Driftverksamheten är nästan i balans Totala resultatet är +99 miljoner kronor

(1)

Driftverksamheten är nästan i balans Totala resultatet är +99 miljoner kronor

Driftverksamheten Miljoner kronor

-40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2 0 10 P rognos 2

Delårsrapport januari-augusti med

Bokslutsprognos 2 för 2010

(2)

Förvaltningsberättelse

Driftverksamheten är nästan i balans ... 3

Finansiell analys bokslutsprognos 2 ... 3

Finansiell analys delårsbokslut ... 7

Framåtblick ... 7

Koncernen ... 7

Befolkningen fortsätter att öka ... 7

Personal ... 7

Enheternas prognoser KS – Kommunfastigheter ... 9

KS – Kommunkansliet och stadsmiljö ... 10

KS – Integration och arbetsmarknad ... 13

KS – Gemensamma beställarkansliet ... 15

KS – Hållbar samhällsbyggnad ... 16

KS – Näringslivsenheten ... 17

KS – Personalkontoret ... 19

KS – Reserverade medel ... 20

Barn- och skolnämnden ... 21

Gymnasienämnden Borlänge-Säter ... 22

Vuxenutbildningsnämnden ... 23

Kultur- och fritidsnämnden ... 24

Miljö- och byggnadsnämnden ... 26

Omsorgsnämnden ... 27

Socialnämnden ... 29

Överförmyndarnämnden ... 31

Revisionen ... 32

RE Barn- och skolenheten ... 33

RE Vård- och omsorg ... 35

RE Hagagården intraprenad ... 37

RE Matjes Emils intraprenad ... 38

RE Åkershem intraprenad ... 39

RE Samhällsenheten ... 40

RE Socialt arbete ... 43

RE Administrations- och utvecklingsenheten ... 46

RE IT-enheten ... 47

RE Kostservice ... 49

RE Lokalservice ... 50

Ekonomisk redovisning – tabeller m m Redovisningsprinciper ...51

Resultaträkning ...52

Balansräkning ...53

Kassaflödesanalys ...54

Noter ...55

Driftredovisning Driftsammanställning – organisationsindelad ...58

Driftredovisning – verksamhetsindelad ...59

Investeringar ...60

(3)

Förvaltningsberättelse prognos 2 2010

Driftverksamheten är nästan i balans

Årets totala resultat är positivt med +99 miljoner kronor (Mkr). Det är hela +63 Mkr bättre än det planerade resultatet på +36 Mkr.

Driftverksamheten är nästan i balans och redovisar ett resultat på -2 Mkr. Det är en förbättring jämfört med prognos 1 på +31 Mkr. Efter prognos 1 ökades kommunbidraget till nämnderna med +11 Mkr och det förklarar en del av förbättringen.

Balanskravet

Kommunallagen (kap. 8) ställer krav på att kommu- nens intäkter ska överstiga kostnaderna - balanskra- vet. Utifrån bokslutsprognos 2 för 2009 planerades att 21 Mkr skulle behöva täckas i budgeten för 2010.

Det slutliga resultatet för 2009 blev dock betydligt bättre än beräknat och medförde inget krav på täck- ning. Prognosen för 2010 innebär att kravet på balans uppfylls mer än väl.

Några händelser av betydelse

•

Skatteunderlaget i riket ökar och ger ökade skat- teintäkter till kommunen.

•

Budgeten till nämnderna (kommunbidraget) har ökats under året för att täcka personalkostnads- ökningar. Ökningen är 11 Mkr och har finansie- rats genom att budgeten för årets skatteintäkter har höjts.

•

Ökningstakten för utbetalning av försörjningsstöd har planat ut.

•

Kommunens antal anställda/årsarbetare minskar.

Det påverkar bland annat kommunens pensionskostnader i positiv riktning.

•

Årets fastighetsförsäljningar ger ett överskott på 18 Mkr.

Ovanstående är ett axplock av de händelser som gör att kommunens resultat påverkats positivt.

Finansiell analys bokslutsprognos 2

Årets andra bokslutsprognos pekar på ett positivt årsresultat på +99 Mkr. Det är en förbättring med ca 32 Mkr jämfört med bokslutsprognos 1 för 2010.

Resultatet för driftverksamhet är -2 Mkr.

Resultat från försäljning av fastigheter är +18 Mkr och efter avräkning för pensioner och avskrivningar med mera är budgetavvikelsen för externa nettokostnader +29 Mkr. Skatteintäkterna beräknas bli 33 Mkr

Resultaträkning, Mkr Budget Prognos Avvik

Driftverksamheten -2 246,5 -2 248,7 -2,2 Avräkning av interna poster 130,7 138,7 8,0 Resultat från fastighetsförsäljn 0,0 18,1 18,1

Pensionsutbetalningar -50,7 -47,3 3,4

Avskrivningar -75,8 -74,1 1,7

Externa nettokostnader -2 242,3 -2 213,3 29,0

Skattemedel 2 282,0 2 314,9 32,9

Finansnetto -3,7 -2,6 1,1

Årets resultat - förändring

av eget kapital 36,0 99,0 63,0

Resultatutredning

Årets resultat enligt ovan 99,0

Realisationsvinster -5,7

Uttag ur fonderade pensionsmedel 7,6 Resultat enligt balanskravet 100,9 Återställningskrav från tidigare år 0,0

Att återställa 0,0

Mål Delmål Prognos budget 2010

Resultatet, Mkr 36,0 99,0

Resultatet, % 2% 1,6% 4,3%

Nettokostnader 98% 98,3% 95,6%

Högst 20 % av investering-

arna lånefinansierade 20,0% 46,1% +0,0

Soliditeten 80% 67,4% 74,2%

Balanslikviditeten 80% 56,9% 62,3%

högre än planerat och finansnettot +1 Mkr högre än planerat.

Måluppfyllelse

Någon samlad redovisning av verksamhetsmål i samband med delårsrapporten har inte gjorts. De verk- samhetsmål som gäller för 2010 finns i budgeten för planperioden 2010-2013 och i dokumentet anges att rapportering av måluppfyllelse ska göras i årsredo- visningen. För den finansiella delen ska rapportering ske i såväl delårsrapport och prognoser som årsredo- visning.

Kommunfullmäktige har fastställt fem långsiktiga inriktningsmål som är vägledande för den finansiella planeringen och uppföljningen. Förverkligas målen får kommunen en ekonomisk utveckling som ger oberoende, handlingsfrihet och möjligheter till utveckling.

Enligt prognos 2 uppfylls samtliga delmål. Och för tre av målen uppfylls även de långsiktiga målen.

