Metodbilaga Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning

(1)

2012

Öppna jämförelser

Stöd till personer med funktionsnedsättning

(2)

Metod 5

Bakgrund 5

Arbetssätt och metod 5

Datakällor och svarsfrekvenser 5

Genomförande av enkätundersökningen 6

Bearbetning 7

Granskning av kommunala webbplatser 7

Bakgrundsvariabler 7

Kommungrupper 7

Viktiga resultat 8

Kommunjämförelser 8

Enhetsjämförelser 8

Kvalitetsdeklaration 10

Statistikens innehåll 10

Presentation av enkätdata 10

Presentation av data från webbgranskning 10

Tillförlitlighet 10

Mätfel 10

Bortfall 11

Jämförbarhet 11

Kontakt 11

Bilaga 1. Enkät till kommuner Bilaga 2. Enkät till stadsdelar

Bilaga 3. Enkät till bostäder med särskild service

(3)

Bilaga 6. Indikatorsbeskrivningar Indikatorer – kommuner/stadsdelar

Indikatorer – kommuners information på webben Indikatorer – bostäder med särskild service Indikatorer – daglig verksamhet

Kostnadsmått

(4)

4

(5)

5

Bakgrund

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samla in data om olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom stödet till personer med funktions- nedsättning samt att årligen redovisa dessa i öppna jämförelser. Det är tredje gången öppna jämförelser publiceras inom detta område. 2012 års publicering fokuserar på det stöd som ges enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Jämförelserna belyser framförallt förhållanden som var aktuella under slutet av 2011. Socialstyrelsens uppdrag och ambition är att öppna jämförelser ska utvecklas efterhand både vad gäller innehåll, ut- formning och presentation. Detta dokument beskriver hur data, som 2012 års öppna jämförelser bygger på, samlats in samt vilka möjliga felkällor som föreligger.

Årets öppna jämförelser innehåller uppgifter som speglar både ett kommunalt myndighetsperspektiv samt ett utförarperspektiv. Uppgifter har samlats in från kommuner och stadsdelar centralt samt från enheter inom insatserna bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Både verksamheter som drivs i kommunal- och enskild regi har lämnat uppgifter. Sam- manlagt presenteras 44 indikatorer och 4 kostnadsmått (Se bilaga 6).

Kostnadsmåtten publiceras i september 2012, när nya uppgifter från räken- skapssammandragen finns tillgängliga.

Arbetssätt och metod

Datakällor och svarsfrekvenser

Uppgifterna till öppna jämförelser baseras 2012 på:

• en enkät till samtliga kommuner

• en enkät till samtliga stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö

• en enkät till bostäder med särskild service för vuxna enligt 9 § 9, LSS

• en enkät till enheter inom daglig verksamhet 9 § 10, LSS

• Socialstyrelsens officiella statistik för personer med funktionsnedsätt- ning, registret över insatser enligt LSS

• en webbgranskning av informationen på kommuners webbplatser

307 av totalt 321 kommuner och stadsdelar har svarat på kommun/stads- delsenkäten. Detta ger en svarsfrekvens på 96 procent. Uppgifter om bostä- der med särskild service samt enheter inom daglig verksamhet har hämtats direkt från dessa verksamheter. För bostäder med särskild service uppgår svarsfrekvensen till drygt 88 procent och för enheter inom daglig verksamhet till 87 procent. Identifiering och inventering av enheter inom de aktuella

(6)

6

Fem kommuner har i samband med inventeringen meddelat att de inte har några bostäder med särskild service eller dagliga verksamheter i egen regi.

Det finns ingen exakt uppgift om hur många enheter det finns inom de aktuella insatserna i landet. Det är inte heller helt givet vad som utgör en enhet inom daglig verksamhet. I samband med inventeringen angav Social- styrelsen vissa kriterier för vad som konstituerar en enhet. Sammantaget identifierades drygt 6000 enheter. Ett antal av dessa enheter föll bort av olika anledningar under enkätundersökningen. Exempelvis på grund av att det inte fanns någon person med LSS-beslut på enheten eller för att enheten var nedlagd. Antal enheter som kvarstod som aktuella uppgick till 5 914.

Vid bearbetningen av data togs sedan enheter med endast en eller två personer bort. De jämförelser som presenteras omfattar 3261 enheter inom bostad med särskild service samt 1828 enheter inom daglig verksamhet.

Genomförande av enkätundersökningen

Elektroniska enkäter skickades via e-post till kontaktpersonerna för kommuner och stadsdelar samt till kontaktpersoner för de olika enheterna den 21 november 2011. Innehållet i enkäterna hade dessförinnan bearbetats i samverkan med representanter för olika brukarorganisationer, kommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting samt med forskare inom funktionshin- derområdet. Enkätutskick samt insamling av svar administrerades av Statist- iska Centralbyrån, SCB. Efter två påminnelser och förlängda svarstider stängdes samtliga enkäter den 9 januari 2012.

I syfte att kvalitetssäkra data från kommunenkäten skickades en excelfil till kontaktpersonerna i kommuner och stadsdelar med deras egna svar.

Kontaktpersonerna uppmanades att kontrollera svaren samt särskilt granska uppgifter som Socialstyrelsen upptäckt var orimliga. Kontaktpersonerna uppmanades ändra felaktiga svar direkt i den elektroniska enkäten senast den 17 februari 2012.

I syfte att kvalitetssäkra svaren från enkäterna till bostäder med särskild service samt dagliga verksamheter skickades ett mejl till samtliga enheter.

De uppmanades att kontrollera lämnade svar direkt i den elektroniska enkä- ten senast den 25 januari 2012. Efter det att uppgifterna bearbetats skickades e-post till de enheter som lämnat orimliga uppgifter med uppmaning att kor- rigera dessa uppgifter direkt i svarande e-post.

I slutet av enkäterna fanns möjlighet för uppgiftslämnarna att kommentera frågorna och enkäten. En genomgång av samtliga kommentarer har gjorts. Kommentarerna har granskats för varje fråga. Dessa har sedan granskats utifrån; vanligaste kommentarerna, om och hur kommentarerna påver- kar de enskilda svaren samt hur frågorna kan förbättras och förtydligas inför kommande enkätundersökningar.

