontoret Stockholm 2010b, s. 18).

2.1.4 Svagheter och styrkor

En av fallstudiens starka sidor är att den tillåter forskaren att använda en rad olika källor, en rad olika typer av data och en rad olika typer av forskningsmetoder i undersökningen. Den inte bara tillåter detta, den inbjuder och uppmuntrar faktiskt forskaren att göra det (Denscombe 2009, s.61). I fallstudierna kommer empirin utgöras av plandokument från de två kommunerna. Det hade varit en styrka att intervjua berörda personer i planprocesserna för att på så sätt skapa djupare förstå-‐‑

else för de val som gjort under planprocessen. På grund av kandidatarbetets givna tidsram har endast en typ av empiri använts.

2.2 Innehållsanalys

Delen om regelverket för planläggning och genomförande av gröna tak samt uppsat-‐‑

sens fallstudie består av innehållsanalyser vilket är en metod som hjälper forskaren att analysera innehåll i dokument (Denscombe 2009, s. 307). Det finns både kvalitativa och kvantitativa innehållsanalyser. En kvalitativ studie handlar om att skapa en djupare förståelse för ett fenomen och i många sammanhang är det inte viktigt att veta hur många gånger något sägs, utan i stället hur det sägs. En kvantitativ inne-‐‑

hållsanalys handlar i stället om hur många gånger något sägs (Bergström & Boréus 2005, s. 77). I denna uppsats används kvalitativa innehållsanalyser eftersom det skapar en djupare förståelse för ett fenomen vilket i sin tur lämpar sig bäst för att belysa syftet i denna uppsats. Innehållsanalysens huvudsakliga styrka ligger i att den möjliggör en kvantifiering av innehållet i en text – genom en metod som är tydlig och som i princip kan upprepas av andra forskare (Denscombe 2009, s. 308). Innehållsana-‐‑

lysens huvudsakliga begränsning ligger i att den har en tendens att lyfta ut enheterna och deras betydelse från den ursprungliga kontexten, liksom författarens intentioner (Denscombe 2009, s. 308).

(11)

2.3 Källkritik

Litteraturen i kunskap-‐‑ och forskningsöversikten har huvudsakligen utgjorts av offentliga dokument så som böcker och avhandlingar vilket ger mig som författare en viss försäkran om kvaliteten i det jag läser eftersom experter vanligtvis granskar texterna innan dessa går i tryck (Denscombe 2009, s. 392). ”När det gäller forskning får man aldrig acceptera dokumentära källor som de är.” (Denscombe 2009, 301).

Använda källor i uppsatsen har därför kritiskt granskats och dess validitet har utvärderats efter fyra grundläggande kriterier:

Autenticitet

Är dokumentet äkta och ursprungligt?

Trovärdighet

Är innehållet riktigt? Är det fritt från förutfattade meningar och fel? I vilket syfte skrevs dokumentet? Vem skrev dokumentet?

Representativitet

Är dokumentet typiskt för sitt slag? Representerar det en typisk enhet av den företeelse som skildras?

Innebörd

Är innebörden tydlig och entydig? Finns det undermeningar?

Innehåller dokumentet jargong och svårfångade koder?

(Denscombe 2009, ss. 301-‐‑302)

Flera rapporter och propositioner som använts i arbetet är skrivna av myndigheter så som Boverket. Dessa dokument skall alltid granskas kritiskt innan användning med anledning av att de är skrivna efter en specifik politisk agenda. Innehållet kan därför vara vinklat vilket är viktigt att vara medveten om som författare..

2.4 Avgränsning

Intentionen med uppsatsen är att föra en öppen diskussion kring fenomenet gröna tak samt studera hur planläggningen och genomförande för gröna tak ser ut i Sverige.

Då kandidatarbetet är inriktat mot fysisk planering kommer mest fokus läggas på planeringsfrågor och mindre fokus på tekniska lösningarna av gröna tak. De teore-‐‑

tiska avgränsningarna omfattar grönska på byggnaders tak.