(4)

2010 2009 Förändr Balansomslutning, Mkr 2 196 2 299 -103

Anläggningar 1 270 1 142 +128

Finansiella tillgångar 664 737 -73

Omsättningstillgångar 262 420 -158

Eget kapital 1 629 1 530 +99

Avsättningar 86 79 +7

Långfristiga skulder 61 101 -40

Kortfristiga skulder 420 589 -169

Rörelsekapital -158 -169 +11

Kassaflöde -134 196 -330

Likvida medel 119 253 -134

Soliditet 74,2% 66,5% +12%

Balanslikviditet 62,5% 71,3% -12%

Skatt, Mkr Budget Prognos Avvikelse

Årets skattebetalning 1 800,0 1 800,8 0,8 Årets prel avräkning

budget i december 09 -8,7 prognos i juni 10 11,3

Avräkn tidigare år - 5,1 5,1

Kommunalskatt 1 802,6 1 833,9 31,3

Inkomstutjämning 358,2 358,8 0,6

LSS-utjämning 29,7 29,6 -0,1

Fastighetsavgift 74,3 77,7 3,4

Kostnadsutjämning -42,7 -45,0 -2,3

Regleringspost 12,5 12,5 0,0

Tillfälligt konjunkturstöd 47,4 47,4 0,0 Utjämning och bidrag 479,4 481,0 1,6

Skatt totalt 2 282,0 2 314,9 32,9

Skattesats 2010 Kommunen Totalt

Borlänge 22,66 33,55

Dalarna 22,42 33,31

Riket 20,68 31,55

- högst 23,64 34,17

- lägst 17,12 28,89

Skattekraft 2010 2009

Andel av rikssnitt 93,2 % 93,4 %

25,4 28,0

Resultatkravet

Det långsiktiga inriktningsmålet är att resultatet årli- gen skall överstiga 2 % av skattemedlen. I den budget som fullmäktige antog i december 2009 var det planerade årsresultatet +36 Mkr eller 1,6 % för 2010.

Såväl delmålet som det långsiktiga målet uppfylls enligt prognosen. Resultatet är +99 Mkr och motsvarar 4,3 % av skattemedlen. Det är mer än dubbelt så mycket som det långsiktiga resultatkravet

Nettokostnadsutvecklingen

Det långsiktiga inriktningsmålet är att verksamhetens nettokostnader får förbruka högst 98 % av skattemedlen. Delmålet för 2010 är att högst 98,3 % av skattemedlen får användas i den löpande driften.

Såväl delmålet som det långsiktiga målet uppfylls enligt prognosen. Nettokostnaderna är 95,6 % av skattemedlen och det är 2,7 procentenheter bättre än delmålet.

Investeringarnas lånefinansiering

Ett nytt mål har införts i budgeten för 2010. Målet innebär att högst 20 % av investeringarna får vara lånefinansierade. Delmålet för 2010 är 46,1 %. Un- der året amorteras låneskulden med 40 Mkr och inga nya lån behöver tas upp. Lånefinansieringen av årets investeringar är därmed 0 %. Såväl delmålet som det långsiktiga målet är därmed uppfyllt.

Soliditeten

Det långsiktiga inriktningsmålet är att soliditeten ska överstiga 80 %. Delmålet för 2010 är 67,4 %.

De negativa resultaten under tidigare år har påverkat soliditeten i negativ riktning. Vid årsskiftet 2009/

2010 var kommunens soliditet 66,5 %. Prognosen för 2010 visar på en förbättring med nästan 8 procentenheter till 74,2 % .Årets delmål är uppfyllt.

Balanslikviditeten

Målet är att balanslikviditeten skall överstiga 80 %.

Delmålet för 2010 är att uppnå 56,9 %. I prognosen väntas balanslikviditeten ligga på 62,3 %. Detta in- nebär att kommunen har ett negativt rörelsekapital.

Omsättningstillgångarna täcker inte de kortfristiga skulderna och rörelsekapitalet beräknas uppgå till -159 Mkr vid slutet av året. Rörelsekapitalet har ökat med 10 Mkr mellan åren. Årets delmål är uppfyllt.

Skatt

Skatteberäkningen bygger på prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i september.

Skatteintäkterna beräknas bli +33 Mkr högre än planerat. Huvudorsaken till detta är att de beskattnings- bara inkomsterna i riket ökat mer än vad SKL tidigare trott.

Skattesatsen i Borlänge kommun är 1,98 högre än rikssnittet. Det innebär att kommunen taxerar ut närmare 160 Mkr mer 2010 än om skattesatsen varit lika som snittet för kommunerna i landet.

Finansnettot

Finansnettot är negativt med -3 Mkr. Det är +1 Mkr bättre än budgetens netto på -4 Mkr.

(5)

Avkastningen på medel i pensionsförvaltningen är -1,5 Mkr sämre än budget, medan övriga poster är bättre.

Investeringar och lån Investeringar

Den totala investeringsbudgeten för 2010 uppgår till 240 Mkr.

Under januari-augusti har investeringar för 94 Mkr kommit till stånd. Det motsvarar 39 % av årsbudge- ten. Vid årets slut är bedömningen att ytterligare 109 Mkr ska ha arbetats upp. Enheterna räknar med att 33 Mkr av budgeten inte kommer att arbetas upp under året, utan kommer att föras över i tilläggsbud- get för 2011.

De största enskilda investeringsprojekten som budge- terats under 2010 rör ombyggnad av Kvarnsvedens skola, Soltorgsgymnasiet, sporthall vid Ornäs skola och renovering av kök i förskolor och skolor.

Lånesituationen

Beslutad låneram 2010 är 184 Mkr, en minskning med närmare 255 Mkr från året innan. Den faktiska låneskulden uppgick till 100 Mkr vid årets ingång och beräknas vara 60 Mkr vid årets utgång. Det är en minskning med 40 Mkr.

Pensioner

Pensionsförpliktelser

Årets pensionskostnader är 120 Mkr. Kostnaderna är nästan 13 Mkr lägre än de budgeterade kostnaderna.

Den så kallande bromsen för pensionsutbetalningar ger lägre kostnad än planerat (+3 Mkr). Även kostnaden för årets intjänade pensioner är lägre än planerat (+9 Mkr). Antalet anställda och årsarbetare har minskat under 2009 och 2010 och det påverkar löne- underlaget så att pensionskostnaden blir lägre.

Kommunen följer redovisningslagen när det gäller pensionsförpliktelser. Det betyder att pensioner in- tjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och i stället för som skuld i balansräkningen. Kost- naderna består av årets utbetalningar i stället för årets uppräkningar. Ansvarsförbindelsen är 1 087 Mkr.

Om ansvarsförbindelsen redovisats som skuld skulle årets pensionskostnader enligt resultaträkningen vara drygt 28 Mkr lägre.

Finansnetto 2010 2009 2008

Ränta BKF-koncernen 1,2 4,6 17,1

Avkastn pensionsförvaltning 5,5 8,3 12,2

Ränta på likvida medel mm 1,9 4,2 3,0

Finansiella intäkter 8,6 17,1 32,3

Skuldräntor -8,5 -11,0 -15,7

Övrigt -2,7 -2,7 -2,0

Finansiella kostnader -11,2 -13,7 -17,7

Finansnetto -2,6 3,4 14,6

Avvikelse mot budget +1,1 -0,3 +7,8

Prognos

2010 2009

Beslutad låneram 183,9 438,7

Ej verkställd upplåning -123,9 -338,7

Låneskuld, Mkr 60,0 100,0

Räntekostnad 8,5 11,0

Låneskuld, kr/invånare Borlänge Riket

2006 6 750 11 245

2007 7 540 11 678

2008 7 885 12 387

2009 2 055 12 402

2010 1 220

Pensioner, Mkr 2010 2009

prognos Kostnader (resultaträkningen)

Intjänad individuell del 51,8 53,6

Intjänad kompletteringspension 6,9 11,5 Pensionsutbetalningar för pen-

sioner som intjänats före 1998 38,1 35,8

96,8 100,9

Löneskatt 24,26 % 23,5 23,7

Kostnader totalt 120,3 124,6

Budgetavvikelse 12,6

Pensionsförpliktelser

Avsättning (skuld) 68,1 63,3

Ansvarsförbindelse 875,2 898,0

Löneskatt 228,8 233,1

Summa åtagande 1 172,1 1 194,4

Bokfört värde av förvaltade

pensionsmedel -320,7 -328,3

Återlånat i verksamheten 851,4 866,1

Kommunen anlitar SPP för beräkningar och utbetalningar.

(6)

Pensionsförvaltning, Mkr

Förvaltning av pensions- 2010 2009

medel 2008 Aug Dec

Likvida medel 0,2 0,2

Räntebärande 223,1 224,4

Svenska aktier 21,5 21,4

Globala aktier 81,7 82,3

Bokfört värde 326,5 328,3

Marknadsvärde 360,3 352,0

Marknadsvärde, % 110% 107%

Förvaltningsresultat 2010 2009

prognos

Ränteintäkter 5,7 7,0

Utdelning på aktier - 1,2

Kursvinster 1,9 2,7

Kursförluster -2,4 -2,9

Övriga intäkter och kostnader 0,3 0,3

Summa 5,5 8,3

Ej realiserade kursvinster 33,8 23,7

Avkastning/index augusti 2010 Portfölj Index

Svenska obligationer 6,9% 6,3%

Svenska aktier 8,1% 8,7%

Globala aktier -4,2% -3,1%

Total portfölj 4,0% 4,2%

Driftresultat fördelat på Prognos Utfall Utfall nämndernas verksamhets- 2010 2009 2008 områden, Mkr

Reserverade medel 10,9 21,8

Barnomsorg och grundskola -4,3 -3,9 -21,8

Fastighetsförvaltning -0,7 9,6 0,3

Gymnasieskola 0,9 2,5 -8,5

Kommunstyrelsen övrigt 1,3 10,0 -0,9

Sysselsättningsåtgärder och

integration 0,5 3,4 0,4

Socialtjänst -15,3 -7,9 -7,0

Vård och omsorg 0,8 17,3 -5,3

Övriga verksamheter 3,7 5,4 7,1

-2,2 58,2 -35,7

Förvaltning av pensionsmedel

Årets avkastning på pensionsmedel beräknas bli 6 Mkr. Det är ca 2 Mkr lägre än planerat.

Per augusti beräknas marknadsvärdet i pensionsme- delsförvaltningen till 360 Mkr. Det bokförda värdet är 326 Mkr. Orealiserade vinster är 34 Mkr.

Tvister och oklarheter

Med anledning av att ett nationellt kostnadsutjäm- ningssystem har införts för verksamhet enligt LSS, har kommunerna i länet sagt upp det lokala avtalet från 1992 om mellankommunal utjämning för de särskilda omsorgerna i Dalarnas län.

Hedemora kommun har dock inte accepterat uppsäg- ningarna och har under åren 2005-2009 fört en juri- disk process mot 11 kommuner i länet. Både Falu Tingsrätt och Svea Hovrätt har gått på Hedemoras linje. I april 2009 har Högsta Domstolen meddelat att fallet inte tas upp till prövning. Därmed är det fast- lagt att avtalet inte ensidigt kan sägas upp utan ac- cept från Hedemora. Rätten har inte tagit ställning till ersättningsfrågan då Hedemora inte framfört några ersättningskrav i rättsprocessen.

I juli 2009 har Hedemora däremot framställt krav till berörda kommuner på sammanlagt 71 Mkr för åren 2004-2011, bland annat för att man anser sig ha missgynnats i det nationella utjämningssystemet av LSS-kostnader. Kommunerna har avvisat kraven i en gemensam skrivelse till Hedemora.

Driftverksamheten

Prognosen för 2010 pekar på ett underskott i driftverksamheten på -2 Mkr. Jämfört med prognos 1 är resultatförbättringen +31 Mkr varav 11 Mkr beror på att kommunbidraget till nämnderna ökats.

• Kvar av de medel som reserverades centralt i budgeten för året är ca 11 Mkr. Av reserveringen avser 9 Mkr ännu ej fördelade medel för arbetsmark- nadsåtgärder och försörjningsstöd.

• Socialtjänsten befarar ett underskott på -15 Mkr.

Nästan 11 Mkr avser ökade kostnader för försörj- ningsstöd.

• Verksamheten barnomsorg och grundskola befarar ett underskott på -4 Mkr. Orsakerna är flera. Inom förskolan t ex ger öppnandet av ett flertal små enheter extra höga kostnader för den kost som till- handahålls via serveringskök.

• I övriga verksamheter ingår bl a RE Kostservice som redovisar ett överskott på drygt 3 Mkr. Vid årets slut omfördelas eventuellt överskott till de verksamheter som köper den kost som Kostservice

(7)

producerar. Merparten av produktionen går till barnomsorg och grundskola.

Hur resultatet uppstått framgår av respektive nämnds, förvaltnings och resultatenhets prognoser.

Finansiell analys delårsbokslut

Kommunens resultat för årets första åtta månader är +147 Mkr. Resultatet för samma period föregående år var +53 Mkr.

Enheternas verksamhetsresultat (driftredovisningen) är +38 Mkr för perioden. Driftresultatet för samma period föregående år var +69 Mkr. Jämfört med enheternas periodiserade budget är resultatet +43 Mkr.

Någon särskild analys av enheternas driftresultat per augusti har inte gjorts. Analysen görs utifrån redovi- sad bokslutsprognos.

Framåtblick

Budgetarbetet för planperioden 2011-2013 pågår.

Föreliggande prognos innebär inte någon belastning för planperiodens budgetarbete. Kommunen går in i 2011 med en bättre ekonomi. Senaste skatteprogno- sen från SKL pekar på att skatteintäkterna kommande år blir högre än vad som redovisas i kommunens ekonomiska plan som antogs av kommunfullmäktige i juni 2010.

Koncernen

Kommunen redovisar inte en sammanställd redovisning i delårsrapporten eftersom en sådan samman- ställning skulle försena rapporteringen.

Kommunen äger direkt och indirekt samtliga aktier i Borlänge Kommuns Förvaltnings AB, AB Borlänge Energi, AB Stora Tunabyggen, Fastighets AB Hus- hagen, Norra Backa i Borlänge AB och Maserhallen AB.

Övriga organisationer som normalt ingår i kommun- koncernen är AB Dalaflyget och Räddningstjänsten Dala Mitt. Kommunens redovisning har påverkats av de kostnader som kommunen ska finansiera avseende dessa organisationer.

Befolkningen fortsätter att öka

Vid årsslutet 2009 hade Borlänge 48 681 kommunin- vånare. Enligt befolkningsprognosen i maj är antalet 49 205 för 2010. I september 2010 är befolkningen 49 226. Det är några fler än maj-prognosen visar. De kommande tre åren visar också på en ökning, men ökningstakten är lägre.

Befolkningsprognos

2009 2010 2011 2012 2013 Totalt 48 681 49 205 49 555 49 885 50 105 Ökning från

året innan +496 +524 +350 +300 +250

Personal

Kommunens verksamhet präglas under året av för- ändring. Den nya ledningsorganisationen har rekryte- rats under våren och alla är på plats från september.