(7)

7

Många av indikatorerna bygger på frågor som besvarats med ja eller nej i enkäterna. Värden för dessa indikatorer presenteras också som ja eller nej.

Några indikatorer bygger på uppgifter där antalet är mindre än fyra, det gäller uppföljning av beslut i kommunenkäten samt uppgifter om genomfö- randeplan och kompetensutvecklingsplan bland personal i enhetsenkäterna.

En generell sekretessregel som tillämpas vid statistikframställning är att antal objekt som är mindre än fyra ersätts med kryss. För att säkerställa sek- retessen har vi omvandlat dessa uppgifter till dikotoma värden. Indikatorn formuleras som ett påstående som besvaras med antingen ja eller nej. Ex- empelvis; har samtliga beslut om bostad med särskild service i kommunen följts upp inom ett år. På detta sätt framgår varken antal beslut eller antal beslut som följts upp som ligger bakom indikatorvärdet.

Andelen Ja-svar på läns, storstadsnivå och riksnivå har beräknats och redovisas i procent. Andelen beräknas för varje indikator utifrån antal som besvarat frågorna och inte totala antalet kommuner, stadsdelar och enheter.

Svaren: Inte aktuellt, Information saknas samt Vet inte inkluderas inte heller i andelsberäkningarna.

Granskning av kommunala webbplatser

Under juli 2011 genomfördes en granskning av webbplatser i samtliga kommuner och för stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Granskningen omfattade tolv granskningsfrågor och utfördes av tre personer. Granskningen visade att många kommuner inte informerade om rättig- heten för individen att överklaga beslut. Många kommuner hade heller inte information i alternativa format. En ny granskning av denna information gjordes därför på nytt i maj 2012. Denna gång genomfördes granskningen endast av en person.

Bakgrundsvariabler

Kommungrupper

I excelfilerna med kommun/stadsdelsjämförelserna samt webbgranskningen finns Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning med för att underlätta jämförelser mellan kommuner med likartade förutsättningar.

Kommungruppsindelningen började gälla från den 1 januari 2011. Indel- ningen innehåller tio kommungrupper.

1. Storstäder (3 kommuner)

2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 3. Större städer (31kommuner)

4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 5. Pendlingskommuner (51 kommuner)

6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner)

(8)

8

Viktiga resultat

Kommunjämförelser

• Endast 11 procent av kommunerna och stadsdelarna har följt upp samtliga beslut om bostad med särskild service inom ett år. För daglig verksamhet är motsvarande andel 13 procent.

• 42 procent av kommunerna och stadsdelarna har uppgett att de haft personer som gått från daglig verksamhet till antingen skyddat arbete eller arbete på den öppna arbetsmarknaden under 2011. Endast 8 procent av kommunerna har dock skriftliga överenskommelser på ledningsnivå för hur LSS-handläggare ska samverka med arbetsförmedlingen i enskilda ärenden.

• Behovet av rutiner för intern samverkan är stor mellan LSS-området och övriga verksamheter inom socialtjänsten. Skriftliga rutiner för hur LSS- handläggare ska samverka med handläggare inom socialpsykiatrin finns i 62 procent av kommunerna. Nästan 60 procent har rutiner för samverkan med äldreomsorgen och 49 procent har rutiner för samverkan med hand- läggare av barnärenden inom individ- och familjeomsorgen.

• Drygt hälften av kommunerna och stadsdelarna uppger att de under de senaste två åren använt sammanställningar av synpunkter och klagomål för att utveckla LSS-verksamheten. 60 procent av kommunerna uppger att de genomfört undersökningar om enskildas uppfattning om LSS- verksamheten i samma syfte.

• Informationen om omsorgen för personer för med funktionsnedsättning på kommunernas hemsidor är relativt god. Det visade en genomgång som Socialstyrelsen gjorde 2011. Dock informerade endast 28 procent av kommunerna om rätten att överklaga ett beslut. I maj 2012 gjorde Social- styrelsen en ny granskning avseende informationen om denna rättighet.

En förbättring med nästan det dubbla kan noteras. Totalt har nu 55 procent av kommunerna information om rätten att överklaga på sina hemsidor. En annan brist som framkom i genomgången 2011 var att många kommuner inte har information i alternativa format på webben. Detta har inte åtgärdats i någon större utsträckning.

Enhetsjämförelser

• Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2002:9 anger att högst 5 personer bör bo på en gruppbostad enligt LSS. På 12 procent av gruppbostäderna bor det fler än 6 personer. Det är med något undantag kommunala grupp- bostäder som är för stora.

(9)

9 andel 54 procent.

• På 77 procent av alla bostäder med särskild service har alla med aktuell genomförandeplan också varit delaktiga i utformningen av sin plan. Inom daglig verksamhet är motsvarande andel 80 procent.

(10)

10

Statistikens innehåll

Presentation av enkätdata

Presentationen av jämförelserna sker i nedladdningsbara excelfiler. En för kommun- och stadsdelsjämförelserna, en för webbgranskningen samt en för enhetsjämförelserna. Bostäder med särskild service och dagliga verksamheter kan dessutom visas per län och kommun genom en sökfunktion. I samtliga filer finns beräknade andelar för riket och länen. I kommun- och stadsdelsfilen samt filen med webbgranskningen finns även medelvärden för storstäderna. I kommunfilen finns samtliga kommuner och stadsdelar redo- visade. De kommuner som inte svarat på enkäten finns namngivna i filen men eftersom information saknas på samtliga frågor så är svarscellerna tomma och vita. Internt bortfall på enstaka frågor illustreras också med tom vit cell. I enhetsfilen däremot finns endast de enheter med som lämnat uppgifter till öppna jämförelser. Bortfallsenheterna redovisas inte. För kommuner som i inventeringen meddelat att de inte har några bostäder med särskild service eller dagliga verksamheter framgår att namngivna enheter saknas i dessa kommuner.

