Hälso- och sjukvårdsrapport för Sollentuna kommun
2018
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSRAPPORT FÖR SOLLENTUNA KOMMUN ... 0
2018 ... 0
INLEDNING... 3
MÅLUPPFYLLELSE 2018 ... 4
ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS ÖVERGRIPANDE FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN, UNDER 2018: ... 5
EGENKONTROLL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 2018:... 6
BEMANNING, HSL- PERSONAL ... 7
SJUKSKÖTERSKEBEMANNING ... 7
LÄKARINSATSER ... 10
ARBETSTERAPEUT OCH SJUKGYMNAST/FYSIOTERAPEUT ... 11
DIETIST ... 12
ANALYS: ... 12
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 12
INTERNUTREDNINGAR OCH LEX MARIA ... 13
KVALITETSREGISTER ... 14
ANALYS: ... 16
GODA EXEMPEL: ... 16
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 16
AVVIKELSERAPPORTERING GÄLLANDE HSL ... 17
ANALYS: ... 17
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 17
DEMENSVÅRD OCH PSYKIATRISK OMVÅRDNAD ... 18
ANALYS: ... 18
GODA EXEMPEL: ... 18
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 19
FALL OCH FALLSKADOR ... 20
ANALYS: ... 22
GODA EXEMPEL: ... 22
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 22
REHABILITERING ... 23
ANALYS: ... 23
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 23
TRYCKSÅR OCH ANDRA SVÅRLÄKTA SÅR ... 24
ANALYS: ... 25
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 25
NUTRITION ... 26
ANALYS ... 27
GODA EXEMPEL: ... 27
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 27
HYGIEN OCH SMITTSKYDD ... 28
ANALYS: ... 29
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE: ... 29
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER (MTP) ... 30
AVVIKELSER MTP ... 30
ANALYS: ... 30
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE: ... 31
PALLIATIV VÅRD ... 31
ANALYS: ... 33
GODA EXEMPEL: ... 33
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 33
LÄKEMEDELSHANTERING OCH DELEGERING ... 34
KVALITETSGRANSKNING AV LÄKEMEDELSHANTERING ... 34
DAGVERKSAMHET FÖR ÄLDRE ... 34
LSS-VERKSAMHETER ... 34
AVVIKELSER LÄKEMEDELSHANTERING ... 35
ANALYS: ... 36
GODA EXEMPEL: ... 36
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 36
MEDICINSK FOTSJUKVÅRD ... 37
ANALYS ... 37
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE ... 37
MUNHYGIEN OCH TANDVÅRD ... 38
ANALYS: ... 38
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 39
DOKUMENTATION, INFORMATIONSSÄKERHET OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING ... 39
ANALYS: ... 40
GODA EXEMPEL: ... 40
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 40
INKONTINENS ... 41
ANALYS: ... 42
GODA EXEMPEL: ... 42
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 42
MAS MÅL FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET I SOLLENTUNA 2019 ... 43 BILAGA 1:3–1:14 Patientsäkerhetsberättelser för 2018 från verksamheterna i Sollentuna
Inledning
Denna rapport syftar till att göra en sammanställning och analys av hälso- och sjukvården i Sollentuna kommun under 2018. Rapporten är uppdelad i olika temaområden som berör verksamheterna. I dessa teman finns statistik,
sammanfattning, analys, goda exempel och förbättringsområden. Rapporten inleds med en kort sammanfattning gällande patientsäkerhetsarbetet i Sollentuna kommuns verksamheter som helhet. Vidare i rapporten kommer hälso- och sjukvård benämnas HSL, medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS och särskilt boende för äldre SÄBO.
I Sollentuna kommun fanns per dec 2018
10 SÄBO enligt LOU med 407 platser (-Minerva)
22 korttids/växelvårdplatser på Nytorp korttidsboende
6 SÄBO enligt LOV har placeringar från Sollentuna. Det är ungefär samma antal placeringar som 2016 och 2017 då vi hade ca 40 st.
3 dagverksamheter för äldre
LSS Rehab & Hälsa ansvarar för HSL- insatserna i grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet.
Sollentuna kommuns MAS är ansvarig för samtliga dessa verksamheter förutom SÄBO enligt LOV.
Antal personer som bor i verksamhet kan vara fler än antal ”platser” då det kan vara parboende i en lägenhet.
Då Minerva är under avveckling har verksamheten räknats bort från samtliga jämförelser.
Förklaring av förkortningar och begrepp:
SÄBO- särskilt boende för äldre LOU- lagen om offentlig upphandling LOV- lagen om valfrihetssystem
BPSD- kvalitetsregister, arbetsmetod för demensvård
PPM- punktprevalensmätning, mätning som görs vid en specifik tidpunkt LSS- lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
MNA- Mini Nutritional Assessment, bedömningsinstrument gällande nutrition
ASIH- avancerad sjukvård i hemmet, landstingets specialistvård för sjukvård i hemmet.
ROAG- bedömningsinstrument för munhälsa ESBL, VRE, MRSA – resistenta bakterier NVP- Nationell vårdplan för palliativ vård
VISAM- beslutstöd för sjuksköterska vid försämring i allmäntillstånd och akut sjukdom MCSS/APPVA- elektroniskt signeringssystem för läkemedelshanteringen
ADL bedömning- Aktivitet i Dagliga Livet OAS- omvårdnadsansvarig sjuksköterska
Måluppfyllelse 2018
Följa upp den ”nya” organisationen av paramedicinsk personal Uppfyllt.
Reducera användandet av sömnläkemedel och lugnande läkemedel med 10%.
Uppfyllt: Lugnande sänkt med 17%, Sömnläkemedel sänkt med 9%
Samtliga verksamheter ska göra minst en egenkontroll gällande följsamhet till basal hygien
Uppfyllt: samtliga SÄBO
Göra oanmälda kvalitetsgranskningar av läkemedelshanteringen på samtliga SÄBO enl LOU
Uppfyllt: ej Minerva
Påbörja ett strukturerat fallskadepreventivt arbete i samtliga SÄBO enl LOU Uppfyllt
Alla patienter ska ha en aktuell riskbedömning gällande fall Delvis uppfyllt
Följa upp arbetet med BPSD i samtliga SÄBO med demensplatser Delvis uppfyllt: fortsätter 2019
Alla inkontinensskydd ska ordineras individuellt av sjuksköterska Delvis uppfyllt: 80% av SÄBO, kvarstår som mål för 2019
NVP ska användas vid samtliga väntade dödsfall på SÄBO enl LOU Delvis uppfyllt: Ett SÄBO använder inte NVP under 2018, kommer börja under 2019
o Samtliga SÄBO ska byta duschslangar och munstycken årligen enligt vårdprogrammet för Legionella från vårdhygien
Ej Uppfyllt: Hälften av SÄBO har inte bytt duschslangar o Införa BPSD i dagverksamhet för äldre med demensinriktning
Ej Uppfyllt: Utgår då omfattande utvecklingsarbete gällande dagverksamhet pågår.