I samband med organisationsförändringen har ett antal anställda begärt att få avsluta sin anställning före 65 års ålder. Det har framförallt gällt chefer och administrativ personal.

För ett tjugotal personer har också avgångsvederlag på maximalt sex månadslöner utbetalats. I ungefär hälften av dessa situationer har tjänsten inte behövt återbesättas.

På detta sätt har generationsväxlingen underlättats och möjlighet till nyrekrytering av yngre personal har blivit följden. Detta ger utrymme när de nya sektorerna ska organiseras och bemannas.

Fram till och med september 2010 har antalet tillsvi- dareanställda i kommunen minskat med 46 personer till 3 815. Det innebär att antalet tillsvidareanställda i kommunen har sjunkit med 153 personer sedan början av 2009.

Det är viktigt att se denna personalminskning i rela- tion till den ökande befolkningen i kommunen som ju ger underlag för och förväntan om fler insatser från den kommunala organisationen.

Löneöversynen 2010

Ett av personalkontorets prioriterade mål är att löne- översynen ska vara färdig under våren och de nya lönerna ska betalas ut innan huvudsemestrarna bör- jar.

(8)

Detta mål kunde inte uppfyllas i år eftersom de cen- trala avtalen inte var färdiga under våren. Ett undan- tag var vårdförbundet som har ett centralt tvåårsav- tal.

Till september månad hade avtal tecknats med kommunal, SKTF och ett flertal av de mindre SACO- organisationerna. För lärarnas organisationer har förhandlingar påbörjats men de beräknas inte vara avslutade under den allra närmaste tiden.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har sjunkit sedan 2002. Även under de första åtta månaderna i år har den sjunkit och ligger nu totalt på 4,6 % i hela kommunen.

Denna siffra kan jämföras med nivån 2002 för samma period som då var 8,4 %.

Minskningen sker i samtliga verksamheter. Särskilt kan påpekas att sjukfrånvaron i vård och omsorg är 5,5 % och i skola/förskola 4,2 %. Båda dessa verksamheter är stora och har tidigare haft höga siffror.

De sjunkande siffrorna har flera orsaker.

•

Det förändrade regelverket från försäkringskas- san

•

De hälsofrämjande insatser som görs med till exempel hälsoinspiratörer och sjukskrivnings- tjänster.

•

Det nära samarbetet med försäkringskassan och företagshälsovården

Rehabiliteringsarbetet

Samarbetet med försäkringskassan har fortsatt ut- ifrån det avtal som tecknades 2009 Avtalet innebär ett samarbete både på det strukturella och individuel- la planet.

Utvecklingen av sjukskrivningstalen och ohälsotalen följs upp inom ramen för avtalet.

Försäkringskassan är nu i färd med att ompröva de tidsbegränsade sjukersättningarna vilket innebär behov av åtgärder, omprövningar och anpassningar i våra verksamheter.

Nytt avtal om företagshälsovård

Under våren 2010 genomfördes en upphandling av företagshälsovård. Upphandlingen innebar att ett avtal tecknades med en ny företagshälsa, Previa. Det nya avtalet gäller från 1 januari 2011.

Tidigare avtal har varit abonnemangsavtal, där verksamheterna har betalat in en grundavgift för varje anställd. Det nya avtalet är ett ramavtal där verksam-

heterna och deras chefer ges möjlighet att köpa de tjänster som de önskar.

Under hösten kommer personalkontoret att ge anvis- ningar till stöd för chefer hur rehabiliteringsarbetet ska bedrivas i samarbete med Previa.

Hälsofrämjande arbete

I mars genomfördes tre hälsodagar för kommunens alla anställda på Cozmoz i Borlänge.

De anställda erbjöds att delta i en rad olika aktiviteter för kropp och själ. Det var motion, dans, kostråd, föredrag om sömn, relationer och livsstilsfrågor.

Under dagarna bildades en kommunkör som övade under Petra Kvennås ledning (välkänd från TV) vid tre tillfällen. Dagarna avslutades med en körkonsert.

Denna kör har under hösten fortsatt sina övningar under Petras ledning. Förhoppningen är en konsert i juletid.

Rökfri arbetstid

Kommunfullmäktige beslutade 2009 att införa rökfri arbetstid för kommunens anställda från 1 januari 2010.

Det innebär att arbetstiden är rökfri och att man inte får röka på raster eller på väg mellan olika uppdrag.

Lunchrasten räknas inte som arbetstid och är därför undantagen.

En stor informationsinsats gjordes inför rökfriheten.

Trots detta har efterlevnaden inte varit vad man kan vänta sig. Fortfarande finns anställda som röker utanför sina arbetsplatser runt om i kommunen.

(9)

Bokslutsprognos 2 för 2010

Kommunstyrelsen - Kommunfastigheter

Ekonomisk analys

Prognosen för året pekar mot ett underskott gentemot budget på cirka 0,7 mkr.

Akuta underhållsåtgärder pga. den gångna vinterns förhållanden ser ut att generera ett underskott för underhållet på ca 0,6 mkr. De interna intäkterna be- räknas generera ett överskott med ca 3,9 mkr och de externa intäkterna förväntas också ge ett överskott med ca 1,8 mkr. Däremot pekar prognosen på att de externa hyreskostnaderna genererar ett underskott med ca 7,9 mkr. Anledningen till de stora hyresdiffe- renserna som till stor del tar ut varandra beror på att det tillkommit lokaler som genererar både hyreskost- nader och hyresintäkter. Kapitalkostnaderna förvän- tas ge ett överskott på ca 1,2 mkr, detta hänger också samman med hyresintäkterna då de minskade kapitalkostnaderna innebär att hyrorna inte höjs med motsvarande belopp. Sammantaget tar hyreskostnaderna, hyresintäkterna och kapitalkostnaderna nästan ut varandra, det blir dock en något negativ differens.

Den yttre skötseln beräknas ge ett överskott med ca 0,8 mkr, mediakostnaderna förväntas hamna på ett minus med 0,5 mkr och övriga kostnader prognosti- seras ge ett överskott med ca 0,6 mkr.

Åtgärder

Just nu behövs inga extra åtgärder förutom att konti- nuerligt ha kostnadsmedvetenhet och koll på utfallet för att försöka se till att utfallet håller sig inom ra- marna.

Händelser av betydelse

Akuta reparationer, på grund av eftersatt underhåll har krävt omdisponeringar i fastlagd underhållsplan för 2010.

Tillkommande oförutsedda händelser har till exempel varit:

• Vattenskador på främst förskole- och skolanlägg- ningar som uppkommit pga. den gångna vinterns förhållanden.

• Omfattande åtgärder under året har krävt åtgärder på främst större delen av skolköksbeståndet pga.

myndighetsbesiktningar.

• Åtgärder efter elrevisionsbesiktning.

• Uppstart av långsiktig underhållsplanering för hela beståndet har påbörjats.

Prognos Utfall

Ekonomi, Mkr utfall 2009

Kommunbidrag -30,8 -29,7

Övriga intäkter 291,4 281,1

Kostnader -261,3 -241,8

Resultat -0,7 9,6

Investeringar, Mkr

Investeringsbudget (+) 153,7 Beräknat utfall (-) -149,2

Kvar av budget 4,5

Överförs i tilläggsbudget 4,5

• Behov av arbetsmiljöåtgärder som är anmälda till arbetsmiljöverket föreligger.

Verksamhetsanalys

Större delen av kommunens fastighetsbestånd är byggt mellan åren 1950 och 1980 och har inte konti- nuerligt underhållits. Detta gör att fuktproblemen till följd av bland annat bristfällig taktäckning fortsätter att öka. Eftersom underhållsnivåerna har ökat de senaste åren och det ser ut att finnas utrymme för att fortsätta ligga på dessa nivåer ser vi ändå med till- försikt mot framtiden. Behov av långsiktig under- hållsplan har funnits vilket nu har påbörjats.

Investeringar

Prognosen pekar på att budgeten på de flesta håll kommer att förbrukas. Kvarnsvedens skola och Sol- torgsgymnasiet är två stora projekt som det ses positivt på och som vi bedömer håller budgeten och i slutändan när projekten färdigställs 2011 kan ge ett positivt resultat.

(10)

Kommunstyrelsen - kommunkansliet

Ekonomisk analys Kommunkansliet

Kommunkansliets prognos pekar på att det ekonomiska resultatet vid årets slut blir ett överskott på 1,3 mkr.

Dalatrafiks resultat förväntas ge 2 mkr i överskott på grund av ökat antal resande.

Informationsenhetens personalkostnader är 200 tkr högre än beräknat på grund av politiska beslut.

Inköpsenhetens intäkter beräknas bli 125 tkr lägre än budgeterat på grund av minskad försäljning av upp- handlingstjänster till Säter.

Kommunens medverkan i StudentVM i orientering som genomförts under sommaren beräknas bli 80 tkr dyrare än budgeterat.

Stadsmiljö

Driftverksamheten för Stadsmiljö genomförs av Bor- länge Energi enligt tecknat årsavtal, och denna del av budgeten förväntas hållas. Den ökade snöröjningen under 1:a halvåret kompenserades av mindre halkbe- kämpningsåtgärder.

Därutöver tillkommer dock en något större kapital- kostnad på grund av underskattning vid budgettillfäl- let.

Investeringsverksamheten bedöms kunna genomföras inom fastställd budgetram inklusive de nytillkomna kraven på investering i nya hastighetsskyltar. Dock har vissa tidsförskjutningar skett under året, vilka sammantaget ger ett nettobehov på 2,8 mkr som tilläggsbudget.

Händelser av betydelse Kommunkansli

Ny styrmodell och organisation. Sektorscheferna har anställts och börjat sina nya jobb från och med 1 september. Under hösten 2010 tillhör de organisato- riskt kommunkansliet för att från 1 januari, 2011 tillhöra respektive sektor.

Lokala brå har under våren 2010 påbörjat samver- kan med polisen enligt samverkansavtalet. Gemen- sam planering har påbörjats för att minska våldet i offentlig miljö. Det praktiska arbetet kommer att starta hösten 2010.

Vidare har brå under våren deltagit i en trygghets- vandring per cykel på cykelvägar i kommunen.

Ekonomi, Mkr utfall 2 009

Kommunbidrag 208,1 224,6

Kostnader -217,6 -229,6

Resultat 0,4 1,4

Verksamhet, Mkr Progn Progn

Kostnad Resultat

Kommunkansli -120,1 1,3

Stadsmiljö -88,8 -0,9

Boom Town -8,7 0,0

Summa -217,6 0,4

Investeringsbudget 50,8

Beräknat utfall (-) -28,2

Kvar av budget 22,6

Avsikten är att identifiera platser där säkerhets- eller trygghetshöjande åtgärder behövs.

Lokala brå har tagit emot studiebesök av skolchefer från ett antal Smålandskommuner, för information om arbetet inom ramen för Maskrosor i Borlänge (förebyggande arbete bland barn och ungdomar) Inköpsenheten har under 2010 fortsatt att utöka samarbetet med övriga kommuner i regionen. Regi- onträffar med genomgång av upphandlingsläget görs 1 gång i kvartalet. Inköpsenheten har 2010 genom- fört en utbildning i diplomerade upphandlare som ett antal kommuner i Dalarna har deltagit i.

Arbetet med Bilden av Borlänge fortsätter och en work shop med 130 deltagare har genomförts för att presentera det nya kommunikationskonceptet Trev- ligt folk. Konceptet bygger på visionen om Borlänge som Sveriges trevligaste stad. En symbol, en ljudil- lustration och en film har tagits fram.

En utbildning i kommunikation har erbjudits och genomförts för ordföranden och vice ordföranden i styrelser, nämnder och kommunala bolag.

Ett nytt intranät är under utveckling.

(11)

Kommunstyrelsen - kommunkansliet

Ett gemensamt webbråd har startats tillsammans med Borlänge Energi och Tunabyggen för samord- ning av och samarbete i webbutvecklingsfrågor För att minska fordonsskador genomförs en utbildning av fordonsförare vid Dalarnas trafikövnings- plats i Falun.

Det skadeförebyggande projektet Tryggare skola bedrivs tillsammans med Gylleskolan och Dalarnas Brandskyddsförening.

Stadsmiljö

Skyltning av nya hastighetsgränser har genomförts per den 1 juli – ett förändringsarbete där Borlänge och Falun tillsammans utgjort pilotprojekt för kommunal skyltning åt Trafikverket.

Fortsättningen av väg 800 från Kälarvet genom Is- lingby till Tolvmilavägen har i huvudsak genomförts och innefattar främst utbyggnad av kompletterande gång- och cykelvägnät.

Väg 825 norr om Forshuvudbron inklusive separat gång- och cykelväg har till stor del genomförts.

Verksamhetsanalys Informationsenheten

Sedan starten i februari 2006 har borlange.se haft 4,2 miljoner besökare totalt, varav 1,4 miljoner är speci- fikt unika besökare. Återbesöksfrekvensen är 55 % vilket ger cirka 2,3 miljoner besökare som återvänt till webbplatsen.

Från 1 december 2008 kan ansökan om barnomsorgsplats ske direkt via webben.

Antal ansökningar om barnomsorgsplats via webben

0 10 20 30 40 50 60 70

jan febr mars april maj juni juli aug

2009 2010

Antal besökare på ”Flytta hit”-sidan 2008, 2009 och 2010.

Antal besökare på "Flytta hit sidan"

0 100 200 300 400 500 600

jan febr mars april maj juni juli aug

2008 2009 2010

Brå

Ett av de vanligaste sätten att mäta kriminalitet är att mäta antalet anmälda brott. Av tabellen framgår att Borlänge ligger högre än såväl Falun som riksge- nomsnittet. En målsättning för Borlänge kommun bör vara att komma ner i siffror som motsvarar riks- genomsnittet.

Antalet anmälda brott per 1000 invånare, statistik hämtat från Brå.

Riket Borlänge Falun

2000 136 205 120

2001 133 174 111

2002 137 167 101

2003 140 165 106

2004 139 175 105

2005 137 175 100

2006 135 163 95

2007 143 166 104

2008 149 167 108

2009 151 163 106

Risk och säkerhet

Den totala skadekostnaden i kommunen har generellt minskat jämfört med föregående år. Några större vatten- eller brandskador har inte inträffat.

Dessvärre har inbrotten ökat, och bland annat har en skola under ombyggnad förlorat datorer för 200 tkr.

Kostnaden för skador uppgår till och med augusti till

(12)

Kommunstyrelsen - kommunkansliet

1,3 mkr. Prognos till årets slut är 1,9 mkr vilket är lägre än 2009 då kostnaden blev 3,2 mkr.

Under året kommer kameraövervakning med värme- kamera att ske på prov vid Forssaklackskolan.

Antal skador 2008-2010

0 50 100 150 200 250 300

glas klotter skadeg stöld egendom

2008 2009 2010 prognos

Antal skador 2008-2010

0 10 20 30 40 50 60 70

inbrott vatten brand

2008 2009 2010 prognos

Skadekostnad tkr 2008-2010

0 100 200 300 400 500 600

glas klotter skadeg stöld egendom

2008 2009 2010 prognos

Skadekostnader tkr 2008-2010

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800

inbrott vatten brand

2008 2009 2010 prognos

Personal

Inköp, rekrytering av en inköpare skall påbörjas under hösten för att ersätta en pensionsavgång.

Ärendehanteringen ska utvecklas och ett nytt ären- dehanteringssystem skall införas. Medel finns för att anställa en person som skall utveckla detta för hela kommunen. Annonsering av tjänsten påbörjas nu under hösten.

Den totala sjukfrånvaron för perioden uppgår till 3,4

% (föregående år 3,7%)

Investeringar

Stadsmiljö räknar med en tilläggsbudget netto på 2,8 mkr genom tidsförskjutningar under året. Väg 825 Forshuvudbron har byggts i betydligt snabbare takt, medan cirkulationsplats Tunavägen-Smedjebacks- vägen startar först under senhösten. Föreningsparken har senarelagts något för att hinna omplaneras till lägre kostnadsnivå.

(13)

Bokslutsprognos 2 2010

Kommunstyrelsen – Integration och arbetsmarknad

Ekonomisk analys

Det prognostiserade ökade flyktingmottagandet från 250 till 350 personer ger mer intäkter från Migra- tionsverket för nymottagna flyktingar. Överskottet har reglerats med övriga nämnders kostnader för nyanlända.

Prognos 2 för AME/Integration visar därmed ett nollresultat.

Händelser av betydelse

• Flyktingmottagandet fortsätter att öka

• Extra satsning på instegs- och nystartsjobb för personer inom integration, arbetsmarknad och so- cialnämndens områden

• Nya arbetsmarknadsåtgärder; Jobb- och utveck- lingsgarantin Fas 3 och Lyftet

• Ansvaret för lönebidragsanställningar inför 2010 överlämnades till den verksamhet där den anställ- de har sin arbetsplats

• Beslut om nya förordningar har fattats inför ge- nomförande av ny reform om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Verksamhetsanalys

Integration

Migrationsverket ökade prognosen för behovet av kommunala introduktionsplatser för 2010-2012 vilket är anledningen till att även Borlänge har ändrat sin prognos. Under året har det kommit fler vuxna än barn jämfört med tidigare år. Prognosen för antalet nyanlända och för andelen vuxna respektive barn ser ut att hålla.

Staten tar över ansvaret för nyanlända flyktingars introduktion och försörjning från första december 2010. Kommunen får visst ansvar i flyktingmottagandet och även fortsättningsvis statlig ersättning men med lägre ersättningsnivåer. Förändringen be- döms inte ha någon inverkan på budget 2010.

Kommunen har under några år fått extra ersättning av Migrationsverket för varje mottagen flykting samt för dem som klarat godkänt i Sfi eller alternativ ar- betat/praktiserat i minst halvtid under 5 månader.

Dessa medel är nu satsade på instegs- och nystartsjobb under 2010. Satsningen kommer att ge ca 50 personer en nystart i samhället och bli självförsör- jande

Kostnader -55,2 -50,8

Resultat 0,0 1,7

Integration -34,4 0,0

Arbetsmarknad -19,1 0,0

Övrigt -1,7 0,0

Summa -55,2 0,0

Verksamhetsmått Budget Progn Skillnad

Integration Antal Antal Antal

Flyktingmottagning 250 350 100

varav vuxna 138 192 54

varav barn 112 158 46

Arbetsmarknad Antal Antal Antal

Lönebidrag 27 26 -1

varav AME 11 12 1

KOSA 8 8 0

OSA 8 4 -4

Feriearbeten 90 127 37

Jobb/utv. garantin fas 1o2 30 15 -15

Jobb/utv. garantin fas 3 0 170 170

Instegsjobb/nystartsjobb 2 4 2

Extra satsning 0 43 43

Instegsjobb/nystartsjobb

Även personer aktuella vid socialnämndens verksamhet ingår i satsningen.

Regelverket för de extra ersättningarna har ändras för 2010. Utbetalning görs till den kommun personen är bosatt i sex månader efter mottagandet. För kommunen innebär förändringen att utbetalning av de extra ersättningarna kommer senare under året.

Arbetsmarknad

Arbetsmarknadspolitiken har förändrats och ny åt- gärder har tillkommit bl.a. jobb- och utvecklingsga- rantin fas 3. Insatsen är avsedd för personer som inte fått arbete efter deltagande i fas 1 och 2. Inför 2010 beräknade enheten ca 170 personer i fas 3. Arbets- förmedlingen placerar färre än beräknat och det totala antalet deltagare i fas 3 blir troligen färre än planerat. Hittills i år har 109 personer haft åtgärden.

Ytterligare en ny åtgärd är ”lyftet” för korttidsarbets- lösa som har beräknats till ca 75 platser. Hittills har 97 personer deltagit i ”lyftet”.

(14)

Kommunstyrelsen – Integration och arbetsmarknad

Ansvaret för lönebidragsanställningar inför 2010 överlämnades till den verksamhet där den anställde har sin arbetsplats. Orsaken är att ge den enskilde en tydligare tillhörighet på den arbetsplats man är.

Totalt finns 26 personer med lönebidrag och kvar på AME finns 12 personer.

En extra statlig satsning till kommunen för feriearbeten har gett fler ungdomar möjlighet till sommarjobb.

I år har 127 ungdomar har haft feriearbeten mot tidigare 90.

(15)

Bokslutsprognos 2 2010

Kommunstyrelsen – gemensamma beställarkansliet

Ekonomisk analys

Perioden januari-augusti visar ett plus på 1 394 tkr.

Anledningen till plusresultatet beror på att fortbild- ning, resor och övriga kostnader inte förbrukats enligt planerad budget.

Kostnader kommer dock att uppstå under senare delen av året på grund av ny organisation och bestäl- larkansliets prognostiserar därför ett överskott på 600 tkr.

Händelser av betydelse

Beställarkansliets tjänster köps av barn- och skol- nämnden, omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämn- den, socialnämnden samt kommunkansliet. Bestäl- larkansliet inrättades 2004 och innehöll en samlad tjänstemammaorganisation för fyra nämndeområden.

Från 2009 utökades kansliet med ett ytterligare nämndområde.

• Införande av en ny styrmodell innebär att bestäl- larkansliet inte kommer att finnas som organisa- torisk enhet

• Under 2010 kommer personalen på beställar- kansliet att flyttas över i den nya organisationen

Verksamhetsanalys

Beställarkansliet kommer att fortsätta att arbeta pro- fessionellt inför berörda facknämnder och genomföra de uppdrag som ges, bereda ärenden, tolka kommun- fullmäktiges mål, omvärldsbevaka, arbeta med den strategiska utvecklingen, budget/prognos, analys/planering och uppföljning av nämndernas verksamheter inför de kommande förändringarna.

Ytterligare uppgifter som beställarkansliet kommer att arbeta med;

• Fokusera på påbörjat nyckeltalsarbe- te/effektiviseringar

• Utveckla webbaserad kvalitetsuppföljning, information och nämndernas hemsidor.

• Ombesörja för medborgarna viktiga frågor såsom barnomsorgskö/avgifter, skolskjutsar, äldreom- sorgsavgifter m.m.

Resultat 0,6 1,8

Beställarkansliet 19,3 0,6

Summa 19,3 0,6

Personal

Den totala sjukfrånvaron vid beställarkansliet ligger på 2,0 procent vilket är något högre än efter prognos 1 som då var 1,4 procent.

(16)

Kommunstyrelsen - hållbar samhällsbyggnad

Resultat -0,6 1,6

Investeringsbudget (+) 13,4

Beräknat utfall (-) -6,5

Kvar av budget 6,9

Ekonomisk analys

Hållbar samhällsbyggnads prognostiserade resultat för året är ett troligt underskott på 600 tkr. Detta ut- görs i sin helhet av en hyresökning på grund av flytt till Palladium som inte kompenserats i kommunbidraget.

Investeringsbudgeten har fördelats över årsskiftet främst genom att genomförandet av Skäggargatans förlängning skjutits till våren 2011. Till tilläggsbud- get föreslås 6,9 Mkr överföras.

Åtgärder

Inga speciella åtgärder bedöms behöva tillämpas.

Händelser av betydelse

• Arbetet med omvandlingen av Norra Backa och kombiterminalen samt Rågåker kan komma att på- verka investeringstakt och volym. Det påverkar också behovet av konsultutredningar. Bl a ska i samverkan med trafikverket en omfattande trafik- modell tas fram för Borlänge tätort.

• Priset för skogsråvaror är för närvarande bra och förväntas fortsätta så, vilket kan påverka resultatet positivt.

Verksamhetsanalys

Enhetens arbete utförs och skapas i stor utsträckning av tillgängliga resurser i form av personal med ut- gångspunkt från de uppdrag som enheten har. Nedan ges ett litet axplock av det diversifierade men strategiska arbete som utförs med hållbar samhällsbygg- nad som samlande begrepp:

• Arbete med och uppföljning av energi- och kli- matstrategin. EcoBudget (miljöledning) process- leds och arbete enligt folkhälsoplanen genomförs.

• Samordnad livsmedelsdistribution och dess logis- tik röner stort intresse i landet och i Europa. Enhe- ten ingår som resurs i ett EU-projekt kring detta.

På hemmaplan ska modellen utvidgas till fler kommuner i regionen samt utvecklas till innehåll.

• Deltagande i Byggdialog Dalarna

• Flerårsöverenskommelse med Trafikverket i frågor om hållbar trafik mm

• Projekt- och processledning av omvandlingen av Norra Backa –området till handelsplats och even-

tuell IKEA- etablering samt kombiterminalen vid Lusberget och Rågåker (verkstadsdepå och trafik- verkets bandriftsunderhåll).

• Översiktsplanering Hönsarvsberget och Ösjön- Runn.

• Återkommande befolkningsstatistik och –prognoser mm tas fram av enheten för förvaltningars och bolags behov.

• Fortlöpande arbete med skötsel av mark och natur- reservat. Köp- och försäljning av kommunal mark mm.

• Konsumentrådgivning

Personal

En pensionsavgång är genomförd och funktionen har ersatts med nyrekrytering i samverkan med miljö- kontoret (biolog för skogliga frågor). Nyrekrytering har skett som finansieras externt (energisamordnare).

Nyrekrytering av lantmätare pågår, då en medarbeta- re slutar i december. En eventuell nyrekrytering av processledare för bl a ecoBudget/miljöledningen kan komma att ske under hösten.

Enheten har en person utlånad till länsstyrelsen för arbete med Byggdialog Dalarna (40%).

Sjukfrånvaron är låg (jan-aug 1,2 %). Ingen långtids- frånvaro finns.

Investeringar

Årets investeringsbudget kommer att utnyttjas för bostadsexploatering i Övre Tjärna, etapp 1 samt ar- betsplatsmark i Islingby, söder rv 50 (inte hela investeringarna). Skäggargatans förlängning skjuts till första halvåret 2011. Därför föreslås en överföring i tilläggsbudget om 6,9 Mkr.

(17)

Kommunstyrelsen - näringslivsenheten

Ekonomisk analys

Verksamheten bedrivs i den omfattning som plane- rats.

Avdelade medel för framtidsfrågor är i och med nya EU-perioden 2007-2013 i stor utsträckning uppboka- de för 2010. Dessa avtal sträcker sig i flera fall över 3 år.

Händelser av betydelse

Nyföretagarcentrum/Jobs & Society som bedrivs i samarbete med Utvecklingsbolaget MittDalarna har haft fortsatt bra verksamhet till låg driftkostand.

Under årets första halvår startades 180 nya företag i Borlänge. Särskilda aktiviteter riktade till kvinnors företag pågår inom projektet ”Driv eget”.

Näringslivsprojektet BoomTown har ytterligare stärkt sin position regionalt och nationellt. Ett för- ankringsarbete på Sverige nivå har lett till starka samarbeten, nyföretagande och planerade etablering- ar. En årligt återkommande och internationellt präg- lad kreativ konferens för svensk musikindustri – Trigger – arrangerades för andra gången i juni 2010.

Framtidsdalen har blivit medlem i föreningen för landets science parks - SISP -samtidigt som namnet har ändrats till Borlänge Science Park, Framtidsda- len, då ambitionen är att profilera Framtidsdalen som en science park. En ny logotype har antagits och en ny hemsida håller på att färdigställas.

I Teknikdalen har under året hittills ett tiotal företag nyetablerats, vilka anställt cirka 30 personer. De befintliga företagen i Teknikdalen har under samma period ökat sina anställda med 20 personer.

En process har inletts för att ta fram ett nytt närings- livsprogram för Borlänge.

Utvecklingen av Handelsstaden Borlänge fortsätter inom de tre centrumdelarna stadskärnan, Kupole- nområdet och Norra Backa. Arbetet med ett nytt resecentrum vid järnvägsstationen har inletts.

Ett arbete har inletts för att ta fram en handelsstrate- gi för Borlänge.

En sammanslagning av de båda besöksnäringsbola- gen i Borlänge och Falun skedde från den 1 januari 2010 under namnet Visit FalunBorlänge. Förhopp- ningen är att besöksnäringen ska stärkas genom ett ökat samarbete med Falun.

Resultat 0,0 1,7

Marknadsföring 0,3 0,0

Egna Projekt 0,3 0,0

Större projekt 0,9 0,0

Näringslivsenhet 4,9 0,0

Turistverksamhet 3,6 0,0

Framtidsfrågor 6,6 0,0

Summa 16,6 0,0

Under våren besökte en delegation från Borlänge Chisinau, Moldavien för att starta ett trepartssamar- bete mellan Borlänge, Chisinau och Pitesti, Rumäni- en.