Presentation av data från webbgranskning

Presentationen av detta material görs genom en nedladdningsbar excelfil. I filen finns även beräknade andelar för riket, länen, storstäderna samt olika kommungrupper. Data från 2011 års granskning finns med för att möjlig- göra vissa jämförelser.

Tillförlitlighet

Mätfel

I samband med datainsamlingen kan fel uppstå, dessa kallas mätfel. Det finns en rad olika källor till dessa fel. Det kan bland annat gälla mätinstru- mentet eller brister i insamlingsförfarandet. Mätfelet är avvikelsen mellan det rapporterade värdet och det ”sanna” värdet. Det finns flera möjliga fel- källor som kan orsaka mätfel, bland annat mätinstrumentets täckningsgrad liksom metoderna för datainsamling. Mätinstrumenten motsvaras i detta fall framförallt av de fyra olika enkäterna. Metoden för datainsamling har i detta sammanhang varit en elektronisk enkätundersökning. Uppgiftslämnarnas kommentarer är ett viktigt underlag för bedömningen av förekomsten av mätfel. Som framgått hade uppgiftslämnarna möjlighet att kommentera en-

(11)

11

rit densamma för både 2011 och 2012. Webbgranskningen genomfördes av tre personer och 2011 av en person 2012. Denna metodförändring kan ha påverkat resultatet, i vilken riktning är dock svårt att säga.

Bortfall

Kommun- och stadsdelsenkätens svarsbortfall är 7 av 321 dvs. ca 4 procent.

Borfallet för enkäterna till bostäder med särskild service samt dagliga verksamheter uppgår till 12 respektive 13 procent. Enkätbortfallet har betydelse för de värden som redovisas i aggregerad form, som exempelvis medelvär- den för län och riket. Ju större bortfall i länet eller riket desto svagare kvalitet i medelvärdet. Ytterligare en svaghet med datamaterialet för enheter är att ramen inte är känd, det vill säga vi vet inte det totala antalet enheter i landet inom bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Följaktli- gen vet vi inte heller något om bortfallet totalt sett.

Det interna bortfallet, det vill säga bortfall på enskilda frågor, är försum- bart för alla fyra enkäter.

Webbgranskningen har inget bortfall av kommuner eller stadsdelar.

Jämförbarhet

År 2012 är första gången vi presenterar öppna jämförelser inom LSS- området varför inga jämförelser kan göras över tid. Webbgranskningens resultat 2012 går dock att jämföra med webbgranskningen 2011 för de granskningsfrågor som ställts bägge år.

De skillnader mellan olika kommuner, stadsdelar och enheter som fram- kommer i excelfilerna behöver inte alltid avspegla faktiska förhållanden.

Skillnaderna kan bero på mätfel – till exempel kan frågor och anvisningar ha tolkats olika av de som besvarat enkäten. Aktuella jämförelser syftar i första hand till att kommuner, stadsdelar och enskilda verksamheter ska utveckla sitt arbete inom LSS-området. Resultaten av de öppna jämförelserna bör därför sättas in i ett lokalt sammanhang.

Kontakt

Staffan Söderberg, projektledare staffan.soderberg@socialstyrelsen.se 074-247 38 55

Kerstin Westergren, statistisk bearbetning kerstin.westergren@socialstyrelsen.se 075-247 34 17

(12)

(13)

1 Till kontaktperson i Sveriges kommuner 2011-11-21 Öppna jämförelser – stöd till personer med funktionsnedsättning

Alla ska få tillgång till en god vård och omsorg som är likvärdig över hela landet. Det är målet med öppna jämförelser. Öppna jämförelser är ett verktyg som gör det möjligt för

kommuner/stadsdelar och verksamheter att arbeta med uppföljning, analys och utveckling.

Öppna jämförelser är även viktiga för medborgare som vill ha information. Publicering av öppna jämförelser sker årligen.

Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser inom socialtjänstens olika områden. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Famna och Vårdföretagarna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag som sträcker sig till år 2014.

Om enkäten

Denna enkät syftar till att jämföra förutsättningar för god kvalitet inom området som regleras av lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Frågorna handlar bland annat om rutiner och arbetssätt inom LSS-området, uppföljningar av beslut inom bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet samt om LSS-handläggares kompetens. Enkäten avslutas med frågor om kommunens råd för funktionshinderfrågor.

Troligtvis behöver flera personer i kommunen hjälpa till att leverera uppgifter. Ibland kanske uppgifter behöver hämtas från en annan nämnd. Som kontaktperson ansvarar du för att samordna arbetet med att fylla i enkäten. De svar som matas in i webbenkäten sparas automatiskt och finns kvar nästa gång någon loggar in med samma inloggningsuppgifter.

Endast en person kan vara inloggad åt gången.

Socialstyrelsen har samrått med SKL i utformningen och genomförandet av enkäten.

Detta är en pappersversion av enkäten där du kan se alla frågor och instruktioner innan du besvarar webbenkäten. Webbenkäten innehåller automatiska hopp. Det är därför möjligt att du inte kommer att få samtliga frågor när du besvarar webbenkäten.

Ert svar är viktigt

Denna enkät skickas till samtliga landets kommuner. Det är frivilligt att besvara enkäten, men ert svar behövs för att resultatet ska bli användbart.

Uppgifter från landets kommuner och stadsdelar publiceras på Socialstyrelsens webbplats i juni 2012. Då publiceras också uppgifter utifrån verksamhetsenkäter som samlas in från boendeenheter inom insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS samt enheter inom insatsen daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS.

Enkätsvaren ska vara SCB tillhanda senast den 15 december 2011.

Tekniska frågor ställs till SCB:

Telefon: 019-17 60 65 E-post: uls@scb.se

Frågor om enkätens syfte och innehåll ställs till Socialstyrelsen:

Staffan Söderberg Telefon: 075-247 38 55

E-post: staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Cecilia Eek

Telefon: 075-247 36 26

E-post: cecilia.eek@socialstyrelsen.se

(14)

2

Hantering av kontaktuppgifter enligt personuppgiftslagen

Kontaktuppgifter till denna enkät sparas och hanteras hos Socialstyrelsen i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). Uppgifterna kommer att användas vid nästa års enkätundersökning.