Åtgärder som vidtagits övergripande för att öka patientsäkerheten, under 2018:
Genomförd planerad egenkontroll
Årlig fotstatus för diabetiker ingår nu i den medicinska fotsjukvården på remiss.
De upphandlingar som gjorts under året gällande SÄBO innehåller krav på sjuksköterska dygnet runt, omvårdnadsansvar för max antal patienter (15-16st) per heltidsanställd sjuksköterska och rehab personal 2.0 årsarbetare per 100 patienter.
Avtal tecknade 2018 för SÄBO innehåller krav på minst en
specialistsjuksköterska samt sjuksköterska med högskoleutbildning i inkontinensvård (förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel)
Uppdaterat FFU för LOV SÄBO med krav på sjuksköterska 7-21 alla dagar.
Fortsatt arbete med de nationella kvalitetsregistren Senior alert, Palliativa registret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens)
Uppdatering av MAS-hemsida och riktlinjer
Utbildning i BPSD för medarbetare på SÄBO
Sjuksköterskedag med utbildning i bedömningsinstrument VISAM
Rehabdag med utbildning i fallpreventivt arbete
Utbildning erbjuden samtlig personal i Sollentunas verksamheter gällande basal hygien
Nätverksmöten gällande NVP samt palliativ vård för samtliga SÄBO
Alla verksamheter, utom dagverksamhet för äldre, har skrivit en patientsäkerhetsberättelse med formulerade mätbara mål för fortsatt patientsäkerhetsarbete på verksamhetsnivå
Samtliga medarbetare har genomfört webbutbildning ”att arbeta säkert med läkemedel” gällande läkemedelshantering för att erhålla delegering.
Införande av VISAM på samtliga SÄBO samt till viss del inom LSS
MCSS/APPVA används nu på samtliga LSS boenden
Samverkansmöte med läkarorganisationen och fortsatt utveckling av den gemensamma samverkansöverenskommelsen
Samverkansmöten med vårdcentralerna i Sollentuna gällande samarbete med LSS Rehab & Hälsa
Egenkontroll av hälso- och sjukvården 2018:
Sammanställning av avvikelser gällande hälso- och sjukvård 2018
Fortlöpande granskning av delegeringsbeslut
Oanmäld kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga SÄBO (utom Minerva)
Uppdatering av lokala läkemedelsrutiner på samtliga SÄBO (utom Minerva)
Kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter på samtliga SÄBO samt grupp- och servicebostäder
Risker för vårdskador har identifierats och hanterats genom analys av
avvikelser och genomförda kvalitetsförbättringar utifrån analysen samt utifrån de nationella kvalitetsregistren
Uppföljning i form av HSL- enkät har genomförts på samtliga verksamheter
Uppföljningar tillsammans med kvalitetsstrateg på två SÄBO enligt LOV
I 13 grupp- och servicebostäder har granskning av läkemedelshantering, basal hygien och avvikelsehantering genomförts tillsammans med verksamhetschef för LSS Rehab & Hälsa och MAS.
Reaktiva uppföljningar av MAS på flertalet verksamheter (ca 30 besök)
Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser enligt riktlinjer från MAS.
Följsamheten bedöms som relativt god.
Under året har tre anmälningar enligt lex Maria gjorts till IVO (3 st 2015, 5 st 2016, 2 st 2017).
Fem ärenden har anmälts till Patientnämnden under 2018 (5 st 2015, ett ärende 2016, 5 st 2017).
Synpunkter och klagomål utreds och hanteras enligt gällande rutin.
Samtliga enheter har ett ledningssystem i vilket patientsäkerhetsarbetet ingår.
Verksamheternas patientsäkerhetsberättelser finns i Bilaga 1.3-1.14.
Bemanning, HSL- personal
Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård ”upp till sjuksköterskenivå”. Detta innebär att kommunen ska tillhandahålla hälso- och sjukvårdspersonal omfattande sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut samt dietist.
Sjuksköterskebemanning
Sollentuna har i sina avtal med SÄBO enl LOU olika krav på hur sjuksköterska ska finnas på plats, dock minst 11 timmar per dag. Inom LOV finns inget specifikt krav på bemanning i nuläget men beslut togs i december 2018 att skärpa kraven. De nya
kraven, som gäller från september 2019, innebär sjuksköterska på plats 7-21 alla dagar.
De nya avtal som utarbetats för LOU under 2018 innehåller krav på sjuksköterska dygnet runt.
Den första oktober 2015 tog kommunen över ansvaret för den basala hälso- och sjukvården i grupp- och servicebostad samt daglig verksamhet inom LSS. Individerna får dessa insatser av LSS Rehab & Hälsa från AB SOLOM.
Fyra av Sollentunas SÄBO enligt LOU har sjuksköterska på plats dygnet runt, övriga har jourteam som ansvarar under kvällar (från 18) och nätter. De har en inställelsetid på 30 minuter. Från februari 2019 har även det största boendet, Edsbergs äldreboende, sjuksköterska på plats dygnet runt.
I tabellen på nästa sida redovisas bemanningen av sjuksköterskor i Sollentunas verksamheter. Sjuksköterska benämns i tabellen ssk.