(12)

3 KUNSKAP- OCH

FORSKNINGSÖVERSIKT

3.1 Gröna tak

d!"11d(-&1")d(,**"/d"+d(2+0(-bd, %d#,/0(+&+$0=3"/0&(1d=3"/d1&!&$/"d012!&"/d, %d (2+0(-"/d ,*d !"1d $/=+d 1("1d 11d "%+!)0Pd "#&+&1&,+"+Qd ,)&(d 16-"/d , %d #=/bd , %d + (!")/d(,**"/d11d2+!"/0=(0Pd=/d11d%&11d3"1"+0(-)&$d)&11"/12/d%/d0=(!1b 0"/d0,*d&/&0d, %d2**,+_d+38+10Pd=(,/!d09d0,*d\/""+d/,,#0\d, %d\$/=+d 1(\d%/d/"02)1"/1d&d*9+$d,)&(d16-"/d3d(8)),/Pd9d"$/"--"1d$/=+d1(d8/d/")1&31d +611d &d 3"/&$"d #&++0d !"1d *&+!/"d )&11"/12/d 11d 1&))$9d -9d 03"+0(d 3&)("1d "16!"/d 11d !"d

#)"01d/"#"/"+0"/d8/d1$+d#/9+d= ("/d0(/&3+d-9d"+$")0(Pd 9+$d012!&"/d#=/d$/=+d 1(d8/d$',/!d21,*)+!0d!8/d38!"/#=/%9))+!"+d(+d0(&)'d0&$d#/9+d!"d&d3"/&$"Pd"11d 8/d3&(1&$1d11d3/d*"!3"1"+d,*d+8/d0)21010"/d0(d!/0Pdddd

3.1.1 Definitioner

"1d#&++0d#)"/d!"#&+&1&,+"/d-9d$/=+d1(Pd&$")d2++"11Qd-/,#"00,/d&d-)+1"/&+$0!"0&$+d , %d3"$"11&,+01"(+,),$&d0*1d %"#d=3"/d%"d/""+d,,#d"+1/"d&d%"##&")!d!"#&+&"//d

$/=+d 1(d 0,*d Z/""+d /,,#0d /"d 0&*-)"d /,,#0d 1%1d %3"d %!d d )6"/d ,#d 3"$"11&,+d

!!"!d1,d1%"*PZdU2++"11d@>??Qd0Pd?BVPd+d)&(++!"d!"#&+&1&,+d$=/d1"3"+dPd+1,/d&d

/""+d,,#0d +d201&+)"d+!0 -"d"0&$+dU@>>FQd0Pd?BVd!8/d%+d*"+/d11dZ/""+d /,,#0d /"d 0&*-)6d /,,#0d "/&+$d 3"$"11&,+d 1%1d *6d 1("d *+6d !&##"/"+1d #,/*0PZd

3"+0(1d =3"/011Rd $/=+d 1(d 8/d %")1d "+(")1d 1(d 0,*d 8/d 3"$"11&,+d 0,*d (+d 1"d 0&$d &d

*9+$d ,)&(d #,/*"/Pd 9d )&(++!"d 0811d %83!/d ,/$+&01&,+"+d /1%d )"!$"d &d /""+d

,,#0d ,),$& )d "0&$+d +!d ,+01/2 1&,+d U@>>CQd 0Pd @AVd 11d $/=+d 1(d 0,*d *"01d

$/2+!)8$$+!"d 8/d "311d (,+01/2"/1d 1(0601"*d 0,*d 1&))91"/d 3"$"11&,+d 11d 385d -9d 1,--"+d3d6$$+!"+Pd"1d#&++0d0*018**&$%"1d#/9+d,3+d$&3+d!"#&+&1&,+"/d3&)("1d

$=/d11d!"#&+&1&,+"+d3d$/=+d1(d&d!"++d2--010d)&/Rdd d

Gröna tak - vegetation på byggnaders tak i olika former

(13)

3.1.2 Typer av gröna tak

Målet med de första konstruktionerna av gröna tak var att isolera byggnader för att hålla värmen under kalla vintrar och varma somrar, vilket även i dag är en fördel, tillsammans med många andra (Cantor 2008, s. 88). De första gröna taken var endast uppbyggda av halm. Sedan dess har utvecklingen gått framåt och i dag är gröna tak uppbyggt av flera olika lager, huvudsakligen bestående av växter, jord, filter och vattentäta skikt, skydd mot växternas rötter, bevattningssystem och isoleringsskikt (Kubba 2012, s. 255).

ORGANISKT MATERIAL OCH YTGJORD

UNDERLIGGANDE GJORDLAGER

BERGGRUND

VEGETATION FILTER

DRÄNERINGSSIKT SKYDDSIKT TAKKONSTRUKTION MED

VÄRMEISOLERING OCH TÄTSKIKT

Bild 2.