Kontaktuppgifter

Ersätt felaktiga uppgifter med korrekta och fyll i de uppgifter som saknas.

Rutiner och arbetssätt inom LSS-området

Nedan kommer ett antal frågor om rutiner och arbetssätt i kommunens arbete med stöd och service enligt LSS.

Intern samverkan

1. Har kommunen skriftliga rutiner för hur LSS-handläggare ska samverka i enskilda ärenden med handläggare som arbetar med andra områden inom socialtjänsten?

Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare och som beslutats av chef eller motsvarande. Rutinerna ska beskriva ett bestämt

tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och hur ansvarsfördelningen ser ut. Med samverkan avses alla former av samordning och samarbete som gäller personer med LSS-insatser.

Finns ej behov, då

verksamheterna

Ja Nej är integrerade

a. Socialpsykiatri b. Äldreomsorg

c. Barn och unga inom Individ och familj (IFO)

Kommun:

Kontaktperson:

Befattning, kontaktperson:

Telefon, kontaktperson:

E-post, kontaktperson:

(15)

3 Extern samverkan

2. Har kommunen skriftliga överenskommelser på ledningsnivå om hur LSS- handläggare ska samverka i enskilda ärenden med handläggare på andra myndigheter?

Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå.

Överenskommelserna ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och hur ansvarsfördelningen ser ut.

Med samverkan avses alla former av samordning och samarbete som gäller personer med LSS-insatser.

Ja Nej

a. Arbetsförmedlingen b. Försäkringskassan

c. Landstingets barnhabilitering d. Landstingets vuxenhabilitering e. Landstingets barnpsykiatri f. Landstingets vuxenpsykiatri

Individuell plan enligt LSS

3. Har kommunen en skriftlig rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS?

Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare och som beslutats av chef eller motsvarande.

Ja Nej

4. Har kommunen en skriftlig rutin för hur erbjudande om individuell plan enligt LSS ska dokumenteras?

Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare och som beslutats av chef eller motsvarande.

Båda ja-alternativen kan markeras.

Ja, uppgiften ska registreras i kommunens verksamhetssystem Ja, uppgiften ska registreras i akt eller journal

Nej, det finns ingen skriftlig rutin för detta

(16)

4 Information i alternativa format

Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) rekommenderar att grundläggande informationsmaterial finns i alternativa format. För att information om stöd och service enligt LSS ska nå så många som möjligt kan olika format användas. Det kan till exempel gälla en person med nedsatt syn som behöver större stil för att kunna läsa, en person med läs- och skrivsvårigheter som föredrar att få texten inläst på cd-rom eller en person med

utvecklingsstörning som vill ha informationen på lättläst svenska.

Se vidare: http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage____1345.aspx

5. Har kommunen information om LSS (broschyrer och liknande) i följande alternativa format? Vi efterfrågar inte information på kommunens webbplats då detta har kartlagts i en separat undersökning.

Ja Nej

a. Lättläst svenska

b. Inläst version (till exempel på kassett, CD, mp3) c. Daisyformat

d. Inspelat på teckenspråk

e. Som textfil (t ex Word eller tillgänglig PDF)

Definitioner

Daisy (Digitalt Audiobaserat Informationssystem) är en digital teknik som strukturerar ljud, text och bild på ett sätt som gör det enklare att söka i och läsa texten.

PDF-filer kan vara tillgängliga för alla om de görs på rätt sätt med konsekvent användning av formatmallar. I en tillgänglig PDF-fil är det till exempel angivet vad som är rubriker, löpande text och bilder. En synskadad eller blind person kan ibland föredra att få ett dokument elektroniskt för att med egna hjälpmedel kunna läsa det på datorn. En så kallad tillgänglig PDF-fil eller en word-fil kan ofta ersätta en talkassett eller ett dokument på punktskrift.

(17)

5 Utveckling av stöd och service enligt LSS

6a. Har kommunen under de senaste 24 månaderna gjort sammanställningar av synpunkter och klagomål avseende LSS-verksamheten i kommunen?

Här avses sammanställningar som gjorts från den 21 november 2009 och framåt.

Med LSS-verksamhet menas både myndighetsutövning och innehållet i olika insatser som ges enligt LSS. Om någon annan har gjort en sammanställning på uppdrag av kommunen ska denna räknas.

Ja Nej

6b. Har kommunen använt dessa sammanställningar för att utveckla LSS- verksamheten i kommunen?

Ja Nej

7a. Har kommunen under de senaste 24 månaderna gjort brukarundersökningar om enskildas uppfattning om LSS-verksamheten i kommunen?

Här avses brukarundersökningar som gjorts från den 21 november 2009 och framåt.

Med brukarundersökningar avses enkäter, intervjuer, fokusgrupper och brukarrevisioner som syftar till att fånga de enskildas uppfattning om verksamheten. Däremot avses inte klagomålshantering, uppföljningar av individuella planer eller genomförandeplaner. Med LSS-verksamhet menas både myndighetsutövning och innehållet i olika insatser som ges enligt LSS.

Om någon annan har gjort en brukarundersökning på uppdrag av kommunen ska denna räknas.

Ja Nej

7b. Har kommunen använt dessa sammanställningar för att utveckla LSS- verksamheten i kommunen?

Ja Nej

(18)

6

Frågor om bostad med särskild service och daglig verksamhet

Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS och daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS är två omfattande insatser som har stor betydelse för många personers livsvillkor.

Separata enkäter går därför ut till verksamheter inom dessa områden. Vi vill även ställa några frågor om kommunens arbete med dessa insatser. Mätdatum för frågorna i detta avsnitt är den 1 oktober vilket också är mätdatum för den officiella statistiken.

Kommunens uppföljningar av beslut

8a. Ange antal personer med beslut om bostad med särskild service för vuxna som verkställdes före den 1 oktober 2010 och som fortfarande var verkställt den 1 oktober 2011.

