Likabehandlingsplan
Södra Bäckby skolor
Fridhemsskolan/Rösegårdsskolan
Lå 07/08 Reviderad vt 08 Reviderad ht 08
Övergripande mål och syfte
Södra Bäckby Skolors vision Barn och elever:
• Lär av lust och glädje
• Finner lättaste sättet att lära
• Upptäcker sina starka sidor
• Lyckas
Vi ger dem ”Möjligheternas hus”
Mål
Alla i skolan skall få vara i en trygg miljö och i ett positivt klimat som stärker barnens/ elevernas självkänsla. Alla former av kränkande behandling skall alltid motverkas. Alla skall medverka till att man under lugna förhållanden kan inhämta kunskap. Ingen skall tillåtas störa undervisning eller annan verksamhet.
Syfte
Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Planen gäller kränkningar mellan barn/elever såväl som mellan personal och barn/elever.
Vi på Södra Bäckby Skolor tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att hon/han har blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla i förskolan/skolan har ansvar för att ta itu med kränkande behandling. Genom ett medvetet och omfattande förebyggande arbete vill vi säkerställa att syftet i denna plan uppfylls.
Våra styrdokument
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67)
Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.
Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I likabehandlingsplanen ska planerade åtgärder redovisas.
Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus.
Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet.
Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd.
Artikel 2
Barnens rätt att inte bli diskriminerade Artikel 19
Staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma.
Artikel 12
Skyldigheten att ge barnen möjlighet att komma till tals, som har betydelse i samband med utredningar som rör diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
Artikel 28
Barnens rätt till utbildning: Konventionen vill säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen.
Artikel 36
Barn ska skyddas från alla former av utnyttjande som kan skada barnet
Skollagen
Verksamheten ska i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
(SL 1 kap2§ ) (SL 1 kap9§)
Förskolans och skolans läroplaner (Lpfö,Lpo 94)
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som skall hållas levande i arbetet med barnen.
Enligt läroplanen skall alla som arbetar i skolan…
• medverka till att utveckla barnens/elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen.
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor.
• aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper.
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Arbetsmiljölagen
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas (2§ arbetsmiljöförordningen).
Socialtjänstlagen
Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldig att göra anmälan till Socialtjänsten enligt 14 kap.1§ socialtjänstlagen (2001:453). Enligt denna bestämmelse är både
skolmyndigheten och alla anställda hos myndigheten, dvs. personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att ”genast anmäla till socialtjänsten om de i sin
verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd”.
Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt
socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpningar, sexuellt ofredande, hets mot folkgrupp.
Om motivet har varit att kränka en person eller en grupp personer på grund av t.ex. hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning ses detta som en försvårande omständighet.
I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung,
trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter. Att bära rasistiska märken och symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte avgöras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol.
Definitioner
Kränkande behandling: är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar.
Gemensamt är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Kränkningar är ofta uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan finnas i form av
• Diskriminering eller trakasserier på grund av
¾ Kön
¾ Etnisk tillhörighet
¾ Religion eller annan trosuppfattning
¾ Sexuell läggning
¾ Funktionshinder
• Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/elevs värdighet.
¾ Mobbning
Kränkningar kan ske på olika sätt;
¾ Fysiskt genom slag och knuffar.
¾ Verbalt genom hot och förnedrande ord.
¾ Psykosocialt genom utfrysning eller ryktesspridning.
¾ Text- eller bildburet genom klotter, brev, e-post, sms och symboler.
Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativa och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskrimineringen används också som begrepp i fall där institutioner genom tex struktur och arbetssätt upplevs som kränkande.
De fem diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Direkt diskriminering: Ett barn/elev får ej missgynnas genom särbehandling på grund av de ovan angivna diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering: Ett barn/elev får ej missgynnas genom att tillämpa en bestämmelse, kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men i praktiken får en
diskriminerande effekt
Trakasserier: Kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Mobbning: en person utsätts upprepade gånger under en viss tid för negativa handlingar (Dan Olweus)
Repressalier: Barn /elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av ”Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling” får inte på något sätt utsättas för bestraffning.