(14)

De gröna taken kan som tidigare nämnt te sig i många olika former. Enligt Kubba (2012, s. 257) kategoriseras gröna tak generellt i två olika varianter: extensiva och intensiva. I förhållande till intensiva tak beskriver Kubba att extensiva tak väger mindre, är lättare att installera, kräver mindre underhåll och kostar mindre men dock med begränsade ekologiska fördelar. Då Intensiva tak är mer omfattande, sett till konstruktion och underhåll leder det också till fler fördelar. Enligt den tyska organi-‐‑

sationen German Landscape Construction and Development Research Society, känd som FLL (Forschungsgesellschaft Landschaftsentwicklung Landschaftsbau) finns det dessutom en tredje variant: enkla intensiva (FFL 2008, s. 12). Den enkla intensiva varianten beskrivs enligt FFL som ett mellanting av den intensiva och extensiva varianten. Tabell 1, nedan beskriver och jämför olika typer av gröna tak.

Tabell 1. Tabell över typer av gröna

tak Extensiva Enkla Intensiva Intensiva

Underhåll Låg Periodvis Hög

Växter Mossa, sedum,

örter, gräs Gräs, örter, buskar Gräsmatta eller perenner, buskar och träd

Höjd 60 -‐‑ 200 mm 120 -‐‑ 250 mm 150 -‐‑ 1000 mm Vikt 60 -‐‑ 150kg/m2 120 -‐‑ 200 kg/m2 180 -‐‑ 500 kg/m2

Kostnad Låg Medel Hög

International Green Roof Association (IGRA)

Västra hamnen, Malmö

Mindre sedumtak på förrådsbyggnader.

Bild 4. Västra hamnen, Malmö

.

Bild 3.

(15)

3.1.3 Fördelar med gröna tak

Energi

En fördel gröna tak har är dess förmåga att isolera byggnaden vilket leder till minskad uppvärmning och användning av luftkonditionering (Dunnett 2011, s. 72).

Minskad uppvärmning och användning av luftkonditioneringen leder till minskad energianvändning som i sin tur kan reducera användningen av fossila bränslen.

Vegetationen på byggnadens tak hindrar alltså sommarvärmen från att nå in i byggnaden. På vintertid fungerar den som ett isolerande skikt där den håller värmen kvar inuti byggnaden. EPA United States Environmental Protection Agency gjorde en studie där de jämförde ett tak utan vegetation med ett tak med vegetation där temperaturskillnaden låg på mellan 21 till 47 °C. Studien visade att temperaturen under det gröna taket var 14 °C (25 %) svalare än taket utan vegetation (U.S. EPA 2009a). Olika sorters vegetation har stor betydelse för energifrågan. Tysk forskning visar att den maximala temperaturen under en sommardag med vanligt tak var 67 % högre än ett tak med intensiv vegetation och endast 32 % högre än ett tak med extensiv vegetation (Dunnett 2011, s. 70). Fortfarande en stor skillnad på vanligt tak och tak med vegetation vare sig det är extensivt eller intensivt. Energiminskningen beror också till stor del på byggnadens form och design. Störst effekt uppnås med låga byggnader med stora takytor eller på äldre byggnader med sämre isolering (Dunnett 2011, s. 70).

Vatten

Enligt Boverket (2010b, s. 35) antas vattenflöden i ett förändrat klimat kunna föränd-‐‑

ras vilket leder till att nederbördsmängder liksom antalet intensiva regn med stora volymer kan ökas. Regnvatten kan inte infiltreras genom asfalt eller betong, vilket i dag är vanliga material på byggnaders tak inne i städerna. Vattnet rinner i stället ner till marknivå där det förorenas av trafikens avgaser, däckslitage, byggnadsmaterial och spillning från husdjur (Johansson 2001, s. 145).

Enligt en rapport från EPA United States Environmental Protection Agency (2009b) konstateras det att extensiva gröna tak kan absorbera 50 % av den årliga nederbörden i normala

väderförhållanden. Detta eftersom det gröna taket fungerar som ett filter där dagvattnet först måste passera innan det kan nå marknivå. Det gröna taket absorberar den största delen av nederbörden med hjälp av sitt jordlager. En annan del genom växtligheten som genom sin absorberingsför-‐‑

måga skickar regnvattnet tillbaka till atmosfären (Dunnett & Kingsbury 2008, s. 53).

Även en studie av Tobias Emilsson på SLU visar att den årliga avrinningen på ett grönt tak kan minska med cirka 50 % (Emilsson 2008, s. 8).

Tak med sedumvegetation Konventionellt, vanligt tak

Halverad avrinning med vegetation på taket -50%

Avrinning Nederbörd Växtupptag /

avdunstning

Avrinning Nederbörd Avdunstning

Bild 5.