Räkna personer med gruppbostad eller servicebostad enligt 9 § 9 LSS. Räkna inte personer med beslut om särskilt anpassad bostad.

Om svaret på någon uppgift är noll, skriv 0 Antal:………….

8b. Av personerna i fråga 8a, ange antal som har fått sitt beslut uppföljt av en handläggare under perioden 1 oktober 2010 till och med den 1 oktober 2011.

Med uppföljning avses att en handläggare följt upp om den enskildes beviljade insats är adekvat i förhållande till dennes behov.

Gjord uppföljning ska vara noterad i journalen/personakten.

Om svaret på någon uppgift är noll, skriv 0 Antal: ………

8c. Hur har uppgiften om antal personer i fråga 8b tagits fram?

Fler alternativ kan markeras.

Från verksamhetssystem eller liknande Från journaler, akter eller liknande Uppgiften är en uppskattning

9a. Ange antal personer med beslut om daglig verksamhet enligt 9 § 10 som verkställdes före den 1 oktober 2010 och som fortfarande var verkställt den 1 oktober 2011

Om svaret på någon uppgift är noll, skriv 0

Antal:………

(19)

7

9c. Hur har uppgiften om antal personer i fråga 9b tagits fram?

Fler alternativ kan markeras.

10. Finns det personer i kommunen som gått från daglig verksamhet till arbete under perioden 1 oktober 2010 till och med 1 oktober 2011?

Frågan avser arbete på den öppna arbetsmarknaden, lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller annat skyddat arbete. Frågan avser inte studier.

Ja, ange antal personer:……….

Nej

11. Ger kommunen habiliteringsersättning till personer som deltar i daglig verksamhet?

Ja Nej

(20)

8

LSS-handläggarnas kompetens

12. I tabellen nedan ska uppgifter fyllas i om arbetstid, socionomexamen och kompetensutvecklingsplan för varje LSS-handläggare i kommunen.

LSS-handläggare – En anställd person som handlägger, planerar och följer upp insatser enligt 9 § LSS. I tabellen ska du utgå från de LSS-handläggare som var anställda den 1 oktober år 2011. Det spelar ingen roll om handläggaren faktiskt arbetade det aktuella datumet. Handläggare som var tjänstlediga eller sjukskrivna under hela oktober ska inte räknas. Eventuell vikarie ska då räknas istället.

Arbetstid en normalvecka – Ange överenskommen arbetstid. Med normalvecka menas en vecka då inget ovanligt inträffar. För handläggare som enbart arbetar med LSS, skriv samma antal timmar i båda kolumnerna. För handläggare som även arbetar med Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller annat, ange antal timmar av

överenskommen arbetstid som avser LSS.

Socionomexamen eller motsvarande – Med motsvarande avses högskole-

utbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet enligt tidigare studieordning.

Aktuell kompetensutvecklingsplan – Med kompetensutvecklingsplan avses en skriftlig och individuell överenskommelse med arbetstagaren om

kompetensutvecklingsinsatser. En kompetensutvecklingsplan ses som aktuell om den utformades under perioden 1 oktober 2010 – 21 november 2011.

Hand- läggare

Arbetstid en normalvecka, antal timmar

Har socionomexamen eller motsvarande (se definition ovan)

Har varit anställd som LSS-

handläggare i kommunen minst ett år

Har en aktuell kompetensutvecklingsplan Totalt

antal timmar

Varav antal timmar med LSS

1 Ja Nej Ja Nej Ja Nej

(21)

9

Råd för funktionshinderfrågor

Nu går vi över till frågor som inte avgränsas till LSS utan mer generellt handlar om hur kommunen samverkar med olika organisationer som företräder personer med

funktionsnedsättning. Frågorna nedan rör kommunens råd för funktionshinderfrågor (även kallat kommunalt handikappråd). Beroende på var i kommunens organisation detta råd är placerat kan du behöva kontakta en annan nämnd för att kunna besvara frågorna.

13a. Har kommunen ett råd för funktionshinderfrågor (kommunalt handikappråd) med representanter från olika organisationer som företräder människor med

funktionsnedsättningar?

Ja Nej

13b. Hade deltagarna i rådet för funktionshinderfrågor (kommunala handikapprådet) möjlighet att komma med synpunkter på kommunens verksamhetsplan för 2011?

Ja, före beslut Ja, efter beslut Nej

Här kan du kommentera enkäten. Finns det frågor som är svåra att besvara? Skriv gärna ner synpunkter och förbättringsförslag.

Tack för att du besvarar enkäten!

(22)

(23)

1 Till kontaktperson i stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm 2011-11-21 Öppna jämförelser – stöd till personer med funktionsnedsättning

Alla ska få tillgång till en god vård och omsorg som är likvärdig över hela landet. Det är målet med öppna jämförelser. Öppna jämförelser är ett verktyg som gör det möjligt för kommuner och verksamheter att arbeta med uppföljning, analys och utveckling. Öppna jämförelser är även viktiga för medborgare som vill ha information. Publicering av öppna jämförelser sker årligen.

Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser inom socialtjänstens olika områden. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Famna och Vårdföretagarna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag som sträcker sig till år 2014.

Om enkäten

Denna enkät syftar till att jämföra förutsättningar för god kvalitet inom området som regleras av lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Frågorna handlar bland annat om rutiner och arbetssätt inom LSS-området, uppföljningar av beslut inom bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet samt om LSS-handläggares kompetens. Enkäten avslutas med frågor om stadsdelens råd för funktionshinderfrågor.

Troligtvis behöver flera personer i stadsdelen hjälpa till att leverera uppgifter. Ibland kanske uppgifter behöver hämtas från en annan nämnd eller från stadens centrala förvaltning. Som kontaktperson ansvarar du för att samordna arbetet med att fylla i enkäten. De svar som matas in i webbenkäten sparas automatiskt och finns kvar nästa gång någon loggar in med samma inloggningsuppgifter. Endast en person kan vara inloggad åt gången.

Socialstyrelsen har samrått med SKL i utformningen och genomförandet av enkäten.