Antal platser
Antal årsarbetare ssk dagtid 2016
Antal årsarbetare ssk dagtid 2017
Antal ssk/patient 2017
Antal årsarbetare ssk dagtid 2018
Antal ssk/patient 2018
Ssk på plats
Företag jour-ssk kommer från antal patienter ssk jourtid ansvarar för
Antal patienter en ssk heltid är omvårdnads- ansvarig för
2018
Antal Ssk med specialist- utbildning
Vilken utb
SÄBO enl LOU
Gillbogården 27 2,6 2,8 0,10 2,8 0,10 Alla dagar
7-18.30
AB SOLOM 280
13
Ulrikas gård 60 3,46 4,25 0,07 3,5 0,06 Alla dagar
7-18.30
AB SOLOM 280
20
Norrgården 46 3,0 2,8 0,07 2,8 0,07 Alla dagar
7-18
Mobila Teamet Aleris 300
18 2 Vård av äldre
Distriktssjuksk öterska
Bergkälla 58 4,2 4,2 0,07 4,23 0,07 Alla dagar
dygnet runt Ssk på plats dygnet runt 17
Gabriels gård 20 2,13 2,16 0,11 2,18 0,11 Alla dagar
7-18 Klara
600
10
Nytorp (äldreboende + korttids)
40 5 5 - 5 - Alla dagar
7-21.30
AB SOLOM 280
16 1 Demens
(Silvia- sjuksköterska)
Lenalunds-
gården 40 2,78 2,83 0,07 2,82 0,07 Alla dagar
7-18.30
AB SOLOM 280
16
Ribbings backe 48 3,6 3,6 0,08 3,6 0,08 Alla dagar
dygnet runt
Ssk på plats dygnet runt 16
Rådan 52 4,15 4 0,08 4 0,08 Alla dagar
dygnet runt
Ssk på plats dygnet runt 16 1 Demens
(Silvia- sjuksköterska)
Soltorp 41 4,55 4,5 0,11 4,5 0,11 Alla dagar
dygnet runt
Ssk på plats dygnet runt 8 3 geriatrik,
demens och psykiatri
LSS Rehab och
hälsa 140
(112 som har fasta insatser 2018)
1,5 2,35 0,02 2,35 mån-fre
8-17
Vard kväll + helg dag, Nytorp
175
Vard 7-8 Gillbogården 167
natt AB SOLOM 280
73
SÄBO enl LOV
Grönskogen 35 1,5 1,5 0,04 1,5 0,04 Vard
8-16
Klara 600
18
Edsby slott 50 1 2 0,04 2 0,04 Vard
8-16
Vårdliljan 150
25
Muskötvägen 60 6,35 7 0,12 4 0,06 Alla dagar
7-17
Förenade care ASIH 110
20
Rotsunda strand 63 4 4 0,06 4 0,06 Alla dagar
7-17
Klara 600
18
Widaby 54 - 2,5 0,07 2,5 0,07 Alla dagar
7-17
Frösunda
Uppgift saknas om antal
20 2 Barnmorska
Narkossjukskö terska Attendo
Årstaberg
56 - 2,25 0,04 2 0,03 Vard
7-16
Attendo mobila teamet 325
28 1 Vård av äldre
Attendo
Enhagsslingan 60 3 0,05 2 0,03 Alla dagar
8-16
Attendo mobila teamet 325
30
Läkarinsatser
Alla SÄBO i Sollentuna har Legevisitten som läkarorganisation dygnet runt. Känd skriftlig rutin för hur läkare ska kontaktas dygnet runt finns i samtliga verksamheter.
Alla SÄBO har ett besök av läkare i veckan utom Rotsunda strand som har två besök i veckan. Korttidsplatserna har ett annat läkaransvar. Här har SÄBO-läkarna ansvar för de individer som kommer till korttids från sjukhuset och hemmet när det gäller akuta insatser, övrigt har respektive vårdcentral ansvar för. 2018 upplever endast en av verksamheterna att läkarinsatserna inte är tillräckliga för en god och säker vård.
Antal patienter
Antal timmar i veckan läkare är på plats på boendet 2017
Antal timmar i veckan läkare är på plats på boendet 2018 SÄBO enl LOU
Gillbogården 27 2 1
Ulrikas gård 60 6 8
Norrgården 46 3 4
Bergkälla 58 5 6
Gabriels gård 20 3 4
Nytorp 40 4 4
Lenalundsgården 40 3 4
Ribbings backe 48 4 4
Rådan 52 3 3
Soltorp 41 3 2
SÄBO enl LOV
Grönskogen 35 3 4
Edsby slott 50 8 8
Muskötvägen 60 3 3
Rotsunda strand 63 8 5
Widaby 54 3 3
Attendo Årstaberg 56 5 5
Attendo Enhagsslingan
60 4 8
Arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut
Flera av Sollentuna kommuns SÄBO enligt LOU hade fram till 30 okt 2017 tillgång till AB SOLOMs Äldrerehab som tillhandhöll paramedicinsk personal. Från 1/11 2017 har alla SÄBO enl LOU egna arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster anställda. En grundbemanning finns reglerad i avtalet (minst 2% årsarbetare rehabpersonal per patient, fritt att fördela mellan yrkeskategorierna). De flesta
verksamheter upplever en förbättring gällande närvaro och insatser från paramedicinsk personal efter denna förändring. Flera verksamheter upplever också att det är positivt att ha egen personal utifrån tillgänglighet, kontinuitet och möjlighet att jobba mer teambaserat runt specifika svårigheter. Det enda som nämnts som negativt under 2018 är möjlighet till kollegial samverkan. Alla verksamheter utom två anser att det finns den paramedicinska personal som behövs för en god och säker vård.
Antal
patienter Antal årsarbetare Arbetsterapeut och Fysioterapeut 2016
Antal årsarbetare Arbetsterapeut och Fysioterapeut 2017 (efter 1/11)
Antal årsarbetare Arbetsterapeut och Fysioterapeut 2018
SÄBO enl LOU
Gillbogården 27 0,60 0,60 0,60
Ulrikas gård 60 1,23 1,30 1,20
Norrgården 46 0,80 1,12 1,10
Bergkälla 58 1,0 1,15 1,22
Gabriels gård 20 0,35 0,40 0,40
Nytorp 40 1,60 1,60 2,0
Lenalundsgården 40 0,70 0,80 1,0
Ribbings backe 48 1,40 1,0 1,0
Rådan 52 1,10 1,25 (inkl. 25%
vårdhundsförare) 1,0
Soltorp 41 1,15 1,5 0,80
LSS
LSS Rehab och
hälsa 1,75 1,75 1,5
SÄBO enl LOV
Grönskogen 35 0,40 0,40 0,40
Edsby slott 50 0,40 0,40 0,40
Muskötvägen 60 1,75 2,0 2,0
Rotsunda strand 63 2,0 2,0 2,0
Widaby 54 (18) - 1,3 1,25
Attendo Årstaberg 56 - 0,80 1,2
Attendo
Enhagsslingan 60 - 2,0 2,0
Dietist
Från och med 2016 ska kommunerna tillhandahålla dietistresurs till individer i SÄBO.
Dietist fanns under 2017 knutet till alla SÄBO, under 2018 verkar det råda
tveksamheter i tre SÄBO enl LOU om tillgång till dietist finns. Lokal rutin för hur dietist ska kontaktas finns på drygt hälften av våra SÄBO enl LOU. Inom LSS tillhandahåller landstinget dietist vid behov. Dietistarbetet diskuteras närmare under rubriken nutrition.
Analys: Sollentuna har haft olika krav på olika verksamheter (tex mellan LOU och LOV). Bemanningen är således väldigt olika gällande legitimerad personal.
Under 2018 har flera verksamheter haft en bristande sjuksköterskebemanning, några av dessa har tagit upp det som en anledning till brister i utvecklingsarbete och
måluppfyllelse i sin patientsäkerhetsberättelse. Lenalundsgården och Gillbogården har inte haft samtliga sina sjukskötersketjänster tillsatta vid något tillfälle under 2018.
Rådan har bytt ut hela sin sjuksköteskebemanning under 2018. Det har i dessa verksamheter saknats namngiven OAS till flera patienter.
De nya kraven i förfrågningsunderlaget LOV SÄBO gällande sjuksköterska på plats alla dagar i veckan 7-21 är en viktig åtgärd för att öka patientsäkerheten. Under 2018 har flera SÄBO enl LOV sänkt sin sjuksköterskebemanning till nivåer som enligt MAS är orimliga.
MAS drar slutsatsen att förändringen gällande tillhandahållande av paramedicinsk personal varit lyckad ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
Förbättringsområden:
Utvärdera kraven som ställs gällande bemanning av leg. personal
Internutredningar och Lex Maria
Under 2018 ökande antal internutredningar något i jämförelse mot 2017 (från 10 st 2017 till ca 13 st 2018) gällande hälso- och sjukvårdsavvikelser (ej Lex Maria) i SÄBO enligt LOU men de sjönk på SÄBO enligt LOV (från 8 till 2). Utredningarna gäller läkemedelshantering, brister i informationsöverföringen och bedömningar gjorda av HSL-personal.
Inom LSS har fem (tre st 2017) utredningar gjorts gällande allvarliga avvikelser, dessa gällde läkemedelshantering, brister i basal hygien, narkotikasvinn och
informationsöverföring.
Tre Lex Maria-anmälningar har gjorts under 2018 från MAS i Sollentuna.
SÄBO läkemedelshantering
SÄBO läkemedelshantering
SÄBO felaktig/utebliven HSL- insats från sjuksköterska
Från SÄBO enligt LOV där Sollentuna har placeringar har inga anmälningar gjorts under 2015 eller 2016. Under 2017 gjordes fem anmälningar (tre från Widaby efter MAS i Sollentunas uppföljningar, samt två på Muskötvägen varav en gällde
läkarinsatser). Under 2018 är antalet från SÄBO enl LOU åter 0.
Detta ligger utanför MAS i Sollentunas ansvarsområde då det är respektive utförares MAS som tillser deras anmälningar. Information kring eventuella anmälningar och internutredningar har inhämtats via HSL-enkät.
Kvalitetsregister
Samtliga verksamheter uppger att de använder Senior Alert och Palliativa registret.
BPSD används i 80 % av SÄBO (alla som har demensplatser). På vilket sätt verksamheterna arbetar med BPSD varierar dock stort.
Verksamheterna har kommit olika långt i processen med att använda resultaten från kvalitetsregister i verksamhetens förbättringsarbete. I SÄBO enligt LOV uppger 40 % att de använder statistiken i sitt förbättringsarbete och inom SÄBO enligt LOU är det 80% som uppger att de använder statistiken i sitt förbättringsarbete. Det sker dock i mycket varierande grad beroende på verksamhet och register. Inom dagverksamhet för äldre används inga kvalitetsregister och inom LSS-verksamheterna har arbetet med Senior Alert startat under 2017 men på grund av resursbrist prioriterats ner under 2018.
Senior Alert
Under 2018 uppdaterade Senior Alert sin plattform, nedan följer utdrag från statistik gällande 2018.
2016
2017
Analys: De verksamheter som arbetar aktivt enligt BPSD använder även data från registret i utvecklingsarbetet. Senior Alert och Palliativa registret används också av några SÄBO enligt LOU i utvecklingsarbetet, men inte av alla.
Överlag ser det ut som om arbetet med Senior Alert går åt rätt håll, sedan 2016 har mycket stora förbättringar skett. Det verkar som om antalet riskbedömningar och åtgärdsplaner ökar, men det som halkar efter är uppföljning av insatta åtgärder.
Bergskälla har en åtgärdsplan för att komma i fas med sitt arbete i Senior Alert under 2019. LSS Rehab & Hälsa har påbörjat registreringar men inte haft möjlighet att arbete systematiskt med dessa riskbedömningar.
Goda exempel: Norrgården har fortsatt sitt fina arbete i Senior Alert med riskbedömningar och åtgärdsplaner löpande och har ett bra teamarbete gällande riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar.
Förbättringsområden:
Implementera Senior Alert inom LSS-verksamheterna där individer är äldre än 65 år, eller behov finns
Öka arbetet med att använda kvalitetsregister och deras resultat i verksamhetens förbättringsarbete
Avvikelserapportering gällande HSL
MAS har en riktlinje för avvikelsehantering som gäller avvikelser inom hälso- och sjukvård. Dessa är indelade i följande kategorier: fall, läkemedel, trycksår,
medicintekniska produkter (MTP) samt övrig patientsäkerhet. I den sistnämnda kategorin innefattas dokumentation, informationsöverföring, HSL-insats av
legitimerad personal, HSL-insats av delegerad personal samt övriga avvikelser som rör patientsäkerhet. Alla verksamheter har rutin för avvikelserapportering, uppföljning samt analys. Teammöten är vanliga, i dessa analyseras och åtgärdas avvikelser systematiskt. De flesta verksamheter beskriver att ett teamarbete finns där avvikelser hanteras. Detta går till på olika sätt, det är vanligt med regelbundna kvalitetsråd där flera olika professioner är representerade. I respektive verksamhets
patientsäkerhetsberättelse (bilaga 1.3-1.14) återfinns närmare information kring detta.
Analys: För att få en säker och givande avvikelsehantering krävs ett ledningssystem som fungerar och är känt i hela verksamheten. Det behövs en struktur för analyser, åtgärder och utvärdering. För att få till en sådan struktur krävs det resurser, vilja och kompetens. Utan struktur och återkoppling blir avvikelsehanteringen endast en
”pappersprodukt” som inte leder till någon förbättring utan bara till en ökad arbetsbörda.
Målet med avvikelsehantering är verksamhetsförbättringar samt minskat lidande för patienterna. Idag fungerar det olika väl i verksamheterna, en del har välfungerande rutiner andra inte. Hos de flesta verksamheter finns brister i hur man sammanställer och analyserar sina avvikelser systematiskt, men det sker förbättringar. Åtgärder och riskanalyser på individbasis fungerar ofta väl, men på verksamhetsnivå finns det stora utvecklingsmöjligheter.
Förbättringsområden:
Fortsätta arbetet med att rapportera in avvikelser, det finns fortfarande ett mörkertal på vissa verksamheter och i vissa kategorier.
Verka för att utförarna ska arbeta strukturerat med att analysera, åtgärda, utvärdera och återkoppla avvikelser
Verka för att utförarna genomför riskanalyser och åtgärdsplaner på verksamhetsnivå
Verka för att utförarna skapar forum för teamarbetet gällande avvikelser på individnivå
Demensvård och psykiatrisk omvårdnad
Individer med demensdiagnos/kognitiv svikt finns i de flesta verksamheter, inte bara på demensavdelningar. Antalet med demensdiagnos är ungefär samma antal som föregående år, strax över hälften har en demensdiagnos (56% 2018, 58 % 2017, i SÄBO enligt LOU). Att patienter har psykiatrisk problematik såsom ångest,
psykossjukdom, personlighetsstörning och depression är vanligt i våra verksamheter och under 2018 har det fortsatt öka, från 15% 2017 till 49% 2018. Första december 2017 öppnade åtta nya boendeplatser för patienter med demens samt åtta platser för patienter med psykiatriska behov på Nytorps äldreboende. Användandet av lugnande läkemedel har glädjande sjunkit från 52%-43%. Även användande av sömnläkemedel har sjunkit något (från 47%-43%). Under 2018 har fokus legat på uppföljning av BPSD i våra SÄBO. Detta kommer fortsätta under 2018 då det finns en trend som visar att BPSD arbetet bidrar till minskad användning av lugnande- och
sömnläkemedel.
Samtliga SÄBO enl LOU med demensplatser uppger att de arbetar med BPSD. I SÄBO enl LOV är resultatet detsamma utom på Grönskogen.
Analys: Det bor relativt ofta patienter med demensdiagnos/kognitiv svikt på platser som inte är avsedda för personer med demenssjukdom. Implementeringen av BPSD har införts i olika omfattning på olika SÄBO. Antalet sjuksköterskor med utbildning i demens har ökat något under 2018. Det är viktigt att demenssjukdom behandlas enligt den vetenskap och erfarenhet som finns, därför har Sollentuna ett krav på BPSD i samtliga SÄBO med demensplatser. Under 2018 hade Grönskogen beställningsstopp på grund av att de inte uppfyller Sollentunas krav gällande BPSD arbetet. Widaby som haft beställningsstopp på grund av omfattande brister i verksamheten öppnades åter våren 2019. Teamarbete är en stor och viktig del i arbetet med demensproblematik och BPSD. Det är därför viktigt att alla yrkeskategorier i teamet får utbildning i BPSD och kan delta i arbetet.
Inom området LSS finns en demensproblematik som skiljer sig från äldreomsorgen.
Här finns individer med andra diagnoser och funktionsnedsättningar i grunden och där behövs speciella kunskaper för att kunna upptäcka demens. Under 2017 påbörjades arbetet med bedömningsinstrumentet ”tidiga tecken” och detta har fortsatt under 2018.
Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och så även bland våra patienter.
Kunskapen behöver öka i våra SÄBO gällande framförallt depression och ångest då dessa diagnoser är väldigt vanliga hos våra äldre.
Goda exempel: Ribbingsbacke har delvis på grund av sitt BPSD-arbete en markant lägre andel patienter med lugnande läkemedel 8 % (genomsnitt Sollentuna SÄBO 43
%) och sömnläkemedel 17 % (genomsnitt Sollentuna SÄBO 43 %) än genomsnittet i SÄBO enl LOU i Sollentuna.
Förbättringsområden:
Implementera BPSD-arbetet i samtliga SÄBO enligt LOU, även omvårdnadsavdelningar
Fortsatta utbildningsinsatser i BPSD
Införa BPSD-liknande arbetssätt i dagverksamhet för äldre med demensinriktning
Fortsatt arbeta för att minska användningen av sömnläkemedel och lugnande läkemedel i SÄBOFall och fallskador
Fall och fallskador inträffar i vård- och omsorgsverksamheter, vissa är relaterade till sjukdomstillstånd och kan tyvärr inte förebyggas. Fallskadeprevention är ett
omfattande område i våra verksamheter. Teamarbetet gällande fallprevention är väldigt viktigt. Detta arbete kräver struktur, systematik och en samverkan mellan samtliga yrkeskategorier för att lyckas bra. Alla verksamheter arbetar idag med ett teamarbete runt fallskador (och andra avvikelser), det är en ökning från 2016 då 87 % arbetade i team med dessa frågor. Åtgärder och analys har beskrivits i olika stor grad i patientsäkerhetsberättelserna.
De går inte att jämföra mellan verksamheterna LOV och LOU, då data är olika inrapporterad men det går att jämföra inom verksamheten då redovisningen gjorts på samma sätt i tabellen på nästa sida. Om rutan är tom betyder det att ingen information redovisats från verksamheten, 0 betyder att verksamheten redovisat denna siffra. För att få någon form av jämförelse har MAS tagit fram begreppet ”fall/plats”. Om en ökning respektive minskning på mer än 10 % skett redovisas det i sista kolumnen.
Under året har antalet frakturer minskat något och de vanligaste är höftfraktur och revbensfraktur.
Då Minerva är under avveckling har den informationen tagits bort från statistiken för att kunna jämföra siffror. Nytorps äldreboende öppnade i december 2017 och finns därför inte med före dess. Att redovisa ackumulerad data från korttids/växelvård är inte av värde då det varierar i mycket stor utsträckning hur många som vistas på
verksamheten.
Riskbedömning, åtgärder och uppföljning
Alla som flyttar in på SÄBO ska enligt avtal ha en riskbedömning gällande fall, efter medgivande från patient ska även denna registreras i Senior Alert. Senior Alert ska sedan användas regelbundet för riskbedömning, åtgärder och uppföljning. En ny riskbedömning ska göras minst var 6:e månad samt när det behövs, exempelvis efter ett fall eller vid förändring i hälsotillståndet. Alla SÄBO utom ett uppger att samtliga patienter i deras verksamhet har en aktuell uppdaterad riskbedömning för fall.