(16)

Förutom att minska vattenmängden som lämnar byggnaden bromsar även det gröna taket hastigheten på vattnet som lämnar byggnaden (Schiffer Pub. 2005, s. 18).

Detta är extra viktigt under kraftiga regn eftersom det gröna taket då reducerar trycket på stadens avloppssystem och minskar risken för översvämningar och överbelastningar på dessa system (Dunnett (red.) 2011, s. 25). En definition på översvämning är enligt Boverket att vattnet inte följer den avsedda vägen från tak till hav och i stället rinner vattnet minsta motståndets väg. Denna väg kan leda ner i en källare eller in i spillvattenledningen för att sedan komma upp i en golvbrunn och fylla källare med fekalier. (Boverket 2007, s. 34).

Förutom att minska mängden vatten som lämnar byggnaden kan det gröna taket förbättra kvalitén på vattnet som lämnar byggnaden. Den totala mängden av nitrat kan minska och pH-‐‑värdet bli högre, för att nämna några positiva effekter (Dunnett & Kingsbury 2008, s. 60).

Det finns också studier som visar på att nya gröna tak kan försämra, snarare än förbättra vattenkvalitén. En undersökning av Berndtsson & Bengtsson (2006) visade att förekomsten av metaller och näringsämnen var lägre då vattnet passerat ett grönt tak. Dunnett och Kingsbury (2008) anser dock att gröna tak generellt förbättrar vattenkvalitén men menar att det är värt att påpeka att det finns vissa brister.

Det är även möjligt att använda det gröna taket för att rena gråvatten (av-‐‑

loppsvatten från bad, disk och tvätt) från en byggnad genom att pumpa och cirkulera vattnet genom det gröna taket (Dunnett (red.) 2011, s. 25). Hur bra detta fungerar är oklart, men i vilket fall minskar det belastningen på avloppssystemen och renings-‐‑

verken. Pumparna kan också användas vid andra tillfällen. Med hjälp av stuprör kan vatten samlas i vattenbehållare för att sedan pumpas upp när det behövs.

Extensiva och intensiva gröna tak har givetvis även här betydelse för hur stor del av nederbörden som tas upp, likaså har olika typer av växtlighet varierande absorberingsförmåga. Dessutom har formen på taket en viss betydelse, desto mindre lutning på taket, desto större mängd vatten kan det taket absorbera, vilket konstateras i Green Roof Stormwater Retention: Effects of Roof Surface, Slope, and Media Depth (2005).

Inomhusklimat

Ett för kallt eller varmt inomhusklimat kan ge direkta eller indirekta effekter på människans hälsa (Socialstyrelsen 2005, s. 12). Direkta hälsoeffekter beskrivs enligt socialstyrelsen (2005) som bland annat hjärt-‐‑ och kärlsjukdomar, som kan bero på nedkylning. För hög inomhustemperatur kan medföra illamående, trötthet, huvud-‐‑

värk, m.m. Indirekta effekter beskrivs som minskad arbetspresentation, ökad fallrisk och försämrad komfort (Socialstyrelsen 2005, s. 13). Som tidigare beskrivits stabilise-‐‑

ras inomhusklimatet när det finns vegetation på byggnadens tak och förhindrar att temperaturen blir för hög eller låg. Hur pass mycket det gröna taket stabiliserar temperaturen är svårt att veta och beror på ett antal omkringliggande faktorer som till exempel utomhustemperatur och byggnadens övriga material.

(17)

Luftkvalitet

Ett annat stort problem för människans hälsa är små partiklar som finns i stadsluften men genom att plantera vegetation kan upp till en fjärdedel av dessa partiklar fångas upp (Boverket 2010a, s. 7). Vegetation binder även koldioxid och producerar syre vilket är positivt för människans hälsa. Större träd och kraftigare vegetation fångar och binder partiklar och giftiga ämnen bäst, men även mindre vegetation hjälper till (Dunnett & Kingsbury 2008, s. 62). Värt att notera är att detta gäller luftkvaliteten utomhus. Bättre luftkvalitet utomhus kan dock ge indirekt verkan till luften inomhus eftersom luften tar sig in genom till exempel fönster och dörrar.

Buller

Likaså fungerar det gröna taket som ett isoleringsskikt som dämpar bullernivån. Hög bullernivå definieras enligt Boverket (2012) som oönskat ljud och kan påverka människors hälsa och möjligheter till en god livsmiljö. Enligt en studie av Lagström (2004) konstateras det att tidigare forskares uppskattningar om gröna tak och dess förmåga att dämpa bullernivån stämmer. Resultaten i Lagströms studie visar att takets vegetation och dess dräneringslager kan minska bullernivåerna från 5 till 25 dB, med ett genomsnitt på cirka 10 dB, eller en halvering av ljudnivån. Lagströms studie har utförts på en lätt takkonstruktion vilket innebär att den ljuddämpade effekten förmodligen skulle vara längre på ett tyngre tak med till exempel betong. I vilket fall visar studien att gröna tak reducerar bullernivån.