Detta är en pappersversion av enkäten där du kan se alla frågor och instruktioner innan du besvarar webbenkäten. Webbenkäten innehåller automatiska hopp. Det är därför möjligt att du inte kommer att få samtliga frågor när du besvarar webbenkäten.

Denna enkät skickas till samtliga stadsdelar i Göteborg, Malmö och Stockholm. Motsvarande enkät skickas till samtliga landets kommuner. Det är frivilligt att besvara enkäten, men ert svar behövs för att resultatet ska bli användbart.

Uppgifter från landets kommuner och stadsdelar publiceras på Socialstyrelsens webbplats i juni 2012. Då publiceras också uppgifter utifrån verksamhetsenkäter som samlas in från boendeenheter inom insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS samt enheter inom insatsen daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS.

Telefon: 019-17 60 65 E-post: uls@scb.se

Frågor om enkätens syfte och innehåll ställs till Socialstyrelsen:

Cecilia Eek

Telefon: 075-247 36 26

E-post: cecilia.eek@socialstyrelsen.se

(24)

2

Staffan Söderberg Telefon: 075-247 38 55

E-post: staffan.soderberg@socialstyrelsen.se

Hantering av kontaktuppgifter enligt personuppgiftslagen

Kontaktuppgifter till denna enkät sparas och hanteras hos Socialstyrelsen i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). Uppgifterna kommer att användas vid nästa års enkätundersökning.

Kontaktuppgifter

Rutiner och arbetssätt inom LSS-området

Nedan kommer ett antal frågor om rutiner och arbetssätt i stadsdelens arbete med stöd och service enligt LSS.

Intern samverkan

1. Har stadsdelen skriftliga rutiner för hur LSS-handläggare ska samverka i enskilda ärenden med handläggare som arbetar med andra områden inom socialtjänsten?

Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare och som beslutats av chef eller motsvarande. Rutinerna ska beskriva ett bestämt

tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och hur ansvarsfördelningen ser ut. Med samverkan avses alla former av samordning och samarbete som gäller personer med LSS-insatser.

Finns ej behov, då

verksamheterna

Ja Nej är integrerade

a. Socialpsykiatri b. Äldreomsorg

c. Barn och unga inom Individ och familj (IFO)

Kommun/stad:

Stadsdel:

Kontaktperson:

Befattning, kontaktperson:

Telefon, kontaktperson:

E-post, kontaktperson:

(25)

3 Extern samverkan

2. Har stadsdelen (eller staden) skriftliga överenskommelser på ledningsnivå om hur LSS-handläggare ska samverka i enskilda ärenden med handläggare på andra myndigheter?

Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå.

Överenskommelserna ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och hur ansvarsfördelningen ser ut.

Med samverkan avses alla former av samordning och samarbete som gäller personer med LSS-insatser.

Ja Nej

a. Arbetsförmedlingen b. Försäkringskassan

c. Landstingets barnhabilitering d. Landstingets vuxenhabilitering e. Landstingets barnpsykiatri f. Landstingets vuxenpsykiatri

Individuell plan enligt LSS

3. Har stadsdelen en skriftlig rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS?

Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare i stadsdelen och som beslutats av chef eller motsvarande.

Ja Nej

4. Har stadsdelen en skriftlig rutin för hur erbjudanden om individuell plan enligt LSS ska dokumenteras?

Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare i stadsdelen och som beslutats av chef eller motsvarande.

Båda ja-alternativen kan markeras

Ja, uppgiften ska registreras i verksamhetssystemet Ja, uppgiften ska registreras i akt eller journal Nej, det finns ingen skriftlig rutin för detta

(26)

4 Information i alternativa format

Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) rekommenderar att myndigheters grundläggande informationsmaterial finns i alternativa format. För att information om stöd och service enligt LSS ska nå så många som möjligt kan olika format användas. Det kan till exempel gälla en person med nedsatt syn som behöver större stil för att kunna läsa, en person med läs- och skrivsvårigheter som föredrar att få texten inläst på cd-rom eller en person med utvecklingsstörning som vill ha informationen på lättläst svenska.

Se vidare: http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage____1345.aspx

5. Har stadsdelen information om LSS (broschyrer och liknande) i följande alternativa format? Vi efterfrågar inte information på webbplatsen då detta har kartlagts i en separat undersökning.

Ja Nej

a. Lättläst svenska

b. Inläst version (till exempel på kassett, CD, mp3) c. Daisyformat

d. Inspelat på teckenspråk

e. Som textfil (t ex Word eller tillgänglig PDF)

Definitioner

Daisy (Digitalt Audiobaserat Informationssystem) är en digital teknik som strukturerar ljud, text och bild på ett sätt som gör det enklare att söka i och läsa texten.

PDF-filer kan vara tillgängliga för alla om de görs på rätt sätt med konsekvent användning av formatmallar. I en tillgänglig PDF-fil är det till exempel angivet vad som är rubriker, löpande text och bilder. En synskadad eller blind person kan ibland föredra att få ett dokument elektroniskt för att med egna hjälpmedel kunna läsa det på datorn. En så kallad tillgänglig PDF-fil eller en word-fil kan ofta ersätta en talkassett eller ett dokument på punktskrift.

Utveckling av stöd och service enligt LSS

6a. Har stadsdelen (eller staden) under de senaste 24 månaderna gjort

sammanställningar av synpunkter och klagomål avseende LSS-verksamheten i stadsdelen?

Här avses sammanställningar som gjorts från den 21 november 2009 och framåt. Med LSS-verksamhet menas både myndighetsutövning och innehållet i olika insatser som ges enligt LSS. Om någon annan har gjort en sammanställning på uppdrag av stadsdelen/staden ska denna räknas.

Ja Nej

(27)

5

6b. Har stadsdelen använt dessa sammanställningar för att utveckla LSS- verksamheten i stadsdelen?

Ja Nej

7a. Har stadsdelen (eller staden) under de senaste 24 månaderna gjort brukarundersökningar om enskildas uppfattning om LSS-verksamheten i stadsdelen?

Här avses brukarundersökningar som gjorts från den 21 november 2009 och framåt.