Antal fall 2016
Antal fall 2017
Antal fall 2018
Antal fall/plat s 2016
Antal fall/plat s 2017
Antal fall/plat s 2018
Antal frakturer 2016
Antal frakturer 2017
Antal frakturer 2018
Trend Ö= Ökat L = Lika M= Minskat SÄBO enl LOU
Gillbogården 77 84 58 2,8 3,1 2,2 0 0 0
Ulrikas gård 121 134 96 2,0 2,2 1,6 1 6 5
Norrgården 106 84 81 2,3 1,8 1,7 2 0 2
Bergkälla 223 185 123 3,8 3,0 2,1 6 3 4
Gabriels gård 57 78 38 2,9 3,9 1,9 1 0 1
Nytorp äldreboende 31 1,9 1
Lenalundsgården 65 95 102 1,6 2,4 2,6 2 5 3
Ribbings backe 117 142 108 2,4 3,0 2,3 0 4 2
Rådan 98 122 68 1,8 2,3 1,3 3 5 2
Soltorp 99 143 117 2,4 3,5 2,9 2 7 1
Summa: 963 1067 822 Snitt
2,4
Snitt 2,8
Snitt 2,1
17 30 21 Sjunkit 23%
LSS
LSS Rehab & Hälsa 57 62 62 1 2 0
SÄBO enl LOV
Grönskogen 43 36 37 1,2 1,0 1,0 3 4 7
Edsby slott 32 93 66 1,6 1,9 1,3 2 0 6
Muskötvägen 132 85 2,2 1,4 2 4 5
Rotsunda strand 75 113 129 1,2 1,8 2,0 8 29
Widaby - 25 23 - - - - 4 1
Attendo Årstaberg - 43 23 - 0,8 0,4 - 2 1
Attendo Enhagsslingan
- 64 50 - 1,0 0,8 - 15 Ej data
Analys: Fall och fallskador har minskat jämfört med de två senaste åren. En viktig del att arbeta med är att minska skada vid fall. Även antalet frakturer har minskat under 2018 och antalet allvarliga fallskador är fortsatt relativt låg. Dessa resultat är mycket glädjande men ska ställas i relation till att antalet belagda platser på våra SÄBO under andra halvan av 2018 var lägre än vanligt. Minskad användning av sömn- och lugnande läkemedel en vara en bidragande orsak till minskat antal fall, men den slutsatsen innehåller för många osäkra parametrar för att kunna dras med tillförlitlig säkerhet. Under 2018 initierades ett arbete gällande fallprevention som kommer fortgå under 2019.
I vissa SÄBO enligt LOV redovisas även i år ett så lågt antal fall att MAS ställer sig mycket frågande till om avvikelsehanteringen kring fall och fallskador är
tillfredställande.
Goda exempel: Rådan har minskat sina fall med 44 % i jämförelse med föregående år. De har med hjälp av sin biträdande verksamhetschef, tillika fysioterapeut, i spetsen arbetat aktivt och strukturerat med fallpreventiva åtgärder samt uppföljning av dessa.
Förbättringsområden:
Utveckla ett strukturerat teamarbete i samtliga verksamheter för att förebygga fall och minska skada vid fall
Få rehabpersonal att arbeta i Senior Alert
Alla patienter ska ha en aktuell riskbedömning gällande fall
Alla patienter med fallrisk ska ha en vårdplan med åtgärder och planerad uppföljning gällande fall- och fallskadeprevention.
Rehabilitering
Antalet patienter som förflyttas med lift och sitter i rullstol är i princip detsamma som föregående år. Det är 76 % av patienterna i SÄBO enl LOU som har hjälpmedel ordinerat från sjukgymnast/arbetsterapeut och 18 % har pågående individuell träning av fysioterapeut. Detta är en ökning från föregående år då 15% hade pågående individuell träning (2016 9 %). Förra året uppgav alla SÄBO att patienterna hade ett aktuellt ADL och förflyttningsstatus under 2018 har detta sjunkit till 82% respektive 88% (inte antal patienter utan antal SÄBO som anger att de har det). Inom LSS har ca 16 % regelbundna insatser från fysioterapeut och 18% från arbetsterapeut.
Analys:
Teamarbetet kring avvikelser (exempelvis fall) har ökat och nu har alla verksamheter på olika vis implementerat detta vilket är mycket positivt. Det påtalas från flera verksamheter att utbildningsbehov finns i verksamheten gällande förflyttningar. De regelbundna individuella träningsinsatserna fortsätter att öka, vilket är mycket glädjande. Eventuellt kan även detta bidragit till den minskade mängden fall under året.
Inom LSS har antalet personer med regelbundna insatser från fysioterapeut minskat under 2018 vilket kan bero på resursbrist då rekrytering av fysioterapeut pågått under andra halvan av 2018 och då bemannats med inhyrd personal.
Förbättringsområden:
Skapa förutsättningar för och utveckla teamarbetet
Utöka antalet insatser från paramedicinsk personal i SÄBO
Följa upp behovet av samt genomförandet av förflyttningsutbildningar i verksamheternaTrycksår och andra svårläkta sår
Alla trycksår går inte att förebygga, en del får vi ”hem från sjukhusen”.
Riskbedömning för trycksår ska ske i Senior Alert. Alla trycksår ska rapporteras som avvikelse. I SÄBO enl LOU har ungefär 12 % av patienterna sår (inte bara trycksår, kan även vara bensår etc) som regelbundet läggs om av sjuksköterska, detta är en liten ökning från föregående år (10 % 2017, 8 % 2016). Nedan visas statistik på hur många trycksår som funnits under året i verksamheterna.
Antal platser/
individer
Antal trycksår 2015
Antal trycksår 2016
Antal trycksår 2017
Antal trycksår 2018
SÄBO enl LOU
Gillbogården 26 4 1 1 7
Ulrikas gård 60 1 8 7 8
Norrgården 46 7 0 2 2
Bergkälla 58 8 0 1 4
Gabriels gård 20 - 2 6 0
Nytorp
äb+kortids 38 10 16 15 9
Lenalunds-
gården 40 0 1 13 4
Ribbings backe 48 7 8 8 7
Rådan 52 - 0 4 3
Soltorp 41 0 0 1 4
Summa: 428 37 36 58 48
LSS
LSS Rehab &
hälsa 1 2 2 2
SÄBO enl LOV
Grönskogen 35 1 - 0 0
Edsby slott 50 1 - 0 2
Muskötvägen 60 5 - 4 12
Rotsunda strand 63 10 - 0 3
Widaby 54 (18) - - 1 1
Attendo
Årstaberg 56 - - 1 7
Attendo
Enhagsslingan 60 - - 2 Ej svarat
Analys: Trycksår finns ute i våra verksamheter och de uppkommer både där och på andra enheter. Ungefär 73 % av trycksåren uppstår på boendet. Det förebyggande arbetet behöver bli bättre samt den strukturerade rapporteringen av såren.
Kunskapsbrist hos de som är närmast den som behöver vård kan vara en orsak till att trycksår inte rapporteras (kategori1).
Ökningen av antalet trycksår under 2017 kan förklaras av ökad kunskap och
uppmärksamhet, då ökningen består av trycksår kategori 1. Under 2018 minskade den totala mängden trycksår i verksamheterna men en förskjutning från kategori 1
tillkategori 2 kan ses. Ett lågt antal trycksår i vissa SÄBO visar snarare på en brist i rapportering av trycksår än avsaknad av dem. Det är av stor vikt att kunna arbeta förebyggande med trycksår för att stoppa utvecklingen från kategori 1 till kategori 2-4.
