INOM
EXAMENSARBETE BYGGTEKNIK OCH DESIGN, GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2020,
Användning av digitala verktyg i arbetsmiljö
En studie i hur byggbranschen arbetar med digitala verktyg för att säkra arbetsmiljön i dagsläget
NAWEL GAOUAR JENNY ZHI QIN
KTH
SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
The use of digital tools in work environment
A study in how the construction industry works with digital tools to secure the working environment in the current situation
Författare: Nawel Gaouar Jenny Zhi Qin Uppdragsgivare: AFRY
Handledare: Catarina Eklöf, AFRY Niklas Bjurenborg, AFRY Per Fröcklin, KTH ABE Examinator: Annika Gram, KTH ABE Examensarbete: Byggteknik och design Grundnivå 15 hp
Stockholm, Sverige 2020
Utbildningsenhet: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, KTH
Serienummer: TRITA-ABE-MBT-20142
Sammanfattning
Digitala verktyg har bidragit till att utveckla och förändra byggbranschen de senaste åren.
Idag används i vissa byggföretag digitala verktyg vid planering av större projekt för att planera arbetsmiljöarbetet bättre och minimera de problematiska riskerna. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för hur arbetsmiljön och riskidentifiering förstärks när företaget tillämpar moderna verktyg vid produktion. Arbetet är avgränsat till endast beställare/konsult och entreprenörsföretag med användning av digitala verktyg.
Denna rapport är baserad på tre delar som består av en litteraturstudie, en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer utförda med sex aktörer från olika byggföretag. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att reda ut teoretiska begrepp som är relaterade till arbetsmiljö och digitala verktyg. Intervjumetoden gav djupare information om hur arbetsmiljö och digitala verktyg kombineras i olika verksamheter och problematiken som aktörer upplever i verkligheten.
Resultaten har framför allt påvisat att det finns stor nytta att implementera digitala verktyg i riskhanteringsprocess och göra arbetsberedning i modellen, detta leder vidare till att enklare identifiera riskfyllda moment i tidigare skede samt säkra arbetsmiljön ute på bygget.
Modellernas användningsområden är stora, de kan bland annat användas till visualiseringar, kollisionskontroller och riskanalyser etc. Genom att använda BIM och Buildsafe som metod och kommunikationsverktyg under arbetet med arbetsmiljö uppmuntras andra aktörer såsom exempelvis projektörer, entreprenörer och säkerhetsspecialister att involvera riskbedömningen. Genom att använda VDC som arbetssätt kan även projektörerna simulera hur en byggnad konstrueras och upptäcka eventuella riskmoment i förtid. Ju bättre planering desto bättre arbetsmiljö.
Framtiden för tillämpningen av digitala verktyg i arbetsmiljöarbetet ser ljus ut och idag råder det inga tvivel om att arbetsmiljön kan förbättras med hjälp av digitala verktyg. Studien uppvisar även att det idag inte är lagkrav på användningen av digitala verktyg, därav bör arbetsmiljöverket och beställarna kravställa hur dessa skall användas flitigare. Detta kan på så vis effektivisera byggprocessen samt riskidentifieringen ytterligare i framtiden.
Nyckelord: BIM (Building information modeling), VDC, Arbetsmiljö, Effektivisering, Implementering, Digitalisering
Abstract
Digital tools have contributed to developing and changing the construction industry in recent years. Today, some construction companies use digital tools when planning in larger projects to plan work environment's work better and minimize the problematic risks. The purpose of the study is to gain an understanding of how the work environment and risk identification are strengthened when the company applies modern tools in production. The work is limited to only clients / consultants and construction companies using digital tools.
This report is based on three parts consisting of a literature study, a questionnaire survey and qualitative interviews conducted with six actors from different construction companies.
Initially, a literature study was conducted to unravel theoretical concepts related to the work environment and digital tools. The interview method provided deeper information about how the work environment and digital tools are combined in different activities and the problems that actors experience in reality.
Above all, the results have shown the great benefit of implementing digital tools in the risk management process and making the work preparation in the model, this leads to correctly identifying risky elements in the earlier stage and ensuring the working environment on the construction site. The models' areas of use are large, they can be used for visualizations, collision checks and risk analyzes, etc. By using, for example, BIM and Buildsafe as methods and communication tools during the work environment encourages other partners such as designers, contractors and safety specialists to involve risk assessment. By using VDC working methods, the designers can also simulate how a building is constructed and detect any risk factors in advance. The better the planning, the better the working environment.
The future for the application of digital tools in the work environment looks bright. And today there is no doubt that the work environment can be improved with the help of digital tools. The study also shows that much depends on the Swedish Work Environment Authority and the customers requiring how digital tools are to be used more frequently, thus streamlining the construction process and further identifying risk in the future.
Keywords: BIM (Building Modeling), VDC, Work Environment, Efficiency, Implementation, Digitization
Ordlista
3D Tredimensionell
AFS Arbetsmiljöföreskrifter, allmänna råd och föreskrifter som preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön
AMF Arbetsmiljöförordningen, regeringen som utfärdar och anger hur arbetsmiljölagen ska omsättas i praktiken
AML Arbetsmiljölagen, regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet
AMP Arbetsmiljöplan
APD-plan Arbetsplatsdispositionsplan
Arbetsberedning
Ett arbetssätt för att planera riskfyllt arbete. Arbetet planeras i förväg för att
tidigt kunna upptäcka risker och fel för att sedan kunna förebygga dessa vid själva utförandet
BAS-P Byggarbetsmiljösamordnare för planering av ett byggnads- och anläggningsprojekt
BAS-U Byggarbetsmiljösamordnare för utförande av ett byggnads- och anläggningsprojekt
BIM Byggnadsinformationsmodellering eller på engelska Building Information Modeling
Digitala verktyg Olika tekniska verktyg som används som hjälpmedel
KMA Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö
ICE Integrated Concurrent Engineering
VDC Virtual Design and Construction
Förord
Efter tre långa, spännande och lärorika år på̊ Kungliga tekniska högskolan är det nu dags att ta steget ut i arbetslivet. Som byggingenjörer ser vi nu fram emot att möta alla utmaningar som väntar.
Vi vill först och främst tacka vårt lärosäte Kungliga tekniska högskolan tillsammans med våra lärare Eva Knutsson, Anneli Lidholm, vår examinator Annika Gram och vår handledare Per Fröcklin. Dessa har stöttat oss med vägledning genom processen av att skriva ett examensarbete.
Vi vill också tacka företaget AFRY som gett oss detta tillfälle att göra detta projekt inom ämnet digitala verktyg och arbetsmiljö. Dessutom att de har gjort det möjligt för oss att genomföra undersökningen som ligger till grund för denna vetenskapliga rapport. Vi tackar våra två handledare Catarina Eklöf och Niklas Bjurenborg för alla möten, diskussioner, rättningar och framför allt all support vi har fått av er.
Dessutom tackar vi alla personer som deltagit i våra intervjuer och vår enkätundersökning.
Till sist vill vi tacka våra familjer och våra hjälpsamma vänner och studenter som stöttat oss under denna period.
Tack!