Med brukarundersökningar avses enkäter, intervjuer, fokusgrupper och

brukarrevisioner som syftar till att fånga de enskildas uppfattning om verksamheten.

Däremot avses inte klagomålshantering, uppföljningar av individuella planer eller genomförandeplaner.

Med LSS-verksamhet menas både myndighetsutövning och innehållet i olika insatser som ges enligt LSS.

Om någon annan har gjort en brukarundersökning på uppdrag av stadsdelen/staden ska denna räknas.

Ja Nej

7b. Har stadsdelen använt dessa sammanställningar för att utveckla LSS- verksamheten i stadsdelen?

Ja Nej

(28)

6

Frågor om bostad med särskild service och daglig verksamhet

Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS och daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS är två omfattande insatser som har betydelse för många personers livsvillkor. Separata enkäter går därför ut till verksamheter inom dessa områden. Vi vill även ställa några frågor om stadsdelens arbete med dessa insatser. Mätdatum för frågorna i detta avsnitt är den 1 oktober vilket också är mätdatum för den officiella statistiken.

Stadsdelens uppföljningar av beslut

8a. Ange antal personer med beslut om bostad med särskild service för vuxna som verkställdes före den 1 oktober 2010 och som fortfarande var verkställt den 1 oktober 2011.

Räkna personer med gruppbostad eller servicebostad enligt 9 § 9 LSS. Räkna inte personer med beslut om särskilt anpassad bostad.

Om svaret på någon uppgift är noll, skriv 0 Antal:………….

8c. Hur har uppgiften i fråga 8b tagits fram?

Fler alternativ kan anges.

9a. Ange antal personer med beslut om daglig verksamhet som verkställdes före den 1 oktober 2010 och som fortfarande var verkställt den 1 oktober 2011.

Räkna personer med beslut om daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS Om svaret på någon uppgift är noll, skriv 0

Antal:………

(29)

7

9c. Hur har uppgiften i fråga 9b tagits fram?

Fler alternativ kan anges.

10. Finns det personer i stadsdelen som gått från daglig verksamhet till arbete under perioden 1 oktober 2010 till och med 1 oktober 2011?

Frågan avser arbete på den öppna arbetsmarknaden, lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller annat skyddat arbete. Frågan avser inte studier.

Ja, ange antal personer:……….

Nej

11. Ger stadsdelen (eller staden) habiliteringsersättning till personer som deltar i daglig verksamhet?

Ja Nej

(30)

8

LSS-handläggarnas kompetens

12. I tabellen nedan ska uppgifter fyllas i om arbetstid, socionomexamen och kompetensutvecklingsplan för varje LSS-handläggare i stadsdelen.

LSS-handläggare – En anställd person som handlägger, planerar och följer upp insatser enligt 9 § LSS. I tabellen ska du utgå från de LSS-handläggare som var

anställda den 1 oktober år 2011. Det spelar ingen roll om handläggaren faktiskt arbetade det aktuella datumet. Handläggare som var tjänstlediga eller sjukskrivna under hela oktober ska inte räknas. Eventuell vikarie ska då räknas istället.

Arbetstid en normalvecka – Ange överenskommen arbetstid. Med normalvecka menas en vecka då inget ovanligt inträffar. För handläggare som enbart arbetar med LSS, skriv samma antal timmar i båda kolumnerna. För handläggare som även arbetar med Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller annat, ange antal timmar av överenskommen arbetstid som avser LSS.

Socionomexamen eller motsvarande – Med motsvarande avses högskole-

utbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet enligt tidigare studieordning.

Aktuell kompetensutvecklingsplan – Med kompetensutvecklingsplan avses en skriftlig och individuell överenskommelse med arbetsgivaren om kompetensutvecklingsinsatser.

En kompetensutvecklingsplan ses som aktuell om den utformades under perioden 1 oktober 2010 – 20 november 2011.

Hand- läggare

Arbetstid en normalvecka, antal timmar

Har socionomexamen eller motsvarande (se definition ovan)

Har varit anställd som LSS-

handläggare i stadsdelen minst ett år

Har en aktuell kompetensutvecklingsplan Totalt

antal timmar

Varav antal timmar med LSS

(31)

9

Råd för funktionshinderfrågor

Nu går vi över till frågor som inte avgränsas till LSS utan mer generellt handlar om hur stadsdelen (eller staden) samverkar med olika organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning. Frågorna nedan rör stadsdelens råd för funktionshinderfrågor (även kallat handikappråd). Beroende på var i stadens organisation detta råd är placerat kan du behöva kontakta en annan nämnd för att kunna besvara frågorna.

13a. Har stadsdelen ett råd för funktionshinderfrågor (handikappråd) med representanter från olika organisationer som företräder människor med funktionsnedsättningar?

Ja Nej

13b. Hade deltagarna i rådet för funktionshinderfrågor (handikapprådet) möjlighet att komma med synpunkter på stadsdelens verksamhetsplan för 2011?

14a. Har staden centralt ett råd för funktionshinderfrågor (handikappråd) med representanter från olika organisationer som företräder människor med funktionsnedsättningar?

Denna fråga kommer endast upp i webbenkäten om fråga 13a besvarats med ett nej.

Ja Nej

14b. Hade deltagarna i rådet för funktionshinderfrågor (handikapprådet) möjlighet att komma med synpunkter på stadens verksamhetsplan för 2011?

Här kan du kommentera enkäten. Finns det frågor som är svåra att besvara? Skriv gärna ner synpunkter och förbättringsförslag.

Tack för att besvarar enkäten!

(32)

(33)

1 Enkät till enhet för bostad med särskild service för vuxna 2011-11-21 Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning

Alla ska få tillgång till en god vård och omsorg som är likvärdig över hela landet. Det är målet med öppna jämförelser. Öppna jämförelser är ett verktyg som gör det möjligt för kommuner och verksamheter att arbeta med uppföljning, analys och utveckling av den egna

verksamheten. Öppna jämförelser är även viktiga för medborgare som vill ha information om olika enheter. Publicering av öppna jämförelser sker årligen.

Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser inom socialtjänstens olika områden. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Famna och Vårdföretagarna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag.

Om enkäten

Denna enkät syftar till att jämföra förutsättningar för god kvalitet inom insatsen bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387)om stöd och service till vissa

funktionshindrade, LSS. Frågorna handlar bland annat om självbestämmande och integritet, boendemiljö, personal samt tillgänglighet.

De svar som matas in i webbenkäten sparas automatiskt och finns kvar nästa gång någon loggar in med samma inloggningsuppgifter. Endast en person kan vara inloggad åt gången.

Socialstyrelsen har samrått med SKL inför utformningen och genomförandet av enkäten.

Detta är en pappersversion av enkäten där du kan se alla frågor och instruktioner innan du besvarar webbenkäten.

Denna enkät har skickats till enheter inom bostad med särskild service för vuxna i hela Sverige. Till bostad med särskild service räknas gruppbostad och servicebostad. Insatsen

”annan särskild anpassad bostad” ingår inte. Det är frivilligt att besvara enkäten, men ert svar behövs för att resultatet ska bli användbart.

Uppgifterna om landets enheter inom bostad med särskild service publiceras på

Socialstyrelsens webbplats i juni 2012. Då publiceras även uppgifter från landets enheter inom daglig verksamhet samt uppgifter från kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm.

Telefon: 019-17 60 65 E-post: uls@scb.se

Frågor om enkätens syfte och innehåll ställs till:

Cecilia Eek

Telefon: 075-247 36 26

E-post: enheterfunk@socialstyrelsen.se Staffan Söderberg

Telefon: 075-247 38 55

E-post: enheterfunk@socialstyrelsen.se

(34)

2

Enhetens kontaktuppgifter

Enhetsnamnet och kontaktuppgifter som uppges i denna enkät har lämnats av en representant för kommunen eller stadsdelen alternativt hämtats ur Socialstyrelsens verksamhetsregister eller via webben.

Kontaktuppgifter till denna enkät sparas och hanteras hos Socialstyrelsen i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). Uppgifterna kommer att användas vid nästa års enkätundersökning.

K

ontaktuppgifter

Enhetsnamnet kommer att användas till publiceringen av resultaten på Socialstyrelsens webbplats. Undvik snedstreck, bindestreck, punkter och parentes i enhetsnamnet.

Bakgrundsfrågor

1. Drivs enheten i kommunal eller enskild regi?

Med kommunal regi avses verksamhet som är anmälningspliktig (inklusive intraprenad).

Med enskild regi avses verksamhet som är tillståndspliktig (d.v.s. bolag, förening, stiftelse enskild person, samfällighet).

Kommunal regi Enskild regi

2. Är enheten en gruppbostad eller en servicebostad?

Gruppbostad Servicebostad

Enhetens namn:

Kommun:

Stadsdel: (gäller Göteborg, Malmö och Stockholm) Uppgiftslämnare:

Befattning, uppgiftslämnare:

E-postadress, uppgiftslämnare:

Telefon, uppgiftslämnare:

E- postadress till huvudman om verksamheten bedrivs i enskild regi:

(35)

3

3. Vilka av LSS målgrupper har sitt boende på enheten?

Utgå från de personer som fanns på enheten den 21 november 2011.

Flera alternativ kan markeras.

Personkrets 1

Personer med utvecklingsstörning Personer med autism

Personer med autismliknande tillstånd (t ex Aspergers syndrom)

Personkrets 2

Personer med förvärvad hjärnskada

Personkrets 3

Personer med psykisk funktionsnedsättning Personer med fysisk funktionsnedsättning

4. Ange antal personer som bor på enheten.

Här avses personer med verkställt beslut enligt 9 § 9 LSS som bodde på enheten den 21 november 2011.

Antal:

Självbestämmande och integritet

5a. Ange antal personer på enheten som har en aktuell genomförandeplan.

En genomförandeplan anses aktuell om den har utformats eller följts upp under de senaste 6 månaderna, det vill säga från den 21 maj 2011 fram till dagens datum.

Frågan avser personer med beslut om bostad med särskilt service enligt 9 § 9 LSS som bodde på enheten den 21 november 2011.

Om svaret är noll, skriv 0 Antal:

5b. Av personerna i fråga 5a, ange antal som har varit delaktiga i utformningen av sin genomförandeplan.

Här avses att personen själv och/eller dennes legala företrädare (god man eller förvaltare) aktivt medverkat i utformningen av genomförandeplanen.

Om svaret är noll, skriv 0 Antal:

(36)

4

6. Ordnar ni regelbundna möten (”boråd”) där de boende är med och bestämmer i gemensamma frågor på enheten?

Ja Nej

7. Ange antal personer på enheten som har en särskild stödperson/kontaktperson bland personalen?

Här avses en anställd med särskilt ansvar för exempelvis planering, inköp samt att upprätthålla den enskildes kontakter. Frågan avser inte LSS-insatsen kontaktperson.

Antal:

Boendemiljö

8. Ange antal personer på enheten som har tillgång till privat badrum och privat kök?

Här avses utrymmen som inte delas med annan person än maka/make/sambo/annan anhörig. Med badrum avses wc samt bad/dusch. Med kök avses även kokutrymme. Lös kokplatta ska inte räknas.

Utgå från de förhållanden som gällde den 21 november 2011.

Antal:

9. Har de boende tillgång till gemensamt kök och gemensamt vardagsrum dygnet runt?

Ja, de boende har tillgång till gemensamt kök dygnet runt

Ja, de boende har tillgång till gemensamt vardagsrum dygnet runt

Nej, de boende har varken tillgång till gemensamt kök eller gemensamt vardagsrum dygnet runt

Personal

10a. Ange antal månadsavlönad personal på enheten.

Räkna den personal som arbetar direkt med de boende. Räkna inte personal som varit tjänstlediga eller sjukskrivna ett år eller mer.

Räkna både tillsvidareanställda och visstidsanställda (t ex vikarier).

Timavlönad personal ska inte räknas.

Utgå från förhållanden som gällde den 21 november 2011.

Antal: