• No results found

Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden

RAMBUDGET FÖR 2013

Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Ulf Sandgren

Vårt uppdrag

Vi svarar för

• Gymnasieutbildning

• Gymnasiesärskola

• Uppföljningsansvar för ungdomar

• Gymnasial vuxenutbildning

• Grundläggande vuxenutbildning

• Särvux

• Svenska för invandrare (SF1)

• Yrkeshögskola

• Uppdragsutbildning

Våra delmål

Långsiktigt hållbart Eslöv

Nämndens delmål

1.Vi ökar antalet ungdomar som väljer Bergagymnasiet.

Mångfald

Nämndens delmål

1. Vuxenutbildningen ökar antalet aktiviteter i huset

2. Vuxenutbildningen ökar antalet kurser och utbildningar.

3. Alla elever upplever att de fått möjlighet att nå sina mål Genomsnittsbetyget ska vara över 4,0 i den 6-gradiga skalan och ständigt öka.

4. Titta på utbudet.

För målu f Ilelse

1. Vi räknar antalet sökande elever/program

För målu f Ilelse

1.Vi mäter antalet aktiviteter i huset

2. Vi mäter antalet utbildningar och elever på vuxenutbildningen och på Yrkeshögskolan.

3. Vi mäter med enkät.

4. Titta påutbudet.

(2)

Bo och verka i Eslöv

Nämndens delmål

1. Alla våra kurser och utbildningar i alla verksamheter är attraktiva och får höga betyg av elever. Genomsnittsbetyget ska vara över 4,0 i den 6-gradiga skalan och ständigt öka.

2. Personalen upplever att vi är en bra

arbetsgivare. Genomsnittsbetyget ska vara över 4,0 i den 6-gradiga skalan och ständigt öka.

Medborgarfokus och bemötande

Nämndens delmål

1.Alla elever, kunder och personal anser att de blivit väl bemötta.

Genomsnittsbetyget ska vara över 4,0 i den 6- gradiga skalan. och ständigt öka.

2. Vi ökar antalet externa samarbetspartners i alla verksamheter och program.

. Personalen anser att En till En-projektet bidrar till en pedagogisk utveckling.

Genomsnittsbetyget ska vara över 4,0 i den 6- gradiga skalan och ständigt öka.

God ekonomisk hushållning

Nämndens delmål

1.En ekonomi i balans. Alla chefer håller den budget de är ansvariga för.

2. Kostnader per elev på resp. program på Bergagymnasiet ligger som högst på Skånes genomsnittsnivå.

3. Fler elever ska klara sina gymnasiestudier inom tre år. Vid mandatperiodens slut ska

Bergagymnasiet/Eslöv vara bland de 100 bästa kommunerna i riket.

För målu f Ilelse

1. Eleverna utvärderar alla kurser och utbildningar direkt efter avslutad kurs. Vi redovisar genomsnittsbetyget för varje kurs på resp. program.

2. Vi mäter i medarbetarenkäten.

För målu f Ilelse

1.Vi mäter i terminsenkäten i slutet av varje termin.

2. Rektor sammanställer en lista med samarbetspartner och typ av samarbete 3. Vi mäter i personalenkät.

För målu f Ilelse

1. Vi jämför utfall med rambudget resp.

internbudget för olika verksamheter

2. Vi jämför med de interkommunala priserna för resp. program i Skåne.

3. Mäts via officiell statistik från skolverket, samt egna elever som avslutar sina studier efter år tre.

(3)

Ekonomi och verksamhet 2013

Under 2013 och resterande år under planperioden kommer förändringar av regelverk och demografi att medföra tuffa ekonomiska konsekvenser för nämnden. Minskade elevtal och slopade statsbidrag kommer att medföra ett behov av att skära ner i nämndens verksamheter, och därmed även minska antalet tjänster både vad det gäller lärare och övrig personal. Under 2012 har antalet årsarbetare hittills minskat med 18,7 och detta anpassningsarbete kommer att fortsätta. I detta arbete är de av yttersta vikt att ha ett helhetsperspektiv och en tydlig bild av vilken typ av utbildning som ska fmnas i Eslövs kommun på sikt. Det är billigare för Eslövs kommun att ha eleverna kvar i Eslöv än att de ska bedriva sin utbildning i andra kommuner eftersom vi betalar för ungdomarnas utbildning och deras resekostnader oavsett var de bedriver den.

En förtätning av GoV:s lokaler kommer att ske under 2012 och antalet utnyttjade kvadratmeter kommer att minska med 4400. Under 2011 och 2012 har GoV bidragit med minst 15 mkr i socioekonomiska vinster för Eslövs kommun.

Förvaltningsledning

Tyst kunskap är ett EU projekt som finansieras med bidrag. Projektet redovisas under förvaltningsledning med egen ekonomiredovisning.. För att finansiera projektet krävs en ekonomisk insats från förvaltningen med 0,3 miljoner kr och resterande del kommer från andra förvaltningar och offentliga verksamheter. Projektet kommer att drivas ytterligare ca. ett och ett halvt år och avslutas 2014-02-01. Då är det tänkt att arbetsmodellen ska kunna drivas vidare och att alla förvaltningar samverkar i detta arbete.

Gymnasieskolan

Bergagymnasiet har inför läsåret 2012/13 en negativ trend i antalet sökande. De program som är mest attraktiva i Eslöv är yrkesprogrammen medan främst Lund lockar de elever som väljer högskoleförberedande program. Antalet elever från andra orter till Bergagymnasiet fortsätter också att minska. Detta medför en stor förändring när det gäller Bergagymnasiets finansiering. Från att 2003 finansierats externt via interkommunal ersättning till 47 procent är andelen elever från andra kommuner under 2012 cirka 30 procent.

Den ökande andelen elever från Eslöv på Bergagymnasiet betyder inte att antalet Eslövsungdomar som väljer andra skolor minskat. Av det totala antalet gymnasieelever höstterminen 2012 från Eslöv är 50 procent antagna i andra skolor.

Ett naturligt skäl till detta är att flera program inte erbjuds inom Bergagymnasiet, men en annan viktig faktor är möjligheten för ungdomarna att söka fritt till alla

gymnasieskolor inom Skåne. Elever som går på Introduktionsprogrammet-språk blir allt fler och kräver allt mer stödresurser i sin utbildning. Under året beräknas mellan 50-60 elever delta i denna undervisning, vilket kommer att kräva mycket resurser för att tillgodose skollagens krav att ge eleven det stöd denne behöver. Detsamma gäller eleverna som går på de andra Introduktionsprogrammen.

Eleverna som kommer in på Bergagymnasiet har på en del av programmen allt lägre betygspoäng vilket innebär att de elever som går på gymnasiet kräver mer stöd än tidigare. I samklang med att en del av kurserna i Gyll börjar på en högre nivå än tidigare ställer detta allt större krav på varje lärare, fler utredningar om ev.

åtgärdsprogram och ett ökande behov av specialpedagoginsatser. Detta innebär natudigtvis ökade kostnader för gymnasiet trots att staten tycker att effektiviseringar är möjliga.

Ungdomar på Gymnasiesärskolan blir allt mer resurskrävande och trots fårre elever så beräknas kostnaderna/elev bli allt högre.

(4)

Förutom ansvaret som förvaltningen har att ta hand om gymnasieungdomar har förvaltningen också det kommunala informations- och uppföljningsansvaret vilket innebär att vi måste veta var alla ungdomar under 20 år och som är skrivna i kommunen befinner sig. Dessutom ska kommunen enligt lagen erbjuda möjligheter för dessa ungdomar att slussas tillbaka i utbildning eller stöttas för att komma ut på arbetsmarknaden. Detta ska bedrivas inom budgeten och för detta arbete utgår inga extra resurser. Beräknad kostnad cirka 0,5 mkr, som inte finns i resursfördelningen.

Effektivitetskrav GY11

I samband med gymnasiereformen GY11 infördes via statsbidragen ett

effektiviseringskrav som för Eslövs del uppgick till 2,3 miljoner kronor under 2012 och ytterligare effektiviseringskrav kommer under 2013 vilket kommer att minska ramen med 2,3 miljoner kr.

Det fmns ingen kommun som ännu sett möjligheten att räkna hem statens

effektiviseringskrav. Först tre år efter genomförandet av Gy11 är det möjligt att se om genomströmningen blivit bättre.

Volymförändringar

Under 2012 infördes en ny resursberäkningsmodell för att reglera förändring av elevantal.

Jämfört med budget 2012 väntas antalet Eslövselever till Bergagymnasiet att minska från 720 elever till 630 i budget 2013 samt Eslövselever till andra skolor väntas att öka från 593 i budget 2012 till 630 i budget 2013.

Äskande

Nämnden önskar att de negativa följderna av effektiviseringskravet beaktas vid den slutliga ramtilldelningen.

Önskvärt vore att få kompensation för de ökade reskostnader som fritt sök innebär.

Kostnaderna för elevresor till andra skolor och inackorderingsbidrag beräknas uppgå fill 4 miljoner kronor. Resekostnaderna för elever som reser till Bergagymnasiet uppgår till ca. 1,5 mkr och dessa finns inte heller med i rambudgeten.

Nämnden äskar även hyreskompensation för den eventuella hyresökning som kommer att generas av ombyggnaden på Bergagymnasiet. Detta har nämnden tidigare äskat i samband med beslutet om de 12,8 mkr för Bergagymnasiets upprustning.

Gymnasiesärskolans elevantal visar en minskning jämfört med tidigare år. Allt fler elever söker sig till andra skolor och trenden kommer med all sannolikhet att hålla i sig när fritt sök genomförs.. Kostnaderna per elev varierar kraftigt beroende på att

elevernas behov ser mycket olika ut. Elevresorna har ökat kraftigt och allt fler elever kräver mer resurser. Dessa resekostnader inryms i nuläget inte i ramtilldelningen.

I ramtilldelningen finns inga medel avsatta för att på ett bra sätt och ur ett socioekonomiskt perspektiv kunna bedriva ett kvalitativt bra informations- och upp följningsansvar.

För att kunna bedriva en fullgod gymnasieutbildning med 920 elever på Bergagymnasiet, 40 elever på Gymnasiesärskolan och 630 eslövsungdomar som studerar på annan ort behöver rambudgeten ökas samtidigt som anpassningar gällande antal tjänster måste genomföras.

(5)

Vuxenutbildningen

Omvårdnadsprogrammet för vuxna som påbörjades hösten 2012 med hjälp av kommunala medel kommer att avslutas under 2013.

SFI ingår i en volymmodell som innebär att ökar antalet sökande så pass mycket så att nya grupper måste startas så fmns möjlighet att söka medel genom modellen. Hur många elever det kommer under 2013 är osäkert eftersom intagningen sker månadsvis, men förmodligen kommer vi att behöva starta någon extra SFI-grupp under 2013.

I ramförslaget föreslås att 1 mkr ska försvinna från vuxenutbildningen beroende på att yrkesvuxutbildningarna avslutats. Detta är orimligt eftersom vi bedrivit yrkesvux med befmtlig personal och befintlig administration. När staten drog tillbaka sina miljoner så stoppades vidare verksamhet. Att vi då ska dra ner våra kostnader med 1 mkr känns inte befogat eftersom vi inte tillfört några egna medel när utbildningarna bedrevs.

Äskande

Nämnden äskar att miljonen för vuxenutbildningen stannar kvar hos nämnden.

Nämnden önskar också få klarlagt hur budgeten för vuxenutbildningen beräknas.

Yrkeshögskolan - YH

Yrkeshögskolan har beviljats två utbildningar med start under hösten men ytterligare 14 utbildningar med start ht13 är ansökta hos myndigheten. Sammanlagt ät 320 utbildningsplatser sökta. Beslut kommer i slutet på januari. I promemorian har regeringen föreslagit utökning av utbildningsplatser med 1500 vilket innebär cirka 60 utbildningar.

Ekonomi och verksamhet 2014-2015

Under 2014 ökar effektiviseringskravet på gymnasieutbildningen med 3 miljoner och ytterligare 1,5 miljoner 2015. Samtidigt minskar elevtalen ytterligare under 2014 och 2015. Ett tydligt besked om hur detta effektiviseringskrav och minskade volymer ska hanteras även under 2014 och 2015 är därmed av stor vikt. Anpassningen till lägre elevtal måsta vara i fas för att undvika stora underskott i verksamheten.

Regeringen planerar för ytterligare 6150 yrkesvuxplatser under 2014, vilket öppnar för möjligheten till statligt bidrag. Däremot planeras en utfasning av platser 2015.

Yrkeshögskolemyndigheten planerar för 3000 nya utbildningsplatser under 2014 som även kommer att finnas under 2015.

Om Eslövs kommun fortsätter det gemensamma arbetet i samverkansornrådet kommer förmodligen fritt sök att införas både på vuxenutbildningen och på gymnasiesärskolan. Detta kommer att innebära ökade kostnader för de kommuner som har många elever som väljer att bedriva sin utbildning i annan kommun Det kommer inte minst att innebära ökade kostnader för resor och inackorderingstillägg.

(6)

Investeringar 2013-2017

Upprustningen av yrkesprogrammen kommer att fortsätta vad det gäller maskiner och utrustning.

Fortsatt upprustning av inventarier till Bergagymnasiet efter renoveringen kommer att göras. Behovet av nya ldassrumsmöbler är stort och kommer att ske succesivt de kommande åren. Behovet av anpassning till en modern utbildning gällande IT- utrustning kommer inte att avstanna. Beroende på graden av den upprustning av Bergagymnasiet som pågår nu, kommer det att behövas fortsatta investeringar i bl.a.

aula och andra lokaler. Några år framåt i tiden kommer också investeringar av maskiner och utrustning i utbildningsköket på Salliushuset att behövas om nivån på utbildningen på Restaurang och livsmedelsprogrammet ska kunna upprätthållas.

(7)

Verksamhetsmått Boks1ut Budget Budget Plan Plan

2011 2012 2013 2014 2015

Elevtal och antal studerande igenomsnitt under året Gymnasieskolan

Bergagymnasiet 1 097 1 010 920 900 890

varav Eslövselever 735 720 630 615 610

varav från andra kommuner 362 290 290 285 280

Genomsnittskostnad per elev och år (kr)

95 190 96 100 101000 101000 101000

Eslövs elever till andra skolor 597 570 630 600 595

Genomsnittskostnad per elev och år (kr)

98 000 103 000 103000 103000 103000

Gymnasiesärskolan i Eslöv 51 51 37 35 35

varav Eslövselever 31 30 22 20 20

varav frå'n andra kommuner 20 21 15 15 15

Genomsnittskostnad per elev

och år (kr) 213 600 213 000 213000 213000 213000

Eslövs elever till andra skolor 8 6 12 15 15

Genomsnittskostnad per elev

och år (kr) 271 700 297 000 297000 297000 297000

Vuxenutbildningen Antal studerande:

Särvux 38 38 38 38 38

SFI 211 230 190 190 190

Yrkeshögskolan; alla

utbildningar 410

Yrkeshögskolan; salsbundna

utbildningar 190 125 100 100 100

Yrkeshögskolan; distans-

utbildningar 220 225 200 200 200

Antal heltidsstuderande:

Grundläggande vuxenutbildning 68 75 60 60 60

Gymnasial vuxenutbilding 256 280 190 190 190

(8)

Resultaträkning mkr

Vår bedömning för att driva verksamheten 2013 Bokslut

2011

Budget 2012

Budget 2013

Plan 2014

Plan 2015

Intäkter 71,9 62,1 45,7 39,0 38,0

Försäljningar 3,1 3,5 2,2

Taxor och avgifter Hyror och arrenden

Bidrag 26,2 23,9 10,7 8,0 8,0

Försäljning av verksamhet och konsultjänster

42,6 34,7 32,8 31,0 30,0

Kostnader -243,4 -237,3 -189,6 -176,4 -170,0

Personalkostnader -105,7 -100,6 -86,6 -80,0 -75,0

Lokalkostnader -23,6 -23,8 -21,2 -21,2 -21,2

Övriga kostnader -112,6 -111,4 -80,3 -73,7 -72,3

Kapitalkostnader -1,5 -1,5 -1,5 -1,5 -1,5

Nettokostnader -171,5 -175,2 -143,9 -137,4 -132,0

Kommunbidrag 169,5 162,5 143,9 137,4 132,0

Årets resultat -2,0 -12,7 0,0 0,0 0,0

Gym

Antal elever till Berga 630 76 47880

Antal elever till andra skolor 630 103 64890

70% hyra 16000 70% 11200

resebidra 5000 5000

128970 Gymsär

Antal elever till Berga 22 251 5522

Antal elever till andra skolor 12 299 3588

Elevresor 1500

10610

Grund Vux (-10 elever) 50 43 2150

Gy.vux (-40 elever) 150 43 6450

Särvux 38 43 1634

SFI 190 33 6270

Admin+nämnd 4800

21304

Totalt 160884

(9)

Driftsbudget netto, mkr

Investeringsbudget netto, mkr

Projektnamn Projekt Total- Beräknad Budget Plan Plan Plan Plan

nummer utgift utgift/ink.

t.o.m. 2012

2013 2014 2015 2016 2017

Inventarier

gymnasieskolan 96002 -1,5 -1,8 -1,5 -1,5 -1,5

Inventarier

vuxenutbildningen 96001 -0,7

Summa 0,0 0,0 -2,2 -1,8 -1,5 -1,5 -1,5

Summa 0,0 0,0 -4,4 -3,6 -3,0 -3,0 -3,0

References

Related documents

Från miljö- och byggnämnden överförs 60 tkr från och med 2013 till tekniska förvaltningen för vattenkontroll i Helgeå. Från miljö-och byggnämnden överförs 50 tkr till

Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att ta fram för- slag till hur arbetsmarknadsfrågor ska hanteras inom den kommunala organisationen.. Kommunledningsförvaltningen får i

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att ställa sig bakom förslag till programutbud för läsåret 2022/2023 inklusive start av Restaurang- och

Skolorna har egna rutiner för analys och uppföljning av frånvaro på individnivå och utifrån detta arbetar verksamheten aktivt med förebyggande åtgärder för en

Nämnden anser att åtagandet Gymnasie- och vuxenutbildningens avser att genomföra en kartläggning kring hur gymnasieelever tar del av kultur bör strykas och att det inom ramen för

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ser positivt till en kommungemensam policy för hantering av förorenade områden och tillhörande riktlinjer.. Dessa dokument kan bidra till att

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser att motionen har ett gott syfte och har inget att invända mot att ungdomar anställs som extra resurs med syftet att förgylla dagen för

Utbildningschefen för gymnasieskolan och enhetschefen för KAA- enheten ansvarar för att säkerställa den operativa samverkan med samarbetsparter inom ramen för Ung Malmö