Stadens värmeöar

Ett varmare klimat gör att vi i Sverige måste bekanta oss med vad en urban värmeöef-‐‑

fekt (urban heat island) är och hur den uppstår. Många städer består av hårdgjorda ytor med lång infiltreringskapacitet och bristfällig kyleffekt (Boverket 2010b, s. 11).

Detta innebär att staden blir varmare än områden utanför staden, där av begreppet urban värmeöeffekt. Ofta förekommande värmeböljor kan påverka människors hälsa både direkt och indirekt. En direkt effekt kan bli ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper som äldre, sjuka och barn (Statens folkhälsoinstitut 2010, s. 13). Skugg-‐‑ och kyleffekten av fasad-‐‑ och takvegetation kan under varma och soliga sommardagar uppgå till tiotals grader jämfört med fasader och tak utan grönska (Thoresson 2012, s.

18). Gröna tak blir ett komplement till stadens grönområden och bidrar till att den lokala temperaturen i staden sänks. Träd och buskar som kan förekomma på inten-‐‑

siva gröna tak ger även skugga som är viktigt på sommaren.

Bostadsnära natur

Den bostadsnära naturen kan med sina olika beståndsdelar bidra till rumslig och social integration och sammanhållning. Ett vanligt argument för att inte ha grönom-‐‑

råden i städer och tätorter är dock att de skapar längre avstånd mellan människor och bebyggelse, så kallade sociala barriärer. (Boverket 2007, s. 19). Gröna områden på tak skapar inga barriärer i staden eftersom byggnaden redan finns där. I stället skapas ett nytt grönområde som skapar rumslig och social integration och sammanhållning bland människorna. För trygghet och goda uppväxtvillkor spelar den bostadsnära naturen stor roll eftersom den utgör viktiga miljöer för barns lek och utveckling (Boverket 2007, s. 17).

(18)

Skönhet

Anna Eriksson har gjort en studie där det undersökts om människor föredrar gröna tak framför traditionella tak. Resultatet visade att deltagarna föredrog gröna tak eftersom det ansågs vara vackrare jämfört med traditionella tak. (Eriksson 2011, s.29).

Erikssons studie stämmer även överens med annan forskning som hävdar att preferensen för det urbana landskapet kan ökas genom att tillföra naturliga element (Ulrich 1983, s. 110).

Närodling

På gröna tak kan människor odla lokal, organisk mat. Detta minskar utsläppen av växthusgaser som genereras när mat transporteras över långa avstånd (Peck 2008, s.

10). Förutom positiva effekter på miljön hävdar landskapsarkitekten Gustafsson⁹ att urban närodling stärker de sociala banden på en lokal nivå och skapar i längden en tryggare och mer integrerad stad. Han hävdar också att odling, enligt en mängd forskningsresultat, har en positiv påverkan på hälsa och välbefinnande. Viljoen, Bohn och Howe styrker Gustafssons påstående där de i Continuous Productive Urban Landscapes: designing Urban Agriculture For Sustainable Cities (2005) menar att den urbana närodlingen skapar social integration och sammanhållning genom att vara tillgänglig för människor från många olika bakgrunder. Dessutom påstår de att urban närodling leder till personlig utveckling eftersom människor får möjligheter att ta del av flera situationer, lära sig att odla mat och möten med andra människor (Viljoen, Bohn & Howe 2005, s. 83). Odling på tak har tidigare inte varit populärt men enligt Dunnett red. (2011) har intresset av att utnyttja oanvända utrymmen på tak för lokalt producerad frukt och grönsak ökat den senaste tiden. Örter, sallad och större grödor kan alla odlas framgångsrikt (Dunnett (red.) 2011, s. 27).

Biologisk mångfald

Enligt Bernes (2011) definieras biologisk mångfald (eller biodiversitet) som den variationsrikedom som kännetecknar allt liv på jorden. I vår omgivande miljö finns ett allt mindre varierat utbud av biotoper som bidrar till allt färre arter i vår urbana miljö. Grönstrukturen¹⁰ är central för stadens och tätortens biologiska mångfald och liksom alla strukturer behöver grönstrukturen hänga samman för att växter och djur ska kunna sprida sig (Regionplane-‐‑ och trafikkontoret 2008, s. 33). Med hjälp av gröna tak sammanlänkas grönstrukturen inne i staden och länken mellan staden och naturen. Detta gör att djurlivet kan röra sig mellan olika områden i staden. Gröna tak erbjuder en livsmiljö för växt-‐‑ och djurliv där vegetationens typ, djup och variation är tre viktiga faktorer för att främja den biologiska mångfalden (GSA United States General Services Administration 2011, s. 25). Studier antyder också att det lokala landskapet kan påverka förmågan att öka den biologiska mångfalden (GSA United States General Services Administration 2011, s. 25). Taken kan locka många sorters växter och djur, främst ryggradslösa djur men även fåglar (Dunnett (red.) 2011, s. 78).

9 Mattias Gustafsson, Landskapsarkitekt och VD Urbio AB, mailkontakt den 15 maj 2013 10 Sammanhängande grönytor i städer och tätorter.

(19)

Oavsett var ett grönt tak placeras i en stad kommer den biologiska mångfalden att öka eftersom taket efter hand kommer att ge livsmiljö för ett oförutsägbart utbud av växter och djur (Currie & Bass 2010, s. 34). Extensiva gröna tak lämpar sig bäst för den biologiska mångfalden då dessa inte är lämpade att gå på. Taket isoleras från människor vilket gör att växter och djur blir ostörda (Dunnett & Kingsbury 2008, s.

43). Värt att påpeka är också att gamla, vanliga tak till viss del fungerar som livsmiljö för växter och djur (Dunnett & Kingsbury 2008, s. 43).

Livslängds

En studie har gjorts av GSA U.S General Services Administration där de jämfört livslängden av ett grönt tak med ett vanligt tak. Deras studie visar att medellivsläng-‐‑

den för ett grönt tak hamnar på 40 år jämfört med 17 år för ett vanligt tak. Livstiden för gröna tak är dock svår att förutspå eftersom det finns gröna tak från 1930-‐‑talet som fortfarande inte har ersatts med nya tak. Den långa livslängden på gröna tak beror på att vegetationen minimerar de negativa effekterna för exponering av UV-‐‑

strålar, vind och vatten. (GSA United States General Services Administration 2011, s.

64)

3.1.4 Nackdelar med gröna tak

Tillgänglighet

De flesta gröna tak är inte bebyggda för att beträdas. De få taken som är byggda för att beträdas har generellt väldigt låg eller ingen lutning och kan utnyttjas till så kallade takparker. Dessa tak är dock oftast privatägda och allmänheten har inte möjlighet att utnyttja takets kvaliteter. Det kan också vara problematiskt för personer med funktionshinder att komma upp till taket eftersom hissen oftast inte går ända upp. Taket på Emporia är privatägt men har ändå en hög grad av offentlighet eftersom en bred trappa och en hiss direkt från gatan leder upp till taket (Movium 2013, s. 52).

Kostnad och underhåll

Kostnaden att anlägga ett grönt tak är dyrare än att anlägga ett vanligt tak. Emporias gröna tak som nämndes i inledningen kostade 40 miljoner mer än ett vanligt tak. Att anläggningskostnaden är dyrare är uppenbar. I det långa loppet kan dock det gröna taket spara in pengar på bland annat energibesparingar. En studie på detta har gjorts av GSA U.S General Services Administration. Där jämfördes kostnaderna för ett grönt tak och ett vanligt tak. Tabell 2, nedan visar resultat om kostnadsfördelar med gröna tak jämfört med vanliga tak. Resultaten är över en 50 års period.

Tabell 2. Kostnadsfördelar med gröna

tak jämfört med vanliga tak Storlek på taket (m2) ~ 500 ~ 1000 ~ 5000 Påverkan för ägare/investerare

Extra kostnader för att anlägga ett

grönt tak i stället för vanligt, kr/m2 -‐‑900 kr -‐‑830 kr -‐‑700 kr Installation & underhåll, kr/m2 -‐‑1300 kr -‐‑1280 kr -‐‑1230 kr Energibesparingar från kyla och 480 kr 490 kr 600 kr

(20)

värme

Övriga ekonomiska kostnader (mindre realiserbara) Koldioxid, utsläpp och absorption,

kr/m2 150 kr 150 kr 150 kr

Gemensamma värden, Biologisk

mångfald, luftkvalité, etc. kr/m2 2200 kr 2200 kr 2200 kr

Totalt: 630 kr 730 kr 1020 kr

(GSA United States General Services Administration 2011, s. 71).

Ett tak på tusen kvadratmeter kostar alltså 830,000 kr mer än ett vanligt tak och installationen och underhåll över 50 år kostar cirka 1,2 miljoner. Energibesparingarna över samma period blir cirka 500,000 kr. Dessa kostnader påverkar bygg-‐‑

herre/fastighetsägaren/exploatören och totala summan blir cirka 1,5 miljoner kronor.

Övriga ekonomiska kostnader landar på 2,3 miljoner kronor. Den totala vinsten blir 1,1 miljon kronor.

3.1.5 Övriga synpunkter på gröna tak

David Gillanders¹¹ påpekar att det höga priset är ett hinder för att fastighetsä-‐‑

gare/exploatörer skall anamma byggnation av gröna tak. Ronneby kommun har ett flertal gånger försökt få fastighetsägare/exploatörer att bygga gröna tak men de har nekat eftersom priset varit för högt.

Efter en workshop som hölls i Malmö 2010, Integration av gröna verktyg för ur-‐‑

ban klimatanpassning i den byggda miljön framkom det flera intressanta synpunkter på hinder och barriärer med gröna tak. Här nedan följer några av synpunkterna:

• Rätt kompetens saknas i byggbranschen – de som jobbar med gröna åtgärder på byggnader är oftast inte själva i byggbranschen.

• Brist på tillgänglighet. Gröna tak ersätter inte helt gröna ytor på mark. De syns inte alltid, kan inte alltid vidröras, och kan inte alltid beträdas. Fastigheter har skilda ägandeformer, vilket innebär be-‐‑

gränsningar. Risk finns att många gröna åtgärder, på tak och inner-‐‑

gårdar, blir privata då en stor del av fastigheterna är bostadsrätter.

• Klimat och begränsat urval av lämpliga växter – i Sydsverige kan man använda ungefär 30 olika sorter av växter men i norra Sverige bara 3.

(Malmö stad 2010)

11 David Gillanders, Stadsarkitekt Stadsbyggnadskontoret Ronneby, diskussion, stadshuset Ronneby den 25 mars 2013

(21)

3.1.6 Sammanfattning av gröna tak

Författare, forskare och myndigheters olika definitioner, tankar och resultat om gröna tak har bearbetats. Det finns en samstämmighet för definitionen av gröna tak vilken i denna uppsatts har blivit: vegetation på byggnaders tak i olika former.

Det finns olika typer av gröna tak: extensiva, enkla intensiva och intensiva. Dessa typer lämpar sig bättre eller sämre beroende på exempelvis klimatet. Vad kommunen eller byggherren vill uppnå med det gröna taket spelar också roll vid val av tak. I Sverige menar forskningen att det lämpar sig bäst att använda extensiva tak eftersom de har bättre förutsättningar att överleva ett kallare klimat. Kostnad och underhåll för extensiva tak är lägre än intensiva men fördelarna är också mindre. Ett intensivt tak ger energisnålare byggnader, ökar avrinningen och ger bättre luftkvalité, för att nämna några aspekter. Extensiva tak är tyngre, kräver mer underhåll och kostar mer.

Tabell 4, nedan innehåller de för-‐‑ och nackdelar som har framkommit av forskningen.

Tabell 4. Tabell med för-‐‑ och nackdelar med det gröna taket

Sociala fördelar

Inomhusklimat Gröna tak stabiliserar inomhusklimatet och hindrar temperaturen för att bli för hög eller låg.

Buller Det gröna taket fungerar som ett isoleringsskikt som dämpar bullernivån.

Luftkvalitet Vegetationen på byggnaders tak kan sänka den lokala temperaturen med flera grader. Träd och buskar bidrar även till skugga

Lufttemperatur Vegetation på byggnaders tak kan fånga upp en stor del farliga partiklar i luften. Vegetation binder även koldioxid, och producerar syre.

Bostadsnära natur Den bostadsnära naturen bidrar till rumslig och social integration och sammanhållning. Grönområden skapar även trygghet goda uppväxtvillkor för barn.

Skönhet Gröna tak är vackrare.

Närodling Närodling stärker de sociala banden på en lokal nivå och skapar i förlängningen en tryggare och mer integrerad stad. Odling har också en positiv påverkan på hälsa och välbefinnande

(22)

Ekologiska fördelar

Vatten Avrinningen minskar med cirka 50 %. Mindre vatten når

ner till marknivå där de förorenas av bland annat trafikens avgaser. Det gröna taket bromsar även hastigheten på vattnet som lämnar byggnaden. Detta är viktigt under kraftiga regn då det gröna taket reducerar trycket på stadens avloppssystem och minskar risken för översväm-‐‑

ningar och överbelastningar.