Förebyggande åtgärder
Information
Information om ”Likabehandlingsplanen” till alla föräldrar vid inskolning av barn på förskolan.
Information till alla klasser i början av läsåret om ”Likabehandlingsplanen”, att kränkande behandling inte får förekomma på vår skola samt vad kan man göra om man blir utsatt.
Information om konsekvenser om man utsätter någon för kränkningar.
Information till alla föräldrar vid höstterminens första föräldramöte om
”Likabehandlingsplanen”.
Trivselenkäter
Eleverna besvarar vår trivselenkät 2ggr/läsår.
PN-enkät 1ggr/år i förskolan, år 2 och år 5.
Aktiviteter på Förskolan.
Kontinuerliga samtal med barnen om kompisrelationer.
I all verksamhet på förskolan stärka sammanhållningen och tryggheten i gruppen.
Personal finns alltid tillgänglig i gruppen.
Barnråd en gång i månaden där barn och chef samlas och pratar om vad som händer på förskolan.
Barnavårdsteam en gång i månaden där personal kan få hjälp och stöd av chef, förskolepsykolog och pedagog med specialkompetens.
Barnpiloterna informerar om sitt arbete och finns som stöd till alla på enheten.
Klassaktiviteter
Kompissamtal varje vecka.
Eleverna skriver loggböcker
Värdegrundsarbete t.ex. enligt Charlieprojektet eller Livsviktigt, Komet.
Kontinuerliga samtal/diskussioner förs om värdegrundsfrågor.
Regelbundna samtal runt våra ordningsregler.
Veckans värdegrundsfråga.
Regelbundna klassråd Vuxna på skolan
All personal på skolan arbetar aktivt i enlighet med skolans plan för lika behandling.
All personal har ett ansvar att vara uppmärksam på signaler, som kan vara tecken på kränkande behandling.
Skolan har ett väl fungerande rastvaktsschema.
Tydliga direkta tillsägelser från vuxna då detta behövs.
Elever på skolan
Varje elev förväntas känna till och följa skolans ordningsregler.
Kan man inte lösa en konflikt själv ska man kontakta kamratstödjare, klassläraren, någon i MåBra-teamet eller annan vuxen
Känner man sig illa behandlad ska man prata med vuxen som man känner förtroende för eller kontakta någon i MåBra-teamet.
Kamratstödjare
I år 3, 4, 5 och 6 väljs två lämpliga elever till kamratstödjare.
Kamratstödjarna träffar representant från MåBra-teamet (eller annan kamratstödjaransvarig vuxen) med jämna mellanrum för att diskutera stämningen på skolan. De deltar i en utbildning minst en gång per läsår och deltar i Kamratstödjarträffar.
MåBra-team Uppdrag
¾ Övergripande ansvar för att planerade förebyggande åtgärder blir genomförda.
¾ Övergripande ansvar för insatser vid olika tillbud.
¾ Ansvarar för att handlingsplanen följs då mobbning förekommer.
¾ Ansvarar för utvärdering 1 ggr/läsår av ”Lika behandlingsplanen”.
¾ Ansvarar för genomförande, sammanställning och uppföljning av trivselenkäten.
Elevråd
Varje klass från och med år 2 har en representant i elevrådet som träffar rektor en gång per månad. På dagordningen finns alltid en stående punkt angående trivsel och elevernas arbetsmiljö på skolan.
Teamet
Teamet ansvar för att reda ut konflikter och osämja bland eleverna.
På teamträffarnas dagordning finns alltid punkten elevvård med.
Föräldrar
Genom intresse och engagemang i barnens skolgång kan man som förälder visa att skolan är viktig och värd att ta på allvar. En positiv inställning till skolan från föräldrar påverkar barnen att se positivt på sin skola och skolarbete.
• Prata med barnen om skolan
Fråga vad de gjort i skolan, vad de läst och vad de lärt sig. Passa gärna på när de är lite lugnt hemma. Föräldrarna är de viktigaste vuxna för barnen. Om du visar intresse för skolan så blir den viktigt också i barnens ögon.