Stockholm, maj 2020 Nawel Gaouar & Jenny Zhi Qin
Innehållsförteckning
1. Inledning 9
1.1 Bakgrund 9
1.2 Syfte 9
1.3 Frågeställningar 9
1.4 Mål 10
1.5 Avgränsningar 10
1.6 Förväntat resultat 10
2. Metod 11
2.1 Litteraturstudier 11
2.2 Intervjuundersökning 12
2.3 Enkätundersökning 13
3. Litteraturstudie 14
3.1 Digitala verktyg 14
3.1.1 Implementering av digitala verktyg för aktörer 14
3.1.2 VDC 15
3.1.3 Buildsafe 16
3.1.4 BIM 17
3.2 Arbetsmiljö 18
3.2.1 Arbetsmiljöverket 18
3.2.2 Aktörernas ansvar 19
3.2.2.1 BAS-P och BAS-U 20
3.2.3 Vid utförande av bygg- och anläggningsarbete 20
3.2.3.1 Arbetsberedning 21
3.2.3.2 APD-plan 22
3.3 Arbetsmiljö med digitala verktyg 22
3.3.1 VDC 22
3.3.2 ICE 23
3.3.3 Buildsafe 23
3.3.4 BIM 24
3.3.4.1 APD-plan med BIM 24
3.4 Risk och Riskhantering 26
3.4.1 Riskhantering med digitala verktyg 27
4. Resultat 28
4.2 Enkätundersökning 31
4.2.1 Flervalsfrågor 31
4.2.2 Öppna frågor 33
5. Diskussion 37
5.1 Arbetsmiljöarbete med användning av digitala verktyg idag 37
5.2 Riskhantering med digitala arbetssätt 38
6. Slutsats 40
7. Fortsatta studier 41
8. Referenslista 42
9. Bilagor I
Bilaga 1-Intervjutillfällen II
Bilaga 2 - Intervju med Emil Augustsson VDC-ansvarig Veidekke III
Bilaga 3 - Intervju med Lars Retzer Chef Branschutveckling Byggföretagen VIII
Bilaga 4 - Intervju med Alexander Hallberg Projekteringsledare Waade XI
Bilaga 5 - Intervju med Peter Simonsson Brospecialist Trafikverket XIII
Bilaga 6 - Intervju med Karl Liberg VDC- Specialist NCC XVI
Bilaga 7 - Intervju Niklas Bjurenborg Arbetsmiljösamordnare AFRY XXI
Bilaga 8 - Enkätformulär utan svar XXIII
Bilaga 9 - Enkät Sammanfattning XXXI
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Under perioden 2013–2017 har cirka 21 500 arbetsskador blivit anmälda inom byggverksamhet, antalet anmälningar är i princip helt oförändrade år 2017 jämfört med 2013 (Arbetsmiljöverket, 2018). Under året 2019 har cirka 46 dödsolyckor inträffat varav 10 avser svenska byggarbetsplatser (Arbetsmiljöverket arbetsskadestatistik, 2020).
Byggbranschen drabbas allra mest av arbetsolyckor och majoriteten är unga män. Maskiner, verktyg, hanteringsskador och materialfel är de vanligaste olyckorna. De flesta påstår att olyckorna sker på grund av dålig kunskap, erfarenhet och kommunikation på arbetsplatserna i kombination med att arbetstagare inte följer de instruktioner och regler som finns (Shamoun & Antonsson, 2019).
Det talas allt mer om ett hållbart arbetsliv men att skapa ett arbetsliv där alla trivs är en utmaning. Alla arbetsgivare är enligt lag skyldiga att utfärda arbetsmiljöarbete och att bedriva arbetsmiljöarbete är ett sätt att skapa ett hållbart arbetsliv. Arbetsmiljö och säkerhet är något de flesta byggföretagen har som fokusområde. Målet är att förstärka arbetsmiljön på byggarbetsplatsen. Därmed är syftet med detta arbete att undersöka olika digitala verktyg som en metod för att effektivisera och säkra arbetsmiljön. 3D, BIM (Building Information Modeling) och VDC (Virtual Design and Control) är numera väletablerade verktyg och arbetsmetoder i byggbranschen, men utvecklingspotentialen är också fortfarande stor. Med digitala verktyg kan man underlätta kommunikation till brukare/beställare och effektivisera samverkan mellan olika aktörer, samt undvika otydlighet i arbetsplatsplanering under produktion.
Arbetsmiljön blir därför allt viktigare att studera, förstå, åtgärda och förebygga. För att förbättra arbetsmiljön behövs en undersökning av den kunskap samt de metoder och rutiner som finns idag.
Examensarbetet skrivs i samarbete med AFRY Infrastructure, Large Projects och intervjuer har utförts med aktörer från olika skeden inom branschen.
1.2 Syfte
Detta examensarbete syftar till att utreda hur man kan använda sig av digitala verktyg för att försäkra och förstärka arbetsmiljön. Syftet är även att utvärdera hur byggbranschen arbetar idag med dessa digitala verktyg för att säkra arbetsmiljön. Alla frågeställningar berör arbetsmiljön på byggarbetsplatsen samt projektkontoret inom produktion.
1.3 Frågeställningar
● Hur kan man effektivisera arbetsmiljöarbetet med hjälp av digitala verktyg?
1.4 Mål
Examensarbetets mål är att utreda hur digitala verktyg används idag och kan komma att användas i arbetsmiljöarbetet i framtiden. Denna rapport är baserad på tre delar som består av en litteraturstudie, en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer utförda med diverse olika specialister och aktörer från olika byggföretag.
1.5 Avgränsningar
Då arbetsmiljön varierar beroende på arbetsplatsen har arbetet avgränsats till produktion av bygg och anläggning. Då det finns en stor mängd digitala verktyg har arbetet även avgränsats till verktygen 3D/BIM, VDC, ICE samt Buildsafe.
Frågorna berör dagens metoder inom arbetsmiljön och användning av digitala verktyg.
Studien tar inte hänsyn till ekonomiska aspekter när det gäller jämförelse mellan användningen av digitala verktyg och användningen av det traditionella arbetssättet.
1.6 Förväntat resultat
Av arbetet förväntas en analys och riskbedömning av hur arbetsmiljöarbetet kan organiseras bättre genom digitala verktyg. Med hjälp av digitala verktyg kan man effektivisera och få en bättre uppfattning av granskning och kollisionskontroll innan projekten är färdigställda.
Detta leder till att det blir lättare att samordna information och aktiviteter från olika aktörer, samt enklare att spåra och följa upp byggobjekt som kan påverka arbetsmiljön. Ju tydligare detaljer och förståelse för arbetare på byggarbetsplatserna, desto färre arbetsolyckor.
Ett problem i dagsläget är att olika aktörer (beställar-, konsult och entreprenörsled) kan ligga på olika kunskapsnivåer när det gäller digitala verktyg, undersökningen ska belysa styrkor och svagheter med digitala verktyg i arbetsmiljöarbetet.
Studien undersöker möjligheter med att använda BIM i arbetsmiljöarbetet då de anställda ser en stor nytta och är positiva till att arbeta med stöd av digitala verktyg.
2. Metod
I detta kapitel presenteras de två metoder som använts för att besvara rapportens frågeställningar. Ena undersökningsmetoden består av intervjuer och den andra delen består av en enkät. Resultaten av samtliga metoder redovisas i nästkommande avsnitt och som bilagor.
Figur 2:1. Demonstrerar hur arbetsgången utfördes.
Litteraturstudien var nödvändig för att undersöka väsentlig bakgrundsfakta om ämnet.
2.1 Litteraturstudier
Genomförandet av denna studie påbörjades med en litteraturstudie, detta för att förbättra författarnas kunskaper om ämnet och undersöka vilken forskning som genomförts tidigare.
Dessutom för att täcka examensarbetet med relevant fakta som förmedlar ett starkt teoretiskt stöd till rapportens resultat och resonemang. För att förhindra att denna studie blir lönlös, har en noggrann efterforskning utförts inom tidigare examensarbeten och studier. Detta för att dels frambringa inspiration från liknande frågeställningar som ställts och för att säkerställa att frågeställningarna för detta arbete inte redan har svarats på. Samtliga relevanta studier och fakta har sammanfattats i avsnitt 2.
KTH:s och Luleå tekniska universitets publikationsdatabas DiVA (kth DiVA, 2020) (ltu DiVA, 2020), där examensarbeten tidigare gjorda av studenter från respektive lärosäte, har använts för att forska efter tidigare studier. Dessa är offentligt upplaga, vilket innebär att de godkänts och tillgängliggjorts av lärosätet. Hemsidor har dessutom framtagits med hjälp av Researchgate och ScienceDirect där vetenskapliga artiklar från hela världen publiceras (ResearchGate, 2020) (ScienceDirect, 2020).
Myndigheten Arbetsmiljöverket, företaget Veidekke och den ideella föreningen BIM Alliance Sweden, som är ledande inom begreppen som beskrivits i avsnitt 2, har granskats för att ta reda på relevant fakta och kunskap om bland annat regeringens lagar vad gäller arbetsmiljö (Veidekke, 2020) (Bim Alliance, 2020) (Arbetsmiljöverket, 2020).
2.2 Intervjuundersökning
Denna metod är i form av intervjuer och har valts som en av informationskällorna i examensarbetet. Fallstudien används som en metod då det är en datainsamlingsmetod, en detaljerad undersökning av en grupp och för att nyansera, fördjupa och utveckla examensarbetets begrepp och teorier. Intervjuernas frågeställningar har framtagits med hjälp av AFRYs handledare, litteraturstudien och tidigare forskning inom ämnet. Frågorna består av både allmänna frågor som ställs till varje enskild intervjuare samt av frågor som anpassats efter intervjuarens kompetens och roll ute i byggbranschen.