Trycksåren i SÄBO enl LOU är fördelade enligt följande:
2016 2017 2018
kategori 1 41 % 55 % 30%
kategori 2 27 % 31 % 54%
kategori 3 18 % 10 % 10%
kategori 4 14 % 3 % 6%
Insatser under 2017 gällande ökad kunskap och rapportering gav resultat, men verkar ha tappat viss fart under 2018.
I SÄBO enl LOU var 24% av trycksåren kategori 3-4 (16% i SÄBO enl LOU).
Förbättringsområden:
vidhålla och öka kunskap hos den som vårdar patienten nära och ser hudkostymen dagligen gällande trycksår
alla patienter i SÄBO ska ha aktuell riskbedömning gällande trycksår
ökat teamarbete i det förebyggande arbetet
ökad kunskap i sårdiagnostik och sårbehandling
Nutrition
Sollentuna kommuns kostpolicy för SÄBO är delvis känd av samtliga legitimerade medarbetare.
Under 2018 hade två patienter i SÄBO enligt LOU PEG-sond (enteral nutrition, får näring via infart i magsäcken), detta är två färre än 2017. Inom LSS var det sju patienter 2018, en ökning från föregående år. Vi har haft två patienter med TPN (total parenteral nutrition, näringsdropp) under 2018. Dessa är en ny kategori patienter som börjar komma till våra SÄBO.
SÄBO enl LOU
Nattfasta
Mätning av nattfasta har gjorts på 6 SÄBO enligt LOU under 2018. 230 patienter ingick i mätningarna, 42 hade längre ofrivillig nattfasta än 11 timmar och det
motsvarar18%, 2017 var det 27 %. Detta är en stor förbättring i jämförelse med 2016 (50 %) men viss osäkerhet kring inrapporterad data finns. MAS och kvalitetsstrateg har under 2018 tagit upp detta på uppföljningar av de verksamheter som berörs.
Munhälsobedömningar ska göras i SÄBO och utbildning i munvård ska ske regelbundet. 2018 har alla SÄBO rutiner för munhälsobedömning och använder ROAG, alla utom en verksamhet registrerar även detta i Senior Alert.
Riskbedömningar gällande undernäring
Samtliga SÄBO riskbedömer för undernäring i Senior Alert, men alla når inte upp till målen gällande antal riskbedömningar och åtgärdsplaner. Det är ett krav att alla ska riskbedömas för undernäring. Riskbedömning ska även, vid behov, ske inom dagverksamhet och LSS men då med bedömningsinstrumentet MNA.
0 5 10 15 20 25 30 35
energiberikad kost näringsdryck hjälp med matning konsistensanpassad kost
Antal idivider i %
2016 2017 2018
Analys: Riskbedömning, åtgärder och uppföljning i Senior Alert gällande
undernäring utförs i varierande grad i SÄBO. Rutinen är att alla riskbedömningar ska uppdateras minst en gång var 6:e månad samt vid förändring i hälsotillståndet. Färre patienter har under 2018 fått näringsdryck ordinerat av sjuksköterska. Detta beror med stor sannolikhet på att egengjorda smoothies används i större utsträckning och då räknar man inte med det i denna fråga. Även energiberikad kost har minskat. Det beror sannolikt på att detta börjar utgå då all kost är energiberikad i SÄBO. När det gäller hur många som matas och har konstistensanpassad kost har en minskning skett, detsamma gäller för behovet av konsistensanpassad kost. Detta är intressant att följa och se var det tar vägen under 2019.
Goda exempel: Bergkälla har dietist knuten till verksamheten och hen deltar, utöver de patientnära bedömningarna, vid omvårdnadsmöte/temamöte varje månad.
Förbättringsområden:
Rutiner för kontakt med dietist och utförande behöver utarbetas i alla SÄBO
Riskbedömning, åtgärder och uppföljning gällande nutrition ska ske hos alla patienter. Senior Alert ska användas i SÄBO
Nattpersonal bör involveras i genomförandeplanen gällande de boendes matbehov på natten
Riskbedömningar ska göras med MNA i de verksamheter som inte använder Senior Alert
Kunskapen kring sväljsvårigheter, konsistensanpassad mat och matning behöver höjas
Samtliga SÄBO bör göra en mätning av ofrivillig nattfasta årligen som en del i sin egenkontroll
Hygien och smittskydd
Resistenta bakterier (ex. MRSA, VRE, ESBL) är idag ett växande problem i samhället, så också i Sollentunas verksamheter. Utvecklingen i Sollentunas SÄBO följer samma utveckling som samhället i stor t. Samtliga verksamheter uppger att de har en känd rutin för basal hygien.
Följer all personal basala hygienrutiner?
0 5 10 15 20 25
MRSA VRE ESBL
2016 2017 2018
84%
16%
Alla verksamheter (ej LSS)
Ja Nej
Har verksamheten genomfört egenkontroll gällande basal hygien under 201 8 ?
Inom LSS Rehab & Hälsa har ingen mätning gjorts under 201 8 , men alla uppges följa basala hygienrutiner. I grupp - och servicebostäder samt daglig verksamhet finns det stora brister i följsamhet till basala hygienrutiner . Det behövs mera kunskap och ökad fö ljsamhet till basala hy gienrutiner i samtliga verksamheter. 13 LSS - boenden har följts upp av MAS gällande basal hygien under 201 8 . Under året har en utbildning i basal hygien erbjudits alla medarbetare i nämndens verksamheter. Många uppger att de använder sig av webbutbildning i basal hygien årligen. 27% av SÄBO enl LOU har bytt duschslangar och munstycken enligt rutin.
Det som återstår att åtgärda för vård - och omsorgskontoret från hygienrond 2013 är:
D esinfektionsrum på Bergkälla , gamla delen Handfat i kök på Ber gkälla och Norrgården
En åtgärdsplan med prioriteringar är framtagen. Under 2018 inskaffades diskdesinfektor och nya spoldesinfektorer till Lenalundsgården.
Analys: Hygienarbetet pågår ute i alla verksamheter, utbildningsinsatser pågår löpande . Följsamheten till b asala hygienrutiner har ökat men är för låg. Inom LSS - verksamheterna är det förhållandevis nytt att arbeta med basal hygien, inom SÄBO och dag verksamhet har det varit känt i många år. Färre SÄBO har i år (förra året var det 50%) bytt duschslangar enligt de krav som vårdhygien Stockholm har. Detta beror förmodligen på oklarheter kring ansvarsfrågan vid byte av hyresvärd. Det är viktigt att belysa detta vid omförhandling av avtal md Sollentuna kommunfastigheter .
Förbättringsområde:
Ökad följsamhet till basala hygienrutiner
Ökad frekvens av egenkontroller gällande följsamhet till basala hygienrutiner Fortsatt utbildning gällande basal hygien till alla medarbetare
Ökad förståelse från chefer om vikten av att följa basala hygienrutiner Samtliga SÄBO ska byta du schslangar och munstycken årligen enligt vårdprogrammet för Legionella från vårdhygien , få in detta i rutin för nya fastighetsbolaget.