• Visa din åsikt
Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkningar förekommer. Om skolan och hemmet gemensamt tar klart avstånd från kränkningar får detta en positiv
inverkan på barnen.
• Intressera dig för barnens fritidsintressen
Föräldrar till barn som det går bra för i skolan är också mer intresserad av barnens fritid och framtid, menar forskarna. Barn vill och behöver bli sedda.
• Gör saker tillsammans på fritiden
Barn och ungdomar behöver vara för sig själva men de behöver också göra saker tillsammans med föräldrarna. Gör gärna överenskommelser när det ska ske, framförallt när det gäller tonåringar. Titta på TV tillsammans och tala om vad du tycker är bra. Ungdomskulturen är inte allt – det finns andra värderingar!
• Visa intresse för barnens framtid
Hur ska det gå för ens barn bekymrar alla föräldrar. Visa att du bryr dig om på ett positivt sätt.
• Håll kontakt med skolan om hur det går för ditt barn
Under utvecklingssamtal kan du få reda på vad ditt barn kan och fungerar i skolan och om det är något ditt barn behöver jobba extra med.
• Besök skolan
Vi uppskattar att föräldrar intresserar sig för hur vi arbetar i skolan. Genom att komma på besök visar du att skolan är viktig.
• Ta kontakt med skolan om du känner dig orolig
Vi måste alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår bra. Tveka inte att samtala med klassläraren om du anar att allt inte står rätt till.
(Bl.a sammandrag ur ”Hemmets Läroplan” av Lennart Grosin)
Förälder till barn på förskolan
Varje dag ha en öppen dialog med personalen om vad som hänt under dagen.
I övrigt gäller ovanstående punkter gälland skolan även föräldrar med barn i förskolan.
Handlingsplan vid akuta konflikter
1. Ingrip direkt
2. Diskreta samtal med den utsatte 3. Samtal med angriparen
4. Uppföljningssamtal med de berörda 5. Kontakta hemmet vid behov
6. Kontakta rektor vid behov Alla insatser dokumenteras.
Handlingsplan vid mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling
Ingrip direkt. Ta reda på vad som har hänt.
Kontakta MåBra-teamet
1. Föräldrar, personal, kamratstödjare eller andra elever informerar MåBra-teamet om situationer som de uppfattar som mobbning, trakasserier eller annan kränkande behandling.
2. MåBra-teamet tar kontakt med den utsatte för att få en så korrekt bild som möjligt av hans/hennes situation
3. Samtal med mobbarna, ledare och alla medlöpare. Vi kräver omedelbart stopp på mobbningen.
4. Kontakta föräldrarna till berörda barn/elever 5. Anteckningar förs vid mobbningssamtalen
6. Uppföljningssamtal med den mobbade och mobbarna för att kontrollera att mobbningen har upphört.
7. Kvarstår problem för den mobbade eleven, kallar rektor till elevvårdskonferens där åtgärdsprogram upprättas.(Elevvårdskonferens är ett möte med rektor, elev föräldrar och lärare.)
Förskolan arbetar enligt punkt 3-6 och som stöd och hjälp kontaktas barnpiloterna.
Handlingsplanen ses över och revideras årligen. I skolan i samarbete med elevrådet och kamratstödjarna.
Handlingsplan vid tillbud Tidig upptäckt
• Personal är vaksam och iakttagande
• Alla på Södra Bäckby Skolor både barn/elever och vuxna, ska vara medvetna om vad kränkning är, hur kränkning uppkommer och veta hur vi valt att arbeta för att
förhindra kränkning
• Föräldrar gör iakttagelser hemma och kontaktar skolan.
• Kamratstödjare finns bland eleverna.
• Trivselenkäter
• Utvecklingssamtal
Skolpersonalens rätt, enligt skollagen m.m. att ingripa i olika konfliktsituationer.
• Elev som hotar, kränker eller angriper lärare
Vid fysiska angrepp kan läraren ha rätt att använda nödvärnsrätt som alla individer har.