Microsoft Outlook har använts som webbplats för att skicka ut förfrågningar för en eventuell intervju och boka in intervjuerna.Denna plattform användes då den är kostnadsfri, effektiv och användarvänlig. Outlook är en bekant webbtjänst som respondenterna kan känna sig trygga och familjära med. Frågeställningarna har formats till att vara koncisa och raka.
Intervjuerna har beräknats att ta maximalt en timme per respondent och detta har även informerats i alla mejlutskick vid bokning av mötena.
Datainsamlingen via intervjuerna baseras på analyser med beställare-, konsult och entreprenörsled inom byggbranschen och dess egna erfarenheter. Totalt har sex aktörer intervjuats, varav två av de arbetar för ett entreprenadföretag, två för ett konsultföretag, en för en beställare och en för en organisation. Val av intervjuare har dels gjorts med hjälp av rekommendationer från AFRYs och KTHs handledare samt egna sökningar efter passande aktörer med rätt kompetens. Intervjufrågorna har liknande frågor kopplade till enkätundersökningen och har utförts med hjälp av Microsoft Teams.
Deltagare Företag Titel
Alexander Hallberg WAADE Projekteringsledare
Emil Augustsson Veidekke VDC-Ansvarig
Karl Liberg NCC Construction AB VDC-Specialist
Lars Redtzer Byggföretagen Chef Branschutveckling
Niklas Bjurenborg AFRY Arbetsmiljösamordnare
Peter Simonsson Trafikverket Bro-specialist
Figur 2:2. Visar vilka aktörer som intervjuats, vilket företag de arbetar för och vilken titel de har.
De fullständiga intervjuerna finns transkriberade i bilagorna 2–6.
2.3 Enkätundersökning
Denna metod består av en enkätstudie som har delats och skickats till relevanta aktörer inom digitala verktyg och arbetsmiljö via webbtjänsten Linkedin. Enkätundersökningen har valts att funktionera som en kompletterande metod till litteraturstudien. Enkäten består totalt av 31 frågor och är av två delar. Del 1 omfattar 24 frågeställningar som till största delen är obligatoriska att svara på, del 2 består av 7 frågeställningar som avser kontaktinformation.
Del 2 har valts att inte vara obligatorisk då man har tagit hänsyn till eventuella respondenter som velat vara anonyma. Enkätens frågeställningar har framtagits med hjälp av AFRYS handledare, litteraturstudien och tidigare forskning inom ämnet och är anpassade så att vem som helst i byggbranschen med viss kunskap om ämnet ska kunna svara på dem.
Anledningen till att enkäten har valts att skickas ut via Linkedin är dels för att få så många svar så möjligt för att få en trovärdig enkät som visar vad beställare, konsulter och entreprenörer arbetar med digitala verktyg kopplat till arbetsmiljö, och dels få en större svars radie och svarsfrekvens. Dessutom för att vara en kompletterande del till de som fungerar som en effektivare metod.
Linkedin är ett socialt nätverk ägt av Microsoft och fungerar som en professionell plattform för att skapa mötesplats mellan arbetssökande och företag. Användarens kontaktnät på plattformen består av egna kontakter, deras kontakter (andra gradens kontakter) samt dessas kontakter (tredje gradens kontakter). På så sätt kan ett inlägg då nå en stor skara aktörer som kan dela vidare artiklar, inlägg osv. Kompetenta personer kan sökas upp av arbetsgivare, arbetssökande och vidare skapa ett värdefullt kontaktnät och nätverka på olika sätt (Linkedin, 2020).
Dessutom anser skribenterna och dess handledare att digitala verktyg går att tillämpa i de flesta projekten oavsett vilket skede man tillhör. Det leder till intressanta resultat av enkäten när olika typer av beställare, konsulter och entreprenörer svarar på den, så att studien inte avgränsas till ett visst företag.
Google Formulär (Google, 2020) har använts som webbplats för att utföra enkäten och denna valdes då den är kostnadsfri, effektiv och användarvänlig. Google är en bekant webbtjänst som enkätens respondenter kan känna sig trygga och familjära med.
Utformningen av enkätens är avgränsad till kryssfrågor och kortsvarsfrågor.
Kortsvarsfrågorna har försökts begränsas då de kan upplevas som jobbiga och tidskrävande vilket kan leda till att färre personer väljer att svara på enkäten. Frågeställningarna har formats till att vara koncisa och raka. Enkäten har beräknats att ta maximalt 15 minuter att besvara och detta har även informerats i en bakgrundsdel i början av enkäten. Enkäten har skalats ned för att inte ge bristande resultat och har liknande frågor kopplade till intervjufrågorna.
Den fullständiga enkäten finns i bilaga 7.
3. Litteraturstudie
I detta avsnitt sammanställs de tidigare studier som gjorts inom området och resultat från valda litteraturstudier redovisas. Kapitlet består av en kort förklaring som beskriver arbetsmiljön inom bygg- och anläggningsbranschen samt olika aktörers arbetsmiljöansvar i projektet. Dessutom definieras begreppen VDC, BIM och Buildsafe inom arbetsmiljöarbetet, avslutningsvis även ett grundläggande koncept om riskhanteringens betydelse är förklarat i sektion 3.4.
3.1 Digitala verktyg
Begreppen nedan har utgåtts från de grundläggande uppfattningarna som delas av de flesta i byggbranschen.
3.1.1 Implementering av digitala verktyg för aktörer
Digitala verktyg är som en informationsbärare där informationen samlas från olika aktörer och professioner i en och samma modell. På det sättet kan olika konsulter och specialister arbeta i samma modell. Det finns även möjligheter att koppla BIM med andra programvaror eller appar, för att kunna göra beräkningar, brand- och riskanalyser samt testa kollisioner mellan olika typer av objekt i modellen. Detta innebär att om ett objekt eller beräkning ändras i modellen slår ändringarna automatiskt igenom i hela modellen, exempelvis när konstruktörer gör hållfasthetsberäkningar i BIM.
Fördelarna med användning av digitala verktyg varierar för de olika aktörerna i ett projekt.
I detta avsnitt redovisas hur vissa aktörer kan få nytta utav digitala verktyg under byggprocessen (AL-Hindi & Yousef, 2017). Aktörerna som kommer att tas upp är beställare, entreprenörer och konsulter.
Beställare:
1. Kunna vara mer involverad och insatt i tidiga skeden av projekt
2. Få större insikt och uppfattning för planerade lösningar samt en helhetsbild av effekten på ändringarna
3. Kunna spåra upp arbetets gång omedelbart
4. Eliminera fel och få en bättre kvalitet under hela byggprocessen 5. Ett kommunikationshjälpmedel mellan olika aktörer
Entreprenörer:
1. Visualisera och simulera byggarbetsplatsen 2. Mindre fel, under arbetsgången
Konsulter (Arkitekter & Konstruktör):
1. Visualisera byggarbetsplatsen
2. Underlätta ritningssamling och -framtagning för olika aktörer
3. Tidig information om tekniska utrymmen och schakt före bygget 4. Enklare samarbete mellan olika konsulter
5. Provmontage 6. Koordinering
3.1.2 VDC
VDC är en förkortning av Virtual Design and Construction eller alternativt på svenska ”virtuell projektering och byggande”. Begreppet brukar täcka tre delar:
1. Produkten (det planerade byggnadens objektet)
2. Organisationen (som ska planera, bygga och förvalta detta) 3. Processen (som organisationen ska följa under arbetet).
Det är det digitala arbetssättet som är centralt i VDC där man arbetar i virtuella modeller (BIM) och visualisering med andra digitala verktyg. Arbetssättet innefattar även att man jobbar med mötestekniker som ger upphov till att förkorta tid till beslut och svar längst hela byggprocessen och även för att tydligt följa och placera upp uppskattningsbara mål med mätetal. För att nå kundens och företagets mål kan man med hjälp av att använda digitala verktyg och använda teknik tillsammans få fram, utveckla och arbeta efter processer (Veidekke, 2020).
VDC är alltså ett effektivare och involverande sätt att bygga där man vill korta ner och effektivisera beslutsvägar. Man bryter ner kundens mål i projektmål, delmål och sen identifierar aktiviteter som gör att man faktiskt når upp till dessa mål, även kallade för kontrollerbara faktorer. Detta resulterar att man fastställer att man i projekten arbetar systematiskt åt samma håll.