9 8
1
SÄBO
Ja, 1 gång
Ja, 2 gånger eller fler Nej
Medicintekniska produkter (MTP)
I alla SÄBO finns individuella instruktioner om hur hjälpmedel ska användas till de patienter som använder hjälpmedel. I samtliga SÄBO har personalen utbildning i lyftteknik, men behov finns för mer utbildning inom området. I samtliga SÄBO finns aktuell rutin för registrering och kontroll av MTP. I SÄBO enl LOU bedöms MTP kondition och säkerhet vara 3.9, 2017 var det 3.7 (1= dåligt 5= mycket bra). Det har gjorts flertalet nya investeringar under året: lyftselar, blodtrycksmanschetter,
behandlande madrasser, toalettförhöjningar, sängar och liftmotorer är de vanligaste.
Sängar och liftar har besiktats enligt rutin på samtliga SÄBO enl LOU. De investeringsbehov som framkommer vid uppföljning är sängar, lyftmotorer till taklyftar och grindskydd.
Avvikelser MTP
Antal avvikelser 2014
Antal avvikelser 2015
Antal avvikelser 2016
Antal avvikelser 2017
Antal avvikelser 2018
Gillbogården 3 14 9 7 6
Ulrikas gård 0 0 6 10 2
Norrgården - 0 3 8 0
Bergkälla 3 14 12 17 9
Gabriels gård - 0 5 4 1
Lenalundsgården - 0 0 8 6
Ribbings backe 13 9 7 5 0
Rådan 1 - 2 1 1
Soltorp - 2 0 2 10
Nytorp korttidsboende 1 2 4 5 0
LSS
LSS Rehab & Hälsa - 1 4 4 14
Summa: 21 42 48 71 35
Analys: I MTP-sammanställningen från SÄBO framkommer olika investeringsbehov av exempelvis sängar, lyftar, lyftselar och grindskydd. Sängar och lyftar är VOK:S ansvarsområde. Arbete pågår med att upprätta en åtgärdsplan med prioriteringar på vård- och omsorgskontoret gällande de MTP som är kontorets ansvar att köpa in och
åtgärda. Flertalet sängar har köpts in och bytts ut av VOK under 2018. Sammantaget bedöms MTP vara av gott skick ute i verksamheterna. Avvikelser har sjunkit på flera enheter under 2018, detta beror enligt flera verksamheter på att ”man tappat fart” i att rapportera dessa avvikelser. Många avvikelser i denna kategori skrivs av arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. Genom en ny organisation med verksamhetsanställd personal bör avvikelsehanteringen gällande MTP kunna öka under 2018. De vanligaste avvikelserna som rapporterats är felvända dynor i rullstolar och lyftselar som använts felaktigt, inga avvikelser har orsakat personskada.
Förbättringsområde:
Fortsätta rapportera avvikelser gällande MTP, mörkertal finns
Palliativ vård
Inom LSS sköts den palliativa vården av ASIH.
Palliativ vård, vård i livets slutskede är det absolut viktigaste vårdformen inom våra SÄBO. Alla som flyttar in på ett SÄBO kommer någon gång under sin vårdtid behöva denna form av vård. Under 2018 avled ungefär hälften av våra patienter i SÄBO till skillnad från 32% föregående år. De flesta av våra dödsfall i SÄBO är väntande, det vill säga att man ”vet” att patienten är på väg att avlida. En sådan process tar i
genomsnitt 3-7 dagar. Ett ökat behov av palliativ vård finns till följd av detta i SÄBO då flera avlider och omsättningen ökar. Det leder i sin tur till större behov av och ökade krav på hälso- och sjukvård. För att kunna tillhandahålla en kvalitativ palliativ vård krävs närvaro av flera kompetenser med sjuksköterskan som navet i vården. Den palliativ vården består av flera dimensioner där symtomlindring, anhörigstöd och närvaro är centrala delar. Detta kräver en hög kompetens.
De flesta SÄBO avsätter extra resurser till ”extravak” om behov finns, 45% svarar dock att det sker ibland. Det finns 23 sjuksköterskor i kommunen som har utbildning i palliativ vård (27 under 2017). NVP används i samtliga SÄBO enl LOU (ej korttids).
Samtliga SÄBO använder sig av Palliativa registret. Under 2018 uppdaterades plattformen för palliativa registret och därför visas i denna rapport annorlunda parametrar än föregående år.
Nedan följer statistik från samtliga SÄBO inom Sollentuna kommuns geografiska gräns 2018 (första tabellen) och Sollentuna under 2017 (andra tabellen). Dessa kan inte jämföras då även denna databas har förändrats under 2018.
0 20 40 60 80 100 120
Palliativ vård 2018 Sollentuna jämfört riket
Målvärde Resultat riket Resultat sollentuna
0%
10%
20%30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Riket 2017 Sollentuna 2017
Analys: Sollentuna har överlag en god palliativ vård, en förbättring har skett på vissa områden sedan 2017 om man ser till socialstyrelsen indikatorer. Det finns dock vissa verksamheter med större förbättringsområden än andra. I statistiken särskiljs inte Sollentunas boende enl LOU och enl LOV.
Om man jämför med den nationella statistiken är Sollentunas resultat väldigt bra på de parametrar som våra sjuksköterskor kan påverka. Validerad smärtskattning, munhälsobedömning och brytpunktssamtal ligger bättre till än riket i genomsnitt under 2018. Under 2019 förväntas ännu en förbättring då NVP nu används och följs upp av MAS och kvalitetsstrateg.
Palliativ vård är en komplex vårdform som kräver båda kunskap och erfarenhet.
Att vårda döende människor och deras anhöriga är resurskrävande. Handledning, kontinuerlig utbildning och reflektion är viktiga parametrar för att medarbetare ska få en bra arbetssituation och utföra sitt jobb professionellt.
Goda exempel: Inga verksamheter har under 2018 kunnat ta del av data från palliativa registret på enhetsnivå. Därför har ingen gott exempel kunnat tas fram.
Förbättringsområden:
Ställa krav på NVP i förfrågningsunderlag för SÄBO enl LOV är idag endast rekommendation.
Alla verksamheter ska använda validerad smärtskattning
Följa upp antalet registreringar i palliativa registret i jämförelse med antalet dödsfall i verksamheten.
Följa upp arbetet med NVP i SÄBO enl LOU
MAS rekommenderar att kommunen ingår samarbete med palliativt kunskapscentrum (PKC) för att säkerställa utbildningsbehovet inom området samt kunna utbilda palliativa ombud.