Nödvärnsreglerna gäller vid pågående eller nära överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Våldet som används ska dock stå i proportion till angreppet.
Om händelsen betraktas som ett brott kan den polisanmälas.
• Elev som hotar, kränker eller angriper annan elev
Skolan har tillsynsansvar för eleverna. Det innebär att skolpersonal som är vittne till exempelvis slagsmål eller kränkning har skyldighet att agera, antingen genom att själv avvärja bråket eller genom att tillkalla hjälp. Om en anställd ingriper i ett bråk finns det gränser för vad man får göra. Det är inte tillåtet att använda mer våld än
situationen kräver. Det är också viktigt att eventuellt våld eller hårt språkmissbruk begränsas till den aktuella situationen och inte kommer i efterhand. I fall där ett barn bedöms fara illa är man skyldig att göra anmälan till socialtjänsten. Om händelsen kan betraktas som misshandel eller allvarligt hot kan det polisanmälas.
• Elev som stör lektion
Lärare har rätt att föra ut en elev ur klassrummet. Det är tillåtet att använda ett visst mått av milt tvång, till exempel ta en elev i armen. Men det får inte vålla smärta och det får aldrig vara för att bestraffa.
• Elev som vandaliserar skolans lokaler eller egendom
Detta kan medföra att eleven blir skadeståndsskyldig. Om skadegörelsen kan anses som brottslig kan en polisanmälan göras.
• Elev som bär vapen
Vapenlagen och förbudet mot knivar gäller även i skolan. Att avväpna en elev som bär kniv är dock en uppgift för polisen. Enligt brottsbalkens nödregler kan föremål
omhändertas för att avvärja omedelbar fara.
• Obehöriga som vistas inom skolans område
Eftersom skolans lokaler och skolgård inte betraktas som en allmän plats har rektor bestämmanderätt över vilka som har rätt att vistas där. Om utomstående beter sig störande kan de därmed avvisas. Om de vägrar lämna skolan och blir våldsamma kan polis ytterst tillkallas.
• Elev som utgör ett hot mot elevers och lärares arbetsmiljö
I grundskolan är rätten till skolgång väldigt stark. Det innebär att skolan inte har rätt att stänga av en elev, även om denne har inlett slagsmål eller hotat elever och eller lärare vid upprepade tillfällen. Däremot går det att anordna stödundervisning i särskild grupp. Detta måste dock motiveras med att eleven behöver stödet, och kan inte införas som en bestraffning. Om en annan skola bedöms ha bättre möjligheter att stödja eleven kan denne flyttas. Detta ska ske i samförstånd med föräldrarna, och kan bara i extrema fall genomföras mot deras vilja.
Södra Bäckby skolor
Fridhemsskolan Rösegårdsskolan Vision
Barn och elever:
• Lär av lust och glädje
• Finner lättaste sättet att lära
• Upptäcker sina starka sidor
• Lyckas
Vi ger dem ”Möjligheternas hus”
Alla i skolan skall få vara i en trygg miljö och i ett positivt klimat som stärker barnens/
elevernas självkänsla. Alla former av kränkande behandling skall alltid motverkas.
Alla skall medverka till att man under lugna förhållanden kan inhämta kunskap. Ingen skall tillåtas störa undervisning eller annan verksamhet.
Ordningsregler
1. Du får inte kränka någon
2. Du ska passa de tider som gäller i skolan
3. Du får inte lämna skolans område under skoltid utan tillåtelse från din lärare 4. Du ska inte ha ytterkläder och uteskor på dig inomhus
5. Du ska ha hjälm på dig när du cyklar, åker inlines, skateboard, skridskor eller pulka
6. Du får inte kasta snöboll på skolans område
7. Du får inte äta godis eller tugga tuggummi under skoltid Om du inte följer dessa regler händer följande:
1. Samtal mellan barn och pedagog 2. Pedagogen tar kontakt med hemmet
3. Samtal mellan barn, förälder, pedagog och rektor