Under eventet Runn Winterweek besöktes regionen bland annat av ett antal företag från Holland.

Verksamhetsanalys

Näringslivsenhetens övergripande målsättning är att främja hållbar utveckling och tillväxt i näringslivet.

Mätbara mål under perioden 2008-2010:

• Sysselsättningen i Borlänge ska öka med 1000 arbetstillfällen

• Antalet företag ska ha ökat med 300

• 2010 ska Borlänge vara bland de 30 bästa kommunerna avseende företagsklimat

• Befolkningen ska öka till 48 500 invånare.

Borlänge ses av borlängeföretag och företag från andra regioner som en gynnsam kommun att driva sin verksamhet i. Det finns ett underliggande efter- frågetryck inom näringslivet som, så snart konjunk- turen vänder uppåt igen, kommer att resultera i flera nyetableringar. Dock finns redan idag en stabil efter- frågan från företag efter mark för byggnation. Det är

(18)

Kommunstyrelsen - näringslivsenheten

angeläget att det finns en god beredskap med plan- lagd mark för företag som kan möta den ökade efter- frågan som kommer vid en konjunkturuppgång.

Den extraordinära globala ekonomiska utvecklingen har i hög grad påverkat våra möjligheter att uppnå de ovan satta målen inom utsatt tid. Men målsättningen är ändå att de ska uppnås, om än med viss fördröj- ning.

Beträffande företagsklimatet finns flera områden som behöver förbättras för att vi ska nå vårt högt satta mål, t ex

• Högre servicegrad inom kommunens förvaltningar gentemot företag

• Fler företagsbesök av politiker och tjänstemän

• Ett gott värdskap som kan bli ännu bättre

Flera bostäder måste byggas för dem som anställs av företag och organisationer i Borlänge.

Planläggning för flera företag

Utvecklingen i Borlänge gör att nya arbetsplatsom- råden behöver etableras och befintliga vidareutveck- las. Här följer en kort presentation över vad som är på gång:

Kombiterminal i anslutning till Bangårdsområdet och Lusberget. För området väster om Lusberget pågår planarbete för att möjliggöra etableringen av en kombiterminal och logistikpark. Områdena när- mast väster och öster om norra delen av Lusberget planeras för att i första hand kunna inrymma verksamheter som har anknytning till verksamheten vid kombiterminalen.

Rågåker omfattar 380 000 kvm och är spåranslutet.

De första tomterna såldes 2009 och flera har reserve- rats. Norra delen av området är föremål för planänd- ring för att klara anslutningen till det område som planeras för kombiterminal.

Islingby, söder riksväg 50, har genom ny detaljplan tillskapats drygt 40 000 kvm industrimark. Området norr om riksvägen har begränsats till att omfatta det så kallade AGA- gas området.

Norra Backa. Här har ett omfattande planarbete, som syftar till att möjliggöra etableringen av ett IKEA-varuhus och ett antal ytterligare företag med inriktning mot sällanköpshandel, gjorts. Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige under hösten 2010.

Södra Backa. För kvarteret Städet som ligger väster Hantverkargatan pågår efter begäran från fastighets- ägaren en planändring som bland annat ska möjlig-

göra handel, kontor. En översyn av områdets behov av investeringar för att uppnå högre trafiksäkerhet m m ska göras. Vidare har en dialog med Södra Backas fastighetsägare tagits upp av kommunen.

Ornäs trafikplats. Inom ramen för översiktsplane- arbetet för Ösjön/ Runn har planarbete och markför- handlingar påbörjats för ett nytt arbetsplatsområde i anslutning till trafikplatsen i Ornäs (norr riksväg 50).

Stationsområdet. Kommunen utreder tillsammans med Trafikverket, Jernhusen och Dalatrafik förut- sättningarna för ett nytt resecentrum, ombyggd gångbro och nytt angöringstorg. Arbetet kommer delvis att finansiers med EU-medel. Vidare pågår detaljplanarbete för kontorsbebyggelse närmast sta- tionen.

Arbetet med stationsområdet drivs parallellt med vidareutvecklingen av stadskärnan och Norra Backa som handelsområde. Målsättningen är att på ett op- timalt sätt knyta samman stadskärnan, Kupolenom- rådet och Norra Backa.

Personal

Näringslivsenheten har den personal som erfordras för att vi ska kunna utföra det uppdrag vi har.

Sjukfrånvaron är 1,2%.

.

(19)

Kommunstyrelsen - personalkontoret

Ekonomisk analys

I prognos 1förklarade Personalkontoret att vi är i ett läge där det är svårt att bedöma det ekonomiska resultatet för 2010. De olika verksamheterna har sammantaget ett prognostiserat utfall enligt budgetra- men. Den osäkra posten är de 950 tkr som är kvar till personalutvecklingsåtgärder. Vad vi kan säga nu med några fler månaders verksamhet är att nästan hela budgeten för personalutvecklingsåtgärder kommer att vara orörd.

Åtgärder

Personalkontorets verksamheter ser ut att hålla det tilldelade kommunbidraget. Om något oförutsett skulle dyka upp så får åtgärder vidtas då.

Händelser av betydelse

• Rökfri arbetstid

• Tre hälsodagar för all personal

• Rekrytering av ny kommundirektör, sektorschefer och chef för verksamhetsstöd

Verksamhetsanalys

Verksamheten har ansvar för kommunens strategiska personalfrågor och förhandlingsverksamhet. Den riktar sig framförallt mot kommunens alla chefer och stödjer dessa i deras personalansvar.

Personalkontor

För att ge personalen i Borlänge kommun en gåva som bevis på uppskattning så bekostade Personal- kontoret en sommarpresent till alla anställda. Den utgiften vägs upp av ett minskat köp av tjänster från interna enheter.

Personalutvecklingsåtgärder

Personalkontoret förfogar över medel till över- gripande personalutveckling. Det känns lite osäkert just nu hur pengarna kan användas på bästa sätt i och med den pågående omorganisationen. Men vad vi vet idag så kommer 0,93 Mkr att vara oförbrukade.

Fackliga företrädare

Högre hyror för den fackliga verksamheten gör att kostnaderna jämfört med budget blir 0,17 Mkr högre.

Kostnader -6,4 -6,5

Resultat 0,8 0,2

Personalkontor -4,5 0,0

Personalutvecklingsåtgärder 0,0 0,9

Fackliga företrädare -0,9 -0,2

Intern arbetsförmedling -0,7 -0,2

Övrigt -0,3 0,2

Summa -6,4 0,8

Intern Arbetsförmedling

Personalkontoret har belastats mellanskillnaden i lönekostnad för personal som omplacerats, vilket resulterar i 0,2 Mkr högre kostnader än förväntat.

Hälsofrämjande åtgärder

Kostnaderna för Hälsodagarna som anordnades i mars för all personal i koncernen har kommit in och det är inga andra stora evenemang planerade, resultatet beräknas till ett överskott på 0,23 Mkr.

Personal

Personalkontoret har en bemanning på fem personer.

Förutom kontorets alla ordinarie verksamheter har en översyn av de personalpolitiska dokumenten påbör- jats.

Investeringar

Personalkontoret har inga planerade investeringar för 2010.