Alla mål och kontrollerbara faktorer är kvantitativa för att se till att man gör rätt och utvärderar det man gör. Detta bidrar till att man får en effektiv och transparent byggprocess där man kontinuerligt visualiserar målen för att få en gemensam förståelse för projekten, det vill säga att man kan mäta och följa upp allt som görs (Veidekke,2020).
Figur 3:1. (Veidekke, 2020)
3.1.3 Buildsafe
Buildsafe är en digital tjänst och en app från Buildsafe Sweden AB som förnyar villkoren för ett effektivt och konsekvent arbetsmiljöarbete. Buildsafe effektiviserar säkerhetsarbetet genom att förbättra kommunikationen mellan aktörerna, minskar ledtider och uppdaterar risker i realtid. Med hjälp av Buildsafe digitaliseras rapporteringar, dokumentationer och uppföljningar vilket bidrar till att den säkerhetsansvarige erhåller mer tid till att vara på plats och påverka. Byggföretag får en ökad förståelse av vad som förorsakar olyckor genom att säkerhetsarbetet blir mer digitaliserat. (Eklund, 2016)
BuildSafes digitala tjänst består av två̊ delar:
1. Webbaserad plattform för projekt-samtsäkerhetsansvariga.
2. Mobilapplikation för skyddsronder och riskinventeringar.
Genom den webbaserade plattformen kan projektansvarig sätta upp projekt med kontakter till de olika aktörerna, följa upp avvikelse- och åtgärdshantering samt skapa checklistor för skyddsronderna. Med hjälp av plattformen kan man även få en översikt av byggföretagets alla projekt med statistik av vad som har och vad som behöver åtgärdas. (Eklund, 2016) Mobilapplikationen är till för användare som ska utföra de olika kontrollerna. Specifika personer informeras om när de behöver utföra kontrollerna samt vad som ska kontrolleras.
Användaren kan checka av aktiviteter och dokumenterar avvikelser genom text och bilder.
En ansvarig för åtgärd utses, och en deadline läggs till för när det ska vara åtgärdat. En rapport skickas sedan ut automatiskt när alla punkter på checklistan har gåtts igenom. Detta
minskar risken för att sektioner glöms bort, samtidigt som processen att sätta samman en rapport automatiseras. (Eklund, 2016)
Ansvarig blir då informerad på den webbaserade plattformen att ronden är avklarad och kan då följa upp på de olika avvikelserna som noterats. Rapporterna skickas ut till de olika aktörerna samt separata email till de som behöver åtgärda avvikelser. I dessa email finns en länk för att notera när avvikelse är åtgärdad, samt möjlighet att ansluta sig till tjänsten för att få information och statistik den vägen. (Eklund, 2016)
Därmed förbättras kommunikationen ju fler användare som ansluter till tjänsten, och statistiken kring avvikelser förbättras. (Eklund, 2016)
Påminnelser levereras ut tills åtgärden har slutförts och rapporterats tillbaka. Under denna process har byggarbetsmiljösamordnaren en klar överblick av hur genomförandet av avvikelseåtgärderna fortgår och kan med hjälp av olika nyckeltal granska arbetets resultat och jämföra projekt och entreprenörer mot varandra. Likaså kan andra intressenter som t.ex.
byggherren få insyn i arbetet på ett tydligt och transparent sätt med utnyttjandet av BuildSafe. (Eklund, 2016)
3.1.4 BIM
Begreppet BIM används på en mängd olika sätt och av olika aktörer och har under de senaste 10–15 åren fått en utbredd spridning. Det som är nyckeltekniken inom 3D-modell/BIM i VDC är BIM (Building Information Models) är det som visualiseras och modelleras. Det innebär att man använder och skapar digitala modeller av byggnadsverk i samhällsbyggandet. Digitala modeller som skapas kallas för byggnadsinformationsmodeller och arbetssättet kallas för byggnadsinformationsmodellering. Dessa två begrepp brukar förkortas för BIM (BIM Alliance, 2020).
Med byggnadsverk inom BIM syftar man på byggnader och infrastruktur, till exempel vägar, hus, broar, anläggningar, tunnlar, järnvägar och försörjningssystem såsom VA- ledningar. Med modell syftar man på att producera en digital objektbaserad modell, där objekt i modellen bildar exempel på objekt i verkligheten, tex en vägbana, vägg eller en bropelare. Informationen kan användas till en rad ändamål och av många aktörer då objekten innehåller både geometrier och andra egenskaper (BIM Alliance, 2020).
Nyttan med BIM är flera och kan summeras med följande punkter:
● Bättre och mer ändamålsenliga produkter
● Effektivare processer
● Högre kvalitet i processer och produkter
● Kortare tid
● Lägre kostnader (BIM Alliance, 2020)
I figur 4 nedan beskrivs 4 kriterier för användning av begreppet BIM.
Figur 3:2. Hämtad från BIM Alliance och redovisar fyra konkreta kriterier.
3.2 Arbetsmiljö
3.2.1 Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är den myndighet som har fått i uppdrag av regeringen att mer i detalj bestämma vad som gäller för arbetsmiljön, därefter ska regeringen se till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av alla företag eller organisationer.
Arbetsmiljölagstiftningen består av tre delar som rör arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, dessa delar är Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF) samt Arbetsmiljöföreskrifter (AFS) (Arbetsmiljöverket, 2020).
I arbetsmiljölagen finns det regler om förpliktelser och allmänna krav för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förhindra olycksfall i arbetet. För att få mer detaljerad information kring de regler som gäller i praktiken får man bläddra i Arbetsmiljöförordningen (AMF) och Arbetsmiljöföreskrifter (AFS). AMF innehåller hur arbetsmiljölagen ska omsättas i praktiken och ska finnas tillgängligt för alla. I AFS finns regler, där en del är straffsanktionerade, och allmänna råd för tillämpning av föreskrifterna.
Rådets syfte är att förtydliga föreskrifterna genom exempel, rekommendationer och hänvisningar (Larsson & Pommer, 2016). Vidare information om hur Arbetsmiljöverket ser på användningen av digitala verktyg i arbetsmiljöarbetet har inte hittats. Användningen av digitala verktyg är inte ett lagkrav men kan vara ett bra hjälpmedel.
Figur 3:3. Lagstiftning inom arbetsmiljö.
3.2.2 Aktörernas ansvar
“Säkerhet och arbetsmiljö har utvecklats till den enskilt viktigaste frågan för aktörer inom den svenska anläggningsbranschen. (Redtzer, 2015)”
Enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160) kap 3 § 6 finns det krav på att byggherren eller beställare ska samordna projekteringen ur arbetsmiljösynpunkt till skydd mot ohälsa och olycksfall på ett gemensamt arbetsställe för verksamheten. Hänsyn ska tas till varandras planer, lösningar, konstruktioner och liknande. Byggherren har det primära arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen (back-up ansvar) och bör obestridligt vara noggrann i valet av konsulter samt se till att arbetsmiljöaspekterna kommer med i projekteringen.
Byggherren har ansvaret tillsammans med byggarbetsmiljösamordnare (BAS) för att arbetsmiljöfrågorna ska beaktas under hela projektet, exempelvis att arbetsmiljöplanen är uppdaterad. Byggherren skall även dokumentera betydande information för arbetsmiljön som är viktig vid drift, underhåll och reparationer av det färdigställda projektet.
(Arbetsmiljöverket, 2020, s.4)
Entreprenörer även kallad uppdragstagare är den fysiska eller juridiska personen som ska utföra eller ta hand om ett projekt, till exempel: ett mark-, byggnads-, rivnings-, eller anläggningsarbete mot ersättning. Skyldigheter hos entreprenören är att informera om vilka risker arbetet medför och inte skapa risker för andra som arbetar eller befinner sig på arbetsplatsen. Enligt 3 kap. 2 § i arbetsmiljölagen föreskrivs att entreprenören ansvarar för sin egen arbetsmiljö, detta gäller när man genomför arbete som arbetsledare inom entreprenörens organisation.
Vid byggnads- eller anläggningsarbete uppdrar byggherren vanligtvis en eller flera konsulter att utföra planerings- och projekteringsarbetet, med exempelvis projektörer, arkitekter, konstruktörer, VVS-konsulter, el-konsulter (Arbetsmiljölagen med kommentar, 2019, s.121). Olika konsulter har olika ansvar inom ramen för sitt uppdrag och ansvar för att deras konstruktioner, installationer eller val av produkter inte förorsakar arbetsmiljörisker vare sig i byggskedet eller i bruksskedet.
3.2.2.1 BAS-P och BAS-U
I AML kap 3, 6§ avses att byggherren ska utse byggarbetsmiljösamordnare (BAS) för planering och projektering (P) samt för utförande (U), BAS kan vara byggherren själv eller ett annat alternativ är att de tekniska konsulterna eller en arkitekt tar ansvar under det inledande planeringsskedet och en kommande totalentreprenör tar ansvaret under ombyggnationen (Prevent, 2020).
BAS-P står för byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering. I föreskrifterna för byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) anges det att BAS-P ska ansvara för:
● Delta i planeringen och ledningen av projekteringen.
● Samordna arbetet mellan dem som deltar i planering och projektering så att arbetsmiljöfrågor beaktas.
● Upprätta den första versionen av arbetsmiljöplan.
● Bedöma behov av skyddsutrustning.
BAS-U är byggarbetsmiljösamordnare under utförandet, dvs i det praktiska byggskedet.
BAS-U är den som ska samordna olika entreprenörers arbeten i byggskedet och den ena entreprenören inte skapar risker för den andra, BAS-U uträttar detta genom att organisera skyddsarbetet. BAS-U ska bl.a. (AFS 1999:3):
● Samordna arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall på arbetsstället.
● Se till att allmänna skyddsanordningar inrättas.
● Se till att allmänna skyddsregler för arbetsstället utfärdas.
● Se till att ansvaret för speciella skyddsanordningar klargörs.
● Se till att personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas.
●
Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att endast behöriga personer ges tillträde till arbetsstället.3.2.3 Vid utförande av bygg- och anläggningsarbete
“En bra planering och projektering leder till en säkrare byggarbetsplats med minskad risk för ohälsa och olycksfall." (Arbetsmiljöverket, 2020)
Byggnads- och anläggningsarbeten är levande arbetsplatser där förutsättningar ständigt ändras. Många riskmoment som kan uppstå farliga situationer på byggarbetsplatsen. Detta kräver därför en god planering där alla som är med i projektet, som exempelvis byggherrar, projektörer, arbetsmiljösamordnare och arbetsgivare, tar sitt ansvar för att arbetsmiljön alltid beaktas (AFS 1999:3).
Det är därför särskilt viktigt att:
● Skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö redan i tidig skedet vid projekteringen.
● Genomföra byggnadsarbetena med hjälp av god planering och uppföljning med fokus på säkerheten.
● Ta hänsyn till byggnadens eller anläggningens behov av drift och underhåll samt behövlighet som framtida arbetsplatser i byggnaden kan komma att ha.
Arbetsmiljörisker vid byggnad- och anläggningsarbeten är många. Nedanstående är några arbetsmiljörisker som gör att olyckorna inträffar på byggarbetsplatsen, dessa omfattas i följande tre kategorier (Prevent, 2020):
● Tekniska risker innebär skadorna från kemikalier, maskiner, skyddsutrustning och teknisk utrustning
● Fysiska risker handlar om den fysiska belastningar på kroppen, det kan beror på tunga lyft, ensidigt upprepat arbete eller dåliga arbetsställningar.
● Psykosociala risker är det som har betydande påverkan på individernas hälsa, t.ex.
stress, arbetstempo, stämningen mellan personalgrupper, konflikter eller arbetstagare eller kränkande behandling.
Vid produktion används ofta maskiner i arbetet som exempelvis rivning, schaktning, rörläggning, asfaltläggning eller spontning. Arbeten som dessa berör individen och presenterar potentiella fysiska risker i projekt. Ergonomi och monotona arbetsuppgifter, maskiner och annan teknik som exempelvis bullrar eller farliga ämnen är några faktorer som ingår under den fysiska arbetsmiljön. Dessa faktorer kan orsaka skador på kroppen som förslitningsskador eller värk (Jardstål, 2017, s.5).
3.2.3.1 Arbetsberedning
Arbetsberedning är till som ett hjälpmedel och informationskälla för de som är ute på arbetsplatsen, där man har möjlighet att informera sig själv innan byggstart. Syftet med arbetsberedning är att generera goda förutsättningar för en effektiv produktion, förebygga fel vid utförandet, ge underlag för arbetsinstruktioner inför genomgången före utförandet och förtydliga omfattningen av vilka provnings- och kontrollåtgärder som krävs.
Arbetsberedning ska göras för samtliga arbetsmoment på ett bygg- och anläggningsprojekt (Byggipedia, 2020):
● Projekt som innehåller stor arbetsmängd och pågår lång tid
● Stort antal av arbetare som ska samarbeta
● Vid komplicerade arbetsmoment
● Har identifierade tekniska risker och arbetsmiljörisker
● Har hårda tolerans- och/eller kvalitetskrav
Arbetsberedning är uppdelad på tre delar vilka är: Förberedelse, genomförande och uppföljning.
Förberedelse
Det första steget är att ta reda på start villkoren och underlag som skall gälla hur aktiviteten ska starta, vilka förutsättningar som gäller och slutresultat. Utifrån detta genomför man sedan en riskanalys där man identifierar aktuella tekniska risker och arbetsmiljörisker som finns, t ex: kemikalier, ljud eller tunga laster som ska hanteras. Därefter tar man reda på
vilken beredskap eller åtgärd behövs för att hantera problem. Ett annat underlag kan vara arbetsplatsens planering, APD-plan (Arbetsplatsdispositionsplan) och AMP(Arbetsmiljöplan) (SBUF, 2013).
Genomförande
Inför uppstart av arbetet av en specifik del i projektet går arbetsledning tillsammans med de som skall utföra arbete igenom varje moment och rutiner som ska gälla. Härvid finns möjlighet att aktivt medverka i detaljplanering och förebygga problem under produktionen (Byggipedia, 2020).
Uppföljning
Det främsta syftet brukar vara att samla erfarenheter både under och efter arbetet, för att utvecklas inför framtida projekt. Noggrann dokumentation och uppföljning under arbetets gång kan vid behov också tjäna som underlag vid korrigeringar och felsökningar i efterhand samt vid diskussioner kring ansvar om något blivit inkorrekt (Byggipedia, 2020).
3.2.3.2 APD-plan
Arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) görs innan ett bygge startar. Man ritar upp var stängsel, bodar, containrar, kran mm ska stå. Planen uppdateras under projektets gång eftersom byggarbetsplatsen förändras.
Arbetsmiljöverket anser att det kan vara lämpligt att upprätta en dispositionsplan för byggarbetsplatsen redan när utrymme för den tillfälliga arbetsplatsen planeras. Det är viktigt att planlägga inkörnings väg och utfarten till samtliga platser där man behöver arbeta.
Arbetet ska planeras där olika verksamheter inte kan sammanfalla i tid och rum på ett sådant sätt att risk för ohälsa eller olycksfall uppkommer samtidigt som de betonar vikten av tidsplanering och lösningar på hur de på arbetsplatsen ska ta sig runt så smidigt som möjligt.
(Arbetsmiljöverket, 2020).
3.3 Arbetsmiljö med digitala verktyg 3.3.1 VDC
Säkerheten i byggbranschen kan granskas i förväg med hjälp av VDC. Då branschen allt mer går över till digitala hjälpmedel kan säkerheten öka och leda till att man förebygger olyckor.
Riskfyllda arbetsmoment kan planeras och risker kan granskas via olika 3D-modeller tack vare arbetssättet VDC.
Exempel på hur granskning av risker sker med digitala verktyg är hur BIM verktyg kan utnyttjas för att redogöra incidenter. Verktygen kan förbrukas för att utmärka varje störning som en röd punkt i projektets digitala modell. I varje punk lagras viktig information om incidenten som sedan kan granskas i 3D-modellen för att hitta mönster som visar orsaker till risker. Detta kan leda till förebyggande av olyckor både under och efter projekt (Habbe,
2016).
I samverkan med arbetsledningen kan VDC-koordinatorn erhålla en mall som innehåller tillbud som inrapporterats för att sedan uppvisa dessa på arbetsmöten. Detta ger en konkret bild av arbetsmiljön och gör den enklare att utveckla samt att den ger en trovärdig överblick på vad som har inträffat.
VDC genomför även användning av 3D-filmer som uppvisar diverse arbetsmoment, vilket gör att samtliga i projektgrupper kan granska filmerna innan ett kritiskt och specifikt
arbetsmoment utförs. Detta gör det enklare för arbetslaget att uppfatta med synen hur arbetet går till. Vidare blir det lättare för arbetare att föreslå ändringar och förbättringar.
VDC presenterar alltså många fördelar inom arbetsmiljö (Hagge, 2016).
3.3.2 ICE
I samband med projektering finns det ett arbetssätt inom VDC som kallas ICE - Integrated Concurrent Engineering. I samverkan med ICE kan aktörer inom ett projekt samlokalisera vilket gör att man kan spara tid på ineffektiva möten under veckans gång. Aktörerna kan följaktligen arbeta på samma sida genom att visualisera problem med hjälp av BIM, vilket leder till kortare tider mellan fråga och svar samt gör det lättare att begripa aktörers respektive utmaningar. Utöver den förbättrade kommunikationen och informationsinsamlingen som kommer med ICE kan den besparande tiden då utnyttjas för att ytterligare förbättra arbetsmiljön. (Veidekke,2020)
3.3.3 Buildsafe
Buildsafe har lett till tidsbesparingar samt ökad systematik vid såväl genomförande av skyddsronder som hantering av avikelser och uppföljning av genomförda åtgärder.
Samarbete, kommunikation och administration både internt inom byggprojektet och externt med externa underentreprenörer underlättats av användningen av BuildSafe, och även ledtiderna förkortas. (Eklund, 2016)
Det digitala verktyget BuildSafe är en fördel för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet, därmed att uppgifterna återfinns tillgängliga på vilken fysisk plats som helst, där pappersbaserat underlag normalt sett endast finns tillgängligt på en eller några enstaka fysiska platser.
Resursen att ta bilder med mobilkameran och överlämna vidare till systemet effektiviserar kommunikationen om åtgärder och brister. Det förekommer möjligheter för arbetstagare att anonymt skicka in rapporter och bilder på risker och problem. Det statistiska underlag som erhålls efter en tids användning av systement möjliggör att arbets- och säkerhetsarbetet kan utvecklas ytterligare så att det blir ännu effektivare. (Eklund, 2016)
Det finns möjligheter med att utnyttja systemet även för att få fram och följa statistik med avseende på avvikelsehantering, identifiering av såväl problemområden som möjligheter att lyfta upp styrkor inom arbetsmiljöarbetet inom projektet. (Eklund, 2016)
3.3.4 BIM
Uppsäkring av arbetsmiljön på arbetsplatsen kan förbättras genom att utnyttja digitala verktyg i ett projekt (BIM Alliance, 2016). Det är ett lämpligt arbetsredskap som kan skapa lösningar för att överkomma gamla svårigheter exempelvis vad gäller kollisionskontroll, informationssamling och kommunikation (Sulankivi & Kiviniemi, 2010).
I dagsläget betraktas BIM inom bygg- och anläggningssektorn som ett hjälpmedel under byggprojekt. Digitala verktyg kan bidra till att förbättra arbetssäkerhet, genom att använda exempelvis BIM-baserad 3D-, 4D-, 5D-modeller som metod och kommunikationsverktyg under byggprocessen. BIM kan även användas i arbetsberedning, riskanalys och olycksundersökning.
Forskningsrapport “Utilization of BIM-based Automated Safety Checking in Construction Planning” visar hur man kan upptäcka fallolyckor tidigt med hjälp av BIM-modeller.
Fallstudien som har presenterat i rapporten är att implementera en mjukvara för regelkontroll avseende fallskydd i BIM. Att man kan upptäcka oskyddad platt skiva på arbetsplatsen och installerade skyddsräcken både automatiskt och framgångsrikt med digitala verktyg. Studiens resultat har visat nyttan av att upptäcka och visualisera potentiella fallrisker med BIM, särskilt under säkerhets planeringsprocesser (Sulankivi & Zhang, 2012).
Dock finns det ett par aspekter som måste beaktas för att detta ska kunna implementeras under byggprocessen enligt Sulankivi. Ritningar och modeller förändras ofta i en dynamisk värld, därför är det viktigt med att frekvent säkerställa där säkerhetsutrustning i modellen är aktuell. Vidare så erbjuder inte alla modeller all nödvändig information som behövs för säkerhetsplanering och kontroll av arbetsmiljön. Undersökning och formalisering måste utföras för att kunna kravställa vad som ska ingå i en BIM-modell, men Sulankivi framhävs även att utnyttja den fulla potentialen av BIM behövs ett framtida system som är enkel och smidig för att användas ute i fält.
Författare förklarade även att arbeta med digitala verktyg (t ex. 3D- och 4D-modellen) har öppnat helt nya möjligheter för att granska och utvärdera arbetsmiljörisker. Det digitala verktyget ska kunna vara ett hjälpmedel för riskeliminering i projekteringsskedet och se till att säkerhetsutrustningen är anskaffad innan byggstart. Men det är särskilt viktigt att regelbundet kontrollera arbetet genom modeller, för att kunna upptäcka eventuella säkerhetsrisker i tid (Sulankivi, 2012).
3.3.4.1 APD-plan med BIM
Idag kan man stötta APD-plan (arbetsplatsdispositionsplan) i BIM för att rapportera tillbud och olyckor samt förenkla riskhanteringsprocessen, enligt Liberg.K från NCC, där man får en fryst bild på byggarbetsplatsen som kan visas vid en särskild tidpunkt under byggskedet.
Genom att använda BIM vid visualisering av kranens räckvidd på arbetsplatsen kan man praktisera och undersöka vad som skulle hända vid belastningsfall. Man kan även visualisera över vart kollisionen kommer uppstå ifall kranen skulle välta (Fahlén &
Håkansson, 2018)
En forskningsrapport kallad ”Application of BIM in Construction Safety” presenterade de viktigaste nyttorna med användning av BIM för att förbättra arbetsmiljö på byggarbetsplatsen utifrån några fältstudier. Fältstudierna angående att visualisera en kollaps av en kran, rivning av väggar, modellering av skyddsräcket och montering av bjälklagen på arbetsplatsen via BIM. Rapporten påstår att med BIM kan en tydlig helhetsbild av säkerhetsplanering som omfattar APD-plan visas där bodar, containrar, kran, väg mm ritas ut för att placeras samt för planen för förebyggande fallolyckor före bygget (Khoshnava, 2009).
Användande av BIM i APD-plan ger möjligheter vad gäller analysera risker och utvärdera säkerhetsrelaterade planer effektivare samt planering av arbetsuppgifter som innebär anmärkningsvärda risker. Det kan även förbättra säkerhetsrelaterad kommunikation mellan olika aktörer och arbetspersonal under byggfasen av projekt. T ex: när arbetsledare/projektledare ska redovisa projekt-planeringar och -ritningar med hjälp av digitala verktyg för de anställda på byggarbetsplatsen eller projektdeltagare, där man kan visa upp säkerhetsanordningar och byggprocessen som är relaterade till visst arbetsmoment eller arbetssäkerhetskrav samt varning om aktuella faror på arbetsplatsen. På så sätt kan sannolikheten av att olyckor inträffar och missförstås mellan olika aktörer minimeras. En annan användning av BIM-baserad APD-plan är att man får en gemensam förståelse för att se detaljerade-, produkt- och kvantitetinformation med hjälp av BIM-visualisering under produktionsskedet (Khoshnava, 2009). Nedanstående figur visar de genomförda sju olika fältstudierna med hjälp av BIM under forskningsrapporten.
Figur 3:4. Ovanstående figur visar de genomförda fältstudierna.
3.4 Risk och Riskhantering
Enligt forskningsprojektet gjord av Ekaterina Osipova som berör synen på risk och därigenom riskhantering, påvisas det att hanteringen av risk har blivit allt viktigare byggbranschen idag och att de bakomliggande orsakerna kan vara en eller flera stycken.
Risk kan förklaras som ett hinder för ett byggarbete att nå sitt mål, det kan uppstå flera konsekvenser som har en negativ påverkan på projektet om risken inträffar. Fler definitions former av risk kopplad till arbetet har även diskuterats av Ekaterina i rapporten “On enhancing joint risk management throughout a project’s lifecycle”(Osipova, E., 2013).
“Project risk is an uncertain event or condition that, if it occurs, has a positive or negative effect on one or more project objectives such as scope, schedule, cost, and quality” beskrivs av Project Management Institute (PMI), 2013.
Figur 3:5. Figuren visar att risk är integrerad med övriga kunskapsområden inom projektledning.
År 2004 hade PMI lyft fram två syften med riskhantering är att öka sannolikheten och konsekvensen av positiva händelser samt minska sannolikheten och konsekvensen av negativa händelser. För att hantera detta och reducera negativa konsekvenser samt öka möjligheter förekommer det tre delmoment, riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering (Osipova, E, 2013).
Förbättrad riskidentifiering är ett av de prioriterade områden att identifiera för att säkra arbetsmiljön. Det är viktigt att identifiera riskerna tidigt i byggprocessen för att utföra riskhantering bättre på byggarbetsplatsen och ge ett effektivt resultat på ett projekts projektmål. Riskvärdering är att värdera riskbedömningens möjliga utfall och scenarier.
Riskhantering är en process där riskfaktorer identifieras, analyseras och hanteras samt där processerna inte är diskreta utan de påverkar och interagerar med varandra. Dessutom ska riskhantering i byggprojekt fokuseras i två aspekter, vilka är processen och organisationen, där processen innebär att olika byggfaser i ett projekt och organisation menar man de aktörer som håller i det (Karin, 2011).
Figur 3:6. Arbetsgången för riskanalys och riskhantering
3.4.1 Riskhantering med digitala verktyg
“As digital technologies become widely used in designing buildings and infrastructure, questions arise about their impacts on construction safety”
(Whyte, J., Zhou, W., Sacks, R., 2012)
I artikeln “Construction Safety and Digital Design: A Review” anses Building information modeling (BIM) vara ett lämpligt arbetsredskap för att reformera arbetssäkerheten på byggarbetsplatserna och kan nyttjas för att utforma och utveckla säkerhetsanordningar, säkerhetsplanering och säkerhetsmetoder, exempelvis riskanalyser, olycksfallsutredningar samt anläggnings-, drifts- och underhållsplanering. 3D-modeller används i samband med VDC för att få bättre förståelser att analysera detaljerad säkerhetsinformation.
Kombinationen med 3D/BIM och VDC kan man analysera dynamik på arbetsplatsen för att möjliggöra säkert projektarbete.
“BIM can be used for risk analysis and safety related evaluations of plans first visually, and in the future for more automated risk identification.” (Khoshnava, 2009) BIM kan även stödja med en 3D-modell i tidigt skede innan produktionen drar igång för att underlätta samarbetet och göra projektet mera målinriktat. Med detta kan byggarbetet på arbetsplatsen bli säkrare samt öka projektörers medvetenhet av säkerhetsfrågor. Användandet av BIM och VDC till säkerheten i den tidiga byggfasen av byggprocessen kan bistå planering och analysering för säkerhetsrelaterade utvärderingar på arbetsplatsen. Sannolikheten att riskidentifiering blir automatisk i framtiden är stor. Detta föreslår möjligheten där arbetsmiljöriskerna kan minska eller försvinna med tiden progressivt när projektet anländer till byggskedet. (Sara Fahlén & Julius Håkansson, 2018).
4. Resultat
I detta avsnitt framförs resultaten av litteraturstudien och de genomförda intervjuerna med AFRY, Veidekke, Byggföretagen, Waade, Trafikverket och NCC. De intervjuade har fått möjligheten att prata fritt kring ämnet arbetsmiljö och digitala verktyg samt hur man arbetar med dessa aspekter.
Intervjuerna återfinns i sin helhet som bilagor till rapporten.
Hur kan man effektivisera arbetsmiljöarbetet med hjälp av digitala verktyg?
Med hjälp av rapportens litteraturstudie kan man konstatera att arbetsmiljöarbetet kan effektiviseras med hjälp av VDC, då arbetssättet presenterar många fördelar inom arbetsmiljö. Detta genom att säkerheten kan granskas i förväg och vidare öka förebyggandet av olyckor. Granskningen i förväg innebär exempelvis att farliga arbetsmoment kan planeras och risker kan granskas via 3D modeller. På så sätt kan incidenter som man vill undvika förutspås i god tid innan ett utförande av ett projekt startas. Lagring av viktig information kan användas för att hitta mönster som visar orsaker till riskerna som man leda till förebyggande av olyckor både under och efter projekt. Därtill kan en mall som innehåller tillbud som inrapporterats, användas till att utnyttjas och presenteras på arbetsmöten. Detta arbetssätt kan ge en mer begriplig bild av arbetsmiljön och göra det enklare att utveckla samt ge en trovärdigare överblick på vad som har och kan ske. VDC möjliggör så att projektgrupper kan med hjälp av användningen av 3D modeller som visar diverse arbetsmoment kan granskas innan ett specifikt och kritiskt arbetsmoment genomförs. Detta gör det enklare för arbetslaget att uppfatta med synen hur arbetet går till. Vidare blir det lättare för arbetare att föreslå ändringar och förbättringar.
Även arbetssättet ICE konstateras att ge positiva möjligheter när det kommer till att säkra arbetsmiljön. Aktörer inom ett projekt kan samlokalisera med ICE vilket gör att man kan spara tid på ineffektiva möten. Aktörer kan arbeta på samma sida genom att visualisera problem med hjälp av BIM, vilket resulterar i kortare tider mellan fråga och svar samt gör det lättare att förstå aktörers vardera utmaningar. Utöver den förbättrade kommunikationen och informationsinsamlingen som kommer med ICE kan den besparande tiden utnyttjas för att ytterligare förbättra arbetsmiljön.
I samband med denna studie genomfördes en enkätstudie som ställdes kring hur arbetet med digitala verktyg tillämpas i arbetsmiljöarbetet. Resultaten uppvisar att aktörer anser att användningen av 3D modellering ökar säkerheten på byggarbetsplatser genom att i förväg undersöka olika risker. I projekt där man jobbar effektivt med detta under projektering ansågs ha en stor positiv påverkan i ett senare skede. Dessutom att man kan eliminera konfliktpunkter och uppvisa risker i ett tidigare skede. Vidare påvisar enkätstudien att
arbetet med digitala verktyg kan spara tid, undvika avvikelser, ge möjlighet till visualisering, bättre informationsflöde och att tidigt kunna se 3D modeller och hur allt hänger ihop. Fördelarna är även att informationen görs tillgänglig för alla. Rapporteras en olycka kan man snabbt sprida informationen och följa upp arbetssättet.
Buildsafe har uppvisat ge goda möjligheter till att säkra arbetsmiljön genom att det leder till tidsbesparingar samt ökad systematik och genomförande av skyddsronder som hantering av avvikelser och uppföljning av genomförda åtgärder. Samarbete, kommunikation och administration både internt inom byggprojektet och externt med externa underentreprenörer underlättats av användningen av BuildSafe, och även ledtiderna förkortas.
Det digitala verktyget BuildSafe är en fördel för arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet, därmed att uppgifterna finns tillgängliga på vilken fysisk plats som helst, där pappersbaserat underlag normalt sett endast finns tillgängligt på en eller några enstaka fysiska platser.
Utförbarheten att ta bilder med mobilkameran och skicka vidare till systemet effektiviserar kommunikationen om åtgärder och brister. Det statistiska underlag som erhålls efter en tids användning av systemet möjliggör att arbets- och säkerhetsarbetet kan utvecklas ytterligare så att det blir ännu effektivare. Det finns möjligheter med att utnyttja systemet även för att få fram och följa statistik med avseende på avvikelsehantering, identifiering av såväl problemområden som möjligheter att lyfta upp styrkor inom arbetsmiljöarbetet inom projektet.
Efter analys av litteraturstudien och de utförda intervjuerna är det tydligt framkommande att nyttjandet av BIM kan leda till en bättre arbetsmiljö i ett projekt, där riskhanteringsprocessen kan effektiviseras. Tack vare de BIM-stödda programmens förmåga att förmedla riskinformation på ett effektivt sätt mellan aktörerna, där man samordna riskerna i BIM genom att direkt i 3D-modeller kunna se markeringar av områden där risker kan uppkomma. Därmed kommer riskhanteringen för en projektledare gå fortare och de allvarligaste riskerna kan prioriteras lättare, samtidigt gynna till att främja säkerheten på byggarbetsplatsen. Exempelvis på NCC arbetar man med BIM-samordningen och slår ihop modeller där man kan ha färdiga regel sätt som visar om det kan finnas fallrisk och om det behövs skyddsräcken. Sedan kan man lägga in skyddsräcket i själva modellen och säkra upp.
Med kombination mellan riskhantering och BIM kan man identifiera vissa risker i många fall, bland annat fallrisker eller risker kopplat till transporter och anläggningens placering.
Dessutom kan man se om det finns plats nog att säkert kunna anlägga det som syns i modellen eller riskfyllda arbeten sker i närheten av varandra.
Det finns olika sätt att identifiera och kartlägga risker på arbetsplatsen, det mest frekventa är med hjälp av skyddsronder under produktionsskedet. Dessa kontrolleras bland annat med hjälp av maskiner, kemikalier och städning på byggarbetsplatsen. Genom att använda en virtuell skyddsrond kan aktörer i projektet ha tillgång till modellerna. Sedan kan man tillsammans med kunden gå igenom modellen i BIM. Syftet är att identifiera risker, kollisioner och problem samt vad man har kommit fram till för lösningar. Eftersom förenkling av tidig start av riskhanteringsprocessen och samordningen av de riskerna
identifierade i ett projekt ska kunna gå snabbare, är det i synnerhet väsentligt att identifiera risker i tidigt skede via BIM-modeller under projekteringen.
Genom att utföra en digital APD-plan kan man skicka in det till en arbetsledare eller platschef för att se vad som måste åtgärdas. Där man kan kommunicera med kunden och projektera alla temporära skyddslösningar som både är kostsamma och tidskrävande. Att ha en APD-plan i 3D-format handlar mest om hur arbetsplatsen ska planeras upp och var saker och ting ska placeras, t ex: skyddsstängsel, skyddsräcken osv. Med användning av digitala verktyg kan man se om arbetsplatsen är utformad på ett säkert sätt. T.ex. var inkörsvägen och utfarten placeras när det kommer transporter till byggarbetsplatsen, för att man inte skall behöva backa och därmed undvika riskmoment.
NCC har gjort tester på några projekt där APD-planer i 3D användes för att rapportera om tillbud, t.ex. där det skulle kunna ske en olycka. Vid ett tillbud görs en blå markering, vid en olycka görs en röd markering i efterhand på APD-planen. Om det har varit många tillbud på ett och samma ställe, då kan man anta att det är någonting som inte är riktigt eller som var svårt att se innan, sedan studerar man vad som är fel. Med en 3D-modellerad APD-plan visas olyckor och tillbud för nya som kommer till projektet för att tydliggöra var riskerna kan finnas på arbetsplatsen.
Enligt en respondent från enkätundersökning, kan implementeringen av digitala verktyg i arbetsmiljöarbetet både generera för- och nackdelar. En av nackdelarna är att standardiseringen är bristfälligt i dagsläget, med personal från olika länder eller att de har olika skydds kulturer. Följaktligen diverse filer och ritningar måste kommunicera och kunna sammanföras mellan alla inblandade projektörer, sedan arbetar alla med samma modell och får tillgång till information när modellen korrigeras. För att detta ska kunna ha snabbare driv krävs att tydligare riktlinjer och en gemensam standard upprättas. En annan nackdel är att det behövs mer tid initialt när arbetssätt ändras till digitalt i ett företag, t.ex. när BIM/VDC är ett nytt verktyg och arbetsmetod för många inblandade kan steget till ytterligare användning uppfattas som krävande.
Att företag väljer att inte dela med sig av sina arbetsrutiner gällande området är också en risk. Kunskapsnivån kan vara blandad och skilja sig mellan olika aktörer vilket kan skapa ett hinder.
4.2 Enkätundersökning
Här presenteras resultatet av den enkäten som genomfördes i samband med arbetet och anses mest intressanta och relevanta för att besvara valda frågeställningar. Övergripande diagram och tabeller visas.
4.2.1 Flervalsfrågor
De inledande frågorna i enkäten rör respondenternas verksamhet.
Figur 4:1. Visar att 69% använder sig inte av digitala verktyg för att säkra arbetsmiljö i sin verksamhet. 8 av 13 personer har svarat “Nej”, majoriteten består av Entreprenörer.
Figur 4:2. X-axeln visar skala 1–5 på hur bra man tycker att sin verksamhet arbetar med BIM/VDC för att minska arbetsmiljörisker. Y-axeln visar antalet svar.
Figur 4:3. X-axeln visar skala 1–5 på hur svårt man tycker det är att integrera arbetsmiljöarbetet i 3D/BIM och VDC. Y-axeln visar antalet svar. Majoriteten anser att det är svårt.
Figur 4:4. X-axeln visar skala 1–5 på hur bra man själv tycker om verksamhetens utveckling inom användning av digitala verktyg jämfört med deras konkurrenter i dagsläget. Y-axeln visar antalet svar.
Majoriteten anser att utvecklingen är väldigt bra.
Figur 4:5. X-axeln visar skala 1–5 på hur stor potential man ser för användningen av BIM/VDC i arbetsmiljöarbetet i framtiden. Y-axeln visar antalet svar. Majoriteten anser att potentialen är stor.
4.2.2 Öppna frågor
I detta avsnitt visar ett antal öppna frågor med svar från online-enkät.
Öppna enkätfrågor har ställt kring frågan vars digitala verktyg tillämpas i arbetsmiljön. På vissa frågor är antalet svar mindre än deltagare detta beror på att frågorna är ej besvarad, de viktigaste frågorna valdes ut.
Figur 4:6. Här demonstreras frågeställningar och svar samt vem som besvarat vad.
Figur 4:7. Här demonstreras frågeställningar och svar samt vem som besvarat vad.
Figur 4:8. Här demonstreras frågeställningar och svar samt vem som besvarat vad.
Figur 4:9. Här demonstreras frågeställningar och svar samt vem som besvarat vad.
Figur 4:10. Här demonstreras frågeställningar och svar samt vem som besvarat vad.
Figur 4:11. Här demonstreras frågeställningar och svar samt vem som besvarat vad.
Figur 4:12. Här demonstreras frågeställningar och svar samt vem som besvarat vad.
5. Diskussion
I detta kapitel analyseras resultatet som har tagits fram med hjälp av underlaget från intervjuerna, enkät och litteraturstudien samt tidigare forskning inom ämnet.
5.1 Arbetsmiljöarbete med användning av digitala verktyg idag
Resultatet från intervju- och enkätstudien visar att intresset kring användning av digitala verktyg och nya arbetssätt i arbetsmiljö är stort, men vid analys av resultaten kring vilken programvara olika beställarens-, entreprenörs- och konsult byggföretag använder framgår det att 3D/BIM, Buildsafe och VDC som arbetssätt sällan används vid projektering för att säkra arbetsmiljöarbete och analysera risker. Därför kan det antas att det är mycket ovanligt att nya verktyg används i arbetsmiljöarbetet och säkerhetsplaneringen.
Samtliga förespråkar för att man ska bruka nya verktyg och metoder som kan generera bättre förutsättningar idag. Men när man väl påbörjar faktiska projektet och inför nya osäkra moment, riskerar man av detta skäl både tid och kostnader.
Dessutom är det upp till projektet att arbetsmiljöarbetet utförs, dock finns det inget lagkrav på hur kvaliteten ska se ut med hjälp av använda digitala verktyg. Utifrån undersökningar kan man definiera de medverkande faktorerna som orsakar den otillfredsställande arbetsmiljön, som är: tidsbrist, utbildning och ansvarsfördelning. Vad man skulle kunna göra för att förbättra situationen är att Arbetsmiljöverket eller byggherre/beställare utser att skapa en standard, handlingsplan eller krav för hur BIM och VDC ska genomföras för att utveckla en bättre arbetsmiljö, på så sätt kan företaget/projektörer bli tvingande att utsatta mål för implementering av nya digitala verktyg i arbetsmiljöarbete som sedan måste följas upp. När plan och krav är upprättade är det viktigt att erbjuda utbildningar till sina anställda som krävs att genomföra arbetet enligt planen. Inkörningstid måste ges på grund av att införa nya rutiner i ett företag kräver ofta ansträngningar från företagsledningen. Vid implementering av nytt verktyg och nya metoder behöver alla i företaget tid för att acceptera och godta det nya arbetssättet.
Företag bör själva vara de som vet vilket sätt eller vilka metoder som passar bäst för sin verksamhet, således kan åtgärderna enbart nyttjas som inspiration.
Resultatet från studien kan dock inte användas för att bedöma helheten i byggbranschen då denna undersökning främst har haft som strävan att titta på vissa byggföretag som använder sig utav digitala verktyg.