Närodling Odling på gröna tak ger närproducerade mat vilket begränsar utsläppen av växthusgaser som genereras när mat transporteras över långa avstånd.

Biologisk mångfald Gröna tak sammanlänkar grönstrukturen inne i staden och länken mellan staden och naturen. Djurlivet kan röra sig mellan olika områden i staden. Gröna tak erbjuder även en livsmiljö för växt-‐‑ och djurliv.

Ekonomiska fördelar

Energi Gröna tak isolerar byggnaden vilket leder till minskad uppvärmning och användning av luftkonditionering och därmed minskad energianvändning.

Livslängd Vegetationen på byggnadernas tak minimerar de negativa

effekterna för exponering av UV-‐‑strålar, vind och vatten vilket ökar livslängden för gröna tak.

Sociala nackdelar Tillgänglighet

Kunskap

De flesta gröna tak är inte bebyggda för att beträdas. De gröna tak som är byggda för att beträdas är oftast privat-‐‑

ägda och allmänheten har inte möjlighet att utnyttja takets kvaliteter. Det kan också vara problematiskt för personer med funktionshinder att komma upp till taket eftersom det oftast inte går hiss ända upp.

Rätt kompetens saknas i byggbranschen. De som jobbar med gröna tak är oftast inte själva i bygg-‐‑

branschen.

Ekonomiska nackdelar

Kostnad Kostnad för att anlägga ett grönt tak är dyrare än ett vanligt. På längre sikt kan dock pengar sparas in genom energibesparingar på värme och kyla till byggnaden.

(23)

Underhåll Gröna tak är mer underhållskrävande än konventionella

tak.

Ekologiska nackdelar

Växter Klimatet begränsar urvalet av lämpliga växter. I Sydsve-‐‑

rige finns det ungefär 30 olika sorter. I Norra Sverige det bara 3.

(24)

4 REGLER FÖR PLANLÄGGNING OCH GENÖMFÖRANDE AV

GRÖNA TAK

Denna del behandlar regelverket för planläggning och genomförande av gröna tak.

Planering för markanvändning och bebyggelse utgår till största del från plan-‐‑ och bygglagen (2010:900), förkortad PBL. För att undersöka hur regler för planläggning och genomförande för gröna tak ser ut i Sverige är det relevant att undersöka vad denna lag säger om det. För att lättare tolka PBL har följande litteratur använts:

• Detaljplanehandboken 2013 – handbok för detaljplanering enligt plan-‐‑ och bygglagen

• PBL 2010 -‐‑ en handbok om nya PBL och samhällsbyggande

• PBL-‐‑kunskapsbanken 2013.

Dessa böcker har som syfte att stärka kompetensen och utgöra vägledning och stöd för tillämpning av PBL. Den sistnämnda ersätter Boverkets tidigare vägledningar, som till exempel den så kallade Trädboken, Boken om lov, tillsyn och kontroll samt Boken om översiktsplanering.

Då det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen för mark och vatten blir det relevant att undersöka kommuners planeringsverktyg och deras förhållningssätt till grönområden, grönstruktur och gröna tak. Totalt använder Sveriges kommuner fyra planeringsverktyg; regionalplan, översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser. Dessa hanterar olika frågor på olika nivåer.

Boverket är en statlig förvaltningsmyndighet för frågor om bland annat byggd miljö, hushållning med mark-‐‑ och vattenområden, fysisk planering samt byggande och förvaltning av bebyggelse. Boverket ska i frågor inom sitt verksamhetsområde verka för en ökad kunskap hos kommuner, statliga myndigheter och andra berörda.

Detta gör det relevant att ta reda på Boverkets synpunkter kring planläggning och genomförande av gröna tak.

Denna del består av kvalitativa innehållsanalyser av relevanta paragrafer i PBL (2010:900) och publikationer från olika myndigheter och organisationer. Syftet är att lyfta fram de möjligheter eller begräsningarna som finns för att planlägga och genomföra gröna tak. För att ta reda på Boverkets synpunkter kring planläggning och genomförande av gröna tak har informella intervjuer genom mail gjorts.

Först kommer en redogörelse för plan-‐‑ och bygglagen och planeringsverkty-‐‑

gen. Sedan synpunkter från Boverket och sist en analys på hur gröna tak kan planläg-‐‑

gas och genomföras med utgångspunkt i vad plan-‐‑ och bygglagen säger om sådana frågor.

GRÖNA TAK I URBAN MILJÖ